Antalet flygplatser i Stockholm

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag anser att det råder ett motsatsförhållande mellan att bygga ut Arlandas kapacitet för att kunna attrahera fler flygbolag samt etablera ytterligare interkontinentala flyglinjer och att bevara Bromma flygplats. Dessutom har Edward Riedl frågat mig på vilket sätt jag anser att sannolikheten att Arlanda flygplats kan attrahera fler långa flyglinjer ökar om flygplatsen samtidigt måste ta emot de flygplan som överflyttas dit från Bromma flygplats efter att den avvecklats.

Eftersom de båda interpellationerna i huvudsak berör samma fråga besvarar jag dem i ett sammanhang.

Låt mig först än en gång få understryka att något beslut om att avveckla Bromma flygplats inte har tagits.

Jag delar Edward Riedls uppfattning att Stockholmsregionen är en tillväxtmotor för hela landet och att det därför är viktigt med goda flygförbindelser till och från Stockholm. När det gäller flygkapaciteten i huvudstadsregionen har, som Edward Riedl väl känner till, regeringen tillsatt en samordnare med uppdrag att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen.

Samordnaren ska inom sitt uppdrag bland annat pröva förutsättningarna att utveckla kapaciteten samt därtill säkra både den flygkapacitet Bromma i dag står för och den flygkapacitet Bromma förväntas stå för under tiden fram till 2038 genom främst en utbyggnad av Arlanda och i andra hand en utvidgning av flyget till och från andra Stockholm närliggande flygplatser. Effekten för tillgängligheten i hela landet ska särskilt beaktas, och effekterna på Arlandas konkurrenskraft som internationell storflygplats ska bedömas - liksom miljöpåverkan från den samlade flygtrafiken. Detta uppdrag ska redovisas senast den 20 oktober 2016.

Vad avser den framtida utvecklingen av Arlanda och det strategiska arbetet avseende etablering av direktlinjer till och från flygplatsen är detta en fråga främst för Swedavia AB. Bolaget har i uppdrag att äga, driva och utveckla det nationella basutbudet av flygplatser, i vilket bland annat Arlanda och Bromma ingår.

I avvaktan på att samordnaren redovisar sitt uppdrag till regeringen är min bedömning att en ökad trafikvolym på Arlanda rimligen borde öka förutsättningarna för en etablering av fler direktlinjer därifrån.

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret. Tyvärr har ministern valt att inte besvara de två frågor jag har ställt, men låt mig börja med att kommentera lite av det ministern ändå sa i det som borde ha varit ett svar.

Ministern säger återigen att det inte finns några planer på att avveckla Bromma flygplats, trots att man från regeringens sida har tillsatt en förhandlingsperson med just uppdraget att avveckla Bromma flygplats. Tillsätter man en sådan funktion finns det ju möjlighet för dem runt omkring att anta att regeringen har en tanke om att lägga ned Bromma flygplats. En del av ministerns partikollegor är betydligt mer frispråkiga i den frågan när det gäller vilken riktning man vill gå i.

I utredningen, som inte har stöd i Sveriges riksdag, lägger man ned 3-4 miljoner kronor på att utreda någonting riksdagen inte kommer att godta i nästa läge. Det finns två tillkännagivanden, och ett enigt konstitutionsutskott har prickat regeringen när det gäller just tillsättandet av den här förhandlingspersonen. Det som kanske är mest allvarligt är dock att man, trots att man inte har stöd i riksdagen, skapar en enormt stor osäkerhet inom det svenska flyget genom sitt agerande.

Ministern säger också att hon inte ser att den framtida utvecklingen av Arlanda och det strategiska arbetet är någonting annat än en fråga för bara Swedavia. Då kan det vara bra att veta att Swedavia AB är ett helägt statligt bolag. Det är klart att ägaren, i form av regeringen, rimligen kan ha en del synpunkter på hur man vill att de här sakerna ska utvecklas. Inte minst infrastrukturministern bör vara en av de personer i regeringen som har en hel del synpunkter på hur svenskt flyg ska utvecklas och hur de interkontinentala flyglinjerna ska utvecklas. Det väljer dock ministern att inte beröra, och det tycker jag är väldigt tråkigt.

