Utvecklingen i Syrien

Herr talman! Sara Gille har frågat mig vilka konkreta insatser jag avser att göra för att stärka stödet till civila i flyktingläger i Syrien och säkerställa att humanitär hjälp når fram. Ledamoten frågar också vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra ytterligare eskalering i Syrien samt vilka initiativ som regeringen och jag planerar att ta i internationella sammanhang.

Den brutala Assadregimen har fallit, vilket innebär en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Sverige vill stödja den här utvecklingen, både politiskt och genom biståndet. Processen måste inkludera hela det syriska samhället och respektera alla landets minoritetsgrupper, något Sverige och EU är tydliga med.

Den humanitära situationen i Syrien är djupt oroande och förblir en av världens värsta humanitära kriser. År 2024 bidrog Sverige med mer än en kvarts miljard kronor i humanitärt stöd för att lindra den syriska civilbefolkningens lidande. Utöver detta är Sverige också en stor givare av kärnstöd till humanitära aktörer som är aktiva i Syrien. Sveriges humanitära stöd till Syrien fortsätter under 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige ser med oro på det fortsatta våldet i norra Syrien. Deskalering och stabilitet är viktigt för att förhindra flyktingströmmar, motverka Daesh och tillse det syriska folkets rättigheter. Sverige deltar i den globala koalitionen för att bekämpa Daesh - ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet.

Sverige står tillsammans med våra partner redo att stötta det syriska folket. EU:s stöd till Syrien är centralt. Det är viktigt att EU, tillsammans med FN, stöttar en fredlig, inkluderande och ordnad process. Vi ger vårt fulla stöd till FN och det särskilda sändebudet för Syrien.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag uppskattar särskilt att statsrådet lyfter Sveriges humanitära insatser och betonar vikten av internationellt samarbete för att möta de problem som Syrien står inför.

I dag vill jag i mina tre anföranden belysa olika aspekter av konflikten i Syrien: kulturarvets förstörelse, den humanitära situationen samt behovet av skyddszoner och politiska lösningar.

Det är viktigt att minnas att Syrien är en ung statsbildning. Syrien som vi känner det i dag skapades under det franska mandatet i början av 1900-talet, när kartorna ritades om av de koloniala makterna. Det syriska folkets historia sträcker sig längre tillbaka än så, men det moderna Syrien har aldrig haft den stabilitet som många andra länder har haft. Det vi ser i dag - ett land nästan helt förstört av krig, förtryck och extremism - är resultatet av en stat som aldrig har fått möjlighet att blomstra i fred.

Men utöver de människoliv som har förlorats står vi inför en förlust av något oerhört värdefullt för mänskligheten, nämligen Syriens rika kulturarv. Den systematiska plundringen av museer, förstörelsen av historiska byggnader och försäljningen av antikviteter på den svarta marknaden är en tragedi inte bara för Syrien utan för hela världen. Detta kulturarv berättar historier om mänsklighetens gemensamma historia och mångfald, och varje förlorad artefakt är en förlorad del av vårt gemensamma arv. Historiska kyrkor och religiösa helgedomar, som har varit symboler för landets mångkulturella arv i tusentals år, förstörs och plundras. Syrien har varit hem för kristna i tusentals år, och deras förlust skulle vara ett förlorat kapitel i världens kulturhistoria.

Herr talman! Unesco och andra internationella aktörer har i andra konfliktzoner arbetat för att skydda kulturarv som riskerar att förstöras. Ett exempel är insatserna i Mali, där FN och internationella organisationer samarbetade för att restaurera Timbuktus heliga manuskript och monument efter att de hade förstörts av extremister. Dessa framgångar visar att det är möjligt att agera snabbt och beslutsamt för att rädda hotat kulturarv. Vi måste lära oss av dessa exempel och säkerställa att internationella insatser riktas mot att rädda det som ännu kan bevaras i Syrien.

