Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Protokoll från debatten
Anföranden: 83
Anf. 1 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Kriget i Ukraina är Europas stora ödesfråga just nu. Vi socialdemokrater begärde denna debatt efter att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en intervju för några veckor sedan resonerade om att det finns en övre gräns för stödet till Ukraina. Det tolkade vi och många med oss som att Sverigedemokraterna börjat svaja i sitt stöd, precis som många andra högerpartier i EU har gjort länge. Detta är ju en stor fråga i EU-valet. Jag hoppas att så inte är fallet utan att SD i denna debatt kan ge ett klart besked om att också Sverigedemokraterna står fast vid Sveriges stöd till Ukraina och att Sverige behöver ge det stödet så länge det behövs, utan någon bortre tidsgräns.
Ett annat besked hoppas kunna vi få från försvarsministern. Vi har länge krävt att Sverige ska bidra med stridsflyg till Ukraina, och det är också hett eftertraktat av Ukraina. Det har utretts av Försvarsmakten, men vi har fortfarande inte fått något besked. Vi hoppas att försvarsministern har det beskedet med sig hit i dag.
Anf. 2 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens viktigaste utrikespolitiska uppgift. Vi stöder Ukraina av medmänsklighet och anständighet, men vi stöder också Ukraina för vår egen skull. Ukraina utgör i dag Europas sköld mot rysk militär aggression. Ukrainas säkerhet är vår säkerhet. Att stötta Ukraina är därför också en investering i vår egen säkerhet.
Stödet till Ukraina är också ett tydligt ställningstagande för folkrätten och för en regelbaserad världsordning där alla länder har rätt att avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Ryssland och Vladimir Putin vill vrida klockan tillbaka till en tid då små länder var stora länders bakgård och den starkes rätt gällde. Dit ska vi inte tillbaka. Det är därför en skyldighet för oss att stötta Ukraina.
Regeringen gick också till val på att kraftfullt öka stödet till Ukraina, och det löftet har vi levererat på. Det svenska militära stödet till Ukraina har hittills uppgått till drygt 30 miljarder sedan kriget påbörjades. Tidigare i veckan kunde vi även ge besked om att det kommer att inrättas en långsiktig ekonomisk ram för det militära stödet, som kommer att uppgå till 75 miljarder över tre år.
Herr talman! Utöver det militära bidraget bidrar Sverige med stöd på en lång rad andra områden. Vi har bistått med cirka 2,1 miljarder i humanitärt stöd och cirka 4 miljarder i finansiellt uppbyggnads- och reformstöd. Via MSB har vi också bistått med 800 miljoner i civilt stöd.
Sverige är även aktivt inom EU för att driva på för ett utökat bistånd såväl militärt som civilt. EU har etablerat Ukrainafaciliteten, som omfattar 50 miljarder euro för återuppbyggnad av landet, och ett särskilt Ukrainakuvert om 5 miljarder euro för militärt stöd har antagits inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.
Det militära stöd Sverige har beslutat om har utformats i nära dialog med Ukraina och med utgångspunkt i ukrainska behov. Vi har även haft ett tydligt fokus på snabba leveranser av system med hög kvalitet. Vi har inte bara skickat stridsfordon och artilleripjäser utan också bistått ukrainarna med helhetslösningar där även utbildning, underhåll, reservdelar och ammunition har ingått. Målsättningen har varit att bygga militär förmåga tillsammans med ukrainarna så att de kan nå framgång på slagfältet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Sveriges militära stöd till Ukraina är uppdelat i fyra pelare: militära donationer, utbildning, finansiellt stöd och upphandlings- och industristöd. När det gäller vapen och materiel började Sverige inledningsvis med enklare vapen men har gradvis gått över till att skicka mer avancerad och tyngre försvarsmateriel, såsom stridsvagnar, stridsfordon, artillerisystem, stridsbåtar och artilleri- och luftvärnssystem. Ukrainska soldater har också utbildats inom ramen för svenska bidrag. Detta har vi bidragit med i Litauen, Tyskland, Storbritannien och här i Sverige, och det kvitto jag får från ukrainska soldater och den ukrainska politiska ledningen är att Försvarsmakten är mycket duktig på att utbilda ukrainska soldater och att det svenska stödet är mycket uppskattat, inte minst på utbildningssidan.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att det stöd Sverige har gett Ukraina också har getts med unik politisk bredd. Av de 15 stödpaket Sverige hittills har skickat har 14 backats upp av samtliga partier i denna kammare, och det är en styrka för Sverige. Jag ser fram emot en fortsatt bred samsyn i utformningen av det långsiktiga stödet till Ukraina.
Anf. 3 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ukrainas sak är vår sak. Den kamp Ukraina för mot Ryssland för att rädda sitt land från den ryska invasionen är en ödeskamp också för Europa. Historien lär oss att om man låter despoter och diktatorer som Putin hållas och låter dem få som de vill kommer de aldrig att sluta. Tar Ryssland Ukraina kommer man att gå vidare till andra länder som Moldavien, Georgien och så vidare. Nu på sistone har Ryssland också börjat prata om havsgränsen mot Finland för att skrämmas och få oss ur balans. Det är så diktatorer gör, och det är därför det är så viktigt att de stoppas och att den demokratiska världen står upp mot despoterna i ett enat, handfast och långsiktigt motstånd.
Men alla gör tyvärr inte detta. I USA svajar den amerikanska högern, republikanerna, i sitt stöd. Ingen vet vad som händer om Trump blir president igen. Också i EU finns krafter som inte orkar stå emot. Det handlar framför allt om de högerextrema rörelser som i decennier bearbetats av och ibland också rent av finansierats av ryska intressen: Le Pens parti i Frankrike, Alternative für Deutschland i Tyskland och Orbáns parti i Ungern. Allihop säger ungefär samma sak: Vi har inte råd att stödja Ukraina mer.
I en intervju med Jimmie Åkesson i Göteborgs-Posten för en månad sedan hördes ett eko av detta budskap. Han började prata om att det finns en övre gräns och att vi snart har tomt på egen materiel om vi fortsätter att skicka materiel till Ukraina. Detta kan inte tolkas på något annat sätt än att det enligt Sverigedemokraterna snart måste vara ett slut på vapenleveranserna till Ukraina. Alla sådana resonemang är inget annat än en gåva till Putin. Aron Emilsson talar efter mig och kan förhoppningsvis klargöra vad Jimmie Åkesson menade. Om han nu menade något annat ser jag fram emot detta klargörande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Vi fick inget besked från försvarsministern om Jas till Ukraina. Vi har varit överens om alla stöd hittills. Det var ju den socialdemokratiska regeringen som inledde stödet direkt efter invasionen, våren 2022. Vi vet att luftvärn och stridsflyg är hett eftertraktat av Ukraina och kan vara helt avgörande för utgången av detta krig.
Frågan har utretts av Försvarsmakten. Underlaget kom i december förra året och har alltså legat på regeringens bord i fem månader. Nu börjar det bli dags för regeringen att klargöra vilken regeringens ståndpunkt är i frågan. Vi socialdemokrater har som sagt krävt att Sverige också ska bidra med stridsflyg till Ukraina. Nu vill vi ha ett besked av försvarsministern om vilken ståndpunkt regeringen har i frågan.
Anf. 4 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Att stödet till Ukraina fortgår är och förblir avgörande för Sveriges, Europas och i förlängningen världens säkerhet. I min egen hembygd härjade ryssen för ungefär 300 år sedan. I dag bombar och massakrerar man civila i Ukraina och hotar säkerheten i Östersjöregionen; om detta ska det inte råda något tvivel.
Det är en styrka för Sverige att alla stödpaket till Ukraina, utom det första, har kunnat beslutas i riksdagen i enighet, som försvarsministern framförde. Dessa beslut och hur den svenska staten har genomfört dem talar sitt tydliga språk. Det är den verkliga effekten som är avgörande. Vad vi tillsammans med likasinnade bidrar med har effekt dagligen för Ukrainas försvarsförmåga.
Sverigedemokraterna verkade för ökat militärt och civilt stöd till Ukraina redan före den fullskaliga invasionen. Vi var pådrivande för militärt stöd i en tid då den dåvarande utrikesministern Ann Linde felaktigt påstod att Sverige på grund av gällande regelverk inte kunde stödja Ukraina med krigsmateriel. Linde blev sedermera fälld i KU för detta uttalande. Från Sverigedemokraternas sida var vi sedan tillsammans med regeringen pådrivande för fler och avancerade vapensystem, bland annat stridsvagnar, i ett tidigt skede.
Jag är stolt över att samarbetspartierna i regeringsunderlaget har kunnat öka stödet väsentligt sedan hösten 2022. Jag vill också passa på att tacka Socialdemokraterna och den övriga oppositionen för att man har slutit upp bakom detta i kammaren. Stridsfordon, stridsbåtar och världens mest avancerade artilleri i form av Archer är exempel på försvarsmateriel som vi tillsammans lagt förslag om att stödja Ukraina med och som har levererats till landet.
Herr talman! Denna vecka skriver vi ny historia när det gäller stödet till Ukraina. Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat en Ukrainaram som innebär ett treårigt militärt stöd som uppgår till sammanlagt 75 miljarder kronor. Det handlar om donationer till Ukraina men också om finansiella bidrag samt ekonomiskt stöd vid upphandling av försvarsmateriel. Detta kommer att innebära att vapen från den svenska försvarsindustrin kan gå till Ukraina. Genom ett stort stöd till Ukraina nu motverkas ett långvarigt krig och långvariga behov av stöd.
Vi är stolta men inte nöjda. Stödet är existentiellt. Det handlar om vad vi de facto gör och beslutar, inte om det politiska spelet, vem som kan skrika högst eller att ohederligt påstå att stödet skulle svaja från någon sida i den här kammaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Självklart går det att diskutera de svåra avvägningar vi som stat gör mellan å ena sidan den materiel vi behöver för vårt försvar av svenskt territorium och gemensamt ansvar inom Nato och å andra sidan det vi avvarar för det som i dag är vår yttersta försvarslinje, nämligen fronten i Ukraina. Det är ansvarsfullt och sker dagligen, inte minst på myndighetsnivå.
Men vad stort sker, det sker tyst. En svensk tiger men är desto ihärdigare i att lutherskt och plikttroget arbeta för fortsatt stöd till Sveriges blågula broderfolk, som just nu slåss för vår gemensamma frihet i det vackra men sargade Ukraina.
Anf. 5 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman! Hej till alla er som lyssnar hemma och på läktaren! Det är nu mer än två år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes efter år av ockupation av Krim. Ett fruktansvärt krig har följt, med många dödsoffer, splittrade familjer, stor förödelse, sönderbombade städer och sönderbombad infrastruktur samt många flyktingar. Generationer av barn kommer att växa upp med sorgen och minnena.
Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart fullständigt oacceptabla och strider mot allt vad folkrätten heter. Detta måste fördömas med de allra starkaste ord. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort lidande för det ukrainska folket.
Rysslands imperialistiska krig mot Ukraina kräver att omvärlden stöder Ukraina militärt, humanitärt, ekonomiskt och diplomatiskt. Det militära stödet från Sverige handlar om vapensystem, ammunition och utbildning. Jag är väldigt stolt över all den utbildning av ukrainska soldater som svenska soldater från Försvarsmakten och hemvärnet har bidragit med både här hemma och i andra länder.
Sveriges stöd till Ukraina är och måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som har tvingats fly från Ukraina har kommit till Sverige, och de behöver bättre möjligheter att ha ett bra liv här under den tid som kriget pågår. Vänsterpartiet anser därför att den låga dagersättningen till flyktingarna måste höjas. Att ge dem som har flytt från kriget en dräglig och trygg tillvaro i Sverige är också en del av det stöd som Sverige ger till Ukraina och den ukrainska befolkningen.
