Rut och rot

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka effekter jag räknar med att höjningen av rut och rot kommer att få i och utanför Sverige. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för 2024 har aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt bör höjas och att rot- och rutavdraget tillfälligt bör få separata tak.

Sverige befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Inflationen är den högsta på över 30 år och träffar företag hårt. Tillväxten utvecklas i svag takt, och Sverige går in i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Detta drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade priser och minskad efterfrågan.

För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn kommer regeringen därför att föreslå att taket för rotavdraget tillfälligt höjs nästa år. Regeringen kommer också att föreslå att rot- och rutavdraget ska ha separata tak under 2024, vilket innebär att rotavdraget inte begränsas av att någon har köpt rutarbete. Åtgärden förväntas öka efterfrågan på rotarbete under en tid då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten minskar. På så sätt kan produktionen och sysselsättningen i byggsektorn till viss del upprätthållas.

Syftet med den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget är att skapa arbete i Sverige, inte utomlands. Av EU-rättsliga skäl är det dock inte möjligt att begränsa bestämmelserna till att endast omfatta tjänster som utförs i Sverige. Dock utgör värdet av rot- och rutarbete utanför Sverige en ytterst liten del av de totala rot- och rutavdragen. Åtgärden bedöms därför få en försumbar effekt utanför Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Rut och rot är skatteavdrag som ges till privatpersoner för vissa typer av arbeten som utförs i hemmet. När det gäller rot handlar det framför allt om renoveringar, och när det gäller rut är det i huvudsak hushållsnära tjänster.

När man införde detta var skälen att man ville främja svenska arbetstillfällen och minska svartarbetet. Fler tjänster skulle bli vita och beskattas. Men i dag ser ju situationen inte riktigt ut som man tänkte när man införde rut och rot. I dag är det till exempel möjligt att använda dessa avdrag även för renoveringar av hushållsnära tjänster i bostäder utanför Sverige. Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförs åt svenskar boende utomlands; sedan 2014 har det ökat med 40 procent.

Det är ändå en lite märklig prioritering - för allting inom politiken handlar om prioriteringar - att det ska bli billigare för höginkomsttagare att lyxrenovera sitt boende i eller utanför Sverige samtidigt som andra runt om i landet kämpar med att sätta näringsriktig mat på bordet åt sina barn. Och oavsett uppfattning om skatteavdragens utformning borde vi kunna enas om att det faktiskt är orimligt att människor kan dra av skatt genom rut- och rotavdrag för arbeten i hem utanför Sverige.

Förklaringen till att det är så här är gällande EU-regler. Den fria rörligheten uppges förhindra Sverige att avgränsa avdragen. Det har dock inte prövats. I Finland har man gjort så - när man införde skatteavdragen skrev man in att de inte skulle kunna användas utanför landets gränser, och så blev det också. Det har dock inte gjorts här, och Sverige har inte prövat saken. Min fråga, förutom den i interpellationen, är därför om regeringen avser att faktiskt pröva att begränsa detta.

Min fråga gällde dock inte bara det som känns orimligt, det vill säga att vi faktiskt betalar för tjänster utanför landets gränser, utan den handlade också om vad meningen och syftet är. När regeringen satsar ännu mer resurser på att utöka rut och rot gör man naturligtvis det för att man tror på detta - man tror att det faktiskt uppfyller det som var tanken från början. Men det vi vet om rut och rot visar att det faktiskt inte är så. Rotavdraget kan vara bra när det är sämre konjunktur, och man skulle därför kunna tänka sig att det är ett bra läge i dag. Men med tanke på hur byggsektorn ser ut tvivlar jag på att det faktiskt kommer att påverka.

En sak som Finland har gjort är att kontrollera bättre vart pengarna går. Det gör inte vi. Det är därför ett medskick till regeringen nu när man ytterligare förstärker detta och utökar budgeten med mer pengar på detta område - att man kontrollerar vart pengarna går.

Jag stannar där för att inte dra över min talartid genom att ta upp något nytt. Jag återkommer med fler frågor.

Fru talman! Jag kastar mig in i debatten om rut och rot. Finansministern menar att det inte är ett så stort problem med lyx-rot och lyx-rut. Det är inget problem att svenska skattepengar kan gå till att bekosta terrassbyggen och städhjälp i semesterparadis för att det inte är så många som utnyttjar möjligheten. Jag skulle vilja säga att det är ett stort problem att möjligheten ens finns.

