Bromma flygplats framtid

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag anser att minskat resande på grund av en pandemi är ett rimligt skäl till att avveckla Bromma flygplats och, om inte, vilka skäl som ligger till grund för mitt och regeringens beslut.

Nej, det är inte pandemin som är skälet. Coronapandemin har fört med sig ett kraftigt minskat flygresande. Men redan 2018 inträffade ett trendbrott, där inrikesflyget började att minska samtidigt som vi såg en stor samhällsdebatt kring flygets klimatpåverkan. En stor del av trafiken på Bromma flygplats utgörs av inrikestrafik. Det är tveksamt om volymerna på inrikestrafiken kommer att bli desamma som tidigare. Det finns flera skäl till detta. Ett viktigt skäl är den ökade digitaliseringen, som medför att behovet av affärsresor kan minska, även för flyget. Detta är tydligt, inte minst med tanke på den utveckling av distansarbete som skett under pandemin.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska analysera och redovisa hur driften och verksamheterna vid Bromma flygplats formellt kan avvecklas. Det handlar bland annat om att beskriva de juridiska aspekterna respektive de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av en avveckling av flygplatsen. Utredaren har också i uppdrag att beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti.

Swedavia AB har utifrån bolagets uppdrag och affärsmässiga perspektiv gjort en konsekvensanalys av den fortsatta driften av Bromma flygplats. Enligt Swedavias bedömning är det under rådande marknadsförutsättningar inte affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Swedavia gör vidare bedömningen att flygtrafiken i Stockholm i stället bör koncentreras till Arlanda flygplats. Deras bedömning är att detta på bästa sätt värnar både konkurrenskraft och tillgänglighet.

Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd. Det innebär att flyget har en viktig roll i transportsystemet när det gäller resor och transporter över långa avstånd. Samtidigt har flyget en betydande miljö- och klimatpåverkan som ska minska. Flyget, liksom övriga trafikslag, ska bidra till målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret, som är skrivet för flera dagar sedan. Regeringens partier byter ju position rätt ofta, och det svar som vi hörde läsas upp kanske inte gäller i dag. Det återkommer vi till.

Låt mig tydligt säga att fungerande flygtrafikförbindelser i hela Sverige är mycket viktigt för jobb, för företag och för att människor ska kunna bo och verka på olika platser runt om i vårt land. Det minskade resandet under pandemin bör givetvis inte på något sätt tas till intäkt för att allting har förändrats i grunden. Om det vet vi ju ingenting. Många av oss kan tro att saker och ting har påverkats i olika riktningar, men sannolikt kommer det i hela Sverige att finnas ett stort behov av att kunna ta sig till och från vår huvudstad och vidare ut i världen. På det sättet är ett fungerande inrikesflyg mycket viktigt.

Fru talman! Infrastrukturministern svarar att man inte gör detta på grund av corona. I svaret säger han dock att vi har fått förändrade mönster under corona, så åtminstone utifrån ministerns eget svar är det ändå ett av skälen. Man har gett Swedavia i uppdrag att titta på marknadsmässigheten i detta, och det är klart, fru talman, att under en pandemi är det svårt att få ekonomin att gå ihop både för en flygplats och för väldigt mycket annat. Det är ett mycket exceptionellt läge. Vidare pratar Swedavia om att man inte vet hur de närmaste åren ser ut, och det är det ju ingen som gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Gällande Arlanda vore det väldigt bra om vi kunde öka kapaciteten så att vi kan få fler flygförbindelser därifrån. Vad det handlar om är inte att fylla flyg över dygnets alla timmar. Vi behöver kunna ta oss till och från i peaktider, så det är då flyget behöver fungera.

Regeringen säger att det är klimatet som är skälet, men om vi landar lika många flyg fast på en flygplats i stället för på två har jag svårt att se de stora klimatvinsterna. Då är det annat som kommer att bidra till ett bättre klimat.

Det enda jag kan se är att regeringen har en plan för att försvåra för människor ute i landet att ta sig till och från Stockholmsregionen, för det är det enda sättet att minska flygets klimatbelastning på kort sikt. Sedan får vi väl ändå hoppas att flyget på lång sikt kommer att kunna bli mer miljö- och klimatvänligt.

