Återrapportering från Europeiska rådets möte

Information från regeringen 2 maj 2017
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  2. Hoppa till i videospelarenÅsa Romson (MP)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  4. Hoppa till i videospelarenÅsa Romson (MP)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  6. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  8. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  10. Hoppa till i videospelarenPavel Gamov (SD)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  12. Hoppa till i videospelarenPavel Gamov (SD)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  14. Hoppa till i videospelarenMarie Granlund (S)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  16. Hoppa till i videospelarenMarie Granlund (S)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  18. Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  20. Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  22. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  24. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  26. Hoppa till i videospelarenUlrika Karlsson i Uppsala (M)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  28. Hoppa till i videospelarenUlrika Karlsson i Uppsala (M)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  30. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (L)
  31. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  32. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (L)
  33. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  34. Hoppa till i videospelarenJesper Skalberg Karlsson (M)
  35. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  36. Hoppa till i videospelarenJesper Skalberg Karlsson (M)
  37. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  38. Hoppa till i videospelarenBörje Vestlund (S)
  39. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  40. Hoppa till i videospelarenBörje Vestlund (S)
  41. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  42. Hoppa till i videospelarenDag Klackenberg (M)
  43. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  44. Hoppa till i videospelarenDag Klackenberg (M)
  45. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 45

Anf. 1 Statsminister Stefan Löfven (S)

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Europeiska rådet enades i lördags om riktlinjer för de kommande förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Inga ändringar gjordes i förslaget, så riktlinjerna kunde faktiskt klubbas på fem minuter. Jag har sällan sett en sådan beslutsamhet och enighet i Europeiska rådet. Detta är ett tecken på hur högt vi alla värderar vår union och att den håller samman och får ett bra resultat.

Jag uppskattar också att vi var sex partier i Sveriges riksdag som ställde sig bakom texten och upplägget inför detta möte. I så här viktiga frågor måste vi försöka hålla ihop. Nu är det bara Moderaterna och Sverigedemokraterna som förefaller vilja se ett svagare EU i dessa förhandlingar. Var Sverigedemokraterna står i EU-politiken vet vi, men det är ändå minst sagt förvånande att Moderaterna för en politik som inte sätter vare sig EU:s eller Sveriges intressen främst.

Herr talman! Hur mycket vi än beklagar att Storbritannien har valt att lämna EU är det bra att vi nu, tio månader efter folkomröstningen, kan komma igång med utträdesförhandlingarna. Det är uppenbart att man från brittisk sida inte var riktigt klar över vad man ville med brexit. Man har behövt tid att samla sig, och nu är vi alla angelägna om att gå vidare under ordnade former.

Modellen med en stegvis förhandling stöds av alla. Vi måste börja med att få ett ordnat utträde för att i nästa fas börja dra upp ramarna för den långsiktiga relationen. Det ska vi göra så snart vi anser att vi är överens med britterna om hur vi ska hantera utträdesfrågorna. Europeiska rådet avgör när det är dags att ta det steget.

Vi ska ha en fast och rättvis hållning i förhandlingarna, och vi har från EU:s sida enats om att sätta våra medborgares, företags och medlemsstaters intressen främst. EU är med sin stora marknad oerhört viktigt för Sverige och för svenska jobb.

När vi i lördags beslutade om vår gemensamma inriktning i denna första del av förhandlingarna lyfte jag fram tre konkreta områden. För det första handlar det om villkoren för de EU-medborgare som finns i Storbritannien och de britter som finns i EU - de som har fattat livsbeslut baserat på sin rätt att bosätta sig var de vill i EU men som nu påverkas av britternas val att lämna unionen. De får inte göras till brickor i förhandlingen. Vi har nu bestämt att detta är den första prioriteringen.

För det andra ska britterna betala för de åtaganden man gjort som EU-medlem, och detta är också ett sätt att värna svenska skattebetalares intressen. Det var inte bara jag som lyfte fram den ekonomiska uppgörelsen. Det blir säkert ingen lätt förhandling med britterna; det blir det sällan när det handlar om pengar.

För det tredje ska vi redan nu skapa goda förutsättningar för en bred och vittomfattande handelsrelation. Vi står helt enkelt upp för tillväxt och frihandel. Vikten av gemensamma spelregler betonades av flera. Ett ambitiöst frihandelsavtal måste innehålla mekanismer som skyddar mot att britterna skaffar sig konkurrensfördelar genom dumpade skatter, miljökrav eller arbetsvillkor. Detta är förstås vad både våra medborgare och våra företag har rätt att förvänta sig.

Herr talman! Det finns en missuppfattning hos vissa om att vi skulle vara ute efter att straffa Storbritannien för att de valt att lämna EU. Detta nämns från tid till annan här hemma, men kanske framför allt från brittiskt håll. Jag ser inte några sådana tendenser. Vi vill alla ha en god relation till Storbritannien också efter att de har lämnat unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Men det är klart att det måste vara skillnad mellan att vara medlem och att inte vara det. Britterna har valt att lämna EU, och det beklagar vi djupt. Men det är deras val. I de förhandlingar som ligger framför oss är det självklart att vi har en skyldighet att sätta EU:s och, för min del, också Sveriges intressen främst.

EU ser nu fram emot att ha en konstruktiv förhandling med Storbritannien i en anda av ömsesidig respekt. Vi är beredda att arbeta hårt tillsammans med britterna - det är vi helt enkelt skyldiga varandra.

