Hur hela Sverige ska leva

Svar på interpellationer

Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regeringen ska leva upp till målet att hela Sverige ska leva.

Till att börja med vill jag säga att landsbygden står inför stora utmaningar men rymmer också goda möjligheter. Ett av regeringens övergripande mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet år 2020. För detta behövs en livskraftig och aktiv landsbygd. Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt - en grön tillväxt - som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet.

Som Saila Quicklund påpekar är turismen viktig för Sverige, och inte minst för landsbygden. Besöksnäringen skapar allt fler jobb runt om i Sverige. I budgetpropositionen föreslår regeringen investeringar i besöksnäringen med fokus på natur- och ekoturism, investeringar i utvecklingen av hållbara exportmogna tillväxtdestinationer samt marknadsföring av Sverige utomlands. Regeringen har också nyligen lanserat en maritim strategi där turismen utgör en viktig del.

De gröna näringarna ska vara livskraftiga, driva innovation och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Viktiga verktyg är till exempel arbetet med den nationella livsmedelsstrategin och det nationella skogsprogrammet. Båda dessa arbeten har potential att generera fler jobb och levande landsbygd.

Politiken inom landsbygdsområdet består bland annat av åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller åtgärder för att stärka jordbruksföretag och andra företag på landsbygden, miljö- och klimatåtgärder samt åtgärder för förbättrad livskvalitet på landsbygden.

Regeringen bedriver även en modern och aktiv regional tillväxtpolitik som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Det bidrar till jobb och hållbar tillväxt i alla delar av landet, i såväl städer som landsbygder. Här finns bland annat tillgång till resurser inom de regionala strukturfondsprogrammen, insatser inom kommersiell service och regionala företagsstöd.

Men i dag saknas en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För att lägga grunden för en sådan politik, en politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder, har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté. Kommittén ska lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande, sysselsättning, attraktivitet och boende på landsbygden. Det här viktiga arbetet är ett led i min och regeringens strävan mot utvecklingskraft, aktivt företagande och jobb i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Det blir väldigt tydligt hur stora skiljelinjerna i landsbygdspolitiken är mellan regeringspartierna och Moderaterna.

Jag vill ge en kort beskrivning av min verklighet på landsbygden. Till att börja med står landsbygden helt stilla utan bilen. Regeringens aviserade höjningar på diesel med 60 öre och på bensin med 55 öre plus en lastbilsskatt som gör att en åkeriägare kommer att få ökade kostnader med 140 000 kronor per lastbil slår ju väldigt hårt mot landsbygden.

Vi behöver en levande landsbygd med en stark skogsindustri, en stark besöksnäring, en trygg livsmedelsförsörjning och mycket mer. Genom att göra det dyrare att anställa unga, att köra bil, att driva lantbruk och att transportera varor riskerar man att jobben minskar dramatiskt. Vi har nog alla tagit del av mjölkböndernas svåra situation. Det kan inte ha gått många förbi. För mjölkbönderna innebär diesel- och bensinskattehöjningarna att en redan allvarlig situation riskerar att bli ännu sämre.

Skattebetalarna har i en rapport räknat ut att de som allra mest behöver bilen mellan 2016 och 2018 får en total ökad kostnad för bensin med minst 8 150 kronor. Regeringen tycks ha glömt att bilen inte är ett val utan att den är ett måste på landsbygden. Jag är helt övertygad om att landsbygdsministern också vet om att många behöver två bilar. Dessutom bortser regeringen från att kostnaderna för att köra bil inte bara är beroende av bensin och bränslekostnader i stort. Enligt Swedbanks schablonberäkning för en ny bil som kostar 240 000 kronor och som körs 1 500 mil per år är kostnaden per körd mil 52,60 kronor.

Dessutom hörde vi alla att Stefan Löfven och Magdalena Andersson inför valet högljutt lovade att bensinpriserna inte skulle höjas, de var redan höga som de var. Det är ännu ett av många löftessvek från regeringen, kan vi konstatera.

Det blir nu mindre lönsamt att jobba och dyrare att bo på landsbygden, och det bidrar ju absolut inte till fler jobb och inte heller till en levande landsbygd. Vi saknar inte direkt utmaningar på landsbygden, och detta är ett hårt slag mot människor som många gånger redan har små marginaler och som är helt beroende av bilen för att ta sig till jobbet, till fritis och till idrottsaktiviteter. Jag är inne i längdåkningsbranschen och skjutsar mina barn både fem och tio mil per träning. Lägg därtill in matinköp och sociala aktiviteter.

