Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Herr talman! Det sker nästan en skjutning om dagen och nästan ett mord i veckan. Barn växer upp i kriminalitet, barn är hantlangare och barn skjuts ihjäl. Stefan Löfven är säkert precis lika förfärad över det här våldet som alla vi andra. Men det räcker inte, för med makt följer ansvar att göra det som krävs. År efter år lovar statsministern att, som det heter, krossa kriminaliteten. Han lovade det i den här salen i regeringsförklaringen senast förra tisdagen, precis som i förra årets regeringsförklaring liksom i den 2018, 2017, 2016, 2015 och 2014.

Sedan gängen började skjuta på allvar har statsministern varje år lovat att ta itu med dem men misslyckats. Nu krävs det mönsterbrytande åtgärder, inte justeringar i marginalen. Regeringen har sagt nej till i princip allt som på allvar skulle kunna göra skillnad och som har gett resultat i Danmark. Och det regeringen gör gör den halvhjärtat. Av 34 punkter har två genomförts.

I dag lade Moderaterna fram ett paket med förslag på tio mönsterbrytande åtgärder mot gängen. De både bekämpar och förebygger. Det handlar om visitationszoner för att hitta vapen och sprängmedel, anonyma vittnen, förbud mot deltagande i kriminella gäng och utvisning för dem som inte är svenska medborgare. Nio av våra tio förslag skulle kunna bli verklighet under den här mandatperioden, alltså redan innan Stefan Löfven avgår som statsminister.

Är regeringen redo att genomföra ett enda av Moderaternas tio mönsterbrytande förslag? I så fall vilket?

(Applåder)

Herr talman! För att knäcka gängkriminaliteten krävs det några saker. Det krävs tillräckligt dimensionerad polis, och den ska ha tillräckligt med verktyg. Det krävs att lagar skärps. Och det krävs att vi bromsar inflödet till kriminalitet. Det är tre bärande element.

Poliser har vi aldrig haft så många som vi har just nu. Men vi behöver fler. Jag har för mig att polisutbildningen krympte till ett minimum under Kristerssons första år som statsråd. Antalet platser på utbildningen har aldrig varit så lågt som då. Nu har vi fördubblat antalet platser på polisutbildningen och anställt fler poliser. Vi ska ha fler poliser. Polisen har också fått verktyg.

Vi har skärpt 50 lagar och tillfört 20 nya brottsrubriceringar. Vi arbetar naturligtvis också med det som är förebyggande.

Att göra är också att komma överens. Här, liksom på ett antal andra områden, har Moderaterna inte lyckats sitta kvar vid förhandlingsbordet och faktiskt komma överens. Det polisen säger till oss är nämligen: "Hitta nu de långsiktiga, breda överenskommelserna som håller oavsett vem som har regeringsmakten!" Det orkar Moderaterna inte med.

Vi gör, och vi kommer att fortsätta göra. Gängkriminaliteten ska knäckas.

Jag har inte hunnit titta på Moderaternas tiopunktsprogram. Men jag har sett en sak där man igen är tvåa på bollen. Det handlar om att fler gängmedlemmar ska utvisas. Det tycker vi, och vi är på den bollen och utreder det.

Det går bra att föreslå. Vi vill gärna ha förslag på fler saker. Men det skulle också vara bra om vi någon gång kunde sätta oss ned och göra en överenskommelse om något som vi ska fortsätta med. Gängen ska knäckas.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag uppfattar att regeringen i varje fall vill, som det heter, förutsättningslöst utreda ett enda av våra tio förslag. I övrigt vill ni ha överenskommelser, Stefan Löfven. De 34 punkter som ni lade fram - vi sa direkt att vi inte har några problem med dem, men de kommer inte att knäcka gängen - och av vilka ni har genomfört två tycker ni alltså att vi borde ha gjort en överenskommelse kring. Det tycker inte jag räcker.

Det är därför vi har lagt fram förslag på tio stycken konkreta mönsterbrytande förändringar där vi drar lärdom av andra länders erfarenheter. De länderna hade mindre problem än vi men har gjort mer, och de har kanske mindre problem än vi för att de har gjort mer. Det är det som krävs. Ni pratar om att bryta gängbrottsligheten. Men ni gör inte det som krävs. Det är väldigt svårt att förstå.

Är ni redo att genomföra de här förslagen? Om svaret är nej, säg i så fall det och stå upp för den ståndpunkten!

(Applåder)

Herr talman! Tack och lov fungerar inte svenskt lagstiftningsarbete på det sättet att man presenterar ett program på förmiddagen och sedan ska ha svar på alla punkter på eftermiddagen.

De 34 punkterna, som Moderaterna uppenbarligen tyckte var bra, genomförs nu. Kristersson, som har suttit i en regering, borde veta att det för de lagförändringar som måste göras krävs utredningar. Det krävs remittering. Det krävs systematiskt arbete. Det är så svenskt lagstiftningsarbete går till.

Vi kan också titta bakåt, på vad som har gjorts när det gäller straffen, poliserna och utbildningen och på de exempel som de facto lyckas just nu. Det finns ingen garanti. Men det ser bättre ut i Malmö, det ser bättre ut i Uppsala och det ser bättre ut i Södertälje.

Vi måste hålla i för att gängen ska knäckas. Men vi ska också titta på det som faktiskt fungerar.

Herr talman! Med tanke på talmannens påminnelse om att kammaren är stor och att vi inte måste sitta precis bredvid varandra vill jag säga att man numera kan sitta ganska nära mig. Jag har fått svar på mitt covid-19-test, och jag är inte smittad av detta fruktansvärda virus. Så fick jag det sagt.

Herr talman! Jag tänker fortsätta på Danmarksspåret och situationen i Sverige. Statsministern säger nu att man har gjort ofantligt mycket. Vi har fler poliser än någonsin. Många reformer kopplade till kriminalpolitiken som har genomförts är de största någonsin och så vidare. Trots det fortsätter utvecklingen i fel riktning. Skjutningarna har ökat under Stefan Löfvens tid vid makten.

Jag var häromdagen i Danmark och diskuterade med danska politiker vad man har gjort som vi i Sverige inte har gjort, och jag fick med mig mycket intressant tillbaka. Man har dubbla straff vid gängbrottslighet, har visitationszoner, har inte en massa rabatter för ungdomar och andra, har inga villkorliga frigivningar och så vidare. I Danmark finns det i dag färre gängmedlemmar än i hela Stockholms län. Skjutningarna har minskat rejält. En väldigt stor del av de gängkriminella sitter i fängelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Sverige är och framstår som rena Bullerbyn i jämförelse med Danmark när det kommer till de gängkriminella.

