Partiledardebatt

Klockan är 18 och kammarens sammanträde har återupptagits. Det har blivit dags för partiledardebatt.

Det är, som bekant, första gången som en partiledardebatt i riksdagen äger rum kvällstid. Tanken väcktes ursprungligen av min företrädare Urban Ahlin och togs sedan vidare av mig. Efter diskussioner mellan mig, de vice talmännen och gruppledarna blev resultatet att valårets första partiledardebatt ska genomföras klockan 18 i stället för på förmiddagen.

Syftet är förstås att ge fler väljare möjlighet att ta del av partiledarnas argument eftersom vi tror att fler har möjlighet att följa debatten på kvällstid än på dagtid. Jag vill därför hälsa alla tittare och lyssnare välkomna, oavsett om ni följer debatten på riksdagens webbplats, i SVT eller i Sveriges Radio. Även ni som sitter här på åhörarläktaren, inklusive företrädare för den diplomatiska kåren, är förstås mycket välkomna till Sveriges riksdag.

Riksdagens partiledardebatter skiljer sig mot andra partiledardebatter, bland annat genom att partiledarna får tala om vilka ämnen de vill och att det finns en talarlista och förutbestämda talartider, så de behöver inte kämpa för att få ordet.

(Applåder)

Herr talman! Allra först vill jag säga att vi befinner oss i en turbulent tid. Sverige och Europa står inför väldigt stora utmaningar både i öst och i väst. Sveriges säkerhet och svenska nationella intressen är regeringens allra främsta prioritet. Därför rustar vi kraftigt upp vår egen försvarsmakt, och vi bygger ut vår försvarsindustri. Därför anländer nu i dag några officerare från den svenska försvarsmakten, på Danmarks förfrågan, till Grönland. De ingår i en grupp från flera allierade länder som ska förbereda den danska övningen Operation Arctic Endurance. Att stå upp för och samarbeta tätt med våra närmaste grannar och viktigaste allierade är en absolut prioritering för den svenska regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Med detta sagt vill jag i dag tala om ett av våra egna största samhällsproblem, nämligen mäns våld mot kvinnor. De förfärliga morden på två kvinnor i Boden och i Rönninge har berört hela vårt land djupt. Alla kan vi föreställa oss den förlamande skräcken och den outsägliga sorgen.

Många regeringar har pratat mycket om vikten av att stoppa mäns våld mot kvinnor. Trots det har sekretesshindren varit för många, straffen för låga och rekryteringen alldeles för stor av nya våldsverkare – för att skydden för kvinnorna har varit för svaga.

Vi gör nu det som borde ha gjorts för länge sedan, för att kvinnor ska våga vara ute, inte känna sig rädda och vara begränsade. Det handlar ytterst om rättvisa.

Nu genomför vi ett perspektivskifte från ett gammalt fokus på gärningsmannen till ett nytt fokus på brottsoffer och samhällsskydd. Därför skärpte vi den 1 januari reglerna för villkorlig frigivning från fängelsestraff. Därför inför vi nu ett helt nytt straff – säkerhetsförvaring – så att pedofiler, serievåldtäktsmän och män som mördar kvinnor kan låsas in på obestämd tid.

(Applåder)

De lagar som nu träder i kraft har vi jobbat med i flera år. Nu tar vi nästa steg genom en nollvision, och jag kommer personligen att leda ett särskilt ministerråd för kvinnofrid. I morgon fattar regeringen beslut om att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, även när livstid inte finns i straffskalan för det enskilda brottet.

Vi gör allt detta för att inga fler kvinnor ska mördas. Det handlar om våld i nära relation, överfallsvåld, hedersvåld och rena vansinnesdåd. Så får vi kraft i förändringen för kvinnofrid i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det dödliga gängvåldet har halverats sedan vi tillträdde. Antalet efterlysta grova brottslingar som grips utomlands har tvärtom fördubblats. Många fler grova brott klaras upp, och antalet poliser är fler än någonsin. Vi har inlett en historisk offensiv mot gängbrottsligheten med hårdare straff, bättre verktyg för polisen och stärkt förebyggande arbete. Mycket återstår, men vi är på väg att besegra den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Sverige pressades länge hårt av den höga inflationen som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig. Bara matpriserna steg med 18 procent 2022. Det har varit mycket tuffa år. Regeringen orkade föra en stram ekonomisk politik för att få ned inflationen, och nu ser vi resultaten. Det ljusnar i Sverige.

Svenska företag börjar satsa igen. Exporten ökar. Vi tar inte ut några segrar i förskott, men det är tydligt att fler och fler vågar tro på framtiden igen. Sverige beräknas i år ha Europas sjätte högsta tillväxt. Vi har gått från botten till toppen i tillväxtligan sedan vi tog över ansvaret. Ska vi samtidigt ha råd med viktiga investeringar i polis och försvar, rättsväsen och den gröna omställningen är en växande ekonomi absolut nödvändig. Regeringen driver därför en ekonomisk politik för hårt arbetande människor. Vi sänker nu skatten på arbete, på pension, på sparande och på el. Förskoleavgiften sänks och bostadsbidraget stärks. Allra störst förbättring får ensamstående föräldrar med låg lön. Det är också rättvist.

Om åtta månader ställs svenska folket inför ett vägval. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen, eller ska Sverige vända tillbaka?

Herr talman! På min sida i politiken har vi både viljan och den bevisade förmågan att enas för att lösa stora problem. Vi har visat att vi får saker gjorda i svensk politik. Nu lägger Strängnäsöverenskommelsen grunden för vårt fortsatta samarbete. På vänstersidan vill de höja bidragen, höja skatterna och öka invandringen igen. Men det är receptet för mer av precis de problem som vi nu jobbar så hårt för att lösa.

Valet handlar ytterst om rättvisa. Ska Sverige vara ett land där ansträngning lönar sig och där brott straffar sig, eller ska Sverige göra en kraftig vänstersväng som tar oss tillbaka till precis de problem vi hade? Min sida av politiken, herr talman, söker nytt förtroende för en ökad trygghet, för en växande ekonomi, för ett land som präglas av tro på framtiden och tro på oss själva och vår egen förmåga att ta vårt eget öde i egna händer, för ett land som vi med stolthet kan lämna efter oss till kommande generationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ludvig Ceimertz, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, David Josefsson, Mattias Karlsson i Luleå, Joanna Lewerentz, Marie Nicholson, Thomas Ragnarsson, Johanna Rantsi, Magnus Resare, Jesper Skalberg Karlsson, Maria Stockhaus, Helena Storckenfeldt, John Widegren och Viktor Wärnick (alla M).

(Applåder)

Herr talman! Världen som vi känner den omdanas just nu mitt framför våra ögon. Den ordning som byggdes upp ur ruinen av andra världskriget med internationella domstolar, internationell rätt, internationella organisationer som FN, EU och Nato, den ordning som gjorde fiender till vänner och som lyfte miljontals människor ur fattigdom skakar nu i grunden. Världen av i går finns inte längre. Den kommer inte tillbaka.

Vi kan konstatera att nostalgi inte är en strategi, utan vi måste nu agera. Först och främst ska vi stå upp för våra grundläggande principer. Därför ska Sverige vara en stark och klar röst när folkrätten bryts, oavsett om det är i Ukraina, i Gaza eller i Venezuela. Vi ska höja rösten när demonstranter mördas i Iran. Och när USA gör maktanspråk på Grönland ska varenda människa i Danmark och Grönland veta att hela Sverige och svenska folket står på deras sida.

(Applåder)

Vi ska resa skyddsvallar runt vårt land, rusta vårt militära och civila försvar, fördjupa samarbetet med de andra länderna i Norden och runt Östersjön och bygga en bastion i vår del av världen. Vi har förutsättningarna. Vi är över 500 miljoner invånare i Europa. Vår ekonomi är många gånger större än exempelvis den ryska. Vi har en toppmodern försvarsindustri och en stark försvarsvilja. Vi ska tillsammans med andra göra det som krävs, och vi i Sverige ska göra vår del.

Vi väljer inte den tid vi lever i, men vi väljer hur vi möter den. I en tid som är mörk och orolig måste politiken koncentrera sig på det som är allra viktigast: att bygga ett starkt Sverige igen, ett tryggt hem. Därför ska vi stärka vårt försvar och hela samhällets motståndskraft, men det förutsätter att vi bygger hela Sverige starkt.

Under de senaste decennierna har de ekonomiska klyftorna ökat i vårt land. Det har eldats på av en ekonomisk politik som sänkt skatten för de allra rikaste. Bara de senaste åren har Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson belönat sig själva med en skattesänkning på 6 000 kronor varje månad. Samtidigt funderar vanliga familjer just nu på hur de ska klara av ekonomin fram till löning.

Det här parat med att Tidöpartierna saknar en idé om vad vi ska leva av i Sverige och saknar en tillväxtagenda har lett till katastrofala resultat. Vi har massarbetslöshet med 100 000 fler arbetslösa, rekord i antalet konkurser, underskott i statskassan på 363 miljarder, en över 500-procentig ökning av antalet barn under 15 år som är involverade i mordärenden och stökiga klassrum. Samtidigt har vi de längsta vårdköer som någonsin har uppmätts.

Så ser det ut trots att svenska folket i flera år har bitit ihop och ställt upp för sitt land. Under pandemin gick vanligt folk med risk för liv och hälsa till jobbet och var måttfulla i kraven på löneökningar för att rädda svenska företag. Och under inflationskrisen avstod vanligt folk med vanliga löner återigen från att driva hårda lönekrav för att inte elda på en pris- och lönespiral. De har gjort uppoffringar, tagit ansvar och ställt upp för Sverige. Därför är mitt besked glasklart. Nu är det dags att Sverige ställer upp för dem. Nu är det vanligt folks tur.

(Applåder)

Herr talman! Vårt land behöver en ny riktning som ser till att fler får ett jobb och att de som har ett jobb får högre lön när tillväxten ökar, som stöttar vanliga familjer med avskaffad karens, högre pensioner och höjda barnbidrag och som ser till att vardagen fungerar och att vårdcentralernas väntetider blir kortare. Det behövs en riktning som på allvar gör upp med kaoset i skolan, som ser till att det blir ordning i klassrummet och som kanske ser till att våra skattepengar stannar i skolan och inte flyr iväg till välfärdskapitalister.

Det är en politik som lyfter utsatta områden, som skoningslöst trampar ut den kriminalitet som hotar svenska folkets trygghet, oavsett om det handlar om kriminella gäng eller det fruktansvärda våldet mot kvinnor. Ingen kvinna ska behöva se sig om över axeln när hon går hem efter jobbet. Man ska vara trygg på gatan och i hemmet.

När jag säger att det är vanligt folks tur vill jag att det ska märkas i vardagen och i plånboken. För svenska folket förtjänar en politik som sätter dem i främsta rummet.

(Applåder)

Herr talman! Ytterst handlar detta vägval om vilket land vi ska vara och om vilka vi är. Om åtta månader ligger valet i svenska folkets händer. Jag söker mandat för en ny riktning. Jag vill att Sverige ska bli mer som Sverige, det land som vi älskar så mycket och som blev Sverige för att vi ställde upp för varandra, för grannskapet och för landet. Vi tränade fotbollslaget, tog nattpass, utbildade oss, blev klassföräldrar och hjälpte till på städdagen. Vi forskade och byggde. Vi gjorde värnplikt.

Vi blev inte ett fantastiskt land för att vi eldade på motsättningar eller använde rädslan och lögnen som verktyg. Det var inte för att vi gav mest till dem som redan hade mest. Sverige blev Sverige för att vi lyfte varandra. Det vill jag att vi ska göra igen – tillsammans. Det är det jag söker mandat för.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Lantz, Malin Larsson, Leif Nysmed och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för de spontana applåderna.

Så här är det: För lite drygt tusen år sedan upptäckte vikingar en obebodd ö långt uppe i norr, väster om Island. En av de första och förmodligen också mest kända vikingar som bosatte sig där, Erik Röde, gav ön namnet Grönland. Erik Rödes son, Leif Eriksson, kom för övrigt sedan att upptäcka ytterligare en stor landmassa som tidigare hade varit okänd för oss européer, nämligen Nordamerika. Men det är en annan historia. Först några hundra år efter nordbornas kolonisering av Grönland valde inuitiska jägare och fiskare att bosätta sig där. Nordbor är således upptäckare av och ursprungsbefolkning på Grönland.

Det har hänt mycket på tusen år, herr talman, men Grönland är en del av Europa. Grönland är en del av Norden och i högsta grad en del av Danmark. Jag vill ha det sagt givet vad som just nu sker i vår omvärld.

Det finns också mycket att säga om den dramatiska utvecklingen i Iran. För stunden tänker jag hålla mig till några få ord. Må den islamistiska regimen som förtrycker sitt folk sedan över 40 år tillbaka falla! Må den falla snarast, och må den falla för evigt! Framför allt må blodbadet upphöra, och må de ansvariga dömas hårt! Men också: Må omvärlden lära sin läxa! Islamism är ingenting att dalta med. Islamism måste kvävas i sin linda varhelst i världen den visar sig, i Teheran såväl som i Rosengård, i Kabul såväl som i Gottsunda.

Herr talman! Med små, bestämda steg rör sig Sverige, kan vi konstatera, i en positiv riktning. Sverige är i dag jämfört med för några år sedan, före det senaste valet, ett åtminstone något bättre land att leva i för hårt arbetande svenskar. Du blir inte längre närmast ruinerad när du tankar bilen. Du får mer över i plånboken när du jobbar. Om några månader halverar vi skatten på mat. Många har nu dessutom möjlighet att göra det där besöket hos tandläkaren som de tidigare inte hade råd med. Det är med andra ord en bra politik som leder till bra saker och ger människor lite mer frihet i vardagen.

Vi har sett till att fler farliga människor sitter i fängelse och att de gör det under längre tid. Vi har tagit itu med straffrabatter och gjort upp med den vida omtalade saft-och-bulle-mentaliteten. Detta har vi gjort samtidigt som vi har markerat att det är offret och inte brottslingen som ska stå i första rummet. Det är med andra ord, herr talman, en bra politik som leder till bra saker och som ökar tryggheten.

Vi styr mot en mer kravbaserad integration. Vi uppvärderar det privilegium det är att inneha ett svenskt medborgarskap. Vi stärker gradvis vår gemenskap och vår sammanhållning i Sverige. Det är med andra ord, herr talman, en bra politik som leder till bra saker och som gör att Sverige blir lite mer svenskt för varje dag som går.

Detta är något som åtminstone jag är väldigt stolt över – stolt men såklart inte nöjd, för vi är inte i närheten av att vara klara. Det är ett faktum att vi fortfarande har farliga människor som går lösa på gator och torg och att det så kallade skuggsamhället och parallella samhällsstrukturer fortfarande är en realitet som en följd av decenniers ansvarslösa invandringspolitik. Det är ett faktum att den organiserade brottsligheten fortfarande skördar offer och äter sig in i samhällskroppen.

Men, herr talman, om några månader är det val, och då står svenska folket inför ett vägval. Ska vi fortsätta i den riktning som vi nu har påbörjat, eller ska vi backa tiden och gå tillbaka till det som gjorde vårt land så sårbart? Det är upp till svenska folket att avgöra det, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Pontus Andersson Garpvall, Tobias Andersson, Clara Aranda, Mats Arkhem, Bo Broman, Chris Dahlqvist, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Runar Filper, Josef Fransson, Nima Gholam Ali Pour, Rasmus Giertz, Sara Gille, Roger Hedlund, Erik Hellsborn, Patrik Jönsson, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Adam Marttinen, Thomas Morell, Eric Palmqvist, David Perez, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Robert Stenkvist, Jimmy Ståhl, Johnny Svedin, Per Söderlund, Victoria Tiblom, Martin Westmont, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

(Applåder)

Herr talman! Först några ord om det som händer i Iran. Den iranska regimen har under decennier gjort sig skyldig till grova brott mot mänskliga rättigheter genom fängslanden, tortyr och brutalt våld mot sin egen befolkning. Vi får nu rapporter om att regimen kan ha mördat 12 000 personer vars enda krav var frihet – någons barn, någons älskade.

Regeringen och EU måste agera. Mördandet på Irans gator måste stoppas, revolutionsgardet terrorstämplas och de politiska fångarna släppas. Regimen måste falla.

(Applåder)

Nu har vi nått mandatperiodens slut. Det är dags att göra bokslut. Moderaterna bad oss att bita ihop, och SD bad oss att gå och handla billigare om det inte passade med höga matpriser.

Några i Sverige har fått det fantastiskt mycket bättre under dessa år. Kristersson och Åkesson har sänkt skatten med 70 000 kronor per år för sig själva och alla andra med lika höga löner. Men alla andra har fått betala priset för det.

Matjättarna höjde priserna, vinsterna skenade och många familjer gick på knäna, men inget gjordes. Hyresvärdarna höjde hyror och bankerna höjde räntor, men inget gjordes. I stället höjdes avgifterna för att ta ut medicin. I stället höjdes pensionsåldern, och CSN-lånet har blivit dyrare. Nedskärningar i vården har gett oss ännu längre vårdköer och lett till ångest, stress och oro för den som får en allvarlig sjukdom.

Det är inte så det ska vara. När man bygger så stora klyftor mellan människor blir det också svårare att lösa stora samhällsproblem tillsammans – att bygga bort klimathotet, bekämpa arbetslösheten och få kontroll över kriminaliteten. Detta är ett Sverige vi inte känner igen oss i. Det är sannerligen inte det Sverige jag växte upp i.