Sverige har historiskt varit en stark humanitär aktör och en försvarare av mänskliga rättigheter. Genom att delta i initiativ som syftar till att skydda och återställa kulturarv kan Sverige inte bara bidra till att bevara mänsklighetens historia utan också stärka sitt rykte som en global ledare inom kultur och mänskliga rättigheter. Vi har ett ansvar för att stå upp för dessa värden även i internationella sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag vilja fråga utrikesministern: Vad avser regeringen att göra för att bevara Syriens kulturella och historiska identitet?

I detta anförande instämde Rasmus Giertz och Markus Wiechel (båda SD).

Herr talman! Efter 14 år av inbördeskrig med ofattbar brutalitet mot den egna befolkningen har nu Assadregimen fallit. Efter att terrorgruppen HTS tog makten i Syrien kunde vi se att det var många i Sverige, främst invandrargrupper, som firade det. Men jag är inte lika optimistisk, herr talman.

HTS, med dess historiska kopplingar till al-Qaida, är terrorlistat av EU, USA och FN och har begått omfattande övergrepp mot minoriteter, vilket har skapat en miljö präglad av rädsla, förföljelse och systematisk diskriminering.

En grupp som har drabbats hårt av HTS terror är kristna. HTS har upprepade gånger riktat in sig på kyrkor och andra kristna helgedomar. Dessa har förstörts, plundrats eller omvandlats till militära baser. Ett exempel är historiska kyrkor, som har förstörts i syfte att sudda ut det kristna arvet i regionen. Detta är inte bara en attack mot kristna som religiös grupp utan också ett försök att radera en del av Syriens kulturella och historiska identitet.

Kristna som bor i områden kontrollerade av HTS utsätts för hot, våld och tvång. Många har blivit bortförda - och man pressar deras familjer på pengar - medan andra har dödats för att de vägrar gå med på gruppens krav. HTS har också infört system som tvingar kristna att betala jizya, en form av skatt som används för att förtrycka och marginalisera icke-muslimska grupper.

Tusentals kristna har tvingats lämna sina hem i områden som kontrolleras av HTS. Dessa tvångsförflyttningar är en del av en bredare strategi för att förändra områdets demografi och skapa en homogen befolkning som följer gruppens extremistiska ideologier. De som tvingas fly lämnar ofta hela sitt liv bakom sig, inklusive egendom och kulturella arv, och tvingas leva under svåra förhållanden som internflyktingar eller flyktingar i andra länder.

HTS använder systematiskt propaganda för att sprida hat mot kristna och andra minoriteter. Genom att framställa kristna som fiender till deras sak uppmuntrar gruppen till ytterligare våld och förföljelse. Detta bidrar till en farlig cykel av radikalisering och instabilitet i regionen.

Kristna i Syrien har länge varit en del av landets kulturella mångfald, men de övergrepp som utförs av HTS hotar deras existens. Det är avgörande att världssamfundet agerar för att stoppa dessa brott och skydda de utsatta grupper som drabbas av denna systematiska förföljelse.

Herr talman! HTS övergrepp mot kristna i Syrien kräver omedelbara åtgärder från det internationella samfundet. Organisationer som FN och EU måste intensifiera sina insatser för att dokumentera dessa brott och ställa ansvariga inför rätta. Dessutom måste länder som Sverige arbeta för att öka skyddet för religiösa minoriteter och stödja initiativ som främjar fred och samexistens i Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför fråga utrikesministern: Vilka åtgärder planerar regeringen för att skydda landets kristna minoritet från våld, förtryck och förföljelse? Avser regeringen att vidta åtgärder för att skydda Syriens kulturella och historiska identitet och kristna arv?

I detta anförande instämde Sara Gille och Markus Wiechel (båda SD).

Jag konstaterar att frågorna i interpellationen handlar om stödet till civila i flyktingläger, om humanitär hjälp och om att förhindra att situationen eskalerar ytterligare. Den kanske inte täcker alla de frågor som har ställts i inläggen här.