Samtidigt som bostadsbyggandet tvärnitar och samtidigt som välfärden har stora underskott lägger staten nya miljarder på att subventionera privata altanbyggen och champagneglasputsning för dem som har råd.

Finansministern argumenterar för att en utökning av dessa bidrag till högavlönade grupper motiveras av att det säkrar sysselsättningen bland byggnadsarbetare. Man måste höja taket i rotavdraget och dessutom separera det från rutavdraget, så att rotavdraget inte blir lidande för djursholmarna när de ska maxa rutavdraget.

Missförstå mig rätt här. Det är helt avgörande i detta läge att byggsektorn får stimulanser. Frågan är vad pengarna ska gå till. Både Byggnads och Byggföretagen har invändningar mot att denna åtgärd skulle rädda jobben i byggsektorn.

När jag pratar med byggnadsarbetare får jag ibland en ganska rak fråga: Varför lägger politikerna mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på att man ska riva ut och ersätta topprenoverade kök och badrum bara för att de nya ägarna inte gillar färgen? Nog måste det väl gå att rikta pengarna mer till ett byggande som är viktigare för samhället?

Detta håller jag med om. Detta handlar nämligen om vad som ger störst samhällsnytta. Vi från Socialdemokraterna har lagt fram förslag om att vikta om rotavdraget, så att det i stället ska gå mer till energieffektivisering för att folk ska kunna få lägre elräkningar. Utöver detta har vi många förslag om att stimulera byggandet av fler bostäder.

Fru talman! Både rutavdrag och rotavdrag nyttjas i betydligt större utsträckning av höginkomsttagare än av låginkomsttagare. Ungefär hälften av statens kostnader för rutavdraget går till den rikaste tiondelen i vårt land. Ju högre inkomst en person har, desto större är sannolikheten att denna person använder rutavdrag och dessutom gör större avdrag.

Samtidigt finns det många äldre människor som inte har råd att använda rutavdraget men som kanske har ett verkligt behov av hjälp med städningen. Det skulle exempelvis kunna ske genom hemtjänsten. Men där blir det nedskärningar nu med regeringens politik.

Enligt Myndigheten för tillväxtanalys har rutavdraget haft låg effektivitet i fråga om att skapa jobb. Varje jobb kostar 1 ½-2 miljoner kronor. Samma pengar hade räckt till att anställa tre fyra undersköterskor i omsorgen. Är det någon som tycker att det är överbemannat i äldreomsorgen?

Fru talman! Bara för att det är trevligt att få en ordentlig rabatt på städhjälpen betyder inte det att det är en rimlig offentlig utgift. Vore det inte rimligt att rikta om rotavdraget till ett mer samhällsnyttigt byggande?

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite grann kring rutavdraget, det vill säga det avdrag som de som har råd att köpa hushållsnära tjänster kan göra. Det som vi pratar om när vi pratar om hushållsnära tjänster är städning, barnpassning, trädgårdsarbete och några andra tjänster. Detta är ett avdrag som kostar skattebetalarna närmare 7 ½ miljard kronor. Det är ett avdrag som inte är fördelat jämlikt vare sig geografiskt eller utifrån människors inkomster. Den tiondel av befolkningen som tjänar mest pengar får ut ungefär hälften av de rutavdrag som ges under ett år.

Man skulle kunna tänka sig att när regeringen nu föreslår att taken för rotavdrag och rutavdrag ska separeras att det finns en tanke om att regeringen vill uppnå någonting. Då blir jag ytterst förvånad, fru talman, när jag tar del av svaret på interpellationen från Eva Lindh där finansministern helt undviker att svara på frågan om vad regeringen har för tanke med effekterna av att separera taken för rutavdrag och rotavdrag. Finansministern uppehåller sig bara vid rotavdraget i svaret och säger inte ett ord om vilka effekter som man vill uppnå genom att separera taket för rutavdraget.

Fru talman! Min fråga till finansministern är helt enkelt: Vad är tanken med att göra denna separering och helt enkelt se till att fler kan göra rutavdrag för högre summor? Är det så enkelt som att detta endast är en eftergift till Sverigedemokraterna i budgetförhandlingarna? Eller har regeringen en tanke och en idé om att det ska ge samhällseffekter också?

(Applåder)

Fru talman! Finansministern har här i kammaren när det gäller klimatmålen uttryckt: Når vi dem inte så når vi dem inte. Det kan vara talande.