Miljardärerna har blivit rekordmånga i Sverige, liksom de som lever i fattigdom. Och tro mig – det finns ett samband. Vi blev lovade att om miljardärerna bara blev rikare skulle jobben komma. Det var 25 år sedan, och de har fortfarande inte kommit.

Nu är det dags att ta tillbaka pengarna och skapa riktiga jobb som får tågen att gå och välfärden, skolan, vården och omsorgen att fungera. Därför föreslår vi en miljardärsskatt.

(Applåder)

I dag äger fem personer lika mycket som fem miljoner svenskar. Medan patienter dör i vårdköer köper andra jetplan och lyxbåtar. Det är som att spola tillbaka mänsklighetens utveckling med 100 år.

I år är det valår. I år ska vi få en ny regering och en ny inriktning för Sverige. Vi behöver återupprätta det svenska folkhemmet. Det ska inte finnas styvbarn eller kelgrisar. Ingen ska längre i privata syften kunna ta skattepengar från våra barn, de sjuka och de äldre. Våra skattepengar ska användas för det gemensamma bästa.

Det måste bli billigare att bo och att leva. Räkningarna måste ned. Mat, boende, fritidsaktiviteter för barnen, tandvård – kostnaderna ska kapas. Det är vårt löfte.

Alla ska ha ett jobb att gå till. I dag har vi massarbetslöshet i Sverige. En ny regering kommer att satsa på Sverige och bygga ut Sverige. Stora investeringar behöver göras, och det kommer att skapa jobb och tillväxt.

Vi ska gå hårt åt arbetslivskriminalitet, skattebrott, knarkhandel och bedrägerier. Barnen ska skyddas och rekryterarna straffas hårt. Vi ska ta tillbaka kontrollen över vår järnväg, vår elproduktion och vår skola. De som har mycket kan bidra med mer för att trygga vår beredskap, bidra till att cancersjuka får den bästa tänkbara behandlingen i tid och bygga en mur mot den råa fattigdom som återigen visar sitt fula tryne i vårt land.

Framtiden är ljus om vi bygger den tillsammans. Kanske är det din tur att ställa dig upp i dag; du kan skapa förändring. Tala med din familj, dina grannar och dina kollegor för ett Sverige som håller ihop!

(Applåder)

I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Samuel Gonzalez Westling, Isabell Mixter, Håkan Svenneling, Ilona Szatmári Waldau och Jessica Wetterling (alla V).

(Applåder)

Herr talman! Det stormar i Tidöregeringens Sverige. Under julhelgen drabbades landet av flera kraftiga stormar. Fyra människor miste livet, och tiotusentals hushåll blev utan el i dagar, ibland veckor. Människor satt – några sitter fortfarande – i kyla och mörker. Skadorna på gårdar och skogar kommer att ta år att reparera.

Ändå gick det ganska obemärkt förbi. Det skrevs om trafik- och passagerarkaos. Men människors säkerhet och försörjning hamnade i skymundan samtidigt som debatten på ledarsidor handlade om snöröjningen i Stockholms innerstad. Det säger något om perspektivet i svensk debatt.

Skillnaden mellan att vänta på plogbilen och att sakna el, värme och möjlighet att ringa 112 är skillnaden mellan irritation och otrygghet. En sak blir tydlig: Om hela Sverige ska fungera kan landet inte styras från innerstaden.

Herr talman! I Tidöregeringens lite kylslagna Sverige ska mer makt flyttas till huvudstaden och Regeringskansliet. Jag förstår frestelsen. Det låter så enkelt. En fjärdedel av servicekontoren på landsbygden har lagts ned. Den lokala självbestämmanderätten ska minska, och all vård och skola ska centraliseras.

Men det är inte brist på statlig styrning som gör att man får vänta på en läkare. Det är inte avsaknaden av detaljerade direktiv som gör att elever lämnar skolan utan godkända betyg. Problemet är inte för lite centralisering. Problemet är för lite tillit till människor, till lokalsamhällen och till företag.

I Centerpartiets Sverige går vi i motsatt riktning. Vi bygger styrka underifrån. Vi ger tillbaka makt och pengar till lokalsamhällen. Vi lyssnar och försöker förstå hur förskola, skola och vårdcentral kan drivas lokalt.

Vi vet att utan landsbygden stannar Sverige. Men för att Sverige ska fungera krävs mer än fungerande system. Det krävs framtidstro. Och framtidstro börjar med jobb.

(Applåder)

Det blåser även kalla vindar på den svenska arbetsmarknaden. En halv miljon människor är arbetslösa. Bakom varje siffra finns en människa som väntar på att livet ska börja eller fortsätta. För det är inte bara personer som har bristande kunskaper i svenska som står utan jobb. Det är också nybakade akademiker och erfarna chefer i medelåldern.

Att gå från arbetslöshet till jobb förändrar precis allt för individen, för familjen och för samhället. Om vi bara kunde nå halva EU-snittet i arbetslöshet skulle statskassan ha ungefär 45 miljarder mer. Det motsvarar 55 000 sjuksköterskor eller lärare.

Majoriteten av alla nya jobb skapas i små och växande företag. Det är där unga får sina första jobb och långtidsarbetslösa får en ny chans. Men då måste politiken också göra sitt: sänka kostnaderna, minska krånglet och se till att företagen hittar rätt kompetens.

Herr talman! Jobben måste bli fler samtidigt som utsläppen går ned. Det finns ingen motsättning. Det är ganska många som säger att klimatet är dåligt för företagen och att ambitioner skulle bromsa tillväxt. Vi menar tvärtom.

Det verkliga hotet mot svensk konkurrenskraft är brist på visioner och brist på ambitioner. Är det någonting den här regeringen saknar är det klimatambitioner.

När vi gemensamt arbetar med ett tydligt mål, då händer någonting. Då frigörs innovationskraft. Då nästan överraskar vi oss själva med vad ett litet land kan åstadkomma när briljanta entreprenörer, stark industri och världsledande teknik drar åt samma håll.

Herr talman! När stormarna viner över vårt land påminner det oss om att Sverige måste fungera överallt och alltid. Det är inte ödet som avgör vår framtid utan våra val.

Vi i Centerpartiet väljer framtidstro. Våra vallöften är tydliga: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och hela Sverige ska fungera.

(Applåder)

I detta anförande instämde Alireza Akhondi, Madeleine Atlas, Christofer Bergenblock, Daniel Bäckström, Martina Johansson, Mikael Larsson, Stina Larsson, Helena Lindahl, Rickard Nordin, Niels Paarup-Petersen, Anne-Li Sjölund, Helena Vilhelmsson och Anders Ådahl (alla C).

Herr talman! Nu reser sig Sverige. Under den här mandatperioden har vi gjort upp med politiska ideal som tillåtits att lamslå vårt land.

Alltför länge har svenska folket matats med åsikten att Sverige måste ha världens högsta skattetryck för att ha en bra välfärd. Men ändå har vi tvingats leva med rekordlånga vårdköer. Vi har fått en övertro på byråkrati i ett land där födande kvinnor inte har kunnat vara helt säkra på om det finns en barnmorska tillgänglig för att ta hand om dem.

Vi har från rödgrönt håll fått höra att vi måste späka oss själva för att nå klimatmålen. Från den här kammaren har föräldrar skuldbelagts för att de tar bilen för att skjutsa sina barn. Hederliga bönders arbete har stämplats som miljöfarlig verksamhet och vanliga svenskars ekonomi har pressats i botten med höga bränslepriser. Men nu, sakta men säkert, reser sig Sverige.

Bensinpriset är nu det lägsta sedan 2021. Vändningen kom trots att det då ansågs omöjligt.

Nu konstaterar Konjunkturinstitutet att stämningen i svensk ekonomi är bättre än normalt för första gången på länge. En vanlig familj får 5 000 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med 2022 – det är leverans.

(Applåder)

Till och med från LO-borgen meddelar fackförbundens ekonomer att återhämtningen i Sveriges ekonomi faktiskt är här.

Och vet ni: Vi ser ett trendbrott i vården. Vårdköerna kortas. Vi har nu 25 procent färre som väntar olagligt länge på specialiserad vård jämfört med när de rödgröna styrde.

På område efter område reser sig Sverige. Ett Sverige som står starkt kan också stå upp stadigt för både Danmarks och Grönlands rätt. Vi står stadigt upp i kampen för frihet, mot diktaturen i Iran.

(Applåder)

Vårt land har rest sig förr genom historien. När Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av världens rikaste länder var det faktiskt många politiska reformer som banade vägen. Det visar att politiken kan vara antingen en hämsko eller en katalysator.

När de rödgröna partierna styrde vårt land var de duktiga på att lägga byråkratiska pålagor på våra entreprenörer. Nu bekämpar vi byråkratin. Se det konkreta exemplet med kvittona. Tidigare behövde företagare spara sina papperskvitton i tre år, även om de fanns digitalt.

Jag vet inte om det är meningen att jag ska dansa till den här bakgrundsmusiken samtidigt.

Men vi tog alltså bort utgifter motsvarande 3,9 miljarder för svenska företag. Det är värt en liten antibyråkratidans – cringe så det förslår.

(Applåder)

Nu slipper man onödig administration och obefogade kostnader. Med en minskad regelbörda får svenska entreprenörer mer tid att utveckla sin verksamhet. Det är viktigt på riktigt, för lilla men fantastiska Sverige är nämligen på andra plats i hela världen vad gäller innovation. Vi är en rymdnation. Vi bygger både ubåtar och stridsflygplan. Samtidigt gör vi faktiskt hela världen både lite snyggare och lite roligare med företag som H&M, Fjällräven, Spotify, Ikea och Minecraft.

Herr talman! Det var en styv övergång. Vårt land har smarta ingenjörer och drivna entreprenörer. Sverige har enorma mineralfyndigheter och världsledande industrier, men inget av allt detta kan tas för givet.

Vi vill därför som kristdemokrater se en Bygg Sverige starkt-strategi. Vi har presenterat konkreta förslag på hur Sverige kan resa sig som tillväxtnation, hur staten kan ordna de stora problem som finns med gamla vägar och järnvägar och hur vi ska få ett än mer stabilt energisystem.

Trots att bara 3 procent av all mark i Sverige används för hus, vägar och industrier blir det ändå väldigt mycket röda stoppljus från olika myndigheter på plats efter plats. I dag kan en enskild liten fågel eller planta sätta stopp för allt. Så får det inte vara. Staten måste göra det möjligt att komma vidare i utvecklingen, och staten ska kroka arm med kommuner för att ta riskdelning.

Bygg Sverige starkt-strategin skapar förutsättningar för ett Sverige som kan se en ljusare morgondag. Våra fyra samarbetspartier har börjat vändningen för Sverige, men vi har bara börjat. Nu söker vi mandat för fyra år till och ett Sverige som reser sig på riktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lili André, Yusuf Aydin, Camilla Brodin, Gudrun Brunegård, Hans Eklind, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Ingemar Kihlström, Magnus Oscarsson, Kjell-Arne Ottosson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD), Rashid Farivar (SD) samt Sara-Lena Bjälkö (-).

(Applåder)

Herr talman! Klimatkrisen är inte ett framtida hot. Den är här och nu. Det har jag stått och sagt i den här kammaren i debatt efter debatt. Men det verkar inte spela någon roll hur många gånger Ulf Kristersson kritiseras. Han kritiseras inte bara av mig utan också av EU, OECD och olika experter och forskare. Det verkar heller inte spela någon roll hur många extremväder som drabbar människor, företag och kommuner runt om i Sverige eller hur många jobbskapande industrisatsningar som skjuts på framtiden. Han viftar bort ansvaret och leder en regering som monterar ned klimatpolitiken bit för bit. Det här – vänner – är motsatsen till hur en ansvarstagande statsminister borde agera.

(Applåder)

Regeringen har aktivt höjt utsläppen, dragit undan mattan för de företag och kommuner som vill ställa om, skrotat styrmedel som fungerar, bromsat investeringar i förnybar energi och gjort det dyrare för både vanliga människor och företag att göra klimatsmarta val. Det här är ett historiskt misslyckande.

Medan andra länder har fritt spelrum att rusa fram i den gröna omställningen tvekar Sverige. Det är obegripligt, för sanningen är att vi har allt att vinna på att ställa om. Vi har kompetensen. Vi har industrin. Vi har forskningen. Vi har företagen som vill leda utvecklingen. Och det är här framtidens jobb skapas – i fossilfritt stål, i cirkulär ekonomi, i hållbara transporter. Men regeringen fortsätter att sticka huvudet i sanden, som om verkligheten skulle förändras för att de blundar för den. När regeringen sviker klimatpolitiken sviker de också svensk konkurrenskraft, människor som vill ha trygga jobb och unga som med rätta kräver att politiken tar ansvar för deras framtid.

Vänner! Vi kan välja att blunda, backa och bromsa som regeringen gör. Eller så kan vi välja att leda, investera, ta ansvar, ge unga framtidstro och satsa på Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Många dödas nu i Iran i vad som beskrivs som ett riktigt blodbad i folkets kamp mot den orättfärdiga regimen. Kina trappar upp. Ryssland för krig i vårt närområde. Och ett alltmer oberäkneligt USA inte bara hotar sina allierade och riktar in sig på Grönland utan lämnar också det internationella klimatsamarbetet.

Dagens Europa kläms mellan olika intressen. Det handlar om makt, land och naturresurser. Vad som nu behövs är internationellt ledarskap. Vi i Sverige ska göra vad vi kan. Vi brukade vara en stark röst i världen som fick plats i de viktiga rummen. Tyvärr har regeringens vacklande ledarskap försvagat den bilden av vårt land – med ett slaktat bistånd, minskat internationellt engagemang och mindre klimatledarskap. Men vi kan om vi vill. Det är dags att vi kavlar upp ärmarna igen.

(Applåder)

Herr talman! Klimatomställningen är nödvändig, rent av oundviklig. Och den måste ske rättvist. Just rättvisan saknas i svensk politik i dag. Vi ser ett Sverige som slits isär, med växande ekonomiska klyftor. Skillnaden mellan stad och land ökar. Sverige är i dag ett land där vart åttonde barn lever i fattigdom. Det är oanständigt.

Allt fler människor känner otrygghet. Kommer jag att kunna köpa ordentligt med mat till mina barn i slutet av månaden? Kommer jag att få ett jobb när mitt vikariat tar slut? Efter snart en mandatperiod med den här regeringen upplever alltför många att politiken inte längre är till för dem. Det måste vi vända.

Herr talman! För Miljöpartiet är det självklart. Klimatpolitiken måste gå hand i hand med en stark politik för rättvisa och jämlikhet.

(Applåder)

Herr talman! När vi satsar på klimatomställningen stärker vi svensk ekonomi och skapar jobb runt om i Sverige. Med billig kollektivtrafik och tåg som fungerar stärker vi både klimatarbetet och underlättar människors vardag. Med energieffektivisering sänker vi utsläppen och elräkningarna. Det är så vi bygger ett hållbart samhälle.

Herr talman! Miljöpartiet vet att omställningen kräver ett politiskt ledarskap som vågar tänka större. Jag kommer att fortsätta att säga som det är: Fortsatt fossilberoende är dyrt, farligt och ansvarslöst, och därför måste vi politiker se till att alternativen finns i stället för att lämpa över ansvaret på varje individ.

Miljöpartiet väljer ett Sverige som tar klimatkrisen på allvar, som håller ihop och som inte slits isär. Det är inte bara nödvändigt. Det är också möjligt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Leila Ali Elmi, Janine Alm Ericson, Mats Berglund, Camilla Hansén, Daniel Helldén, Annika Hirvonen, Rebecka Le Moine, Katarina Luhr, Emma Nohrén, Amanda Palmstierna, Jan Riise, Jacob Risberg, Nils Seye Larsen, Malte Tängmark Roos och Ulrika Westerlund (alla MP).

(Applåder)

Herr talman! Det är äntligen valår och tid för svenska folket att säga sitt. Det är ett privilegium och en frihet som många människor runt om i världen fortfarande drömmer om. Jag tänker på alla modiga kvinnor i Iran som trotsar regimens brutala våld för att kräva frihet och demokrati.

Sverige går in i en valrörelse i en mycket osäker tid. Samarbete, handel och diplomati är på väg att kastas över bord av stormakter som vill att den starkes rätt ska avgöra allt. Det är nu vi måste stå upp för den liberala världsordningen. Det gör vi bäst i EU, i en europeisk gemenskap där vi tillsammans höjer våra försvarsambitioner och där vi rustar oss för fred och frihet.

Men mycket måste göras. Ta situationen i Arktis, som blivit mer spänd när stormakter intresserar sig för naturtillgångar. Nu pressas våra danska och grönländska vänner av en oberäknelig president Trump.

Det är med tanke på detta Liberalerna vill att EU ska bli en försvarsunion. Det är därför vi sedan dag ett har talat om ett samlat europeiskt svar på Putins invasion av Ukraina, och det är därför vi i dag har föreslagit att Sverige ska stärka sin arktiska närvaro – för Sveriges säkerhet, för Europas gemensamma försvar och för solidariteten med Grönland och Danmark.

(Applåder)

Herr talman! På 90-talet skedde stora förändringar i skolan som saknade förankring i forskning men även i lärarnas vardag. Skolan avreglerades och kommunaliserades samtidigt som klasser svällde och lärarna belastades med nya arbetsuppgifter. Socialdemokraterna men även borgerliga partier bär ansvar för detta.