När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina utifrån den inriktning som den ukrainska befolkningen vill se.
Herr talman! Vi är många i denna kammare som har besökt Ukraina under det pågående kriget och som har varit med och tagit emot besökande delegationer från Ukraina här i riksdagen. Vi har på många sätt fått höra och med egna ögon se hur situationen är och vilka behov som finns. Vi är alla otroligt imponerade av ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja. Vi har också lärt oss mycket av det försvar, den kamp och den verklighet som pågår i Ukraina. Kriget har visat hur viktigt det är med den europeiska enigheten och solidariteten.
Herr talman! Ryssland måste förlora det här kriget. Ukraina ska inte tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att man kan försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärden för befolkningen. Vänsterpartiet står därför bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina. Vänsterpartiet fördömer också den ryska invasionen och ockupationen.
Anf. 6 Martin Ådahl (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman och åhörare! För precis två veckor sedan besökte jag Borodjanka. Det är en by i Ukraina där byggnaderna fortfarande bär vittnesbörd om såren efter att Putinregimen förvandlade byn till ett bestialiskt inferno där soldaterna sköt besinningslöst i 360 grader mot civila vuxna och barn.
Det jag tog med mig från det jag såg där var beslutsamheten i ögonen hos de bybor som visade oss runt och beslutsamheten i ögonen hos de personer från den ukrainska ledningen som vi träffade i Kiev. Ukraina funkar, trots att Putinregimen terrorbombar landet. Ukrainas armé håller gränsen. Ukrainas företag arbetar. Tågen rullar på järnvägarna. Ekonomin växer - valutan står stark, och exporten är tillbaka.
Men beslutsamheten och det till synes outsinliga modet konfronteras av att Ryssland har tiofalt mer ammunition än Ukraina. Därför, herr talman, är Centerpartiets budskap i dag att vi måste göra mer. Europa och Sverige måste göra mer, och det är bråttom.
Det finns en ny front norr om Charkiv. Det är nu två veckor till Europavalet, och det finns krafter - Putinkramare - inom den yttersta högern och vänstern som inte vill öka utan stoppa stödet till Ukraina. Det är ett halvår till valet i USA, och det viktigaste bidraget till Ukrainas försvar är hotat på grund av extremhögernationalisternas maskopi med Putin.
Centerpartiet manar regeringen att gå före. Stötta inte Ukraina så länge det krävs - inte as long as it takes! Gör i stället whatever it takes - så mycket som krävs - för att Ukraina ska vinna! Varje dag kommer vi att yrka på detta. Sverige ska stå längst fram. Sverige ska inte stå i mitten eller längre bak. Sverige ska inte vara steget efter utan längst fram i Europa.
Därför måste vi nu skicka Jas 39 Gripen, så att den flyger i Ukrainas blå himmel. Vi sa att vi skulle skicka Jas 39 Gripen när vi kom med i Nato. Vi sa att vi skulle skicka Jas 39 Gripen när vi var färdiga med en utredning. För guds skull - skicka Jas 39 Gripen nu!
Det andra som Centerpartiet vädjar om är att skicka mycket mer pengar till vapen. Det är mycket bra att regeringen efter långvarig vädjan från oss har ökat stödet till 75 miljarder kronor - äntligen ligger det över 1 procent av bnp. Men vi ber er: Sprid inte ut det över tre år, utan skicka pengarna här och nu! Och låt inte detta vara en övre gräns utan en undre gräns!
Våra nordiska grannländer ger mer än vi. Våra baltiska grannländer ger mångdubbelt mer än vi. Vi måste kunna göra mer.
Herr talman! Det finns bara en enda gräns i detta krig, och det är Ukrainas gräns mot Ryssland. Varje morgon måste vi vakna upp och tänka på hur vi kan göra mer för att hjälpa Ukraina i detta krig.
Anf. 7 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Ukrainas sak är vår. Kriget går nu in på det tredje året, som flera har sagt. Det är ett anfallskrig där man vill utplåna Ukraina som stat.
Vi har all anledning att fortsätta att stödja. Vi har gjort mycket från svensk sida, men vi behöver fortsätta, med uthållighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Jag hade tillsammans med flera andra här i kammaren tillfälle att för en tid sedan besöka Ukraina. Det är väldigt tydligt, herr talman, att det ukrainska folket är tacksamma för det stöd de har fått, såsom Stridsfordon 90, Archer, luftvärn och så vidare, men som flera här har sagt behövs ammunition. Det råder stor brist, och vi behöver hjälpa till och se till att produktionen av ammunition rampas upp. Det behövs mer av alla storlekar.
När vi besökte Ukraina träffade vi bland annat en soldat, 25 år gammal, lika gammal som min äldste son. När han i början av kriget skulle försvara en byggnad fick han en artilleripjäs över sig. Hela huset blev begravt. Det var väldigt skakande att höra om detta.
Sedan dess, herr talman, har krigsbrotten fortsatt, för Ryssland bryr sig inte om krigets lagar. Man ger sig på elcentraler, man ger sig på sjukhus och man ger sig på skolor. Det visar vilket land och vilken ledning vi har att göra med.
Det som jag började med att säga, att Ukrainas sak är vår, är verkligen viktigt. Vi har gjort mycket, och vi har nu också beslutat om långsiktigheten genom de 25 miljarderna under tre år. Det är viktigt att visa både Ukrainas folk och Putin att vi står vid Ukrainas sida långsiktigt. Ukraina ska vinna.
Anf. 8 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Jag välkomnar denna särskilda debatt om fortsatt stöd till Ukraina. För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt civilt och finansiellt stöd.
Vi har stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina och krävt att regeringen ska ta fram en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina. Därför, herr talman, är det ett steg i rätt riktning att regeringen nu föreslår att Ukraina ska stöttas med 25 miljarder kronor om året under tre år.
Stödet till Ukraina måste dock vara ännu mer omfattande och långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina ska kunna vinna både kriget och freden samt bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet. Putin tror att han har tiden på sin sida och att vi ska tröttna. Därför måste vi visa att vi menar allvar med att stötta Ukraina så länge som det krävs.
Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Men, herr talman, kriget i Ukraina är inte viktigt bara för Europa. Om Putins brott mot folkrätten får löna sig riskerar det att påverka många konflikter världen över, och därför måste regeringen fortsätta att verka för att EU ska hålla samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta att bidra.
Regeringen behöver bidra till att bygga relationer till länder i Afrika, Sydamerika och Asien för att mobilisera stöd i FN och inte lämna walkover till Rysslands och Kinas nykoloniala agerande runt om i världen.
Tyvärr har regeringen genom sitt utrikespolitiska fokus på närområdet och ett minskat bistånd vänt sig bort från omvärlden. Vi i Miljöpartiet vill vara tydliga med att vi inte vill att regeringen ska dra ned på biståndet för att finansiera det välbehövliga och nödvändiga stödet till Ukraina.
Herr talman! Samtidigt som vi fortsätter att stötta Ukraina måste regeringen och EU sluta att spela dubbelspel med den ryska regimen. Ryssland får långt mer än hälften av sina exportintäkter från energi, och genom att stoppa all rysk energiimport till EU kan vi avsevärt begränsa Rysslands finansiering av kriget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Det är fullständigt oacceptabelt att EU-länder de senaste två åren har köpt ryska fossila bränslen för nära 200 miljarder euro. De ryska intäkterna från dessa inköp, som har gått rakt in i Putins krigsmaskineri, är betydligt större än den totala summan av EU:s och medlemsstaternas finansiella, militära och humanitära stöd till Ukraina under samma period. Fortfarande tas det emot rysk flytande fossilgas i svenska hamnar, trots att länder i vårt närområde i Norden och Baltikum har gått före och förbjudit import.
Sveriges stöd till Ukraina måste vara långsiktigt. Det måste i ett första steg bidra till att Ukraina vinner kriget men också omfatta en återuppbyggnad av landet.
Anf. 9 Fredrik Malm (L)
Herr talman! I går fattade generalförsamlingen i Förenta nationerna beslutet att instifta den 11 juli som en internationell minnesdag för offren för folkmordet i Srebrenica i Bosnien 1995. Detta påminner oss om att vi under de senaste 30 åren har haft två storkrig i Europa och att vår kontinent Europa inte har klarat av att hantera krigen och ge det stöd som hade krävts för att stoppa blodbaden.
För Ukraina är det amerikanska stödet existentiellt, liksom det var för Bosnien. Det är viktigt att vi har med oss detta. Europa har inte gjort tillräckligt för Ukraina. Vi har gjort mycket, men vi har inte gjort tillräckligt.
Ukraina har heroiskt försvarat sitt land, sina frontlinjer, sina städer och sin befolkning mot de ryska angriparna. Problemet med stödet till Ukraina nu, herr talman, är att det är tillräckligt stort för att Ukraina inte ska förlora kriget men otillräckligt för att Ukraina ska kunna vinna kriget.
Varje dag sedan den 24 februari 2022 har västvärldens - den fria världens - ledare unisont och kontinuerligt upprepat dag efter dag att målsättningen är att Ukraina ska vinna kriget. Då krävs också ett stöd som medger att Ukraina klarar det. Beslutet från regeringen i går är förstås mycket viktigt - 75 miljarder svenska kronor under tre år. Det kommer att hjälpa Ukraina.
Jag vill avslutningsvis säga att vi ofta säger att vi står bakom Ukraina, men i praktiken är det Ukraina som står framför oss.
Anf. 10 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! De ryska angreppen mot Ukraina har intensifierats under den senaste tiden. Ryssland angriper urskillningslöst både militära och civila mål. Vi kan mer eller mindre dagligen se och höra hur ryska robotar och drönare träffar bostadshus, sjukhus och kraftverk. Allt görs i akt och mening att försöka bryta ned den ukrainska motståndskraften och motståndsviljan.
Ryssland har ställt sin ekonomi och sin försvarsindustri på krigsfot, och Ryssland har också fått omfattande militärt stöd av både Nordkorea och Iran. Det femtiotal länder som nu ingår i det som heter Ukraine Defense Contact Group, varav Sverige är ett, måste nu öka sina stödinsatser till Ukraina. Det är i ljuset av detta som beskedet från regeringen, att vi kommer att stötta Ukraina med 75 miljarder kronor under tre år, ska ses.
Vi måste vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina. Ukrainas militära behov ska tillgodoses, men vi måste också jobba vidare med ett brett stöd, både civilt, politiskt, ekonomiskt och humanitärt. Det är också angeläget att Ukraina ges möjlighet att bli medlem i både EU och Nato.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! I likhet med den militära Ukrainaramen skapar regeringens biståndsstrategi för Ukraina en större långsiktighet. År 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformarbete i Ukraina mellan åren 2023 och 2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin.
Ett viktigt initiativ på det humanitära området är det stödpaket för barn i Ukraina och Moldavien som regeringen nyligen lanserade. Det är 135 miljoner som har avsatts för de mest allvarliga behoven för barn, för att de ska få tillgång till rent vatten, värme, psykosocialt stöd och tak över huvudet.
Herr talman! Regeringen kommer också att fortsätta att driva på för att utöka och utvidga sanktionerna mot Ryssland. Här finns också den viktiga frågan om användningen av de mobiliserade ryska tillgångarna och om de kan användas för att stötta Ukraina militärt.
