Statsministerns frågestund

Fru talman! Corona sprider nu oro över Europa, världen och Sverige. Det mänskliga lidandet är störst och värst. Det är tusentals döda bara i Italien. Och fler kommer att mista livet - också här hemma i Sverige. Samtidigt har stora delar av världen stängt. Den globala ekonomin har tvärnitat, och många oroar sig över företag som kan gå omkull och anställda som förlorar sina jobb.

För mig är det då självklart att regeringen och riksdagen nu samarbetar nära och förtroendefullt. Vi talar med varandra. Vi litar på varandra. Vi har olika roller men ett gemensamt mål. Den inställningen kommer att vägleda mig och mitt parti i allt vi gör mot virusets härjningar - även förstås i denna kammare.

Detta är också en svensk tradition i tid av kris. Vi samarbetar för att lösa problem. Vi lägger politisk träta åt sidan. Jag är övertygad om att Socialdemokraterna hade erbjudit samma stöd till en borgerlig regering. Moderaterna står alltså till förfogande för att i riksdagen och regeringen samarbeta för att ta Sverige genom krisen. Det är en styrka för vårt land.

Men vi har mer gemensamt. Både Stefan Löfven och jag lyssnar nu noga på våra lokala företrädare, som kämpar hårt i landets kommuner och regioner. Jag är djupt imponerad av alla de kvinnor och män som ser till att kommuner och regioner nu står på tå dygnet runt.

Regering och riksdag samarbetar alltså. Även det nationella och det lokala behöver gå mer hand i hand.

Regeringen har gett Socialstyrelsen ett tydligare mandat att samordna och bistå alla regioner - det är mycket bra. Min fråga är: Vilka andra behov ser statsministern i dag när det gäller att stärka samarbetet mellan oss i staten och de som bär det svåra lokala ansvaret?

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar mycket den dialog vi har mellan partierna i denna svåra stund. Det är en prövning för hela landet. Då utgår jag från att befolkningen kräver att vi visar handlingskraft. Vi måste ta de beslut som ska tas. Men det handlar också om att vi erbjuder trygghet och att vi erbjuder stabilitet. I det ligger inte minst samarbetet mellan riksdagens partier.

Jag kan redan här och nu säga att jag uppskattar väldigt mycket det samarbete som våra statsråd har med respektive utskott för att hantera de frågor som behöver hanteras så snabbt som det någonsin går. Det uppskattas verkligen.

Ledarskapet måste fram på många olika nivåer. Det är vi som partiledare. Det är regering. Det är riksdagsledamöter. Det är myndigheter och myndighetschefer. Det pågår hela tiden en dialog med myndigheterna. Vad behöver de för resurser? Och hur ska de nu på bästa sätt visa ledarskap för att också bidra till stabiliteten och tryggheten?

Inte minst länsstyrelserna har en väldigt viktig uppgift. Jag kommer att ha ett samtal med samtliga landshövdingar om hur länsstyrelserna kan stötta inte minst kommunerna och, självfallet, regionerna. Framför allt tror jag att det är kommuner som kommer att behöva stöd när det gäller hur vi ska se till att hemtjänsten fungerar så bra som möjligt men naturligtvis också så säkert som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har några grundläggande uppdrag: Vi ska se till att begränsa smittan så mycket som möjligt. Vi ska se till att resurserna finns i sjukvården och i hälsovården. Vi ska se till att minimera effekterna på de samhällsviktiga verksamheterna. Vi ska se till att minimera konsekvenser för både medborgare och företag. Vi ska med så mycket information som möjligt försöka dämpa oron. Och vi ska inte minst se till att ta rätt beslut vid rätt tillfälle.

Det är den strategi som regeringen följer, och det vill vi gärna göra i gott samarbete.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag delar analysen. Man kan gå ett steg djupare. Socialstyrelsen har varit med på de båda partiledarmöten som statsministern har bjudit in till - det har varit mycket bra. De har nu fått ett utökat mandat att göra saker också nationellt.

Om jag förstår saken rätt finns det fortfarande en risk att vi inte kan ha personal på exakt rätt ställe runt om i landet. Finns det möjligheter att komplettera Socialstyrelsens uppdrag, så att de också på den personella fronten kan ha större befogenheter att se till hela riket?

Fru talman! Socialstyrelsen har normalt en samordnande funktion för att se till att katastrofmedicinsk beredskap är på plats, och det följs hela tiden upp. Nu har Socialstyrelsen fått ett utökat uppdrag att också koordinera när det till exempel gäller utrustning. De ska vara en central nationell upphandlare, men de ska också koordinera så att vi får utrustningen där den bäst behövs.

Socialstyrelsen har inte mandat att flytta personal mellan regioner, utan det är regionernas beslut. Socialstyrelsens bedömning, i deras koordinerande roll, är att det finns beredskap mellan regionerna. Om så behövs ser man till att fördela om resurser så att den som behöver dem mest också får dem. Vi följer naturligtvis detta oerhört noga, för det måste fungera.

Fru talman! Vi jobbar alla väldigt hårt just nu, kanske i synnerhet regeringen. Jag skulle vilja börja med att rikta ett särskilt tack till statsministern för att han har tagit sig tid att trots detta i dag komma hit och svara på våra frågor.

Jag förmodar att regeringen har tillgång till beräkningar och prognoser i fråga om hur smittspridningen kommer att fortsätta i vårt land. Jag fokuserar då på vårt land, Sverige, och undrar: Hur många beräknar regeringen kommer att drabbas av coronasmittan? Och hur många beräknar regeringen kommer att avlida till följd av sådan smitta?