Nu är jag inte särskilt intresserad av att höra mer om vad Stefan Löfven anser att han och den här regeringen har gjort. Det vet vi, och det är uppenbart att det inte har räckt. Det räcker inte. Det jag är intresserad av är vad Stefan Löfven avser att göra framöver för att på riktigt komma åt gängkriminalitet, klanmentalitet och klankriminalitet.

Herr talman! Vad beror det på att Danmark har lyckats så mycket bättre än Sverige under Stefan Löfvens styre?

Herr talman! Vi har ett väldigt bra samarbete med Danmark och ska så ha. Det är klart att vi ska lära också av andra länder. Det samarbetet och den dialogen pågår. Vi har ingen anledning att inte lära av det man gör i andra länder.

Men Danmark skiljer sig från Sverige i den andra riktningen. Vi är faktiskt tuffare när det gäller livstid. Danmark släpper ofta ut fångar tidigare än vi. Det skiljer sig alltså åt båda hållen, men vi är fullt på det klara med att vi kan lära oss.

Detta med att öka straffen för gängbrott är något som vi redan är på gång med. Det är detta som är så märkligt: Det kommer många förslag om sådant som redan är på gång. Det är bara att titta på listan och se vad som redan görs. Likaså vill vi ta bort ungdomsrabatten när det gäller grova brott för dem som är över 18 år. Sedan kan man tycka att vi ska göra ännu mer. Det har jag full respekt för. Men låtsas inte som om det inte görs något!

Det är för övrigt just på grund av detta som det är så gott som fullt på fängelserna. Det är väldigt många gängkriminella som nu sitter i fängelse.

Det som vi samtidigt behöver göra mer av är att se till att tillförseln av framför allt unga män stoppas, och det kräver andra åtgärder. Vi måste jobba med båda delarna, både att visa hårdhet mot brotten här och nu - det handlar om polis, straff och allt detta - och att se till att de unga männen inte dras in i brottslighet. Då är det en likvärdig skola, jobb och socialtjänst och annan sådan verksamhet som behövs - ett starkt civilt samhälle som samarbetar för att förebygga brott. Vi behöver göra både och.

Herr talman! Mycket av det som statsministern presenterar här är sådant som vi har drivit i väldigt många år. Det är bra att man tar det till sig och nu är beredd att göra saker. Men tyvärr är min bild att detta inte kommer att räcka. Man förstår inte hur starka dessa strukturer är.

Det är klart att vi måste jobba preventivt. Det är klart att vi måste se till att människor kan få en meningsfull tillvaro, ha ett jobb att gå till och få en utbildning och så vidare. Men det är inte detta som krävs här och nu för att få stopp på gängbrottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det som krävs här och nu är att man låser in dem som är farliga och som i dag vistas fritt på gator och torg. Det är något man har lyckats med i Danmark. Där ger man dubbla straff om brottsligheten är relaterad till gängkriminalitet. Man släpper inte ut dem efter halva tiden eller två tredjedelar. Man ger inte rabatter. Det är denna typ av repressiva åtgärder som krävs för att vi ska kunna vända utvecklingen.

Herr talman! Det var precis detta jag sa var vanligare i Danmark, alltså att man släpper ut dem efter halva tiden. Så gör vi inte i Sverige.

Polisen får som sagt bättre verktyg. Låt mig nämna några av dem: rätt att läsa krypterad kommunikation, hemliga tvångsmedel, utökad rätt till husrannsakan, utökad presumtion för häktning och snabbare lagföring. Detta med snabbare lagföring jobbar redan polisen med i Stockholm, och det är ett populärt inslag. Vi ska vara hårda mot brottsligheten, men vi måste också vara snabba mot brottsligheten. Man har lyckats korta tiden. Sedan kan jag nämna automatisk kameraövervakning och ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar. Detta har vi redan beslutat om en gång, men vi ska göra mer, för de ska inte ha klockor, fina bilar eller kontanter en masse.

Det är viktigt att vi ser bredden i vad som behöver göras och gör det så snabbt som möjligt. Vi måste vara bestämda om att gängkriminaliteten ska knäckas.

Herr talman! Värnandet av den svenska modellen har under de senaste åren varit en oerhört profilerad fråga för statsministern och Socialdemokraterna. Den som har lyssnat noga har dock kunnat höra att försvaret av den svenska modellen har tagit sig väldigt olika uttryck beroende på vilken arena man har fört debatten på.

Här hemma har man bedyrat hur viktigt det är att parterna bestämmer villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt har man med full kraft drivit på för att flytta mer makt över välfärden och arbetsmarknaden till Bryssel genom att bejaka det som kallas den sociala pelaren.

Gång på gång har Centerpartiet, jag själv och många med mig påtalat riskerna med detta. Vi har pekat på hur Socialdemokraterna riskerar att göra den svenska modellen en rejäl björntjänst.

Statsministern har flera gånger viftat bort min och många andras oro för att EU-kommissionen i förlängningen skulle kräva lagstadgade minimilöner. I den här kammaren sa statsministern så sent som förra året: "Vi ska inte ha direktiv på detta område." Han sa att han tycker att det är rätt att man eftersträvar sjysta villkor på sin arbetsmarknad. "Men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen. Vi har världens bästa lönebildningssystem."

Döm därför om min förvåning när Socialdemokraterna nu i veckan på Aftonbladets debattsida vände sig till Centerpartiet och övriga borgerliga partier för att vi ska ta ansvar och stoppa detta. Man framställer sig som förskräckta över att EU-kommissionen väntas föreslå bindande EU-regler om minimilöner. Det är ju precis detta som vi har varnat för i många år!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Kan statsministern i dag här och nu erkänna att det var fel av honom att slåss så hårt för att flytta mer makt över svensk arbetsmarknad till Bryssel och att han hade fel när han kritiserade mig och många andra för att vi påpekade att detta var ett direkt hot mot den svenska modellen?

Herr talman! För det första utgår jag från att vi alla står upp för den svenska modellen. Jag gör det och tänker fortsätta att göra det.

För det andra har vi aldrig någonsin drivit att flytta mer makt till Bryssel.

För det tredje innebär inte den sociala pelaren detta. Den är något annat. Den är en struktur för hur människor i olika länder kan se till att förbättra sina arbetsvillkor, lättare komma till arbete, ha bättre arbetsvillkor och ha ett bättre skydd när de inte kan arbeta. Det är tre bra pelare. Jag tycker att det är viktigt att löntagare runt om i Europa får den möjligheten.

Men hela den sociala pelaren bygger på nationellt självbestämmande. Det var hela utgångspunkten. Jag var själv med och drev detta.