Jag upprepar mina två frågor för att se om ministern har något svar nu i stället. Den första frågan är helt enkelt om infrastrukturministern ser någon sannolikhet i att Arlanda flygplats kan attrahera fler långa flyglinjer om man flyttar över samtlig kapacitet som i dag finns på Bromma flygplats. Är det alltså möjligt att fortsätta utveckla Arlanda flygplats om man lägger ned Bromma flygplats? Det blir nämligen plötsligt väldigt fullt på Arlanda i så fall.

Den andra frågan jag ställde till infrastrukturministern är om hon ser att det finns något motsatsförhållande när det gäller att bygga ut Arlandas kapacitet. Det är viktigt att säga att vi är överens om att vi ska fortsätta utveckla Arlanda flygplats; det är en väldigt viktig flygplats för hela Sverige.

Finns det något motsatsförhållande i att bygga ut Arlandas kapacitet och samtidigt bevara Bromma flygplats för att sköta en del av inrikesflyget?

Dessa två frågor har jag ställt, men jag tycker inte att jag har fått någon form av tillfredsställande svar från ministern.

Fru talman! Det här är en fråga som vi har diskuterat och debatterat ett antal gånger under förra riksdagsåret. Eftersom vi nu har ett nytt riksdagsår får vi väl starta om igen.

Jag kan hålla med Edvard Riedl om att han kanske inte fick så mycket svar på sina frågor. Men i svaret understryks än en gång att det inte har fattats några beslut om att avveckla Bromma flygplats. På något vis känns det som ett mantra som upprepas. Jag vet inte riktigt hur man ska tolka det, om det egentligen är någonting som pågår, och vet inte vad regeringen vill i grunden.

Först och främst kan vi konstatera, precis som Edvard Riedl, att vi har gjort ett tillkännagivande här i riksdagen. Det gör att det finns en majoritet i riksdagen som inte stöder processen för att titta på en nedläggning av Bromma flygplats. Vi har diskuterat om det har något konstitutionellt värde, och det kanske vi kan lämna därhän. Men icke förty finns det faktiskt en majoritet här i riksdagen - vad det nu kan leda till.

Det som samordnaren uttalade ganska tidigt var att han inte kunde se att det i närtid finns möjlighet att lägga ned Bromma flygplats. Jag uppfattade det då som att Sundström pratade om tiden fram till 2038 och att innan dess är det egentligen inte aktuellt.

Nu har vi en period fram till den 20 oktober 2016, och det är klart att det inte är en evig tid. Men samtidigt är det en osäkerhet om vad som egentligen händer och vad regeringen i grunden vill här.

Det tål väl att upprepa de argument vi hade förra riksdagsåret. Vi satte flygperspektivet mot bostadsperspektivet och var trots allt ganska överens om att det här är en nationell fråga och inte en lokal bostadspolitisk fråga i Stockholm. Sedan är jag naturligtvis den förste att ställa mig bakom att det finns ett problem med bostadsbristen i Stockholm och att det måste lösas. Men de analyser som gjordes visar ändå att det här inte är den snabba lösningen på bostadsbristen i Stockholm, utan den får lösas på annat sätt. Det finns ett systemtänk inom bostadsbyggandet, men det ska vi inte diskutera i dag.

Men jag vill än en gång poängtera, så att vi inte tappar det, att det inte finns något motsatsförhållande mellan Arlanda flygplats och Bromma flygplats. Jag har svårt att se att det skulle finnas. Bromma flygplats är ju navet i den regionala flygtrafiken i Sverige, och detta faktum har inte förändrats sedan vi diskuterade frågan senast.

Fru talman! Precis som Lars Tysklind påpekade är det här en favorit i repris. Jag har stått i den här talarstolen och redogjort för regeringens hållning i den här frågan otaliga gånger vid det här laget, och jag gör det jättegärna igen.

Regeringen har valt att be en samordnare att titta på hur man kan både bevara nuvarande kapacitet för flygtrafiken i Stockholm och tillgodose kommande kapacitetsbehov av flygtrafik till och från Stockholm samt om det är möjligt att kombinera med att frigöra den plats där Bromma flygplats i dag finns för bostadsändamål. Det är det som finns. Det finns alltså inget beslut om att lägga ned Bromma. Det är heller inte så att det finns ett utredningsuppdrag att lägga ned Bromma. Det finns ett uppdrag att se om det finns möjlighet att flytta den verksamhet som i dag finns på Bromma flygplats till Arlanda eller andra närliggande flygplatser, bibehålla nuvarande kapacitet och tillgodose kommande kapacitetsbehov.