Fru talman! När vi ser på vad som kommer att behöva göras är det klart att vi också tänker på nästa steg och nästnästa steg. De som dock ska göra bedömningen av hur smittan sprider sig och av eventuella dödsfall är expertmyndigheterna. Det finns olika scenarier. Det ser olika ut i omvärlden. Antalet dödsfall per hundra tusen eller så skiljer sig åt - ganska rejält faktiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Detta vill jag alltså överlåta till expertmyndigheterna. Däremot ska vi se till att de som behöver sjukvård ska få sjukvård. En bedömning är att det är ungefär 10 procent som kommer att behöva sjukvård - det är inte detsamma som intensivvård. Därför måste vi se till att resurserna finns där ute.

Av det skälet fattade vi beslut om att meddela regioner och kommuner att det nu är löpande räkning som gäller. Detta får aldrig fastna i pengar och ekonomiska resurser. De merkostnader som regionerna får med anledning av detta tar staten ansvar för. Det här får aldrig vara någon flaskhals.

Det pågår också planering för hur man ska kunna gradera upp personal.

Vi hörde exempelvis i söndagens Agenda chefsläkaren i Stockholmsregionen berätta hur man från ett visst antal intensivvårdsplatser i dag kan växla upp ganska snabbt med ytterligare 50 procent och på lite sikt ännu fler.

Den koordineringen pågår så att vi vet att det ska finnas sjukvårdsresurser. Det är det viktiga.

Vi måste dock alltid ta höjd för att det här är ett virus som inte har funnits förut. Därför är det oerhört osäkert. Det innebär att ingen med bestämdhet kan säga att så här många kommer att drabbas och så här många behöver sjukvård. Vi ska se till att ta höjd för att det blir värre än vad det är.

Fru talman! Tack, herr statsminister, för svaret!

Kan statsministern överväga att med tydlighet och i klartext besvara den här typen av frågor? Jag tror att många efterfrågar ett sådant ledarskap just nu. Om statsministern skulle vilja överväga att göra det nu eller framöver skulle det därför uppskattas av många i denna svåra tid.

Fru talman! Återigen: Det är ingen som med bestämdhet kan säga hur det blir, eftersom det här är ett nytt virus.

Man kan göra olika scenarier, och det gör vi naturligtvis - vad kan det komma att behövas framdeles? Det är därför vi ser över och nu ger Socialstyrelsen i uppdrag att koordinera intensivvården så att den finns där den dag det behövs.

Regeringen är varje dag beredd att fatta beslut och vill göra det på basis av vad expertmyndigheterna och djupkunskapen säger. Vi ska också komma ihåg att det här är en rörlig materia. Situationen kan förändras från i dag till i morgon, och det kan gå snabbt. Då måste vi vara beredda, och därför har vi hela tiden dialog med expertisen. Det är det vi ska fatta våra beslut på.

Fru talman! Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt och ansträngt läge. Pandemins effekter slår hårt mot hela vårt samhälle och ställer stora krav på oss alla att agera med förnuft och handlingskraft för att minska smittspridningen och samtidigt se till att samhällsviktiga funktioner har de bästa tänkbara förutsättningarna att sköta sitt uppdrag. Detta är av största vikt för människors hälsa och också för välfärden, ekonomin, jobben och Sveriges företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I det här arbetet upplever jag, fru talman, att det finns en bred politisk samsyn. Det är på många sätt positivt att se att ett lands politiska ledarskap i tider av kris och oro förmår att se till vad som är viktigt för landets bästa och inte för respektive partis bästa.

Jag upplever att vi som representanter för riksdagens samtliga partier kontinuerligt fått och får nödvändig och relevant information om läget från regeringen och att samtliga partier har insyn i hur arbetet fortskrider. Det är oerhört viktigt att vi klarar av att bibehålla ett brett samförstånd i de här frågorna även framåt. Det är nämligen i tider av kris som det politiska ledarskapet prövas på allvar. För Sverige och övriga världen är den tiden här och nu.

Min förhoppning är att det politiska ledarskapet i Sverige bygger på ansvarstagande, handlingskraft och konstruktivt samförstånd även framåt. Delar statsministern den förhoppningen?

Fru talman! Jag kan svara ja direkt. Jag kan säga att vi är där med just den dialog som vi behöver för att kunna tala tydligt till vår befolkning och säga att här finns ett brett samarbete över partigränserna. Nu får partipolitiska skiljelinjer läggas åt sidan ett tag för att vi ska fokusera på precis detta.

Det är det som ger handlingskraften, det är då vi kan fatta beslut och det är då vi kan informera allmänheten om att nu är det det här som gäller: Det är det här vi gör för att begränsa smittan, för att se till att sjukvården har resurserna och för att begränsa konsekvenser för både medborgare och företag och så vidare. Så håller vi i den strategin och de frågor som människor vill ha svar på.

Jag sa tidigare att jag uppskattar vårt samarbete oerhört mycket. Vi har våra partiledarträffar, och jag upplever också att statsråden har ett väldigt gott samarbete med utskotten, vilket innebär en skyndsam behandling så att vi kan agera snabbt. Vi har ett bra underlag, vi lyssnar på expertisen och när vi fattar beslut gör vi det snabbt och handlingskraftigt. Det är precis så det ska gå till.

Det måste också fungera mellan politiken och myndigheterna. Därför har vi en kontinuerlig dialog, och jag vet att myndigheterna även kommer till riksdagen för att redogöra för sina verksamheter och sitt arbete.

Ulf Kristersson tog i sin fråga upp att det nationella, det regionala och det lokala måste hänga ihop på ett riktigt sätt så att den ena vet vad den andre gör och att ingenting ramlar mellan stolarna. Från nationellt håll ska vi tydligt ge budskapet till den lokala och regionala nivån, som får stå där i det vardagliga arbetet, att ni har resurserna. Vi ska se till att ni både har ekonomiska och personella resurser men också det lagstöd som behövs för att ni ska kunna göra det bästa möjliga.

