Säkerhets- och arbetsmiljöarbete för utstationerad arbetskraft på svensk arbetsmarknad

Fru talman! Maria Stenberg har frågat mig vilka åtgärder som jag ämnar vidta för att arbetsmiljöansvaret ska bli klarlagt för utstationerad arbetskraft där långa kedjor av underleverantörer finns. Jag vill börja med att understryka att arbetsmiljöregleringen omfattar alla arbetstagare som utför arbete i Sverige. Det gäller även de arbetstagare som är anställda av underleverantörer och de som är utstationerade. I byggbranschen är såväl underleverantör som utländska företag vanligt förekommande. Vad gäller underleverantörer innebär det fler aktörer på samma arbetsplats. På byggområdet finns därför, jämte arbetsgivarnas ansvar att se till att arbetsmiljölagstiftningen följs, ett förstärkt samordningsansvar för den som är byggherre. De utländska företagen utgör ett viktigt bidrag till svenskt arbetsliv. Men för dessa blir informationsinsatser extra viktiga. Arbetsmiljöverket har på regeringens uppdrag jobbat aktivt under senare år med en informations- och kunskapssatsning i syfte att ge förstärkt stöd till utländska företag och arbetstagare. I somras trädde reglerna om anmälningsskyldighet för den som utstationerar arbetstagare till Sverige i kraft. Arbetsmiljöverkets register för företag som utstationerar arbetskraft till Sverige kommer på sikt att göra det lättare för verket att få en överblick av läget och målinrikta sina insatser. Vidare förhandlas på EU-nivå nya regler som syftar till att förbättra och förtydliga tillämpningen av EU:s utstationeringsregler. Regeringen välkomnar kommissionens förslag då det är angeläget att säkerställa skyddet för utstationerade arbetstagares villkor. Jag vill i detta sammanhang också passa på att lyfta fram det projekt som Arbetsmiljöverket driver med djupstudier av arbetsolyckor. Under 2012 genomförde verket fem djupstudier av arbetsolyckor inom entreprenadföretag. Målet med studierna var att söka och beskriva de bakomliggande orsakerna till en specifik olycka och föreslå åtgärder så att en liknande olycka inte sker igen. Jag kommer fortsatt att följa de utmaningar som följer av ett föränderligt arbetsliv och lägga stor vikt vid att samråda med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer.

Fru talman! Jag vet inte om det är lätt eller svårt att vara sist ut på en lång dag av interpellationsdebatter. Arbetsmarknadsministern ser rätt pigg ut, så vi tar väl en ganska hård debatt! Det blir säkert inte förvånande för arbetsmarknadsministern om jag säger att jag inte är riktigt nöjd med svaret. Det har hon säkert inte fått höra tidigare i dag. Så länge människor skadas och dör på svensk arbetsmarknad kan man inte vara nöjd. Visst är det jättebra med information och kunskapsöverföring, och det är fantastiskt bra att regeringen välkomnar EU-kommissionens arbete om skydd för utstationerade arbetstagare, men människor skadas fortfarande på våra arbetsplatser. Som norrbottning kan jag inte låta bli att tänka på de olyckor vi tidigare i dag har haft debatter om, särskilt om de två som dog på SSAB i Luleå. Min interpellation handlar om utstationerad arbetskraft och hur säkerhets- och arbetsmiljöarbetet ska ske för dessa personers räkning. Det är kanske viktigt att säga precis som arbetsmarknadsministern sade att utstationerad arbetskraft är människor från andra länder som jobbar hos oss i Sverige på vår svenska arbetsmarknad. Det innebär att de alla ska omfattas av utstationeringsdirektivet, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskrifterna. För mig som socialdemokrat är det dessutom självklart att de utstationerade arbetstagarna också ska finnas på arbetsplatser som har tecknat kollektivavtal med berörd fackförening. Varför är det då så viktigt med kollektivavtal? Jo, det är för att kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad är kittet som håller ihop arbetsmarknaden. Vi har ju valt den arbetsmarknadsmodellen i Sverige. Därför blir det lite störande för mig som socialdemokrat när borgerligheten hyllar den svenska modellen men bortser från att också kollektivavtalen i grund och botten är otroligt viktiga. Detta berör inte arbetsmarknadsministern i sitt svar till mig. Det är också viktigt att den utstationerade arbetskraft som kommer till Sverige finns på arbetsplatser där det finns kollektivavtal, som ju är grunden för svensk arbetsmarknad. Detta skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsministern om. Varför hävdar hon inte också i sitt svar till mig att den svenska modellen, som innebär tecknande av kollektivavtal, är en viktig rättighet även för utstationerad arbetskraft på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Den här interpellationen är viktig. Den handlar om arbetsmiljö för utstationerade arbetstagare. Oavsett vilken arbetsgivare man har är det på svensk arbetsmarknad arbetsgivaren som har ett huvudansvar, antingen den arbetsgivaren finns här eller inte. Sedan finns det ett samordningsansvar, vilket vi har varit inne på här tidigare, inom exempelvis byggbranschen, med byggherreansvaret. Det är väldigt tydligt vem som är ansvarig, och det är just därför som det är så viktigt med informationsinsatser. Jag delar Maria Stenbergs uppfattning att ett bra arbetsmiljöarbete är av största vikt. Insatser inom arbetsmiljöområdet ska förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt skapa en god arbetsmiljö. Med en ökad globalisering och större rörlighet mellan olika länder följer också ökad utstationering av arbetskraft. Denna utveckling tror jag i grunden är positiv. Jag tror att det är bra att människor rör sig över olika gränser och kan jobba i andra länder. Det medför dock också, som Maria Stenberg var inne på, risker för en selekterande arbetsmarknad med sämre arbetsförhållanden för en del av de utifrån kommande arbetstagarna. Arbetsmiljökraven måste upprätthållas på hela arbetsmarknaden. Därför är det viktigt med tillsyn, naturligtvis, men också med kunskap och information på olika språk. Det är en viktig del av Arbetsmiljöverkets uppgift.