I praktiken har det lett till sönderstressade lärare som rusar mellan lektionerna. Det har lett till att duktiga tjejer agerar kuddflickor mellan stökiga klasskamrater. Det har lett till att mobiler har ersatt fotboll på skolgården. Det är därför Liberalerna återreglerar skolan. Inte minst handlar det om att förbättra lärarnas arbetsmiljö. De ska ha ordentligt med tid att förbereda sina lektioner, inte lägga tid på att plocka skräp och rengöra toaletter. Vi ska sätta stopp för klassrum i storleken XXL. Med nya lagkrav vill vi ge varje barn rätt att vara i klassrum av storleken lagom.

I Liberalernas Sverige får lärarna arbetsro och eleverna studiero. Så bygger vi en kunskapsskola för framtiden där alla barn får en rättvis start i livet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig delge lite hårda fakta. Antalet skjutningar har mer än halverats sedan Sverige gick från en socialdemokratisk till en borgerlig och liberal regering. Det är tack vare de borgerliga partierna som Sverige sedan den 7 mars 2024 är medlem i Nato. Svenska barnfamiljer får nu 5 000 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med när Sveriges statsminister hette Magdalena Andersson.

Mot Tidösamarbetet formerar sig nu åter en farlig vänstersväng, som vill tillbaka till ett Sverige som prioriterar gärningsmän framför brottsoffer, tillbaka till ett Sverige som lägger ned klimatvänlig kärnkraft och tillbaka till ett Sverige som beskattar allt som rör sig men där man knappt vågar röra sig ute.

Vi ska inte tillbaka. Vi ska ha ett Sverige där fler föräldrar vinkar av sina barn på skolgården på väg till jobbet, där det är trygghet både i klassrummen och på gatorna och där fler ungdomar springer ut med glädje, till stolta föräldrar, under studentens lyckliga dagar.

Sverige är äntligen på rätt väg. Låt oss fortsätta i den riktningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Karlson, Martin Melin och Mauricio Rojas (alla L).

(Applåder)

Herr talman! Ingen uppgift är lika viktig för den här regeringen som landets säkerhet och medborgarnas trygghet. I ett av världens mest jämställda länder ska en kvinna inte behöva frukta för sitt liv på väg hem på kvällen eller i sitt eget hem.

Därför bekämpar vi nu våldet mot kvinnor med precis samma kraft som vi bekämpar de kriminella gängen. Vi inför ett nytt straff – säkerhetsförvaring – som gör att pedofiler, serievåldtäktsmän och män som mördar kvinnor kan komma att aldrig mer släppas ut. Vi gör så att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, även när livstid inte finns i straffskalan för det enskilda brottet.

Om den här nya kriminalpolitiken borde vi kunna vara eniga. Men på vänstersidan vill de tvärtom avskaffa livstidsstraffet helt och hållet. När Magdalena Andersson satt i regering krävde vi just säkerhetsförvaring för riktigt farliga brottslingar. Då blev svaret från dåvarande justitieminister Morgan Johansson nej. Ingen var förvånad. Nu, i opposition, är det lätt att prata. Men det är när man regerar landet som förmågan att få någonting gjort prövas. Socialdemokraternas kriminalpolitik är ungefär som att luta sig mot ett duschdraperi.

Det spelar roll vem som regerar Sverige. Nu ändrar vi de lagar som den förra regeringen inte kunde, inte ville eller inte vågade ändra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, Johanna Rantsi och Oliver Rosengren (alla M).

Herr talman! I den oroliga tid vi befinner oss i är ledarskap helt avgörande för svenska folkets säkerhet. Vi behöver rusta både det militära och civila försvaret, något som Ulf Kristersson och jag är helt överens om.

Jag tänker att vi också behöver rusta det politiska försvaret för att stå emot destabiliseringsförsök från främmande makt. Ett värn mot det är just politisk samling, att sluta långsiktiga överenskommelser som håller över tid.

Herr talman! Det är bra att vi har kommit överens om att vi ska öka försvarsutgifterna. Men jag undrar om Ulf Kristersson tycker att det vore bra för Sverige om vi också kunde komma överens om försvarets finansiering, en långsiktig energiöverenskommelse och en pakt mot gängkriminaliteten som även inkluderar kommunernas viktiga arbete.

Om han tycker att det vore en bra idé, kommer han då att ta initiativ till sådana samtal?

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Lantz (S).

Herr talman! Låt mig först kvittera att samtal för att skydda den svenska demokratin mot illegitim utländsk påverkan är extremt viktigt. Det finns ju skäl till att ni alla har en inbjudan till i februari att komma och träffa oss i regeringen och alla de myndigheter som arbetar med de frågorna, just för att impregnera vårt samhälle mot den sortens risker som vi har sett i andra demokratier. Vi tar detta på extremt stort allvar.

Jag brukar säga att jag värdesätter bred samling i allvarliga frågor, och jag menar det verkligen. Efter att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna bytt uppfattning i Natofrågan är vi nu sex av åtta partier som står samlade bakom en ny säkerhetspolitisk linje efter att den heliga neutraliteten har skrotats. Det är ingen liten sak. Det är inte heller en liten sak att halva det socialdemokratiska regeringsunderlaget inte står bakom den nya svenska säkerhetspolitiken.

Jag brukar påpeka att det är värdefullt att det är så många människor som nu vill stötta det svenska försvaret. Det vore bra om vi också kunde tjäna de pengar som gör att Sverige har råd med allt det som nu måste göras.

Herr talman! Var det ett ja eller ett nej? Min fråga är ärligt ställd. Ta bara försvaret som kommer att kosta enorma summor de kommande åren. Självklart behöver vi en bättre ekonomisk politik än den vi har nu när vi presterar långt under vår potential. Men därutöver kommer vi att behöva hitta andra sätt att finansiera försvaret. Om detta skulle det finnas all anledning att sluta en bred överenskommelse.

Gällande energipolitiken har vi ju kommit otroligt långt i samtalen. Vi ligger nära varandra. En överenskommelse är möjlig. Det skulle bli billigare el för svenska folket.

Det gäller också hela kriminalpolitiken, där mycket av det viktiga arbetet med tidig brottsbekämpning sker ute i kommunerna. Med en bred överenskommelse skulle det arbetet kunna få en helt annan framdrift, oberoende av vilka som styr i kommunerna eller vem som sitter i regering.

Vore det inte bra att ha sådana samtal? Kommer Ulf Kristersson att bjuda in till det?

Herr talman! Som jag sa har vi gått från tillväxtbotten under er regering till tillväxttoppen under vår regering. Det är en bra början. Det räcker inte, men det är en bra början.

När det gäller kriminalpolitiken förstår jag nu att ni gärna vill ha en pakt med Moderaterna i tio år för att vi ska hjälpa er undan ert eget tänkta regeringsunderlag. Tack men nej tack!

(Applåder)

Menar ni allvar är ni varmt välkomna att ansluta som ett kvalificerat och ganska stort stödparti – helt okej. Jag vill ha samling i de stora frågorna, inte rädda er från er själva.

Om ni vill ha vår hjälp att höja skatter så att ni slipper göra det själva är svaret detsamma: Tack men nej tack! Vi har visat att vi kan prioritera i statens budget och fördubbla försvarsanslagen så här långt. Nu gör vi en historisk satsning, i början med lånade pengar, som vi sedan ska växa in i. Att hjälpa er att höja skatten kommer vi inte att göra.

(Applåder)

Herr talman! Hyrorna har de senaste tre åren ökat med 17 procent. Det är rekordhöga hyreshöjningar. Många hyresgäster har allt svårare att betala den höga boendekostnaden som bara stiger, inte nödvändigtvis för att underhållet har blivit särskilt mycket bättre eller att något har förbättrats i lägenheten – det är bara allmänna hyreshöjningar som fastighetsägarna nu gör, och det behöver i grunden bromsas.

I stället fattade Moderaterna i höstas ett beslut på sin stämma om att införa marknadshyror om de vinner nästa val. Det innebär att hyresgästen helt förlorar sitt skydd mot för stora hyreshöjningar eller höga hyror. Fastighetsägaren kan sätta vilken hyra som helst på marknadens villkor.

Alla studier som finns visar att detta skulle chockhöja hyrorna. Varför vill Moderaterna i det här läget höja hyrorna ytterligare med flera tusenlappar i månaden, Ulf Kristersson?

(Applåder)

Herr talman! En lögn blir inte sannare för att den upprepas gång på gång. Jag tror att det är fjärde gången vi har det här replikskiftet.

Moderaterna har inga sådana förslag om att införa det du kallar för marknadshyror med fri hyressättning hur som helst så att människor kastas ut från sina bostäder. Svaret är nej.

Däremot finns det en annan poäng i det du säger. Det är alldeles riktigt att hyrorna har höjts. På samma sätt har människor som bor i bostadsrättsföreningar fått se sina bolåneräntor stiga. Allt detta stavas inflation – den höga inflation som steg till tvåsiffriga tal under den regering som Vänsterpartiet så starkt stöttade, hyllade och ville vara med i och nu kräver att få vara med i om olyckan skulle vara framme. Det försämrade alla svenskars ekonomi.

Nu har vi bekämpat inflationen. Nu är inflationen nere på målet igen. Då finns det förutsättningar för människor att få bra egen ekonomi också.

(Applåder)

Herr talman! Vad är detta för tröst? Hyrorna sänks ju inte. De kommer inte att gå ned om inte regeringen och Sverigedemokraterna gör någonting.

Jag blir väldigt förvånad över Ulf Kristerssons svar, för jag tittade på Moderaternas bostadspolitiska talespersons artikel i Fastighetstidningen. Enligt den är tanken att förhandlingen mellan fastighetsägaren och hyresgästen ska vara helt oreglerad, men precis det förnekar Ulf Kristersson nu. Försöker han sticka under stol med att han ska införa marknadshyror? Står han inte bakom sin bostadspolitiska talesperson?

Kärnan i idén om marknadshyror är att fastighetsägaren fritt får sätta hyrorna på marknadens villkor. Det skriver Moderaterna själva i sitt beslut. Liberalerna och Kristdemokraterna har dessutom ställt sig bakom detta förslag. Det är alltså ett regeringsförslag som man nu går till val på.

Jag vill ha svar på frågan om varför Moderaterna ska chockhöja människors hyror om de vinner nästa val.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet och ibland Socialdemokraterna har försökt skrämmas med det de kallar marknadshyror de senaste tre fyra – eller fem – decennierna. Det har alltid varit lika fel. Det är fel nu också. De gör det för att de vill dölja ett annat misslyckande. Under den förra regeringens tid steg inflationen så till den grad att alla människors boendekostnader stack rakt i höjden. Det gällde såväl hyrorna, för att allting blev dyrare, som bolåneräntorna, för att inflationen krävde det. Allt detta var ett kapitalt ekonomiskt misslyckande.

Vi har ägnat tre år åt att bekämpa de skador vänstern vållade i svensk ekonomi. Nu finns det ett enda gemensamt svar till vänster: Höj skatten! För helt vanliga människor med helt vanliga inkomster ska de höja skatten – ovanpå de kostnader som ökat sedan tidigare. Det är en hänsynslös bostadspolitik och en hänsynslös ekonomisk politik. Vi kommer att stoppa den.

(Applåder)

Herr talman! Just nu är arbetslösheten hög bland de högutbildade. Över 95 000 akademiker står utan jobb. I Akademikernas a-kassa är arbetslösheten den högsta på 20 år. Det är unga som har gjort allt rätt. Det är människor mitt i livet som plötsligt blivit av med jobbet. Det är ett resultat av att företag inte anställer.

Statsministern har höjt kostnaderna och bara skrapat på ytan för att minska regelkrånglet. Ändå verkar inte statsministern lyssna riktigt. Det är lite grann som att brandvarnaren ljuder i köket, men man höjer volymen på tv:n i stället för att gå dit och kolla.

Jag vill ställa en enkel fråga som nog många hemma i soffan undrar över: Vilket ansvar tar statsministern för att människor som gjort allt rätt ändå just nu står utan jobb?

Herr talman! Först vill jag passa på att hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen också till det här formatet. Välkommen till din första partiledardebatt! Jag ser fram emot bra samtal när vi tycker lika och bra debatter när vi tycker olika. Jag har haft skäl att träffa dig regelbundet sedan du var ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen.

Om arbetslösheten vill jag säga två saker. Det ena är strukturell arbetslöshet. Det är den som är riktigt allvarlig i Sverige och långvarigt djupt problematisk. Den handlar i första hand om människor som inte har svenska som modersmål, inte har utbildning, inte har språket och aldrig har jobbat i Sverige. Den beror i grund och botten på någonting som Centerpartiet borde fundera över, nämligen att invandringen var alldeles för hög under alldeles för lång tid. Det har vi nu lagt om.

Den andra arbetslösheten är också allvarlig, men den är konjunkturell. Därför har det varit otroligt viktigt för oss att bekämpa inflationen, få ned räntorna, få ökad framtidstro i svenskt näringsliv och få igång hjulen igen. Vi ser tecken på det nu.

Jag är inte nöjd med det här. Men ljusningen vi ser nu är mycket bättre än den mörka tid vi lägger bakom oss.

(Applåder)

Herr talman! I våras när jag och statsministern debatterade detta sa han: ”Med all respekt: Centerpartiet återkommer alltid just till arbetsgivaravgifterna för unga människor. Ärligt talat handlar det om mycket bredare saker när det gäller vilka som anställer i Sverige.”

Låt mig vara rättvis – regeringen har lyssnat. Arbetsgivaravgifterna för unga har sänkts, men bara tillfälligt och bara under valåret. Det är inget som arbetslösa akademiker kan ta del av.

Sanningen är att det inte går speciellt bra för Sverige ekonomiskt, även om det finns en viss tillväxtpotential nästa år. Antalet konkurser ligger på de högsta nivåerna sedan 90-talet.

Akademiker får jobb när företag kan erbjuda dem jobb, och företag anställer när politiken ger dem rimliga och långsiktiga förutsättningar. Är statsministern beredd att göra fler av de reformer som krävs för att företag ska våga anställa permanent och inte bara tillfälligt?

(Applåder)

Herr talman! Det handlar om tre saker. Det första är att vi går från tillväxtbotten på väg mot tillväxttoppen. Det är en bra början. Vi har tagit oss från ett träsk där svensk ekonomi inte växte alls, med jättehög inflation och låg framtidstro, till motsatsen. Det är otroligt viktigt för svenskt näringsliv. Jag möter det överallt.

För det andra stämmer det att vi nu sänker arbetsgivaravgiften för unga. Vi sänker dessutom matmomsen. Vi gör detta som en konjunkturinsats för att hjälpa till i den återhämtning som är på väg.

Vilka skatter tror Centerpartiet att de ska kunna sänka tillsammans med Vänsterpartiet?

(Applåder)

(TALMANNEN: Det får vi se som en retorisk fråga eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har några fler repliker.)

Herr talman! Elektrifieringen var Ulf Kristerssons främsta klimatlöfte, men det har blivit hans största misslyckande. Gång på gång har vi hört statsministern prata om elektrifieringen av transporter och industri som huvudstrategi för klimatomställningen. Men så här långt in i mandatperioden kan jag konstatera att det bara har varit just prat.

I praktiken har Ulf Kristersson bedrivit en antielektrifieringspolitik som gjort att utbyggnaden av elproduktion har tvärnitat. Industrin som efterfrågar mer el i närtid har tvingats skjuta sina investeringar på framtiden.

Kristersson har gjort rekordstora skattesänkningar på fossila drivmedel och slopat elbilsbonusen. Signalen till alla som har funderat på vilken bil man ska köpa har varit att fossilt blir billigare och elbilar dyrare.

Herr talman! Elektrifieringen har bromsat in. Min fråga till Kristersson är alltså om det här är ett ärligt misslyckande eller medvetet vilseledande.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår inte varför Miljöpartiet, som ärligt och uppriktigt har varit för miljöpolitik under väldigt många år, så systematiskt förtalar svensk miljö- och klimatpolitik utomlands. Vi har ju världens bästa grundläggande energi- och klimatpolitik. Vi har världens renaste elsystem tack vare vattenkraften, annan förnybar kraft och kärnkraften.

Vi har en pågående elektrifiering och dessutom bättre möjligheter än många andra europeiska länder att göra det när vi nu bygger ut kärnkraften. Vi har skogen, som min regering värnar mot EU-byråkrater som tycker att den ska hjälpa andra länder att slippa ställa om. Vi har bland världens bästa förutsättningar för en riktigt bra klimatpolitik, och den talar Miljöpartiet alltid illa om.

När det gäller elektrifiering är det klart att den går långsammare i lågkonjunktur. Det är så i hela Europa. Elektrifieringen pågår. Företagen vill det. Konsumenterna vill det. Låt oss ge alla konsumenter förutsättningar för elektrifiering!

(Applåder)

Herr talman! Det är 2026. Jag tycker inte att det duger för ett reellt klimatledarskap att hänvisa till politik som drevs igenom för 30 år sedan eller politik som kanske får genomslag om 30 år. Då är det för sent.

Faktum kvarstår. Elektrifieringen har bromsat in. Inget Ulf Kristersson säger kan ändra på det. Ja, lågkonjunkturen har bidragit. Men det är också otvetydigt så att politiken haft en negativ påverkan. Det visar ju många bedömare. Det är klart att enorma subventioner av fossila drivmedel och borttaget elbilsstöd har påverkat.

Att regeringen nu inför en elbilsbonus är ingenting att skryta om eftersom EU i princip kräver det.

Sverige ligger långt efter både Norge och Danmark, som också har drabbats av lågkonjunkturen. Men i Danmark ligger andelen nyförsäljning av elbilar på 70 procent och i Norge på nästan 100 procent.