En nyckelroll kommer naturligtvis att spelas av kommissionens chefsförhandlare Michel Barnier. Vi har stort förtroende för honom, och vi var många som i lördags tog tillfället i akt att önska honom lycka till i det hårda arbete som väntar.

Allra sist, herr talman, kan jag nämna att Europeiska rådet också fick information från sin ordförande Donald Tusk och från kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker om processen för att bestämma de nya hemorterna för Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten. Nästa steg blir att på Europeiska rådet i juni enas om processen framåt, och beslut kan förhoppningsvis fattas under hösten. Vi kommer naturligtvis från svenskt håll att fortsätta att verka för att läkemedelsmyndigheten hamnar i Sverige.

Nu är det som sagt, herr talman, allra viktigast för oss att vi fortsätter att hålla ihop och att EU fortsätter att stå starkt inför framtiden. Vi har många viktiga frågor att leverera i. Därmed, herr talman, är min återrapportering klar.


Anf. 2 Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten från Europeiska rådet! Det verkar ha varit en ovanligt smidig beslutsprocess denna gång. När det gäller processen kring hur förhandlingarna med Storbritannien ska ske är det av yttersta vikt att de EU-stater som ska förhandla med Storbritannien är eniga, så jag tycker att det visade en bra inriktning.

I riktlinjerna sägs en sak som jag skulle vilja fråga statsministern om när det gäller hur man ser på processen. Det blir ju väldigt komplicerat under den tid då EU förhandlar med Storbritannien om hur skilsmässoförfarandet ska se ut och hur man så snabbt som möjligt kan gå vidare med de mer långsiktiga förhandlingarna kring det framtida avtalet.

Under denna process ska ju även EU:s pågående arbete ske; det ska vara business as usual. Man ska också skilja mellan processerna. Arbetet pågår som vanligt, och Storbritannien är fullvärdig medlem fram till det datum när man inte är medlem längre. Om jag minns rätt står det i riktlinjerna att man ska hålla detta åtskilt och att allt ska pågå som normalt, med Storbritannien vid bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Jag skulle vilja höra med statsministern om det finns några särskilda områden som man från regeringens sida ser att man behöver hålla ögonen på lite extra. Vi vet ju att Storbritannien är en stark samarbetspartner till Sverige i flera viktiga frågor: miljöfrågor, klimatfrågor, budgetfrågor - inte minst - och en hel del andra frågor. Där har vi behövt Storbritannien som en stark drivande part.

De kommer rimligtvis inte att vara samma starka part ens när det gäller business as usual, i en tid när EU också behöver hantera många andra stora frågor, inte minst på utrikespolitikens arena men också, som vi ofta diskuterar i EU-nämnden, i migrationsfrågor och annat. Hur ser statsministern på denna process medan Storbritannien fortfarande är med? Kommer det verkligen att vara business as usual?


Anf. 3 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag delar uppfattningen att det var väldigt bra att vi kunde nå enighet så snabbt. Det var en tydlig signal om att detta var genomarbetat och genomtänkt; vi kunde offentliggöra det efter knappt fem minuter. Det låg en enorm styrka i denna enighet.

När det gäller diskussionen om hur skilsmässovillkoren och den framtida relationen ska se ut är balansen naturligtvis riktigt känslig och svår.

Vi är också väldigt tydliga med att så länge Storbritannien är medlem av EU, fram till den dag då man de facto går ur, är man medlem på riktigt, med alla skyldigheter och rättigheter. Detta innebär att vi i alla de frågor som Åsa Romson räknar upp - budgetfrågor, miljöfrågor och andra frågor - kommer att fortsätta driva på som vanligt. I det avseendet ska det inte vara någon skillnad.

Det som kommer att vara viktigt är att avgöra när det är EU-28 och när det är EU-27, så att man tydliggör vilken situation som råder vid vilket tillfälle. Därför är också Europeiska rådets ordförande och alla medlemsstater noggranna med att vi inte behandlar andra frågor när vi exempelvis sitter i EU-27 än dem som EU-27 ska behandla. Det fanns en del önskemål inför Europeiska rådet i lördags att också ta upp andra frågor på dagordningen när vi ändå var där, men Europeiska rådets ordförande var mycket noga med vi var EU-27 och att de frågor som man ville ta upp måste behandlas när EU-28 är samlat, för Storbritannien är också fullvärdig medlem.

Även om det kan uppstå svårigheter emellanåt bedömer jag att vi kommer att kunna hålla rågången mellan EU-27 och EU-28. Den är viktig.


Anf. 4 Åsa Romson (MP)

Herr talman! Det är bra att höra att också rådets ordförande var tydlig med detta under mötet. Jag tror att det kommer att vara en svår balansgång, särskilt när det gäller att även EU måste börja diskutera en framtidsbudget. Den är delvis beroende av hur Storbritanniens utträdesavtal blir. De frågorna får vi väl helt enkelt följa.

Det jag skulle vilja skicka med och också ställa en ytterligare fråga om gäller utrikespolitikens område. Där ser jag det som oerhört viktigt att EU kan fortsätta att, så starkt som det bara går, hålla en enig linje i alla de olika relationer och utrikes konflikter som just nu pågår både i Europas närhet och längre bort. Där är naturligtvis Storbritanniens aktiva deltagande och aktiva kraft av största vikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Följdfrågan till statsministern är därför: Hur känns Storbritannien i utrikespolitiska frågor? Jag vet att det fanns anledning att kanske prata om Makedonien när ni sågs nu.