Frågan om lagstadgad minimilön har inget med den sociala pelaren att göra. Den har drivits i Europa under lång tid, långt innan den sociala pelaren kom till, och jag tycker fortfarande illa om idén om ett direktiv om detta. Det ska inte vara något direktiv om detta. Det var precis därför jag sa som jag gjorde. Jag tycker inte att det ska vara något direktiv. Blir det ett sådant menar jag att det är fel. Det hotar den svenska modellen. Om vi nu står upp för den svenska modellen tillsammans kan vi samarbeta för att detta inte ska bli av.

Detta har inget med den sociala pelaren att göra. Jag står för vad jag tycker: Vi har nog världens bästa lönebildningssystem, och då ska vi stå upp för det, naturligtvis.

Här är parterna engagerade. Här är vi engagerade. Jag tror att alla partier är det, och jag tror att vi har en samsyn i Sveriges riksdag om hur vi ska hantera detta. Jag vet också att arbetsmarknadsministern har en kontinuerlig dialog med utskottet. Vi ska se till att försvara den svenska modellen.

Herr talman! Ja, det är helt korrekt att vi är många partier som vill värna den svenska modellen. Därför var vi också måna om detta i debatten för ett antal år sedan då den sociala pelaren var uppe. Då var det diskussion om lagstadgade minimilöner och om att flytta mer makt över den svenska arbetsmarknaden till Bryssel.

Att löner och villkor på arbetsmarknaden ska avgöras av parterna och att makten ska ligga i Sverige och inte i Bryssel är sådant som vi har tyckt länge och kommer att fortsätta att stå för. Men det som däremot oroar mig är att statsministern så flagrant struntade i alla de varningar som var tydliga, även från parterna, medan vi diskuterade den sociala pelaren.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt, för att inte säga flagrant, att Socialdemokraterna nu i veckan försöker lägga över ansvaret på oss borgerliga partier i stället. För några år sedan vurmade Socialdemokraterna för den sociala pelaren med alla dess risker. Nu ser vi vad den innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tycker att Annie Lööf ska läsa den sociala pelaren och göra det grundligt. Där står inget om någon lagstadgad minimilön. Det kommer inte ens i närheten av det.

Den sociala pelaren är en sak, och detta är en annan. Tyvärr har detta med minimilöner drivits i Europa under lång tid. Men koppla inte ihop det med den sociala pelaren!

Jag skulle dock tro och hoppas att vi har en samsyn om att löntagare också i andra länder i Europa ska ha sjysta villkor. Man ska ha möjlighet till arbete, och arbetet ska vara tryggt, med bra arbetsvillkor och bra arbetsmiljö. Och har man inte arbete ska man ha ett visst skydd. Det är inget fel i detta. Jag vill gärna se den utvecklingen i Europa, för det är också ett sätt att stärka den svenska modellen. Då hotas inte svenska löntagare av sämre villkor.

Detta borde vi stå upp för tillsammans, liksom vi står upp för att vi inte vill ha ett direktiv om minimilöner.

Herr talman! Det var mycket glädjande att höra både Socialdemokraterna och Centerpartiet stå upp för den svenska modellen med förhandlingar i stället för direktiv och lagstiftning. Ett råd kan då vara att inte hota parterna med lagstiftning om de inte frivilligt slår sönder anställningstryggheten.

Men min fråga gäller budgeten. Nu rullas budgetförslagen ut. Det går betydligt mer pengar till skattesänkningar än till välfärd, trots de stora behoven i kommuner och regioner. En av de mest omstridda skattesänkningarna är reduktionen av arbetsgivaravgifter för unga.

Så här sa statsministern i sitt förstamajtal 2015:

Vänner! Vår absolut största uppgift inom jobbpolitiken är att se till att ingen ung är utan jobb. I åtta år har regeringens - den borgerliga regeringens - enda lösning varit en ungdomsrabatt som gått till dem som redan har unga anställda. Den har kostat nära 110 miljarder. Den har dömts ut av expertinstans efter expertinstans, och ungdomsarbetslösheten har i stället ökat med över 30 000. Ändå vägrar högern att tänka om. Om Möller hade rätt i att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket är detta miljardsvindleri.

Herr talman! Det är synd om man ska upprepa svindleriet två gånger. Det är olyckligt om man gör om samma misstag ännu en gång som redan har kostat skattebetalarna 110 miljarder kronor.

Min fråga till statsministern är helt enkelt: Står statsministern fast vid sin analys från 2015 - att detta är ett miljardsvindleri?

Herr talman! Vad gäller budgeten kanske man ska se hela budgeten innan man uttalar sig alltför säkert om vad som ingår i den. Jag tror att Jonas Sjöstedt kommer att se en hel del väldigt bra saker i budgeten när det gäller välfärden, sysselsättningen och andra delar.

Att stimulera en ekonomi i en djup kris är något annat än att hantera en ekonomi som inte är i djup kris. Att göra någonting tillfälligt för att människor ska komma i arbete är precis det som vi gör.

Jag kan villigt erkänna att detta inte är mitt förstahandsval - det är inte det. Men vi har satt ihop en budget. Jag menar att alla som samarbetar kring en budget måste komma ut ur förhandlingen med något de vill. Och är det någon gång man ska göra någonting som en tillfällig åtgärd, vilket detta är, är det precis nu, för att få igång ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi kommer att göra mycket på jobbområdet. Satsningen på välfärden och den offentliga konsumtionen kommer att innebära att fler anställs i äldreomsorgen, i sjukvården och i skolan. Det är en rejäl satsning. Det är samma sak med den satsning som vi gör på de offentliga investeringarna. Det kommer att ge arbete. Satsningar på utbildning kommer att göra att människor kan ta sig vidare. De satsningarna är alltså viktiga. Sedan har vi också gjort upp om att ungdomsarbetsgivaravgiften ska sänkas tillfälligt, i två år.

Herr talman! Statsministern ägnar en mycket liten del av sitt svar åt att försvara de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Jag förstår det. Det är en kostnad som är svår att försvara, och vi vet att effekten är mycket begränsad.

Så här sa finansminister Magdalena Andersson om samma reform:

"Förutom att reformen är ineffektiv och inte leder till några nya jobb så är den dessutom mycket kostsam för skattebetalarna."

Nu ska alltså samma misstag göras om. Pengar som kunde ha gått till att faktiskt öka köpkraften för låginkomsttagare eller som kunde ha gått till att anställa fler i äldreomsorgen ska i stället slösas bort på ett "miljardsvindleri".

Min fråga till statsministern är: Tror statsministern att det skulle ge fler jobb att använda hela denna summa till att öka antalet anställda i äldreomsorgen än att genomföra denna sänkning av arbetsgivaravgiften för unga?