Här gör man en prioritering av ett höjt rot- och rutavdrag för att främja sysselsättningen i byggsektorn, vilket kan vara vällovligt. Men det kan naturligtvis också göras på ett annat sätt. Det hade varit möjligt att göra det genom att främja energieffektiviseringar - fler värmepumpar, bergvärmeanläggningar, solcellspaneler, tilläggsisolering och så vidare. Det hade kanske blivit dubbelt pang för pengarna. Då hade finansministern kanske kunnat säga att det finns möjligheter att nå klimatmålen.

Samtidigt gör man från högerregeringen en tydlig prioritering. Vi är mitt i en bostadskris. I princip bara två eller tre län visar nettoproduktion i byggsektorn. Norrbotten är ett av länen. I Västerbotten, där det skulle behöva byggas mycket mer bostäder just nu för att klara den gröna industriella omställningen, har byggföretagen inte råd att starta nya projekt. Likviditetskrisen i byggsektorn är jättestor eftersom krisen har gjort att byggsektorn i storstadsområdena har kollapsat. De stora byggbolagen har inte råd att starta nya projekt.

I Skellefteå håller Northvolt nu på att anställa 120-150 personer i veckan - ett antal tusen personer de kommande åren. De behöver någonstans att bo. Det byggs bostäder, men det behöver byggas mycket mer - så också i Norrbotten. Med detta i backspegeln blir regeringens prioritering ett höjt rot- och rutavdrag, som kanske går till dem som äger en bostadsrätt i Spanien eller någonting annat, i stället för att faktiskt fokusera på sådant som skulle kunna ge dubbelt pang för pengarna - större energieffektiviseringar och fler bostäder för att gynna den gröna industriella omställningen.

Detta kan finansministern råda bot på. Det går att komma med en tilläggsbudget och säga att detta är så viktigt för Sverige och att man därför ställer om.

Vi behöver inte fler nya badrum, nytt kakel eller marmorskivor i köket. Vi behöver kanske fler bostäder, värmepumpar och solcellspaneler.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för interpellationen.

Låt mig börja med att säga det som vi vet. Vi befinner oss i ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det är ekonomisk vinter. Vi har hög inflation - högre än vad vi har haft på flera decennier. Lågkonjunkturen är här.

Detta är såklart föranlett av flera saker. Vad som nu händer på bostadsmarknaden, som har drabbats värre än många andra marknader, är att höga finansieringskostnader, höga produktionskostnader och låg efterfrågan har inneburit en tvärbromsning i denna sektor. Det bästa alla vi i denna kammare kan göra på detta område är självklart att se till att dämpa inflationen och att räntorna går ned, så att man har kalkyler som är hållbara och så att man kan bygga.

I detta läge väljer regeringen att stötta sektorn med ett förstärkt rotavdrag. Anledningen till att vi separerar är att det ena inte ska undantränga det andra; svårare än så är det inte. Detta är tillfälligt och gäller i ett år. Precis som jag sa kan detta rädda - och kommer att rädda - en del jobb i sektorn. Denna bransch har dock otroligt stora utmaningar just nu, och det som krävs är naturligtvis att efterfrågan vänder.

Fru talman! Man skulle kunna tro att socialdemokraterna här i kammaren är emot rot och rut och att de vill begränsa eller avskaffa dessa avdrag. Så är dock inte fallet - det vet jag sedan tidigare. Detta är en lite förvånande debatt och diskussion. Jag vet inte om de socialdemokratiska ledamöterna går hem till folk och ser exakt vilken typ av bänkskiva de väljer att lägga in i köket; jag vet inte om det är detta de menar.

Min poäng är att jag ser ett stort stöd här i kammaren för både rut och rot, och det är bra. Att vi tillfälligt höjer taket för att rädda jobb i en sektor som är hårt drabbad kan man ha olika åsikter om. Jag tror att det är rätt.

När det gäller interpellationen - för detta handlar egentligen om jobben utomlands och om att göra avdrag - ska man veta att en halv procent av alla avdrag görs utomlands. Tycker jag att det är bra? Nej - jag tycker att de borde vara i Sverige. Men som interpellanten och - tror jag - alla andra debattörer i denna kammare vet kan man inte särskilja detta. Finland gjorde det, men sedan fick de ändra tillbaka lagstiftningen. De fick slag på fingrarna från kommissionen eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster.

