Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Fru talman! Corona drar nu in över stora delar av Sverige igen. Smittspridningen ökar dramatiskt både här och i andra länder. Då måste vi samla ihop oss och samarbeta oss igenom krisen igen, samarbeta mellan riksdag och regering, mellan regering och opposition, mellan staten, kommunerna och regionerna. Det är tid att hjälpas åt, inte att peka finger.

Därför var det inte helt imponerande att höra socialministern i Sveriges Televisions Uppdrag granskning skylla vårens haveri med coronatestning på landets hårt arbetande regioner. Det är ovärdigt, för det var inte sant. Och i kris tar man ansvar och leder, i kris svär man sig inte fri från ledarskap. Jag förutsätter att det var sista gången vi hörde sådant.

Men för att kunna samarbeta och hjälpas åt måste man veta vad som är strategin, och den är just nu inte helt uppenbar. Det kommer dubbla budskap om vad som gäller, olika signaler från vecka till vecka, lättade nationella restriktioner om folksamlingar ena dagen som motsägs av hårdare regler andra dagen.

På gårdagens möte ställde jag frågan vad som egentligen är den svenska strategin och vilken analys som just nu ligger bakom den strategin. Jag fick då svaret: att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Med all respekt, det är aldrig en dålig idé att göra rätt sak vid rätt tillfälle, men det är en förutsättning för framgång i alla strategier. Den ger mycket lite vägledning just nu.

Jag ställer därför frågan igen: Kan Stefan Löfven inför riksdagen förklara den svenska strategin just nu? Och vad är planen framåt?

(Applåder)

Fru talman! Det är inte svårt, eftersom det är samma huvudstrategi som vi har haft hela tiden.

Målsättningen är att begränsa smittspridning och skydda liv och hälsa. Det måste vara det viktigaste målet. I detta ingår att se till att svensk hälso och sjukvård har de resurser som behövs. En del i strategin är också att lindra följdverkningar för företag och löntagare, att hålla igång samhällsviktig verksamhet, som kan vara transporter och livsmedelsförsörjning, och att lindra oro med bra information.

Valet att sedan fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt görs just utifrån denna strategi. Huvudstrategin gäller. Men sedan förändras verkligheten under en pandemis gång, och då måste vi naturligtvis fatta beslut utifrån detta.

Man lär sig under en pandemis gång. Det är en stor skillnad på kunskap nu i till exempel sjukvården mot när pandemin började. Det är klart att då kommer det nya beslut och att man ibland får justera beslut. Så måste det vara. Men huvudstrategin är precis densamma, och jag tycker naturligtvis att den är helt rätt.

Vad kräver den här situationen? Hur vi gör med nationella, lokala och regionala beslut för att se till att den sociala distanseringen hålls är en huvudfråga nu. Det är av det skälet som regeringen föreslår förbudet mot försäljning av alkohol efter klockan 22, för vi vet att den typen av platser säkert är en del av, inte hela, problemet med smittspridning.

Att vi tidigare tog bort förbudet mot besök på äldreboenden berodde på att 86 000 äldre människor hade haft en mycket, mycket svår situation under lång tid, och vi ville försöka ge dem en möjlighet till ett bättre liv.

Fru talman! Jag sa i inledningen av pandemin att vi måste testa, smittspåra och isolera dem som är sjuka och smittade, så att inte landets äldre får bära den samlade kostnaden av total isolering och ensamhet. Det var det bärande skälet för att snabbare än vad Sverige lyckades med få igång en riktigt bred testning. Där har vi nu kommit en bra bit på väg.

Jag tror inte att någon misstror regeringens eller statsministerns avsikter. Men jag tror att många tycker att det råder otydlighet, en betydande otydlighet. Ena veckan lättar man på flera restriktioner och skickar signalen att nu är nog det värsta över. Andra veckan säger man att vi nu har lokala klusterutbrott med mycket lokala restriktioner som nu täcker en stor majoritet av landets regioner, och fler står på kö. Sedan lägger man till ett nationellt förbud mot sena krogkvällar. Jag tror att det kan upplevas lite otydligt hur regeringen ser på läget.

Fru talman! Ja, testning och smittspårning är naturligtvis en central del. Det är därför som vi har anslagit över 9 miljarder för precis detta ändamål i ett samarbete och ett avtal med regionerna för att det ska fungera bättre. Den senaste siffran tror jag är uppe i 233 000 testade på en vecka. Det är nog väl i nivå med vad andra länder gör. Det är i nivå med vad till exempel Tyskland gör.

Vi behöver förbättra detta ytterligare. Det kräver då en genomgång av infrastrukturen, inte minst laboratoriedelen som fortfarande är en flaskhals. Där krävs det bland annat bättre samarbete mellan regionerna och de privata som kan utföra detta.

Det stämmer att de lokala restriktionerna täcker många nu. Folkhälsomyndigheten säger att det nu kommer lokalt bestämda råd. De kommer också närmare människor och efterlevs kanske ännu bättre än de centralt beslutade råden.

Fru talman! Statsministern! Häromveckan kom ett nytt pensionslarm. För en stor del av dagens 65-åringar kommer 40 års arbete inte att löna sig. Inte ens med det nya pensionstillägget kommer de att få mer i pension än till exempel invandrare som inte har arbetat en enda dag i Sverige. En så stor andel av pensionspengarna går till dem som aldrig arbetat i Sverige att de som faktiskt har arbetat till och med straffas med lägre pension än de som inte har arbetat. SPF:s beräkningar visar att tre av fyra svenska pensionärer kommer att få en pension som är sämre än grundskyddet, trots det nya tillägget och trots den aviserade skattesänkningen.

Min fråga, fru talman, till statsministern är: Varför prioriterar Stefan Löfven invandring framför de svenska pensionärer som har betalat skatt under ett långt arbetsliv i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Det är en konstig retorik. Under vår regeringstid har pensionärernas inkomst faktiskt ökat rejält, betydligt mer än inflationen.

Vi sänker den orättvisa skatten för pensionärer, alltså den högre skatt på inkomst för pensionärer som Sverigedemokraterna bidrog till att införa. Vi tar bort denna skillnad, för det tycker vi är vettigt.