Herr talman! Tack, Sara Gille, för denna angelägna fråga och, naturligtvis, ett stort tack till utrikesministern för svaret!

Det har hänt en del sedan interpellationen ställdes. HTS tog över praktiskt taget hela Syrien väldigt snabbt. Naturligtvis är vi alla väldigt glada över att den brutala och hänsynslösa Assadregimen har fallit, men det är inte bara positiva signaler vi ser från Syrien. HTS är, som utrikesministern vet och som mina partivänner har varit inne på, en brutal terrororganisation. Den kännetecknas av sin brutalitet och av sin intoleranta och radikala tro, och den kommer från samma ideologiska familj som al-Qaida och Islamiska staten. Det är till och med så att Islamiska staten och det som i dag är HTS en gång i tiden var en och samma grupp.

Vi kan alla såklart hoppas att det blir som vissa tycks tro: att de mest hårdföra islamisterna, som nu har kontroll över Syrien, plötsligt vill tillåta oliktänkande och värna den mångfald som finns i Syrien och att dessa grupper då skulle kunna leva sida vid sida. Kanske kan vi rent av hoppas på att de skulle införa något som liknar demokrati.

Jag är inte riktigt så optimistisk. En av anledningarna, som vi inte heller får glömma, är de många övergrepp som nu sker inför öppna ögon mot kristna, druser, alawiter och många andra. I synnerhet alawiter är särskilt utsatta. Vi vet också att situationen för denna typ av minoriteter har varit fruktansvärd i områden som Idlib, som länge har kontrollerats av just HTS.

Jag har själv talat med personer som har flytt sedan HTS tog över makten. Samma dag som HTS tog över makten i Damaskus ringde jag mina första samtal för att höra mig för om hur läget var. Det jag fick höra var inte ett dugg roligt. Det var fruktansvärda historier. Jag är övertygad om att man även från UD är medveten om den verklighet som många lever i.

Herr talman! Det finns skäl till att en så brutal och hänsynslös diktator som Assad kunde stanna kvar vid makten så länge. Han skyddade nämligen landets minoriteter. Det var mycket därför som han fick stöd. Han skyddade dem från de krafter som i dag har tagit makten. Jag menar därför att det finns goda skäl att anta att vi framöver rent av kommer att få se en rejält upptrappad förföljelse och en systematisk utrensning av minoriteter. Jag är väldigt rädd för det.

Inte minst för den stora syriska diaspora som vi har i Sverige är den här frågan väldigt angelägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet, herr talman, att frågan rör flyktingläger och hjälp till utsatta i Syrien. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga. Jag undrar egentligen vad utrikesministern och regeringen kommer att göra härnäst för att samla världssamfundet och för att stödja dessa människor.

I detta anförande instämde Rasmus Giertz och Sara Gille (båda SD).

Herr talman! Jag tackar för en viktig interpellation.

Den brutala Assadregimen har fallit, men det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser om vart Syrien är på väg. Jag hade i onsdags ett digitalt möte med kvinnorättsorganisationer i Syrien. Det var viktigt för mig att få lyssna på människor som befinner sig på plats i Syrien och höra hur de ser på läget. Jag måste säga att det jag hörde var oro och rädsla för hur kvinnors och flickors framtid ser ut i Syrien. Det är precis som interpellanten har sagt: Vi får inte vara naiva.

Men Sverige står tillsammans med EU, FN och andra partner beredda och villiga att stötta det syriska folket. Stora utmaningar återstår, och de politiska utfästelser och programförklaringar som har kommit från det syriska övergångsstyret behöver omsättas i handling. Sverige och övriga EU har ett intresse av att bidra till att så sker.

Sverige är en stor humanitär givare till Syrien och även till insatser för civila i flyktingläger i nordöstra Syrien. Det svenska stödet syftar till att ge människor tillgång till sådant som mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet.