Till detta kan läggas att Stockholm är en ganska liten stad i världen. Det är klart att om man har två så närliggande flygplatser blir resandeunderlaget på den stora internationella flygplatsen något mindre än om man hade samlat trafiken till ett och samma ställe.

Tittar vi på hur flygtrafiken i världen utvecklas ser vi att ett antal flygplatser, både väldigt nära Sverige och i Kontinentaleuropa, utvecklas till tydliga transitflygplatser där man samlar trafik på ett och samma ställe därför att det ger ett resandeunderlag som motiverar flygbolag att etablera flyglinjer.

Jag tror inte att man kan överskatta betydelsen av att Arlanda flygplats utvecklas positivt. Det handlar om Sveriges konkurrenskraft genom att vi kan utveckla vår turistnäring i Sverige. Vi kan nog inte räkna med att människor kommer att kunna flyga direkt från stora delar av världen till varje flygplats i Sverige, utan vi behöver nog kraftsamla kring någon eller ett par flygplatser för att få den kraften i turistnäringen.

Men det handlar också om vår förmåga att attrahera företag, både nya företag som vi vill ska etablera sig i Sverige och företag som redan finns här med sina huvudkontor, som vi alla vet är en oerhört viktig funktion för att bibehålla Sveriges konkurrenskraft. I det perspektivet är det naturligtvis viktigt att vi har en attraktiv internationell flygplats i Sveriges huvudstad som gör att det är attraktivt att etablera eller behålla huvudkontor i den här regionen och i Sverige. Om vi tänker att det inte bara är i Stockholm som huvudkontoren ska kunna ligga utan runt om i Sverige, blir Arlandas funktion som transitflygplats också ut till regionerna kanske mer avgörande än vad vi i dag riktigt fångar. Jag tycker att det är värt att föra de resonemangen.

Sedan vet jag att det är oerhört problematiskt med Arlanda utifrån miljötillstånd, utbyggnadsmöjligheter och allt möjligt annat. Men om man nu ska prata om flygkapacitet och flygets roll i ett framtida transportsystem och också flygets roll för kommande arbetstillfällen och miljöpåverkan tycker jag att det är rimligt att också beröra dessa frågor. Men kan vi inte släppa den ständiga återkomsten till att Bromma flygplats inom en väldigt snar framtid skulle vara nedlagd, för det börjar bli lite tjatigt.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag är den förste att inte vilja vara tjatig i den här kammaren. Det skulle lätt kunna uppnås om den regering vi har i Sverige lyssnade på majoriteten i riksdagen. Då skulle vi inte behöva vara så tjatiga med regeringen. Det finns ju faktiskt en möjlighet för regeringen att hörsamma vad riksdagen säger. Och riksdagen har vid två tillfällen sagt att man inte ska ha den här förhandlingspersonen. Vi har också ett enigt konstitutionsutskott som har fällt regeringen på den punkten, det vill säga att det har kritiserat regeringen väldigt hårt för hur man tillsatte förhandlingspersonen. Det finns alltså goda möjligheter för regeringen att slippa stå här och tycka att det blir tjatigt. Lyssna på Sveriges riksdag! Det är det regeringen ska göra.

Jag har ställt och kommer att fortsätta ställa frågor om hur flyget ska kunna utvecklas i Sverige, och ministern har möjligheten att faktiskt svara på de frågor jag ställer. Då behöver jag inte ställa om frågorna. Det blir så mycket enklare då.

Jag ställer dem igen: Vad vill egentligen den här regeringen med Bromma flygplats? Ni säger att det inte är någon fara, att ni vill ha kvar Bromma flygplats, men ni tillsätter förhandlingspersoner för att avveckla flygplatsen. Det gör att det blir lite svårt för en utomstående att se vad det är regeringen vill. Osäkerheten är stor ute i landet just på den här punkten, och ni har goda möjligheter att stilla den oron.

Vad vill ministern själv egentligen med Bromma flygplats? Det finns goda möjligheter att ge ett svar här i kammaren. Ser ministern några problem med att skapa den här osäkerheten? Detta är frågor som ministern har full möjlighet att besvara i den här kammaren.

