Rätten att rösta är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi vilka partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdag, kommun, landsting och i EU-parlamentet. Olika frågor bestäms på olika nivåer.

Foto: Lars Brundin, Scanpix.

Under många år var det mycket små grupper i samhället som hade rätt att rösta till riksdagen. Förmögenhet, inkomst och kön avgjorde om man fick rösta eller inte. Bara de med rösträtt fick kandidera till riksdagen. 1909 fick alla män som gjort värnplikt och betalat skatt rösta. Kvinnor fick vänta till 1921.

Foto: Riksdagens arkiv.

I dag får alla som är 18 år och svenska medborgare rösta i riksdagsvalet. För att rösta i kommun och landstingsval behöver du inte vara svensk medborgare men du måste ha varit folkbokförd i Sverige i tre år om du inte kommer från ett annat EU-land. Valen är hemliga. Ingen kan ta reda på hur vi röstar.

Foto: Camilla Svensk.

Att få uttrycka sina tankar och känslor är en mänsklig rättighet och en central del av demokratin. Här demonstrerar ungdomar mot arbetslöshet och dåliga villkor i arbetslivet. En snabbmatskedja hade krävt av en ung person att den skulle städa toaletterna med tandborste.

Foto: Jonas Ekströmer, Scanpix.

Tryckfrihet är också en demokratisk rättighet. Ingen myndighet i Sverige har rätt att i förväg granska eller censurera mediernas arbete. Att avslöja missförhållanden och fel ligger i journalistens uppdrag.

Foto: Roger Turesson, Scanpix.

Offentlighetsprincipen har vi stora möjligheter att följa vad riksdag, regering och våra myndigheter gör. Vi kan begära ut handlingar, till exempel brev, e-post och beslut. Syftet är att underlätta allmänhetens granskning av den offentliga makten.

Foto: Stefan Frank Jensen, Scanpix.

Religionsfrihet är en grundläggande fri- och rättighet som skyddas av grundlagen på samma sätt som rätten att bilda föreningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Foto: Fredrik Sandberg, Scanpix.

I många länder kan fortfarande människor inte välja sina företrädare, uttrycka vad de vill eller välja sin tro. Historien och vår samtid är fylld av brott mot demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Foto: Berit Roald, Scanpix.

Någon har sagt att demokratin måste erövras varje dag. Genom att värna demokratins spelregler, hålla dig informerad och delta i samhällsdebatten kan du vara med och påverka framtiden.

Foto: Janerik Henriksson, Scanpix.

Riksdagen, regeringen, myndigheter och kommuner är exempel på offentliga aktörer i vårt samhälle. Alla har de olika uppgifter i den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand.

Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Lagar är olika regler för hur samhället ska se ut. Riksdagen bestämmer också hur statens pengar ska fördelas.

Foto: Melker Dahlstrand.

Regeringen ska genomföra det som riksdagen har beslutat. Regeringen lägger också fram förslag som riksdagen ska ta ställning till. Regeringen måste accepteras av riksdagen, som har makt att avsätta en regering.

Foto: Björn Dalin.

Myndigheterna finns till för att sköta det som staten och kommunerna ska ansvara för i samhället. Myndigheterna ska följa lagar och regler och har därmed egna maktbefogenheter över medborgarna. Exempelvis att ge eller avslå föräldrapenning. Myndigheterna måste behandla alla lika.

Foto: Mikael Wallerstedt, Scanpix.

Landstingen och regionerna har hand om sjukvård och kollektivtrafik. De får ta in egna skatter och till exempel bestämma om ett sjukhus ska läggas ned. Landstingen styrs av de lagar som riksdagen har beslutat.

Foto: Jennie Segerberg, Scanpix.

Kommunerna ansvarar för att skolorna fungerar men styrs också av riksdagens lagar till exempel skolplikt och betygssystem. Kommunerna får ta in egna skatter och ansvarar också för äldreomsorg, bostäder, räddningstjänst och bibliotek.

Foto: Adam Haglund, Scanpix.

Domstolarnas uppgift är att lösa tvister mellan medborgare och döma utifrån de lagar som riksdagen har bestämt. Alla människor är lika inför lagen. Riksdag och regering får aldrig lägga sig hur domstolarna dömer i enskilda fall.

Foto: Patrik Svedberg.

Besluten som EU fattar påverkar alla i unionen. Sverige har som medlemsland valt att överlåta makt inom vissa områden till EU. Utgångspunkten är att det ska gälla frågor som vinner på ett samarbete över gränserna.

Foto: Camilla Svensk.

Medierna har en viktig roll att fylla som granskare av den offentliga makten men också som vidareförmedlare av vad som pågår. Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten och kan genom sin nyhetsförmedling påverka opinionen.

Foto: Melker Dahlstrand.

Riksdagens 349 ledamöter representerar människorna i Sverige. Ledamöterna beslutar om lagar och hur samhället ska fördela sina resurser. De kontrollerar regeringen, arbetar med EU-frågor och är med och formar svensk utrikespolitik.