Fru talman! Vi kan titta på vilka arbetsuppgifter som utstationerad arbetskraft har - det gäller för den delen också en rätt stor del av arbetskraftsinvandringen, som regeringen har infört. De finns i branscher där det finns en hög risk för arbetsplatsolyckor. Det är byggbranschen, skogs- och jordbruksbranschen och anläggningsbranschen, för att ta några exempel. När vi då vet att det är branscher med risk för skador och arbetsplatsolyckor kan man tänka: Vad kan vi göra? Det är människor som kanske inte förstår svenska språket, som inte kan läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida, som kanske är rädda för att förlora sitt jobb eller för att inte få ut sin lön. Hur ska man säkra att de människor som är utstationerade på vår arbetsmarknad verkligen vet sina rättigheter? Och hur är det för de arbetstagarna om de hamnar i situationer där de skadas eller där de känner att arbetsuppgifterna kan skada dem? De kanske dessutom inte har en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal. Det är ju den modell som vi har på vår svenska arbetsmarknad. Det är alltid roligt att berätta om en händelse från verkliga livet. Därför gör jag det, jag också, så här sent på kvällen. En del av röjningsarbetet runt järnvägen, kanske framför allt i norra Sverige, utförs av långa kedjor av underleverantörer, därav min interpellation. Där är både tiden för jobbet och priset rätt pressat i dag. Förhoppningsvis har de utstationerade fått information om hur röjsågarna fungerar. Förhoppningsvis har de också fått information om den skyddsutrustning som krävs. Men vad de uppenbarligen inte har fått information om - det blir en liten brist som visar sig här - är att det varken är tillåtet eller förenat med säkerhet att gå omkring på järnvägsspåren, vilket sker. Då kan vi förstå att det här är en liten händelse från verkligheten som hade kunnat bli en stor olycka. Jag som bor i Norrbotten ser bärplockare från andra sidan jordklotet som far omkring i otroligt skruttiga bilar. Man tänker: Hur har de gått igenom en bilbesiktning? Då tänker jag så här: Undrar om de har fått information från sin arbetsgivare om att det i Sverige är lag på att man ska ha bilbälte. Jag kan också fundera på vad som händer de människorna om de är med om en trafikolycka på väg till eller från sitt arbete. Eller räknas det som transport till och från arbetet? Jag är inte säker på det, för det finns thailändska bärplockare som har varit med om trafikolyckor och som nu för en hopplös kamp om både framtida försörjning och hur deras rehabilitering ska finansieras. Det är lätt att säga: Jo, alla arbetstagare på svensk arbetsmarknad ska omfattas av den lagstiftning vi har. Men det är ju efterlevnaden av vår lagstiftning som blir problematisk. Det är därför jag envisas med att återkomma till kollektivavtalen. Svensk fackföreningsrörelse har ju ett uppdrag att stödja och hjälpa till exempel genom skyddsombud eller regionala skyddsombud. Varför kan inte arbetsmarknadsministern ta i sin mun att det är viktigt för utstationerad arbetskraft att man är på arbetsplatser där det finns kollektivavtal? Det finns faktiskt en hel del som man fortfarande kan göra politiskt för att säkra arbetsmiljön och ansvaret för arbetsmiljön för utstationerad arbetskraft när det finns oändligt långa leverantörskedjor i dag i riskfyllda branscher.