Vi håller ihop i Sverige. Det är så Sverige fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag och Centerpartiet kommer att fortsätta att bidra till att vårt land möter och hanterar den väldigt svåra situation som vi nu befinner oss i på bästa möjliga sätt.

Jag hoppas också att den breda politiska enighet som vi nu ser kan bestå även i de tider när vi anpassar samhället för att kunna återgå till det normala. Vi ska dra lärdomar av detta så att vi kan rusta Sverige ännu bättre för att öka vår beredskap för kommande svåra situationer. Det här är nämligen varken första eller sista gången som det här kommer att hända.

Fru talman! Det är ett mycket viktigt budskap från Anders W Jonsson. Vi måste också förbereda befolkningen på att det här handlar om en lång tid. Jag har tidigare kallat det för ett maratonlopp; det är åtminstone ett långdistanslopp. Det här försvinner inte på två och inte på fyra veckor, utan det handlar om en lång tid som vi nu måste hålla ut och delge befolkningen de beslut och den kommunikation som behövs för att vi ska kunna skapa så mycket trygghet och så mycket stabilitet som möjligt.

Det är en oerhört speciell situation. Det kommer inte att vara som vanligt, och det är precis det som vi måste ställa om till: Det här är något annat än den vanliga vardagslunken. Så småningom bör vi naturligtvis se vad vi ska göra i nästa fas, när det här väl börjar ta slut.

Det kan också vara så att vi får en avmattning i spridningen av smittan men att den sedan tar ny fart igen. Det är därför vi måste vara så redo för att detta kommer att ta tid.

Fru talman! Statsminister Stefan Löfven! Smittspridningen försätter snabbt vårt samhälle i en djup kris. Det är en kris för dem som drabbas av smittan och av ohälsa. Det är också en väldigt snabbt utvecklad ekonomisk kris som drabbar människor i deras vardag.

Vänsterpartiets överordnade mål i denna situation är att samarbeta nära med regeringen så att vi kan genomföra en kraftfull och samtidigt lugn politik med åtgärder som behövs. Vi uppskattar den nära dialog som vi har med regeringen, och vi ser fram emot att den kommer att fortsätta genom hela denna process. Det är tid att fokusera på det som är viktigt för vårt land. Det är tid att lägga en del annat åt sidan.

Vi välkomnar den extra ändringsbudget som har lagts på riksdagens bord i dag, och vi stöder de förslag som finns där. Det kommer att vara till stor hjälp för många företag i Sverige att överleva den här krisen.

Samtidigt får väldigt många nu gå från sina arbeten. Tusentals människor varje dag i Sverige får nu veta att de inte längre har ett arbete att gå till, att de inte längre har en försörjning.

De första som får gå är ofta de som har otrygga arbeten, som arbetar på timmar, som inte har en tillsvidareanställning. Många småföretagare får i maktlöshet se sina livsverk smälta ihop framför ögonen och sin försörjning upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

De här människorna förtjänar mer stöd. De kommer att behöva ekonomisk hjälp. Vänsterpartiet har föreslagit att a-kassans regelverk ska ändras och att det så kallade arbetsvillkoret ska halveras. Det skulle innebära att tusentals personer som i dag inte har rätt att få a-kassa skulle kunna få en grundläggande ekonomisk trygghet. Vi tror också att de som står utanför a-kassan behöver ett särskilt stöd, och vi kommer att återkomma med förslag om detta.

Jag undrar om statsminister Löfven är beredd att se över möjligheten att förändra arbetsvillkoren i a-kassan.

Fru talman! Jag tycker att Jonas Sjöstedt gör en helt riktig analys. Man kan dela upp frågan i olika delar. En är att hantera smittan, och en annan är de ekonomiska följdverkningarna. Vi ser dem redan.

Det är en dramatisk ökning av varsel, och det är därför vi är glada att vi tidigt har kunnat presentera det som kan underlätta för företagen så att de inte behöver ägna sig åt uppsägningar. Korttidspermittering var ett viktigt sådant besked för många företag, liksom likviditetsstödet. Företagen slipper sjuklönekostnaden den första perioden, och vi har även tagit bort karensavdraget, vilket gör att människor kan vara hemma i stället för att gå till jobbet därför att de inte har råd att vara hemma. Den typen av besked är oerhört viktiga.

Vi kommer att fortsätta att se på vad som mer behöver göras. Nu har vi snabbt fått till ett generellt stöd för företagen och för enskilda människor. Vi kommer därutöver att behöva göra mer för olika branscher. Vi ser till exempel att kultursektorn lider oerhört och har det jättesvårt. Det gäller även besöksnäringen med flera.

Det är också helt rätt att några människor har ett sämre skydd, inte minst på grund av osäkra anställningsförhållanden. Vi ser över flera förslag så att även de skyddas. De som har det tuffast i en vardagssituation i ett läge när det inte råder kris riskerar att råka ännu sämre ut när det blir den här typen av kris. Ja, vi ser över olika möjligheter så att även de ska få ett skydd.

Senast i dag har vi beslutat att söka bemyndigande från riksdagen så att föräldrar som behöver vara hemma för att vårda sina barn kan göra det också när barnen faktiskt inte är sjuka. Om vi behöver stänga skolorna så ska också det ekonomiska skyddet finnas.

Fru talman! Jag tackar statsminister Löfven för svaret.

Jag välkomnar alla de åtgärder som regeringen har vidtagit. Jag tror att de är nödvändiga, och jag tror att de sparar många arbetstillfällen och många företag i Sverige som annars hade gått omkull i det här läget.

Jag välkomnar också beskedet att man tittar på olika former av stöd, till exempel för kulturlivet och för besöksnäringen. De kommer säkerligen att behövas den kommande tiden.