Om vi då går över till själva sakfrågan är skälet till att den här historiskt svaga regeringen inte har stöd i Sveriges riksdag ganska enkelt. Det blir fullt på Arlanda ifall vi ska plocka ned alla flygplan i peaktid i Stockholmsregionen på en enda flygplats, så som det ser ut i dag. Då kommer det att bli fullt. Man kan inte smeta ut flygtillgängligheten över dygnets alla timmar, så som en del på regeringssidan vill framhäva, för den som ska ta sig till Stockholmsregionen för ett möte och hem från mötet samma dag vill komma fram under en viss del av dygnet. Det vill säga att det finns peaktider på morgonen och på eftermiddagen/kvällen då alla vill resa. Det är då man behöver ha god tillgänglighet till huvudstaden, och det når vi med de två flygplatserna på det sätt som det ser ut i dag.

Ministern säger att man vill utveckla Arlanda flygplats. Låt mig påminna om att det största hotet mot att utveckla Arlanda flygplats inte är inrikespolitiskt, utan det handlar om de konkurrentflygplatser som finns runt oss: Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. Där har man aggressiva flygbolag som försöker utveckla och mata trafik till dessa flygplatser.

Det enskilt största hotet mot att utveckla Arlanda flygplats är en flygskatt. Om ministern på fullaste allvar menar att det finns en ambition att utveckla Arlanda flygplats, låt oss då inte behöva läsa på måndag att regeringen tänker införa en flygskatt.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Fru talman! Jag får hålla med om att det är en repris. Jag vet inte om det är en favorit men dock en repris. Jag kan väl också hålla med ministern om att vi kan lägga denna debatt åt sidan då det inte har tagits några beslut.

Men ska vi tolka det som att det inte kommer att tas några beslut heller? Varför pågår i så fall hela denna process som har diskuterats i riksdagen vid åtskilliga tillfällen?

Ska vi kunna lägga debatten åt sidan måste ministern vara mycket tydlig med att det inte finns på dagordningen att lägga ned Bromma flygplats inom de närmaste årtiondena i alla fall - någonsin är kanske att ta i.

Det är ungefär det budskap samordnaren ger. Vi har dock inte hört det från ministern. Men det finns tillfälle, och då får vi kanske ta det beskedet som ett besked.

Vi är helt överens om att det är bra att vi har en stor internationell flygplats i Stockholm med allt vad det innebär av fördelar. Swedavia har här en jätteuppgift i att matcha andra flygplatser i vår närhet med direktlinjer och så vidare.

I dagsläget och de närmaste årtiondena spelar Bromma en helt annan roll. Det är en flygplats för destinationen Stockholm och inte en internationell flygplats.

Med lite mer tydlighet från ministern skulle vi kunna lägga diskussionen åt sidan. I svaret sägs tydligt att det inte har fattats något beslut. Men frågan är om det kommer att fattas något beslut. Denna tydlighet är det viktigare att komma med.

Fru talman! Låt mig rikta ett stort tack till regeringen. Det var mycket bra att regeringen tillsatte samordnaren.

I riksdagen hamnar vi ofta i en diskussion om Brommas vara eller inte vara, men i förlängningen handlar det varken om Stockholm eller Bromma flygplats utan om vårt lands konkurrenskraft. Ser vi det i detta perspektiv är det inte rimligt att ha två flygplatser. Därför är det bra att man utifrån ett tillväxtperspektiv tittar på just detta.

Skandinavien har drygt 20 miljoner invånare, och Stockholm är outstanding den största staden. Regionen har nästan 2,2 miljoner invånare. Oslo och Köpenhamn har vardera 1,2 miljoner och Helsingfors ungefär 1 miljon i befolkningsunderlag.

Men om vi tittar på vilka flygplatser som är störst och har flest resenärer är det inte Stockholm. Vi kommer först på tredje plats. Både Köpenhamn och Oslo har betydligt fler resenärer än Arlanda. Det är en stor fara för vår konkurrenskraft. Storföretagen väljer såklart att lägga sina Skandinavienkontor där det finns flest flygförbindelser.

Den fjärde största, som kommer strax efter Stockholm, är Helsingfors flygplats, och den har flest långdistanslinjer av alla skandinaviska flygplatser.

Vi ligger alltså på efterkälken, och i Sveriges riksdag borde vi klara av att fokusera på den svenska konkurrenskraften. Med all respekt, fru talman, hävdar jag att riksdagen inte alla gånger är rationell. Hur kan man fatta ett beslut om att det inte ska tillsättas en samordnare som ska se över den svenska konkurrenskraften?

