Öppna data i stat, landsting och kommuner

Fru talman! Erik Ottoson har frågat mig om jag avser att uppdra åt den nyinrättade myndigheten för digitalisering att även stötta kommuner och landsting i deras arbete med öppna data.

Regeringen arbetar tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. Jag delar därför Ottosons åsikt att det även är viktigt att kommuner och landsting deltar i arbetet med att tillgängliggöra och använda öppna data. I svaret på Erik Ottosons förra interpellation om öppna data gav jag exempel på vad regeringen nyligen gjort för att driva på utvecklingen av öppna data. Sedan dess har regeringen i budgetpropositionen presenterat en satsning på bland annat öppna data som omfattar 20 miljoner kronor per år i tre års tid. Dessutom vill regeringen inrätta en ny myndighet med uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av den offentliga sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslaget om en ny myndighet presenterades av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster i en samverkande förvaltning. Förslaget innebär att ansvaret för digitaliseringen i den offentliga sektorn, det vill säga inklusive kommunsektorn, ska samlas till en myndighet. Enligt utredaren fanns det mycket som talade för att uppdraget att främja tillgängliggörandet av offentliga data, det vill säga det som inkluderar öppna data, hör samman med det övergripande uppdraget för myndigheten. Förslaget från utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet, närmast genom beredning av ett kommittédirektiv för den organisationskommitté som ska bilda myndigheten.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Frågan om öppna data har vi diskuterat många gånger. Det är ett kärt återseende. Den här gången var frågan inriktad på kommunsektorn, som både jag och statsrådet har identifierat som en svår sektor att göra det här samfällt inom. Jag har några följdfrågor utifrån ministerns svar.

På vilket sätt arbetar man tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting? Det anges i svaret att man gör det, men hur ser arbetet ut?

Kärnan i frågeställningen besvaras egentligen inte heller. Kommer den nya myndigheten att ha ett uppdrag som relaterar till kommunernas arbete med frågan om öppna data?

Jag förstår absolut att man nu är i beredningsskedet, men jag tänker mig att det finns en ambition bakom bildandet av myndigheten. Det är i grunden en fråga om befogenheterna för en sådan här myndighet, och detta måste utrönas ganska tidigt i processen, föreställer jag mig. Hur mycket ska man arbeta gentemot å ena sidan statliga myndigheter, å andra sidan den kommunala delen av Myndighetssverige och det offentliga Sverige? Det är egentligen pudelns kärna, som jag vill komma till, eftersom tillgängliggörande av den här formen av information är så avgörande för framgången i projektet. Det handlar ju om att information ska kunna avläsas snabbt på samma sätt oavsett varifrån den kommer och bilda stora informationsmängder som man kan se mönster i och som det kan skapas värden av. Då kan man också göra värdefulla analyser av den offentliga verksamheten för att främja effektivitet och utveckling. Till syvende och sist handlar det om att använda varje skattekrona på bästa sätt.

Här tror jag att det finns mycket att hämta just inom kommunsektorn. En stor andel av vår välfärd bedrivs ju inom ramen för kommuner och landsting, och det sker ett arbete inom många kommuner. Men jag upplever inte att SKL har identifierat just öppna data som ett prioriterat område, även om de arbetar mycket med digitalisering.

Därför tänker jag mig att det trots detta kanske är så att den här myndigheten kan spela en viktig roll. Jag har haft viss dialog med företrädare för SKL som sätter bilden att man inte har resurserna att ta tag i den stora frågan att skapa standarder, men att man möjligen skulle kunna klara av att vidimera standarder som skapas av någon annan. Jag tror att det är nog så viktigt att kommunens eget förbund har den rollen, medan standarder kanske kan skapas eller på något sätt initieras av den här myndigheten, om man nu väljer att använda den på det viset. Många av datamängderna är inte enbart kommunala eller enbart statliga utan rör sig så att säga över gränsen, och då kan jag tänka mig att det finns ett mervärde i att standarder åtminstone initieras på statlig nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Erik Ottoson för inlägget och för engagemanget i frågan. Vi behöver fortsätta att intensifiera arbetet med öppna data. På grund av avsaknad av styrning och samordning samt uteblivna satsningar under de senaste 10-15 åren har vi halkat efter ordentligt i det här avseendet. I internationella jämförelser är vi näst sämst i OECD på öppna data. Det är riktigt sorgligt att det är så i ett land där det finns så mycket data och en sådan tradition av att jobba med öppenhet och transparens. Det borde vara mycket tydligare fokus på effektiviseringar och höjda produktivitetsambitioner i offentliga verksamheter. Vi har förutsättningar för samverkan med den privata sektorn för att med offentliga data som utgångspunkt tillsammans utveckla nya produkter och tjänster som gör livet enklare för människor och företagare.