Anf. 5 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Storbritannien ser ju, precis som vi andra har uttryckt, relationen med EU också efter att man lämnat som viktig ur det här perspektivet. Det gäller både utrikespolitik och hur vi bekämpar terrorism, organiserad brottslighet och så vidare. En del menar att Storbritannien inte har spelat en så avgörande roll i EU-samarbetet på dessa områden. Man kan naturligtvis räkna på olika sätt hur mycket man har bidragit med rent finansiellt i olika samarbeten och så vidare. Men min och den svenska regeringens uppfattning är att det är viktigt att vi behåller denna relation med Storbritannien.

Det är klart att vi sammantaget i Europa är starkare om EU och ett framtida Storbritannien utanför EU kan samarbeta också i utrikespolitiska frågor. Jag vill nog ändå att vi ser den potentialen, helt enkelt.


Anf. 6 Jonas Sjöstedt (V)

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten från detta korta men effektiva möte!

När det gäller själva processen om utträdesförhandlingarna menar vi att det är en rimlig process som man pekar ut och att regeringen har hanterat det väl. Vi har inget att invända mot hur det ser ut att gå till.

De svåra frågorna kommer när vi närmar oss den politiska substansen i EU-utträdet. Då finns det en rad svåra avvägningar att göra.

För Vänsterpartiets del är det viktigt att inte i onödan resa hinder mellan Sverige och EU å ena sidan och Storbritannien å den andra. Vi vill göra livet enkelt för svenskar som bor i Storbritannien och för britter som bor i Sverige. Vi vill att det ska fortsätta att finnas en möjlighet att bo i varandras länder. Det ska vara möjligt att arbeta och handla utan att man reser onödiga hinder - helt enkelt det man brukar kalla en mjuk brexit.

Jag tycker att regeringen har varit väldigt försiktig med att uttala sin egen politiska vision när det gäller hur samarbetet ska se ut i framtiden. Jag tycker att det saknas. Det skulle behövas att regeringen uttryckte sig mer politiskt. Jag tror inte att det är bra att lämna detta till en konservativ regering i Storbritannien och till EU-kommissionen, som har delvis andra intressen.

Sverige har inte heller deltagit i förberedande möten, som en del andra länder har hållit. Vi ser nu i Storbritannien hur denna fråga seglar upp som en av de stora frågorna i det kommande valet, då faktiskt Labour har en, som jag ser det, mycket mer rimlig hållning, där man inte vill resa hinder för möjligheten att arbeta i varandras länder eller handla med varandra. Labour är väldigt tydliga med det, vilket är en skillnad gentemot Tories.

Jag har full respekt för att statsministern inte vill föregripa britternas beslut, men vad är Sveriges hållning? Är det inte bättre för Sverige att ha den linje som Labour har i Storbritannien, alltså att vi inte i onödan ska resa hinder för samarbetet mellan våra länder? Detta måste det ju ändå vara Sveriges regerings uppgift att formulera.


Anf. 7 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Detta är precis den politiska substans där avvägningen kommer att stå mellan utträdesvillkoren och den framtida relationen. Därför är det så viktigt att vi har en förhandling som är indelad i två faser, med möjlighet för Europeiska rådet att fatta beslut om när vi ska fatta beslut om fas 2, alltså ramförhandlingarna om de framtida relationerna.

Jag delar inte uppfattningen att det har varit otydligt. Redan väldigt tidigt i diskussionen har både vi och de andra medlemsstaterna varit tydliga med att det första som måste redas ut är medborgarnas villkor. Som jag sa i återrapporteringen är det viktigt att det blir så liten skillnad som möjligt för dem som nu har fattat livsavgörande beslut. Det är nummer ett. Men företagens och medlemsstaternas intressen är också viktiga. Därför behöver vi klara ut utträdesvillkoren på ett bra sätt.

Vi har alltid sagt till Storbritannien - det gjorde nog också den förra regeringen - att vi vill ha en bra relation, och vi har en bra relation med Storbritannien. Därför ska vi fortsatt verka för det. Så fort diskussionen om folkomröstningen kom upp hade jag samtal med dåvarande premiärministern David Cameron på det temat. Sverige och Storbritannien är like-minded i ett antal frågor.

Vi beklagar resultatet av folkomröstningen, men vi måste naturligtvis respektera det. Vi har på ett tidigt stadium sagt till den brittiska regeringen att vi gärna vill bidra som en pragmatisk partner i diskussionen, och om vi kan göra något för att det hela kan bli så bra som möjligt så ska vi göra det. Vi i svenska regeringen har ingen ambition att krångla till detta på något sätt.

Däremot måste vi vara tydliga med att det är skillnad mellan att vara medlem och att inte vara medlem. Som jag sa på EU-nämnden i fredags finns det ingen annan förening där man kan vara medlem och icke-medlem och ändå ha samma villkor. Det finns ingen sådan förening. I den meningen måste det bli en skillnad.


Anf. 8 Jonas Sjöstedt (V)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag hade önskat att Sveriges regering var mer offensiv och att man hade pekat på möjliga lösningar. Detta är en politisk fråga. Det är inte en administrativ fråga.

I Norden har vi två länder som har valt att inte vara med i EU och tre länder som är med i EU. Vi har ett utmärkt samarbete med varandra trots de olika val som vi har gjort. En möjlighet skulle kunna vara att man öppnar dörren för att omförhandla det EES-avtal som EU har med Norge och Island till en gemensam lösning, som skulle kunna förbättras jämfört med i dag och öppnas för Storbritannien. Det skulle lösa många av de praktiska problem som finns. Då skulle vi få en nordisk modell, där Norden så att säga har samma samarbetsformer som britterna och där vi vet vad vi ger oss in på. Sedan kan den förändras efter hand.