Denna församlings viktigaste uppdrag varje dag borde vara att se till att vårt land kan stå starkt i den internationella och skandinaviska konkurrensen. Därför måste vi ha en flygplats som står sig väl vid en jämförelse, men det har vi inte i dag. Arlanda faller gång på gång.

I stället hamnar vi i denna sal i en diskussion om huruvida vi ska ha snabba och bekväma transporter till och från Sveriges riksdag. Men det är inte det som det handlar om. Det går lika snabbt och smidigt att ta sig till och från Arlanda.

Diskussionen om peaktider är i det närmaste fånig. Det handlar om tio minuter. Förskjuter vi peaktiden och lägger den på 20 minuter i stället skulle vi klara att fylla den utan problem. Utifrån peakdiskussionen är det i dag inget större problem att flytta över flyget från Bromma till Arlanda.

Det vi borde fokusera på är inte Brommas vara eller inte vara, utan det är Sveriges konkurrenskraft, hur vi står internationellt och hur vi ska klara oss i framtiden. Gör vi inte det kan vi lägga ned de andra diskussionerna om hur vi ska skapa jobb och nya arbetstillfällen i vårt land.

Fru talman! Jag vågar påstå att även om Edward Riedl och Lars Tysklind inte har förstått regeringens hållning i denna fråga så verkar de allra flesta människor utanför denna sal som jag har talat med ha förstått regeringens hållning i denna fråga.

Jag redogör dock gärna för den ännu en gång: Regeringen anser att Bromma inte ska läggas ned om det inte kan ske med bibehållande av nuvarande kapacitet och att man också tillgodoser kommande kapacitetsbehov.

Låt mig säga det igen: Vi kommer inte att förorda att Bromma läggs ned om det innebär att nuvarande eller kommande kapacitetsbehov av flygförbindelser mellan Stockholm och övriga landet inte kan tillgodoses. Jag hoppas att det i och med detta har tydliggjorts ytterligare och att det så småningom trillar ned även i denna sal.

Samordnaren Anders Sundström ska bland annat titta på huruvida man kan flytta över den trafik som i dag finns på Bromma till Arlanda med nuvarande kapacitet på Arlanda. Då får man ta i beaktande vad det finns för utbyggnadsmöjligheter på Arlanda. Vad krävs för investeringar för att Arlanda ska kunna ta över denna kapacitet?

Vad får det för konsekvenser när vi har höghastighetsbana mellan våra tre största städer, förhoppningsvis med anslutning till Arlanda? Vad får det för konsekvenser för inrikesflyget om resandet från stora delar av Sydsverige kan företas med tåg med korta restider och direktanslutning till en internationell flygplats?

Det är frågor som behöver hanteras i större omfattning. Därför hade det varit glädjande om de borgerliga ledamöterna i riksdagen slutade krama Bromma och i stället började diskutera hur vi kan stärka Sveriges konkurrenskraft genom att göra strategiska val för flyget i Sverige.

Regeringen har påbörjat arbetet med en flygstrategi. Det ska bli spännande att ta del av hur alla de intressenter som finns - regioner, olika intresseorganisationer, miljörörelse och flygets aktörer - ser på flygets utveckling, på hur vi ska kunna minska miljöpåverkan och på hur vi ska kunna öka konnektiviteten inom Sverige men framför allt med andra delar av världen, det vill säga de viktiga exportmarknaderna där vi behöver finnas.

Vi behöver finnas där för att de svenska företagen ska kunna bli framgångsrika i sin export. Vi behöver också kunna attrahera företag så att de förlägger sin verksamhet och sina kontor hit. I detta är flyget av avgörande betydelse, men Bromma flygplats som fysisk plats har faktiskt ytterst lite med den frågan att göra. Vad det handlar om är att tillgodose flygkapacitet. Det är det vi kommer att ägna tid åt, inte åt en fysisk plats i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ministern vill att vi ska prata om vilka strategiska val vi ska göra för att utveckla flyget i Sverige. Låt mig då vara tydlig. En helt samlad svensk flygindustri och flygnäring säger en sak: Inför ingen flygskatt! Det vore det enskilt största våta täcket över möjligheterna att utveckla det svenska flyget. Vi får se på måndag om ministern menar allvar med någonting hon säger här i talarstolen.