Vidare höjer vi pensionstillägget. Enligt Pensionsmyndighetens nuvarande beräkningar ökar både grundpensionen och inkomstpensionen nästa år. Hur det blir med premiepensionen vet vi inte riktigt; vi får se hur börsen utvecklas under hösten. Det är dock ingen tvekan om att landets pensionärer har fått högre inkomster under vår tid.

Dessutom har regeringen också infört kostnadsfri primärvård för äldre över 85, förbilligat tandvården och sett till att det byggs fler äldreboenden.

Pensionärernas villkor har stått i centrum för vår politik eftersom vi menar att man ska ha det bra på ålderns höst. Därför har vi sett till att pensionärerna får det ekonomiskt bättre, och vi vill att de ska fortsätta att få det bättre.

Fru talman! Nu gällde min fråga det faktum att trots de förbättringar Stefan Löfven talar om kommer tre av fyra svenska pensionärer att få en pension som är lägre än grundskyddet - detta enligt SPF:s beräkningar.

Man kan såklart tala om allt bra man har gjort, men trots detta kommer som sagt villkoren att vara sämre. För många kommer de att vara sämre än för människor som inte har arbetat en enda dag i vårt land.

Tycker Sveriges statsminister att detta är rimligt? Jag tycker inte det.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju det jag säger: Vi har sett till att inkomsten har ökat. Jag vet inte var uppgiften att tre av fyra skulle ha lägre pension än grundskyddet kommer från.

Vi har ökat grundpensionen, och de som har arbetat ett helt yrkesliv får nu tack och lov pensionstillägget. Dessa 5 000 kronor om året i skattade pengar kommer att göra mycket för dem. Det är ett betydelsefullt tillskott.

Jag kommer inte ihåg det exakta beloppet, men sedan vi tillträdde har pensionärerna fått ett betydande realt tillskott.

Vi kommer att fortsätta att se till att pensionärerna får bättre ekonomiska villkor men också bättre villkor på andra sätt, för pensionärerna är värda både en bra äldreomsorg och god ekonomisk trygghet.

Det är få, vill jag påstå, som inte kan se att pensionärerna har fått mycket bättre ekonomiska villkor under den tid som vi har lett regeringen.

Fru talman! Det har gått åtta månader sedan coronapandemin slog till mot Sverige, och den har slagit hårt. I stort sett alla har påverkats på något vis, inte minst av de begräsningar som har införts under tiden. Begränsningar är nödvändiga för att bekämpa smittspridning, så är det. Men de måste vara effektiva, förutsägbara och rättvisa.

Det som förvånar mig och Centerpartiet är att regeringen trots att det har gått åtta månader inte har sett till att få en effektiv pandemilag på plats utan använder sig av ordningslagstiftningen, en lagstiftning som har ett helt annat syfte än att bekämpa smittspridning.

Detta har lett till att operaföreställningar belagts med samma begränsningar som fotbollsmatcher trots att det är helt olika smittspridning det rör sig om. Det har gjort att nöjesparker måste hålla stängt medan djurparker får vara öppna trots att det med all sannolikhet är exakt samma smittspridning på dessa.

Det här är bara två exempel; det finns ytterligare ett antal exempel som visar att denna lagstiftning inte fungerar när det handlar om att bekämpa smittspridning.

Det är ett stort problem att vi inte har skaffat oss ett effektivt verktyg i smittbekämpningen.

Det är också ett stort problem eftersom det minskar människors förtroende för de politiskt fattade besluten. Man förstår inte logiken. Varför gäller det ena här och det andra där? Det drabbar kultur och idrottsliv, och inte minst kostar det pengar för samhället och staten.

Min fråga till statsministern är: Varför har vi efter åtta månader ännu inte fått en effektiv pandemilag på plats?

Fru talman! Jag uppfattar att frågan har två delar.

Den ena rör de åtgärder som vidtas och som Anders W Jonsson tycker är rätt. Det måste göras begränsningar under en pandemi, vilket påverkar kultur, idrott och så vidare. Vi kan alltid diskutera vilka åtgärder som är rätt, men att det behövs åtgärder tror jag ingen ifrågasätter. Oavsett om vi hade haft en pandemilag eller inte hade vi behövt besluta om åtgärder som begränsar vardagen för att skapa social distansering.

Den andra delen rör pandemilagen, och arbetet med den pågår för fullt. Men som alla här i salen vet måste en lagstiftning föregås av utredning och beredning innan den läggs på riksdagens bord. Det var därför regeringen bad riksdagen om ett särskilt mandat, ett bemyndigande, under tiden utan pandemilag. Vi fick det, men sedan visade det sig att vi inte behövde använda det så mycket. Kanske var det inte så effektivt som alla först trodde.

Vi kan inte hasta fram ett lagförslag att lägga på riksdagens bord innan det är utrett och berett, men arbetet pågår och ska göras så snabbt som möjligt. Men även med en pandemilag hade vi behövt ta obekväma beslut vad gäller begränsning av folksamlingar eller förbud mot alkoholförsäljning.

Som sagt, arbetet pågår och görs så snabbt möjligt, men det måste göras grundligt enligt den grundlag vi har att förhålla oss till.

Fru talman! Den avgörande skillnaden är att man nu använder ett otroligt trubbigt instrument, ordningslagen, som slår lika för all verksamhet oavsett hur stor risken är att smitta sprids eller vilka andra möjligheter som finns att vidta åtgärder. Det är detta som gör att det blir sådana problem. Ta de exempel jag nämnde med olika regler för djurparker och nöjesparker men samma regler för operaföreställningar och fotbollsmatcher.

Regeringen borde ha använt dessa åtta månader till att få ett effektivt instrument, en effektiv lagstiftning på plats så att vi faktiskt kunde bekämpa smittan.

Jag hävdar att vi inte gör det lika effektivt i dag som vi skulle ha gjort om vi i likhet med andra länder hade haft en pandemilag.

Det är bra att det tre dagar efter att Centerpartiet väckte ett utskottsinitiativ i socialutskottet kom ett pressmeddelande från regeringen om att man ska börja ta fram en pandemilag. Men det måste ske snabbt. I andra lägen har man snabbt kunnat ta fram en lagstiftning, och nu är det också snabbt som gäller.

Fru talman! Det stämmer att ordningslagen har uppenbara nackdelar, och det är precis därför vi arbetar med att förändra lagen. Det är lätt att säga att det måste ske snabbt; det kan alla göra. Men vi måste följa det beredningstvång vi har enligt grundlagen.