Jag saknar denna typ av visioner eller idéer från regeringens sida om hur man ska kunna hitta en ordning där vi ska kunna samarbeta som goda grannar. Risken är att detta trasslas till av dem som inte har intresse av denna öppenhet. Jag skulle alltså önska en mer offensiv hållning från regeringen.


Anf. 9 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Med all respekt tror jag att den största risken för att trassla till det är precis den diskussion som Jonas Sjöstedt nu för. Storbritannien har varit väldigt tydligt från början: De vill inte ha en lösning som någon annan har. De vill ha sin egen lösning, en lösning à la Storbritannien. Då är det rimligt att de själva får definiera vad denna lösning är.

Vi kan filosofera om allehanda lösningar och olika modeller och ägna mycket tid åt detta, men än så länge har UK själva inte bestämt hur de vill ha det. De har bestämt att de inte vill ha någon av de lösningar som nu föreligger, utan de vill ha en egen. Då är det rimligt att vi för diskussionen med dem. Sedan kan man hålla på med vilka filosofiska teorier man vill, men det är detta som gäller. Vi finns där, och det vet Storbritannien. Vi har pratat med både den tidigare premiärministern och den nuvarande. Sverige vill och kommer att söka en så bra relation som möjligt mellan EU och Storbritannien och mellan Sverige och Storbritannien.


Anf. 10 Pavel Gamov (SD)

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen från EU:s toppmöte om brexit.

Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det nu är viktigt att medlemsavgiften för Sveriges del inte ökar på grund av Storbritanniens utträde ur unionen. Som bekant är Sverige redan i dag en av de största nettogivarna till EU per capita. I och med brexit finns det all anledning att befara att vår redan skyhöga avgift kan komma att öka ännu mer, inte minst med tanke på att Storbritannien också varit en stor nettogivare och att man från EU:s håll sedan tidigare planerar för att ta in fler medlemsländer med en mycket undermålig ekonomi.

Snarare är detta ett ypperligt tillfälle att minska EU:s totala budget och exempelvis antalet ledamöter i Europaparlamentet - eller varför inte EU:s jordbruksstöd och andra områden där det finns stor besparingspotential?

Sverige som medlemsland har vetorätt i denna fråga. Om den politiska viljan bara finns kan statsministern se till att Sverige inte drar nitlotten ännu en gång. Min fråga till statsministern är därför: Hur kommer Stefan Löfven att garantera att Sveriges redan i dag väl tilltagna EU-medlemsavgift inte ökar ännu mer i och med brexit?

Herr talman! Jag vill också nämna några ord om de två faser som diskuterades på Europeiska rådets möte. Från Sverigedemokraternas sida förstår vi inte varför man ska avvakta med att förhandla med Storbritannien om framtida handelsavtal. Vi ser inte någon anledning att skjuta det framför sig. Tvärtom är det viktigt för samtliga inblandande, framför allt för EU om unionen ska bli tagen på allvar, att inleda förhandlingar om frihandelsavtal med Storbritannien.

I slutändan behöver EU Storbritannien mer än vad Storbritannien behöver EU. Att då gå i öppen konflikt med Storbritannien ser vi som direkt kontraproduktivt. I ett sådant läge kommer Storbritannien endast att vända sig till andra marknader.


Anf. 11 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Regeringen har varit tydlig från start. Storbritanniens utträde innebär att EU får rätta mun efter matsäck. Då får man helt enkelt dra ned på ambitionerna. Vi menar nämligen att Sverige inte ska ha någon högre avgift i den kommande budgeten. Men det är en diskussion som förs inom ramen för den nya fleråriga budgeten. Den förs inte inom ramen för detta, så det får vi återkomma till.

Men det blir lite märkligt när Sverigedemokraterna är väldigt måna om den principen och samtidigt säger att man borde sätta sig ned och förhandla med Storbritannien om ett kanske förmånligt frihandelsavtal, innan Storbritannien har fullgjort sina ekonomiska åtaganden. Det rimmar lite illa.

Om jag satt på den sidan och förhandlade skulle jag vara jätteglad - inga åtaganden krävs, men jag får ändå ett väldigt bra avtal.

Det är av bland annat detta skäl som vi först ska föra diskussionen om utträdesvillkoren - det handlar bland annat om att de ekonomiska åtaganden som redan nu ligger på Storbritannien fullföljs. Sedan kommer vi till ett tillfälle då Europeiska rådet finner att man har kommit tillräckligt långt i de diskussionerna. Alla detaljer behöver inte vara uppfyllda. Det handlar om principerna för detta. Vi ska känna: Nu bär det. Det är först då som vi kliver in i nästa förhandling. Det handlar om ramvillkoren för den framtida relationen. De villkoren kommer inte att göras i detalj förrän Storbritannien faktiskt är ett tredjeland. Det är först när det inte är med som man kan sluta ett sådant avtal. Man kan inte sluta ett avtal med en medlem på det sättet.

Strategin med de två faserna är oerhört viktig. Det handlar om att vi ser till att Storbritannien fullgör sina åtaganden. Det finns ingen frivillighet i det.


Anf. 12 Pavel Gamov (SD)

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för svaren på mina frågor. Jag kan dock konstatera att det faktiskt är så att EU behöver Storbritannien mer än vad Storbritannien behöver EU. Storbritannien kan vända sig till andra marknader om man nu vill bestraffa britterna på det här sättet och avvakta med förhandlingar om frihandelsavtal.