Utbyggnaden av vindkraft har tvärnitat.

Elektrifieringen var Ulf Kristerssons främsta klimatlöfte, men jag konstaterar att det har blivit hans största misslyckande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Hansén (MP) och Gustaf Lantz (S).

Herr talman! Elektrifiering bygger på rik tillgång till el. Det ligger så att säga i själva begreppet. Och om det över huvud taget ska vara meningsfullt måste den elen vara fossilfri. Att göra världens mest avancerade elbilar som ska drivas av och vara producerade med hjälp av tysk kolkraft är rätt meningslöst.

Vi har världens bästa förutsättningar. Om ni hade varit så måna om detta som ni säger, Amanda Lind, hade ni röstat ja till ny svensk fossilfri el. I stället röstar ni systematiskt nej så fort möjligheterna prövas för att bygga ut den svenska kärnkraften.

Min fråga är snarare: Kommer ni att se till att också Socialdemokraterna tvingas vara emot svensk kärnkraft, om olyckan skulle vara framme och det bildas en svensk vänsterregering?

(Applåder)

(TALMANNEN: Även det får ses som en retorisk fråga.)

Herr talman! Karensen är en dyr historia för miljontals hårt arbetande svenskar. Den skapar en orättvis klyfta mellan dem som kan jobba hemifrån när de vaknar med en förkylning och dem som inte kan göra det. Den orättvisan har alltid funnits. Men efter pandemin, när möjligheten att jobba hemifrån har ökat rejält i vissa yrkesgrupper, har orättvisan ökat.

För mig är det självklart: Karensen ska slopas. Det handlar om respekt och rättvisa.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad att den här debatten äger rum på kvällstid, så att fler kan följa den. Jag har också bjudit in flera personer till åhörarläktaren här i riksdagen i dag. En av dem är specialistsjuksköterska. Hon jobbar på en intensivvårdsavdelning och ser hur orättvist karensen slår. Många hörde henne sommarprata i Sveriges Radio om hur det var att jobba under pandemin, när alla applåderade vårdpersonalen. Hon undrar hur karensen ens kan vara en höger–vänster-fråga och vad som hände med de där applåderna.

Här finns också elektriker, tunneltågsförare och flera andra som förlorar tusentals kronor på grund av att de inte kan jobba hemifrån. De undrar vad Sverigedemokraterna och Moderaterna kallar rättvisa.

Herr talman! När de andra partiledarna nu ska svara på mitt inlägg ber jag dem rikta sig till åhörarläktaren och berätta för våra gäster varför de förespråkar ett system som straffar dem som jobbar hårt och sliter för Sverige men som inte kan jobba hemifrån.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Gustaf Lantz och Leif Nysmed (alla S).

Herr talman! Sverigedemokraterna drev på i valrörelsen för lägre bränslepriser. Och i dag ser vi en markant skillnad i just bränslepriserna jämfört med när Magdalena Andersson hade makten och var statsminister. Det är bra, apropå vanligt folk.

Fyra partier i regeringsunderlaget träffades i Strängnäs strax före jul. Vi kom då överens om att bränslepriserna ska vara fortsatt låga under den kommande mandatperioden. Det är ett löfte från oss fyra partier.

Herr talman! Kan Magdalena Andersson, med det regeringsunderlag som hon har till sitt förfogande, ge samma löfte om låga bränslepriser?

Herr talman! Jag vet i och för sig inte vad det löftet från Jimmie Åkesson kommer att betyda för dem som röstar, eftersom Jimmie Åkesson i förra valet lovade att vårdpersonalen skulle slippa karensen.

Jag ger Jimmie Åkesson ännu en möjlighet att vända sig till alla dem som sitter på läktaren, och som måste ha det orättvisa karensavdraget, och berätta varför han svek sitt löfte om att det skulle avskaffas för kontaktyrken.

Vad gäller bensinpriset är det helt korrekt att det har sjunkit, bland annat på grund av skatteförändringar men inte minst på grund av världsmarknadspriset. Jag utgår från att Jimmie Åkesson inte kan lova hur världsmarknadspriset ska utveckla sig.

Vi socialdemokrater har ett förslag om Sverigebränsle, om att handla upp stora mängder svenskt bränsle som sedan kan säljas till svenska konsumenter till låga priser. Det skulle öka Sveriges motståndskraft i kristider och ge svenska hushåll möjlighet att tanka svenskt och inte vara beroende av muslimska diktaturers smutsiga bränslen.

(Applåder)

Herr talman! För att citera Magdalena Andersson själv: Var det där ett ja eller ett nej?

Frågan om karensen får Magdalena Andersson jättegärna ställa till mig när det är hennes tur att replikera på det jag säger. Men nu ställde jag en väldigt konkret fråga, och jag är egentligen inte särskilt intresserad av Socialdemokraternas egna förslag, som de har hittat på i opposition, om Sverigebränsle och vad det nu är för olika konstruktioner de hittar på. Det jag är intresserad av är hur de ska navigera i den politiska verkligheten när de ska bygga sin regering, som de vill bilda, på andra partier som vill höja bränslepriserna i Sverige.

Kan Magdalena Andersson lova att de, även om det blir en socialdemokratiskt ledd regering efter nästa val, ändå kommer att garantera fortsatt låga bränslepriser, naturligtvis inte beroende på världsmarknadspriset utan beroende på reduktionsplikt, skatter och annat? Det är ingen svår fråga att svara ja eller nej på.

(Applåder)

Herr talman! Det är bra att Jimmie Åkesson ändå erkänner att han inte styr över världsmarknadspriset och inte kommer att göra det framöver heller. Det är nämligen världsmarknadspriset som förklarar huvuddelen av förändringen av bränslepriset.

Det är märkligt hur angelägna Sverigedemokraterna är att svenska folket ska vara fortsatt beroende av smutsiga bränslen från islamistiska diktaturer. Jag vill att vi ska tanka svenskt och att vi ska se till att köpa upp de här stora mängderna i långa avtal. Då kan vi köra med svenskt i tanken och behöver inte vara beroende av världsmarknadspriset på olja utan kan vara motståndskraftiga och köra på det svenska, inte minst i en laddhybrid. Då kan man ladda bilen och köra vardagstrafiken på el, och sedan kör man på Sverigebränslet när man ska hälsa på mamma och pappa.

(Applåder)

Herr talman! Eftersom jag knappt har hört ett enda ljud från oppositionen under hela julhelgen om mäns våld mot kvinnor, trots allt det som har hänt, vill jag gärna ta upp det här i dag.

Som jag sa införs det i april ett helt nytt straff, förvaringsstraff, så att man inte släpper ut riktigt farliga brottslingar. Och i morgon fattar regeringen alltså beslut om att skärpa straffen för våldtäkter.

Jag har egentligen två frågor. Den ena är: Varför krävdes det en borgerlig regering för att göra sådana här saker, Magdalena Andersson? Varför var ni emot allt detta under de åren då ni själva kunde påverka frågorna?

Min andra fråga är: Hur skulle ni, om olyckan vore framme och vi får en vänstermajoritet i Sveriges riksdag, hantera Vänsterpartiets slapphänta kriminalpolitik? De vill till och med avskaffa livstidsstraffet.

(Applåder)

Herr talman! Skillnaden med mig som statsminister är att jag leder det största partiet i regeringsunderlaget och har lite mer att säga till om än nuvarande statsminister.

(Applåder)

Frågan om mäns våld mot kvinnor är i grunden oerhört allvarlig och behöver prioriteras lika högt som kampen mot gängkriminalitet. Jag tycker det är bra att regeringen gör förändringar. Under vår tid införde vi samtyckeslagstiftningen. Vi hade ett tiopunktsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Vi permanentade det finansiella stödet till kvinnojourerna. Vi bedrev ett hårt arbete mot hedersvåld. Vi kämpade hårt för kvinnors ekonomiska jämlikhet. Att ha egen försörjning är avgörande för att man ska kunna lämna en våldsam relation. Jämställdhetsarbetet behöver bli betydligt mer omfattande än det vi ser i Sverige i dag.

(Applåder)

Herr talman! Den ena tolkningen av det Magdalena Andersson just sa är att hon garanterar att Vänsterpartiet inte ska ha något inflytande i svensk politik om det blir en vänsterregering i Sverige. Det ska bli spännande att höra Vänsterpartiets uppfattning i den frågan.

(Applåder)

Den andra och troligare tolkningen är att ni i Socialdemokraterna var större än Vänsterpartiet även när ni regerade själva och att ni själva såg till att då inte göra de saker som vi gör nu. Det var ju er släpphänthet. Det var ju ert duschdraperi. Det är ni som pratar i opposition men inte levererar i regeringsställning. Det imponerar inte på svenska väljare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker nog att det var viktigt med samtyckeslagstiftningen. Jag tycker också att det är viktigt att vi på så många sätt har lyft kvinnors ekonomiska situation, förbättrat jämställdheten och arbetat mot hedersrelaterat våld.

Vad gäller säkerhetsstraff står vi socialdemokrater bakom det förslaget. Ulf Kristersson har rätt: Vi har förändrat vår politik i opposition. Vi går till val som ett rakare och mer handlingskraftigt parti. Det är bra att Ulf Kristersson lyfter den frågan, så att jag kan tydliggöra det för svenska folket. Ja, Socialdemokraternas kriminalpolitik är tuffare 2026 än den var 2022. Det är tydligt för svenska folket.

(Applåder)

Herr talman! Jag och Magdalena Andersson har några saker gemensamt. För det första är vi båda kritiska till den låga tillväxten och den rekordhöga arbetslösheten. För det andra läste vi båda på Handelshögskolan i Stockholm. Det var många år sedan, men de mest grundläggande ekonomiska principerna står sig nog ännu. Det är företag som skapar jobb, tillväxt och resurser för vår gemensamma välfärd. Företagen är lösningen på Sveriges arbetslöshetskris.

Därför blir jag så förbryllad över att hon vill se mer av den politik som fört oss hit. De senaste åren har regeringen nämligen gjort det dyrare för företagen, och Socialdemokraterna har hängt på. Men när man äntligen sänker skatten på att anställa unga, om än för lite och bara tillfälligt, säger Magdalena Andersson nej till den sänkningen i sin budget.

Om arbetslöshetskrisen är viktig, hur vill Magdalena Andersson säkerställa att småföretagen kan anställa?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen till partiledarkretsen och till den första partiledardebatten i riksdagen. Jag ser fram emot ett nära samarbete. Jag uppskattar Elisabeth Thand Ringqvists fokus på jobb, på företagande och på att det ska fungera i hela landet. Hela Sverige ska inte bara leva utan också växa och utvecklas.

När det specifikt gäller sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar kan vi gå tillbaka till Handelshögskolan: Forskningen är väldigt tydlig med att sänkta arbetsgivaravgifter inte är ett särskilt effektivt instrument för att öka sysselsättningen. Det finns andra instrument som är bättre att arbeta med. Det är mot den bakgrunden vi säger nej till det förslaget och i stället lägger pengarna på ett jobbkontrakt för unga, så att ingen ung människa ska behöva vara arbetslös under en längre period.

(Applåder)

Herr talman! Nyare forskning visar att sänkta arbetsgivaravgifter faktiskt både ökar företagens anställningar och sänker inflationen. Det är alltså två i ett – toppenbra!

Vi läste samma kurslitteratur på 90-talet, men det verkar som om Magdalena har glömt viktiga delar av företagsekonomin. Ökade kostnader för företagen leder till färre jobb. Det är precis vad ett slopat karensavdrag gör. Syftet är gott: Folk ska inte behöva jobba när de är sjuka, och folk som jobbar inom vården och skolan har svårare att jobba hemifrån när de är sjuka. Men ett slopat karensavdrag kommer att innebära att sjukfrånvaron ökar, precis som den gjorde sist när Socialdemokraterna tog bort karensavdraget. Kostnaden uppskattas till 40 miljarder kronor per år.

Min fråga är: På vilket sätt gynnar borttagandet av karensavdraget tillväxt och jobbskapande?

(Applåder)

Herr talman! Sverige har blivit ett av världens rikaste länder för att vi har skickliga företag, har kompetent arbetskraft och jobbar hårt. En viktig del är också att vi är ett samhälle som håller ihop och att vi har en rättvisa i Sverige.

Karensavdraget är en uppenbar orättvisa för de sjuksköterskor, läkare, lärare, militärer, poliser, väktare och undersköterskor som måste göra jobbet på jobbet. Jag tror att det vore bra för Sverige att ta bort den orättvisan. Vi såg också under pandemin att det faktiskt fungerade. Sverige blir ett bättre land om vi ser till att satsa på det som håller oss samman: på vägar, på järnvägar, på utbildning och på den kompetensutveckling som är helt nödvändig för att företagen ska kunna fungera.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Lantz (S).

Herr talman! Vår regering har gjort mer för kvinnors hälsa än de regeringar som Magdalena Andersson har suttit i. De socialdemokratiska insatser som gjordes under hela åtta år når inte upp till det som har åstadkommits under de senaste tre åren. Vi har exempelvis, utöver det som Ulf Kristersson nyss nämnde, stärkt vården för sådant som främst drabbar flickor och kvinnor.

För det första har vi tagit fram en nationell förlossningsplan för att minska de regionala skillnaderna. För det andra får vi äntligen, för första gången på allvar, nationella riktlinjer för vad man ska kunna vänta sig av klimakterievården. För det tredje har vi en satsning om 1 miljard för att bland annat öka antalet operationer av framfall, där köerna varit mycket långa. Antalet kvinnor som väntat olagligt länge på den sortens operation har nu minskat med drygt 60 procent. Varför vill Socialdemokraterna avsluta denna satsning? Det är väl knappast feministisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Ebba Busch missar ju den stora pucken. Varifrån kommer de stora pengarna till regionerna, som ansvarar för sjukvården? Jo, de kommer dels i form av skatteinbetalningar från dem som bor i regionen, dels i form av statsbidrag från regering och riksdag. Vad gäller statsbidragen är det de generella statsbidragen som kommer i den stora påsen. Därutöver har vi en del riktade satsningar, men det är de små puckarna. Det som Ebba Busch nu helt glömmer bort är att de generella statsbidragen inte alls har utvecklats i takt med inflationen; allt som har blivit dyrare i sjukvården har lett till stora besparingar i sjukvården runt om i Sverige.

Nu är personalen så stressad att Försäkringskassan varnar för deras hälsa. Jag är för småsatsningar. Men man måste göra grundjobbet först, och det gör inte regeringen. I stället har man sänkt skatten för sig själva och de andra som är rika.

(Applåder)

Herr talman! Jag hoppas att de som sitter på läktaren och de som lyssnar där hemma hör, och alla de kvinnor i Sverige som är gravida och undrar: Kommer det att finnas en tillgänglig barnmorska när det är dags för mig att föda? Det krävdes en borgerlig regering för att det skulle komma på plats nationella riktlinjer för vad man ska förvänta sig av förlossningsvården.

Alla vi som likt jag har gått in i förklimakteriet och alla de som är i klimakteriet vet hur havererad och underprioriterad den vården har varit. Det krävdes en borgerlig regering för att man skulle ta kvinnors hälsa på allvar.

Nu svarar den så kallade oppositionsledaren inte ens på frågan om varför man vill ta bort de riktade pengarna som har haft bevisad effekt på den sortens problem som bara drabbar kvinnor.

(Applåder)

Jag tycker att det är ett uselt svar vi får från Magdalena Andersson i dag. Det är framför allt ett icke-svar. Det är raljant om något så viktigt som kvinnors väl och hälsa. Det är något som vi vet är avgörande för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, för pensioner och vår möjlighet att behandlas lika som män.

(Applåder)

Herr talman! Jag har ingenting emot Ebba Buschs riktlinjer. Men vad hjälper riktlinjer när det inte finns någon personal eller pengar för att leva upp till riktlinjerna, Ebba Busch?

Ebba Busch kan höja tonläget. Men det går inte att komma ifrån att Ebba Busch inte har gett sjukvården de resurser som sjukvården behöver i inflationskrisen.

(Applåder)

I stället har Ebba Busch sänkt skatten för Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson och Ebba Busch själv med 6 000 kronor varje månad. Det sker samtidigt som vi har uppmätt de längsta vårdköerna som vi någonsin har haft i det här landet.

Det är resultatet av Ebba Buschs sjukvårdspolitik. Nu vill hon dessutom att den ska förstatligas och styras minutiöst från Stockholm. Hur långa blir köerna då, kan man undra?

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Lantz (S).

Herr talman! I december avslöjade magasinet Kvartal att ideella föreningar i Malmö känner sig pressade av Socialdemokraterna. En förening berättar för Kvartal att kommunala bidrag som skulle gå till att få fler att rösta i valet 2022 i själva verket har använts för att samla röster åt S.

Detta stinker korruption. Pengar som ska gå till det fria föreningslivet används i stället för att pressa föreningar att göra insatser för det styrande partiet. Det hör inte hemma i Sverige.

Min fråga är: Kommer Magdalena Andersson att agera mot sina partikamrater i Malmö?

Herr talman! Jag känner inte till det som har skrivits i Kvartal. Jag vet däremot att man inte alltid ska ta allt som står i Kvartal för en direkt sanning. Jag kan naturligtvis titta på frågan för att se om det finns något problem här.

Jag är helt säker på att om det finns ett problem här är Katrin Stjernfeldt Jammeh i Malmö beredd att åtgärda det. Det känner jag mig helt lugn och trygg med.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att det kan vara jobbigt att svara, och jag förstår att man kanske behöver workshoppa fram ett svar på Sveavägen 68 innan man gör det.