Det handlar om att begränsa människors frihet. Vi kan inte bara göra begränsning och sedan se hur det går. Det måste utredas, beredas och diskuteras innan ett förslag läggs på riksdagens bord. Ett dåligt berett förslag tror och hoppas jag att riksdagen säger nej till, så detta bereds noga.

Det är viktiga värden som står på spel. Det är viktigt att effektivt begränsa smittspridningen, men vi måste också stå upp för grundläggande värden i samhället. Det är denna balans som behandlas just nu. Vi gör det så snabbt vi kan, för vi har ingen anledning att vänta. Men det måste göras ordentligt.

Fru talman! I våras kunde vi se att otrygga anställningar och arbete på timmar ledde till att coronaviruset spreds snabbare på landets äldreboenden, och häromdagen fick vi rapporter om att en stjärnkock har utsatt anställda för övergrepp. Det är svårt att säga ifrån om man inte har en trygghet i sin anställning. Det borde vara uppenbart för statsministern att det som behövs på svensk arbetsmarknad är mer trygghet, inte mindre.

I dag finns ett avtal mellan två av tre parter på arbetsmarknaden. En och en halv miljon LO-medlemmar är inte med därför att avtalet är för dåligt för dem. Nu är frågan hur regeringen ska gå vidare. Det borde vara självklart att alla parter är med vid en förändring av lagstiftningen, för den gäller alla personer. Oavsett om du är civilingenjör eller undersköterska kommer en ny lagstiftning att träffa dig.

Om regeringen går fram utan att alla parter är med har Vänsterpartiet inte längre förtroende för statsministern. Där går vår röda linje. Stefan Löfven vet att det inte går att driva igenom lagstiftningen utan LO:s stöd. Jag vill höra från Stefan Löfven att han inte kommer att försöka göra det heller, så att vi kan gå vidare och fokusera på att lösa de riktiga problemen på svensk arbetsmarknad.

Kan Stefan Löfven ge besked i dag om att han inte kommer att köra över LO i frågan om anställningstryggheten?

Fru talman! Med all respekt: Det har vi ju redan sagt. Både arbetsmarknadsministern och jag har sagt att en lagstiftning på arbetsmarknaden ska fungera för hela arbetsmarknaden, oavsett om man är privat eller offentligt anställd och oavsett om man är akademiker, tjänsteman eller arbetare. En förutsättning för en process med lagstiftning är att ha med alla inblandade.

Nu har vi en överenskommelse mellan två parter som LO har sagt nej till. Det är den överenskommelse som finns att arbeta med, och nu ska den tas vidare i stället för den tidigare utredningen. Nu är detta huvudspåret. I den här processen ska alla vara involverade och lägga fram sina synpunkter, och sedan får vi se var det slutar. Jag har ingen exakt tidtabell, men det blir någon gång framåt våren. Man måste få utreda det. Det blir inte i en form som liknar den tidigare utredningen, men det blir en utredning för att komma fram till en departementsskrivelse.

Processen ska påbörjas. Vi ska skriva direktiv till den, och sedan ska alla vara med där. Förutom arbetsmarknadens parter blir det säkert Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet och andra som också vill vara med och tycka. Låt oss samla in så mycket kunskap som möjligt och arbeta och processa fram ett förslag som kan läggas på riksdagens bord och fungera för hela arbetsmarknaden.

Fru talman! Förstår jag statsministern rätt, att han inte kommer att gå fram med ett förslag till riksdagen utan att det stöds också av LO? Är det så att LO kan framföra och få sina krav tillgodosedda, till exempel att ta bort staplingen av visstidsanställningar och få bort missbruket av hyvling? Är det så jag ska förstå statsministerns svar?

Fru talman! Exakt vad slutresultatet blir måste processen får visa, men där är LO med. Det är klart att det är så. Det ska läggas fram ett förslag som fungerar och som alla känner skulle fungera också för dem.

Nu har PTK antagit det hela, men det kan säkert finnas olika uppfattningar om vad som bra eller mindre bra även bland förbund inom centralorganisationer.

Låt oss nu ta den här tiden, se till att vara så pragmatiska och konstruktiva som möjligt från olika håll och ta fram ett förslag som kan läggas på riksdagens bord - en ny arbetsmarknadslagstiftning som fungerar för hela arbetsmarknaden. Detta förutsätter en aktiv medverkan av alla parter.

Fru talman! Europa har skakats av en våg av islamistiskt våld. Mordet på den franske läraren Samuel Paty har följts av terrordåd mot kristna i Nice och terrorskjutningen i Wien. Skälet är vår yttrandefrihet, den yttrandefrihet som Samuel Paty försökte lära ut och som Emmanuel Macron har försvarat. Macron har använt sin yttrandefrihet. Han har uppmanat till att kalla den ondska som drabbat Frankrike vid dess rätta namn: islamistisk separatism. Det är inte islam, för det är inte muslimsk tro i sig som är problemet utan våldsbejakande sekter.

Jag instämmer i Stefan Löfvens uttalande om fördömandet av mordet på den franske läraren, men, särskilt i ljuset av Macrons uttalande, kan jag inte låta bli att notera att statsministern inte nämnde ondskan vid namn. Han lät bli att nämna den radikala islamismen.

Mordet på Paty var framhetsat inom de islamistiska parallellsamhällen som existerar i Frankrike. Patys mördare kände honom inte, hade inga barn på skolan, hade inte sett karikatyren och bodde i en annan del av Frankrike. Mördaren hetsades till handlingen.

Även i Sverige finns islamistisk separatism. Hundratals personer lämnade Sverige för att ansluta sig till IS, och många hörde hemma i samma stadsdelar.

Min fråga till statsministern är: Kan en samhällskunskapslärare på varje skola som finns i Sverige visa samma karikatyrer som den franske läraren Paty visade utan att riskera liv eller lem?

Fru talman! Ja, en svensk lärare ska kunna göra det.

Det är viktigt att hela samhället visar sitt stöd för lärarna, oavsett vilken situation det är. Självfallet måste vi stå upp för vår yttrandefrihet och aldrig någonsin acceptera att någon vill begränsa den, eller någon annan frihet heller för den delen, därför att våldsbejakande eller radikaliserade människor tror sig kunna ta över rätten att bestämma vad vi får säga eller inte säga. Nej, det är aldrig acceptabelt.