Mycket måste göras. En del åtgärder har nu vidtagits i samband med budgetpropositionen. Den här myndigheten kommer på plats under nästa år. Det är jätteviktigt att vi har samordning och styrning. Detta kräver standardisering, som Erik Ottoson är inne på, men hittills har det inte funnits en aktör med det samhälleliga ansvaret. Ja, vi kommer att jobba med den frågan. Exakt hur vi "skär" frågan om öppna data får vi återkomma till när vi fattar beslut om organisationskommittén, men vi har fått en del resurser för att på nationell nivå bedriva projekt som rör öppna data. Jag kommer att återkomma med den informationen när vi redovisar organisationskommitténs direktiv.

Den utmaning vi har framför oss när det gäller samverkan med kommunsektorn är att vi har överenskommelser med SKL på ett övergripande plan, medan den här fasen i arbetet måste bli mer operativ. Som Erik Ottoson säger handlar det om att utveckla standarder för öppna data. Det handlar om gemensamma digitala tjänster, om vi går utanför området öppna data. Det handlar om att bygga upp en nationell digital infrastruktur som också används av den kommunala sektorn. Det handlar inte om att komma fram med några vackra visioner och dokument, utan det krävs ett operativt arbete mellan staten och kommunsektorn. Vad gäller staten skapar vi nu plattformen för det i och med myndigheten. Men myndigheten kommer att behöva jobba operativt tillsammans med landets landsting och kommuner. Exakt hur den plattformen bör se ut får vi återkomma till. Det är något som vi får vara med och utveckla under nästa år och kommande år, men det kommer som sagt inte att räcka med några ambitionsöverenskommelser med SKL, utan vi måste nu gå in i den mer operativa fasen.

En av få bra saker med att vi inte har varit världsledande på det här området utan har halkat efter är att vi kan ta del av erfarenheterna från andra länder. Vi vet hur danskarna har jobbat, hur den estniska regeringen har jobbat, hur holländarna har jobbat och hur norrmännen nu jobbar. Vi har gett OECD i uppdrag att utvärdera Sveriges arbete med öppna data. Norge har precis fått ett underlag från OECD om arbetet med öppna data och den digitala infrastrukturen. Vi tittar på de erfarenheterna och rekommendationerna när vi går in i den operativa fasen under 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheten ska jobba med kommunerna. Det är otroligt viktigt. Det här är en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn, inte av den statliga sektorn. Vi ser den offentliga sektorn som en koncern när det gäller digitaliseringsarbetet, och det kommer att vara ett mycket tydligt fokus för vår del.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är glädjande att det kommer ett tydligt besked från statsrådet att detta ska gälla hela den offentliga sektorn och att det kommer att bedrivas ett tydligt operativt arbete tillsammans med kommuner och landsting. Jag tror att det är precis det som behövs. Vi har diskuterat frågan i lite olika vändor, ibland i termer av någon form av CEO, någon form av samordningsfunktion på departementet, en "överste öppnadatachef" eller någonting sådant.

Jag tror att det här möjligen är ett viktigt steg i rätt riktning. När man talar med företrädare för Kommunsverige är den återkommande synpunkten: Vi kan absolut tillgängliggöra mycket, men hur, var, när och på vilket sätt? Man känner sig alltså lite vilsen. It-kompetens är ju en tydlig bristvara i Sverige och i världen överlag, och efterfrågan är oerhört stor. Det är inte alltid kommunsektorn kan konkurrera som arbetsgivare om de absolut skarpaste it-teknikerna, framför allt inte om man ska uppfinna hjulet gång efter gång i 290 kommuner. Det är oerhört bra att detta nu börjar komma till stånd, för jag tror att just den formen av hjälp behövs.

Vi har också talat om upphandlingar av gemensamma system och saker som kan göras gemensamt. Det kanske mer är SKL:s uppgift än en digitaliseringsmyndighets. Det är också en uppgift som SKL tar på allvar och arbetar med. Det är där de lägger sitt huvudfokus. Då är det bra att man har en tydlig arbetsfördelning mellan de olika aktörer som opererar på nationell nivå om än i olika sektorer.

Med det kan jag bara tacka så hemskt mycket för svaret. Jag ser mycket fram emot kommittédirektivet och att se hur det kan utvecklas och ser framför allt mycket fram mot resultatet av arbetet.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka Erik Ottoson för engagemanget. Vi behöver det engagemanget. Jag vill uppmana Erik Ottoson att fortsätta att granska regeringens arbete. Vi behöver också press på oss från riksdagens sida.

Sedan dessa frågor flyttade till Finansdepartementet förra året har vi gjort allt för att accelerera arbetet och takten i digitaliseringsprocessen. Vi har en lång resa framför oss. Våra jämförbara länder ligger nu före oss. Det får inte vara så.

Vi får helt enkelt säkerställa att de steg som tas under 2018 blir hävstång för mer radikala förändringar av hur vi arbetar med digitalisering i den offentliga sektorn. Vi har enorma utmaningar framför oss i den offentliga sektorn. Digitalisering är ett av de verktyg som måsta användas för att effektivisera så att resurserna räcker till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är långt ifrån tillfredsställande hur det görs i dagens situation. Saker och ting måste förändras. Vi behöver också press på oss från riksdagens sida.

Överläggningen var härmed avslutad.