Om man försöker att inta alla positioner - både för och emot klimatet, för och emot tillgänglighet och för och emot möjligheten att kunna transportera sig - blir det såklart lätt att prata med människor i olika sammanhang. Jag vill fråga infrastrukturministern om det mot bakgrund av att vi är i ett mycket exceptionellt läge under en pandemi verkligen är rimligt att ta den här typen av stora beslut som regeringen försöker att göra och därmed försvåra tillgängligheten för hela Sverige när det gäller att ta sig till och från vår huvudstad.

Moderaternas svar på den frågan är nej. Regeringen har så att säga haft både ja- och nejpositionen under de senaste dagarna, och vi får väl höra vad infrastrukturministern säger här. I går lät det nämligen som om åtminstone halva regeringen förstod att det saknas parlamentariskt stöd för det som man gick ut och sa på presskonferensen, det vill säga lägga ned Bromma flygplats.

Vi moderater är tydliga: Vi vill ha en god tillgänglighet till och från vår huvudstad. Vad är regeringens svar på detta?

Fru talman! Det är bra att vi har röster som Edward Riedls som ger landet en röst i Sveriges riksdag, i det här fallet från Västerbotten och med det norrländska perspektivet. Låt mig därför addera det skånska perspektivet.

Fru talman! Bromma är hela Sveriges flygplats. Det här är inte en exklusivitet för Stockholm. Det är också oerhört viktigt att betänka att Stockholm är Sveriges huvudstad med alla de för- och nackdelar som det innebär för huvudstadsregionen. Sedan 1658 är inte Skånelands huvudstad Köpenhamn, utan det är Stockholm. Det innebär naturligtvis möjligheter för Stockholm men också belastningar. Det är viktigt att se till hela landet, och då är Bromma en förutsättning för alla dem som bor i andra delar av Sverige att ta sig till och från sin huvudstad på ett relativt enkelt sätt.

Allt tal från regeringens och regeringspartiernas sida får konsekvenser. När man ifrågasätter Bromma sprider det med rätta oro i Umeå, i Visby, i Kalmar, i Ängelholm och i Helsingborg. Det är ungefär som när socialdemokrater kommer med löst tal om fastighetsskatten. Då griper det till i hjärteroten hos alla de svenskar som har eget hem eller villa. Därför är orden av betydelse.

Fru talman! Jag tror dessvärre att infrastrukturministern har rätt, nämligen att det kanske inte är pandemin som är skälet till att man vill lägga ned Bromma utan att det är Brommahatet, inte minst som det har kommit till uttryck av det andra regeringspartiet Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr är det så att Tomas Eneroths svar, fru talman, är helt renons på insikter om hur det ser ut i resten av landet. Det finns inget resonemang, inget antagande, om hur detta med att stänga Bromma kommer att påverka andra delar av landet. Med Bromma påverkas sådant som turtätheten och prisbilden på biljetten. Dessutom finns bara ett begränsat antal så kallade slottider, det vill säga de tider på morgonen och eftermiddagen då plan helst vill gå upp i luften eller landa. Risken är stor att om det bara finns Arlanda med nuvarande kapacitet, och när väl trafiken kommer igång i större utsträckning, kommer det att bli svårare, krångligare eller sämre att ta sig från andra delar av landet till Stockholm - och än viktigare att ta sig från Stockholm till andra delar av landet.

Fru talman! För någon dag sedan fanns en debattartikel i Svenska Dagbladet skriven av ett antal lokala moderata företrädare. Det var Robin Holmberg i Ängelholm, Peter Danielsson i Helsingborg, Anja Tenje i Växjö, Pär Jönsson i Östersund och Anders Ågren i Umeå. De är reella röster för hela landet i kontrast till vår infrastrukturminister som visar sin likgiltighet för vilka konsekvenser en nedläggning av Bromma får.

Fru talman! Därför är jag glad över att flera partier i trafikutskottet har enat sig bakom ett initiativ. Man anser att trafikutskottet genom ett utskottsinitiativ ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att Bromma ska fortsätta att vara en modern flygplats och att beslut om Brommas framtid tidigast kan tas senare när flyget återhämtat sig och tillförlitliga prognoser avseende flygets utveckling kan göras.

Fru talman! Det är tur att det finns röster som talar för hela landet. Det gör inte infrastrukturministern.