Vi måste stå upp för yttrandefriheten i skolan såväl som i samhället i stort. Lärarna ska naturligtvis känna detta stöd. De ska ha det - ja. Vi har inte sett några tecken på att de inte kan det, men jag vet att det finns problem också i svensk skola med att elever ifrågasätter. Vi har inte sett några tecken på våldstendenser, men det är ifrågasättanden. Då ska lärarna känna stöd, och därför har Skolverket inrättat en stödmekanism för att lärare ska kunna ta den typen av diskussioner, som kan vara ganska svåra.

Vi har också tagit del av ett material som jag nu inte kommer ihåg namnet på men som är utvecklat inom ramen för EU-samarbetet just därför att det är många länder som ser det här problemet. Nu måste vi se till att få ett stöd, en vägledning och en ledstång för exempelvis lärare som behöver ta diskussionen i lektionssalen.

Ja, vi ska stå upp för vår yttrandefrihet - det är ingen tvekan om det.

Fru talman! Vi vet från rapporter från lärare att det i skolor där islamismen har fått fotfäste finns tabubelagda ämnen och problem med att undervisa om till exempel Förintelsen, tolerans mot minoriteter och yttrandefrihet, även i frågor som kan anses vara heliga.

Min fråga till statsministern var inte om han fördömer våld. Det vet jag att han gör. Min fråga till statsministern var inte heller om han står upp för yttrandefriheten. Det vet jag att han gör. Min fråga var varför statsministern väljer att inte tala rakt ut om våldsbejakande islamism och lyfta fram det på det sätt som Säpo gör, som ett av de största terrorhoten mot Sverige. Frågan var heller inte om en lärare ska kunna visa en karikatyr, utan frågan var hur statsministern bedömer att det är ställt med yttrandefriheten i Sverige och om en lärare kan göra så i dag utan att riskera livet?

Fru talman! Den yttersta bedömningen av vad som går att göra i olika situationer i olika skolor eller om det finns problem på olika skolor ska inte jag göra. Det finns det. Vi har enligt Säpo en del religiösa friskolor där vi ser en radikalisering. Därför är jag emot dem, och jag skulle vilja ha ett stopp för nya religiösa friskolor av bland annat det skälet. Alla religiösa friskolor har inte detta problem, men det finns.

Jag menar att det viktiga är att samhället står upp och att staten ger uttryck för det. Vi ska stå upp för vår yttrandefrihet i hela samhället och i skolan, och lärarna måste kunna känna trygghet i den här situationen och känna att de kan och ska göra det. När vi har problem med ifrågasättande i skolor måste vi sätta in speciella åtgärder. De som gör detta bäst är den myndighet som ska stötta skolan och lärarna, nämligen Skolverket. Det finns andra också.

Fru talman! Varannan direktinvestering från Kina till EU är ett säkerhetshot, skrev journalisten Patrik Oksanen för några dagar sedan.

I veckan blev det känt att Förvaltningsrätten i Stockholm inhiberar Post- och telestyrelsens beslut att utestänga komponenter från Huawei vid utbyggnaden av 5G-nätet.

Kina har under det senaste året ökat sitt repressiva grepp om Hongkong. Taiwans säkerhet är ifrågasatt, och man placerar uigurer i interneringsläger. Min hemstad Göteborg är också Gui Minhais hemstad. Kina är enligt Säpo ett av de tre länder som bedriver aktiv inhämtning i Sverige. Kina är en ekonomisk stormakt, utrikespolitiskt expansiv och en säkerhetspolitisk riskfaktor.

Det är nästan exakt ett år sedan regeringen lade fram Kinaskrivelsen på riksdagens bord. Hur ser statsministern på denna skrivelse i dag?

Fru talman! Jag ser på den på ungefär samma sätt som när vi lade fram den. Det är naturligtvis en komplex bild. Säpo redogör också i sin årsbok för den aktiva informationsinhämtningen i landet och därtill knutna problem. Vi måste vara väldigt öppna för att detta sker. Det är därför som vi skyddar oss i den här riksdagen. Jag tror att den säkerhetslag som vi har fattat beslut om för att minska riskerna i fråga om vår teknik, till exempel 5G och den infrastrukturen, kan vara en av de få lagar som har beslutats med enhällighet.

Men det är också så att vi har ett samarbete med Kina. Vi vill ha det, inte minst på klimatområdet. Kina kommer att vara en mycket viktig spelare där. Kina har en stor kunskap på många områden. Därför vill vi ha ett samarbete där. Därför ser jag nu på denna skrivelse på samma sätt som jag gjorde då.

Fru talman! Jag tackar statsministern för detta svar.

Jag vill förflytta oss utomlands, till EU och EU:s och Kinas relationer inom EU-China Comprehensive Agreement. Kan vi förvänta oss att den svenska regeringen, inom ramen för detta, pekar på de risker som föreligger med just direkta investeringar i EU i denna tid och också pekar på de övergrepp mot mänskliga rättigheter som försiggår?

Fru talman! När det gäller tekniken har riksdagen antagit en lag som inte är riktad mot något land utan som ska se till att vi skyddar viktig teknik och viktig infrastruktur. Därför arbetar också de myndigheter som har att hantera detta utifrån denna lagstiftning. Den är inte stiftad emot något eller några länder, utan den är i denna del neutral. Men den fångar upp den typ av problem som Maria Nilsson tar upp.

Fru talman! Vi har sett hur smittspridningen av covid-19 nu har ökat över hela Europa och också i vårt land. Många svenskar är oroade över att själva drabbas eller att någon anhörig ska drabbas. Dessutom är många oroade över sin framtida försörjning. Som statsministern har sagt måste vi alla nu skärpa till oss. Det är bara tillsammans som vi kan minska denna smittspridning.

Men regeringen har förstås också ett stort ansvar. Därför vill jag fråga om det som jag tror att många undrar. Vad har Sverige gjort för att rusta sig för denna fortsatta pandemi?

Fru talman! Vi kan mer nu, så är det. I den meningen är vi bättre förberedda. Å andra sidan kommer säkert nya situationer att uppstå också inom ramen för den här pandemin som vi inte kunde förutse. Men det är ingen tvekan om att det finns en bättre beredskap till exempel i sjukvården. Jag tänker på den tekniska utrustningen, på den materiel som behövs och på vilket beredskapslager som man behöver hålla. I äldreomsorgen är det omkring 160 000 som nu har genomgått en utbildning i hygienrutiner för att man ska se till att hålla smittan borta. Därutöver har det skett kompetensutveckling.