Foto: Melker Dahlstrand.

Lagar är regler som vi alla måste följa. Lagstiftning är också ett verktyg för att förändra saker i samhället. I den blåa lagboken och på riksdagens webbplats kan du läsa vad som står i till exempel skollagen, polislagen och socialtjänstlagen.

Foto: Göran Segeholm.

Riksdagen beslutar om statens utgifter och inkomster efter att finansministern har lämnat regeringens förslag. Staten har en budget på omkring 1000 miljarder kronor som ska fördelas på olika områden.

Foto: Melker Dahlstrand.

Polisen, domstolarna och fängelserna är ett område i statsbudgeten. Statsbudgeten består av 27 utgiftsområden. Det område som får mest pengar i statsbudgeten är kommunerna som har hand om skolorna och äldreomsorgen.

Foto: Magnus Hallgren, Scanpix.

Riksdagen ska kontrollera att regeringen och myndigheterna följer lagarna och arbetar rättssäkert och effektivt. Varje vecka kommer därför ministrar till riksdagen för att svara på frågor från ledamöterna.

Foto: Melker Dahlstrand.

Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla regeringens ministrar till konstitutionsutskottet (KU) om de misstänker att en minister har gjort något fel. KU kan kritisera men inte avsätta en minister. En majoritet i riksdagen kan däremot avsätta en regering. Det kallas misstroendeförklaring.

Foto: Melker Dahlstrand

Riksdagens utskott granskar och bevakar ständigt olika EU-förslag. I EU-nämnden samråder regeringen med riksdagen om Sveriges linje inför förhandlingar med andra EU-länders ministrar.

Foto: Fredrik Persson, Scanpix.

Många av lagarna i Sverige har sin grund i olika EU-direktiv. Miljö- och klimatfrågor är ett område där EU har mycket att säga till om. EU har till exempel bestämt att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 17 procent fram till 2020.

Foto: Håkan Pettersson, Matton.

Tillsammans med regeringen formar riksdagen den svenska utrikespolitiken. Riksdagen beslutar i vissa utrikespolitiska frågor såsom fredsbevarande trupper och andra militära insatser.

Foto: Försvarsmakten.

Mitt i Stockholm ligger Riksdagshuset och regeringsbyggnaderna. I riksdagen finns de 349 ledamöterna, talmannen, åtta partier, femton utskott och riksdagens tjänstemän.

Foto: Holger Staffansson.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. Riksdagsledamöterna kommer från hela Sverige och representerar både sina väljare och sitt parti. För att bli riksdagsledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti.

Foto: Melker Dahlstrand.

Riksdagsledamöternas främsta uppgift är att stifta lagar men deras vardag kan se mycket olika ut. Uppdraget som ledamot innehåller mycket kontakter med väljare och representanter från olika delar av samhället.

Foto: Marc Femenia, Scanpix.

En riksdagsledamot representerar sitt parti, men också sin valkrets och sina väljare. I riksdagen finns åtta partier. Socialdemokraterna har 112 ledamöter och Moderaterna har 107. De övriga partierna är mindre och har mellan 19 och 25 ledamöter.

Foto: Melker Dahlstrand.

Riksdagsledamöter som tillhör samma parti bildar en partigrupp. En gång i veckan träffas partigrupperna enskilt för att diskutera saker som gäller det egna partiet. Ofta handlar det om hur partiet ska ställa sig i olika frågor.

Foto: Melker Dahlstrand.

Varje parti har ett partikansli med politiska tjänstemän som hjälper ledamöterna i deras arbete. Det kan handla om allt ifrån politisk omvärldsbevakning och pressfrågor till administration.

Foto: Melker Dahlstrand.

Det finns 15 utskott i riksdagen med 17 ledamöter i varje. Utskottens uppgift är att arbeta med regeringens och ledamöternas förslag och sedan presentera utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskotten är en ”miniriksdag” där antalet ledamöter från varje parti beror på partiets storlek.

Foto: Melker Dahlstrand.

I kammaren debatterar och beslutar riksdagen olika frågor. Där pågår även andra debatter och frågestunder med regeringen. Kammaren är öppen för alla och debatterna går att följa på plats från åhörarläktaren eller via webb-tv, också i efterhand.

Foto: Melker Dahlstrand

Talmannen leder riksdagens arbete och ser till att ledamöterna håller en god ton i debatten trots olika uppfattningar. När en regering avgår är det talmannen som föreslår en ny statsminister. Riksdagens talman heter Per Westerberg.

Foto: Melker Dahlstrand.

I förvaltningen arbetar tjänstemän med att på olika sätt se till att ledamöterna kan utföra sitt uppdrag på bästa sätt. De har ett opolitiskt uppdrag i demokratins tjänst. Det kan handla om att skriva beslutsunderlag, se till att tekniken fungerar eller dela ut post

Foto: Kajsa Kax Wåghals.