Den svenska ekonomiska ramen för det militära Ukrainastödet som regeringen presenterade nyligen är en central del i att skapa långsiktighet. Genom att 75 miljarder avsätts under perioden 2024 till 2026 möjliggörs snabba insatser för att lösa vissa av de mest akuta behoven. Det skapar också möjlighet att bygga upp en starkare ukrainsk militär förmåga över tid. Stödet blir mer långsiktigt, och det blir mer förutsägbart.
Stödet måste också utgå från Sveriges behov och kunna stötta Ukraina. Här kommer vi att gå från donation till produktion. Det är mycket angeläget att vi intensivt arbetar med att skala upp försvarsindustrin i Sverige, inte minst när det kommer till artilleriproduktion och olika typer av luftvärnssystem.
Anf. 11 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Först av allt välkomnar vi det nya stödpaketet. Det är det senaste i en lång rad som vi har bidragit med. Det finns en stor uppslutning i riksdagen kring stödet. Stödpaketen inleddes av den socialdemokratiska regeringen redan i februari 2022 - bara fyra dagar efter invasionen. Vi har alltså varit med Ukraina från första dagen i kriget på det sättet.
Jag återkommer till min fråga kring stridsflyg. När utrikesutskottet besökte Ukraina förra året blev det tydligt hur viktig luftdomänen är med luftvärn och stridsflyg.
Ukraina har efterfrågat stridsflyg väldigt länge nu. Vi socialdemokrater begärde detta redan i augusti 2023, och jag vet att det ligger en utredning på försvarsministerns bord sedan december 2023, alltså sedan fem månader.
Jag skulle gärna vilja ha ett besked från försvarsministern i den här frågan. Om han inte kan lämna besked i dag kanske han kan lämna ett besked om när han kan lämna besked.
Anf. 12 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan.
Jag söker inte strid om stödet till Ukraina, men för ordningens skull vill jag bara säga att det stämmer att det var den förra regeringen som påbörjade Ukrainastödet. Under era åtta månader när kriget försiggick donerade ni försvarsmateriel för 3 miljarder, och vi har gjort det för de övriga 27. Ni har ställt er bakom alla de paket vi har presenterat. Jag säger detta bara för att vi ska ha proportionen klar för oss när det gäller åtagandena.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Beträffande stödet till Ukraina vad gäller stridsflyg har jag gett besked tidigare om att vi arbetar vidare med utgångspunkt i hur vi på bästa sätt kan stödja Ukraina. Vi för en dialog med länderna inom air force coalition, och vi kommer att återkoppla i den frågan.
Jag har återkommande informerat riksdagens partier om den här frågan och om den komplexitet som det innebär att införa ett nytt stridsflygssystem för ett land som befinner sig i krig.
Anf. 13 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Vi är väl medvetna om komplexiteten, men detta är ju ingen ny fråga. Ukraina har som sagt efterfrågat ökat stöd när det gäller stridsflyg mycket länge. Det är utrett av Försvarsmakten, och det ligger som sagt sedan december 2023 en utredning på försvarsministerns bord.
Jag tycker nog att man borde ha kunnat komma fram till åtminstone någon form av besked i den här frågan, men det verkar som att vi inte får det i dag.
Jag vill bara säga att detta är ett vapensystem som kan vara helt avgörande för utgången av kriget. Därför måste Sverige, tillsammans med alla andra länder som stöder Ukraina, göra allt vi kan för att se till att frågan kan lösas.
Men återigen: Om vi inte får besked i dag kring detta, kan vi i så fall åtminstone få besked om när vi ska få besked om huruvida Sverige ska bidra med Jas till Ukraina?
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag trodde att Moderaterna och Socialdemokraterna var eniga om att det inte var aktuellt att donera stridsflyg innan vi omfattades av artikel 5, det vill säga den 7 mars. Det är också det besked som Magdalena Andersson har gett. Vi sa att detta var en första förutsättning för att vi skulle kunna donera stridsflyg.
Vi har fortsatt diskussionerna i air coalition, och vi kommer att återkoppla om detta.
Det är av avgörande betydelse att Ukraina får stridsflyg. Det är främst fyra länder som har donerat: Nederländerna, Norge och Belgien har donerat vissa plattformar och system. Vi kommer att återkomma i frågan om hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret, inklusive olika plattformar och system.
Anf. 15 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Min första fråga är en upprepning - förutsägbar men relevant. Det är faktiskt ett och ett halvt år sedan vi diskuterade frågan om att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina. Vi har haft lång tid att förbereda detta. Varför har Sverige i detta läge fortfarande inte förmått att göra det?
I Kiev verkar det tydliga intrycket vara att man behöver det nu, för att stoppa de så kallade glidbomberna, och att man har förmåga att ta emot det. Det var min ena fråga.
Min andra fråga gäller Sveriges enda aluminiumfabrik: Kubal i Sundsvall. Är det enligt försvarsministern förenligt med svenska säkerhetsintressen att ha en så eminent strategisk industri i Sverige, i Sundsvall, mitt i Sverige, som Rusal, som är en del av den ryska militärindustriella apparaten?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Rusal kontrolleras av Oleg Deripaska, en oligark som står Vladimir Putin mycket nära och som också står för produktionen av några av den ryska militärmaktens vanligaste trupptransportfordon. Är detta förenligt med grundläggande svenska säkerhetsintressen?
Anf. 16 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan och för engagemanget för Ukraina! Jag föredrar att komma från ett land där en försvarsminister får kritik för att göra för lite och inte för mycket för Ukraina. Så är det inte i alla nationella parlament. Jag vet att Martin Ådahl har ett genuint engagemang i de här frågorna.
När det gäller donationer av Gripensystemet har vi sagt att innan den 7 mars, innan vi omfattas av artikel 5, var inte detta aktuellt. Det menade huvuddelen av partierna i kammaren.
Vi arbetar vidare med frågan och ser hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret. Jag utesluter på intet sätt att det också kan bli aktuellt med Gripensystemet.
Det är dock inte så enkelt som att bara skicka Gripen. Man måste utbilda piloter, vilket i vissa fall kan ta åratal, och man måste se till att det finns markpersonal och logistik, att det finns underhåll och att de kan beväpnas. Jag vill bara understryka att det inte är enkla åtaganden. De första F 16-planen beräknas komma nu till sommaren efter ungefär ett års arbete. Komplexiteten i frågan är alltså betydande.
Anf. 17 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag måste kvittera med att jag också uppskattar försvarsminister Pål Jonsons stora engagemang för Ukraina.
Möjligheten att utbilda piloter har funnits länge; jag vill inte gå in på om det har gjorts eller inte, men möjligheten har i alla fall funnits länge. Vi skulle faktiskt önska lite mer i detta läge då det så akut behövs. Som kriget ser ut nu behövs vapnen nu.
Sedan var det den andra frågan, den om Sveriges stora och enda aluminiumfabrik i Sundsvall som kontrolleras av Rusal - en del av det ryska militärindustriella komplexet - och av en oligark som i högsta grad är del av Rysslands militärapparat. Är detta förenligt?
Vi vill tvångsförvalta den, sälja den och ge pengarna till Ukraina, men i ett första steg åtminstone ta bort den från Moskvas kontroll.
Anf. 18 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Låt mig svara helt kort. Vi har genomfört en orienteringsutbildning i Gripensystemet då ukrainska piloter och även markpersonal fick komma och bekanta sig med systemet. De blev imponerade av det. Återigen: Jag utesluter på intet sätt att det kan bli aktuellt med donation av Gripensystemet till Ukraina, men jag måste tänka på hur det bäst fungerar med övriga länder.
Det är 16 länder som är engagerade i det som kallas fighter jet coalition och i hur vi på bästa sätt kan göra det här tillsammans med de strävanden som finns i och med införandet av F-16.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Vad gäller det Martin Ådahl tog upp om Sundsvall har vi infört ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Vi behöver bygga upp starkare skyddsvallar med tanke på de risker som finns på området.
Detta uttalande var av mer generell karaktär eftersom jag ju inte ska ha synpunkter på specifika fall.
Anf. 19 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Regeringen vill stötta Ukraina med 25 miljarder om året i tre år. Samtidigt fortsätter Sverige och EU att finansiera Putins krig genom att importera rysk olja och gas. Under två år har det blivit 200 miljarder euro. Det är kontraproduktivt.
Vi vill att Sveriges stöd till Ukraina ska få bästa möjliga effekt. Hur ska Ukraina annars nå framgång och vinna över Putin?
Herr talman! Jag vill ställa följande fråga: När kan vi förvänta oss att regeringen sätter stopp för importen av rysk energi? Länder i vårt närområde har gått före och visat att det är möjligt, men regeringen är saktfärdig och halkar efter. Vad väntar regeringen på?
Anf. 20 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.
Det stämmer inte att vi bara ger 75 miljarder och att stödet sedan kommer att ta slut, utan vi fortsätter att utforma stödet långsiktigt och kommer även att fortsätta om så krävs efter de här tre åren - bara så att man är medveten om det.
Det här är dock ett stort bidrag som tillsammans med de 30 miljarder som vi redan har donerat kommer upp i över 100 miljarder i militärt stöd till Ukraina. Det är en helt nödvändig investering i vår egen säkerhet.
Vad gäller import av olja och gas är det inte en fråga främst för mig som är försvarsminister, utan frågan bör ställas till energi- och näringsminister Ebba Busch, som kan ge ett bättre och mer utförligt svar. Men vi har naturligtvis arbetat intensivt för att EU ska sluta vara beroende av olja, gas och fossila bränslen från Ryssland. Det är helt nödvändigt, för vi kan inte göda den ryska krigskassan.
Anf. 21 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Kriget efter den fullskaliga invasionen har pågått i över två år. Ändå anländer skepp med flytande rysk fossilgas till svenska hamnar. Jag undrar vad regeringen gör.
Det är ju totalt kontraproduktivt att med ena handen ge militärt bistånd och stöd till Ukraina och med andra handen ge pengar till Ryssland och Putin så att han kan fortsätta med detta fasansfulla krig. Vårt stöd till Ukraina blir en dålig investering när vi samtidigt ger pengar till Ryssland.
Regeringen måste kliva fram här och visa framåtanda. Ställer man frågan till Ebba Busch eller Tobias Billström får man svaret att vi inte kan gå före utan måste vänta på alla andra. Samtidigt finns det länder i vårt närområde som har gått före och har stoppat importen av rysk energi.
Anf. 22 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Med all respekt för Emma Bergingers fråga, som är relevant, är fokus för denna debatt framför allt det civila och militära stödet till Ukraina. Jag får hänvisa till ansvarig minister som har bättre insikt om utformningen av sanktionspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Låt mig dock vara tydlig med att vi arbetar hårt inom EU för att få en sammanhållning. Vi ser fram emot att EU nu ska leverera ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, det 14:e, som bland annat ska tackla de problem som finns med skuggflottan. Vi har arbetat intensivt för att EU också ska komma bort från det mycket ohälsosamma beroendet av rysk olja och gas.
Anf. 23 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det här blir i viss mån en uppföljning av de frågor som vi diskuterade tidigare.
Först av allt vill jag ta upp frågan om flyg till Ukraina. Pål Jonson säger här att det var först efter den 7 mars som detta kunde bli aktuellt, eftersom vi från och med då omfattas av Natos artikel 5. Det är korrekt, och det är den linje vi har haft. Men det är ju två och en halv månad sedan. För två och en halv månad sedan skulle vi alltså ha kunnat bidra med stridsflyg. Nu finns inga besked, inte ens besked om huruvida vi alls ska bidra med stridsflyg. Det ligger som sagt en utredning om detta på försvarsministerns bord sedan fem månader tillbaka.