Herr talman! Nu kan jag inte stå och kommentera hela budgeten. Det får vi ta när budgeten är klar. Då får vi ställa detta mot de andra alternativen. När hela budgeten är klar ser man också alla åtgärder som genomförs, inte minst på jobbområdet. Det kommer att vara mycket, och det kommer att vara brett. Så måste det vara.

Vi ska också komma ihåg att denna situation inte liknar någon annan vi har haft. Vi är mitt uppe i en pandemi med massor av ungdomar som har gått ut i arbetslöshet. Då måste man se en hel palett.

Det är helt rätt: Detta är inte mitt förstahandsval. Men vi fyra partier som samarbetar har naturligtvis lagt dit det som vi vill göra, och vi har förhandlat och kommit fram till detta. Jag står för det. Det är en tillfällig åtgärd i en unik tid.

Herr talman! Vi har gemensamt i Sverige detta år tagit ansvar för att skydda äldre och riskgrupper. Vi kan vara stolta över den solidaritet som människor visat med sin nästa. Alla har offrat något, men de som offrat allra mest är våra äldre och riskgrupperna. Många av dem har varit tvungna att isolera sig i månader. En del har fått se livet springa förbi på andra sidan fönstret. Andra har fått se hur livet till sist sprungit förbi dem utan att de fått säga ett äkta avsked till älskade söner, döttrar och barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi väntar alla på det vaccin som kan ge oss ett tydligt slut på pandemin, men för dessa utsatta grupper finns det även behov av andra vaccin. Jag tänker främst på vaccin mot lunginflammation, en sjukdom som helt i onödan tar alltför många liv och, som vi nu vet, ofta är en följdsjukdom till corona.

I dag är det upp till varje region att själv besluta om detta vaccin ska ges utan avgift. Alla ger det inte utan avgift. På en del platser kostar vaccinet uppåt 800 kronor. Här menar jag att vi bör gå in och säga att friheten för äldre och kroniskt sjuka inte ska tummas på, speciellt inte efter denna vår. Det här vaccinet bör vara avgiftsfritt.

I vintras köade många äldre för att få vaccinet. De försökte hålla avstånd samtidigt som de hoppades att doserna skulle räcka, men den generella efterfrågan var så stor att inte alla fick vaccinet. Det är inte osannolikt att tro att mer utsatta äldre inte blev vaccinerade.

Socialminister Lena Hallengren var kyligt inställd till detta förslag i söndags. Min fråga är: Delar statsministern hennes syn - att avgiften kan kvarstå i vissa regioner?

Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än det ansvariga statsrådet. Det är klart att vi hela tiden följer vad som behöver göras. Nu ser vi till att vi är med på vaccinupphandlingen. Vi ska se till att det vaccin som behövs fördelas rätt. Det som behövs därutöver måste man naturligtvis ha en diskussion med sjukvården och de ansvariga myndigheterna om. Men i dagsläget har jag ingen annan uppfattning än statsrådet.

Herr talman! Det är helt sant att det nu genomförs satsningar. Alla partier vill det - vi lever ju i exceptionella tider. 100 miljarder lånas upp. Men bara för att man har mycket pengar att spendera betyder det inte att det blir mindre viktigt vad man spenderar dem på.

Om dessa lånade pengar ska ge långsiktiga positiva effekter måste de användas rätt även nu. Ett sätt är att hjälpa regionerna att ställa om hur de ger vård.

Här finns det fortfarande en tydlig klyfta mellan KD och S. Vi vill se mer av statligt ansvar medan Socialdemokraterna uppenbarligen är beredda att acceptera att var man bor påverkar vilken vård man får och vilket skydd man får mot sjukdom på ålderns höst.

Var man bor i Sverige och vilken plånbok man har borde inte vara avgörande för om man kan få den vård man behöver och om man kan få den i tid.

Detta är vi skyldiga inte minst våra riskgrupper och äldre.

Herr talman! Jag svarade på en fråga om vaccin. Först och främst kan man undra om det är en allmänpolitisk fråga och om jag ska svara på exakt vilket vaccin alla patienter ska ha. Jag menar att det är viktigt att sjukvården och de ansvariga myndigheterna har en uppfattning om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När det gäller vården i ett bredare perspektiv är det också vår uppfattning att vi behöver ha en betydligt bättre statlig styrning. Jag som statsminister vill säga detta till medborgare runt om i landet: Oavsett var du bor ska du ha tillgång till bra vård. Det är därför som vi exempelvis har en utvecklad kömiljard. Det är därför vi har en nationell delegation som ska se till att hjälpa regionerna att göra sin del för att korta väntetiderna.

Det är därför vi gör satsningar på exempelvis cancervård, mödravård och förlossningsvård. Det behövs nationella satsningar så att vi kan hjälpas åt att få en vård som är likvärdig över hela landet.

Svaret angående det specifika vaccinet får jag dessvärre bli skyldig.

Herr talman! Sverige behöver ha en rättssäker, human och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det mesta talar av lätt förklarliga skäl också för att den bör vara stram en ganska lång tid framöver. Det måste bli ett slut på de tillfälliga lagar och politiska lappkast som har inneburit att människor har kastats mellan hopp och förtvivlan. Våra kommuner och regioner har inte heller vetat vad de ska planera efter.

Med tanke på historien - människor minns både öppna hjärtan och att vi inte ska bygga några murar liksom den allt annat än lyckade gymnasielagstiftningen - är det viktigt att vi får en bred enighet.

Från Liberalernas sida har vi sagt att vi är beredda att medverka aktivt till att få en hållbar och långsiktigt bra politik på plats, eftersom den befintliga löper ut om ett tag. Därför var det med sorg vi såg att resultatet var väldigt spretigt när den migrationspolitiska kommittén avslutat sitt arbete. Där finns en hel del förslag som det råder en ganska bred enighet om, men det vore olyckligt om det lämnas till riksdagen. Här finns en samling mycket kompetenta människor, vill jag understryka, men vi har inte riktigt resurserna att stifta lagar av den här omfattningen på plats i riksdagen - ännu, kanske jag ska tillägga, herr talman.

Min fråga till statsministern är: När tänker regeringen skicka utredningen på remiss i sin helhet?

Herr talman! Dessvärre har jag inget specifikt datum för det. Den parlamentariska kommittén har arbetat i ett år, och precis som Johan Pehrson säger kom man tyvärr inte överens om ett enigt betänkande. Det är liksom minsta gemensamma nämnare som finns nu.

Jag har alltså inget exakt datum, men nu finns detta på regeringens bord, och regeringen ska göra som regeringen alltid gör: Vi ska bereda, och sedan ska vi naturligtvis ha en ny lagstiftning på plats i juli nästa år. Vi får följa den tidtabellen, men något specifikt datum har jag dessvärre inte.