Jag tycker också att det är ett positivt besked att statsministern ser nödvändigheten av att vi kommer att göra något för dem som nu snabbt tappar sin försörjning, kanske funderar över hur de ska betala räkningarna nästa månadsskifte. Vänsterpartiet är självklart berett att lägga fram förslag och diskutera idéer och möjligheter. En god idé är att förstärka a-kassan och låta de försäkringssystem som finns nå fler människor. Jag hoppas att regeringen överväger den möjligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag kan bara hålla med om att vi måste skydda dem som har det tuffast och som råkar sämst ut där trygghetssystemen inte visar sig täcka in alla. Låt oss titta brett och självfallet inte utesluta a-kassan, men det kan vara fler saker som behöver göras för att skydda så många som möjligt så bra som möjligt.

Detta är ett viktigt besked i samhället. Annars spär vi på oron, och då kanske vi spär på paniken i samhället. Det ska vi inte göra, utan vi ska se till att skapa så mycket stabilitet och trygghet som det går.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för det goda samtals- och samarbetsklimat som råder under denna för vårt land, för vår värld, så dramatiska situation. Vi må vara oense om mycket, men inte om att Sveriges regering och riksdag nu måste samla sig för att finna bästa möjliga väg framåt.

Kristdemokraterna har fört fram en rad förslag, och vi konstaterar mycket tacksamt att regeringen har lyssnat och agerat på en del av dem. Vi välkomnar att SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, tar ett nationellt ansvar för att förbättra 1177 och att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att se till att tillgången på skyddsmateriel till vårdpersonal tryggas i hela landet.

Samtidigt känner jag oro för belastningen på vårdorganisationerna. Jag känner oro för landets patienter och för sjukvårdspersonalen, som just nu drar ett enormt lass för allas vår skull. Vi driver sedan länge att staten ska ta över ansvaret för sjukvården från regionerna. Tiden för omorganisation är inte nu, men vi måste säkerställa att det finns en tydlighet i vem som har det yttersta ansvaret att se till helheten för vården.

Gårdagens besked att Socialstyrelsen får i uppdrag att dagligen inventera belastningen på sjukvården är välkommet och något som vi sedan en tid tillbaka har föreslagit. Men vi har dessutom föreslagit att Socialstyrelsen ges mandat att fördela sjukvårdens resurser mellan regionerna. Om en region har överkapacitet på respiratorer medan en annan region saknar sådana, måste en instans ha mandat att se till att respiratorerna hamnar rätt.

Mina frågor till statsministern lyder därför: Är det möjligt att vänta ett sådant beslut? När kan vi vänta ett sådant beslut?

Fru talman! Först vill jag kvittera tacket från regeringens sida vad gäller dialogen och samarbetet. Jag uppskattar det mycket.

Det är självklart att i en sådan här situation ska man inte tro att en grupp sitter på all kunskap, utan här hjälps vi åt. Därför är det tacksamt med förslag som vi kan bereda och se vad vi kan göra av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det behöver göras mer för 1177. Det är uppenbart att där behövs ännu mer kapacitet. Det pågår diskussioner med Sveriges Kommuner och Regioner i den frågan.

Det är klart att belastningen på vården är en mycket viktig fråga. Det är därför vi tar höjd för att fler kommer att behöva vård och att fler kommer att behöva intensivvård. Därför behöver vi se framåt och vad som kan bli nästa steg.

Av det skälet fick Socialstyrelsen i uppdrag att vara nationell upphandlare av sjukvårdsutrustning, skyddsutrustning och liknande. Här finns en nationell upphandling, och den pågår redan nu. Vi vet också nu att en del svenska företag ställer om sin produktion för att kunna producera mer skyddsutrustning. Det är också tacknämligt.

Utrustningen kommer ytterst att fördelas av Socialstyrelsen. Man är i ständig kontakt med regionerna, och man menar att samarbetet och dialogen finns inom regionerna så att en omfördelning kan ske där och dessutom mellan regionerna. Utrustning är en sak. Däremot är det regionernas ansvar att det fungerar med personal.

Som svar på en tidigare fråga säger jag återigen att Socialstyrelsens uppfattning är att den dialogen är så bra mellan regionerna i Sverige så att där finns en öppenhet och beredskap för att fördela om det som regionerna ska besluta om.

Fru talman! Jag har all respekt för att arbetet är svårt och komplicerat, men sjukvården är en central kommandohöjd i kampen mot covid-19. Den får inte fallera. Därför är dessa besked välkomna.

Jag tycker att många lärdomar kan dras av hur länderna inom EU har agerat. Man säger sig vara villig att samarbeta, man försöker samarbeta i vissa delar, men när det kommer till skarpt läge finns en stor risk att var och en med enskilda ledningar även inom landet, 21 enskilda ledningar, väljer att fatta beslut för sin del.

Vad skulle det skada att ge Socialstyrelsen mandat att också vara den enskilda instans som kan flytta vårdresurserna dit där patienterna och medborgarna bäst behöver dem? Jag vädjar till statsministern: Ge oss en nationell operativ sjukvårdsgeneral.

Fru talman! Först och främst är det få beslut som regeringen utesluter. Vi ska inte utesluta att vi kan hamna i mycket svåra situationer. Regionerna och Socialstyrelsen, som har den samordnande funktionen, säger att den dialogen finns. Socialstyrelsen har fått ett större mandat för att fördela utrustning. Vidare säger man att besluten som regionerna fattar fungerar så att man är beredd att från en region till en annan överföra resurser om det skulle behövas.

Vi ser att läget i landet är olika beroende på var man bor. Skulle det uppstå en tuff situation där vi ser att nu är det väldigt ansträngt i hela landet, överallt, är vi inte främmande för att ompröva och fatta nya beslut. Det måste vi göra nästan varje dag, varje vecka, varje månad så att vi vet att det fungerar, för det ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för de insatser han gör under denna mycket svåra tid.

Liberalerna kommer att fortsätta vara ett konstruktivt parti här i riksdagen, och jag välkomnar att andra partier också är det.