Min fråga till landsbygdsministern blir självklart: Är landsbygdsministern verkligen medveten om dessa utmaningar? Om han är det, hur kan han föra en så landsbygdsfientlig politik?

Herr talman! Jag begärde ordet för att jag tycker att Saila Quicklund tar upp ett oerhört viktigt ämne om hur hela Sverige ska leva. Det är många av oss som har våra rötter på landsbygden och som ställer oss den frågan. Den spänner över många politikområden, och man måste kunna se helheten i det här. Jag hoppas att Sven-Erik Bucht som landsbygdsminister känner ett speciellt ansvar för att driva dessa frågor i regeringssammanhang. Andra ministrar är kanske också inblandade i detta. Det handlar naturligtvis mycket om generella åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste ändå ha utgångspunkten att det finns väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet. Det måste man ha med sig när man föreslår olika åtgärder.

Drivmedelsbeskattningen är både ett ekonomiskt styrmedel och ett fiskalt medel för att få budgeten att gå ihop.

De drivmedelsskattehöjningar som nu föreslås innebär en direkt straffskatt på landsbygden. De motverkar tillväxt och jobb på landsbygden. Man kan säga att människor ska åka kollektivt, men vi vet alla att kollektivtrafiken de facto inte är något större alternativ på landsbygden. Det finns naturligtvis kollektivtrafik, men ska man kunna arbetspendla och åka till olika aktiviteter är det väldigt komplicerat. Bilen är absolut livsnödvändig på landsbygden.

Det finns en annan väldigt viktig fråga som också tas upp här. Som bohuslänning vet man att besöksnäringen är någonting som ständigt växer. Den är kraftigt underskattad i den allmänna diskussionen, tror jag. Man kan titta på exportvärdet. Utländska turisters konsumtion i Sverige ligger på nästan 100 miljarder. Det kan jämföras med saker och ting som de flesta säkert anser har väldigt stor betydelse för Sverige, som järn- och stålexporten. Den är drygt hälften av detta. Här finns en extremt stor potential, speciellt för landsbygden.

Ett annat område som är helt vitalt för landsbygden är infrastrukturen. I debatten fokuseras nu mycket på järnvägen och järnvägsunderhållet. Det är naturligtvis helt rätt efter årtionden av eftersatt underhåll. Vi måste få vår järnväg att fungera. Men det innebär inte att vägarna får komma i skymundan. Jag vill verkligen uppmana regeringen att i en framtida diskussion kring infrastrukturpropositionen och annat ha med sig att vägarna är grundbulten i landsbygdens infrastruktur. Det som ibland brukar kallas det femte transportslaget, it och bredband, som inte nämnts här tidigare, är också en väldigt viktig faktor att ha med sig.

När vi ändå talar om infrastruktur kan jag nämna förslaget att introducera tyngre och längre lastbilar, vilket alliansregeringen gjorde ett väldigt ambitiöst förarbete till. Det kommer att ha stor betydelse för sysselsättningen på landsbygden. Vi är ganska nära att kunna införa tyngre lastbilar på 74 ton. Men även längre lastbilar, som inte minst har betydelse för skogsindustrin, är någonting som vi måste jobba vidare på. Detta spänner över många områden, men landsbygdsministern har naturligtvis ett speciellt ansvar.

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga interpellationsdebatt om hur hela Sverige ska leva. Det är väldigt spännande att lyssna, men jag blir förvånad när ledamöterna Saila Quicklund och Lars Tysklind gör om hela frågan om landsbygdens framtid och vara eller icke vara till att handla om att köra på bensin eller diesel. Det är inte ett mått på hur bra landsbygdspolitiken är. Den verkliga utmaningen är att komma bort från fossilberoendet. Då måste också landsbygden vara med. Att ha en fossilfri fordonsflotta är någonting som gynnar oss alla. Det var faktiskt Alliansen som antog visionen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, och det skedde redan 2009. Det är en vision som vi välkomnar, men vad har hänt sedan dess? Hur ska vi komma dit? För att kunna investera i framtidens transporter måste vi också börja jobba på det och få in medel till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser att landsbygdsfrågorna har nedprioriterats länge under Alliansens tid. Som sagt handlar landsbygdsfrågorna om så mycket mer än bara bensinpriset. Vi ser färre bygdeskolor, färre bibliotek och även färre lantbrukare. Det är inte så att de börjar lägga ned nu, utan det har skett under lång tid. Landsbygden är avlövad, och det har skett under Alliansens tid, med både Folkpartiets och Moderaternas goda minne.