Jag delar uppfattningen att vi behöver ha en så bred överenskommelse som möjligt. Det ska vara stabila och långsiktiga förutsättningar som medborgare och allmänhet förstår att det finns en logik bakom. Människor som flyr för sina liv ska naturligtvis ha möjlighet att få sin sak prövad. Det måste vi stå upp för. Det är en internationell rätt, och den ska vi stå upp för. Får du sedan ja ska du ha bra möjligheter att stanna. Får du nej måste du lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker att det är bra att man utgår från de föresatser som man nu har. Nu ska regeringen bereda detta och återkomma om vilket datum det blir.

Herr talman! Liberalerna ser fram emot att hela utredningen skickas på remiss så att vi får den belyst och granskad. Även om Liberalerna har några synpunkter på utredningen tycker vi att det är otroligt viktigt att man kommer framåt. Jag har ju uppmanat Socialdemokraterna att anstränga sig ytterligare tillsammans med Moderaterna, som dock inte kan svara i den här talarstolen. Man måste hjälpas åt att finna varandra. I den här utredningen råkar Liberalerna befinna sig mitt emellan Socialdemokraterna och Moderaterna, så det vore väl ganska bra om vi kunde samlas runt våra förslag, så får ni både ge och ta.

Skämt åsido - det här är så viktigt. Vi kan diskutera nämndemän, och vi kan diskutera försörjningsansvarets exakta fördelning. Men det viktiga är att vi får en ny politik för Sverige. Det kräver detta mycket allvarliga område.

Herr talman! Jag delar uppfattningen att vi måste ha en ny lag på plats till att börja med, för den gamla håller inte måttet. Vi ska inte tillbaka till hur det var 2015, utan vi ska ha en annan lagstiftning på plats.

En bred överenskommelse i den parlamentariska kommittén hade varit att föredra. Det gick dock inte att nå en sådan, och då gick man till omröstning i de olika delfrågorna som finns i betänkandet. Det är det jag menar med att vi nu har minsta gemensamma nämnare, och nu får processen fortsätta och ha sin gång. Regeringen ska bereda det, och sedan ska processen ha sin gång så att vi har en ny lagstiftning på plats i juli 2021.

Herr talman! I augusti fritogs två män från ett ungdomshem i Råby, där de satt dömda till sluten ungdomsvård. Händelsen belyste säkerhetsbristerna hos Statens institutionsstyrelse, Sis. Det borde inte vara möjligt att så enkelt frita personer med det brottsregister som var aktuellt i detta fall.

Det är dock inte bara säkerheten som brister. Verksamheten inom Sis har också kritiserats för brister i det pedagogiska arbetet. Det är på sikt ännu allvarligare. Fortfarande saknar för många behandlingsassistenter rätt utbildning för sitt uppdrag. Utan rätt kompetens att möta dessa individer riskerar ungdomsvården att enbart bli förvaring. Det försvårar inte minst det viktiga arbetet mot kriminalitet med unga förövare.

Hur avser regeringen att agera för att höja säkerheten och kvaliteten i Sis verksamheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Just att höja säkerheten men också kvaliteten och kapaciteten vid Sis särskilda ungdomshem ligger högt i prioriteringen. Vi kan konstatera att jämfört med några år tidigare har de som nu placeras inom myndigheten ett betydligt högre våldskapital, som man säger, och det i sig är ett motiv för att höja säkerheten.

Det är ett arbete som har pågått under en tid och som nu leds av den nya generaldirektören Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Vi har naturligtvis nära kontakt med myndigheten, och de förstärkningar som behövs innebär också att man behöver ökade resurser.

Därför kunde regeringen i dag meddela att vi tillför ytterligare 100 miljoner per år till Sis just för att klara av detta. Den nya förstärkningen är ett led i arbetet med att höja säkerheten på våra ungdomshem, vilket bland annat innebär perimeter- och skalskydd, larm och lås.

Herr talman! 13 000 personer miste tak över huvudet när flyktinglägret i Moria på Lesbos brann ned. Många av dem är ensamma barn som nu är extremt utsatta. Jag talade precis med organisationen Child 10 som larmar om att de här barnen riskerar kidnappning av människohandlare för att utsättas för trafficking för sexuella ändamål.

Läget är akut. Flera EU-länder bistår nu genom att ta hand om dessa människor, särskilda de ensamma barnen. Det är bra att Sverige bidrar med krisstöd, men vi måste göra mer.

Därför vill jag fråga statsministern: Vad kommer Sverige att göra för att hjälpa människorna på plats på Lesbos? Hur kan regeringen agera för att även Sverige ska bidra i omfördelningen, särskilt av barn? Hur ska Sverige agera för att inga människor ska behöva leva i fruktansvärda flyktingläger i Europa i framtiden?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är en mycket tragisk situation som vi nu ser har drabbat redan utsatta människor. Därför har vi varit snabba med att bistå med hjälp. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bistår konkret med tält, filtar, sovsäckar, toaletter, köksutrustning, presenningar med mera. Det har Grekland accepterat. Dessutom är Sverige en av de största bidragsgivarna både till UNHCR och IOM. Båda dessa organisationer finns på plats för att bistå och se till att flyktingarna får den bästa möjliga situationen.

Det finns inget rådsbeslut om omfördelning inom EU i det här fallet. Då har Sverige ingen rättslig grund för en frivillig omfördelning, för det går utöver Dublinförordningen. Vi har därför ingen generell möjlighet att överföra människor till Sverige.

Skulle det komma ett rådsbeslut är situationen en annan. Det har skett förr, men nu har vi inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre - rejält många färre. Så sa statsminister Stefan Löfven till DN i januari i år.

Ett halvår senare, i somras, ställde sig Socialdemokraterna bakom en migrationslagstiftning som skulle innebära precis lika många asylsökande till Sverige som i dag.

Därför undrar jag naturligtvis, herr talman, vad som har hänt under det halvåret.

Herr talman! Låt mig först gå tillbaka lite i tiden. Det är den regering som jag leder som har ändrat lagstiftningen så att vi har kommit ned från 2015 års siffror - rejält många färre.

Precis som har diskuterats tidigare har det varit en lång behandling i en parlamentarisk kommitté. Där har man inte kommit överens, och det finns inte ett enigt betänkande. De har röstat om de olika förslagen.

Nu står vi upp för betänkandet och säger att det är det som den parlamentariska kommittén har lagt fram, och då fortsätter beredningen.