I sitt repliksvar till mig räknade försvarsministern upp de länder som redan i dag har beslutat om att bidra med stridsflyg; det finns ett antal. Nu handlar det alltså inte längre om att vara först utan kanske snarare om att inte vara sist. Jag skulle vilja ha ett besked. Om vi inte kan få ett besked i dag kanske vi åtminstone kan få besked om när vi kan få det. Men tyvärr har vi inte ens fått det i dag.
Jag hörde Aron Emilsson bedyra att också Sverigedemokraterna backar upp ett fortsatt stöd till Ukraina. Men frågan är varför Jimmie Åkesson uttryckte sig på det sätt som han gjorde i intervjun: att det finns en övre gräns och att vi snart har tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina. Precis så här sa Åkesson.
Jag tror inte att detta var en slump. I intervjun polemiserade Åkesson med Magdalena Andersson, som just hade uttryckt att hon inte vill sätta någon bortre gräns eftersom hon ju vet vilken signal det sänder till Moskva. Jag tror alltså att detta var medvetet av Åkesson.
Aron Emilsson har nu ytterligare en chans att förklara vad Jimmie Åkesson annars menade. Varför ger man en sådan gåva till Putin, det vill säga resonerar kring en bortre gräns och att vi snart kanske har tomt i våra lager så att vi inte kan skicka mycket mer? Har Sverigedemokraterna nu börjat ta intryck av hur de andra högerpartierna i EU tänker eller hur Trump tänker? Dessa frågor vill jag ha svar på.
Anf. 24 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget har inte varit lika allvarligt som nu sedan andra världskriget. Då som nu finns ett stort behov av enighet i säkerhetspolitiska frågor, till exempel i stödet till Ukraina. I sak råder faktiskt enighet mellan riksdagens partier. Vi har diskuterat takten och möjligheterna.
Socialdemokraterna binder däremot ris åt egen rygg i debatten genom att ifrågasätta riksdagens näst största parti, trots att vi tillsammans med regeringen har lagt fram lejonparten av alla stödpaket och nu går fram med ett långsiktigt och omfattande militärt stöd till Ukraina. Ändå ifrågasätter de vår hållning i stödet till Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Vem var det som satte gränser och till och med tog ett steg tillbaka när den fullskaliga invasionen var ett faktum? Man hade någon idé om att vi enligt gällande regelverk för krigsmaterielexport inte kunde stödja Ukraina i den omfattning som redan då var nödvändig. Detta sa Socialdemokraternas dåvarande utrikesminister Ann Linde.
Jag tycker inte att man ska kasta sten i glashus och inte heller snöa in på enskilda ordval utan i stället titta på vad vi gör.
Anf. 25 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Tog ett steg tillbaka, säger Aron Emilsson. Jag var ansvarig för vapenexporten i den socialdemokratiska regeringen. Jag var ansvarig för att vi i regeringen fyra dagar efter invasionen kunde fatta beslut om att Sverige för första gången sedan 1939 skulle bidra med vapen till ett annat land i krig.
Det gällde bland annat 5 000 pansarskott, som visade sig bli ett väldigt viktigt tillskott i det skedet av kriget. Det har vi fått veta efter att ha varit där och sett hur viktigt det var att få stopp på angreppet från bland annat ryskt pansar, som då var aktuellt.
Nej, vi tog inget steg tillbaka, snarare tvärtom. Vi tog ett historiskt beslut när vi inledde vapenleveranser.
Men den fråga jag hade gällde varför Jimmie Åkesson uttryckte sig som han gjorde. Det är inte jag som sprider misstro om Sverigedemokraternas linje, utan det gör ju Åkesson själv. Varför uttryckte han sig så - att det finns en övre gräns och att vi snart har tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina? Detta vill jag ha besked om från Aron Emilsson.
Anf. 26 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Det här måste framstå som lite löjeväckande för en utomstående som lyssnar till debatten. Det är självklart rimligt att tala om avvägningar, men vad jag vet har ingen partiledare eller ledamot i denna kammare talat om en definierad gräns. Tvärtom har Jimmie Åkesson uttryckt att stödet är helt existentiellt. Han instämde kort därefter i statsministerns ord. I partiledardebatten den här veckan framförde Åkesson att vi stöder Ukraina tills den sista ryska soldaten har lämnat landet. Tydligare besked än så kan man knappast ge. Kriget inleddes ju redan 2014 med annekteringen av Krim, inte den 24 februari 2022.
Morgan Johansson hävdade att den här diskussionen på något sätt är en gåva till Putin. Vad som vore en gåva till Putin är att måla upp något slags föreställning om att det råder oenighet i kammaren om stödet till Ukraina; det gör det inte, och det vet vi alla som är här inne. Sverigedemokraternas partigrupp hör tillsammans med EPP till de allra mest Rysslandskritiska i Europaparlamentet, mer än till exempel den socialdemokratiska gruppen sett till omröstningarna. Vi finns alltså där vid fronten.
Anf. 27 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Nu var det en månad sedan han gjorde den här intervjun. Det kan väl hända att kritiken har gjort att ni tvingats försöka uttrycka er klarare, Aron Emilsson. Alla vi andra säger ju att vi ska stödja Ukraina så länge det behövs för att lösa uppgiften. Det var när vi plötsligt fick ett annat besked från ett av riksdagens största partier, som pratade om en övre gräns och om att vi snart har tomt i våra lador och så vidare, som hela den här frågeställningen kom upp. Men nu hör vi vad Aron Emilsson säger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Aron Emilsson kan dock inte komma ifrån den större europeiska diskussion som det här är kopplat till. Ett antal högerpartier ute i Europa - det är väldigt aktuellt nu inför EU-valet - har en annan linje: Alternative für Deutschland i Tyskland, Orbáns parti i Ungern, Le Pens parti i Frankrike. Det är klart att det inte är konstigt om man då kopplar nya signaler från Sverigedemokraterna till den diskussion som förs bland andra högerpartier ute i Europa. Det var det vi gjorde. Men nu hör vi från Aron Emilsson att han - och även Åkesson, hoppas jag - i alla fall från och med nu kommer att uttrycka sig på samma sätt som alla vi andra gör i den här frågan.
Anf. 28 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Morgan Johansson och Socialdemokraterna har här talat för Ukrainas sak. Socialdemokraterna brukar också tala sig varma för socialt utsatta. Men jag vill lyfta en fråga om stöd till Ukraina där vi önskar att man inte hade vänt bort blicken.
Gentemot regeringen pekar vi på att några av dem vi säger oss måna om mest, de ukrainare som är här i Sverige, 10 000 vuxna och 10 000 barn vars makar, barn eller föräldrar strider vid fronten, lever i fruktansvärd misär eftersom Socialdemokraternas regering och nu Tidöregeringen satt dagersättningen till 71 kronor per dag, något ingen kan leva på. De tvingas stå i soppköer och be om allmosor. Jag har talat med personer här i Sverige som tvingats ljuga i telefon för sina makar vid fronten för att inte oroa dem över hur illa de har det i Sverige.
Herr talman! Kan inte Socialdemokraterna ställa upp bakom Centerpartiets förslag om att här och nu skapa en särskild tillfällig ersättning för de ukrainska flyktingarna i väntan på att de till slut ska folkbokföras och få leva anständigt i vårt land?
Anf. 29 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag är generellt sett emot att man skapar specialregler och särregler för en specifik flyktinggrupp. Det är faktiskt så att alla asylsökande lever under de här förhållandena, och så har det varit under mycket lång tid.
Sedan vet jag att regeringen är på väg fram med förslag om att skapa en folkbokföring för den här gruppen och därmed också ge den en möjlighet till de sociala ersättningar som finns. Jag kan bara säga att jag hoppas att det arbetet sker skyndsamt.
Anf. 30 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Då vill jag påminna Morgan Johansson, som egentligen vet detta, om att de ukrainska flyktingarna inte är asylsökande. De har uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Det vet Morgan Johansson. Det är vi som har skapat särregler för dem. De lever på hälften av vad man gör i Danmark och på en sjundedel av vad man gör i Norge. Det är vi som genom att skapa särregler just för denna grupp med uppehållstillstånd har skapat en misär som är ovärdig Sverige. Det är en skam.
Jag vädjar återigen till Morgan Johansson och Socialdemokraterna. Ni har chansen. Vi kommer att föreslå ett utskottsinitiativ om en tillfällig ersättning för att korrigera det här, som har pågått i två år och drivit dessa personer in i misär i Sverige, vårt land. Socialdemokraterna kan stödja vårt förslag om att ge dem en tillfällig ersättning till dess att de folkbokförs, vilket i dag tyvärr ligger sex, sju, åtta månader bort; under den tiden får de fortsätta leva under dessa förhållanden.
Anf. 31 Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! När ett sådant förslag till utskottsinitiativ kommer får vi titta på det. Men generellt sett är jag emot att tillskapa särskilda tillfälliga regler och särregler för vissa grupper. Det behöver vara samma regler som gäller för alla.
Anf. 32 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Just i dag var det egentligen tänkt att jag skulle vara på väg till begravningen av min vän och kollega Sven-Olof Sällström, vice ordförande i försvarsutskottet tills cancern tog hans liv för några månader sedan. Samtidigt vet jag att han hade önskat att jag och vi för den här debatten. Han var en hängiven vän av Ukraina och var själv besjälad av stödet till den frihetskamp som där förs och utkämpas. Stödet lever, även om människoliv släcks. Tack för din kamp, Sven-Olof!
Det är viktigt att komma ihåg att grunden till att vi kan bidra till Ukrainas försvarsförmåga är att vi har vapen och ammunition samt produktion av detta. Det är inte storvulna deklarationer eller ord som hjälper Ukraina, utan handling. Avgörande komponenter är då en väl utvecklad försvarspolitik och en väl utarbetad strategi för försvarsindustrin. Sverigedemokraterna har drivit dessa båda frågor med offensiva förslag i åratal. Vi har tidigare satsat mer på försvaret än övriga partier i våra budgetförslag. Vi har fört en försvarsindustrivänlig politik med mindre regelkrångel och bättre villkor. Det arbetet fortsätter i samarbetet och utgör en grundsten till att vi kan bidra med militär materiel till Ukraina.
Det svenska stödet till Ukraina finns emellertid i hela det svenska samhället, från minsta förening till största försvarsindustri. Förra veckan träffade utrikesutskottet Saab Aeronautics, Katastrofmedicinskt centrum, Act Svenska kyrkan med flera i Linköping i Östergötland. Ukraina stod i centrum i samtalen. Det är uppenbart hur genomgripande stödet är. Det gäller allt från hälso- och sjukvårdsinsatser till avancerad materiel och biståndsinsatser i lokalsamhällen på plats. Det är fråga om solidaritetshandlingar med de ukrainare som tillfälligt tagit sin tillflykt till vårt land. Detta tål att upprepas.
Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna vilar inte på hanen utan har den här veckan också som nämnts beslutat om totalt 105 miljoner kronor i stöd för att stärka barns rättigheter och öka skyddet för barn i Ukraina och Moldavien. Därtill har vi genom Sida beslutat om 30 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete i Ukraina. Det här bidrar till att stärka barns välfärd och tillgång till trygg omsorg i en oerhört allvarlig humanitär situation.
Anf. 33 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Vi har hört en diskussion mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna om vad som sades av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Jag tror inte att Sverigedemokraterna är så naiva att de inte förstår vad de gör. Det pågår, som Sverigedemokraterna är högst medvetna om, parallellt med det fysiska kriget ett propagandakrig. Det bedrivs av Putins propagandaapparat, som hela tiden söker efter svagheter i vår beslutsamhet, i vår retorik och i den allmänna debatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Man är medveten om detta. De trollfabriker som jobbar mot Sverige morgon, middag och kväll använder ord för ord samma uttryck som man många gånger har hört från Marine Le Pen, Geert Wilders och Viktor Orbán, som ni för övrigt uttryckt sympati för: Självklart finns det en övre gräns. Det är samma uttryck. Förstår ni inte att det spelar Putin i händerna, eller bryr ni er inte?