Socialstyrelsen har nu tydliga samordningsuppdrag, till exempel om man mellan regioner behöver flytta utrustning eller människor. På olika sätt har vi byggt upp detta under pandemin. I den meningen är vi bättre rustade i dag.

Fru talman! Coronaviruset smittar ibland mellan människor och djur, bland annat minkar. I Danmark har en muterad variant av sars-covid-19 upptäckts hos minkar. Än så länge har över 200 människor smittats av muterade virus.

De vaccin som nu utvecklas riskerar att inte bita på de nya varianterna. Skräckscenariot är att sådana muterade virus ger upphov till helt nya pandemier.

I Sverige har vi bara ett trettiotal minkfarmer kvar, och på en tredjedel av dem finns redan covidsmitta.

Hur ser statsministern på de enorma risker som är förenade med smitta mellan minkar och människor och risken för att muterade coronavirus sprids från svenska minkfarmer via gästarbetare och ut i samhället?

Fru talman! I Sverige har vi också haft en del fall på våra minkfarmer, men inte i samma utsträckning som i Danmark. Problemen är skilda. Där är näringen gigantiskt stor på en rätt så liten yta. Men vi ska inte underskatta att det finns en sådan risk. Men vi har i Sverige inte sett samma mutation som i Danmark. Det är därför annorlunda.

Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten har ett tätt samarbete och har koll på detta. Det finns restriktioner för varenda anläggning i Sverige, och man har koll på detta och mäter och testar om det finns någon sådan risk. Man ser inte något sådant. Skulle man göra det och vänder sig till regeringen och säger att man behöver hjälp är vi beredda att ta sådana beslut.

Fru talman och statsministern! Få här inne och få i Sverige har haft rösträtt i det amerikanska valet. Men det som sker i USA påverkar oss ändå i mycket stor utsträckning. Jag tror att många av oss i Europa kommer att vara glada och lättade när den 46:e presidenten svärs in, inte minst därför att det finns ett internationellt engagemang för FN, för WHO, för WTO och inte minst för Nato.

Dock ska man komma ihåg att Trump och republikanerna fick lite över 70 miljoner röster. Den fråga som anges som nummer ett i vallokalsundersökningar är ekonomin. Jag tror att ekonomin är viktig inte bara i USA utan även i Sverige.

Det kom nya siffror om arbetslösheten i oktober - 8,8 procent. Närmare 173 000 personer är långtidsarbetslösa och har varit arbetslösa mer än tolv månader. Arbetslösheten stiger, och ekonomin är ett problem.

Ekonomin påverkade det amerikanska valet. Ekonomin påverkar också Sverige. Är statsministern orolig?

Fru talman! Vi ska naturligtvis vara oroliga över alla arbetslösa därför att människor ska vara i arbete. Det är en frihetsfråga för den enskilde, och det är vårt sätt att se till att vi har råd med välfärden. Arbetslöshet är därför ett gissel. Därför är jag glad över att vi innan pandemin slog till kunde sänka arbetslösheten rätt rejält. Vi hade då aldrig haft så hög sysselsättningsgrad och aldrig haft så många sysselsatta. Det var därför ett steg i rätt riktning.

Med pandemin kommer naturligtvis de ekonomiska konsekvenserna, också för företag och andra sektorer. Det är därför som regeringen nu i budgetpropositionen för 2021 anslår så mycket medel, till exempel till den offentliga sektorn och i övrigt till utbildningsinsatser som vi menar ska leda till 75 000 jobb redan nästa år. Med de satsningar som görs exempelvis på äldreomsorgen kommer denna siffra att växa med åren. Vi måste hela tiden vara mycket noga med att sänka arbetslösheten och höja sysselsättningen.

Fru talman! I veckan har vi kunnat läsa om sjuksköterskan Christine, som fick covid-19 på jobbet inom vården och nu hotas av utförsäkring. Enligt min mening är detta inte bara ett problem som berör personer med sviter av covid-19 utan ett symtom på en under lång tid icke fungerande sjukförsäkring. Det som från början var tänkt som en rehabiliteringskedja med olika stödåtgärder på vägen har Socialdemokraterna omvandlat till en utförsäkringskedja där människor efter 180 dagar i princip kastas ut på gatan trots fortsatt sjukdomsproblematik.

Även i en rapport från Riksrevisionen om vägen till arbete efter nekad sjukpenning kritiseras regeringen hårt för det bristande stödet till individer som lämnas utförsäkrade i stället för att få rätt stöd för att hitta tillbaka till ett arbete.

När tänker regeringen ta åt sig av denna kritik i stället för att alltid skylla på att Alliansen var värre och på allvar göra något åt sin utförsäkringspolitik?

Fru talman! Sjukförsäkringen ska vara en trygghet. Den enskilde ska veta att den har en ekonomisk trygghet när den är sjuk och inte kan arbeta, så att den kan ta sig tillbaka.

Jag tycker att det behöver göras mer när det gäller rehabiliteringsdelen, för det allra bästa vi kan göra för människor är att de kommer tillbaka i arbete. Men för den som är sjuk ska sjukförsäkringen naturligtvis fungera.

Det var faktiskt vi som tog bort den automatiska utfasningen vid 180 dagar, men vi har mer att göra. Det är därför vi utreder hur sjukförsäkringen ska fungera, både för den som är mitt i arbetslivet och för den som är i slutet av sitt arbetsliv. Det är därför vi också tittar på sjukersättningens möjligheter - för att se till att människor inte behöver gå i pension för tidigt utan faktiskt kan lita på sjukförsäkringen.

Vi arbetar med att förbättra sjukförsäkringen. I det ingår också, tycker jag, att vi till nästa budget måste diskutera högre ersättning i sjukförsäkringen.

Fru talman! Vårt samhälle håller på att digitaliseras på alla håll. Välfärden, näringslivet och våra dagliga kontakter är alltmer digitala, inte minst i denna tid. Digitaliseringen ger stora fördelar, men den innebär också stora utmaningar för vårt samhällssystem. Vi behöver som samhälle vara mer beredda på dessa snabba och omvälvande förändringar.