Vi ska se till att det finns en ny lagstiftning på plats som är uthållig och logisk för medborgarna. Jag tror att vi har alla möjligheter att göra så. Sedan ska vi också stå upp för rätten att söka asyl. Det är en internationell rätt, och den ska vi inte undandra oss eller förminska. Det hoppas jag att inte heller Moderaterna vill göra.

Herr talman! Äldres vård och omsorg är inte ett enkelt arbete för vem som helst. Ett absolut minimikrav måste vara att kunna förstå, prata och skriva svenska obehindrat. Äldreomsorgen har tyvärr länge varit eftersatt, och på senare år har den också använts till integration. Både IVO och Kommunal har varnat för konsekvenserna av bristande språkkunskaper.

Facit på den försämrade kvaliteten i äldreomsorgen kom i samband med pandemins utbrott. Inte ens grundläggande hygienrutiner har följts, och konsekvenserna av detta blev, som vi alla vet, katastrofala. Våra äldre är värda mycket bättre än så.

Jag har följande frågor till statsministern. Avser regeringen att prioritera ett minimikrav på personalens språkkunskaper i svenska och garantera en trygg och säker äldreomsorg? När kommer kravet?

Herr talman! Först vill jag säga att jag delar synen på betydelsen av äldreomsorgen. Min mamma jobbade själv i äldreomsorgen, och jag vet vad den betydde för de äldre i byarna runt om där vi bodde.

Det som vi har upplevt under covid är naturligtvis inte acceptabelt. När det inte ens går att upprätthålla de mest basala hygienrutinerna råder en rejäl brist. Det är därför Socialstyrelsen såg till att snabbt utbilda så att alla kommuner i sin tur kan utbilda i basala hygienrutiner.

Det är klart att den som jobbar i äldreomsorgen ska kunna svenska. Det är därför jag tycker att extratjänsterna var ett bra sätt för människor från andra länder att komma in, göra ett bra jobb i äldreomsorgen, under tiden lära sig språket, utbilda sig och sedan komma tillbaka för att göra ännu bättre insatser i äldreomsorgen. Svenskan är en naturlig del för att kunna prata med de äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I många kommuner och regioner planeras nu för stora nedskärningar runt om i landet. Det är nedskärningar i vården, skolan och omsorgen. För många elever kommer detta att innebära att de inte kommer att få hjälp och stöd för att ta sig igenom sin utbildning. Det kommer att innebära längre vårdköer och ännu längre operationsköer. För många socialtjänster innebär det ännu större nedskärningar i förorterna. Göteborg är ett exempel.

I Vättleskolan i Angered ska personalstyrkan skäras ned med en tredjedel. I Botkyrka ska det dras ned 50 miljoner på skolorna.

Jag vill fråga Stefan Löfven varför han vill lägga 10 miljarder mer på skattesänkningar än på vår gemensamma välfärd. Varför är det en bättre prioritering att sänka skatten än att stärka vår vård, skola och omsorg?

Herr talman! Nej, jag vill inte det.

Jämför utgiften för tillskottet till välfärden 2018 med detta år och nästa år! Då pratar vi om ungefär 40 miljarder mer i de olika tillskotten. Det är generellt samt äldreomsorgen och sjukvården, och så vidare. Jag tror inte att man har sett maken till tillskott i svensk välfärd.

Regeringen och samarbetspartierna har sett till att under året skjuta till betydligt mer pengar än de prognostiserade skattebortfallen, till skillnad från krisen 2008-2009 när det tillsköts mindre pengar än skattebortfallet. Vi täcker upp för skattebortfallet, och vi lägger till generella pengar och riktade pengar. Sedan förra mandatperioden finns 100 000 fler anställda i svensk välfärd. Den satsning som görs nu ska naturligtvis göra det möjligt att anställa ytterligare. Det behövs fler.

Herr talman! Den gamla fastighetsskatten var oförutsägbar och hög. Sedan 2001 har Kristdemokraterna krävt att den ska avskaffas, vilket också skedde under alliansregeringen. Det nya systemet med fastighetsavgift är både mer förutsägbart och medför lägre skatt för svenska hushåll. Om den gamla fastighetsskatten hade behållits hade den varit högre än vad avgiften är i dag i alla Sveriges kommuner.

Efter att januaripartierna aviserade sin skattereform har allt fler förslag på återinförd fastighetsskatt kommit fram. Skulle dessa förslag bli verklighet skulle skatten på ett genomsnittligt småhus höjas med 30 000 kronor om året.

Vi kristdemokrater förstår att vanligt folk blir oroade över att dessa skattehöjningar återigen diskuteras, och vi kommer att motarbeta varje förslag på återinförd fastighetsskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Kan statsministern här och nu lova att fastighetsskatten inte kommer att återinföras?

Herr talman! En tydlig nackdel med den nya avgiften var fördelningsprofilen. Det var många som faktiskt gjorde en rejäl slant.

Vi diskuterar ett nytt skattesystem enligt principerna i januariavtalet. Då ska jag inte stå här och prata om den ena eller den andra skatten. Vi vill göra den utredning som behövs för att se hur ett nytt skattesystem kan se ut och hur det ska balanseras. Det ska utgå från att det finns resurser till välfärden. Vi har pratat mycket om välfärden i dag, och det behövs resurser även i fortsättningen. Vi tycker också att det är viktigt att skattesystemet bidrar till mer jämlikhet och en effektiv användning av skattebetalarnas pengar.

Vi får återkomma till frågan. Jag tänker inte diskutera enskilda skatter.

Herr talman! Jag vittnar inte igen - ens om det är för mord, sa 17-årige Nimo när vi träffades här i riksdagen i förra veckan.

Nimo vittnade mot ungdomar som begått brott i hans hemområde, och de gjorde sedan hans liv till ett helvete. På polisens uppmaning flyttade han sedan därifrån. Nimos mamma berättade att förövarnas mammor inte pratade svenska.

Misslyckad integration där föräldrarna inte kan prata med vare sig polis, socialen, lärare eller grannar har gjort att många förortsbarn har hamnat i kriminalitet. Vi har en statsminister som i åratal har svamlat om kopplingen mellan integrationsmisslyckanden och kriminalitet. Forskaren Peter Esaiasson uppskattar att 25 procent av invånarna i utsatta områden inte ens kan samtala på svenska.

Det räcker inte längre med det språktest och det samhällstest som vi liberaler har fått igenom i januariavtalet. Nu behövs riktade språkinsatser i utsatta områden för att fler ska lära sig svenska.

Vad har statsministern att säga till Nimo? Vad ska statsministern göra för att höja svenskkunskaperna i utsatta områden?

