Åtgärder mot vildsvin

Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vad regeringens kraftfulla vildsvinspaket innebär, vad de 13 miljoner kronor som Jordbruksverket ska få ska användas till och när regeringen kommer att lägga fram en proposition med anledning av Livsmedelsverkets förslag.

Regeringen ser allvarligt på de problem som vildsvinen orsakar för bland annat svenskt lantbruk. Därför har regeringen beslutat att avsätta ett kraftfullt vildsvinspaket i livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Paketets innehåll kommer att beslutas i början av 2020.

Totalt innehåller handlingsplanen del 2 för livsmedelsstrategin åtgärder för 122 miljoner kronor årligen till och med 2025. Dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020.

Livsmedelsverket har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I slutet av 2019 redovisade Livsmedelsverket sina förslag. Rapporten och dess förslag håller nu på att analyseras, och en viktig utgångspunkt för regeringen är, förutom ambitionen att minska de skador som vildsvinen orsakar, en bibehållen livsmedelssäkerhet, där både livsmedelshygien och köttkvalitet säkras.

Det gläder mig att Magnus Oscarsson ser fram emot regeringens vildsvinspaket, men nödvändiga analyser måste få ta sin tid. Regeringen kommer, som utlovat, att återkomma under början av året och presentera innehållet i vildsvinspaketet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Det är många som är rejält bekymrade över den stora vildsvinsstammen i Sverige. I vissa delar av vårt land har vildsvinens antal vuxit utom all kontroll. Jordbrukare, villaägare och trafikanter känner konsekvensen i allt större utsträckning. Faktum är att vildsvinens närvaro på vissa håll på den svenska landsbygden nästan har nått det olidligas gräns.

Jag besökte för bara någon vecka sedan en jordbrukare i Viebäck utanför Nässjö. Han visade hur vildsvinen verkligen hade förstört åkervallen. Det handlade alltså bara om en bonde och en åker, men den var totalt förstörd.

Utifrån beräkningar som gjorts vet vi att vildsvinen förstör för ungefär 1,5 miljarder inom jordbruket. Detta kan också vara gamla siffror; det kan tyvärr vara mycket mer. Antalet vildsvin ökar också enormt, speciellt nu under dessa milda vintrar.

Under julen 2019 gick regeringen ut med att den under våren ämnade lägga fram ett kraftfullt vildsvinspaket. På Regeringskansliets hemsida kan man läsa att Jordbruksverket för genomförande av ett vildsvinspaket får använda 13 miljoner kronor under 2020. Sedan kommer ytterligare 9 miljoner kronor varje år fram till 2025. Medlen får användas först efter ytterligare beslut av regeringen.

Fru talman! Om jag förstår ministern rätt kommer efter detta paket ytterligare ett paket under våren där mer pengar lyfts in för att minska vildsvinsstammen. Det belopp om 9 miljoner årligen som går till Jordbruksverket är ju minst sagt tunt.

Min fråga är alltså återigen om vi kommer att få se ett paket till, så att säga, som är det här kraftfulla vildsvinspaketet som regeringen talade om före jul.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret om vildsvinen!

Det har varit många förslag i luften under många år nu vad gäller vildsvinen. Från Moderaternas sida har vi varit drivande i många av dem, till exempel det som regeringen gick ut med i maj förra året där vi släppte på användningen av rörlig belysning och nattsikten. Detta är åtgärder som jag faktiskt tror har gett resultat. Jag tror att det har skjutits mer vildsvin med hjälp av dessa hjälpmedel. Jag tror också att det kommer att skjutas väldigt mycket mer vildsvin när vi väl får förslaget om småskalig försäljning på plats.

Det som är lite olyckligt - men så är det ju i politikens värld - är att dessa saker tar så lång tid att få på plats. Tyskland har haft småskalig försäljning i många år, och det har fungerat väldigt bra. Man säljer i storleksordningen 600 000 vildsvin om året i Tyskland på det här sättet - därmed inte sagt att de inte har skador och problem av vildsvinen.