Detta försöker nu den här regeringen att vända. Det handlar om att man ska ha goda livsvillkor i hela landet. Det måste finnas en livsmedelsaffär. Därför ökar den här regeringen stödet till kommersiell service, så att lanthandeln kan vara kvar. Då kanske man inte behöver åka de där fyra fem milen till närmaste köpcenter, utan kan åka ett kortare avstånd till den närmaste lanthandeln med cykel eller bil. Det här stödet har inte räknats upp på många år.

Vi har också tillsatt en utredning om hur statliga myndigheters närvaro ska se ut i hela Sverige. Det var vår civilminister Ardalan Shekarabi som gav detta uppdrag till Statskontoret. Vad vi ser är att statliga jobb försvinner först från landsbygden. Det har skett också under Alliansens tid och med deras goda minne. Detta försöker nu vi reda upp. Det kanske kan göras utlokaliseringar, så att man kan bo på landsbygden utan att behöva åka så långt till jobbet.

Vi satsar även stort på skolor. Jag tror på de här satsningarna och alla de andra saker som vår landsbygdsminister tidigare refererade till. Vi har en livsmedelsstrategi med en långsiktig vision för livsmedelsproduktionen i Sverige. Den är också parlamentarisk - alla partier är involverade, för vi tycker att det här är så viktigt att det inte bara ska bli partipolitik. Vi måste ha långsiktiga regler. Jag undrar hur Saila Quicklund och Lars Tysklind tänker när de nedprioriterar landsbygden och reducerar den till ett slagträ i debatten om bensinskatt.

Herr talman! Saila Quicklund försöker göra en verklighetsbeskrivning av den utveckling som sker på den svenska landsbygden. Tyvärr lyfter hon inte in någon självrannsakan i den beskrivningen. I många stycken håller jag med henne. Det har blivit väldigt tufft på den svenska landsbygden under Alliansens åtta år av styre. Det är efter de här åtta åren väldigt mycket som är ogjort.

Emma Nohrén var inne på glesbygdsbutikerna. Under alliansregeringens styre har glesbygdsbutikerna mer än halverats. Mer än 300 jordbruksföretag har lagts ned per år under dessa åtta år. Bensin- och dieselskatten har under åtta år av alliansstyre höjts fyra gånger med totalt 1,48 kronor. Man har dock inte gett någon kompensation till de gröna näringar som är verksamma på svensk landsbygd. Tvärtom har man under dessa åtta år minskat dieselskattereduktionen från 2,38 kronor till 90 öre. Det är direkt företagsfientligt och slår mot landsbygdsföretagen. Under regeringen Persson infördes ett förhöjt grundavdrag på 5 000 kronor för människor boende på svensk landsbygd. Det första som alliansregeringen gjorde var att ta bort det grundavdraget. Det är klart att det här påverkar människor som bor på svensk landsbygd.

Vad har då den här regeringen gjort under knappt ett år? I morgon har det gått ett år. En sak som vi satte på plats omgående var arbetet för att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Den har väldigt mycket bäring på svensk landsbygd. Det handlar om primärproduktionen, jordbruket, trädgårdsnäringen och det kustnära fisket. Det handlar också om livsmedelsindustrin, som skapar väldigt mycket sysselsättning och ofta är landsbygdsnära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar mycket intensivt med det nationella skogsprogrammet. Det handlar väldigt mycket om jobb på svensk landsbygd såväl direkt i skogen som i den industri som tar hand om råvarorna.

Vi har satt på plats en parlamentarisk kommitté. Det har aldrig hänt i Sverige tidigare att man har tagit ett samlat grepp om en landsbygdspolitik. Där bjuder vi in alla partier att vara med i den diskussionen.

Den första fråga som jag får av företag på svensk landsbygd när jag besöker dem är: Hur ska vi få tag i rätt utbildad personal? Här sätter regeringen in enorma resurser på arbetsmarknadsåtgärder, att utbilda människor på yrkesskolor och att se till att människor får kompetens att gå vidare i högre utbildning. Det är frågor som direkt berör landsbygden.