Anf. 34 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Jag beundrar i grunden Martin Ådahls engagemang för Ukraina. Jag är själv ordförande i utrikesutskottet och arbetar ofta från tidig morgon till sen kväll med stödet till Ukraina på olika sätt. Vi tar emot delegationer och reser själva dit och arbetar ihärdigt och envist för att stärka stödet, som vi nu också har beskrivit i dag.
På tal om att bidra till att upprätthålla propagandakriget är det precis vad Centern nu gör. Man förlänger något slags föreställd och onödig diskussion om att det skulle råda något slags oenighet om stödet till Ukraina.
Det är bara att titta på våra källor och vad som i dag står svart på vitt i det som ligger på bordet. Det gäller inte minst det som skett under den här veckan, som faktiskt är historiskt. Vi skulle i stället kunna debattera en långsiktighet och en stabilitet med de 75 miljarder kronorna i svenskt stöd.
Jag var själv i USA för några månader sedan tillsammans med nordisk-baltiska ordförandekollegor i utrikeskretsen för att övertyga våra kollegor där om behovet av stöd till Ukraina. Sedan har stödpaketet lotsats igenom där. Men vi behöver göra vad vi kan oavsett parti eller partigrupp.
Jag kan också konstatera att ECR, den partigrupp vi tillhör, och EPP i Europaparlamentet är bland de allra mest Rysslandskritiska när det kommer till omröstningar där.
Anf. 35 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag tror att den liberala gruppen som vi tillhör, Renew Europe, försöker att pressa på allra hårdast i de här frågorna.
Någon säger någonting, och så påpekar jag att det är jättefarligt. Sedan säger man: Ni får inte påpeka det, för vi tycker inte så. Då finns en enkel utväg för Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, eller representanten här i dag. Säg att det var fel!
Säg att det var fel att säga så. Ta tillbaka det. Ångra er. Säg att det var fel. Varför är det så svårt att säga att det var helt fel uttryck? Men det är inte alls vad som skedde.
Jimmie Åkesson upprepade det och upprepade det igen. Det är inte vi som säger det. Vi tvingas påpeka det, eftersom det är ni som upprepar det.
Mitt förslag är: Ta nu tillbaka detta. Säg att det var fel. Säg att det inte finns en övre gräns, och att det inte är tomt i lagren.
Anf. 36 Aron Emilsson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Vi kan bara konstatera vad Jimmie Åkesson själv har sagt. Stödet till Ukraina är existentiellt. Senast den här veckan sa han: Vi stöder Ukraina tills den sista ryska soldaten har lämnat landet.
Om man har uppföljande konkreta frågor föreslår jag att man ställer dem till Jimmie Åkesson, precis som Magdalena Andersson och Muharrem Demirok har gjort. Det är enkelt. Den diskussionen pågår också utanför den här debatten.
Den här debatten handlar om det fortsatta stödet till Ukraina, som är kompakt i denna kammare. Den bild som Martin Ådahl försöker att måla upp delas inte heller av ukrainare eller andra delegationer vi möter. Tvärtom är man oerhört positiv till det stöd som regeringspartierna och Sverigedemokraterna ger till Ukraina och har ingen som helst oro för att det skulle svikta. Det handlar inte om det. Det handlar om att vi gör vad vi kan när det krävs. Vi har funnits där hela vägen. Vi har också övertygat våra likasinnade om att det krävs.
Man bör titta och sopa framför de dörrar där man inte har gjort så. Där finns det många som lämnar lite övrigt att önska, men det hinner vi inte gå in på här och nu.
Anf. 37 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Det är bra att Sverigedemokraterna nu visar sig stå bakom regeringens förslag om stöd till Ukraina. Men för bara några veckor sedan uttalade Jimmie Åkesson att det finns en övre gräns för hur mycket stöd vi kan ge till Ukraina.
Vi får väl anta att det inte var ett slumpmässigt uttalande utan en genomtänkt replik, vars konsekvenser han också var fullt medveten om. Det är en väldigt olycklig signal att sända till Putin i en tid där vi behöver visa på vår sammanhållning och vår långsiktighet i stödet till Ukraina.
Uppenbarligen ser nu Sverigedemokraterna ett behov av att tona ned detta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra, herr talman, var SD:s gräns för stöd till Ukraina egentligen går. Om Ryssland tillåts att vinna kriget i Ukraina riskerar kostnaderna för oss att bli betydligt större än kostnaderna för att stödja Ukraina så att de kan vinna.
Med detta i åtanke, är det verkligen rimligt att tala om en övre gräns för vårt stöd till Ukraina?
Anf. 38 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Det är inte rimligt att tala om var en övre gräns går. Min bild är att ingen har gjort det. Man har talat om avvägningar som behöver göras i förhållandet mellan svenskt territorium och där vår yttersta försvarslinje går, i Ukraina. I övrigt har ingen talat om eller definierat en övre gräns, tvärtom.
Det frågades om vi står bakom paketet. Vi har gemensamt förhandlat fram det med regeringspartierna. I stället borde vi ha en diskussion om betydelsen av att nu skapa stabilitet och långsiktighet i stället för att ha tillfälliga ändringsbudgetar eller ad hoc-beslut. Det borde vara oerhört positivt för såväl oppositionen som majoriteten att det finns på bordet. Det förstår jag att Emma Berginger också tycker.
Återigen: Hur lång tid snöar det? Det går i dag inte att tala om var en bortre eller övre gräns går och att börja definiera det. Jag tror definitivt att det vore olyckligt att börja definiera frågan om gränser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Ukrainas kamp är också vår gemensamma kamp just nu, för vår regelbaserade världsordning och säkerhetsarkitekturen i Europa. Om inte Ryssland motas där tar det sig också till vårt eget oberoende och vår självständighet i vårt eget land. Dit kan vi inte föra oss.
Anf. 39 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Det är ändå vällovligt att Aron Emilsson inte står bakom sin partiledare Jimmie Åkessons uttalande om en övre gräns. Det får man ändå säga.
En annan fråga som återkommer till mig när det gäller Sverigedemokraternas engagemang för Ukraina är vikten av sammanhållning i EU. Vi står inför ett EU-val som snart är här. Vi vet att extrema krafter mobiliserar för att undergräva stödet till Ukraina.
Det är extrema krafter som till exempel återfinns i Ungern, ett land som Sverigedemokraterna har haft en fäbless för, om man får säga så, under ett antal år och där man har mycket omfattande kontakter.
Ungern blockerar ständigt stöd till Ukraina. Min fråga är ändå fortsatt: Vad kommer Sverigedemokraterna att göra för att det ska bli en sammanhållning i EU-stödet och för att Ungern inte fortsatt ska blockera stöd?
Anf. 40 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Till att börja med kan man bara konstatera att det på senare tid har gjorts sammanställningar av olika EU-nyhetsbyråer, Europapolitiska tankesmedjor och annat. Där visar man tydligt hur den partigrupp Sverigedemokraterna tillhör, ECR, tillsammans med EPP är bland de allra mest Rysslandskritiska och antiputinistiska i alla de omröstningar som sker i Europaparlamentet.
Ett annat mått att titta på är att vi har en socialistisk regering i Slovakien, och vi har i länder som Tyskland och i andra länder haft socialistiska regeringar som vilat på hanen och tvekat. Vi har extremhögern, och vi har extremvänstern. Framför allt skulle jag nog säga att det är extremhögern och extremvänstern som står på fel sida i historien när det kommer till kritiken mot Ryssland och stödet till Ukraina.
Den transatlantiska länken är det avgörande, liksom att vi Ukrainavänliga partier och rörelser håller samman. Jag vill också peka på hur det skulle påverka vår egen suveränitet och frihet och världsordningen i Europa om man inte gör det.
Anf. 41 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag har en fråga till Aron Emilsson. Sverigedemokraterna sitter i partigruppen ECR i Europaparlamentet tillsammans med bland andra Giorgia Melonis Fratelli d´Italia, polska Lag och Rättvisa och även spanska Vox. Det är en partigrupp som har varit tydlig, precis som Aron Emilsson nämnt, gällande stödet till Ukraina.
Då måste jag fråga en sak. I söndags hölls ett mycket stort ECR-konvent i Madrid, organiserat av ECR och Vox. Man presenterade delar av sitt valmanifest där. Man kan notera att två av Europas mest Putinvänliga makthavare, Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Marine Le Pen från Rassemblement National i Frankrike, också deltog på det mötet. Inget av de partierna är medlemmar i ECR-gruppen, och deras Rysslandsvänliga hållning avviker starkt från ECR, som stöder ett ökat stöd till Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Min fråga är helt enkelt: Är ECR i en process för att inkludera Orbáns och Le Pens partier som medlemmar efter valet till Europaparlamentet i juni?
Anf. 42 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för frågan! Jag är i och för sig personligen inte närmare insatt i det konvent som hölls. Men vi har varit väldigt tydliga, både från min sida, från partiets sida och från vår toppkandidat Charlie Weimers sida, med att det i dag inte finns några förutsättningar att inleda samarbete med Orbáns parti eller Le Pens parti i dessa forum över huvud taget.
Vi står på väldigt olika sidor när det gäller synen på Ryssland, synen på den transatlantiska länken och så vidare. Detta har vi också kommunicerat i omgångar. Vi har en fördel från Sverigedemokraternas perspektiv i och med att man i ECR-gruppen tillämpar en frihet att rösta efter egna intressen. Det gäller inte minst oss sverigedemokrater; vi röstar ofta efter svenska intressen och inte alltid efter gruppens intressen. Intressena kan ju, som vi vet, skilja sig åt inom större partigrupper i Europaparlamentet. Vi har en väldigt klar syn på detta.
Det finns inga förutsättningar för ett sådant samarbete i dag, och jag kan inte se att det ligger på bordet.
Anf. 43 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag har noterat Sverigedemokraternas tydliga uttalande i den delen.
Men frågan blir: Vad gjorde Victor Orbán och Marine Le Pen på ECR:s kampanjkickoff i Madrid i söndags? Varför var de med? Det här är två av de mest Rysslandsvänliga makthavarna i Europa, som är inbjudna att delta. Det ska sägas att den ena deltog på länk, men den andra var på plats.
Det pågår en diskussion kring styrkeförhållandena i Europaparlamentet efter valet. Det handlar såklart om valresultatet men också om hur man formerar sig i partigrupperna. Det påverkar hur mycket talartid man får, hur mycket rapportöransvar man kan få och sådana saker. Om man vill formera en grupp och ta in Orbáns parti, som har blivit utkastat från EPP, och Le Pens parti får ECR en helt annan skepnad efter valet. Är inte Sverigedemokraterna oroliga för om så skulle bli fallet?
Anf. 44 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Jag kan bara återupprepa det jag har sagt. Naturligtvis skulle vi vara oroliga för det, för det är inte vårt ingångsvärde över huvud taget att plocka in de här partierna i gruppen. Det har vi klargjort väldigt tydligt. Sedan finns det säkerligen olika uppfattningar i gruppen.
Varför och på vilket sätt man interagerade med konventet i söndags är jag personligen tyvärr inte närmare insatt i. Jag arbetar på olika fronter, inte minst för att säkra stödet till Ukraina, så jag får passa frågan till den som kan redogöra närmare för konventet i sig.
Anf. 45 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman! Debatten handlar alltså om Sveriges stöd till Ukraina.