Jag och mitt parti ser det som direkt kontraproduktivt att EU vill sätta sig på tvären och att även Sveriges statsminister på detta sätt vill sätta sig på tvären och möjligtvis avvakta i flera år med förhandlingarna om frihandelsavtal. Det är absolut en process som kan löpa parallellt med utträdesprocessen, som vi ser det.

Herr talman! Stefan Löfven vill inte använda sin vetorätt. Sveriges statsminister vill inte använda sin vetorätt för att garantera att Sverige inte får en högre medlemsavgift. Jag känner mycket väl till att det kommer att bli en förhandling om den nya budgeten. Men Sverige har ändå vetorätt, och Stefan Löfven kan, om han vill, garantera att Sveriges medlemsavgift inte kommer att öka.


Anf. 13 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Efter att UK har lämnat EU kommer EU att bestå av ungefär 450 miljoner invånare. Det är den största marknaden. Ingen håller med om att EU behöver Storbritannien mer än Storbritannien behöver EU. Kommissionen berättar för oss vad som händer efter diskussionen om brexit och när USA nu agerar annorlunda. Jo, alla andra kontinenter vänder sig till EU och säger: Ni är intressanta. Det är med er vi vill ha att göra, och vi vill utöka kontakterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Dessutom menar jag att detta är naturligt när Sveriges regeringschef sitter där bland de andra EU-27 och ska inleda en sådan här förhandling. Då ska vi först och främst titta på EU:s intressen och Sveriges intressen. Det är min skyldighet. Vi ska inte titta på den andra sidans i första hand. Men vi är också väldigt tydliga med att vi vill ha en bra relation med Storbritannien. Vi ska ha en framtida relation som är så bra som möjligt. Men mitt främsta intresse är Sverige och EU.


Anf. 14 Marie Granlund (S)

Herr talman! Jag vill också tacka statsministern för återrapporteringen från Europeiska rådet om brexit. Det är bra att förhandlingarna nu verkligen kommer igång, även om det är väldigt sorgligt att det ska behöva bli på detta sätt. Det kommer nog att ta väldigt lång tid att förhandla fram det här, för det är verkligen inte några enkla saker.

Jag tycker att de prioriteringar som regeringen har lagt fram är väldigt bra. Det visar också på komplexiteten. Det handlar om våra medborgare som bor i Storbritannien. Det handlar om EU-budgeten. Det handlar om handelspolitiken och självklart om väldigt mycket mer.

Det bor 100 000 svenskar i Storbritannien. Dem måste vi verkligen värna. De har bosatt sig där under helt andra premisser. Nu kan man läsa och höra om helt absurda saker. De ska fylla i 85-sidiga formulär och annat. Vissa känner sig inte alls välkomna i Storbritannien längre. Jag antar att även andra nationer har problem med detta.

Jag skulle vilja fråga statsministern: Kom det fram någonting nytt på toppmötet om hur man ska behandla personer som kommer från ett annat land och som bor i Storbritannien? Hur ska man behandla dem efter brexit?

Sedan gäller det budgeten. Det är klart att det kommer att vara en väldigt viktig, svår och tuff förhandling. När det gäller Storbritannien räknar man med att de ligger ute med ungefär 60 miljarder euro i fråga om pensionsutbetalningar, åtaganden i EU-budgeten och så vidare. Var det någon mer ingående diskussion om hur man ska kunna lösa det?


Anf. 15 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först gäller det de 100 000 svenskarna i Storbritannien och, vice versa, britterna i andra EU-länder. Det var ingen mer detaljerad diskussion. Men Theresa May sa på ett tidigt stadium - och det har vi andra också uttryckt: Nu gäller det att värna dessa medborgare. Jag tror att Storbritannien har över 1 miljon medborgare som finns runt om i EU-länderna. Båda har alltså ett intresse av att se till att dessa människor inte drabbas hårt och att villkoren blir så lika dem vi har nu som möjligt. De har ju, som jag sa, fattat livsavgörande beslut.

Jag har också hört om 80-85-sidiga ansökningar. Det var inget som vi diskuterade där. Men vi har helt enkelt utgått från det som båda har uttalat. Både EU-27 och Storbritannien har ambitionen att medborgarna ska kunna leva i så stor säkerhet som möjligt och ha så bra villkor som möjligt, liknande dem som finns nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

När det gäller de ekonomiska åtagandena gjordes det inga nya bedömningar. Det är en siffra som använts vid ett tillfälle. Därefter har man varit lite mer försiktig med att använda någon exakt siffra. Det handlar däremot om principen som sådan. Det handlar om det som redan är gjort, så att säga, om åtaganden i budget eller åtaganden som inte har hunnit realiseras men som ändå är åtaganden - och det gäller tjänstemäns pensioner. Sådana ska fullföljas. Det ingår i denna förhandling.


Anf. 16 Marie Granlund (S)

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för svaret. Det är klart att det man en gång har bestämt vad gäller budgeten måste fortfarande gälla. Den svenska regeringens målsättning är också att hålla nere EU-medlemsavgiften, och då måste som sagt britterna stå för det som de själva har varit med och beslutat om.

I slutsatserna finns också skrivningar om social dumpning. Jag tycker att frågan är viktig, och jag förstår att EU-kretsen ingående har diskuterat den och sagt att detta inte får leda till att man försöker konkurrera med sådana saker. Förekom det någon ytterligare diskussion om detta? Finns det en bred enighet i EU-kretsen också om att motverka social dumpning?