Det är nämligen just det som är baksidan med vildsvinen: de oerhört stora skador som de ställer till lokalt. Denna stora problematik finns absolut inte överallt, men lokalt är det väldigt stora problem. Många gånger är det jordbruksarrendatorer som blir lidande. De har inte jakträtten på marken, utan den har antingen ett jaktlag eller en markägare. Sedan ska någon försöka driva ett jordbruk utan att kunna hantera vildsvinsproblematiken.

Det är väldigt svårt att gå in och lagstifta om sådana här saker. Mycket av det går faktiskt att avtala bort - det är viktigt att påpeka det. Men det som politiken måste göra, och det pågår nu, är att på alla sätt underlätta för att höja avskjutningen av vildsvin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag såg häromdagen att antalet trikintestade vildsvin 2019 var 137 500. Om den siffran stämmer har vi en rejäl all-time-high för avskjutningen. Jag tror att 117 000 var toppen förut. Det skulle innebära att vi har ökat avskjutningen kraftigt. Det kan också innebära att stammen har blivit väldigt mycket större, och då är det såklart ett problem.

Jag tycker att det är viktigt att vi från politikens sida nu på alla sätt vidtar åtgärder som underlättar vildsvinsavskjutningen. Det är positivt att regeringen har tagit krafttag här och fortsätter vilja ta krafttag.

Det finns dock andra problem med vildsvinen. Jag lyfte detta lite grann i den förra interpellationsdebatten, men nu fick jag ju chansen att komma upp i talarstolen igen. Jag tänker på problemet med afrikansk svinpest. Vi ser hur afrikansk svinpest sprider sig fort genom Europa, och vildsvinen står för en stor del av den spridningen. Därför undrar jag helt enkelt: Har vi en tillräckligt stor beredskap för vad som händer om afrikansk svinpest kommer in i Sverige? Det räcker ju att den kommer in på en korvmacka i en lastbil, så har vi fått afrikansk svinpest i Sverige. I den värsta av världar är frågan inte längre om vi får det utan när vi får det till Sverige.

Vi ser hur fort det har gått i Baltikum. Då blir såklart vissa människor glada. Vildsvinsstammarna har ju i princip försvunnit. Men för andra kan vildsvinsjakten vara en tillgång och en inkomst.

Det största hotet som afrikansk svinpest skulle innebära handlar dock om vad den gör mot vår svenska tamgrisproduktion. När jag ändå har chansen vill jag därför fråga: Är beredskapen tillräckligt god, fru talman, för att hantera afrikansk svinpest? Just i sydöstra Sverige, där det finns risk att den kommer in, har vi ju extremt stora stammar av vildsvin. Problematisera gärna kring vildsvinspopulationen kontra afrikansk svinpest!

Fru talman! Det är glädjande att vi trots den sena timmen fortfarande är väldigt engagerade i att diskutera frågor som jag tror berör oss väldigt djupt. Som av en händelse finns här något av en röd tråd, och den kommer att fortsätta i ytterligare en interpellationsdebatt om en stund. Återigen tycker jag att det är bra att man får möjlighet att både binda ihop och grotta ned sig i olika detaljer. Däremot är ju formen för den här typen av debatter i någon mening begränsad.

Jag kan konstatera att detta är en väldigt prioriterad fråga, inte minst givet de skador som vildsvinsstammarna orsakar, både på lantbruksföretag och i form av trafikolyckor och annat. Vi har en situation där vildsvinsstammen växer på ett helt orimligt sätt, givet att den har alldeles för god tillgång på föda och egentligen inga naturliga fiender mer än jägarna.

Därför har vi fokuserat på att först lägga fram de förslag som finns på plats sedan i våras, kopplat till fler och bättre jaktmedel. Det är i dag i princip möjligt att jaga vildsvin året runt, dygnet runt - med undantag för att man inte får jaga suggor under den tid, vilket är precis just nu, som de bär barn. Det är egentligen den enda begränsning som finns.