Regeringen antog förra året också en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen om 880 miljoner svenska kronor för perioden 2024-2026. Strategin syftar till att främja frihet, bekämpa förtryck, stärka motståndskraften hos det syriska folket genom att bland annat förbättra försörjningsmöjligheter och tillgång till grundläggande samhällstjänster, bekämpa terrorism och skydda religiösa minoriteters rättigheter.

Biståndet har framför allt gått till att skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i Syrien och i grannländerna. Det har till exempel handlat om stöd till jordbruk och om tillgång till rent vatten. Det har handlat om stöd till mödravård och till överlevare av könsrelaterat våld samt om stöd till och skydd av oberoende journalister, vilket också är väldigt viktigt. Det här arbetet är i högsta grad fortsatt relevant.

Insatser inom ramen för strategin genomförs i hela Syrien, också för civilbefolkningen i flyktinglägren i landets nordöstra delar. Här når Sida genom sina partnerorganisationer ut direkt till människor på plats med grundläggande samhällstjänster och stöd till lokala civilsamhällesorganisationer.

Slutligen fokuserade Sara Gille i sitt första inlägg på en aspekt som inte nämns i interpellationen. Det handlar om skydd av kulturarv, vilket naturligtvis också är en oerhört viktig aspekt i den här typen av situationer och konflikter. Regeringen har i Sverige inrättat ett råd för skydd av kulturarvet vid höjd beredskap och krig, vilket visar att vi ser hur viktig frågan är i Sverige i händelse av höjd beredskap eller krig - och naturligtvis även i övriga världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Syrien är inte bara en konflikt - det är en humanitär katastrof utan motstycke. Assadregimen, HTS och Erdogan har förvandlat denna unga stat till ett blodigt slagfält där inget är heligt, inte ens mänskliga rättigheter. Över 6,8 miljoner människor är internflyktingar, och nästan 6,6 miljoner syriska flyktingar har tvingats lämna sina hem. Det är en ofattbar mänsklig tragedi.

De som lider mest är de etniska och religiösa minoriteterna: yazidier, kurder, kristna och alawiter. Yazidierna, som förlorade tusentals liv till följd av terroristgruppen IS barbariska handlingar, har nu utsatts för hot från andra extremistiska grupper. Kristna, som har varit en del av Syrien i tusentals år, riskerar att förlora allt, inklusive sina historiska hem. Kurderna, som förlorade tusentals liv i kampen mot IS, har nu blivit måltavlor för både Assadregimen, HTS och Turkiet, som ser deras strävan efter självbestämmande och rättigheter som ett hot.

Herr talman! Vi kan inte längre prata om tillfällig humanitär hjälp. Jag noterar med glädje att statsrådet betonar vikten av långsiktiga lösningar i sitt svar, vilket jag anser är helt avgörande för att skydda minoriteter och återuppbygga Syrien. Vi måste garantera dessa grupper ett långsiktigt skydd, både fysiskt och politiskt. Om vi verkligen vill ha en hållbar lösning i Syrien måste vi aktivt kämpa för att dessa grupper ska få en plats i framtidens Syrien. Deras rättigheter måste vara en central del av den politiska lösningen. Vi kan inte tillåta att deras framtid förstörs genom politiska maktspekulationer.

Som kvinna med kurdisk bakgrund berörs jag starkt av rapporterna om kvinnor och flickor i flyktinglägren. De är ofta de mest utsatta men också de som bär upp samhället under svåra förhållanden. Rapporter om våld och förtryck är omfattande. Kvinnorna och flickorna i flyktinglägren utsätts inte bara för fysiskt våld utan också för sexuellt utnyttjande, tvångsäktenskap och människohandel. De lever under förhållanden där grundläggande trygghet och rättigheter ofta saknas.

Sverige måste säkerställa att humanitära insatser inkluderar både skydd mot könsbaserat våld och rätt till utbildning och självbestämmande för dessa kvinnor. Låt oss inte glömma att kvinnor ofta är de som håller samman samhällen även under de mest extrema förhållanden. Att stärka deras roll är därför avgörande för Syriens återuppbyggnad.