Fru talman! Jag tackar Edward Riedl för klok argumentation. Jag tackar också Hans Wallmark, men jag får nog säga att jag är lite förvånad över tonläget. Jag känner Hans Wallmark som en sympatisk och kunnig riksdagsledamot från en vacker del av Sverige. Men att anklaga mig för att inte känna till hur hela landet har det och att inte ta ställning för hela landet tycker jag var lite lågt, ska jag ärligt säga. Som den smålänning jag är har jag flugit flera gånger inte minst från Växjö till både Arlanda och Bromma. Vi smålänningar har haft lite olika alternativ. Just nu under pandemin har vi inte haft några möjligheter att flyga utan har fått resa med tåg eller ta bil. Så jag är väl bekant med förutsättningarna.

Det är viktigt att komma ihåg att diskussionen om Brommas vara eller inte vara inte är ny. Den har funnits under lång tid. Anders Sundström hade sin Brommautredning. I Arlandarådet har vi arbetat mycket med frågan om hur vi kan stärka Arlandas kapacitet för att samla inrikesflyget.

Nog är det en underlig ordning när jag som Växjöbo ibland har fått flyga till Bromma för att sedan ta taxi ut till Arlanda för att i så fall flyga vidare. Nog är det en underlig ordning att vi i Sverige inte klarar att samla inrikesflyget på en flygplats, med alla de möjligheter det innebär för transfertrafiken vidare ut i landet och alla de möjligheter det innebär för oss som kommer från landet att få direkt access till flyget ut i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arlanda flygplats har under lång tid brottats med stora utmaningar. Det var ju bakgrunden till Arlandarådet. Det är något som näringslivet och politikerna inte bara i Stockholm utan också i Sverige har varit oroade för.

För inte så länge sedan hade jag en interpellationsdebatt med Moderaternas transportpolitiska talesperson Maria Stockhaus. Hon frågade hur vi ska säkra internationella direktförbindelser från Sverige och från Arlanda. Ni vet att Sverige är ett exportberoende industriland, och ni vet att vi är starkt beroende av bra kommunikationer internationellt. Men ni vet också att i den kampen segrar Kastrup varje dag, och det borde förenkla förutsättningarna för Arlanda att få ett förbättrat underlag och samla inrikestrafiken på Bromma.

Det är väl så Swedavia resonerar när det gör sina marknadsmässiga bedömningar av att bedriva en tom flygplats som Bromma och hellre ser att vi samlar kapaciteten på Arlanda. Det är väl också det som är utgångspunkten när vi från regeringens sida aviserar att vi nu tillsätter en utredning som ska titta på detta. Vi ska titta på de utmaningar som finns, hur kapaciteten kan säkras och att flyg från hela landet kan landa på Arlanda. I sin tur kan vi få veta om det innebär förutsättningar att klara bra slottider.

Det tidigare tillkännagivandet från riksdagen kom 2016, och då var förutsättningarna naturligtvis helt annorlunda. Då kunde man också konstatera att det skulle bli svårt att hitta slottider vid peaktider, som Edward Riedl så riktigt påpekade. I dag är förutsättningarna annorlunda. På ministerrådsmöten ute i Europa har vi antagit undantagsregler för slottider. Det finns bättre förutsättningar än någonsin att i så fall göra en flytt som skulle säkra bra tillgänglighet för flyg från hela landet. Det är ingen unik process för Sverige. Så ser det ut i övriga Europa - tro mig! Jag pratar också med mina kollegor ute i Europa.

Därför är det lite underligt om man, som Hans Wallmark, kan vara så bestämd i sin uppfattning utan att ens invänta ett ordentligt underlag, som utredningen ska redovisa den 31 augusti. Min och regeringens utgångspunkt är naturligtvis att vi sedan ska återkomma till riksdagen. Riksdagen har ju redan i dag ett tillkännagivande om hur Bromma ska utvecklas, och nu verkar det vara en rörelse på gång i riksdagen om att förändra den positionen.

Fru talman! Låt mig säga några ord om det infrastrukturministern pratade om, nämligen att svaren saknas på de frågor som ställs i kammaren. Jag har sagt det många gånger förut, och jag säger nu att infrastrukturminister Tomas Eneroth är en mycket sympatisk person men också en god debattör. Han slingrar sig alltid snyggt och effektivt undan alla frågor i kammaren. Så jag ska försöka avsluta med de frågor jag tycker att infrastrukturministern borde ge svar på. Sedan får ni som lyssnar bedöma om han lyckas undvika att ge svar på frågorna eller inte.