Till det har vi identifierat att vi behöver skjuta mer, men för att man ska skjuta mer behöver vi öka intresset för att skjuta mer. Då blir frågan om att få till en bättre avsättning för vildsvinskött till konsumenter, både eventuellt via direktförsäljning från jägare till konsument och via butiker och restauranger, så att man på ett smidigt sätt kan skapa efterfrågan hos konsumenterna, en väldigt viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför fick Livsmedelsverket uppdraget som redovisades strax före jul. De kom med ett antal konkreta förslag som vi nu analyserar och som vi i närtid kommer att lägga på bordet i ett vildsvinspaket. Vi jobbar så fort vi kan. Frågan är angelägen.

Samtidigt behöver man givetvis säkerställa att det är rättssäkert och bra och att man i processen inte äventyrar frågor som hälsa, legitimitet, att man kan känna sig trygg med köttet och så vidare. Det är ett antal aspekter som ska vägas in.

Jag hoppas att Magnus Oscarsson och John Widegren är glada för att en socialdemokratisk landsbygdsminister nu faktiskt sannolikt kommer att kunna leverera i frågan. Den utreddes nämligen två gånger av Alliansen - det visar på komplexiteten - men man lyckades inte landa i ett förslag till Sveriges riksdag. Det är alltså inte så enkelt som det kan låta. Men jag har stora förhoppningar att vi kommer att kunna leverera i närtid.

Naturvårdsverket har också i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen. Det handlar om hur man förvaltar och vilka riktlinjer som finns för länsstyrelser och andra. Den kommer att bli klar under våren och blir ett viktigt verktyg för hur de här frågorna ska hanteras.

Jag har för avsikt att komma tillbaka till riksdagen med ett förslag för att begränsa utfodringen. Den är ett bekymmer och driver på tillgången på föda och sannolikt populationen. Det är också en fråga som kunde ha lösts 2016, men Alliansen tillsammans med SD valde att skicka tillbaka frågan till regeringen. Jag hoppas att vi nu kan lösa det. Vi har haft omfattande ambitioner att förhandla med alla berörda aktörer. Självklart kommer inte alla att vara överens om exakt vad som är den optimala lösningen. Men vi ser ett behov av att få en lösning på plats också när det gäller den biten.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det ministern berättar om vad som är på gång gläder mig storligen. Det är viktigt för många att höra att det händer saker.

Det är också viktigt att vi för en dialog, som vi nu gör i kammaren. Jag tror att vi alla är överens om att åtgärder måste till för att minska vildsvinsstammen. Det är bra att vi är överens om det. Det kan inte fortsätta som det är i dag. Jag är ledsen att behöva säga det, men jag ser inte att det kommer att bli en förbättring om det inte kommer kraftfulla förslag. Därför är det viktigt att höra det här.

Jag som kristdemokrat är också glad över att Livsmedelsverket har kommit fram med flera goda förslag. De går i den riktning som vi har föreslagit, exempelvis att jägarna själva ska kunna sälja mer vildsvinskött, att trikintest ska bli gratis med mera.

Min fråga gäller egentligen det som ministern var inne lite på: reglerad utfodring. Kommer det att bli något sådant förslag? Det verkade som att ministern sa det precis. Vi kristdemokrater stöttar ett sådant förslag. Men det är viktigt att länsstyrelserna vet från början att det inte går att köra ut exempelvis tonvis med sockerbetor. Vi menar att sådant inte ska vara lagligt. Kommer regeringen att lägga fram ett sådant förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tycker som sagt att det är viktigt att människor, som vi här i riksdagen jobbar för, känner att det vi kommer med verkligen gör skillnad. Jag hoppas att ministern kommer att komma fram till något sådant.

Fru talman! Vildsvinet, som vi nu debatterar, är också ett fantastiskt livsmedel. Det kommer glädjande rapporter från runt om i landet om att kommuner börjar kika på att upphandla vildsvinskött för att servera det i både skolor och äldreomsorg. Det är ett jättebra steg för att stimulera avskjutningen.