Låt oss testa igen. Vi reser vidare, som man brukar säga i På spåret i tv. Vi tar oss nu i stället till Göteborg. I Göteborg har Magdalena Anderssons partikamrat ordnat lokaler åt islamister.

Min fråga kvarstår. När ska Magdalena Andersson ta ansvar för sina partikamrater i Sveriges största städer?

(Applåder)

Herr talman! Är det något problem i en stad är det naturligtvis viktigt att den politikern i så fall rättar till det. Det är jag säker på att de gör.

Hur vore det om Simona Mohamsson kanske tog ansvar för svensk skola? Det är lite jobbet. Där ser vi tyvärr hur skolresultaten har fallit, hur det är stökigt i klassrummen och hur det fortsatt inte görs någonting åt det svenska marknadskaoset i skolan. Här lovades en helrenovering av svensk skola. Av detta blev inte ens en tummetott.

Det är fyra förlorade år för svensk skola. Om svenska folket vill få verklighet av det som svenska folket verkligen tycker – att det ska vara slut med vinstjakt i svensk skola, slut med riskkapitalister som skickar våra skattepengar till skatteparadis och att vi i stället ska se till att de stannar hos barnen, eleverna och lärarna – ska man rösta på Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Det märks att vi räknar med att en hel del människor tittar på debatten på tv. Det är rätt så hög energi i debatten. Det är kul. Det är också ganska många i kammaren och mycket applåder. Det är också kul. Det märks också att det är valår. Inte minst lovar Socialdemokraterna i opposition nu återigen guld och gröna skogar.

Magdalena Andersson sa i sitt första anförande: Nu är det vanligt folks tur. Jag håller med om det, herr talman. Det har jag tyckt länge. Det är därför som vi har sänkt skatten på jobb, och det är därför som vi har sänkt skatten på pensioner.

Det är därför vi har sänkt skatten på el. Det är därför vi har sänkt skatten på drivmedel. Vi har kraftigt reducerat den förhatliga reduktionsplikten så att vi nu har Europas näst lägsta bränslepriser. Det är bra för vanligt folk.

Vi sänker skatten på mat – vi halverar skatten på mat. Vi har tagit bort skatten på husvagnar. Vi har minskat skatten på danstillställningar. Vi har höjt taket i a-kassan. Vi har infört ett verkligt högkostnadsskydd för tandvården i ett första steg för dem som i år är 67 år eller äldre.

Vi låser in fler farliga människor, herr talman. Vi har minskat den asylrelaterade invandringen till den lägsta nivån på 40 år. Vi har stoppat invandring till låglöneyrken. Vi har gjort massor, herr talman, under dessa tre år.

Vi har gjort mycket som Socialdemokraterna inte ville göra, som Socialdemokraterna inte förmådde göra och som Socialdemokraterna inte vågade göra för vanligt folk under de åtta år som de hade chansen.

Nu får svenska folket välja om vi ska fortsätta i den här riktningen eller om vi ska gå tillbaka till det som Socialdemokraterna inte kommer att göra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Clara Aranda, Mats Arkhem, Sara-Lena Bjälkö, Carita Boulwén, Chris Dahlqvist, Staffan Eklöf, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Josef Fransson, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Erik Hellsborn, Patrik Jönsson, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Thomas Morell, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Oscar Sjöstedt, Jimmy Ståhl, Johnny Svedin, Victoria Tiblom, Pia Trollehjelm, Martin Westmont, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Herr talman! Inför förra valet lovade Jimmie Åkesson att vara garanten för välfärden, men nu ser vi hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen kämpar. Personalen är så utbränd att Försäkringskassan larmar.

Sverigedemokraterna lovade också att inte försämra a-kassan, men nu är a-kassan försämrad samtidigt som 100 000 fler har blivit arbetslösa. Sverigedemokraterna lovade också att ta bort karensen för välfärdspersonal, men den är kvar.

Herr talman! Jimmie Åkesson är en bra debattör, men i den verkliga världen blir det inte verklighet av hans vallöften. Jimmie Åkesson bjöd in till den fråga som jag ställer återigen: Varför svek han sitt löfte om karensen till välfärdspersonalen? Det handlar om tusenlappar för dem.

(Applåder)

Herr talman! Att Sverigedemokraterna inte kan genomföra alla vallöften beror på att vi inte fick alla röster eller åtminstone drygt hälften. Jag konstaterar dock att vi kan genomföra fler av våra vallöften än Magdalena Andersson kan göra därför att vi samarbetar med regeringen.

Tyvärr har vi inte nått hela vägen fram när det gäller den här frågan. Det förtar inte det faktum att jag tycker att Magdalena Andersson har åtminstone delvis rätt när det gäller karensen. Det finns en orättvisa i detta, inte minst kopplat till vilka som kan jobba hemma eller inte jobba hemma. Det finns också en orättvisa om man skulle ta bort karensdagen, där de som stiger upp på morgonen trots att de kanske känner sig lite krassliga och faktiskt tar sig till jobbet inte får ut någonting av att göra det.

Det finns alltså en orättvisa åt båda håll. Jag är absolut beredd att diskutera olika åtgärder för att komma till rätta med den, men jag är inte beredd att utan någon som helst förhandling eller diskussion stödja ett förslag från Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Att ni inte vill stödja avskaffad karens har vi bevis på i riksdagen, för det har ni röstat nej till. Jimmie Åkesson säger att det finns en orättvisa, men då vill jag påpeka att personal i sjukvård och äldreomsorg inte får gå till jobbet om de känner sig förkylda. Den sortens orättvisa gäller alltså inte välfärdspersonalen, så det var ett ganska dåligt argument.

Det är uppenbart att detta inte var en av de frågor som Jimmie Åkesson prioriterade i förhandlingarna. Det var uppenbarligen viktigare att sänka skatten för sig själv med 6 000 kronor varje månad. Det var viktigare att sänka skatten för dem som är de största kapitalägarna, för dem som har stora kapitalinkomster och för de svenska bolagen. Det var det som var prioriteringen när Jimmie Åkesson skulle förhandla.

Detta är också ett viktigt besked till alla som nu har fått sänkt a-kassa, som inte har fått avskaffad karens och som har fått dyrare mediciner: Det är inte vanligt folk som är prioriteten när Jimmie Åkesson förhandlar.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att det här inte heller var något som Magdalena Andersson prioriterade under de åtta år som hon hade en plats i regeringen.

(Applåder)

(MAGDALENA ANDERSSON (S): Jo, fel!)

Återigen: Det här är bara tomma löften från Socialdemokraterna. Man har i val efter val lovat hur mycket som helst som sedan aldrig blir av. Dels förmår man inte skapa stabilitet i ett regeringsunderlag så att man får igenom sin politik, dels handlar det om rent bondfångeri.

Magdalena Andersson pratar om hur viktigt det är att få bukt med arbetslösheten. På vilket sätt skapas det fler jobb om vi skickar en nota på 40 miljarder för avskaffad karens till dem som skapar arbeten? Låt oss diskutera frågan seriöst. Låt oss diskutera den på ett sätt som innebär att ni också finansierar det ni föreslår! Det gör ni inte, utan Magdalena Andersson skickar notan till Sveriges företag. Det är jag inte beredd att göra i det här läget.

(Applåder)

Herr talman! Under den tid som sverigedemokraten Jimmie Åkesson har stöttat regeringen har väntetiderna i vården ökat. Skolan går på knäna, och hushållen har det riktigt, riktigt tufft, men han har gett personer med ministerlöner och partiledarlöner 70 000 kronor i skattesänkningar per år. Tänk så mycket annat man hade kunnat göra med de pengarna!

Det handlar inte bara om det. Samtidigt som många jämför priser i matbutiken ger Sverigedemokraterna också välbärgade personer stora bidrag. Vi har tittat på det. Om en vanlig familj har ett tillräckligt stort kapital och är tillräckligt välbärgad kan man få bidrag på 50 000 kronor i månaden om man staplar dem på varandra.

Är det inte dags, Jimmie Åkesson, för ett bidragstak för rika? Ska verkligen elektriker och lagerarbetare arbeta för att väldigt rika personer ska få så stora bidrag? Ska inte dessa pengar hamna i egen ficka? Är det inte rimligt att vi inför ett bidragstak för rika?

(Applåder)

Herr talman! Jag hänger faktiskt inte med här, men jag kanske får en närmare förklaring sedan.

Min inställning är att jag tycker att det skulle vara bra om så många som möjligt som arbetar och gör rätt för sig fick behålla så mycket som möjligt av det de arbetar ihop, det vill säga att vi ska ha så låga skatter som möjligt, framför allt på arbete. Skatterna ska vara så låga att man vill arbeta och känner att det är meningsfullt att arbeta lite mer och kanske ta det där extrapasset utan att allting försvinner till Nooshi Dadgostars statskassa och så vidare. Det tycker jag är en bra utgångspunkt.

Sedan har vi också en välfärd som vi behöver förhålla oss till, och därför kan vi inte sänka skatter hur mycket som helst. Vi måste ha en rimlig balans, och jag tycker att vi har en rimlig balans.

Jag tycker generellt att vi borde ha ett bidragstak alldeles oavsett om man är rik eller fattig eller vad man nu är för någonting. Att hålla på och stapla en massa bidrag till människor känns bortkastat.

(Applåder)

Herr talman! Det handlar om detta: Om du har extremt många miljoner på kontot kan du få bidrag, och detta har den här regeringen infört i större utsträckning. Om du har en fastighet på Franska rivieran kan du, trots att du är miljardär och har väldigt stora inkomster och ett stort kapital, få städningen helt finansierad av vanliga arbetare. Om du är superrik och har en fastighet i Stockholms skärgård får du städningen skattefinansierad.

Då är frågan: Är det prioriterat att så rika personer ska få så stora bidrag när vi har så stora problem i Sverige? Vi har gängskjutningar. Vi har skolresultat som sjunker, och barnen får inte den hjälp och det stöd som de behöver. Så många människor jobbar och sliter men ska vara med och betala det här bidraget för de individer som får det. Är det inte rimligt att vi sätter ett tak på detta?

Herr talman! Det enda konkreta jag hörde från Nooshi Dadgostar var rutavdraget, och det har vi väl ett tak på. Eller har jag missat något?

(Applåder)

Med all respekt för Nooshi Dadgostar: Det skrämmer mig lite när hon i sitt anförande tidigare sa att man ska ta tillbaka kontrollen. När vänsterextremister säger så brukar det inte sluta så väl.

Vi vet att Vänsterpartiet inte gillar miljardärer; det har framgått med all tydlighet den senaste tiden. Nooshi Dadgostar sa här att jobben inte har blivit fler på 25 år trots att miljardärerna har blivit fler.

Jag kan ge er en sakupplysning: De senaste 25 åren har antalet sysselsatta i Sverige ökat med ungefär 1 miljon personer. Rimligen borde det innebära att antalet jobb har ökat med ungefär 1 miljon. Om det sedan är miljardärernas förtjänst eller inte vet jag inte, men om man är miljardär för att man driver ett framgångsrikt företag har man också möjlighet att anställa människor så att människor kan arbeta och försörja sig och sin familj. Det tycker jag är ganska bra.

(Applåder)

(NOOSHI DADGOSTAR (V): Befolkningen har ökat.)

Herr talman! Jag vill inleda med ett citat:

”En alltför hög andel av besluten fattas idag av makthavare som saknar närhet till, och förståelse för, de medborgare, lokalsamhällen och verksamheter som berörs.”

De orden kommer från Sverigedemokraternas landsbygdsprogram i valrörelsen 2022.

Trots dessa fina ord vill Sverigedemokraterna skrota ett viktigt kommunalt veto, det mot uranbrytning. Här på Helgeandsholmen är det långt till Oviken, där bördig jordbruksmark blir dagbrott och där Jämtlands viktigaste dricksvatten riskerar att förgiftas. Det är klart att lokalbefolkningen säger nej – och inte bara i Jämtland utan även på alla andra platser som hotas av uranbrytning.

Jag vill gärna ge Jimmie Åkesson, som ju är en av dessa makthavare, möjligheten att förklara varför han vill ta bort det kommunala vetot mot uranbrytning.

(Applåder)

Herr talman! Det har pratats mycket, även i den här debatten, om vikten av mer el, elektrifiering och så vidare. Det kan man vara för av lite olika skäl, men inte minst av klimatskäl är det viktigt att vi övergår till eldrift – och då med fossilfri el, i stället för fossila bränslen eller fossiltillverkad el. Då behöver vi också ha mineral som vi kan producera el med.

Vi tror väldigt starkt på planerbar kraftproduktion, det vill säga kärnkraft. Det är skälet till att vi behöver göra någonting för att möjliggöra en egen försörjning av viktiga bränslen.

Det betyder inte att inte kompensation ska finnas. Det måste det göra. Jag har alltid varit av uppfattningen att om vi tillgodogör oss olika typer av naturtillgångar i en del av landet ska man kompenseras för det. Det tycker jag är den viktiga diskussionen, snarare än den om ett veto.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med. Kärnkraft behövs. Uran kan vi importera från många ställen där man har brutit uran under lång tid.

Men jag är också försvarare av landsbygdens självbestämmande. Jag växte upp vid Storsjön. När mina grannar i Jämtland säger nej till en urangruva är det inte för att de vet mindre än Jimmie Åkesson, tvärtom. Jag litar på miljöprövningen, men man vill få lokal rådighet över hus och hem nu, inte vänta i 25 år tills miljöprövningen är klar.

Nu görs människors tillgångar värdelösa, när SD vill tillåta uranbrytning och samtidigt underkänner människors rätt att vara med och bestämma.

Men detta handlar om mer än bara uranfrågan. Jag är lite less på politiker som behandlar dem som bor i Sveriges landsbygder som en gammal faster man hälsar på vart fjärde år och sedan glömmer bort när rösterna är räknade.

Jag ger Jimmie Åkesson en ny chans att förklara varför människor som berörs inte ska få vara med och bestämma.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att människor ska få vara med och bestämma. Det finns dock andra sätt att bestämma på än genom ett kommunalt veto. Det fortsätter jag gärna att diskutera.

Jag tycker inte att argumentationen om att vi kan importera uran från andra delar av världen där man redan bryter uran håller. Det är inte bara Sverige som ska ha ny kärnkraft, utan det är stora delar av vår del av världen som ska bygga ny kärnkraft i väldigt stor omfattning. Då är det väl ganska orimligt att inte möjliggöra en egen försörjning av det som krävs för att kunna ha kärnkraft inte bara nu utan på lång sikt. Det är det som är skälet till detta.

Sedan är jag återigen väldigt mån om att det ska finnas möjlighet till kompensation där det kommer att brytas uran eller andra mineral som vi behöver för att ställa om, som det så vackert brukar heta i debatterna.

(Applåder)

Herr talman! Här vill jag haka på min partiledarkollega Elisabeth Thand Ringqvist, för i denna fråga står vi helt enade – tillsammans med kommuner, medborgare och företagare runt Storsjön och i andra bygder runt om i Sverige som nu hotas av uranbrytning och dessutom inte längre har möjlighet att säga nej.

Den 1 januari blev det tillåtet att bryta uran i Sverige. Förbudet hade funnits för att skydda människor runt om i vårt land från gift, från strålning och från kontaminerade marker. Samtidigt försvagades det kommunala vetot.

Vad betyder det här? Jo, i praktiken att en kommun kan tvingas ta emot gruvor som ödelägger skogs- och jordbruksmark, natur och friluftsliv och riskerar dricksvatten och människors hälsa – detta genom beslut som fattas långt bort, över huvudet på dem som får leva med konsekvenserna.

Herr talman! Vad säger Jimmie Åkesson till alla svenskar som oroar sig för sin hälsa och den plats de bor på?

(Applåder)

Herr talman! De miljöprövningar som sker försvinner ju inte för att det kommunala vetot försvagas. De finns naturligtvis kvar. Människors hälsa ska inte riskeras – det tror jag att alla här är överens om och att även Amanda Lind förstår.

Sedan är det nästan lite mysigt att höra Miljöpartiets plötsliga vurm för det kommunala självstyret och att människor som berörs och drabbas på olika sätt av beslut i den här församlingen ska ha möjlighet att säga stopp. Tyckte man det under asylkrisen 2015? Nej, det gjorde man inte.

(Applåder)

Vi har också det kommunala vetot kring vindkraft. Det finns en lång rad saker där jag menar att Miljöpartiet står på en annan sida.

Den här retoriken ekar ganska tomt. Miljöpartiet hatar kärnkraft, helt enkelt. Det gör inte vi. Vi tycker att kärnkraft är bra. Det är det vi behöver, och därför behöver vi vidta den här typen av åtgärder.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är beklämmande att vifta bort oron hos människor runt Storsjön, i Nianfors, i Skövde och i Vilhelmina på det här sättet, liksom deras frustration över att inte längre få vara med och fatta de här besluten. Nu ska personer och politiker här i Stockholm fatta dessa beslut över deras huvuden.

Samtidigt handlar det ofta om brytning i alunskiffer med låg uranhalt och stora, dokumenterade risker för både hälsa, jordbruksmark och miljö. Dessutom tar den enorma arealer i anspråk.

Jimmie Åkesson far också med osanning. Miljöpartiet står upp för det kommunala vetot i fråga om vindkraft. Men det är typiskt Jimmie Åkesson: Så fort narrativet inte passar hans berättelse byter han ämne. Då vill han prata om andra saker.

Jag menar att det är helt centralt att människor som bor där man riskerar att få en urangruva ska ha möjlighet att säga nej. För Miljöpartiet är det tydligt: Vi säger nej till uranbrytning och ja till lokalt självbestämmande. SD vill i stället köra över sina egna invånare.