Är detta ett stort problem? Det skulle vara ett stort problem om det var stora summor gick ut, men så är det ju inte. Jag håller helt med interpellanten Eva Lindh - självklart vill jag att alla dessa pengar ska stanna här. Men eftersom det inte går att särskilja är det precis så det är.

Det kan ju hända att ni har andra kontakter än vad jag har. Jag möter dock kommissionärerna ofta, och vad jag förstår ligger detta fast. Finland har som sagt gått tillbaka.

Fru talman! Detta är en tuff tid. Man kan ha olika åsikter om vad som behöver göras i bostadssektorn och på andra områden. I år har vi till exempel ett energieffektiviseringsavdrag för småhus. Nästa år gör vi andra saker för att få igång byggandet i Sverige.

Jag tror att det här är åtgärder som fungerar. Vi vet att Socialdemokraterna tidigare har hållit fast vid sin favoritreform, det vill säga investeringsstöd, och de verkar hålla fast vid den även nu. Detta är ett otroligt dyrt sätt att se till att det byggs hus. Vi vet också från utvärderingar att det mesta av dessa pengar går rakt ned i byggherrarnas fickor. Jag tror inte att det är en bättre väg att gå.

Detta är ett av många sätt att stötta hushåll och företag i en svår tid, men det handlar framför allt om att rädda jobb i den här sektorn. Kommer det att rädda alla jobb? Absolut inte. Vi går en ganska tuff vinter till mötes, både ekonomiskt och bokstavligt talat. Regeringen kommer dock att göra vad den kan, och jag är övertygad om att alla andra i kammaren kommer att göra vad de kan.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaren i den här vändan av debatten. Vi undrar, och det är därför vi ställer frågorna.

En budget innebär förstås alltid prioriteringar. Man väljer att lägga pengar på något i stället för att lägga dem på något annat. Regeringen hade kunnat välja att stärka det brottsförebyggande arbetet eller att stärka välfärden i övrigt men väljer i stället att lägga mer pengar på rot och rut. Det är därför jag undrar vad regeringen vill uppnå med att förstärka detta. Regeringen höjer taket och särskiljer så att det ena inte ska ta bort det andra.

Det har gjorts studier och forskning på rot- och ruttjänsterna, och det finns en del svar när det gäller det som faktiskt var meningen när de infördes. Det går att säga så här: Det stämmer inte att rut omvandlar svarta jobb till vita. Det gör det med 10 procent, men detta är ungefär lika mycket som det minskar inom vilken annan sektor som helst. Det har till exempel blivit 10 procent fler vita jobb när man renoverar båtar. Det är lika mycket som inom rutsektorn, så detta har alltså ingen effekt.

Det stämmer inte heller att rut skapar arbete för utsatta grupper. Riksrevisionen har tittat på detta, och det har i stället visat sig att det framför allt handlar om människor som inte var folkbokförda i Sverige året före. Majoriteten kommer från övriga EU - inte från Sverige. Man kan alltså kalla detta för en skattesubventionerad arbetskraftsinvandring, för 30 procent av dem som jobbar inom rut kommer utifrån. Det är alltså inte direkt så att detta skapar arbete för utsatta grupper. Det har fått en sysselsättningseffekt, men det gynnar framför allt människor som kommer från länder utanför Sverige.

När man höjer taket låter det ju väldigt bra att detta ska gå till fler, men det är ju inte så att det här kommer att gynna fler. När man höjer taket blir det ju bara så att den som har mycket pengar och vill köpa ruttjänster kan köpa fler sådana än vad den kunde tidigare eller renovera mer än vad den kunde tidigare. Det är ju inte så att detta ger människor ökad tillgänglighet. Det är inte så att fler äldre kommer att kunna använda rut. I dag använder var femte person i åldersgruppen 65-plus rut. Väldigt många pensionärer har så låga inkomster att de inte har råd att använda rut även om vi subventionerar det.

Varför är just detta så viktigt när man prioriterar att man väljer att lägga mer pengar på att höja taket för rot och rut och särskiljer det så att det kan användas lite mer? De som redan har råd att använda det kan köpa ännu fler rot- eller ruttjänster. Frågan kvarstår.

(Applåder)

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Jag håller med om beskrivningen av hur allvarligt läget är såväl i svensk ekonomi som inom byggbranschen. Det är verkligen en total tvärnit som vi har sett, och jag förstår att finansministern och regeringen är oerhört stressade över detta. Det är ett stort problem.