Herr talman! Först och främst är det fråga om skolorna. Det är därför det är bra att vi satsar så mycket på skolorna så att ungdomar ska ta sig igenom grundskolan, komma in på gymnasiet och komma ut med en gymnasieutbildning. Då är det bra att se att betygen höjs, det vill säga att fler blir behöriga. Men vi har en lång väg kvar att gå eftersom det är alldeles för många som inte blir behöriga. Skolan är nummer ett.

Det andra är arbetsmarknaden. Det måste bli en snabbare kontakt mellan den enskilde och arbetsmarknaden. Mycket kan man lära sig på jobbet, och det är ett bra sätt att lära sig svenska. Vi är överens om den satsningen, men där behöver betydligt mer göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Skolan och satsningen på arbetsmarknaden är två bra exempel där vi också har bra stöd av arbetsmarknadens parter; de vill hjälpa till.

Det är otroligt viktigt att lära sig svenska för att kunna fungera bra i det svenska samhället. Det är två satsningar.

Herr talman! Vi som bor på landsbygden behöver en välfungerande infrastruktur, både för utbildning och jobb och för att vi ska känna att vi är en del av Sverige.

I dag är vi beroende av bilen som transportmedel i brist på tillräcklig kollektivtrafik. Det gynnar varken den privata ekonomin eller miljön.

En viktig del i vår regionala infrastruktur är järnvägen, till exempel Stångådalsbanan i mitt län. Bra järnväg är på många ställen det enda rimliga alternativet till bilen.

Min fråga till statsministern är hur regeringen ser på infrastrukturen på landsbygden i dag och vad man har för planer för att utveckla den regionala infrastrukturen.

Herr talman! Ibland pratar man om att hela Sverige ska leva. Jag hör till dem som tycker att hela Sverige ska ges möjlighet att bidra. Vi har en sådan fantastisk kapacitet runt om i hela vårt land, och infrastruktur är en viktig bärande del i detta.

Vi har ett övergripande transportpolitiskt mål om just fungerande infrastruktur i hela landet. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Vi genomför nu den nationella trafikslagsövergripande planen 2018-2029 med satsningar på över 700 miljarder kronor. Det är enormt mycket pengar. Där finns nya stambanor, ja, men där finns också insikten att vi måste satsa på andra delar än det som täcks av stambanorna. Det är nybyggnad, och det är upprustning av både vägar och järnvägar. I denna nya plan kommer hela-landet-perspektivet att finnas med. Jag är själv uppväxt på landsbygden i Norrland. Jag vet vad det betyder.

Herr talman! Svensk skog står för ungefär 140 miljarder av bnp. Man kan generalisera lite och säga att för varje procent skog vi tar ur produktion försvinner 1 ½ miljard från svensk välfärd.

Svenska skogsägare tar hand om skogen på ett fantastiskt bra sätt som värnar både produktion och biologisk mångfald, men många gånger får de ändå gå till domstol för att försvara rätten att bruka sin egen skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I somras kom en rapport som visade att vi i Sverige när vi rapporterar skyddad natur underdriver lite jämfört med många andra länder i Europa och på det viset gör oss själva en otjänst.

Därför, herr talman, undrar jag helt enkelt om det är rimligt att vi i Sverige rapporterar skyddad natur på ett annat sätt, om det är rimligt att vi tar mer svensk skog ur produktion och om det är rimligt att svenska skogsägare behöver gå till domstol för att få bruka sin egen skog.

Herr talman! Jag vet inte i den detaljen exakt vilken skillnad vi har på vårt sätt att redovisa jämfört med de andra länderna.

Men jag har en klar uppfattning om att skogen är en otrolig fördel för Sverige. Jag åkte helikopter häromdagen och såg hur mycket skog vi har. Skogen växer också mer än vi tar ut, så varje år har vi större och större skog. Vi tar inte ut tillräckligt med skog.

Jag är övertygad om att skogen kommer att vara en viktig beståndsdel också i omställningen till en grön ekonomi, till en cirkulär ekonomi. I det är skogsägarna naturligtvis otroligt viktiga. Stora delar av skogen är ju privatägd, och det är klart att då måste man ha sådana villkor att man kan bruka skogen.

Jag vet inte exakt vilka domstolsfall som ledamoten refererar till, men vi har i januariavtalet en skrivning om att stärka skogsägarnas ställning.

Herr talman! I tisdags presenterade Migrationskommittén sitt betänkande för regeringen. Det är en urvattnad historia som snarare kommer att öka volymerna av asylsökande än minska dem. I samband med detta meddelade migrationsministern att han är nöjd med dagens nivåer, så låt oss prata lite grann om siffror.

De senaste två åren har antalet asylsökande uppgått till över 20 000 per år. De senaste fem åren har Sverige delat ut 650 000 uppehållstillstånd, varav 40 procent till asylrelaterad invandring. Det är i storleksordningen ett nytt Malmö.

Vi i Sverigedemokraterna är tydliga: Ett nettominus inom asylmigration är ett måste. Det är glasklart.

Min fråga är hur många asylsökande statsministern anser att Sverige kan ta emot per år samtidigt som vi betalar av integrationsskulden och minskar kriminaliteten.

Herr talman! Vi arbetar just nu med lagstiftning. Efter den parlamentariska kommitténs arbete har vi nu fått ett betänkande på regeringens bord. Det ska processas och beredas i vanlig ordning så att vi ska ha ny lagstiftning på plats nästa år.

Lagstiftningen kommer att bygga på möjligheten att söka asyl. Det är en internationell rätt som inte ens Sverigedemokraterna kommer ifrån. Den finns där, och jag menar att det är viktigt att människor som flyr för sina liv ska ha möjlighet att få sin asylansökan prövad. Den kommer också att bygga på ett antal andra delar när den här processen väl är över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik som står upp för internationell rätt men också ser till att vi tar emot så många som vi kan integrera. Det är det viktigaste. Människor ska i arbete, och barn ska gå i skolan. Då kan man bidra i samhället.

Herr talman! Det kommunala självstyret är en stabil och trygg grund i vårt svenska samhällsbygge.

Under pågående pandemi har en del förespråkare för förstatligande av kommunal och regional verksamhet tagit tillfället i akt att lyfta fram sina synpunkter. Äldreomsorgen har varit i fokus, men också sjukvården och skolan har uppmärksammats.

Utmaningar saknas självklart inte. Men vi ser att den parlamentariskt tillsatta Kommunutredningen, som nyligen gick på djupet i dessa frågor, pekar på samarbete som vägen framåt.

Också frågan om sammanslagningar lyfts fram ibland. Sveriges Kommuner och Regioner kom i dagarna med en rapport som betonar just det kommunala självstyrets roll i samhällsbygget. Den lokala folkliga förankringen är i detta fall i fokus.