Fru talman! Som Maria Stenberg är inne på ökar riskerna inom många branscher i och med globalisering, i och med ökad rörlighet och i och med att många företag använder många underleverantörer. Jag är ganska envis, och jag återkommer nu i denna sena timme med att jag tror att det är väldigt viktigt med både det förebyggande och tillsynen. Jag vet att Arbetsmiljöverket sedan 2011 bland annat jobbar med projektet Safe at work. Det är en hemsida där det finns information som riktas både mot restaurangbranschen och mot byggbranschen, där man vet att det finns arbetsgivare som inte alltid sköter sig så bra och att det också finns risker. I höst lanseras en kampanj som är riktad mot skogsbruk och jordbruk. Det här materialet översätts till språk som är vanligt förekommande i de här branscherna. Och här tar man upp rättigheter och skyldigheter som arbetstagare och arbetsgivare har och vad man kan tänka på när det gäller risker och säkerhet. Det här tycker jag är ett bra exempel på det arbete som Arbetsmiljöverket utför i syfte att ge förstärkt stöd till utländska företag och arbetsgivare men också till utländska arbetstagare. Jag tror att man ska jobba med tillsyn, kunskap och information. Det här är ändå någonting nytt som har kommit under de senaste åren. Det finns mycket material på många språk. Det tror jag är en bra förutsättning. Sedan vill jag bara säga att vi också har en kommitté som flera av ledamöterna här inne sitter i och som jag inte längre finns med i, Utstationeringskommittén, som gör ett viktigt jobb med att kartlägga och bedöma situationen för de utstationerade arbetstagare som finns i Sverige. Jag ser fram emot resultatet av den utredningen.

Fru talman! Jag känner att jag håller på att bli lite trött. Jag klev upp kl. 4, så jag känner mig lite mosig. Men det är klart att politik handlar om att vilja och om att ta ett politiskt ansvar. Det handlar i den här kammaren om att leverera propositioner och nya lagförslag som innebär att man förbättrar situationen, i det här fallet för den utstationerade arbetskraften. Då hade det varit bra om statsrådet Svantesson nu hade kunnat säga: Ja, regeringen har tänkt uppfylla ett tidigare beslut från riksdagen som handlade om att en företrädare för det företag eller den näringsidkare som utstationerat arbetskraft i Sverige också ska ha behörighet att vara företrädare i kontakter med myndigheter och arbetstagarorganisationer. Det handlar om att ingå förhandlingar, teckna kollektivavtal och ta emot och ge information. Det hade varit jättebra om arbetsmarknadsministern i denna sena timme hade kunnat klämma i med det så att vi hade något konkret att ta på i stället för detta: Jag tror, jag tycker, det borde, jag väntar och ser och så vidare. Arbetsmarknadsministern skulle också ha kunnat säga så här: Jag har tänkt återkomma med ett beslut till den här kammaren som innebär ett solidariskt entreprenörsansvar när det finns långa kedjor av underleverantörer, så att man verkligen kan försäkra sig om att de människor, oftast utstationerad arbetskraft eller arbetskraftsinvandrare, som finns någonstans långt nere i någon kedja har sina rättigheter skyddade. Det hade varit jättetrevligt i denna sena timme, efter alla debatter som arbetsmarknadsministern haft - jag måste ändå beundra dig, för du ser rätt pigg ut. Det hade varit bra om du hade kunnat komma med något konkret, men så blev det inte. Då ses vi i någon mer nattmangling framöver i de här frågorna. Tack för debatten! (Applåder)

Fru talman! Jag tackar Maria Stenberg. Och jag tackar alla engagerade interpellanter i dag för de här debatterna. Vi kommer att återkomma både i den här frågan och i andra frågor, har jag en känsla av. Det ser jag fram emot.