Herr talman! Sverige har ett ansvar för att vara en aktiv röst för mänskliga rättigheter och säkerställa långsiktigt skydd för dessa grupper. Det är dags för det internationella samfundet att agera. Vi måste stå fast vid vårt engagemang för att minoriteter ska få en plats vid förhandlingsbordet.

Jag vill fråga utrikesministern vad Sverige kommer att göra för att aktivt driva denna fråga i FN och andra internationella forum. Hur säkerställer vi att dessa grupper får ett varaktigt skydd och politisk delaktighet? Vad avser regeringen att göra för att specifikt stödja kvinnor och flickor i flyktinglägren?

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaren i debatten så här långt!

Situationen för kristna är på många håll mycket svår och har under senare tid blivit allt värre, vilket har gjort dem till världens mest förföljda grupp. Redan från konfliktens början har de kristna haft det särskilt svårt som utsatt grupp, eftersom de har varit färre till antalet och inte haft några grannstater eller större organisationer som stött eller försvarat dem - därav mitt fokus på just kristna i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt svar på interpellationen säger utrikesministern att den brutala Assadregimen har fallit och att detta innebär en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Men, herr talman, med HTS vid makten befarar jag att denna möjlighet snarare riskerar att förvärra situationen för kristna och andra minoriteter i regionen.

Jag undrar därför om utrikesministern kan utveckla hur regeringen vill säkerställa att minoritetsgrupper respekteras och inkluderas i processen för att bygga ett fritt och demokratiskt Syrien.

Herr talman! Även jag vill återigen tacka utrikesministern för debatten.

Det är allvarliga frågor som vi diskuterar, och jag upplever inte riktigt att jag fick svar på de frågor jag ställde i mitt förra anförande rörande hur utrikesministern avser att samla det internationella samfundet för dessa frågor. Det är något som även mina partivänner har varit inne på.

Jag tänkte återge en liten anekdot. Jag besökte nämligen en liten by i Syrien som heter Maaloula. Anledningen var att jag är involverad i biståndsarbete, och tillsammans med en partivän hittade jag ett projekt där vi skulle rusta upp ett apotek. Byn Maaloula är kristen sedan urminnes tider och väldigt viktig. Den blev dock brutalt attackerad under inbördeskriget av det som då var Nusrafronten - föregångaren till HTS. Människor slaktades och fördrevs, och man förstörde mer eller mindre allt kristet i sin väg. Vi har med egna ögon sett den förstörelse som de stod bakom och som de under glädjeyttringar bedrev även i andra delar av landet.

Nusrafronten, det som i dag är HTS, är inte på något sätt en normal rebellgrupp. Det är en fruktansvärt brutal rebellgrupp, och som jag sa i mitt förra inlägg har vi sett vad de har åstadkommit i Idlib, som de har kontroll över sedan länge.

Jag tycker att den här frågan är otroligt angelägen, och jag hoppas därför att utrikesministern och regeringen tar detta på allvar och lyfter frågan med det internationella samfundet.

I detta anförande instämde Rasmus Giertz och Sara Gille (båda SD).

Herr talman! Syrien står fortfarande inför mycket stora utmaningar, vilket vi har varit inne på här. I delar av landet, bland annat i norr och nordöst, är läget på marken fortfarande instabilt. Regeringen följer naturligtvis detta noga och bekymras över de rapporter om fortsatta strider som inkommer.

Alla involverade parter har ett ansvar att säkerställa skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med den internationella humanitära rätten. Deeskalering och stabilisering av situationen i norra och nordöstra Syrien är också viktigt för att motverka flyktingströmmar och för att främja förutsättningar för att säkerställa en positiv utveckling i landet för alla Syriens medborgare. Regeringen för dialog om detta med våra globala partner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen delar förstås det globala samfundets oro för risken för ökande våldsbejakande extremism och ett ökat antal attacker från Daish, vars våld särskilt drabbar etniska och religiösa minoriteter, inte minst kristna. Sverige deltar i den globala koalition som arbetar för att bekämpa Daish, och det är ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet. Det är av fundamental vikt att säkerheten säkerställs i de läger i nordöstra Syrien där bland annat Daishmedlemmar hålls.

Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöstra delen av landet för en dialog och att vapenvilan mellan parterna ser ut att hålla.

Herr talman! Det är fundamentalt att Syriens territoriella integritet respekteras av alla parter för att kunna åstadkomma ett stabilt och fritt Syrien. På den punkten är EU också tydligt, även i slutsatser från Europeiska rådet i december. Som alltid understryker vi från svensk sida att folkrätten måste respekteras.

För regeringens del är det viktigt att föra dialog med våra partner kring hur vi bilateralt och multilateralt - inte minst som EU - kan samarbeta för att säkra legitima säkerhetsintressen i regionen på ett sätt som också bidrar till långsiktig stabilitet i Syrien. Nästa gång det här kommer upp i ett internationellt sammanhang är redan på måndag, då vi har FAC-möte i Bryssel.

Herr talman! För att verkligen skydda de utsatta grupperna i Syrien - kurder, kristna, yazidier och andra minoriteter - måste vi gå bortom teoretiska lösningar. Vi måste vidta konkreta åtgärder för att skapa skyddszoner, antingen under FN-mandat eller genom internationell närvaro, för att säkerställa att dessa grupper får en chans till överlevnad och trygghet.

Det är också avgörande att säkerställa att minoriteter inte bara inkluderas i en framtida politisk lösning på papperet utan att deras rättigheter och säkerhet blir en bindande del av lösningen. Dessa minoriteter har rätt att delta i återuppbyggnaden av Syrien, och deras rättigheter måste vara en garant för den framtida politiska processen. Jag är glad över att statsrådet i sitt svar betonat vikten av att inkludera alla grupper i den framtida politiska processen, och jag hoppas att Sverige aktivt fortsätter att driva dessa frågor i internationella forum.

Sverige måste arbeta för att FN:s särskilda sändebud för Syrien ska ges mandat att prioritera minoriteternas skydd och politiska deltagande. Det internationella samfundet har inte råd att vänta. För varje dag som går försämras situationen för dessa utsatta grupper.

Herr talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att ställa två frågor till utrikesministern. Vilka konkreta steg kommer Sverige och det internationella samfundet att ta för att säkerställa att skyddszoner för dessa grupper etableras så snabbt som möjligt? Hur kan vi garantera att minoriteternas rättigheter inte bara finns på papper utan har en bindande plats i den politiska lösningen för att säkerställa långsiktig fred och säkerhet för alla i Syrien?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta anförande instämde Rasmus Giertz och Markus Wiechel (båda SD).

Herr talman! Som jag sa avslutningsvis i mitt förra inlägg står den här frågan högt på dagordningen på rådsmötet redan nu på måndag. Det kommer att diskuteras en rad olika aspekter av den nya situation vi ser i Syrien. En av dem är hur man ska fortsätta med olika typer av sanktioner. Det handlar ju om att hitta en balans mellan att å ena sidan ge civilbefolkningen, som verkligen lider, en möjlighet att få sin ekonomi att växa och å andra sidan skapa incitament för det kommande nya styret att verkligen driva landet i rätt riktning. Det är en sådan fråga som jag föreställer mig kommer att stå i centrum för diskussionen.

Vi följer som sagt situationen mycket noga och bekymras också av rapporterna om fortsatta stridigheter i norra Syrien. Skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell humanitär rätt måste tillgodoses. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla. Det är också positivt att representanter från EU i form av utrikesministrarna från Frankrike och Tyskland tidigt var på plats och tidigt lyfte frågor såsom behovet av att tillse att kvinnors rättigheter verkligen respekteras av det nya styret.

Jag tror att vi måste öka vår närvaro från EU:s sida och se till att Syrien fortsatt har ögonen på sig för att därigenom säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.