Jag märker att Moderaterna generellt verkar vara ganska stressade över sin egen politik på området. Häromveckan läste jag en debattartikel i Mora Tidning där moderata företrädare beskrev att Mora kommun skulle få en stor byggbonus. Detta är inte sant, utan det handlar om ungefär 100 000 kronor till att eventuellt hyra in en planarkitekt, som inte finns, för att kanske jobba lite med detaljplaner.

Anledningen till att jag tar upp det här är att det är detta - och höjt tak i rot - som är regeringens hela politik på bostadsområdet. Det är ju helt otroligt. Samtidigt får byggnadsarbetare gå hem, och expansiva kommuner - exempelvis Ludvika, som jag själv bor i - ser ett oerhört stort problem med att möta industrins expansion eftersom det inte byggs bostäder i tillräcklig utsträckning. Att man då kommer och säger att det är höjt tak i rot som är svaret är helt otroligt.

Utöver detta är den argumentation som vi har fört att det framför allt är höginkomsttagare som tar del av dessa saker. Att man tycker att detta är en rimlig sak att satsa på i det svåra ekonomiska läge - i den ekonomiska vinter - som vanligt folk befinner sig i just nu och att de som redan har råd ska få göra ännu större avdrag är helt orimligt.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att finansministern tycks vara otroligt obekväm med att tala om rutavdrag. Rutavdraget är ändå en moderat uppfinning som moderater i kammaren före finansministern stolt har stått här och talat om.

På en direkt fråga i en interpellation om vad finansministern tror att effekterna ska vara i Sverige och utomlands av ett höjt rut- och rotavdrag bemöter inte finansministern detta med en stavelse i interpellationssvaret och inte med ett ord i talarstolen. Vad ser finansministern för positiva effekter av ett höjt tak för rutavdrag?

Fru talman! Jag är ytterst förvånad inför detta. Kan det vara så att det inte längre är en moderat idé och ett moderat projekt utan att det är en eftergift till Sverigedemokraterna i budgetförhandlingen? Är det så vi ska tolka finansministerns tystnad?

Finansministern vill inte tala om detta här och nu, och Moderaterna kanske till och med har börjat överväga om det är en så himla bra idé. Jag vill ändå skicka med något inför den proposition med dessa förslag som kommer att läggas fram på riksdagens bord.

Är finansministern beredd att i den propositionen lägga fram ett förslag om att man ska göra en utvärdering och en översyn av rutavdraget och dess effekter?

(Applåder)

Fru talman! Kollegan Peder Björk kanske slog huvudet på spiken här, finansministern. Kan det vara en eftergift till Sverigedemokraterna? Det tycks vara så att de sverigedemokratiska väljarna uppskattar rut och rot i hög utsträckning.

Man tycks inte uppskatta klimateffektiviseringsåtgärder eller satsningar på den gröna industriella omställningen. Det hade varit en väsentligt mycket mer förståelig prioritering som vi hade kunnat få ut dubbelt av ur flera aspekter.

Tidigare regeringar och även moderatledda regeringar har gjort konjunkturåtgärder när det har gått dåligt. Under 90-talskrisen startade ett antal större byggprojekt och infrastrukturprojekt. Det handlade om Högakustenbron, länkarna i Stockholm och bygget vid Hallandsåsen.

Det var förvisso kostsamma projekt. Men man gjorde det i akt och mening att hålla uppe byggsektorn och skapa något som är bättre för alla. Det är klart att ett höjt rot- och rutavdrag skapar välstånd och är bättre för någon eller några, men långt ifrån alla. Finansministern har lite kvar att göra.

Fru talman! Man skulle verkligen kunna tro att Socialdemokraterna nu håller på att avveckla både rut och rot. Det är bra för dem som nu tittar på SVT Forum eller ser debatten efteråt att se den kritik som detta möter. Jag förstår inte varför ni inte tog bort det under åtta år i regeringsställning om det var så dåligt.

Jag skulle tro att det inte bara är moderata eller sverigedemokratiska väljare som uppskattar rut och rot. Det gör alla väljare som ser ett behov av att till exempel bygga om hemma. Det handlar om att få en möjlighet att bygga om huset eller bygga om altanen. Det gäller människor som bor i Borlänge, Bjuv, Dorotea eller i Örebro där jag bor. Det är ett bra sätt att underlätta för människor men framför allt att se till att vi skapar jobb.