Jag återkommer med lite svar på Lars Tysklinds funderingar i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Efter Emma Nohréns inlägg blev det ännu mer tydligt att Miljöpartiet absolut inte visar någon förståelse för de konsekvenser som bensin- och dieselskattehöjningarna får på landsbygden. Jag minns också att Miljöpartiets partiledare Åsa Romson uttryckte att Brommas eventuella nedläggning inte var en fråga för något annat län än Stockholm. Storstadsfixeringen är total för Miljöpartiet.

De höjda arbetsgivaravgifter för unga som regeringen nu har återinfört kommer att slå oerhört på våra län och kanske i synnerhet Jämtlands län. Det är beklagligt att regeringen själv i sin budget säger att skattehöjningarna bedöms bidra till ett minskat arbetsutbud. Man konstaterar alltså själv att arbetsutbudet kommer att minska.

Enligt Svenskt Näringsliv handlar det om ca 19 000 jobb, vilket man pekade på redan i början på året. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel under första kvartalet i år svarade företagarna i Jämtlands län att hela 46 procent av företagen i stället kommer att välja äldre och mer erfarna personer, att 38 procent av företagen får försämrad lönsamhet och att 12 procent skulle låta bli att ersätta den unga medarbetaren som slutar. Detta är förödande konsekvenser för jobben och tillväxten. Det ger också en klar bild av effekterna av regeringens skattehöjningar.

Turismen ökar stadigt i Jämtlands län och i Sverige generellt sett. År 2014 ökade antalet gästnätter med hela 9 procent, och det är ett rikssnitt på 7 procent. Det är mot den bakgrunden man ska se regeringens skattehöjningar på jobb och företagande och aviserade indragningar av tågtrafiken till Jämtlands län. Jag tänker då på nattågen till Åre. Det skapar en otrolig osäkerhet för turism och besöksnäring i Jämtlands län, som är en av de viktiga och få basnäringar som länet har.

SJ kommer nu bara att köra nattåg under några veckor under högsäsong. Vi talar om sommar och vinter under några få veckor. Det kommer självklart att vara väldigt negativt för besöksnäringen i vårt län. Besöksnäringen arbetar väldigt aktivt för att bredda säsongerna och göra det attraktivt året runt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte heller glömma de arbetspendlare som åker till både Göteborg och Stockholm för att jobba. De bor i Åre och jobbar i södra Sverige. För dem försvårar man också möjligheterna att bo kvar. Det är frapperande att SJ säger att man drar in nattågen för att det inte finns en lönsamhet när man samtidigt plockar ut 1,9 miljarder för att täcka finansieringen i regeringens budget. Det är anmärkningsvärt.

Jag är orolig för att regeringen nu tar bort kravet på de 20 000 poliser som alliansregeringen hade som ett mål och också nådde under sin tid. Man ska dra in tolv av polisbilarna i Jämtlands län. Vi vet att 12 procent av landets yta är vårt län. Vi tappar också den polisiära närvaron i Gäddede, Hede och Hoting. Då blir kraven på mobilitet ännu större. Det skapar en väldig osäkerhet.

Jag har en fråga till landsbygdsministern kopplat till arbetsgivaravgiften och de höjningar som ni gör och har gjort. På vilket sätt underlättar en kraftig höjning av arbetsgivaravgiften för unga och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Jag blev lite förvånad över Emma Nohréns inlägg. Jag inledde med att säga att man skulle se på helheten. Det är en annan sak att man sedan bara tar upp vissa saker. Det som Emma Nohrén tar upp handlar mycket som stöd och bidrag. Det jag talar om är företagens villkor. Ska människor vara kvar på landsbygden är det helt avgörande att det finns företag på landsbygden.

Vi har talat mycket om besöksnäringen. Men vi får inte glömma bort att grunden för landsbygden trots allt är de gröna areella näringarna som både jordbruk och fiske utgör. Det är också en stor grund för besöksnäringen.

Det finns många olika strategier som man hänvisar till. Att man håller på att jobba med strategier är inte någonting som vi från Folkpartiets sida tycker är dåligt. Om vi ser på livsmedelsstrategin har vi tidigare haft ett arbete som hette Matlandet Sverige som var bra på många sätt.