Vi riksdagsledamöter följer ju utvecklingen noga, både på lokalt plan där vi kommer ifrån och på respektive område som vi jobbar med här i riksdagen.

Som ordförande i kulturutskottet ser jag naturligtvis särskilt tydligt vad som händer på det området. Jag ser konserter som ställs in. Jag ser pjäser som repeteras men aldrig möter publik. Jag ser tomma biosalonger och tomma museer. Jag ser idrottsplatser där hejaropen har tystnat. Jag ser tidningar vars reklamintäkter nu faller brant. Detta i en tid när kulturen behövs mer än någonsin - för att spegla vår tid, för att hjälpa oss förstå, för att utmana tanken och för att ibland få oss att glömma vardagen en stund.

Min fråga är därför hur statsministern ser på de långsiktiga konsekvenserna av den mycket allvarliga ekonomiska kris som svenskt kulturliv, svenska medier och svensk idrott just nu befinner sig i.

Fru talman! Situationen med detta nya virus kommer naturligtvis att få stora konsekvenser också för kultursektorn och kulturlivet, precis som för samhället i stort. Det är uppenbart att det drabbar hårt när publiken helt plötsligt bara inte kommer, och det går fort. Intäkterna faller väldigt dramatiskt. Det drabbar inte minst mindre aktörer.

Kulturlivet i allmänhet kommer att påverkas. Det ser vi redan nu med konkurser, uppsägningar och varsel. Vi ser att många kulturskapare försvinner från en dag till en annan.

En del av detta har vi hanterat - de som har företag kan dra nytta av de redan fattade besluten. Men vi kommer att behöva göra mer. Vi träffar inte alla med de generella besluten, så vi kommer att behöva göra mer.

För mig är det viktigt att kultursektorn finns kvar. Vi kommer att få en påverkan, men vi vill göra det mesta möjliga.

Fru talman! Jag tackar för svaret och tycker att det är bra att statsministern ser allvaret i detta för kultursektorn men också för mediesektorn, där annonsintäkterna nu faller brant och många tidningar som redan är illa ute får en ännu tuffare vardag.

Hur vi hanterar en akut kris påverkar Sverige långsiktigt, oavsett område. Min bild är att en oklok politik på detta område kommer vi att få lida av permanent. Samhället blir lite mindre nyanserat, lite mindre färgrikt, lite mindre nyfiket och lite mindre bildat, och det kommer att göra stor skada på Sverige.

Jag uppfattar statsministern som att vi kommer att kunna se ytterligare insatser på detta område. Är det rätt uppfattat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Ja, det är rätt uppfattat. Även om vi har kunnat hjälpa en del med de hittills fattade besluten vad gäller likviditetstillförsel, korttidspermitteringar och så vidare träffar det inte alla. Det träffar långt ifrån alla i kultursektorn. Ofta är aktörerna mindre, kanske ensamma, och för dem är det annat som behöver göras.

Exakt vad som ska göras för vi en bra dialog om, också med de olika fackförbunden och samarbetsorganisationerna i kultursektorn.

Fru talman! Jag vill fråga statsministern om konsekvenserna av coronakrisen för många svenska jobb och företag. Det finns många exempel på att den slår hårt mot restauranger, hotell och resebolag.

Jag tänkte lyfta fram ett exempel. Det är ett företag som ligger strax utanför Kristianstad, en hotell- och restauranganläggning som heter Bodelssons by the Sea. De har förlorat bokningar på 132 000 kronor på bara några få dagar, uppger de nu. Ägarna har sin bostad i samma byggnad, så om det vill sig riktigt illa blir de av med både jobb och företag och även sin bostad. De kan tvingas gå från hus och hem.

Krisen får naturligtvis stora konsekvenser för många anställda och företag, och det är oerhört viktigt att svenska företag och anställda inte lämnas i sticket på grund av denna kris.

Min fråga till statsministern är därför vilka ytterligare åtgärder regeringen tänker vidta för företag och anställda som nu drabbas av krisen. Hur mildrar vi den oro som människor känner?

Fru talman! Vi lämnar inte företag och löntagare i sticket. Det är vårt budskap.

Det var därför vi var tvungna att fatta beslut väldigt snabbt och börja dagen med att hantera likviditetssituationen så att vi inte faller på det därför att det blir en sådan dramatisk nedgång.

Jag är glad att vi så pass snabbt kunde fatta beslut om och även implementera korttidspermitteringen. Det kommer att hjälpa många företag. Vi har redan många avtal slutna på den grunden, och budskapet från dem som nu har slutit avtal är att detta räddar tiotusentals jobb. Det är viktigt i sig.

Det vi därutöver har gjort vad gäller likviditetförstärkning och att ta bort sjuklönekostnaden från företag underlättar också.

Alla branscher kommer att ha sina specifika problem, och det går olika fort i olika branscher. Vi måste se det bransch för bransch, och det är därför vi för den dialogen med respektive sektor och bransch - för att vi ska kunna veta att vi gör rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Pandemin är allvarlig och utsätter vårt samhälle och vår omvärld för en allvarlig kris. Den prövar verkligen människor, företag och organisationer och samhällets ekonomi.

Vi i Sverige har levt i trygga förhållanden länge. Det är möjligt att vi svenskar känner oss lite nyvakna när kriser kommer, men nu manifesteras krismedvetandet genom att människor köper hem varor som de kan behöva om de blir sjuka eller måste hålla sig hemma. Det är i grunden väldigt bra att människor tar eget ansvar och dessutom hjälper varandra.

Jag tänker att den krismedvetenhet vi nu ser är en stor tillgång, då vi i Sverige har sagt att vi vill stärka det civila försvaret. Hur ser statsministern på vårt civila försvar och vår beredskap?

Fru talman! Människor gör nu ovärderliga insatser runt om i vårt samhälle. Vi ser ett starkt samhälle, som vi behöver. Det är kanske det viktigaste vi har som motståndskraft.