Kriget har visat oss hur viktig den europeiska enigheten och solidariteten är. Den svenska försvarsindustrin arbetar för högtryck för att producera vapen och fordon till Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla svenskar som på olika sätt är involverade i stödet till Ukraina. Jag vill också tacka försvarsministern för det goda samarbetet och den löpande information vi får från regeringen om det svenska stödet. Enigheten vi har här i riksdagen är väldigt värdefull.
Det är tydligt att omvärldens stöd till Ukraina kommer att behöva fortsätta under mycket lång tid. Det är med stor sorg vi konstaterar att det inte riktigt går att se slutet på kriget än, och det är med stor frustration vi tar emot rapporterna om behovet av vapen och ammunition i Ukraina, som överstiger det vi har lyckats skicka.
Vänsterpartiet anser att all svensk vapenexport i detta läge måste koncentreras till Ukraina. Det är såklart Ukraina som allra mest behöver det materiel vi kan producera och exportera just nu.
Vänsterpartiet anser också att vi måste bli mycket hårdare när det gäller sanktionerna mot rysk energi, olja och gas. Sådana transporter sker fortfarande på svenska farvatten och i svenska hamnar, och detta måste få ett stopp.
Vänsterpartiet anser vidare att Ukrainas skulder behöver skrivas av så att landet får en chans att återhämta sig och bygga upp det som raserats av kriget.
Vi anser självklart att Putin måste ställas inför rätta för de krigsförbrytelser han och Ryssland har gjort sig skyldiga till under detta folkrättsvidriga krig mot Ukraina.
Anf. 46 Fredrik Malm (L)
Herr talman! På Europadagen i år hölls en paneldebatt mellan toppkandidater till Europaparlamentet på Kulturhuset i Stockholm. Marta Aguirre från Vänsterpartiet står som fyra på listan. Hon uttalade då ett stöd för att förhandla med Ryssland. Hon sa så här: Alltså, vad hände efter 1918, när Tyskland kände sig så förfördelade att de felade och gick till ett andra världskrig? Vi vill inte se samma utveckling. Jag vill inte låta ryssvänlig, men .
Marta Aguirre fick en massa kritik för detta, och moderatorn frågade om hon stod fast vid det hon hade sagt. Hon svarade då: Jag tycker att man måste utforska alla vägar. Att tvinga någon att släppa ifrån sig en del av sitt land genom en fredsförhandling är inte att släppa hjälpen till Ukraina.
Det här är smått bisarrt. Man seglar i något slags egen geopolitisk omloppsbana. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiet ser på att partiets toppkandidater uttrycker sig på det här sättet om Ukraina.
(Applåder)
Anf. 47 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman! Vänsterpartiet anser såklart att det endast är Ukraina som kan bestämma om förhandlingar ska ske och i så fall när, hur och om vad. En fred kräver såklart att Ryssland drar tillbaka sina imperialistiska trupper helt och hållet från Ukrainas territorium. Det var Ryssland som invaderade, och det är Ryssland som måste avsluta sitt krig mot den ukrainska befolkningen, dra tillbaka sina trupper och avsluta ockupationen.
Den åsikt som partiets representant framförde i den aktuella debatten är inte Vänsterpartiets åsikt, och det har vi förtydligat i flera intervjuer.
Anf. 48 Fredrik Malm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Det är inte partiets åsikt, säger ledamoten. Men den har ju artikulerats av en av partiets toppkandidater, som nu kan bli invald i parlamentet och som dessutom efter kraftig kritik från en rad andra partier i panelen och följdfrågor från debattledaren fortfarande står fast vid sin åsikt.
Avståndstagandet verkar snarare vara någon sorts efterklok färgläggning från Vänsterpartiets kommunikationsavdelning. Faktum är att en rad av Vänsterpartiets systerpartier har företrädare som uttrycker sig på samma sätt.
Herr talman! Jag skulle vilja fråga hur stort, eller kanske snarare hur litet, Vänsterpartiets stöd till Ukraina egentligen är. Är det 70 procent, eller är det 60 procent? Eller är det 40 procent, men trycket från väljarkåren gör att man accepterar stödet till Ukraina i alla fall? Det är ju uppenbart ändå inte 100 procent.
Anf. 49 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman! Den åsikt som partiets representant framförde i den aktuella debatten är inte Vänsterpartiets åsikt. Det har vi förtydligat i flera intervjuer, bland annat med vår toppkandidat på EU-listan Jonas Sjöstedt.
Vänsterpartiets stöd till Ukraina är självklart 100 procent.
Anf. 50 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag skulle vilja ägna detta mitt andra anförande i debatten åt den väldigt viktiga frågan om de ryska blodspengar som vi har parkerade i väst, i Europa och i Sverige. Minst 300 miljarder euro, över 3 000 miljarder kronor, har de uppskattats till. Det gäller inte minst den ryska centralbankens kapital, som nu samlas på hög på ett konto i Belgien.
Vi gör inte tillräckligt i dag för att beslagta dessa pengar. Det är bra att EU och G7-länderna nu tar avkastningen på pengarna. Men nu är det tid att ta nästa steg och faktiskt beslagta hela beloppet som ett förskott på ett krigsskadestånd som vi vet kommer att vara minst så här högt.
Nu är det tid för regeringen att sätta den plan i verket som den svenske professorn Torbjörn Becker lagt fram om att belåna hela beloppet i dag och skicka det till Kiev som en nödvändig insats i kriget. Det är 120 miljarder euro vi kan belåna, 1 400 miljarder kronor, till Ukraina. Det är tillräckligt för att Ukraina ska kunna köpa de vapen och göra de insatser som behövs för att kunna vinna kriget. Vi får inte missa det här.
Jag vill upprepa det som sades tidigare i replikskiftet, nämligen att vi också måste sopa framför egen dörr. En av de mest strategiska industrierna i Sverige, aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall, kontrolleras från Kreml. Den kontrolleras från Moskva av en oligark som är Putins lakej. Den kontrolleras av Rusal, en del av den ryska militärapparaten. Det är inte förenligt med svenska grundläggande säkerhetsintressen. Fabriken måste tvångsförvaltas nu. Den måste säljas, och pengarna ska överlämnas till Ukraina.
Anf. 51 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Det pågående kriget sätter också ljuset på de brister vi har i Europa. Jag tänker specifikt på artilleriammunition. Att de allierade kunde vinna över Hitler i slutet av andra världskriget berodde på att man till sist var överlägsen i försvarsmateriel. Det påminner oss om hur viktigt detta är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Förra året, herr talman, skickade Ryssland uppemot 4 miljoner artilleriammunitionspjäser mot Ukraina. Vi lovade från Europas sida att skicka dem 1 miljon. Det har vi inte uppfyllt än. Vi vet också att Ryssland nu krokar arm med Iran men också med Nordkorea. De kan leverera detta.
Herr talman! Vi måste se till att rätta till detta.
I vårt eget land har vi också en historia av att vara duktiga på att producera försvarsmateriel, inte minst ammunition, i Karlskoga. Här måste vi rampa upp. Det står ett EU-val för dörren, och något som Kristdemokraterna har pekat på är att EU behöver ha en försvarskommissionär. Uppgift 1 a på den försvarskommissionärens lista måste vara att tredubbla produktionen av artilleriammunition och även annan ammunition.
Det här duger inte. Det är farligt på riktigt. Kungariket Sverige, Europa och våra möjligheter att hjälpa Ukraina är beroende av att vi har en produktion. Detta är alltså ingen bisak utan någonting som nu måste följas av handling. Både för vår egen skull och för att kunna ha ett långsiktigt stöd till Ukraina så länge det behövs måste vi se till att ha en produktion av försvarsmateriel i allmänhet och något så viktigt som ammunition i synnerhet.
Anf. 52 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag vill understryka det som Kristdemokraternas ledamot säger om att det behövs mer ammunition. När man tittar på den här fantastiska tredubblingen av produktionen i Karlskoga som nämns i initiativet är det enda man kan säga att det tyvärr kanske saknas en nolla bakom trean, så som kriget ser ut.
Min fråga till Kristdemokraterna är samma som till Socialdemokraterna. Jag vet att många av era medlemmar med våra medlemmar delar ett mycket stort och beundransvärt engagemang i det svenska civilsamhället för de ukrainska flyktingarna. De samlar in kläder, leksaker och hygienartiklar och bidrar med mat och vardagsinsatser. Jag har själv varit där.
Dessa volontärer lider med de ukrainare som tvingas leva månad efter månad i misär på 71 kronor om dagen, en misär ovärdig vårt stöd till Ukraina och dess kamp. Därför, herr talman, är min fråga till Kristdemokraterna: Om vi lägger fram ett förslag till utskottsinitiativ för att ge dem en tillfällig ersättning som är värdig Sverige och i nivå med våra grannländer, kommer ni då att stödja oss?
Anf. 53 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan! Tack också för engagemanget, som jag vet att vi delar, för Ukraina! Ukrainas sak är vår, och Europa och Sverige har gjort viktiga insatser för att öppna upp för de flyktingar som har kommit.
Sedan ska jag erkänna att jag inte har full insyn. Jag sitter inte i utskottet och vet inte exakt vad som är sagt och vad regeringen planerar att göra. Naturligtvis är det dock av yttersta vikt att vi gör det vi kan för att de som finns kvar i Sverige ska få så bra förutsättningar som möjligt.
Anf. 54 Martin Ådahl (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Jag kvitterar än en gång med att jag vet att engagemanget finns även hos ledamoten från Kristdemokraterna, med full kraft. Jag ser det här som en öppning. Men civilsamhället, som både ni och vi träffar, säger att detta inte håller längre. Sju månader till på dessa villkor för de här människorna är fruktansvärt. De får tigga för sitt dagliga bröd och är utsatta för en enorm press som även avspeglar sig mot deras släktingar och vänner vid fronten i Ukraina.
Därför vädjar jag om att ni trycker på för detta inom regeringen under de närmaste sex sju månaderna, åtminstone tills folkbokföringen kommer igång - där det också finns brister, visar det sig nu - och stöder vårt förslag till initiativ för att åtminstone nå upp till de absolut lägsta nivåer som andra länder i Europa har genom att tillfälligt fördubbla dagersättningen till dessa flyktingar i Sverige: tiotusen vuxna och tiotusen barn.
Anf. 55 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Låt mig bara komplettera bilden med att väldigt många av dem som har kommit till Sverige klarar sig väldigt bra. De är företagsamma och har arbetat från dag ett. De vill också tillbaka till sitt land.
Det finns åtgärder som har gjorts, och det kommer åtgärder framöver. Vad sedan det berörda utskottet exakt kan komma fram till lägger jag i sakutskottets händer.
Anf. 56 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Jag vill också understryka att stöd till Ukraina inte bara handlar om att skicka vapen och ammunition till Ukraina. Det handlar också om att ta hand om de ukrainska flyktingar vi i dag har i Sverige. Det handlar om människor som har flytt dessa fasansfulla hemskheter som man upplever i ett krig. Vi har ju båda besökt Ukraina och sett Bucha och Irpin och vad som hänt på plats i Ukraina.
De människor som kommer hit ska hantera trauman och oron för närstående som är kvar. Varje dag är en kamp. Det kan vara svårt att försörja sig om man inte har språket. 71 kronor per dag för en vuxen, 50 kronor per dag för en 11-17-åring, 43 kronor per dag för en 4-10-åring och 37 kronor per dag för en 0-3-åring - är det rimligt att kunna överleva på de pengarna?
Anf. 57 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Tack för frågan, Emma Berginger från Miljöpartiet!
Jag tror säkert att det finns anledning att se över detta. Tar man dessa 71 kronor gånger 30 blir det en bit över 2 000 kronor i månaden. Det är inte mycket. Men som jag sa förut är det väldigt många - jag känner många ukrainare i Sverige - som har lyckats beundransvärt bra och kommit in på arbetsmarknaden.