Låt oss då prata om den svenska konkurrenskraften! Jag håller med, och jag har själv tagit upp just de delarna. Köpenhamn, Oslo och även Helsingfors har konkurrentflygplatser. Om de flygplatserna tillåts växa starkare än Arlanda gör det att huvudkontor för stora företag som ska etablera sig i Skandinavien inte hamnar i Stockholm och inte hamnar i Sverige. Då har vi problem.

Teres Lindberg från Socialdemokraterna går till och med så långt att hon säger att vi har hamnat på efterkälken. Jag håller absolut med. Men låt oss då prata om hur vi utvecklar det svenska flyget, inte om hur vi skapar problem för flyget! Det borde väl vara det vi ska diskutera. Om problembilden är att vi är på efterkälken, låt oss då inte sätta krokben för det svenska flyget på det sätt som ni vill göra!

Teres Lindberg säger också att hon tycker att debatten om peaktider är fånig. Ja, den må tyckas vara fånig. Jag kan då tala om för dem som lyssnar på debatten att Teres Lindberg själv kommer från Stockholm och inte ser några problem i att människor från andra delar av landet kanske måste förlägga en eller två hotellnätter hit i stället för att åka över dagen till huvudstaden för möten. Man kan kosta på sig den lyxen när man bor i storstadsregionen.

Jag vill tacka ministern för debatten. Med tanke på de svar vi har fått lär vi återkomma. Jag känner mig inte nöjd när det gäller synen på flygets utveckling. Vi kommer nog att ha många debatter här i fortsättningen. Men med bättre svar kommer vi att slippa de här debatterna i kammaren.

Fru talman! Jag har ett förtydligande när det gäller peaktiderna. Det är 10-15 minuter då peaken är full. Om man i stället får flyga fem eller tio minuter tidigare eller senare tror jag inte att det spelar så stor roll. Detta behöver inte betyda en övernattning i Stockholm om man flyger över dagen. Jag vill att det ska stå väldigt klart. Därav tycker jag att den här diskussionen blir lite fånig.

Jag vill ge ett perspektiv på vad de här frågorna handlar om. När vi pratar om Sveriges konkurrenskraft och våra tillväxtmöjligheter går det inte att blunda för att huvudstaden Stockholm är tillväxtmotorn. Om det inte går bra för Stockholm går det inte heller bra för resten av landet. Jag tror inte att jag som stockholmare är ensam om att säga det, utan de flesta både i Sveriges riksdag och i vårt land är beredda att skriva under på detta.

När internationella institut tittar på vad det är för tillväxtproblem som finns i Stockholm handlar det om två saker. Det ena är att man inte har en sammanknuten arbetsmarknadsregion, och det gäller främst resor med flyg, tåg och andra transportsätt. Det andra, och kanske allra viktigaste, är bostadsbristen.

De här frågorna hänger ihop, vare sig vi vill eller inte och oavsett vad vi tycker om Brommaflyget. Den uppgradering som man har gjort av Bromma flygplats till en 2C-flygplats har lagt ett byggförbud på väldigt stora delar av både Stockholms kommun och kranskommunerna runt omkring, där man inte längre heller får bygga på höjden. Det är väldigt många byggprojekt som står still just nu och som inte kommer att kunna genomföras på grund av utvecklingen, uppgraderingen och det utökade flyget på Bromma. Frågorna hänger ihop. I slutänden är det vi i Sverige som förlorar i konkurrenskraft gentemot andra länder.

Fru talman! Frågan om flygskatt eller inte missade jag nog i interpellationerna. Den fanns inte där vad jag kunde utläsa. Det fanns en fråga om huruvida det finns någon konkurrens mellan Arlanda och Bromma, och den har jag svarat på.

Jag tycker ändå att vi rör oss i den här diskussionen på ett sätt som gör att vi faktiskt kanske kommer till ett läge där vi kan börja diskutera mer strategiska frågor för flyget - inte krampaktigt hålla oss fast vid en fysisk plats i Stockholm utan prata om hur vi kan utveckla flyget, så att vi får en bättre konnektivitet med våra viktiga exportmarknader, kan utveckla den svenska turismen, kan få bättre kopplingar från övriga landet via Stockholm ut i världen och samtidigt kan minska klimatpåverkan för både flyget och transportsektorn som helhet. Det där är ett beting som vi har att jobba med allihop.

Jag tycker som sagt att vi har rört oss framåt i debatten. Vi kanske närmar oss ett mer strategiskt förhållningssätt så småningom. Jag ser fram emot att fortsätta att diskutera flygets roll för framtida konkurrenskraft för Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.