Därför behöver vi stärka det civila försvaret så att totalförsvaret blir starkare. Vi identifierade det i den nationella säkerhetsstrategin 2017 och har gått vidare med att stärka det civila försvaret.

Det finns också bred politisk enighet om behovet av detta, för dessvärre var civilförsvaret nedrustat under lång tid. Oberoende av regering - det är inte en partipolisk fråga - har det varit så under lång tid. Återuppbyggnaden har påbörjats, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en särskild uppgift i detta. Vi kommer att lägga till mer medel för civilförsvaret, och vi kommer under lång tid att behöva bygga upp ett starkt civilförsvar igen. I den här stunden tror jag att alla ser det behovet.

Fru talman! Som parti- och gruppledarnas frågor här visar finns det en tydlig bild av att vi i Sverige nu står tillsammans. Det är viktigt.

I nöden prövas också vännen. Jag kan som vice ordförande i utrikesutskottet meddela att utrikesminister Ann Linde har hållit oss informerade om hur man försöker värna samarbetet och samverkan mellan Norden och Baltikum.

Samtidigt ser vi nu hårda påfrestningar. Handeln uppvisar stora trögheter. Gods fastnar vid gränsen. Vi utsätts också alla för en statskritik och en desinformationskampanj där det till och med finns länder som ifrågasätter den fria debatt som förs i de nordiska och de baltiska länderna.

Därför är det viktigt att vi värnar just den speciella nordisk-baltiska relationen. En gång kommer ju saker och ting förhoppningsvis att återgå till normaliteten eller i alla fall bli mer normala. Hur upprätthåller och värnar vi till dess den särskilda och mycket speciella relation som finns mellan de nordiska och de baltiska länderna?

Fru talman! Jag delar helt bedömningen att det är Norden och de baltiska länderna som vi har ett gott samarbete med, inte minst när vi träffas inför EU-sammanträden. Ibland vill faktiskt också Irland och Nederländerna vara med, och det bjuder vi gärna in till. Alla statsråd har regelbunden kontakt och dialog med sina motsvarigheter när det behövs, liksom jag själv har med mina motsvarigheter för att vi ska hålla varandra underrättade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har det visat sig att vi har fattat lite olika beslut. Men det är ändå ingen dramatisk skillnad i bedömningarna, och det kan ju också vara så att länderna är i lite olika skick.

Jag delar dock uppfattningen att det vi gör nu också har betydelse för framtiden. Därför vill jag vidga perspektivet lite till att också gälla EU. Där har vi bekymmer när det gäller bristen på koordination. Det måste vi rätta till så att vi, när vi någon gång kommer ur detta, inte har förstört den gemenskapen utan har sett till att stärka den.

Fru talman! Vi har kunnat följa nyhetsrapportering om hur kriminella bedragare riktar in sig på landets äldre under coronakrisen. Det kan handla om allt från att man försöker ta sig in i äldres bostäder och påstår sig vara sjukvårdspersonal till att man kontaktar äldre och hävdar att de är coronasmittade och ska följa instruktioner för att få vård. I en tid då samhället ska stå enat finns det personer som utnyttjar kaoset för att berika sig själva eller bara förstöra.

I Sverige bestäms straff utifrån hur klandervärd en gärning anses vara och hur allvarligt samhället ser på gärningen. Brott som begås under kriser och som saboterar mer för samhället än i vanliga fall bör anses värre än om de begåtts under normala förhållanden. Det finns därför anledning att fråga sig om de som utnyttjar krisen möter de konsekvenser de faktiskt förtjänar.

Min fråga till statsministern är om regeringen är villig att utreda en särskild straffskärpningsgrund som beaktar detta.

Fru talman! Jag delar helt ilskan och besvikelsen över människor som utnyttjar en sådan här situation för bedrägerier mot äldre människor. Vi måste för det första informera mycket väl om detta och för det andra se till att polisen, som är en viktig del i krishanteringen och också vidtar åtgärder för att kunna fungera så bra som möjligt, kan agera i en sådan här situation.

Huruvida straffsatser ska ses över eller inte är inte prio ett just nu, utan just nu gäller det att begränsa smittspridningen, se till att sjukvården får resurser, se till att begränsa konsekvenserna för människor och så vidare. Sedan utesluter jag inte en sådan översyn lite längre fram.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern och även Utrikesdepartementet för det arbete man har gjort mot coronaviruset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Väldigt många svenskar, ungefär 600 000, bor och lever i dag utomlands. Tiotusentals svenskar befinner sig också på resa i utlandet. Många av dessa kan ta sig hem med sitt resebolag eller på andra sätt även om situationen är svår. Andra är dock instängda i olika länder beroende på att reseförbud har utfärdats för både in- och utresa - i detta fall gäller det utresa från länderna i fråga. En del svenskar tvingas till och med sitta i tvångskarantän efter beslut av andra länders myndigheter. Allra värst är det för de ca 175 svenskar som sitter i fängelse någonstans utanför Norden.

Jag undrar vad regeringen gör för att hjälpa svenskar som behöver konsulärt stöd utomlands.

Fru talman! Den bild som beskrivs är precis den vi har på bordet och arbetar med. Precis som beskrivs av Håkan Svenneling gör resebolagen redan insatser så att människor kommer hem. Därutöver är alla ambassader alerterade och ska ha en mycket strikt bevakning av vad som sker i landet och vad det finns för behov av konsulärt stöd och hjälp.

Vi har också en diskussion med de nordiska länderna. I situationer där detta inte på något sätt kan lösas av den enskilde eller på annat sätt måste vi vara beredda att hjälpas åt för att lösa det. Det känns väldigt bra att vi i Norden kan ha detta samarbete. Vi har just nu ett sådant fall på gång som jag känner till, där vi samarbetar just för att lösa situationen för våra invånare i andra länder.