Jag vill ställa frågan till statsministern huruvida regeringen ämnar agera för att genom det kommunala självstyret långsiktigt säkerställa kommunernas möjligheter att hantera sina uppgifter framöver.

Herr talman! Jag menar att välfärden levereras bäst av dem som är nära. Jag tycker att det är en viktig princip som vi har. Sedan gäller det att ge den offentliga sektorn, vår gemensamma sektor, rätt förutsättningar att göra det med både resurser och annat.

Jag vill också säga till alla medborgare att du har bra välfärd och får bra service oavsett var du bor. Där tror jag att vi behöver ha bättre styrning och bättre samarbete, också mellan de olika nivåerna i det offentliga Sverige. Vi ska se till att det finns resurser och att det finns utbildade människor, men vi ska också se till att vi har en lika bra nivå över hela landet. Det är bland annat det vi arbetar med nu, till exempel i sjukvården men också i skolan och på andra områden.

Vi ska inte ha någon stor omorganisation här. Det är inte det som behövs, utan det är bättre styrning och resurser som behövs.

Herr talman! Sällan har en grupp blivit så besviken och så sviken av en regering som människorna i det vi benämner som riskgrupper under pandemin. Regeringen har förhalat och fördröjt. Långt om länge fattades beslut om ekonomisk ersättning till dessa grupper, men när bedömningarna nu görs av Försäkringskassan får svårt sjuka människor avslag.

Jag vill ge statsministern ett exempel. Jag vill understryka att frågan är godkänd av Paula Björnstad själv. Hon vill att jag ska ställa den till statsministern, för hennes egna möjligheter är små.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Paula jobbar i normala fall halvtid som förskollärare, men hon har en svår hjärtsjukdom som gör att hon hållit sig isolerad sedan pandemin bröt ut. Hon är extra känslig för virus, och hennes läkare har skrivit ett starkt intyg om att smitta skulle kunna innebära att hon inte överlever.

Paula sitter just nu och tittar på det här. Vad råder statsministern henne att göra? Och tänker statsministern ta initiativ, eller se till att ansvarig minister tar initiativ, till att göra en översyn av detta regelverk?

Herr talman! Många människor får speciella problem under en pandemi, exempelvis därför att man har en sjukdomsbild. Regeringen har, tillsammans med utskotten i riksdagen, jobbat så snabbt det någonsin gått för att få fram regler kring en ersättning. Det visar sig att detta motsvarar att ta fram en ny socialförsäkring, helt enkelt. Dessvärre tar det den tiden, så jag förstår otåligheten.

Om regelverket inte fungerar måste vi naturligtvis se över det igen. Det är meningen att det ska fungera som skydd för människor; det är därför vi har tagit fram det.

Jag kan naturligtvis inte svara på hur det ser ut i det enskilda fallet, men vi måste följa detta noggrant. Vi gör ett skydd för att det ska fungera, och då måste vi också vara beredda att ompröva om det inte gör det. Återigen - exakt hur det är i detta fall kan jag inte uttala mig om, men det är meningen att vi ska ha ett skydd som människor känner sig trygga med.

Herr talman! Vi har ett oerhört allvarligt samhällsproblem i Sverige, nämligen ökande klyftor. Att otryggheten i samhället har ökat i samma takt som klyftorna är inte en slump; det hänger ihop. Vi borde i dag tala mer om grundproblemet och vad vi gör åt det och mindre om populistiska quickfixar.

Regeringen har stärkt polisen med historiska resurser och skärpt straffen. Det är bra, och det är nödvändigt. Men för oss socialdemokrater är det viktigaste vi kan göra för att stärka tryggheten det långsiktiga arbetet för att minska klyftorna. Det arbetet börjar i klassrummet, ja redan i förskolan, med satsningar på likvärdigheten och jämlikheten, det vill säga varenda unges chans att nå sin fulla potential.

Jag vill därför fråga statsministern hur regeringen tänker agera för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan.

Herr talman! Till att börja med delar jag helt analysen. Jämlikhet är bra för alla och för hela samhället. Därför ska vi naturligtvis sträva efter detta.

Skolan är oerhört viktig. När man pratar med lärare, inte minst förskollärare, är de väldigt tydliga med att man kan tidigt kan se om en pojke eller en flicka kan komma att få problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det var därför vi redan förra mandatperioden såg till att föra till mer resurser till skolan. Fler ska vilja bli lärare, och då handlar det om villkoren. Det är därför löner och andra villkor ska förbättras för lärarna, och detta är påbörjat. Fler ska kunna bli lärare, och det är därför vi ökar antalet platser på lärarutbildningen så att man blir fler ute i skolan. Man är betydligt fler i skolan nu.

Vi ska också ha likvärdighet, och det är därför vi har infört likvärdighetsbidraget. Det uppgår nu, om jag kommer ihåg rätt, till 6 miljarder kronor per år. Skolor som behöver mer resurser ska ha mer resurser. Skolan är A och O - den är själva grunden, och där ska vi satsa.

Herr talman! Vi moderater har i vår kommande budget avsatt pengar för en ny folkräkning i hela landet för att motverka fusk och kriminalitet. Det är oacceptabelt att människor utsätts för brott på grund av att polisens resurser brister, samtidigt som Sverige betalar ut bidrag till människor som inte ens bor i landet. Vi ser att det till och med kan handla om företrädare för andra länder.

Brister i folkbokföringen gör vardagen svårare för hederliga människor, samtidigt som kriminella kan dölja sina identiteter och begå brott mot våra välfärdssystem. En folkräkning har faktiskt inte gjorts på riktigt sedan 1990. Vi moderater anser att det är hög tid och väl investerade pengar att göra en ny folkräkning.

Min fråga till statsministern blir: Anser statsministern också att en ny folkräkning verkligen behövs? Det var något otydligt i partiledardebatten.

Herr talman! Det är riktigt bra att Moderaterna har svängt. Moderaterna brukade vara emot folkräkning. Moderater uppmanade förut människor att riva folkräkningsblanketterna, för man ville inte ha någon. Men det är bra att vi nu alla inser behovet av att ha koll på vilka som bor i landet och var de bor.

Jag tror inte - detta sa jag också till Ulf Kristersson här i kammaren - att en sådan undersökning ska gå till exakt som för kanske 30 år sedan, utan jag tror säkert att det går att göra på annat sätt. Jag tror också att vi ska tala med de ansvariga myndigheterna om vad som går att göra redan här och nu för att förbättra och säkerställa uppgifterna.

Så ja, vi ska ha ordning och reda på vilka som bor i landet och var. Exakt hur vi ska göra detta tycker jag att vi ska fundera lite över så att vi gör det bästa.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.