Vilken sida står SD på? Det är inte landsbygdens.

(Applåder)

Herr talman! Det behövs el på landsbygden också, inte bara i stora städer. Det behövs arbetstillfällen på landsbygd och i glesbygd också. Mineralutvinning och mineralbrytning kan bidra till fler arbetstillfällen som kan se till att glesbygd och landsbygd inte avfolkas, och så vidare.

Jag vill nog ändå hävda att en gruvvänlig och kärnkraftsvänlig politik i hög grad är en politik för Sveriges landsbygd, inte tvärtom som Amanda Lind påstår. Det är det ena.

Sedan gäller det att ha saker sorterade. Om man inte vill ha kärnkraft förstår jag att man är emot uranbrytning. Jag förstår också att det inte finns någon anledning att bryta uran om det inte är ekonomiskt lönsamt eller om det är jättefarligt för människors hälsa och för miljön. Då ska man naturligtvis inte göra det. Jag har ingen annan uppfattning än Amanda Lind när det gäller det. Men att möjligheten ska finnas är självklart för mig.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att invandringen varit för hög. Jag är villig att erkänna att Jimmie Åkesson har haft en poäng. En alldeles för hög invandring i kombination med en kravlös integration har lett till att vi har 170 000 barn som i dag växer upp i utanförskap.

Jag undrar om Jimmie Åkesson är villig att erkänna att Liberalerna också har en poäng, nämligen att osäkerheten i vår omvärld visar varför ett fördjupat europeiskt samarbete vore bra för Sverige.

Herr talman! Det europeiska samarbetet fördjupas successivt i takt med att vi förhåller oss till den omvärld som Simona Mohamsson själv beskriver.

Sedan vet vi att när liberaler pratar om fördjupat europeiskt samarbete är det mer av centralstyrning från Bryssel, mer av likriktning och mer av federalism som avses. Det är något annat. Då är det inte bara ett fördjupat samarbete, utan då går vi mot utvecklingen att vi får ett slags europeisk federation med en hög grad av federala lagar, rätt att ta ut skatt och annat som Liberalerna vill ha. Det är jag inte beredd att stötta.

Däremot är det uppenbart att vi i Europa behöver samla oss. Ska vi givet omvärldsläget upprätthålla en regelbaserad världsordning måste vi kunna mäta oss i styrka och makt med andra i världen som vill oss illa, och självklart behöver vi göra det tillsammans.

Herr talman! När vi hade partiledardebatt i kammaren i höstas sa Jimmie Åkessons vikarie att det militära samarbetet för Europas frihet måste fördjupas. Det lät folkpartistiskt. Men frågan är hur det ska göras om man konstant har en rädsla för att samarbetet ska centraliseras och att fördjupning är ett problem.

Liberalerna har föreslagit att EU ska utvecklas till en försvarsunion, där man bland annat har ett gemensamt cyberförsvar och en drönarmur. Delar Sverigedemokraterna Liberalernas analys i att EU bör bli en försvarsunion?

Herr talman! Nej, det gör vi absolut inte. EU ska inte vara en försvarsunion, utan EU är i grunden en handelsunion för att främja handel. Det står vi bakom. Att EU ska vara en försvarsunion får Liberalerna driva på egen hand.

Vi har fördjupat det försvarsmässiga Europa de senaste åren. Både Sverige och Finland har gått med i Nato. Det är väl i högsta grad en fördjupning av samarbetet, inte minst utifrån vårt perspektiv. Vi har övergett neutralitetspolitiken till förmån för den nya ordningen. Den bejakar jag. Jag vet att även Liberalerna gör det. Låt oss hålla samarbetet där. Låt oss inte bygga ett Europas förenta stater med egen militär makt, utan låt oss i stället skilja på det som är det militära och det som är det övriga europeiska samarbetet, som i grunden bygger på att vi ska främja handel med varandra.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet är ett vardagsparti. Vårt uppdrag är att göra ditt liv bättre. Tyckte du att det var dyrt att handla i butiken sist? Det är inte så konstigt. Det har blivit nästan 3 000 kronor dyrare per månad för dig och din familj att handla mat på bara några år. Och lönerna har inte följt med.

Vi ska se till att kostnaderna går ned. Bland annat föreslår vi total transparens i hur priserna sätts, och på så sätt kan för höga kundpriser leda till böter. De höga hyrorna behöver bromsas. Jag vet att många lägger sig med ångest och oro över räkningar. Det måste få ett slut.

Vänstern är också ett välfärdsparti, ett vårdparti, för att du ska få den vård du behöver. I julas avled två personer i väntan på operation. Hur kan människor dö i väntan på vård i ett välfärdssamhälle? Det är en outhärdlig tanke, och det kan inte accepteras.

Vänstern är ett välfärdsparti, vilket innebär att sjuåringen som har svårt med bokstäverna ska få stöd att forma de första meningarna med bulliga bokstäver och att den som är äldre och har hemtjänst ska slippa stressad personal under påklädnad och toabesök. Det är viktigare än skattesänkningar för de rikaste.

Jag älskar Sverige. Historiskt har vi gjort ett bra jobb med att använda energi, naturresurser och arbetsvilja för att bygga ett av världens rikaste och jämlikaste länder. Det som behövs är en styrning som kan förvalta landet på ett bättre sätt. Stora samhällsproblem kan lösas, men då måste klyftorna minska mellan oss. De bästa dagarna ligger framför oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Samuel Gonzalez Westling, Ilona Szatmári Waldau och Jessica Wetterling (alla V).

Herr talman! Vi har under den här mandatperioden haft ett antal debatter i det här formatet och i lite andra format där Nooshi Dadgostar har fått ge uttryck för sin och Vänsterpartiets syn på den ekonomiska politiken. Jag ska inte vara för raljant, men Vänsterpartiet företräder en politik som i princip ska ge allt till alla alltid. Gör man inte det är man ond.

Jag noterade i början av mandatperioden att Nooshi Dadgostar gjorde anspråk på att kräva finansministerposten i en regering ledd av Magdalena Andersson. Står Nooshi Dadgostar fast vid kravet på att bli finansminister i en S-ledd regering?

Herr talman! Vi säger inte att det ska vara allt till alla. Vi tycker inte att Jimmie Åkesson ska få 70 000 i skattesänkningar.

(Applåder)

Vi tycker inte att de rikaste ska få bidrag som staplade på varandra blir 50 000 kronor i månaden. Det finns större problem. Men dem får vi ta senare när vi har löst alla andra problem, när det inte längre finns en halv miljon som är i arbetslöshet och när det inte längre finns en marknadsskola som inte kan hjälpa barn som har svårt att klara skolan.

Till dess måste vi få ned kriminaliteten, få upp bostadsbyggandet och få upp pensionerna. Det som Sverigedemokraterna har gjort är att höja avgiften på medicin, höja pensionsåldern, göra CSN-lånen dyrare och ge sig själva en skattesänkning på 70 000 kronor per år. Det stämmer att vi säger nej tack till det.

(Applåder)

Herr talman! Det där var mer en bakgrund till min oro för de krav som Nooshi Dadgostar framförde i början av mandatperioden om att bli finansminister i en S-ledd regering. Jag noterar att hon inte svarade på den konkreta frågan. Om det berodde på att hon glömde bort det, att hon inte ville svara eller att hon inte vågade svara, för att hon skulle riskera att göra sig ovän med sin tilltänkta statsminister, vet jag inte. Men hon får åtminstone en chans till att svara på frågan om huruvida hon står fast vid kravet på att bli finansminister i en S-ledd regering.

Jag kan också konstatera, utifrån Nooshi Dadgostars svar, att jag inte blir mindre bekymrad av kravet. Nu ska hon göra ännu mer för ännu fler. Hon har lovat att höja pensionerna, sänka räntan på CSN-lån och göra det ena, det andra och det tredje. Lycka till, säger jag. Låt oss vid gud och andra hoppas att du inte blir finansminister i Sveriges regering.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att Jimmie Åkesson naturligtvis förbereder sitt avträde från makten. Det är realistiskt. Jag förstår att du därför undrar vad det blir för regering i nästa läge. De exakta ministerposterna kommer vi att förhandla om efter valet, men det är bra att Jimmie Åkesson nu förbereder sig på bokslutet för den här mandatperioden. Det uppskattar jag.

Kommer vi att göra det bättre för fler? Svaret är ja. Vi ska se till att Sveriges arbetarklass får ett bättre land att bo i. De ska inte betala högre avgifter för sin medicin för att Jimmie Åkesson ska få skattesänkningar. De ska inte betala i högre pensionsålder för att Jimmie Åkesson ska få skattesänkningar. De bygger detta land, och de ska ha sin välfärd. De ska inte dö i långa vårdköer. Deras barn ska få den bästa tänkbara skolan. Därför behöver Jimmie Åkesson se till att han inte längre styr landet i höst.

(Applåder)

Herr talman! Alla här vet hur allvarligt det säkerhetspolitiska läget är. Det akuta hotet från Ryssland kvarstår. USA är under Donald Trump i bästa fall opålitligt, i värsta fall en rejäl fara för vårt grannland.

Vänsterpartiets strategi för Sverige i det läget är igelkottens – att vända sig inåt och kura ihop sig lite, dock utan taggar eftersom de inte är villiga att investera de hundratals miljarder mer som skulle krävas för att vi ska kunna försvara oss på egen hand. Utan Natomedlemskap hade vi varit ännu mer beroende av Trump. Utan EU-medlemskap hade vi stått utanför när Europa försöker samla sig. Ändå vill Vänsterpartiet på sikt lämna Nato.

Sverige behöver mer samarbete i EU och med likasinnade medlemmar i Nato. Vi kommer inte att klara oss på egen hand. Jag vill därför fråga Nooshi Dadgostar: Kommer Vänsterpartiet att skrota sina krav på utträde ur Nato?

Herr talman! Vi driver inte på för ett utträde ur Nato. Låt mig reda ut den fråga som Elisabeth Thand Ringqvist ställer och som är mycket bra.

Till att börja med måste vi bygga upp ett eget försvar. Det skäms jag inte för att säga. Vi ska skydda svenska folket, och vi är bäst på att skydda oss själva. Vi kan räkna med oss själva. Vi ska se till att de kvinnor och män som försvarar Sverige ska få allt det stöd och den hjälp de behöver. Vi ska se till att de skyddar just Sverige och inte i första hand är på upptåg i andra länder. För detta krävs resurser, Elisabeth Thand Ringqvist. Då funkar det inte bara med stora skattesänkningar, utan de rikaste måste också vara med och betala för att försvara vårt land mot fientliga krafter.

Elisabeth Thand Ringqvist ska inte vara orolig för mig eller för vad jag gör med Nato. Det är Donald Trump som håller på att förgöra Nato, inte jag. Elisabeth Thand Ringqvist behöver rikta sig till Donald Trump. Det är han som nu bryter mot folkrätten och med maktspråk försöker ta över vårt grannland. Det tänker vi inte acceptera.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Nooshi Dadgostar, för svaret!

Att vi ska bygga upp ett eget försvar är vi ense om. Men jag blir lite orolig när Nooshi Dadgostar säger att vi inte ska skicka iväg våra soldater på upptåg i andra länder. Det är precis det Danmark har bett oss att göra nu. Vi skickar officerare till Grönland eftersom vi tycker att det är viktigt att stå upp för det nordiska samarbetet och det nordiska samarbetet i Nato. Hur tänker Nooshi Dadgostar om det?

(Applåder)

Herr talman! Nu missförstår Elisabeth Thand Ringqvist mig med flit. Vi ska ha ett försvar som försvarar Sverige och likasinnade länder. Det var vi som redan för flera år sedan föreslog ett samarbete med andra likasinnade länder. Vi förutsåg redan då att USA och Turkiet var på väg i en auktoritär riktning.

Jag menar att vi inte bara kan ha ett insatsförsvar som åker till Irak och Afghanistan. Vi behöver ha ett försvar som försvarar svenska folket. Självklart hjälper vi i det läget vårt grannland. Det är fullständigt självklart. Vi ska stå sida vid sida med det danska och det grönländska folket i denna svåra tid.

Det är inte vi som har skapat oron, utan det är Donald Trump som har skapat den. Låt oss stå enade mot dem som vill förgöra den regelbaserade världsordningen. Jag hoppas att vi kan vara överens om det.

(Applåder)

Herr talman! ”Välfärdsparti” och ”vårdparti” hör vi Nooshi Dadgostar tala om i kammaren här i dag. Men vad är det egentligen för politik som gömmer sig bakom dessa ord? Det är uppenbart att om Nooshi Dadgostar får välja i en möjlig framtida rödgrön röra kommer vi att återgå till den modell där staten kravlöst skickar ut pengar till 21 olika vårdregioner. Men vi vet redan hur det går när kravlösa statsbidrag inte ger effekt för vare sig patienter eller vårdpersonal. Vad är man för slags välfärdsparti då?

Efter över 30 miljarder i statliga kravlösa satsningar på så kallad god och nära vård konstaterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följande: Patienterna upplever inte ökad tillgänglighet till vården. Personalens villkor har inte förbättrats. Kompetensbristen kvarstår. Arbetsmiljön är ansträngd. Primärvårdens resurser har inte stärkts.

Varför fortsätter Vänsterpartiet med kravlös vårdpolitik som gör att patienter och personal hamnar i kläm?

Herr talman! Kära nån! Ebba Busch har sänkt skatterna med över 100 miljarder den här mandatperioden. Det finns inga pengar – och så kör man pressmeddelandepengar till regionerna.

Inflationen går upp, och ni lyckas inte ens matcha löneutvecklingen och prisuppgångarna ute i regionerna. Det är tydligen mycket viktigare att de absolut rikaste ska få fler skattesänkningar. Det är i grund och botten ekonomi det handlar om.

Jag älskar krav. Det är det bästa jag vet. Jag hatar när privata vårdföretag kan dra skattemedel helt kravlöst, dubbelfakturera och låta bli att anställa utbildad personal. I nästan varje privat företag som regionerna har inspekterat har det visat sig finnas fusk och bedrägerier. Det kommer vi att sätta stopp för.

(Applåder)

Herr talman! I den här debatten har det blivit smärtsamt uppenbart att det är viktigare för Nooshi Dadgostar att fortsätta rabbla onelinern om skattesänkningar för rika. Det är viktigare för henne att fortsätta hata på att människor har lyckats få det lite bättre ställt än att möjliggöra för fler som i dag har det tufft att kunna få det bättre ställt. Jag är så trött på det.

Tack vare oss har en vanligt hårt arbetande familj fått 5 000 kronor mer kvar i plånboken. Vi har förbättrat tandvården. Vi har infört ett fritidskort. Vi har lyckats bekämpa inflationen, som är hårt arbetande föräldrars värsta fiende. De som har fått den största skattesänkningen är ensamstående föräldrar med låga inkomster.

Men Nooshi Dadgostar svarar inte på frågan varför de berövar kvinnor den vård de skulle kunna få. I Stockholm där V är med och styr har man hållit de pengar inne som skulle gått till att kapa vårdköerna till operationer som bara kvinnor behöver. Stå för att ni har en kravlös välfärdspolitik som gör att kvinnor hamnar i kläm!

(Applåder)

Herr talman! Jag har en mamma som har jobbat i svensk sjukvård i 30 år. Hon kan berätta för dig hur det ser ut på golvet, Ebba Busch. Hon kan berätta för dig att när du drar ned på resurserna och när du sänker skatterna för dina vänner betyder det att när de två personer som dog i vårdkön över julen och inte fick sina operationer berodde det på att det var viktigare att lägga pengarna på Sveriges miljardärer. Jag kommer aldrig backa från det.

Vården är det viktigaste vi har i Sverige. Det handlar om mänsklig värdighet. Den ska inte gå ut på att man ska ha privata försäkringar och köpa sig före, som Ebba Busch vill. Den kan inte gå ut på att fuskande företag ska dubbelfakturera och ta våra skattemedel. Den ska utgå från behov. Den med svårast sjukdomar ska gå först. Det kommer vi vänsterpartister alltid att stå upp för. Vi sätter vården före Ebba Buschs skattesänkningar.

(Applåder)

Herr talman! Under de senaste turbulenta dagarna i världspolitiken har det slagit mig: Nooshi Dadgostar säger exakt det som Donald Trump älskar att höra. Den amerikanska högern tror nämligen att Europa inte gör sitt – att vi inte tar vårt ansvar för vår säkerhet.

Vad gör Vänsterpartiet då? Jo, de tar varje tillfälle i akt att kritisera Nato. Nooshi säger nej till Natobaser och till svenskt stöd till Natoinsatser – nej, nej, nej. Hon säger alltid nej till Nato. Det låter säkert ljuvligt i Trumps öron.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Är det inte på tiden att Vänsterpartiet släpper sitt motstånd mot Nato och bevisar för amerikanerna att vi européer visst tar ett gemensamt ansvar för säkerheten?

Herr talman! Jag tror att Donald Trump skulle bli mycket förvånad över att likställas med mig, på många olika sätt.

Simona Mohamsson tar dock upp en viktig fråga. Vad gör vi nu, när det blivit precis så som Vänsterpartiet sa när säkerhetsutredningen gjordes våren 2022? Vi varnade för att den utveckling vi ser i länder som Turkiet och USA är auktoritär, och då måste vi ha en beredskap för detta. Vi sätter alltid svenska folkets trygghet och säkerhet först.