Fru talman och statsministern! Först vill jag som vice ordförande i utbildningsutskottet framföra ett tack till statsministern och regeringens statsråd, som har samverkat nära med oss när det gäller den situation vi befinner oss i.

Jag hoppas att vi i eftermiddag kommer att fatta beslut om att ge regeringen möjlighet att fatta ett nationellt beslut om att stänga skolor i extraordinära situationer. Till skillnad från i gymnasiet och den högre utbildningen rör det sig om en omfattande andel av befolkningen - 1 miljon elever i grundskolan och en halv miljon barn i förskolan. Det finns scenarier där vi i en akut situation kan vara väldigt nära att behöva fatta ett beslut om att stänga i närtid.

Jag är angelägen om att vi från riksdagen är involverade och får ta del av informationen, men jag vill också fråga statsministern vilken beredskap man har och hur man just nu jobbar gentemot skolhuvudmännen så att de kan hantera en sådan situation så gott det bara går.

Fru talman! Jag kan först konstatera att ansvarigt statsråd Anna Ekström också vittnar om ett väldigt gott samarbete med utskottet. Det är oerhört värdefullt.

Det är inte aktuellt med en sådan generell stängning. Vi ser dock redan nu att smittläkare på något håll ändå har beslutat att man ska stänga skolor. Den möjligheten finns alltså redan, och det är så vi vill förhålla oss: Det är av smittskyddsskäl vi ska göra detta. Där är vi ännu inte, enligt expertmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men vi måste ändå förbereda detta, och det är därför vi ber om denna möjlighet i så fall. Då ska naturligtvis huvudmännen ha det bästa möjliga stödet för att kunna hantera en sådan situation.

Det är dock också så att vi i så fall får väldigt många föräldrar som inte längre kan gå till jobbet. Detta är en orsak till att vi ska vara försiktiga med en sådan åtgärd. Det måste analyseras oerhört noga, för det är många samhällsviktiga funktioner som då skulle drabbas.

Fru talman! Livsmedelssektorn har en samhällsbärande roll, och det är viktigt att livsmedelsförsörjningen fungerar. Alla bönder, livsmedelsföretagen som förädlar råvarorna, livsmedelsbutikerna och alla andra i livsmedelskedjan bidrar till att vi får bra mat på våra bord.

Men just nu befinner vi oss i en helt ny situation. I den oro som människor känner för risken att smittas av coronaviruset är det många som i förebyggande syfte bunkrar livsmedel. Många hyllor gapar tomma i butikerna.

Med anledning av att fler bunkrar livsmedel vill jag fråga hur statsministern ser på landets beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning.

Fru talman! Det ingår naturligtvis i den strategi som utgår exempelvis från att vi måste lindra konsekvenserna för medborgare och andra. Här ingår livsmedel, för det är klart att detta är helt avgörande för människor.

Ansvarigt statsråd, landsbygdsminister Jennie Nilsson, har träffat aktörer från hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till dagligvaruhandel. De säger väldigt tydligt att det inte finns någon brist på livsmedel i Sverige. Flödet fungerar fortsättningsvis, och vi har i grunden en bra livsmedelsförsörjning. Den här situationen har inte påverkat detta.

Med det sagt följer vi ändå detta noga; vi måste se om vi kommer att få någon sådan brist. Men det har vi inte, och jag vill uppmana människor att ändå behålla lugnet. Det finns ingen anledning att panikbunkra lager av livsmedel. Däremot ska man ha det som myndigheterna ändå rekommenderar, men det är något helt annat.

Fru talman! Vi ska vara rädda om våra äldre och svaga i denna kris, men vi ska också arbeta för våra barn för att bygga Sverige starkt igen.

De regionala och kommunala flygplatserna stänger nu ned linjetrafiken en efter en. Min fina och välskötta flygplats i Trollhättan gör det nu på måndag. De regionala flygplatserna är viktiga för arbetsmarknaden men också för totalförsvaret. Brand- och ambulansflyg och försvarets flyg måste kunna verka över hela Sverige. De regionala flygplatserna måste vara uthålliga under krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill därför fråga statsministern: Vad kan vi tillsammans göra för att ge flygplatser stöd? Kan vi till exempel villkora flygbolagens stöd för att de ska återupprätta linjerna över hela Sverige? Och kan statsministern svara på om reglerna för tillfällig permittering kanske också kan gälla kommunala bolag?

Fru talman! När det gäller den sista frågan tror jag att diskussionen redan är igång. Jag är inte helt säker, men jag tror att jag har hört att det pågår en diskussion.

Det är helt rätt: Vi ser att hela transportsektorn, inte minst flyget, drabbas oerhört hårt, och det går fort. Persontrafik, taxirörelser och färjetrafik drabbas. Ansvarigt statsråd - infrastrukturministern - har en diskussion med branschen och sektorn om vad som kan komma att behövas för de olika delarna. Det ser lite olika ut även inom transportsektorn.

Återigen: Regeringen börjar inte med att utesluta åtgärder, utan det är bättre att börja titta brett på vad som kan komma att behöva göras och att göra detta i dialog med sektorn så att vi vet att vi träffar rätt. En sak som vi följer noga är att ha en dialog med dem som faktiskt är berörda. Då vet vi att det träffar rätt. Vi ska inte börja med att utesluta något.

Betydelsen av flygplatser är vi fullt medvetna om.

Fru talman! Så sent som i lördags sa statsministerns ministerkollega Mikael Damberg att det inte är aktuellt för Sverige att stänga sin gräns. Som med så mycket annat för regeringen den senaste tiden kom man dock snabbt att behöva ändra sig, och när EU i tisdags fattade beslut om inreseförbud till unionen följde Sverige efter. Inreseförbudet berör dock inte asylinvandringen, vilken är menad att fortsätta som vanligt.