Vi har nått kapacitetsmax på Arlanda i många avseenden vad gäller peaktiderna. Alla som flyger till och från huvudstaden vet om hur det såg ut innan pandemin. Det var fullt på Arlanda. Logistikproblemen var mycket stora. Att då tänka sig att svälja hela Brommas kapacitet i peaktider har jag mycket svårt att se när det gäller flygplatsinfrastrukturer, slottider, landningsbanor och så vidare. Innan allt finns på plats kan man alltså inte lägga ned Bromma flygplats utan mycket stora och betydande svårigheter för övriga delar av Sverige att ha tillgång till huvudstaden och vidare ut i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer från Norrland. En stor del av framtiden finns i Norrland. Den växer så det knakar. De två länen som det sprudlar om, Norrbotten och Västerbotten, som jag kommer från, handlar om mycket av svensk exportindustri. Det är ryggraden i svensk ekonomi. Många av de fina och flashiga jobben i huvudstaden är helt beroende av att den svenska basindustrin fungerar.

Men det finns också en bild av att svensk industri är att man producerar de här sakerna och sedan exporterar dem, och så är allt klart. Men så ser det inte ut, fru talman. En allt större del av de stora exportbolagens omsättning består i dag av tjänster kopplade till det man producerar. Många företag passerar den magiska gränsen då mer än 50 procent av intäkterna kommer från tjänsteköp kopplade till det man producerar. Då behöver man god tillgång både till huvudstaden och vidare ut i världen.

Därför är det svårt att förstå - och jag ska börja närma mig mina frågor till infrastrukturministern, fru talman - att infrastrukturministern pratar om att vi måste utveckla Arlanda flygplats för att den ska kunna svälja kapaciteten från Bromma samtidigt som den här regeringens första åtgärd i pandemin inte var att påbörja en massa byggnationer på Arlanda när det inte fanns några människor där. Det är ju ett exceptionellt bra läge, om man nu vill utveckla Arlanda flygplats, att påbörja det arbetet när det inte finns några flygresenärer. I stället drar man bort pengarna trots att den här riksdagen gav ett tillkännagivande så sent som i juni 2020 om att Arlanda borde utvecklas och inte få satsningar strypta.

Därför har jag frågor, fru talman. Om jag kopplar ihop allt det vackra som infrastrukturministern säger med de handlingar som regeringen faktiskt utför har jag svårt att få det att gå ihop, men jag har tre frågor. Vi får se om infrastrukturministern snirklar undan dem eller väljer att besvara alla tre eller åtminstone någon av dem.

Vill ministern utveckla Arlanda flygplats, och är han i så fall beredd att tillföra pengar för att göra detta?

Vill han ha fler eller färre flyg i det svenska inrikesflyget? Det är rätt väsentligt utifrån hur ministern pratar, för ministern pratar om att man ska ha både fler och färre flyg samtidigt.

Och framför allt, vill infrastrukturministern i dag lägga ned Bromma flygplats eller inte? Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! Nu är ju inte det här någon tävling om att vara mest sympatisk, där det nog finns skäl att tro att infrastrukturministern ligger bättre till än moderata riksdagsledamöter, utan det här handlar om villkoren för hela landet.

Det infrastrukturministern själv säger i sitt svar är ju att man ska ta fram en utredning som ska analysera hur Bromma flygplats formellt kan avvecklas. Det är det vi diskuterar.

Då är det så att de som kommer från Ängelholm och Helsingborg, från Umeå, från Visby och från Kalmar, de ställer frågor om detta. Hur påverkar det turtätheten? Hur påverkar det prisbilden? Hur påverkar det landnings- och starttider? Det kan man inte lattja bort på något sätt, utan det är realiteten för dem som måste ta sig till och från Sveriges huvudstad. Och då är det så att Bromma och Arlanda, hitintills på ett ganska förnämligt sätt, kompletterar varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns det en del dåliga erfarenheter i olika delar av landet. Till exempel har en konsekvens av corona varit att de nordvästskånska kommunerna har tagit över Ängelholm Helsingborg Airport. Det har utställts att de skulle kunna få stöd och hjälp från staten, men så har det inte blivit - inte en krona utöver de generella pengarna.

Man kan hänvisa till att det är fint väder i Skåne och att det är trevligt i Rebbelberga, fru talman. Men det hjälper ju inte, för när det kommer till konkreta åtgärder är det det som räknas. Om andra flygplatser får statligt stöd och Ängelholm Helsingborg inte får ett riktat statligt stöd är det klart att det påverkar.