Det var inte vi utan Moderaterna som monterade ned försvaret. Vi bygger nu upp försvaret. Då är det viktigt att det inte sker på bekostnad av vården och skolan. Och vi behöver förstås samarbeta med likasinnade länder. Det är mycket viktigt att vi gör det, och vi ska nu ställa upp för våra grannländer.

Herr talman! ”Som Vänsterpartiet sa” – om vi hade lyssnat på vad Vänsterpartiet säger hade vi inte varit medlemmar i Nato.

I höst riskerar Sverige att få en rödgrön regering med ett vänsterparti som inte respekterar Sveriges medlemskap i Nato. Visst, Nooshi Dadgostar kan stå här och säga att det inte är fallet. Men i handling fortsätter Vänsterpartiet att visa att man inte står bakom Nato. Jag säger: Don’t tell me – show me!

Förra hösten röstade Vänsterpartiet trots allt emot att Sverige ska kunna skicka trupper för att hjälpa Natoallierade – det som är själva kärnan i Natosamarbetet. Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Kommer Nooshi att fortsätta verka för att försvaga Sveriges roll i Nato, om Nooshi blir försvarsminister i Magdalena Anderssons regering?

Herr talman! Vi respekterar det fullt ut och kommer inte att driva något utträde. Jag vet inte vad det är för omröstning du, Simona Mohamsson, talar om.

Ibland måste man i ett historiskt skede stå upp för sina vänner. Nej, vi tycker inte, i ett läge där Donald Trump hotar att invadera, erövra eller intervenera hos våra grannar på Grönland, att svenskt territorium ska användas av amerikansk militär för att attackera Danmark. Det står vi upp för.

Någonstans måste man sätta ned foten. Man kan jamsa, smickra och gulla med Donald Trump. Men en översittare och mobbare måste ibland förstå att ett nej är ett nej.

(Applåder)

Herr talman! När politiken slutar ta klimatmålen på allvar märks det snabbt. Förra året ökade klimatutsläppen med 7 procent i Sverige. Regeringen har visat i både ord och handling att klimatmålen i Sverige och EU inte väger så tungt längre. Det är som att sluta sätta gränser för barn och sedan bli förvånad när det börjar spåra ur.

Den här slappheten sprider sig. Vi ser hur EU nu riskerar att följa USA i spåren, där tunga, gamla fossilindustrier lobbar hårt för att montera ned klimatmålen och fördröja omställningen. För de företagen är varje dag av väntan en vinst. De tjänar på att resten av världen sitter fast i teknik som är beroende av olja.

Herr talman! Sverige tjänar inte på att vänta. Våra företag, vår teknik och vår innovationskraft vinner på att leda, inte följa. När regeringen bromsar ger vi bort våra konkurrensfördelar till andra länder, och jobben skapas där i stället för här. Det är inte bara dålig klimatpolitik – det är usel tillväxtpolitik.

Herr talman! Vi måste drastiskt minska utsläppen i transportsektorn, som i dag står för drygt en tredjedel av våra nationella utsläpp, och det är möjligt. Centerpartiet vill göra det billigare att byta till miljöbil och att installera solpaneler och laddbox för att kunna ladda bilen hemma. Vi vet också att dieselmotorn kommer att vara kvar i timmerbilar och skogsmaskiner och i jordbruket, men då är biodiesel givetvis det självklara komplementet.

Antingen bromsar vi, eller så väljer vi klimatsmart tillväxt. Det är bra för klimatet, jobben och hushållen.

(Applåder)

Herr talman! Välkommen, Elisabeth Thand Ringqvist, till den här kretsen!

Jag vill tala om vård. När Centerpartiet i riksdagen talar om satsningar på vård på landsbygden har jag svårt att inte tänka på Region Västernorrland, där Centerpartiet beslutat att avveckla Sollefteå sjukhus. Om 16 dagar stängs barnavdelningen. Det är den första avdelningen att stängas men inte den sista. Hösten 2027 kommer avvecklingen av Sollefteå sjukhus att vara klar.

Centern klargör i sin budgetmotion att partiet inte tror på KD:s modell att förena utbetalningar till vårdregionerna med krav. Kom nu inte dragande med att vi vill att det är Stockholm som ska bestämma! Det är nämligen Centerpartiets Stockholmspolitik som gör att vård på landsbygden avvecklas i stället för att makten, som vi har föreslagit, flyttas från en massa regionpolitiker i 21 olika regioner till en sammanhållen vård som styrs mer av vårdpolitikerna.

Hur kan ni tala om en vårdpolitik i hela landet när detta är resultatet för Sollefteå?

Herr talman! Tack, Ebba Busch, för att du lyfter Sollefteå! Sjukhuset i Sollefteå illustrerar otroligt väl utmaningen för sjukvården på landsbygden: brist på pengar och brist på personal. Inget av det löser vi dock genom att ta bort landsbygdsbornas makt över sjukvården.

Du pekar på flera problem i sjukvården, och vi är överens. Men detta handlar om rätten för människor att påverka den vård som de är beroende av och att kunna rösta bort de politiker som inte lyssnar. Det är precis det som får hända.

I dag, med regeringens politik, är det inte möjligt att starta de små mottagningar som både patienter och personal efterfrågar. Det går inte att starta en klinik som har till exempel en läkare och en sjuksköterska, för regelkrånglet är alldeles för omfattande. Det är helt obegripligt hur Kristdemokraterna kan tro att vården skulle fungera bättre om det fanns en jättelik centralmyndighet för sjukvård på Södermalm, som skulle bestämma över vården i hela Sverige. Beskriv det för mig!

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen hemlighet att regionernas skatteinkomster skiljer sig mycket åt. Det är ingen hemlighet att det är stora skillnader i hur lätt det är att rekrytera vårdpersonal beroende på var i landet man har sin vårdcentral eller sitt sjukhus. Det är därför vi har som vår viktigaste fråga inför detta val att vi ska ha ett samlat nationellt ansvar för vården.

Men det handlar alltså inte om denna skrämselretorik från Centerpartiets sida som jag är så otroligt trött på – att det skulle vara Stockholm som ska styra över vården. Det vill vi absolut inte.

I Stockholm, där Centerpartiet är med och styr, har man varit absolut sämst på att använda de prestationsbaserade medlen, som kan användas för att kapa vårdköer. Inte minst är det kvinnor som drabbas av långa vårdköer. Den politiken vill vi absolut inte ha.

Vi vill ha möjlighet att lyssna på landsbygdens röster när man säger: Låt oss ha kvar Sollefteå sjukhus! Stäng inte barnavdelningen! Detta förhindras med Centerpartiets så kallade vårdpolitik och så kallade landsbygdspolitik.

(Applåder)

Herr talman! Nu förstår jag. Ebba Busch förstår inte att ”Stockholm” för resten av landet inte betyder Region Stockholm eller Stockholms stad. ”Stockholm” betyder att det finns en myndighet i Stockholm som man i den här salen på Helgeandsholmen bestämmer över. Det är det som är den stora vårdmyndigheten.

Väldigt många människor i landet underkänner sådan centralstyrning. Vi ser ju det. Den här regeringen har avvecklat väldigt många av de servicekontor som fanns ute i landet.

Jag kan inte hitta ett enda exempel där en centralisering i Sverige har lett till att det blivit mer verksamhet ute i landet – inte ett enda exempel kan jag komma på. Jag tror inte att Sveriges landsbygd kommer att må bättre av en centralstyrning av den svenska vården.

Det kommer tvärtom att leda till mer nedläggningar och större distans mellan vad människor verkligen behöver och vad som kommer att kunna levereras.

(Applåder)

Herr talman! Liberalerna och regeringen är i färd med att helrenovera friskolesystemet. Alldeles för länge har vi fått läsa om oseriösa friskoleägare som prioriterar bort barnens rätt till labbsalar, om obehöriga lärare och om onyttig mat. Vi går nu vidare med vinstbegränsningar för friskolor som inte sköter sig.

Frågan är dock vad Centerpartiet tycker om vinster i skolan. Den förrförra ledaren för Centerpartiet lät öppna dörren på glänt mot vinstbegränsningar. Elisabeth Thand Ringqvists företrädare var inte lika förtjust i det, och Elisabeth Thand Ringqvist har själv försvarat

friskolornas vinster.

Min fråga är: Står Centerpartiet på barnens eller friskoleägarnas sida?

Herr talman! Simona Mohamsson och jag blir precis lika upprörda när vi läser om problemen i svensk skola. Det är ridgymnasier utan hästar, kemilektioner utan labbsalar och gympalektioner utan riktiga idrottssalar. Det handlar om hur glädjebetyg kompenserar för kunskap och om skolor som sätter i system att anställa obehöriga lärare för att sänka sina kostnader. Så får det inte fortsätta.

Låt oss lösa det grundläggande systemfelet tillsammans. Här kommer fyra förslag där vi tycker lika och där Mohamsson skulle ha Centerpartiets stöd varje dag i veckan om hon bara lade förslagen på riksdagens bord:

Förändra skolpengen så att friskolor inte får ersättning för ansvar de inte tar.

Reformera betygssystemet i grunden, så att det inte fortsätter att vara 20 000 elever som slås ut varje år.

Inför offentlighetsprincipen i skolan, så att varje elev och förälder får bättre insyn.

Slopa kösystemet så att ingen som inte ställt sitt barn i kö redan på BB är för sent ute.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att Liberalerna och Centerpartiet inte delar samma syn på vinstintressen i skolan.

Jag tillhör själv generation friskola. Jag har sett hur vänner har gått i skolor utan labbsalar och utan behöriga lärare, där man har fått matkuponger i stället för panerad fisk och kall sås i skolan.

Liberalerna kommer alltid att sätta barnen före börsbolagen. Därför kommer Liberalerna och regeringen att lägga fram förslag om vinstbegränsningar.

Min fråga kvarstår. Kommer Centerpartiet att lyssna på landets elever och lärare och rösta på vårt förslag om vinstbegränsningar, eller kommer man att rösta emot?

Herr talman! Jag vill inte att de hundratusentals elever som går i en friskola som är bra och som de tycker om ska behöva lämna den. Vad jag vill är att ge varje elev en riktigt bra skolgång.

Vi vill att den som anställer fler behöriga lärare ska få högre skolpeng än den som anställer obehöriga. Vi vill att lärare som undervisar i skolor med dåliga resultat ska få ett lönetillägg på 5 000 kronor i månaden. Vi vill att stöttning till elever som behöver det ska bli bättre och obligatorisk.

Jag blir precis lika upprörd som Simona Mohamsson när jag läser om problem med vinstdrivande skolor. Det viktiga är dock att vi kan behålla de hundratusentals elever som ändå är nöjda med sin skola. Vi får inte låta den lilla andel skolor som inte gör sitt jobb bestämma över den stora majoritet elever som ändå är väldigt nöjda med de skolor som de går i.

(Applåder)

Herr talman! Är alla mobiltelefoner avstängda nu?

Nära hälften av svenska folket stöder Kristdemokraternas förslag om förbud mot burka och niqab. Detta framgår av en undersökning som SVT beställt.

Det är inte en fråga om vilket klädesplagg som helst. Burkan är symbolen för ett system som kontrollerar kvinnan, begränsar hennes rörelser och definierar vad som är tillåtet och inte. Det är ett system som, får vi höra, framhåller tradition och moral. Men med dessa begrepp utövas i stället hedersförtryck och total kontroll.

Det är ett system som anonymiserar kvinnors närvaro i samhället. Vi kan kalla detta system för burkakrati.

Låt oss se det i relation till demokratin. I burkakratin förlorar kvinnor sina fri- och rättigheter. När vi kvinnor inte längre syns slutar vi att definieras som personer. I burkakratin utsätts muslimer för krav på underkastelse. Svenska muslimska kvinnor som älskar vårt land och vill vara en del av vårt gemensamma vi möts av en förväntan om att också de ska vända om.

I burkakratin ser vi samma totalitära idé som manifesteras i Islamiska republiken Iran. Även om den islamistiska regimen inte kräver burka kväver den varje rop på frihet.

Detta är en värderingskamp som Sverige måste ta. Det är en värderingskamp som Sverige måste vinna. Burkakratin utmanar vårt gemensamma etiska minimum och urholkar vår samhällsgemenskap. Den som förnekar hotet från detta förminskar kvinnors utsatthet och försvagar varje seriös ansats till integration.

Herr talman! Jag hoppas att hösten 2026 är hösten då Sverige röstar för ett förbud av burka och niqab och de värderingar som följer med detta. De hör inte hemma i vårt land.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lili André, Yusuf Aydin, Mathias Bengtsson, Magnus Berntsson, Camilla Brodin, Hans Eklind, Cecilia Engström, Ingemar Kihlström, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson (alla KD), Leonid Yurkovskiy (SD), Marie-Louise Hänel Sandström (M) samt Sara-Lena Bjälkö (-).

Herr talman! Sedan april förra året har fler än 650 personer som arbetar och gör rätt för sig utvisats från Sverige. Det har drabbat vårdbiträdet Sara likaväl som restaurangägaren Sharmin. Det är människor som har arbetat, betalat skatt och gjort allt för att bli en del av det svenska samhället.

De utvisas nu för att möjligheten till spårbyte är borta och för att regeringen gång på gång har höjt lönegolvet för den som kommer till Sverige och arbetar. Vad gör Kristdemokraterna för att få stopp på dessa onödiga utvisningar – utvisningar som gör att många företag i dag har svårt att hitta rätt personal och få sina företag att växa?

(Applåder)

Herr talman! Mitt partis ingång har alltid varit att det ska vara möjligt att bli en del av Sverige för den som är beredd att göra Sverige till sitt. Det handlar om att anpassa sig till våra värderingar, så att vi delar samma värderingar, och att vara beredd att lära sig språket, så att vi också både kan tala samma etiska modersmål och också tala samma språk, även om vi inte hade samma modersmål från början. Det handlar dessutom om att vara beredd att göra rätt för sig och hitta en egen försörjning för att kunna försörja sig själv och sin familj. Då har vår utgångspunkt varit att det ska vara möjligt för viet och samhällsgemenskapen i Sverige att växa. Då ska det också vara möjligt att bli en del av Sverige. De som begår brott eller vägrar att anpassa sig till Sverige ska inte få stanna.

Jag är stolt över den omläggning av migrationspolitiken som vi har gjort. Vi behöver ha en stram migrationspolitik för lång tid framöver. Men med det sagt: Vi kommer alltid att navigera utifrån de principer som jag började med, och vi kommer alltid att vara beredda att se över vårt eget system, även framåt och även i regeringsställning.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (-).

Herr talman! Svenskt Näringsliv och Ebba Buschs ministerkollega Johan Britz har båda sagt att det här inte är bra för Sverige. Centerpartiet instämmer i den slutsatsen. Man måste ändå förstå att det här lönegolvet ligger ganska högt. Det betyder att nyutexaminerade sjuksköterskor, bibliotekarier och apotekare och forskarstudenter inte ska vara kvar i Sverige, för deras löner är lägre än 35 000 kronor, ungefär, som detta kommer att ligga på under 2026.

I ett redan tufft läge med en utdragen lågkonjunktur och med låg tillväxt vill regeringen alltså sätta ytterligare käppar i tillväxthjulet. Varför är det bra för Sverige?

(Applåder)

Herr talman! När det gäller valet 2026 är det så här långt in i partiledardebatten ganska uppenbart.

Det kan vara fyra år till med lag, ordning och reda. Då är det ordning och reda i energipolitiken och i brottsbekämpningen. Det är då ordning och reda i den ekonomiska politiken och inte minst ordning och reda i migrationspolitiken. Det handlar om det som har satt stopp för att vem som helst kan valsa in i vårt land och befinna sig här utan att ens söka uppehållstillstånd eller söka uppehållstillstånd och få avslag och ändå välja att vara kvar här och begå grova brott och inte ha en förväntan på sig att lämna landet.

Det står mellan lag, ordning och reda och total oreda – grisen i säcken, fyra rödgröna partier som spretar åt olika håll i varenda avgörande fråga.

Nej, vi kommer inte att backa från linjen om en stram migrationspolitik. Men utgångspunkten kommer fortfarande att vara: Är du i Sverige och är du svensk ska du söka de jobb som finns. Där måste vi börja. Det kommer att vara den politik och den linje som vi har för lång tid framöver, och det står vi fast vid.

(Applåder)

Herr talman! De senaste månaderna har vi sett exempel på människor som jobbar i omsorgen, sjukvården och välfärden och som nu utvisas på grund av regeringens migrationspolitik. Det handlar om människor som har jobb, som betalar skatt, som kan språket och som har kollegor och vänner och ofta barn födda i Sverige. De är integrerade. De behövs. Ändå skickas de ut.

Herr talman! Det här är inte en värdig politik. I en tid då välfärden skriker efter personal väljer regeringen en politik som gör att vi utvisar människor som behövs i vårt land. Det här slår inte bara sönder liv. Det skapar också otrygghet på arbetsplatser och i samhällen runt om i landet.

Miljöpartiet vill ha en migrationspolitik som är rättssäker, ordnad och human och som faktiskt fungerar för människor och för Sverige.

Herr talman! Jag lyssnade med intresse på det tidigare replikskiftet. Ebba Busch menar att man är beredd att ompröva om man ser negativa konsekvenser. Min fråga är då: Kommer Ebba Busch och regeringen att se över de här orättfärdiga konsekvenserna av den stränga lagstiftningen?