Men Sverige är inte berett. Vi är långt ifrån världsledande inom AI, enligt it- och telekomföretagen. I flera mätningar ser vi att länder som bara för några år sedan låg långt efter oss håller på att gå förbi oss. Sverige ligger rent av sist i OECD:s Digital Government Index, så vi är sist i hela OECD.

Staten och politiken måste komma i kapp, men där staten behöver visa framfötterna är staten i dag ofta mer ett hinder än en möjliggörare. Det behövs ett tydligt ledarskap, och det måste komma från toppen. Toppen är statsministern. Statsministern måste börja inse vikten för välfärden, tillväxten och människors vardag av att få fram Sverige i den digitala ledningen igen.

Därför vill jag fråga statsministern hur han tänker agera för att återigen få fart på digitaliseringen i Sverige och för att vi ska komma bort från sistaplatsen inom OECD.

Fru talman! Det är självklart så att digitaliseringen är viktig - det är här och nu, och det är framtiden. Det är därför staten samarbetar med viktiga forskningscentrum för att vi ska ligga i topp vad gäller AI. Här pågår mycket forskning och mycket utveckling.

Dessutom är vi kanske bland dem som är bäst på att bygga ut bredband. Detta kommer också att vara helt nödvändigt. Den viktiga forskningen och utvecklingen är en sak, men sedan ska det också fungera ute i samhället så att alla faktiskt kan använda digitaliseringens möjligheter. Då är bredbandsutbyggnaden oerhört viktig.

Till detta kommer ett utbildnings- och kompetensutvecklingskrav, så att alla människor kan tillgodogöra sig och använda digitaliseringen. Detta är nog så viktigt.

Här måste vi se på hela kedjan, från utveckling och forskning till infrastruktur, kompetens och kunnande.

Fru talman! Precis som Annika Hirvonen Falk från Miljöpartiet tog upp förut har coronavirus upptäckts på tio svenska minkfarmer. I Nederländerna och i Danmark har man beslutat att stänga ned sina pälsdjursfarmer efter att man upptäckt virus där. En särskilt oroväckande aspekt som tidigare lyfts fram är att viruset har visat sig kunna mutera, som det har gjort i Danmark, vilket gör det ännu svårare att bekämpa.

Pälsindustrin är i grunden oetisk. Hundratusentals djur föds upp varje år, hålls i minimala burar och dödas på ett plågsamt sätt. I går sa vice statsminister Isabella Lövin till Expressen att vi måste stänga ned minkfarmerna fortast möjligt. Med anledning av detta vill jag fråga statsministern: Avser statsministern att stoppa all minkuppfödning under pågående pandemi, och avser han att besluta om en avveckling av hela pälsindustrin i Sverige?

Fru talman! Till att börja med får vi nog backa tillbaka och titta på vad Danmark de facto har gjort. Där blev det inte som man sa först, utan man kommer att ha kvar minkar. Detta är det första.

Det andra är att det vi har att göra nu är att se till att vi begränsar smittan så mycket som det någonsin går. Myndigheterna säger i dag att de inte ser någon smitta som överförs från dessa anläggningar till människor ute i samhället.

Myndigheterna följer detta väldigt noga. Skulle de komma med signaler om att det behövs någon form av åtgärd eller beslut från regeringen för att hejda smittspridningen, eller för att förebygga om de ser en risk, är regeringen beredd att fatta sådana beslut. Jag är inte här och nu beredd att säga att vi ska lägga ned hela denna näring. Den som driver denna diskussion får ta det lite senare; nu ska vi fokusera på att begränsa smittspridningen.

Fru talman! I Barnombudsmannens rapport om barn som växer upp i utsatta områden konstateras det att barn i utsatta områden upplever att de är exkluderade från stora delar av samhället och att de inte tror att de kan förverkliga sina framtidsplaner. Det är inte svårt att förstå varför.

Jag vill ge tre exempel:

Av 150 återvändande IS-terrorister har ingen åtalats; de går i stället på bidrag.

Socialbidraget betalas ut till svarta kontrakt som kriminella nätverk tjänar på.

Värst av allt: Folkbildningsrådet, som har i uppdrag att stärka demokratin och öka samhällsdeltagandet, finansierar bidragsfusk och radikal islamism. I stället för att skattepengar går till barnen och demokratin går de till IS, Muslimska brödraskapets och Grå vargarnas anhängare i Sverige.

Fru talman! Det är bråttom. Extremister och kriminella nätverk söker sig till platser där de kan dominera och skapa ett parallellt samhälle. Vad tänker statsministern göra för att barnen i utsatta områden ska känna framtidstro?

Fru talman! Det var en frågeställning i två delar. Den ena delen handlar om kriminalitet och den andra om hur man kan få fler barn och ungdomar att känna framtidstro.

Kriminalitet måste alltid bekämpas. Vi ska inte ha några pengar som går till organisationer som inte bekänner sig till vår demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet och till alla våra grundläggande värderingar. Denna lagstiftning bearbetas och bereds nu för att vi ska komma till rätta med detta och stärka den lag som behöver stärkas. Därutöver gäller naturligtvis att myndigheter får se upp med vad de betalar och inte betalar till.

Nu är det ju inte alla pengar som går dit; jag tycker att Robert Hannah gav en något orättvis beskrivning. Det är mycket pengar som går till väldigt bra verksamhet, också för de ungdomar som behöver framtidstro och framtidshopp.

Därutöver ska dessa ungdomar och barn se sina föräldrar gå till jobbet; det ska vara det normala. De ska själva vilja gå till skolan. Bland annat av det skälet satsar vi mycket mer på skolor som behöver mer resurser. De ska få mer resurser.

Fru talman! I valrörelsen 2018 lovade vi socialdemokrater att vi skulle införa en så kallad familjevecka, vilket var väldigt glädjande för många. Reformen är därför en del av januariavtalet och har också aviserats i den senaste budgeten för 2021. Förra veckan skickade regeringen därför ut ett förslag på hur detta ska genomföras på remiss.

Det finns dock de som säger att familjeveckan kommer att leda till färre arbetade timmar. Detta sker i en tid när coronapandemin redan har gjort att vi har en kraftigt försämrad ekonomi, och många säger att vi borde jobba mer snarare än mindre.