Anf. 17 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Ja, den enigheten är monumental. Ingen ifrågasätter detta. Det är oerhört viktigt att i den stund då vi bygger upp en ny handelsrelation i ett avtal med ett nytt tredjeland måste det bygga på att vi inte dumpar varandras villkor. För skulle man i ett frihandelsavtal tillåta den andra parten att göra detta hotas svenska företags intressen liksom intressen hos alla medlemsstater i EU-27. Det vore inte speciellt klokt.

Här gäller det att få till ett avtal som är bra men som också bygger på att det inte finns någon möjlighet till dumpning.


Anf. 18 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Tack, statsministern, för redovisningen! Vid EU-nämndens sammanträde nämnde jag vikten av att vi håller samman i Sverige liksom inom EU-27. Men det är också viktigt att EU-27 och Storbritannien på det stora hela är ense, bland annat på grund av alla de människor som vistas på ömse sidor om de kommande gränserna i Europa, något som jag i sig beklagar. Risken är att många av dessa människor kommer att hamna i limbo.

Jag säger detta mot bakgrund av att det i både svensk och internationell press har rapporterats om ett möte den 26 april mellan premiärminister May och kommissionens ordförande Juncker. Enligt pressuppgifterna ska Juncker efter mötet ha uttalat att chansen att uppnå ett avtal med Storbritannien är mindre än 50 procent.

I detta sammanhang blir min fråga till statsministern: Nämndes arbetsmötet mellan kommissionens ledning och den brittiska premiärministern på något sätt vid Europeiska rådet? Jag tar upp detta med tanke på inte minst alla de familjer som vistas på ömse sidor om en kommande gräns i Europa.


Anf. 19 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! När det gäller medborgarna har både EU-27 och Storbritannien tydligt uttalat att vi absolut ska göra vad vi kan för att villkoren ska vara så lika dagens som möjligt, och helst helt ograverade villkor.

Jag har också fått mediebevakningen av och kommentarer om det där mötet redovisade för mig. Jag kan inte kommentera just detta. Däremot framskymtar ibland olika bilder av hur långt Storbritannien har kommit i sina funderingar om brexit och vad det faktiskt innebär och inte. Den diskussionen finns, men ingen sa något om att det exempelvis skulle finnas en sannolikhet på mindre än 50 procent att nå ett avtal. Det var inte ens uppe. Nu har vi fastslagit dessa riktlinjer, och kommissionen ska arbeta vidare med direktiven med förslag som allmänna rådet ska fatta beslut om. Sedan ska förhandlingarna komma igång.

Vi är fast beslutna om att arbeta hårt för att nå ett bra resultat, och det var detta diskussionerna rörde. Det handlade inte om att det inte skulle gå.


Anf. 20 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Jag förutsätter att statsministern kommer att fortsätta arbeta för allt i detta sammanhang men speciellt för de människor som vistas på ömse sidor om en kommande gräns i Europa.

Låt mig gå över till skatterna, apropå den omtalade § 20. Jag är av uppfattningen att skatter är ett konkurrensmedel företag och länder emellan. Var går gränsen för när någonting blir dumpning? Vi kan vara överens om att man inte ska dumpa och ha oskäliga villkor. Men var går gränsen, enligt statsministerns uppfattning, för hur olika exempelvis skattenivåerna kan vara mellan länder?


Anf. 21 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi först och främst kommer att arbeta för medborgarna. Det är fastslaget i dessa riktlinjer, och så kommer det att vara.

Jag tror inte att någon kan säga exakt var eller vid vilken procentsats gränsen för dumpning går. Här nämns skatter, miljökrav och andra faktorer som skulle kunna bli föremål för dumpning genom att man på ett aggressivt sätt säger att man rejält kommer att sänka exempelvis skatter, miljökrav eller arbetsvillkor för att uppnå en konkurrensfördel.

Det var Storbritannien självt som förde detta på tal som en möjlighet i den nya relationen. Men allt detta och hur den nya relationen ska se ut får bli föremål för diskussion i förhandlingarna precis som allting annat, och i detta inkluderas att man inte har dumpning som konkurrensmedel.


Anf. 22 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Tack, statsministern, för genomgången av detta möte, som uppenbarligen gick väldigt snabbt! Det tog visst bara några minuter, trots att 27 ledare skulle fatta beslut om ett dokument. Jag vet ju själv hur det är när man sitter med ett dokument och alla ska vara med och tycka till. Men här var det väl förberett och väl genomgånget, och enigheten som visades var viktig.

Samtidigt står det i dokumentet att mycket av frågan om brexit skapar oro inför framtiden. Vad ska hända? Kommer fler länder att vilja gå efter? Jag hörde att Macron häromdagen hade sagt att det kan bli ett frexit om vi inte sköter korten rätt. Därför är det viktigt att vi får till bra avtal och att man ser att EU kan hålla denna enighet. Fred och välstånd har, tycker jag, varit ledstjärnor för EU och måste vara det även fortsättningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Förutsättningarna för Storbritannien kan dock inte vara desamma som tidigare; det handlar ändå om ett samarbete som kräver medlemskap. Men vi behöver varandra. Vi kristdemokrater ser positivt på de riktlinjer som antogs avseende medborgarfrågorna, den ekonomiska uppgörelsen och handelsavtalet. Samtidigt måste vi hålla EU-avgiften nere.

En fråga som kanske delvis var anledningen till brexit var migrationen. Den ingår inte i detta avtal, men vad anser statsministern nu behöver göras för att inte fler länder ska lämna EU och vi får ytterligare brexitländer i Europa?