Det är klart att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta. Det målet ligger fast. Men precis som jag sa förut måste man ha utgångspunkten att det finns olika förutsättningar i olika delar av landet. Från Folkpartiets sida vill vi inte höja skatten på arbete och företagande. Vi föreslår en del höjningar av skatten inom detta område som ekonomiskt styrmedel. Det är en äkta grön skatteväxling.

Om vi ser på landsbygdens problematik har vi ett förslag som handlar om att man ska differentiera reseavdraget så att det får en större regional träffsäkerhet. I de kommuner där kollektivtrafiken inte är ett alternativ får människor betydligt större möjligheter att göra reseavdrag än i tätortsnära och i storstäder där kollektivtrafiken är ett reellt alternativ. Vi kan vara helt överens om en fossiloberoende fordonsflotta.

Herr talman! Det var skönt att vi var överens om att vi måste ta klimatet på allvar och se till att vi får en fossilfri fordonsflotta och ett fossilfritt samhälle framöver.

Vi står inför en otrolig ödesfråga när det kommer till klimatet. Jag tror att vi alla här inne och de som lyssnar på debatten har tagit del av Johan Rockströms idéer. Vi får inte komma över tvågradersmålet om vi ska klara oss. Även om vi når det kommer det att påverka och bli kännbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste ställa om samhället. Ett sätt att göra det är grön skatteväxling så som Lars Tysklind föreslog. Genom att höja skatten på det som är dåligt för miljön, till exempel fossila drivmedel, kan vi satsa på det som är bra för miljön och på det sättet ställa om till ett hållbart samhälle.

De höjningar av skatten på drivmedel som det nu talas om ska förstås gå tillbaka till att utveckla nya drivmedel och utveckla landsbygden. De kommer att gå till vägar, som vi talade om förut, kollektivtrafik och järnvägar. Vi måste komma igång med omställningen av samhället på riktigt. Att man i det arbetet vill lämna landsbygden utanför är en gåta.

Vi har precis sett att man i världen antagit nya miljömål. Det har varit ett stort möte i New York. Det är en fantastisk utveckling vi kan se. Det bådar gott inför Parismötet där världen ska försöka kommer överens om hur vi ska nå målet att inte förstöra jorden mer än vad vi gör.

Det kommer att bli en spännande tid framöver. Jag tror att vi genom att flytta fokus från en detaljfråga till det större perspektivet ser att det kommer att gynna alla.

Herr talman! Utgångspunkten för samarbetsregeringen när det gäller det statsfinansiella läget är att det är tufft. Efter åtta års borgerlig styrning och efter ett års blockering för att kunna vända utvecklingen börjar man på minus 67 miljarder, det vill säga 67 000 miljoner. Det är utgångspunkten. Skattesänkningar på 140 miljarder som skulle skapa jobb gjorde att vi fick en extremt hög arbetslöshet. Dessa skattesänkningar på 140 miljarder går i huvudsak till storstäderna. De rikaste kommunerna i landet tillfördes 1 miljard. Det fick inte landsbygdskommunerna någon del av, utan man gav till dem som hade mest. Utgångspunkten är alltså minus 67 miljarder.

Höjda arbetsgivaravgifter för de unga, som Saila Quicklund tar upp, kostar 17 miljarder per år. Varje jobb har kostat 1,2-1,5 miljoner per år. Alla ekonomiska experter som tittar på det här säger att det är att slarva med skattemedel. Det är ett väldigt slarv med skattemedel man har ägnat sig åt. Det är generella åtgärder som till största del, Saila Quicklund, kommer storstaden till del. Små smulor hamnar på svensk landsbygd.

Det är klart att med den politik med stora skattesänkningar som man har fört under många år har det inte hänt någonting på svensk landsbygd. Då var man såklart tvungen att ta bort 5 000 kronor i förhöjt grundavdrag för dem som bor på svensk landsbygd. Man prioriterade något helt annat.

Lars Tysklind tar upp infrastrukturfrågor. De är jätteviktiga för svensk landsbygd. Därför föreslår vi nu, utöver andra infrastruktursatsningar, 200 miljoner i budgetpropositionen för 2015 särskilt riktade till svensk landsbygd. Det handlar om järnvägar, vägar och kollektivtrafik och om att förbättra möjligheterna för människor som bor där ute.