Min fråga till statsministern är därför: Är detta verkligen rätt tid att genomföra familjeveckan? Borde vi egentligen jobba mer och inte mindre?

Fru talman! Ja, vi ska jobba mer. Vi ska ha fler arbetade timmar. Under hela förra seklet och hela tiden den här diskussionen har funnits har vi också, utom i tider med hög arbetslöshet, fått fler arbetade timmar. Det går även att göra det möjligt för fler att kombinera yrkesliv med familjeliv.

Det är i dag alltför många föräldrar som inte har möjlighet att vara med barnen när det är till exempel studiedag i skolan eller vad det nu kan vara. De måste nämligen vara på jobbet, och barnen kan inte vara med på jobbet om man arbetar i exempelvis en fabrik. En del kan hantera det genom att barnen kommer med till jobbet. Men alldeles för många löntagare kan inte göra det. För de barnen och föräldrarna är det här en viktig reform, för att få större möjlighet att få hela livspusslet att gå ihop. Det är alltså en bra reform.

Fru talman! I dag utnyttjas barn till att sälja droger. Det är väl känt av både polisen och socialtjänsten. Unga under 15 år är inte straffmyndiga. Detta utnyttjar de kriminella gängen. Det är inte ett storstadsproblem i dag utan finns i alla våra 290 kommuner i Sverige, även i Dalarnas 15 kommuner.

Det är inte tillåtet för polisen att utan särskilda skäl kroppsvisitera minderåriga. Det vet de yrkeskriminella. Enligt en rapport från Stockholmspolisen från 2019 visade det sig att två tredjedelar av de kriminella gängen använder sig av barn. Hur den siffran ser ut i dag vågar jag inte ens tänka på.

Min fråga till statsminister Löfven är: Varför dröjer det att ge polisen de verktyg de så väl behöver, till exempel att tillåta kroppsvisitation av unga utan särskilda skäl, för att försvåra för kriminella gäng att rekrytera barn?

Fru talman! Vi har gett polisen enormt mycket mer resurser. Vi har skärpt många lagar och infört nya brottsrubriceringar. Polisen har också fått bättre verktyg. Vi tar också bort ungdomsrabatten och gör det möjligt med det vi kallar ungdomsövervakning. Vi måste ta det steg för steg.

Malin Höglund beskriver problemet precis rätt. De yrkeskriminella använder barn för att bära vapen, knark och så vidare. Det måste såklart förhindras på något sätt.

Vi måste dock båda erkänna att det inte bara är att säga att man nu måste visitera också barn. Det är i så fall ett steg vi tar. Men vi måste se över alla möjligheter att förhindra att de yrkeskriminella kan fortsätta som de gör. Exakt vilka åtgärder det innefattar får vi återkomma till. Men inrikesministern arbetar med det.

Fru talman! År 2015 påstod statsministern att asylinvandringen kommer att utgöra en ekonomisk vinst lite längre fram. Han hade rätt på så sätt att det definitivt inte är fallet just nu.

Nya siffror från SCB visar att endast en tredjedel av dem som kom 2015 har kommit i någon typ av arbete, också inräknat personer som tjänar så lite som 8 000 kronor per månad. Andra undersökningar, exempelvis från Entreprenörskapsforum, visar att en stor majoritet av dem som kommer från Mellanöstern och Afrika aldrig blir självförsörjande i Sverige.

Med tanke på att massinvandringen fortsätter med oförminskad fart - 118 000 nya uppehållstillstånd utfärdades förra året - och att regeringen verkar satsa hela Sveriges framtid på att det någon gång kommer att leda till vinst är statsministern skyldig ett förtydligande. Vad betyder lite längre fram?

Fru talman! Det är den regering som jag leder som har minskat asylmottagandet till Sverige rejält. Det är nu mycket mindre.

Det finns också annan invandring, som arbetskraftsinvandringen. En del av den invandringen är sådan som efterfrågas av företagen. Det kan handla om ingenjörer, forskare och andra kategorier. En del är dock inte det. Där menar vi att vi egentligen borde ha andra regler för just arbetskraftsinvandring. Jag tänker på dem som kommer hit från andra sidan jordklotet och kanske ställer sig i ett kök där de jobbar under väldigt ovärdiga förhållanden.

Under förra mandatperioden förkortade vi tiden rejält för de nyanlända som kommer till vårt land att komma i arbete. Det måste vi fortsätta med. De tre pelare vi nu bygger vidare på handlar bland annat om språk, anknytning till arbetslivet och naturligtvis samhällsinformation. Man ska komma i arbete betydligt snabbare.

Fru talman! Statsministern! Min fråga tangerar något den fråga som Ebba Busch ställde tidigare.

Den senaste tiden har Europa återigen drabbats av ett flertal terrordåd - i Paris, i Nice och nu senast i Wien. I de fallen har terrordåden haft islamistiska förtecken, och det verkar som att gärningsmännen ofta har radikaliserats på nätet eller i mindre grupper.

Sedan i fredags har polisen i Sverige också inlett en särskild händelse med anledning av terrorbrotten.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern vad regeringen gör för att motverka risken för terrorism och för att hindra radikalisering i Sverige.

Fru talman! Det är ett arbete som pågår kontinuerligt, nationellt och inte minst i EU. Det pågår naturligtvis också globalt, men vi samarbetar mest i EU.

Vi har till exempel gjort det möjligt för FRA, Must och Säkerhetspolisen att samordna sin information och koordinera den i det som heter Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Vi har kriminaliserat terrorismresor, finansiering av terrorism och utbildning avseende terroristhandlingar och den typen av brott. En ny säkerhetsskyddslag har vi infört. Och vi har höjt straffen för till exempel illegalt innehav av vapen och handgranater.

Jag vill också lyfta fram det Europol och Eurojust gör på området. Att Europol lyckades knäcka krypteringen i Encrochat har betytt oerhört mycket. Det europeiska samarbete vi är med i är alltså mycket värdefullt för vår egen möjlighet att hantera det här. Men det här kommer icke att släppas för en sekund.

Fru talman! I veckan nåddes vi av beskedet att Huawei i förvaltningsrätten tillfälligt har lyckats stoppa PTS utauktionering av 5G-nätet. När riksdagen antog den lag som låg till grund för PTS beslut tillkännagav riksdagen också för regeringen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vända sig till regeringen och inte till förvaltningsrätten när man av säkerhetsmässiga skäl behöver överklaga beslut i 5G-frågan.