Anf. 23 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det var bara det formella mötet som nog tog fem minuter, men sedan diskuterade vi naturligtvis i allmänhet och det ställdes frågor på det tema som jag har redovisat för riksdagen.

Jag fick en fråga om vad som mer behöver göras. Vi har tidigare haft uppe det. Jag menar att EU nog för mycket har betraktats som något för marknaden och för kapitalet och för lite för människorna. Det är trots allt människorna som på riktigt gör skillnad. Det är de som levererar arbete och välstånd.

Jag tror till exempel att vi måste klara av migrationsfrågan och få ett EU-27 som nu samlar sig runt hur fördelningen av ansvaret ska se ut så att alla tar ansvar, även för mottagandet. Vi ska klara av säkerhetsfrågorna, som att bekämpa terrorismen på riktigt och den organiserade brottsligheten.

Det behövs också en social dimension där människor tydligare känner att EU är till också för deras framtida väl. Det är EU i grunden därför att medlemskapet är en enorm ekonomisk möjlighet för Sverige. Det ger en tillgång till marknaden. I grunden är det så, men det är för få som känner att den sociala dimensionen är med.

Därför är jag glad att så många bejakar den sociala pelare som kommissionen föreslår att vi ska börja arbeta med. Då ser också enskilda medborgare i de olika länderna att frågorna om tillgång till arbete, utbildning, trygghet när man är utan arbete och så vidare är med. Det är dags för det klivet, det vill säga att EU inte bara är för företag och kapital utan är för alla medlemsstaters medborgare.


Anf. 24 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag vill ändå fortsätta att lyfta upp migrationsfrågan.

Om vi ska nå framgång och alla ska hålla ihop även i det här avtalet kommer migrationsfrågorna att vara viktiga. Det handlar också om den säkerhetspolitiska aspekten. Vi kommer att behöva Storbritannien. De har en stark försvarsmakt. Det vore intressant att höra om statsministern kan kommentera om brexitförhandlingarna har säkerhetspolitiska dimensioner.

Alla ska jobba transparent. Vi ska hålla ihop. Alla förhandlingar ska ske med alla länder tillsammans. Hur ska man övervaka att inte olika länder håller egna förhandlingar med Storbritannien? Det handlar om att hålla ihop EU för ett bra avtal som alla kan ta del av.


Anf. 25 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Jag delar synen på migrationsfrågan. Det råder inget tvivel om att den kommer att vara viktig.

Vad gäller försvar och andra frågor står det i riktlinjerna att vi gärna ser ett samarbete utöver handelsfrågorna. Där menar jag att försvars- och säkerhetsfrågor är av stor betydelse. Ju mer vi kan göra för medborgarna, desto bättre är det. Jag är helt övertygad om att EU och Storbritannien har ett ömsesidigt intresse av att utveckla också den typen av frågor.

Hur ska man övervaka enskilda länder? Det är svårt att besvara. Jag känner genuint när vi sitter samlade i EU-27 att alla är på det klara med att ett lyckat resultat förutsätter att vi agerar enigt. Det är huvudnyckeln. Jag tycker ändå att jag på goda grunder kan säga att det är alla länders ambition att förhandla tillsammans. Det kommer att framgå snabbt om något annat sker.


Anf. 26 Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Statsministern kritiserade oss moderater tidigare för att vi har tyckt till, men nu vill jag vara tydlig med att säga att för oss moderater är det viktigt att snabbt ge medborgare och företag såväl i Sverige som i andra EU-länder och i Storbritannien tidiga svar med vad som kommer att hända.

Vi får inte glömma bort att Storbritannien är ett av Sveriges största exportländer, och 100 000 svenskar bor där. Då är det viktigt att vi kommer igång med snabba svar så att människor, företag och handel får veta vad som kommer att hända. Kan man leva, kan man bo, kan man arbeta och kan man handla på ett sätt som man gör i dag?

Förutsättningarna för detta är parallella processer. Direkt efter toppmötet höll ordföranden för Europeiska rådet Donald Tusk en presskonferens. Han sa om parallella processer att it will not happen. Det skulle betyda att medborgare och företag inte kommer att få tidiga svar.

Hur ser statsministern på Donald Tusks uttalande? Tog statsministern i samband med toppmötet upp frågan om vikten av tidiga svar och därigenom också parallella processer så att människor faktiskt kan veta vad som kommer att hända i deras liv?


Anf. 27 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Ja, jag gjorde det med en liknande fråga. Vi behövde prata vid bordet om denna fråga. Vi är överens om att vi ska börja en förhandling om själva utträdesvillkoren. Där ingår inte minst de ekonomiska åtaganden som jag har talat om, men det handlar naturligtvis också om medborgarnas villkor. Hur ska det se ut för alla de medborgare som bor i UK respektive i EU-27?

Det kommer inte att ske att man parallellt förhandlar i de frågorna hela tiden. Storbritannien ville lägga in allt i en enda förhandling. Det kommer inte att ske. Däremot kommer fas 1 att påbörjas. Där finns utträdesvillkoren med. När de förhandlingarna har kommit så pass långt att vi vet var de kommer att hamna på principnivå - Europeiska rådet avgör när så har skett - kan vi påbörja arbetet med ramvillkoren för den framtida relationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

I den meningen kan man ha två förhandlingar igång, men fas 2 kommer inte att starta förrän den första fasen har kommit så långt att vi känner trygghet i den delen.