Fru talman! Jag är också lite nyfiken på det som ministern nämnde på slutet om utfodringsfrågan. Jag var ganska tveksam till de förslag som låg på bordet redan 2016. Jag menar att det inte finns någon som efterfrågar ett förbud. Jag har inte mött någon organisation som efterfrågar det. Däremot vill man styra upp de okynnesutfodringar av vildsvin som fortfarande finns. Men i praktiken går de faktiskt att hantera i dag, både genom miljölagstiftning och foderlagstiftning. Jag tror inte att det görs i tillräcklig utsträckning.

Jag tycker att man i stället ska fundera på vilken typ av fodermedel som ska få användas. De flesta vilda djuren i den södra halvan av Sverige behöver inte äta rotfrukter. Men man kan också fundera på att sätta upp avstånd mellan utfodringsplatser och trafikerade vägar, känsliga grödor och fastighetsgränser.

Ett förbud och även de andra förslagen skulle vara en direkt inskränkning av äganderätten. Jag tror därför att vi får svårt att motivera ett sådant. Jag tror att det finns andra lösningar för utfodring och vill gärna höra hur ministern tänker i just den frågan.

Fru talman! Jag vill återigen tacka interpellanterna.

Magnus Oscarsson lyfter upp att det måste ske en förändring och att en sådan inte har skett ännu. Jag håller inte med. Det sker en förändring. Det ser vi tydligt, med de verktyg som finns, till exempel ökad möjlighet till avskjutning och branscher själva, jägarförbund och andra, som erbjuder sig att skjuta av och så vidare. Problemet är bara - jag tror att det är därför Magnus Oscarsson säger så - att det inte hjälper på totalen.

Det är fortfarande inte en rimlig förvaltning, givet att stammen är så stor, att den inte har tillräckligt många naturliga fiender och att tillgången på mat är stor. Nu har vi till exempel en mild vinter. Det kommer sannolikt att innebära att populationen ökar direkt, eftersom det är god tillgång på mat. Det finns inte heller någon frost eller kyla som leder till självdöd, vilket kanske normalt sett hör till den här årstiden. Det är bekymmersamt. Det får stora konsekvenser, för såväl företagare och enskilda individer som trafikstatistik och så vidare. Därför är frågan prioriterad.

Återigen, jag tror att vi behöver vara beredda att använda alla verktyg. Jag tror dock att det är klokt att införa dem, utvärdera dem och vara beredd att gå vidare med nya insatser ifall de inte är tillräckliga eller inte når syftet. Det är ett tydligt medskick.

I mitt förra svar hann jag inte säga något om John Widegrens fråga om afrikansk svinpest. Det skulle såklart sannolikt innebära att vildsvinen blir färre. Det innebär dock inte att vi vill ha den. Att de är många innebär inte heller att det är mer troligt att de upptar smitta. Men om vi skulle få smitta till Sverige blir det troligen en okontrollerad spridning, eftersom de är många och spridda över stora områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det största problemet är givetvis att det skulle drabba våra svenska grisfarmar på ett förödande sätt. Därför har vi vidtagit åtgärder för att ha en så god beredskap som möjligt. Enligt den information jag får har vi god beredskap. Det innebär inte att det inte skulle bli ett väldigt svårt läge om vi får smittan till Sverige.

Mycket handlar om information, beredskap och så vidare. Jag har stort förtroende för våra myndigheter ifall vi skulle behöva hantera ett svårt läge där vi får smittan till Sverige. Sverige jobbar också tillsammans med andra EU-länder med informationsinsatser och annat. Jag tror att det är viktigt.

Jag fick även specifika frågor när det gäller utfodring, som jag tror är viktigt i sammanhanget. Det finns stor efterfrågan på ett förbud, inte minst från bönder som är drabbade. Frågan är svår. Det berör ägandefrågor och annat, vilket John Widegren har lyft upp.

Det vi har gjort nu är att lyssna in alla de intressenter och olika frågeställningar som finns och har försökt hitta en rimlig balans utifrån att frågan har varit i riksdagen och vänt. Vi är också väldigt måna om att hitta något som vi kan gå vidare med för att få en begränsning i något som jag uppfattat är ett stort problem.