(Applåder)

Herr talman! Det här är en komplicerad och svår fråga. Vår utgångspunkt är alltid att vi ska stå på människans sida, inte på systemets. Vi vet att det inte finns något system som kommer att vara perfekt. Det är därför jag gladeligen upprepar mitt svar från tidigare. Vi håller oss alltid ödmjuka inför vår egen lagstiftning även när vi sitter i regeringsställning. Är det så att vi i nyanser har landat snett här – och grundintentionen har varit rätt – är vi från Kristdemokraternas sida beredda att se över lagstiftningen för att den ska träffa mer rätt.

Det är alltså människor som har kommit hit, som har gjort Sverige till sitt, som delar våra svenska värderingar, som delar det svenska språket och som också har gjort allt de kan för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De har ett jobb, står för sin egen försörjning och försörjer sin egen familj. Det är klart att utgångspunkten ska vara att de ska stanna. Men då måste man också klara av att i andra änden säkerställa en politik som utvisar invandrade män som begått grova våldtäkter mot kvinnor i hemtjänsten. Den politiken mäktar tyvärr inte Miljöpartiet att stå för; det gör vi.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir faktiskt beklämd när jag hör Ebba Busch prata.

Jag frågar alltså om människor som 35-årige Sam, som har fast jobb på ett äldre- och demensboende i Nyköping och som riskerar att skickas till Syrien efter tio år i Sverige. Jag frågar om en specialistsjuksköterska i Lund, i hemsjukvården, som från en dag till en annan nu ska utvisas med sin fru, som jobbar som sjuksköterska i Malmö. Från lilla Norsjö rapporteras om Sara, Farhood och deras son som gått runt och väntat på ett utvisningsbesked. Sara säger själv: Vi har gjort allt rätt. Vi har lärt oss svenska. Vi har jobbat, köpt hus och klarat oss själva. Det är dem jag frågar om, Ebba Busch.

Är Ebba Busch nöjd med de här utvisningarna? Är ni, nu när ni ser konsekvenserna av ett system som uppenbarligen är långtifrån perfekt, beredda att backa och beredda att göra det nu?

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att jag har gett ett rakt svar till Amanda Lind här i dag. Vi kommer alltid att stå upp för de människor som hamnar i kläm i system som hade en intention och där man landat vid sidan av. I och med att jag sitter i regeringen kommer jag inte att kunna uttala mig om enskilda fall, men detta är den linje jag står för.

Jag menar att det finns ett problem. Jag kan alltså möta Miljöpartiet i den här frågan, men då måste Miljöpartiet tydligt deklarera inför detta val att man under de åtta år som man stöttade en rödgrön regering senast konsekvent såg mellan fingrarna på alla de allvarliga brott som människor begick i vårt land under tiden de sökte asyl, hade fått uppehållstillstånd eller fått dubbelt medborgarskap. Man har alltså ändå försvarat att de ska få vara kvar i landet.

Det är därför jag säger: Jag är beredd att ha ödmjukhet när det gäller att se till att vår lagstiftning, som har stramat åt, blir träffsäker och verkligen når målet. Men då borde Miljöpartiet kunna flytta sig när vi nu sett så allvarliga våldtäkter mot kvinnor i hemtjänsten i Sverige. De människorna ska ut ur landet. Den politiken står inte Miljöpartiet för. Det gör vår regering.

(Applåder)

Herr talman! Under julhelgen mördades två kvinnor brutalt. Jag blir fruktansvärt frustrerad, ledsen och upprörd när jag tänker på detta och på alla kvinnor som före dem fallit offer för våldet. Vi behöver göra så mycket mer för att kvinnor i Sverige ska känna sig trygga.

I dag tar Miljöpartiet ett initiativ till att brett se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård. Fler ska kunna dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om de bedöms ha en allvarlig problematik och kan utgöra en fara. Det möjliggör vård, och det förhindrar att mycket farliga personer med hög återfallsrisk släpps ut.

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är en av de mest allvarliga trygghetsfrågorna i vårt samhälle. Det kräver uthållighet, många insatser och en bred samsyn i riksdagen – över tid och över partigränser. Det ansvaret är det vår förbaskade skyldighet att ta.

Herr talman! Januari kallas för årets fattigaste månad. Med Ulf Kristersson som statsminister har den för många blivit ännu fattigare när de ekonomiska klyftorna ökat. Vi ser en massarbetslöshet alltmedan regeringen försvagar trygghetssystemen och prioriterar skattesänkningar för de rikaste framför välfärden.

Herr talman! Många i vårt land går runt med en oro. Det handlar om en kvinnas oro för att slås ihjäl av en man, en förälders oro för ekonomin eller för att barnen ska rekryteras in i gängkriminalitet och en familjs oro för att tvingas ut ur landet. Samtidigt finns oro för världsläget och för klimatet.

Herr talman! I Sverige bör alla barn och unga få växa upp med en framtidstro. Det går att byta kurs. Det går att få Sverige på rätt spår igen, men då krävs ett regeringsskifte. Med Miljöpartiet får Sverige tillbaka tron på framtiden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Hansén, Jan Riise och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! Det är sent, och vi tar ett lite annat grepp.

Vi föreställer oss att vi har tagit över familjegården som står där lika stadigt som när vi var barn. Barnen som nu finns på gården vet att de en dag, om de vill, kommer att ta över. Det är drömmen, men drömmen hotas. För att ta över gården har syskonen köpts ut, vilket krävde stora lån med skogen som pant.

Så kommer beskedet. Skogen får inte brukas. Någon har anmält att det kan finnas en tjäderplats i skogen. Vi har ingen brist på tjäder, tvärtom, men ändå säger Skogsstyrelsen att överklagan ska prövas. Kanske kan skogen aldrig avverkas. Tillgången är därmed värdelös, och gården måste säljas för att undvika konkurs.

Så här ser verkligheten ut för många skogsägare i dag. Vad tänker Amanda Lind göra för att ta skogsägarna ur den här Kafkaartade situationen?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill passa på att hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen till partiledardebatten och ser fram emot att diskutera dessa och andra frågor med Elisabeth framöver!

När det gäller dagens skogsbruk finns det många utmaningar. Vi vet att det finns en försämrad artrikedom i våra skogar. Vi vet att skogen är så värdefull för att fånga upp koldioxid. Vi vet också att många, inte minst små och medelstora skogsägare, kämpar med lönsamheten. Vi vet också att det kan uppstå situationer som naturligtvis är helt oacceptabla.

Det är därför vi i Miljöpartiet de senaste åren har gått fram med många reformer för att öka valfriheten för skogsägare och stärka möjligheten till kompensation. Vi har gått fram med en artbonus som innebär att man ska få en kompensation om man hamnar i en sådan situation där det finns värdefulla arter på ens mark.

Vi ska komma ihåg att väldigt många skogsägare vill bidra mer till artrikedomen och klimatupptaget. Då måste vi i politiken ge de förutsättningarna, och jag diskuterar gärna dessa reformer med Elisabeth Thand Ringqvist.

(Applåder)

Herr talman! Det gläder mig att Amanda Lind lyfter den biologiska mångfalden. Den är väldigt viktig. Men låt oss tala klarspråk om skogen. Klimatkampen kan inte vinnas genom att stoppa brukandet. När det kommer till koldioxid är nämligen träd som tonåringar: De käkar mest när de växer. Sveriges skogar behövs dessutom för att ersätta plast, för att bygga fler hus i trä och för att låta landsbygden driva den gröna omställningen, inte bromsas av den.

Amanda Lind påstod i en lördagsintervju att Miljöpartiet vill minska avverkningarna med upp till 20 procent men att detta inte ska leda till färre jobb. Det går givetvis inte ihop. När politiken börjar behandla skogen som ett skyltfönster i stället för en näring har man lite grann tappat kontakten med skogen. Hur tänker Amanda Lind att minskad avverkning med 20 procent inte ska påverka jobben i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att Centerpartiet måste läsa i kapp både forskningen och Miljöpartiets politik.

Självklart ska vi kunna bruka svenska skogar! Självklart ska vi kunna kombinera möjligheten till arbetstillfällen i skogarna med en stärkt klimat- och miljönytta. Forskningen är tydlig: För att nå klimat- och miljömål måste naturhänsynen öka. Man behöver låta skogen växa längre innan den avverkas och också hugga ned färre träd. Det kom också en rapport som visade att skogens klimatupptag hade stärkts på grund av bland annat minskade avverkningar.

Det här måste vi göra på ett kontrollerat, smart och klokt sätt. Vi vet ju att även om vi fortsätter med status quo så kommer jobben att minska i de svenska skogarna. Det är det vi ser när vi ser tillbaka. Landsbygden har utarmats på arbetstillfällen, och där behöver vi göra mer. Vi behöver stärka innovationskraften, stärka förädlingsförmågan och hitta nya sätt att bruka våra skogar som också ger jobb.

Som sagt, jag diskuterar gärna vidare de här förslagen, men jag tror att Centerpartiet behöver läsa på forskningen lite mer.

(Applåder)

Herr talman! Timmen är sen, och jag önskar fortsätta att tala om vården.

Miljöpartiet övertog regeringsansvaret hösten 2014. Två år senare hade antalet patienter som hade väntat mer än 90 dagar på nybesök inom den specialiserade vården ökat med 73 procent. Antalet patienter som hade väntat mer än 90 dagar på operation hade ökat med 84 procent. Detta var återigen ett resultat av en kravlös vårdpolitik.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterade 2017 att utvecklingen gick åt fel håll och sa samtidigt att regeringen behöver utveckla den strategiska styrningen för att främja en förbättrad tillgänglighet. Det görs nu. Nu har vi sett ett trendbrott, och vårdköerna har minskat med 25 procent. Den riktade satsningen för att korta vårdköerna inom tre specifika vårdområden har gett goda resultat tack vare en kravfylld vårdpolitik som sätter patienterna i centrum, inte system och regionpolitiker.

Hur ser Amanda Lind på ökad statlig styrning av vården? Skulle vi kunna hitta en väg framåt tillsammans här?

Herr talman! Inom vissa områden är jag övertygad om att det behövs en tydligare och stärkt statlig styrning och statliga stöd för att kunna göra rätt prioriteringar. Till exempel har Miljöpartiet gått fram med stora satsningar på både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Inom andra områden behövs det tydligare direktiv. Jag tycker också att den nationella vårdförmedlingen som det arbetas med nu är helt självklar. Det ska vi absolut gå vidare med.

Jag vill dock komma tillbaka till vad jag hör och som bedöms vara det absolut mest centrala för att vi ska kunna få fler vårdplatser och en bättre fungerande vård i hela landet. Det är personalen. Det är arbetsvillkoren. Det är att man får fler kollegor så att man faktiskt har en chans att öppna de här vårdplatserna för att kunna beta av köerna så att de som har de allra största behoven också får vården snabbast.

Det är där den här regeringen misslyckas. Det är för lite pengar till regionerna. Det är för lite satsningar på arbetsmiljön inom vården. Sjukskrivningarna ökar tyvärr inom välfärden. Fler sjuksköterskor behöver få en kollega så att de slipper bli sjukskrivna på det sätt som vi nu ser.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ändå vädja om en möjlighet att få prata vidare med Miljöpartiet om detta och att Miljöpartiet ska tänka om hela vägen. Vi har prövat den modell som Amanda Lind pekar på i grunden, och den håller inte. 21 olika regioner mäktar inte med. Det är dags att gå hela vägen och avskaffa dem och få ett nationellt ansvar.

Amanda Lind pekar här på behovet av mer resurser till regionerna, men när man öste 30 miljarder över regionerna senast fick det alltså inte mätbart resultat. I Dagens Samhälle summerade man detta med orden: ”Varken regionerna, Socialstyrelsen eller regeringen har tagit ansvar för att redovisa att skattemiljarderna verkligen gått till att ställa om vården.” Det är inte vägen framåt.

Jag hoppas att vi kan bli fler i politiken som är beredda att sätta patienternas bästa före regionernas bästa. Vi har nu sett resultatet gällande höftledsoperationer, där vårdköerna har gått ned kraftigt med 55 procent. Antalet operationer har gått upp för gråstarr, och kötiderna har gått ned för framfall.

Det är i denna riktning vi behöver fortsätta att gå, och jag skulle gärna göra det med MP.

(Applåder)

Herr talman! Vi har de facto suttit alla partier i den här kammaren och diskuterat frågan om förstatligande av vården och brett landat i, dock inte med Kristdemokraterna, att det inte är en stor omorganisation svensk sjukvård behöver. Däremot finns det flera områden, till exempel ambulansflyg, helikopterverksamhet och vaccinationer, där vi bör samordna oss mer.

När man pratar med människor i sjukvården är det bristen på resurser som man återkommer till. Inte resurser för resursernas skull utan för att mer personal ska kunna anställas. Det är alltså tusentals sjuksköterskor som har lämnat yrket i dag, och det gör de på grund av arbetsvillkoren, på grund av att det inte är tillräckligt attraktivt att jobba inom svensk sjukvård.

Kristdemokraterna är det parti som ansvarar för sjukvård i dag. Jag skulle vilja höra era åtaganden. Kommer ni att satsa på arbetsvillkoren inom sjukvården? Kommer man att få fler resurser? Kommer ni att agera för att Sollefteå sjukhus också kan värnas? Ni har möjligheten i regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Efter Rysslands invasion av Ukraina tog flera partier i den här kammaren ansvar och satte Sveriges intressen först. De sattes före ideologier och partiåsikter. Vi gick med i Nato för att Sverige behövde det.

Nu börjar vi så smått vända om kärnkraften också. När regeringen tar viktiga kliv framåt för ny kärnkraft börjar till och med en och annan socialdemokrat ändra inställning. Men Miljöpartiet håller fast vid sitt kärnkraftsmotstånd trots att vi behöver kärnkraft för att klara omställningen och för att göra Europa energioberoende. Allt annat vore ett stort säkerhetspolitiskt misstag.

I det här oroliga omvärldsläget är min fråga till Amanda Lind om det inte är på tiden att sätta Sveriges behov av kärnkraft före partiintressen.

Herr talman! Med tanke på erfarenheterna från Ukraina har jag med all respekt svårt att se att kärnkraft skulle vara det som stärker svensk säkerhet. Med det sagt far också Simona Mohamsson med osanning. Jag skulle vilja se de myndighetsrapporter och de energiforskare och experter som pekar på att just kärnkraften är avgörande för svensk säkerhet framåt och för svensk energiförsörjning. Expert efter expert har ju tvärtom pekat på att det går att göra energiomställningen på annat sätt.

Satsningen på kärnkraft fördröjer klimatomställningen för att den tar så lång tid att få på plats. Investeringar i förnybart trängs ut. Kärnkraften kommer att bli extremt dyr för skattebetalarna – och den behövs inte, för det är fullt möjligt och billigare och går dessutom snabbare att bygga ut det förnybara i kombination med grön baskraft.

Är det någon som är ideologiskt förblindad är det Liberalerna.

(Applåder)

Herr talman! Miljöpartiet talar gärna om elektrifiering – men det kräver ju el. Det kräver fossilfri el, och det kräver kärnkraft.

Svenska folket har redan fått ett smakprov på Miljöpartiets kärnkraftslösa samhälle. När reaktor efter reaktor stängdes under Miljöpartiets maktinnehav ledde det till elpriser som svängde som en bergochdalbana. Det ledde till att kolkraftverk måste startas upp. Konstigt nog gladdes bara Miljöpartiet åt detta.

Min fråga till Amanda Lind är när Miljöpartiet är berett att ompröva sitt nej till svensk kärnkraft.

Herr talman! Jag ställer frågan igen till Simona Mohamsson: Vilka är det som säger att det är just kärnkraft som behövs för att vi ska klara elektrifieringen och våra klimatmål?

Det den här regeringen har lyckats med är att totalt bromsa elektrifieringen, som Simona Mohamssons och även andra partier i Tidöregeringen pekade på skulle vara det absolut viktigaste för att klara klimatet.

Försäljningen av elbilar minskade under Liberalernas tid i regering. Utbyggnaden av förnybar el och den baskraft som krävs tvärnitade. Nu pekar de på kärnkraft, som kanske kan vara på plats om 15–20 år, om vi har tur, till enorma kostnader för skattebetalarna. Var är satsningen på elektrifieringen här och nu? Var är ansvarstagandet för klimatomställningen?

Jag är så trött på att i debatt efter debatt få kärnkraft som svar. Det är helt oseriöst, inte minst från Liberalerna som faktiskt också har klimatministerposten.

(Applåder)

Herr talman! Sverige ska bli mer som Sverige, brukar Magdalena Andersson säga. Som liberal patriot kan jag bara hålla med. Vi är ett av världens bästa länder med världens bästa värderingar. Men Magdalena Andersson förstår inte vad det är som gör Sverige exceptionellt bra. Att Sverige är ett rikt, öppet och fritt land beror inte på Socialdemokraternas skattehöjningar eller på deras låtgåattityd i integrationspolitiken.

Det som gör Sverige till ett fantastiskt land är tjejen som anstränger sig och pluggar till ingenjör, kvinnan som vågar starta eget och skapar nya jobb, läraren som markerar mot antisemitism i klassrummet och polisen som sätter stopp för våld i hemmet. Framgångsreceptet stavas ett samhälle där människor bildar sig, beter sig och bryr sig. Sverige är helt enkelt Sverige för att vårt land är byggt på liberala värderingar. Vi värdesätter flit och ansträngning. Vi tror inte bara på jämställdhet, utan vi praktiserar det varje dag. Vi försvarar alltid varje människas rätt till ett fritt liv och självförverkligande. Det är ett land jag tillsammans med Liberalerna vill förvalta, förbättra och försvara för en ljusare framtid och för en mer hoppfull morgondag.

(Applåder)

Partiledardebatten var härmed avslutad.