Om man lägger ned Bromma och det påverkar turtätheten, prisbilden och landnings- och starttider påverkar det människor som bor i andra delar av landet men som i dag är i behov av Bromma. Det är det det handlar om, inte vem som är mest sympatisk. Där vinner ministern.

Fru talman! Tack, både Hans Wallmark och Edward Riedl, för beröm men också frågor och kloka synpunkter!

För att börja med själva utredningen: Skälet till att utreda är att ta reda på hur det faktiskt går till att avveckla en flygplats. Jag tänker att det kan vara viktigt att ta reda på.

Vilka avtal finns på Bromma utöver det avtal som finns mellan Stockholms stad och Swedavia? Finns det andra avtal?

Hur ser det ut med saneringskostnaderna? Det har ju funnits verksamhet där under lång tid, och alla kan nog tänka sig att marken behöver saneras högst väsentligt om man ska bygga till exempel bostäder där.

Hur säkrar man kapaciteten? Jag tycker att det är jätteviktigt att flyg, vare sig det är från Ängelholm eller från norra Sverige eller från hemma i Småland, ska kunna landa i Stockholm och ha tillgänglighet till Stockholm. Det är bra för Stockholm, och det är bra för Sverige.

Och hur går det med ambulansflyget och med andra flygaktörer?

Det är skälet till att frågan faktiskt måste ställas i en utredning. Vad krävs för att avveckla Bromma flygplats, och hur säkras kapaciteten vid Arlanda? Hans Wallmark tycks redan ha bestämt sig om detta, men jag tror att det är viktigt att ha det i åtanke.

Det var inte heller så att den första åtgärden i pandemin var att bygga ut Arlanda. Det hade varit lite udda att göra det i ett läge då allt flyg världen över stod still. Den första åtgärden var faktiskt att säkra flyget - och en av de första insatserna var att säkra flyg till Edward Riedls valkrets.

Vi införde allmän trafikplikt. När marknaden inte klarade det upphandlade vi från statens sida flyg som gick inte bara från Gotland till fastlandet utan också upp till Norrland för att det är så viktigt att säkra den kapaciteten, inte minst i en pandemi.

Dessutom tillförde vi stora resurser till de regionala flygplatserna - och till Swedavia och Luftfartsverket och till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) - av det enkla skälet att flyget står inför väldigt stora utmaningar i hela världen, och flyget är viktigt för Sverige. Flyget behövs, men flyget behöver ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också argumenten för att se om det finns möjligheter att säkra inrikesflyget på Bromma i stället. Finns det möjligheter att säkra bra slottider under peaktiden? Det är utredaren som ska titta på detta.

Edward Riedl ställer frågan om jag vill utveckla Arlanda. Jag vill att Arlandas kapacitet ska säkras. Swedavia säger, vilket Edward Riedl inte riktigt följer, att kapaciteten nu är tillräcklig för att inrymma inrikesflyget. Jag vet inte om Edward Riedl har annan information än Swedavia har, men jag kan tänka mig att utskottet som ansvarar för frågan kan bjuda in Swedavia för att få reda på hur förutsättningarna faktiskt ser ut under åren framöver för att säkra kapaciteten. Det ska också utredaren titta på, naturligtvis.

Kommer det att bli fler eller färre flyg? Ja, de flesta bedömare ute i världen säger att det sannolikt kommer att bli färre flyg även med en utveckling med elflyg. Jag tycker att det är svårbedömt. Jag hoppas ju på flygets omställning. Industriellt hoppas jag verkligen på elflyg, och jag hoppas på biobränsle. Men det är faktiskt svårförutsägbart hur det kommer att bli, för det är en ordentligt tuff situation för flyg i hela världen just nu. Vi såg också före pandemin hur resmönstren ändrade sig och allt fler valde att åka med till exempel tåg i stället för flyg. Men för Sveriges del är det viktigt med hållbart flyg. Den delen måste öka, och det säger också flygbranschen själv väldigt tydligt i sina ambitiösa planer för att få fossilfritt flyg.

Vill jag lägga ned Bromma? Ja, det råder väl inget tvivel om vad vi i regeringen har för avsikt när vi presenterar att vi vill utreda förutsättningarna för detta. Men jag har också respekt för det riksdagsbeslut som ligger. Jag har ju suttit i riksdagen länge. Det finns ett riksdagstillkännagivande som säger att Bromma till och med ska utvecklas. Då måste regeringen kunna avisera en utredning och tala om för riksdagen att så här ser förutsättningarna ut nu. Men det är riksdagen som äger den frågan även om det formella beslutet om basutbudet ligger hos regeringen och det om Brommas nedläggning ligger hos Swedavia.