Fru talman! Regeringen styr riket och är ytterst ansvarig för svensk säkerhet. Det är inget man kan hänskjuta till en domstol eller myndighet.

Min fråga till statsministern är därför om han tycker att frågor som rör Sveriges säkerhet ska avgöras i en förvaltningsrätt eller av regeringen själv. Jag undrar också när regeringen avser att återkomma till riksdagen om riksdagens tillkännagivande. Det har nu gått ett år sedan vi fattade det beslutet.

Fru talman! Sveriges riksdag har antagit en ny säkerhetslag som implementerades den 1 januari i år. Det var den som låg till grund för PTS beslut. Kopplat till den lagstiftningen finns vad jag vet också en hantering för det fall man inte är nöjd med PTS beslut. Där ingår överklagandemöjlighet till domstol. Och där ligger nu frågan.

Om jag inte är alldeles felunderrättad är det här alltså i enlighet med den lagstiftning som finns på området. Jag blir alltså lite osäker på vad Pål Jonson avser med sin fråga.

Det här är det regelverk och den struktur som finns för den typen av frågor. Det är en ganska ny lagstiftning. Nu ligger ärendet hos domstolen för beslut. Det är vad jag förstår enligt regelverket.

Fru talman! Statsministern! Globala medieaktörer blir en allt större del av Sveriges och världens informationsinfrastruktur. Det har gett amerikanska och kinesiska aktörer betydande makt över informationsinfrastrukturen i Sverige och har tystat flera inflytelserika debattörer, politiker och även vanliga medborgare. Det innebär att bolagen eller de länder som bolagen härstammar från har omfattande möjligheter att påverka informationsspridningen och vilka yttranden som kan framföras inom denna del av vår informationsinfrastruktur.

Med tanke på debatten om vår yttrandefrihet, som är en grundlag, vill jag ställa följande fråga: Vilka åtgärder anser statsministern behöver vidtas för att säkra att röster och åsikter inte tystas i debatten?

Fru talman! Det måste åligga alla aktörer, plattformar, mediebolag eller vad det kan vara att se till att man står upp för yttrandefrihet. Men jag tycker kanske ibland att vi har väl så stora problem med att yttrandefriheten används till en ton i debatten som jag tror att väldigt få vill ha.

Någon har sagt att vi nog bör kräva mer transparens av de olika aktörerna, inklusive de stora plattformarna, när det till exempel gäller hur algoritmer är uppbyggda. Här har vi ett gigantiskt problem. Om man fick tänka fritt skulle vi kanske ha haft någon typ av public service för sociala medier som skulle kunna garantera det här. Nu har vi inte det, och då måste trycket ligga på alla aktörer att stå upp för svensk lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Såväl UN Women och Unicef som idéburna organisationer i Sverige såsom Bris och kvinnojourerna uttrycker en stor oro för att kvinnor och barn ska utsättas för än mer våld när samhället nu blir mer nedstängt. Samtidigt hör vi rapporter från länder i Europa där man försämrar lagstiftningen som ska bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det gäller till exempel Polen och Ungern som nu motsätter sig Istanbulkonventionen, som är en sådan lagstiftning.

Vad gör statsministern och regeringen för att säkra skyddet och stödet för kvinnor och barn som utsätts för mäns våld och för att bekämpa detta våld? Det gäller både i Sverige och hur statsministern jobbar med detta internationellt sett. Det här är en oerhört viktig barnrätts- och jämställdhetsfråga.

Fru talman! Det är helt rätt. Vi måste vara riktigt på vår vakt under pandemitiden då fler samhällen stängs ned och fler måste vara hemma och fler kvinnor och barn utsätts för våld och förtryck i hemmet.

Vi antog under den förra mandatperioden en långsiktig nationell strategi för att under tio år rikta in oss på att bekämpa våld mot kvinnor. Vi har stärkt barnens rättigheter i lagstiftningen genom att se till att barnkonventionen införs i svensk lag. Allt detta görs för att skydda både kvinnor och barn.

Vi har ett brett internationellt samarbete och står naturligtvis upp för Istanbulkonventionen som är viktig för detta. Överallt där en jämställdhetsdiskussion förs, till exempel i EU, och inte går i den riktning som vi tycker att den ska göra - en förstärkt jämställdhet och inte tvärtom - är vi där och säger: Vi ska stå upp för kvinnors rättigheter.

Vi har även sett till att kunskapen inom rättsväsendet skärps och fört till mer resurser till kvinno- och tjejjourer.

Fru talman! I dagsläget är många ute i landet oroliga för hur deras förbindelser till huvudstaden kommer att se ut framöver. Regeringen har bett Swedavia att mitt under brinnande pandemi ta fram en rapport om Brommas framtid. Rapporten är tyvärr hemligstämplad, vilket gör att vi andra som bland annat sitter i trafikutskottet inte har någon möjlighet att ta del av de siffror som Swedavia har presenterat.

Jag undrar hur regeringen tänker hantera frågan framöver. För det första: Är man beredd att fatta beslut om en förtida nedstängning av Bromma enbart baserat på den här rapporten? För det andra: Hur tänker man, om man fattar ett sådant beslut, säkerställa att inrikesflyget får plats på Arlanda?

Fru talman! En del av detta beslut är Swedavias. De ska avgöra huruvida de ska göra en investering eller inte. Den andra delen av frågan är det viktiga. Vi ska ha en tillgänglighet i och till Sverige. Man måste kunna flyga till och från men också inom Sverige på de distanser där tåg inte fungerar.

Jag har tidigare sagt att jag tycker att det är lite konstigt att vi har en halvliten flygplats på den ena sidan stan och en halvstor på den andra sidan stan - om jag får uttrycka mig så. Vi borde ha en flygplats.

Vi får väl först se hur det går med utvecklingen av flyget. Det vet vi inte riktigt än. Det måste Swedavia förhålla sig till. Det är dock viktigt att vi i Sverige har möjligheter att flyga både inom landet och till och från Sverige, så att vi har en tillgänglighet. Exakt hur detta utvecklas är svårt att säga eftersom vi inte ser hur det går med flyget. Men vi ska ha en kapacitet att flyga både inom landet och till och från landet.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.