Jag ska inte säga särskilt mycket om propositionen, eftersom den kommer att gå ut på remiss i närtid. Jag föreställer mig att jag kommer att få nya interpellationer om innehållet i den så fort den blir känd. Givet de diskussioner som har varit är det rimligt att man tittar på förbud mot utfodring som rör ett visst begränsat område, som kan vara tidsbegränsat och som väger in ett antal olika värden. Ni får ge er till tåls tills vi presenterar den, vilket kommer att ske ganska snart.

Fru talman! Tack, ministern, för ett jätteintressant samtal och dialog som vi har haft här under debatten, i vilken även John deltog! Det har varit mycket bra.

Som vi var inne på har mycket hänt. Flera åtgärder har vidtagits och mer kommer att göras. Men fortfarande, fru minister, finns problem. För ett tag sedan gick en enkät ut till 6 800 LRF-medlemmar. 70 procent av alla som svarade hade fått skador av vildsvin. Detta är alltså en otroligt viktig fråga.

Livsmedelsstrategin, som vi talade om i den föregående debatten, är viktig för många. Det uppstår ett problem när man märker att just vildsvin gör att man inte kan producera livsmedel på det sätt man vill. Jag vet till och med folk som säger att de funderar på att lägga av eftersom det inte längre går. Därför måste något göras. Det känns dock som om ministern har flera saker på gång, vilket jag tycker är jättepositivt.

En viktig fråga att ställa till ministern är: När kommer förslagen? Får vi vänta ett halvår eller ett år? Vi i Kristdemokraterna är mer inne på att detta ska regleras. Vi tycker att det är viktigt att man redan från början vet vad som gäller. Länsstyrelserna runt om i vårt land, speciellt i de län som har det väldigt tufft, ska veta att man inte kan köra ut tonvis av till exempel sockerbetor. Det måste finnas reglerat i lag. Vi tycker att det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste också jobba för att ha fler jägare som kan jaga vildsvin. Det är viktigt att tänka på att stötta även dem så mycket vi kan.

Fru talman! Jag upplever att vi har en stor samsyn, både att detta är ett problem och att vi behöver vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet. Vi har redan vidtagit åtgärder och fler ligger i pipeline. Jag utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas. Väldigt viktigt i sammanhanget är att ha en effektiv utvärdering av vad som ger god och önskad effekt och vad som inte ger det.

Jag fick en fråga om "när". Om jag inte var tydlig nog i mina tidigare anföranden gäller att vi bereder Livsmedelsverkets förslag om ökad avsättning till konsument och har för avsikt att komma med ett förslag i början av 2020. Vi är nu i februari. För mig sträcker sig början av året fram till påsk. Det är den tidsram som jag rent hypotetiskt jobbar med.

Vi måste givetvis säkerställa att det hela är rättssäkert och håller måttet så att man kan skicka ut förslaget på remiss. Det finns ingen anledning att vara så snabb att man får backa för att man inte har gjort procedurerna på ett lämpligt sätt. Alla vi som jobbar med politik och har gjort det länge vet att man som politiker alltid vill vara jättesnabb. Men vi behöver ta hänsyn till att detta är rättssäkert och att vi levererar detta på ett seriöst sätt.

Samma sak gäller det här med utfodring. Vi har haft långa diskussioner med alla intressenter. Alla här i kammaren kommer nog inte att få exakt så som man vill när det gäller hur det ska utformas. Det är dock bra att man vill väldigt mycket. Men jag förväntar mig samtidigt att vi alla erkänner att det här är ett problem som vi behöver ta ansvar för och få till en minsta gemensam nämnare. Det är inte konstruktivt att blockera eller skicka tillbaka en fråga.

Vi har verkligen försökt att ha en konstruktiv dialog. Jag hoppas att ni har uppskattat det. Jag hoppas också att det kommer att leda till att vi kan leverera på området. Det efterfrågar inte minst bönderna. Detta är väldigt viktigt.

Tack för en bra och konstruktiv debatt! Jag ser fram emot att fortsätta den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.