Bredbandssatsningen är en annan oerhört viktig satsning. Den är närapå ännu viktigare än när vi en gång i tiden elektrifierade svensk landsbygd. Här finns i de regionala fonderna 1,2 miljarder för att göra de ortssammanbindande näten. Det handlar framför allt om Norrland, där Saila Quicklund bor. Det gäller 3,25 miljarder i landsbygdsprogrammet, som under den förra programperioden låg på 1,6 miljarder. Detta är en rejäl satsning, inte på att elektrifiera utan på att se till att svensk landsbygd har modern kommunikation. Det är en förutsättning för att människor ska kunna bo, leva och verka där och kunna driva sina företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller service på landsbygden innebär satsningen att butikerna kommer att kunna söka 88 miljoner varje år för att investera, byta kylar och bygga om butikerna. Det blir 35 miljoner i särskilda driftsbidrag för de landsbygdsbutiker som finns längst ut på svensk landsbygd. Detta är en total förändring från den politik som ni förde under åtta år och som var förödande för svensk landsbygd.

Herr talman! Landsbygdsministern talar om stora satsningar. Många av dem har alliansregeringen redan påbörjat. Jag skulle vilja ställa en fråga: Kan någon från regeringen förklara hur 36 miljoner på kommersiell service blir mer än 100 miljoner, som alliansregeringen hade i budgetpropositionen för 2015?

Det finns dock också positiva inslag i det som landsbygdsministern säger. En del som jag uppskattar är den parlamentariska kommitté som ska tillsättas. Vi moderater finns naturligtvis med där också, och vi kommer att vara oerhört starka när det gäller att driva just landsbygdsfrågorna.

Faktum kvarstår ändå, landsbygdministern: Vi har en tyngd mot företagare och människor som bor och verkar på landsbygden. Det gäller främst, som jag tidigare har hävdat, bensin- och dieselskatten och arbetsgivaravgiften för unga, som nu ökar med 40 000 kronor per år och anställd för företagen. Självfallet säger Moderaterna nej till bägge dessa delar.

Vi har inte nämnt RUT och ROT. Löfven brukar kalla sin regering för den första jämställdhetsregeringen. Ändå slår han hårdast på kvinnors företagande via nedsättningar i RUT-reformen också för de nyanlända. Det är ju kvinnor och nyanlända som har varit den största målgruppen och som har fått positiva saker från RUT. Bönderna får ytterligare pålagor via handelsgödselskatten, som alliansregeringen tog bort men som regeringen nu vill införa igen. Finanspolitiska rådet är kritiska. De säger att det blir 37 000 färre jobb. Svenskt Näringsliv hävdar att det handlar om 19 000 jobb, och de är också kritiska.

Talartiden rinner ut. Jag vill tacka landsbygdsministern för debatten. Vi får säkert anledning att återkomma i just denna viktiga fråga för landet - landsbygdsfrågan.

Herr talman! Saila Quicklund tar upp några saker som över huvud taget inte stämmer. Vi har inte infört handelsgödselskatten. Vad vi har gjort är att vi har fördubblat metangasreduktionen till svenska lantbruk - fördubblat den! Detta kommer vi att fortsätta med. Vi kommer att stimulera miljöåtgärder som är positiva.

Saila Quicklund tar upp RUT-avdraget och att det har försämrats. Ja, i så måtto att det nu inte är 50 000 per person utan 25 000 per person som kan nyttjas. Och ja, det får en konsekvens: 1 procent av dem som har utnyttjat RUT-avdraget har använt mer än så, och då framför allt till poolrengöringar och andra aktiviteter och framför allt av miljonärer. Miljonärerna behöver inte en fortsatt skattesubvention av detta. Det är en skillnad som denna regering gör, och det tar vi ansvar för. Detta tänker vi också berätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen tror på Sverige. Den tror på ett Sverige där man håller ihop - ett Sverige där man inte sätter landsbygden åt sidan utan gör satsningar för svensk landsbygd. Vi tar nu det första steget med budgetpropositionen för 2016. Vi skulle ha tagit stegen kraftfullt redan med budgetpropositionen för 2015, men den blockerade tyvärr Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna.

Vi gör nu rejäla satsningar på den nationella livsmedelsstrategin, det nationella skogsprogrammet och den parlamentariska kommittén. Vi gör jättesatsningar när det gäller infrastruktur på landsbygd via bredband och på att stimulera kollektivtrafik. Vi gör satsningar på servicepunkter - det som har varit bedrövligt under den förra regeringen. Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.