Fru talman! Jag vill förtydliga något från min sida i vårt tidigare replikskifte. Jag sa att infrastrukturministern är en mycket sympatisk person. Jag vill bara säga att också min ärade kollega Hans Wallmark är en mycket sympatisk person. Jag tänker inte försöka avgöra här i talarstolen vem av dem som är mest sympatisk. Däremot kan jag säga att en av de två är mer konkret och svarar på frågor, och det vill jag ge min moderatkollega Hans Wallmark.

Fru talman! Infrastrukturministern gör det han ofta gör, nämligen låter bli att svara på egentligen någon av frågorna. Eller, jag ska ge ministern rätt i att han svarade på en fråga: Han vill lägga ned Bromma flygplats. Men han har förstått att det inte finns en majoritet i riksdagen för detta, och det är ju riksdagen som slutgiltigt avgör frågan.

Problemet är att den här regeringen vill minska flyget. Man vill försvåra för svensk exportindustri och för människor som bor ute i landet att ta sig till och från huvudstaden. Det skadar jobb, och det skadar företag. Det är det många som vittnar om ute i landet. Det försvårar också för människor att bo utanför Stockholmsregionen när man gör på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller trafikplikten, vilket ministern pratar om, vill jag bara säga två saker. Det ena är att det började i ett tillkännagivande från riksdagen. Det var alltså andra partier än regeringspartierna som sa att man måste säkra flygkapacitet till och från. Det andra är att man kan göra både och, fru talman. Man kan bygga ut kapaciteten på Arlanda samtidigt som man räddar flyget under en ganska exceptionell kris.

Det kommer inga konkreta svar från infrastrukturministern mer än att man vill lägga ned, försvåra och försämra resandet inom landet. Svaret från Moderaterna är mycket tydligt: Vi vill samarbeta med alla partier i Sveriges riksdag som vill se till att vi både gör flyget mer miljövänligt och säkrar kapacitet och möjligheter att resa till och från vår huvudstad.

Fru talman! Tack, Edward Riedl - det är nu man förstår att Moderaterna, än mer nu för tiden, kallar sig ett konservativt parti. Ändra inte hur saker och ting har varit! Låt allt vara som det alltid har varit! Men allvarligt talat: Omvärlden förändras. Det gäller inte bara klimatfrågan, där det är stora förändringar, utan också förutsättningarna för inte minst flyginfrastrukturen. Att Moderaterna redan har bestämt sig utan att ens invänta en utredning från regeringen är ändå lite speciellt.

Jag har dock talat med många moderata företrädare som ändå ser förutsättningarna och ser skälen till att kapaciteten på Arlanda behöver säkras. Den konkurrens om internationella direktlinjer som så småningom, i ett återstartat flyg, kommer att finnas talar för att underlaget på Arlanda behöver stärkas. Maria Stockhaus, som jag hade en interpellationsdebatt med för ett tag sedan, redovisade utifrån en konsultrapport - tror jag att det var, men jag är lite osäker där - att det finns olika skäl till att man väljer att etablera direktlinjer. En fråga är: Hur stort är underlaget? Den andra är: Hur stor är transfertrafiken?

Nu har Hans Wallmark och Edward Riedl inte möjlighet att svara, men det Moderaterna behöver fundera på är om underlaget och transfertrafiken ökar eller minskar och därmed om förutsättningarna att få fler internationella direktförbindelser på Arlanda ökar eller minskar om man flyttar flyget från Bromma till Arlanda. Som pragmatisk socialdemokrat tycker jag att vi måste utreda förutsättningarna och titta på möjligheterna. Jag ser logiken i det, och jag säger som en klok riksdagsledamot från Kalmartrakten: Det är väl inte helt avgörande vilken socken i Stockholm man landar i, utan det viktiga är tillgängligheten till Stockholmsregionen. Jag tror att det kommer att vara avgörande.

Moderaterna är dock välkomna in i diskussionen om den svenska flyginfrastrukturen. Jag tycker att det är viktigt att vi nu klarar av att utreda frågan och sedan kan ta ställning under hösten gällande att säkra kapaciteten på Arlanda - men även gällande en möjlig avveckling av Bromma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.