Sedan finns det säkerligen justeringar som behöver göras. Jag vill inte lägga mig i det. Jag har inte full insyn i den behandling som nu pågår i ett annat sakutskott, herr talman.
Anf. 58 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Självklart har det gått bra för många ukrainska flyktingar. Men det hjälper inte den ensamma mamman som har en treåring att få vardagen att gå ihop, när varje dag är en kamp och man kanske tvingas överväga att återvända. Är det detta vi vill ska bli konsekvensen när vi inte ger det stöd som behövs till de ukrainska flyktingarna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
När kan vi förvänta oss, Mikael Oscarsson, att regeringen kommer fram med en lösning som gör att den ensamstående mamman med ett litet barn inte behöver tigga allmosor hos kyrkan och leva på dålig mat?
Anf. 59 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Det är faktiskt inte min bild att vi har den situationen. De ukrainare som finns i Sverige har i väldigt stor utsträckning klarat sig väldigt bra. Sedan finns det alltid anledning att se över hur vi kan förbättra detta.
Som jag nu sagt vid ett flertal tillfällen vet jag att det pågår ett arbete. Jag är inte ansvarig minister - det hade varit trevligt om jag hade varit det - och har inte direkt insyn i exakt alla delar, i vad som kan göras och inte.
Men jag vet att vi har engagemanget för att stödja Ukraina med försvarsmateriel och med att hjälpa dem vinna kriget. Ukrainas sak är vår. Vi ska också göra vad vi kan för att hjälpa dem som finns här i Sverige.
Anf. 60 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Miljöpartiet vill att Sverige stöttar Ukraina långsiktigt, så att de kan vinna såväl kriget som freden. Det är viktigt att Sverige, tillsammans med övriga EU, inte vacklar i vårt stöd.
Ukraina hör hemma i EU. Att stötta Ukraina i deras strävanden att på meritbaserade grunder nå ett medlemskap är viktigt för Ukrainas långsiktiga säkerhet.
För att kunna stötta Ukraina behöver också den försvarsindustriella kapaciteten ökas. Här krävs det att regeringen samverkar med industrin för att möjliggöra en ökad produktion, inte minst av ammunition.
För att Ukraina ska kunna vända kriget behövs en ökad flygvapenförmåga. Miljöpartiet vill se att Sverige bidrar till en ökad flygvapenförmåga med Jasplan, även om vi förstår att frågan är komplex. Men detta måste vara ett arbete som är långsiktigt.
Det räcker dock inte att vi bara stöttar. Det är totalt ineffektivt när stöd till Ukraina ges med den ena handen och pengar för olja och gas ges till Ryssland med den andra. Vi måste strypa Rysslands intäkter från export av olja och gas till EU. Här skulle Sverige kunna visa ledarskap och gå före. Men regeringen tvekar och väntar. Och ju längre tiden går, desto mer pengar håvar Putin in och desto fler soldater och civila dödas och skadas i kriget.
Herr talman! Det är ett fruktansvärt krig med stort lidande och många dödade och skadade. Ryssland visar stor hänsynslöshet, och antalet krigsbrott växer för varje dag som går. De ger sig på civila mål, våldtar kvinnor och har fört bort tusentals barn. Barnen skiljs från sina föräldrar, tvångsdeporteras och utsätts för indoktrinering. Det är bråttom att göra insatser för att lokalisera och återförena barnen med sina föräldrar. Här borde regeringen göra mer.
Alla brott mot internationell rätt i samband med kriget i Ukraina måste utredas och de skyldiga hållas ansvariga. Vi vill se en särskild tribunal inrättas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Vårt och andra länders stöd till Ukraina måste fortsätta. I slutänden handlar det om att stå upp för Ukrainas rätt till demokrati och frihet.
Slava Ukraini!
Anf. 61 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Det var inte med anledning av det sista Emma Berginger sa som jag begärde replik. När det gäller det här med Slava Ukraini står vi naturligtvis tillsammans.
Jag har en sakupplysning om det som ledamoten förde fram om rysk gas. Gasen omfattas inte av EU:s sanktioner mot Ryssland. Det har varit svårt att komma överens om detta inom EU, men möjligheterna för länderna att agera enskilt kommer att bli bättre med EU:s nya gasförordning, som väntas träda i kraft under året.
Det finns fortfarande några företag i Sverige som importerar gasen. Vi har till skillnad från andra länder tack och lov väldigt lite gas. Men det finns alltså några företag som måste ta sitt ansvar och sluta med importen.
Anf. 62 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Regeringen är saktfärdig när det gäller att stoppa den ryska oljan och gasen. Kriget har pågått i över två år. Man sitter och väntar på EU:s nya gasförordning. Våra grannländer i Baltikum har redan stoppat gasen. Det är inte rimligt att vi ska behöva vänta på detta.
Nog för att man vill vänta in de andra länderna i EU, men här krävs det att regeringen visar framåtanda och faktiskt sätter ned foten.
Anf. 63 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Det jag vill poängtera är att saker och ting håller på att hända. Det har gjort att Finlands klimatminister har signalerat att landet kommer att kunna förbjuda gasimport senast under 2025.
Om man vidgar frågan är detta också en del i att helt komma loss från beroendet av gas från Ryssland. I synnerhet Tyskland har tragiskt nog varit enormt beroende av den gasen, som har flödat i Nord Stream 2 och 1.
Det är viktigt att det finns alternativ. Det är därför tragiskt att Miljöpartiet inte är med på att kärnkraften måste till för att hela Europa på riktigt och helt och hållet ska kunna stänga dörren för rysk gas.
Anf. 64 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Vi kan inte låta Kristdemokraterna komma undan med att göra det här till en kärnkraftsdebatt. Det här handlar om vad Sverige kan göra här och nu och borde ha gjort i går.
Sverige har kärnkraft. Sverige har inte ett stort gasberoende. Sverige hade kunnat sätta ned foten och vara tydliga när det gäller det här. Men Sverige har valt att vänta och vänta, medan Putin har plockat in alltmer pengar, som har gått till att döda och skada människor i kriget i Ukraina.
Anf. 65 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Miljöpartiet har varit en mycket hård motståndare till ett svenskt Natomedlemskap. Nu är Sverige medlem i Nato. Den övergripande argumentationen från Miljöpartiet, och även från Vänsterpartiet ska sägas, har varit att man menar att Nato gör Sverige mindre säkert.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Samtidigt delar vi samma hotbild med en rad andra länder i Europa. Min fråga till Emma Berginger är därför: Hade Ukraina varit säkrare eller osäkrare om man hade varit Natomedlem den 23 februari 2022? Och skulle Estland, Lettland, Litauen och Finland vara säkrare eller osäkrare om de inte vore Natomedlemmar i dag?
Anf. 66 Förste vice talman Kenneth G Forslund
Jag vill påminna om att ämnet för den särskilda debatten är fortsatt stöd till Ukraina.
Anf. 67 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Har jag ändå rätt att svara på frågorna?
(FÖRSTE VICE TALMANNNEN: Absolut.)
Tack! Jag vill ändå säga att Miljöpartiet röstade emot ett Natomedlemskap. Vi har ständigt förespråkat ett samarbete med likasinnade länder i vårt närområde och med USA och Storbritannien, för att vi i Sverige ska kunna bygga vår säkerhet tillsammans med andra. Men nu är Sverige medlem i Nato, och Miljöpartiet beslutade i höstas att vi respekterar det beslut som är fattat. Vi kommer inte att sträva efter att Sverige ska lämna Nato. Utifrån det perspektivet agerar vi framåt.
Vi menar att det måste vara upp till varje enskilt land att självständigt fatta sina säkerhetspolitiska beslut. Därmed vill jag inte recensera hur andra länder väljer att fatta sina beslut.
Jag kan däremot konstatera att Ukraina har gjort närmanden till och strävar efter att bli medlemmar i både EU och Nato. Jag tror att vi har ett gemensamt ansvar att se till att Ukraina ska vara ett säkert land för lång tid framöver.
Anf. 68 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag anser att frågan om Nato och hotbilden från Ryssland hänger ihop med frågan om stödet till Ukraina.
Vi har haft fyra stora krig i Europa de senaste dryga hundra åren: första världskriget, andra världskriget, krigen på Balkan och Ukrainakriget. I alla de situationerna har en transatlantisk länk i form av ett amerikanskt stöd till Europa varit absolut existentiellt för att kunna hantera krigen och ofta även för att bygga upp Europa efter krigen.
Herr talman! Jag är inte intresserad av att Miljöpartiet ska recensera andra länders beslut. Det var inte det jag frågade om. Jag är intresserad av själva analysen.
Om vi i dag har en gemensam hotbild vad gäller den ryska aggressionen mot våra länder blir det märkligt om man menar att Sverige blir mindre säkert av ett Natomedlemskap. Ukraina har nämligen blivit invaderat just därför att landet inte är Natomedlem men ville bli det.
Anf. 69 Emma Berginger (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Olika länder gör olika säkerhetspolitiska val. Olika länder har olika erfarenheter och olika geografisk placering eller lokalisering. Det är klart att ett land som tidigare varit ockuperat av Sovjetunionen har ett annat behov än ett land som Sverige som varit alliansfritt i 200 år, innan vi nu gick med i Nato.
Jag har stor respekt för att Ukraina vill vara med i Nato och därmed också synpunkter på att vi bör försöka hjälpa Ukraina att närma sig både ett EU-medlemskap och ett Natomedlemskap om det är vad de eftersträvar.
Anf. 70 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Ryssland invaderade Ukraina fullskaligt den 24 februari 2022. Den första måndagen efter det var jag på Norrmalmstorg. Det var en stor demonstration där. Norrmalmstorg är ju platsen i Stockholm för protester mot rysk eller sovjetisk ockupation. Det var där man hade stora manifestationer för Baltikums självständighet och frihet i slutet av 1980-talet.
Jag har tillsammans med Gunnar Hökmark, gammal moderat politiker, organiserat möten på Norrmalmstorg varje måndag sedan krigsutbrottet, med undantag för några röda dagar. Vi talar om 115 måndagar. Det kommer 300-400 personer dit för att visa sitt stöd för Ukraina. Det jag har sett där, herr talman, är en enorm kraftsamling av svenskt civilsamhälle i form av föreningar, nätverk och initiativ såsom Skicka vidare till Ukraina, Blågula Bilen, Operation Aid, Blå-Gula Styrkorna och Blåljus I Samverkan.
Ukrainska flyktingar i Sverige samlar också in pengar inom ramen för Nordic Ukraine Forum, STFU Tacticats och en rad andra organisationer. De har samlat in miljoner till allt från drönare till fronten till olika typer av civilt och humanitärt stöd och stöd för utsatta barn och övergivna djur - allt möjligt som Ukraina behöver.
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi ser de insatser som görs runt om i Sverige och att vi också underlättar för dem. Man bör se över olika typer av regler för gåvor och liknande för att ytterligare underlätta stöd till Ukraina. Det är verkligen ovärderligt.
Anf. 71 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag har två frågor till Fredrik Malm. Jag vet att det är känsligt för Liberalerna att kritisera sverigedemokrater; det har vi sett, inte minst de senaste dagarna. Men Fredrik Malm brukar ju vara frispråkig, så jag ställer frågan till honom.
Upprinnelsen till den här debatten var intervjun med Jimmie Åkesson i Göteborgs-Posten för en månad sedan där han resonerade kring att det finns en övre gräns för hur mycket stöd man kan ge och även kring att det snart kan vara tomt i våra lager. Vad är Fredrik Malms åsikt om det? Ska man uttrycka sig på det sättet? Är det ett resonemang som man ska föra, och vad sänder det för signaler till Putin?