I går, dagen efter att inreseförbudet förkunnades, ansökte 79 personer om asyl i Sverige. Bland dem var den största gruppen medborgare i det hårt coronadrabbade landet Iran. Med anledning av detta vill jag fråga statsministern: Överväger han att framöver begränsa asylinvandringen till Sverige med anledning av corona?

Fru talman! När det gäller att stänga gränsen var det faktiskt så att vi inte följde efter, utan vi är en del av beslutet. Detta måste varje nation fatta beslut om. Det handlar om den yttre gränsen. Egentligen omfattas hela EES-området, för att se till att det har bättre bevakning och också för att det ska fungera bättre inom hela EES, för det har vi för mycket problem med. Det var alltså ett sätt att hantera detta.

I detta ingår undantag som man gör för medborgare som kanske bor i ett tredjeland och som vill komma in eller för familjemedlemmar eller vad det nu kan vara och andra undantag. Alla EU-länder står gemensamt upp för rätten att söka asyl. Den finns kvar, och det är detta som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! I dessa coronatider ersätts många fysiska arbetsmöten med digitala sådana. Detta gäller även viktiga sjukvårdsinsatser.

Regeringen har aviserat 650 miljoner under tre år till bredbandsutbyggnad på landsbygden. 136 miljoner kommer att utlysas i år. Endast fyra regioner kommer att kunna ta del av dessa pengar i år. Region Jämtland Härjedalen ingår inte bland dessa fyra regioner, och länet skiljer sig från andra glesbygdslän genom att människor bor utspridda över hela regionen och att kommersiella aktörer ofta är ointresserade av att bygga bredband utan stöd från samhället.

Post- och telestyrelsen menar att det behövs 22 miljarder för att nå regeringens bredbandsmål och att 650 miljoner under tre år inte är tillräckligt.

Min fråga till statsministern är: Hur avser statsministern att agera för att nå regeringens bredbandsmål även i de glesaste delarna av landet?

Fru talman! Just utbyggnad av bredband är en viktig del i att se till att hela landet kan verka och, som jag brukar säga, inte bara överleva utan också växa och utvecklas. Det är därför stödet till bredband har höjts.

Nu visar det sig att en del av aktörerna inte har levererat vad de skulle. Det har tagit för lång tid, och därför kommer det nu att ställas högre krav när stöd beviljas på att man ska leverera inom en viss tid. Det är så vi måste gå vidare.

Jag kan inte föregripa budgetbehandlingen. Detta kommer att finnas med i den kommande budgetpropositionen, men jag tänker inte föregripa den.

Vi tänker stå upp för de uppsatta målen. Detta kommer att vara avgörande för utvecklingen av olika landsdelar. Man ska ha möjlighet till bredband och bra uppkoppling.

Fru talman! Tack, statsministern och regeringen, för insatserna i denna svåra tid!

Coronaviruset och åtgärderna för att förhindra spridningen slår stenhårt mot Sveriges arbetare. Många varslas nu om uppsägning, och andra kommer att få gå ned i lön. Särskilt hårt drabbas alla med osäkra anställningar och frilansare. Många av dem kanske står helt utan försörjning snart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är: Vad gör regeringen för att stödja dem som har osäkra anställningar i detta svåra läge? Ser regeringen behov av särskilda åtgärder för denna grupp? Och slutligen: Vill statsministern i solidaritet med Sveriges löntagare sätta ned statsrådens och riksdagsledamöternas arvode till ett prisbasbelopp per månad och låta överskottet gå till insatser för att hjälpa dem som är i särskilt behov av stöd till följd av coronautbrottet?

Fru talman! Det är helt rätt. Det är en tuff tid för många löntagare. Därför vill vi agera så snabbt som möjligt för att kunna ge ett så positivt besked som möjligt till många löntagare. Jag blir därför glad när jag hör rapporterna om avtal som sluts för att kunna implementera korttidspermitteringarna. Man säger att vi räddar tiotusentals jobb genom detta, och det är bra.

Som jag sa till Jonas Sjöstedt har inte alla samma trygghetssystem, inte minst beroende på att det är olika anställningsformer som gäller. Då måste vi tänka på dem som har det svårast även när det är en vanlig situation. De riskerar att råka ännu mer illa ut vid den här typen av kriser. Vi ser därför över hur vi exempelvis kan vidga olika typer av stödsystem så att de kommer dessa människor till del.

Fru talman! Jag tackar statsministern för att han kommer hit och svarar på våra frågor i den tid som vi nu befinner oss i.

Det är många företag som tacksamt tar emot det stödpaket som regeringen ska besluta om. Men det finns en grupp som fortfarande är lite oroliga, och det är de som har familjeföretag eller enmansföretag.

En viktig del i stödpaketet till företag handlar om korttidspermitteringar. Jag sitter i trafikutskottet, och det är många företag inom transportbranschen som bedrivs som små familjeföretag eller enmansföretag. De är undantagna i lagen om korttidsarbete.

Min fråga till statsministern är: Är regeringen beredd att ändra på undantaget så att även de minsta företagen får möjlighet att ta del av stödet?

Fru talman! Som jag sa tidigare införde vi de generella stöden först därför att de behövde komma på plats snabbt. Då kan vi rädda tiotusentals jobb. Därutöver måste vi dels titta sektor för sektor på vad som mer behöver göras, för det ser olika ut i näringslivet, dels titta på de grupper som i dag inte träffas av skyddet och vad som mer behöver göras för dem. Detta arbete pågår så att alla kan få ett hyggligt skydd under denna tuffa tid.

Detta kommer att kräva en översyn av regelverk och en beredskap så att vi tillfälligt kan ändra regelverken för att hantera situationen. Denna översyn pågår alltså. Jag kan inte ge ett detaljerat besked om vad det kan komma att bli, men det är många människor som drabbas om vi inte är beredda att göra detta.

Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Högskolan