Jag delar helt bilden att det finns mycket att arbeta på. Det är konstigt att Socialdemokraterna inte tog tag i de problemen under de åtta åren. Jag lovar att jag kommer att göra det. Jag vänder på alla stenar för att se till att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt.

Jag ska kort vända mig till interpellanten Eva Lindh. Det talas om prioriteringar. Den budget som jag lade fram på riksdagens bord för ett antal veckor sedan, tiden går fort, är en väl avvägd budget i en svår tid.

Vad är det som är svårt? Just nu är det svårt att vi har en väldigt hög inflation. Den är tack och lov på väg ned. Men man kan inte ta för givet att den kommer att vara låg. Den kommer inte ned av sig själv. Samtidigt har vi lågkonjunktur.

Det är ett svårt läge. Då lägger vi fram en väl avvägd budget som är neutral tekniskt sett, det vill säga att den inte driver på efterfrågan och på det sättet driver på inflationen. Det är i bemärkelsen att Riksbanken ska behöva höja räntan på grund av det vi gör i finanspolitiken.

Sedan kan man ha olika prioriteringar. Vi lägger 40 procent av vårt reformutrymme på välfärdens olika verksamheter. Vi sänker också skatten för vanliga människor som har drabbats hårt av just en reallönesänkning under en tid med hög inflation.

Många kämpar och går till jobbet varje dag. Det gäller vare sig de jobbar som undersköterska eller som lärare. De kan också jobba som industriarbetare på Meritor, där jag var häromdagen. För dem har värdet av lönen minskat.

Därför är det viktigt och riktigt att sänka skatten för dem som går till jobbet varje dag. Både garantipensionärer och de med försörjningsstöd har fått en kompensation för inflationen. Det är också en bra strukturell politik att sänka skatt på jobb. Men den debatten ska jag inte ta här.

Fru talman! Jag går tillbaka till interpellationen. Rut och rot har använts av många partier som ett sätt att hålla uppe sysselsättningen. Är detta det enda sättet? Absolut inte. Men som jag sa är det ett tufft läge. Hela sektorn väntar i grund och botten på att konjunkturen ska vända och inflationen ska komma ned.

Vi gör olika saker. Vi separerar och höjer taket, vilket vi nu debatterar. Vi har planeringsstimulanser till kommuner för att kunna underlätta för småhus. I år har man avdrag och stöd för energieffektivisering i småhus.

Kommer det att rädda branschen? Nej, det kommer ingenting av det vi gör tillsammans att kunna göra i den bemärkelsen att det i morgon kommer att vända helt. Det är en tuff tid med en hög inflation. Den måste komma ned.

Vi gör det vi kan för att stötta sektorn. Jag vet att sektorn vill ha mycket mer. Det gäller till exempel regelförenklingar. Väldigt mycket av det som är hinder just nu för bostadsbyggande strukturellt och lite långsiktigt handlar inte om pengar. Det handlar om regler. Det arbetar exempelvis regeringen och allra främst statsrådet Andreas Carlson med dagligen.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska börja med att svara på ett påstående från finansministern. Nej, vi har inte tänkt avskaffa det. Vi har inte det i vår budget. Men vi socialdemokrater vill inte höja taket för rotavdraget.

Vi vill heller inte göra det som regeringen har gjort. Det är helt enkelt en felriktad konjunkturpolitik. Det är helt orimligt att göra det i en tid när människor kämpar för att få sin vardag att gå ihop - att göra den här satsningen som återigen riktar sig mot människor som är höginkomsttagare. De får inte bara mycket lägre skatt. De får också större möjligheter att satsa på rot- eller rutavdrag. Det är orimligt i den här tiden.

Det får dessutom konsekvenser, som finansministern säger är bara pyttesmå: en halv procent. Det har ökat under de här åren med 40 procent. Även om det är en liten del är det en andel.

För mig handlar det både om pengar och om att man ska tycka att det är något rimligt som händer av det vi gör med våra skattepengar. Det är inte rimligt att vi skattebetalare ska betala lyxrenoveringar utanför Sverige eller att man får sin pool städad utanför Sverige. Det kan vi jobba för att få bort. Det är inte så att det är hugget i sten.

Vi har också pekat på att framför allt rut men också rot inte har gett de effekter som man har velat. Att göra detta i en tid när vi har begränsade resurser och man måste inrikta sig på att prioritera i sin budget är att använda pengarna fel. De borde ha gått till någonting av allt det andra som vi behöver satsa på i Sverige i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.