Den andra frågan jag vill ställa handlar om Jas till Ukraina. Vi har inte fått något besked från försvarsministern i dag. Vi har inte ens fått besked om när vi ska få besked. Har Liberalerna något besked att lämna? Ni är ju ändå en del av regeringen. Vad är er åsikt kring stridsflyg till Ukraina?
Anf. 72 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Det var väl ett synnerligen dåligt valt tillfälle att yttra det som Sverigedemokraternas partiledare yttrade, tycker jag. Vi bör givetvis signalera enighet i detta. På ett rent filosofiskt, teoretiskt plan definieras väl ekonomi som att hushålla med begränsade resurser, eller vad man nu säger. Det är alltså klart att det finns ett tak i varenda budget. Vi har ju de pengar vi har. I någon sorts filosofisk mening är det klart att det är så. Men det är också klart att den politiska innebörden av detta inte är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Jag har inga som helst problem med att kritisera vare sig socialdemokrater, sverigedemokrater eller andra. Jag hoppas att de andra partierna inte heller har några bekymmer med att kritisera Liberalerna om det behövs. Jag tycker att vi ska ha en frimodig och fri debatt i Sverige. Det välkomnar jag.
Anf. 73 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag noterar att Fredrik Malm kan sträcka sig till att säga att det var ett synnerligen dåligt tillfälle. Men kritiken måste ju vara starkare än så! Det är inte bara tillfället vi pratar om utan budskapet i sig, det vill säga att det finns en övre gräns för hur mycket vi kan skicka till Ukraina och att det snart kan vara tomt i våra lager. Det är verkligen en gåva till Putin när man uttrycker sig på det sättet. Jag hade väl kanske hoppats att Fredrik Malms kritik skulle vara något starkare än att bara säga att det var ett synnerligen dåligt tillfälle. Det är budskapet i sig som är djupt bekymmersamt och som är en present till Moskva.
Jag fick inget besked om Liberalernas linje när det gäller flygstridskrafter till Ukraina. Regeringen har utrett den frågan i fem månader. Vi får inte ens besked om när vi ska få besked. Jag vet att Liberalerna har drivit frågan tidigare, och nu undrar jag bara om vi kan få något besked från Liberalerna.
Anf. 74 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag vidhåller det jag sa i mitt första svar till Morgan Johansson om att det ju inte var någon bra signal att sända och att det var ett synnerligen dåligt valt tillfälle. Morgan Johansson kallade det en present till Putin, men jag kan säga att vi gav en present till Ukraina i går i form av 75 miljarder svenska kronor över tre år. Det är det största stödpaket Sverige har gett till Ukraina, och det kommer att vara väldigt välbehövligt.
När det gäller stridsflygen är det ju långa processer. Jag har egentligen inget annat besked att ge än det försvarsministern gav här i ett tidigare replikskifte om att vi jobbar för detta. Liberalernas ambition är att det ska komma till stånd. Men jag minns också hur man fick släpa Socialdemokraterna fram till att acceptera att till exempel Archer skickades till Ukraina. Morgan Johansson ska nog inte kasta alltför mycket sten i glashus.
Anf. 75 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag vill verkligen understryka det Fredrik Malm sagt om civilsamhällets insatser. Just i denna stund är våra toppkandidater och europaparlamentariker Emma Wiesner och Abir Al-Sahlani i varsin blågul bil på plats och levererar flera miljoner ur Europaparlamentets kontorskassa direkt till insatsen i Ukraina. Jag önskar dem all lycka.
Jag är ledsen över att ändå behöva ställa den här frågan till Fredrik Malm. Ledamoten är ju representant för ett parti i regeringen som har miljöministerposten, som bekant. Varför kan vi i Sverige inte stoppa den ryska gasen när så många andra EU-länder gör det? Det är faktiskt helt obegripligt. Och varför tillåter vi den ryska skuggflottan som saknar försäkring och har rostiga fartyg som hotar hela Östersjöns känsliga miljö utöver att de pumpar in hundratals miljarder i den ryska krigskassan?
Anf. 76 Fredrik Malm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Herr talman! Tack, Martin Ådahl, både för instämmandet i stödet till civilsamhället och för frågorna!
Alltför många länder har byggt upp ett för stort beroende av den ryska oljan och gasen. Det gör att det tar längre tid för länder att ta sig ur det.
Det hänger delvis ihop med att till exempel Tyskland har sett till att avveckla sin kärnkraft och göra sig ännu mer beroende av Gazprom till följd av detta. Sverige är bättre rustat i den delen, med vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och så vidare. Vi är alltså inte lika beroende.
Jag skulle dock önska att detta gick snabbare. Jag tycker att det är ytterst obehagligt att se det ryska agerandet i Östersjön mot Estland och Finland men också med skuggflottor och annat.
Anf. 77 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag uppskattar verkligen det stöd som jag upplever finns i regeringen för att verkligen göra något. Någon rysk gas behöver vi definitivt inte i Sverige. Vi har mer egen produktion av biogas, även om den nu håller på att slås ut av regeringens politik. Men det är en annan fråga.
Andra länder har kunnat göra det. Vi hoppas att ni gör de insatser som krävs både när det gäller de oförsäkrade skuggflottefartygen i Östersjön och när det gäller att stoppa lossningen, så att det blir något gjort där.
Jag vill också ställa frågan till Fredrik Malm om de många ukrainska flyktingar - tiotusen barn och tiotusen vuxna - som lever på extremt låga ersättningar och kommer att göra det i kanske sex eller sju månader till. Kan vi inte få Liberalernas stöd om vi föreslår en tillfällig ersättning för dem, så att de kan leva värdigt och känna sig trygga i vårt land?
Anf. 78 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Martin Ådahl när det gäller skuggflottor, energiberoende och annat. Dock skulle jag inte sätta för stora förhoppningar till att vi i Sverige enskilt med våra nationella beslut skulle kunna hantera hela den problematiken. Östersjön är ett innanhav som delas av betydligt fler länder. Detta är också en fråga som måste hanteras på europeisk nivå.
Herr talman! När det gäller den andra frågan försöker Centerpartiet här sända ut någon sorts dimridå, att det finns en simsalabimlösning: Rösta på vårt utskottsinitiativ, så får ukrainarna högre ersättning! Det är ju inte så. Det måste ju beredas också, och Centerpartiets förslag skulle inte gå snabbare. Det svarar inte heller mot de behov som ukrainarna själva framför att de har när det gäller till exempel tillgång till hälso- och sjukvård, bank-id, bankkonto och så vidare. Det breda arbete som regeringen nu gör hade alltså ändå behövt göras. Centerpartiets förslag adresserar bara en del av problematiken och hade inte gått snabbare att genomföra.
Anf. 79 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Jag måste börja med att säga att Fredrik Malm sa någonting bra tidigare. Han sa att stödet är otillräckligt för att Ukraina ska kunna vinna kriget. Jag kan verkligen hålla med om att så är fallet. Samtidigt blir kostnaden oerhört mycket större om Ukraina förlorar än vad det kostar att stötta Ukraina så att de kan vinna kriget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Något av det viktigaste vi kan göra för att Ukraina ska ha bättre möjlighet att vinna kriget är att förse Ukraina med ökad flygvapenförmåga. När menar Liberalerna som regeringsparti att Ukraina ska kunna få Jas och att Sverige ska kunna stötta Ukraina med ökad flygvapenförmåga? Det undrar jag. Vi fick inget svar på detta tidigare, så nu ber jag återigen om svar här.
Anf. 80 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag instämmer verkligen i det som Emma Berginger sa inledningsvis. Det var visserligen ett beröm för vad jag sa i talarstolen, men hon fyllde på med ytterligare resonemang om just Ukraina och hur förödande det vore om Ukraina förlorade kriget. Det är en mindre investering att hjälpa Ukraina att vinna kriget än vad kostnaden skulle bli om Ukraina förlorar kriget. Jag håller helt med om detta.
När det gäller flygstridskrafter är vår uppfattning i Liberalerna att Ukraina verkligen behöver det. Man jobbar för detta i regeringen. Sedan ska det väl sägas att jag inte tycker att man enbart ska låsa sig vid svensk försvarsmateriel. Det kanske kan vara så att Ukraina snabbare kan få detta om man går in i en facilitet för F 16 eller andra produkter. Men Jas skulle självklart göra mycket stor nytta för den ukrainska försvarsmakten. Så är det ju.
Anf. 81 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Vi står här i Sveriges riksdag, och vi måste utgå ifrån vad vi kan bidra med för att stötta Ukraina i deras kamp mot Ryssland. Sverige har Jas. Regeringen kan inte fortsätta att gömma sig bakom andra länder som bidrar med andra typer av flygplan. Där har vi trots allt än så länge inte sett särskilt stora resultat.
Detta är en komplex fråga. Det erkänner även jag, men vi måste börja någonstans. Det här är ett långsiktigt åtagande och ett långsiktigt stöd. Då måste vi börja i rätt ände, exempelvis med utbildning av piloter.
Jag frågar återigen Liberalerna: När kan vi förvänta oss att regeringen gör någonting så att vi kan bidra till ökad flygvapenförmåga för Ukraina med Jas, som ju är det som vi kan bidra med?
Anf. 82 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Låt mig korrigera två saker. Det första är att det bara skulle vara detta som Sverige kan bidra med. Sverige kan bidra med ekonomiska resurser för till exempel andra lösningar än just specifikt det svenska Jas 39 Gripen. Men Jas skulle förstås göra nytta i Ukraina. Så är det ju.
Det andra är att Miljöpartiet säger att regeringen gömmer sig bakom andra länder. Så är det ju inte. Det här handlar ju om ett internationellt samarbete. Det handlar om koalitionsbyggande, om allianser och om att skapa mekanismer för att vi gemensamt ska kunna mobilisera mer stöd för Ukraina än om varje land agerar för sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina
Det handlar absolut inte om att Tobias Billström, Pål Jonson eller statsministern gömmer sig bakom andra länder, utan det handlar om att vi vill skapa ett mervärde genom att gemensamt ta ansvar för att öka stödet till Ukraina.
Anf. 83 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag vill tacka samtliga riksdagspartier för en angelägen debatt. Stödet till Ukraina är de kommande årens viktigaste utrikespolitiska uppgift.
Den här debatten har belyst Ukrainastödet ur många olika perspektiv och vinklar, och det är bra. Vi behöver en bred debatt om hur vi på bästa sätt kan utforma ett starkt och effektivt stöd till Ukraina. Jag har även goda förhoppningar om att vi även fortsättningsvis kommer att ha bred uppslutning kring det svenska stödet till Ukraina. Återigen: Det är en styrka för Sverige när vi kan samla oss och hitta breda överenskommelser. Jag har svårt att se någon fråga där detta skulle vara mer angeläget än just när det gäller det samlade stöd som Sverige nu ger till Ukraina.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att Ukrainas sak är vår. Nu behöver Ukraina Sveriges stöd mer än någonsin. Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att bidra till stöd till Ukraina. Inte minst kommer det besked som vi lämnade häromdagen om ytterligare 75 miljarder i långsiktigt stöd att vara oerhört viktigt för Ukraina och för att det ska vara Ukraina som vinner det fruktansvärda kriget och inte Ryssland.
(Applåder)
Den särskilda debatten var härmed avslutad.
Dokument
Fredagen den 24 maj klockan 9 håller riksdagen en särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina. Debatten har begärts av Socialdemokraterna. Från regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson (M).
Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.