Jag är helt övertygad om att det är rätt att göra så. Vi har ingen anledning att dra ut på detta i tid, men det ska vara ordning och reda. Vi ska inte försätta oss själva i en onödigt svår situation med tanke på komplexiteten i frågan. Det är också vad Donald Tusk har uttalat, nämligen att för komplexitetens skull är det bäst att reda ut så mycket som behöver göras på principiell nivå i fas 1 innan fas 2 påbörjas. Det är helt rätt väg att gå.


Anf. 28 Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Herr talman! Tack för svaret! Men jag fick ändå inte svar på frågan om hur statsministern ser på Donald Tusks uttalande om att it will not happen. Det är skarpt. Det skulle betyda att medborgare och företag riskerar att stå utan svar länge.

Häromveckan hade Storbritanniens premiärminister Theresa May ett möte med kommissionens ordförande Juncker för att diskutera brexitförhandlingarna. Vi har fått signaler om att det mötet inte slutade så väl. Juncker sa bland annat att May bor på en annan planet.

Hur ser statsministern på sin roll att kunna påverka och prata med de övriga EU-ledarna om att det är viktigt att inte bara ha ett enat EU-27 utan också en tydlig samsyn om vikten av att ha goda framtida relationer mellan EU-27 och Storbritannien?


Anf. 29 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! It will not happen innebär att det inte kommer att ske två helt parallella förhandlingar, det vill säga att man påbörjar båda faserna vid samma tidpunkt och avslutar dem vid samma tidpunkt. Det är vad Donald Tusk menar med it will not happen.

Vi är överens om att vi inleder fas 1. Där påbörjas diskussionerna om utträdesvillkoren. När de har fått så pass fast form att de bär och vi vet vad de kommer att handla om kan vi påbörja fas 2. Det beslutet kommer Europeiska rådet att stå för.

Statsministerns roll är naturligtvis att tillsammans med alla andra vara en pragmatisk medlemsstat. Vi ska ge uttryck för betydelsen av att Storbritannien och EU får en så bra relation som det går, väl medveten om att om man inte är medlem blir det inte samma som när man är medlem.

Sveriges åsikt har varit tydlig hela resan. Vi vill ha en så bra relation som det går med Storbritannien.


Anf. 30 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Tack för redogörelsen, statsministern! Jag tror att redogörelsen tog längre tid än vad själva mötet tog. Det var väl investerad tid!

Liberalerna ställer sig helt bakom den svenska linjen, det vill säga betydelsen av ett enigt Sverige och ett enigt EU-27. Det är inte så svårt just nu, men det är som bekant i detaljerna djävulen sitter. Men så här långt är vi eniga, bland annat om att prioritera medborgarnas rättigheter - precis som statsministern har redogjort för i flera av ordväxlingarna.

Det kanske mest intressanta av hela ordväxlingen har varit att Vänsterpartiets partiledare pläderar för ett EU utan hinder och mer samarbete. Det tackar jag Jonas Sjöstedt för! Jag kommer att rama in anteckningarna och sätta upp dem på väggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Jag håller fast vid mötet mellan Theresa May och Jean-Claude Juncker, som engelska medier har beskrivit som en tågkrasch, katastrof och så vidare. May anser tydligen att man inte har några ekonomiska åtaganden visavi EU och att EU inte heller kan påtvinga Storbritannien några sådana. Junckers svar har varit no trade deal, alltså inget handelsavtal, om det skulle vara ingångsvärdet.

Nu är detta i ett spekulativt skede, men jag skulle ändå vilja höra hur sannolikt statsministern - som måste ha funderat lika mycket som vi andra över detta - tror att det är att vi hamnar i den här typen av återvändsgränd. Vad är i så fall statsministerns plan för att lirka det vidare?


Anf. 31 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag vill inte spekulera för mycket utifrån vad som återges i brittiska medier. Men det är klart att vi vet att diskussionen om vilket ekonomiskt åtagande som finns kommer att bli hård. När det handlar om pengar blir den diskussionen mycket tuff. Det kan ju, om det är korrekt återgivet, vara en hållning från den brittiska regeringens sida: Vi börjar väl här, då, där det inte finns något åtagande, så får vi se.

Jag menar att det är viktigt att britterna fullgör sina åtaganden. Man gör ju så också som medlem. Det är dels det som ligger i budgeten som används, men det är också åtaganden som ännu inte tagits i anspråk men som utlovats under tiden när man är medlem i EU. Då tycker jag att det är naturligt att man står för sina åtaganden.

Det finns en annan spekulation om huruvida flytten av de två myndigheterna är föremål för förhandlingar eller inte. Där är EU-27 tydligt med att detta inte är föremål för förhandlingar, för är Storbritannien inte medlem i EU är det inte rimligt att man har EU-myndigheter i Storbritannien.

Visst, det kommer att finnas några sådana här frågor och ämnen som är uppe för diskussion, men jag vill inte spekulera i vad chanserna är att det blir eller inte blir av. Låt oss i stället sätta oss ned i lugn och ro när chefsförhandlaren får det här mandatet beslutat av rådet och helt enkelt påbörja förhandlingarna.

Vi är båda, Storbritannien och EU, skyldiga varandra att ordna upp det här på ett bra sätt för medborgarna men också att på längre sikt se till att vi får en relation som är bra för medborgarna. Det tjänar båda på.


Anf. 32 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Jag ska plocka upp tråden som gäller EU-myndigheterna som en annan fråga.

Jag måste också säga att som liberal är jag en extrem frihandelsvän och EU-vän. Inte bara statsministern utan regeringscheferna talar ofta om handelsavtal som måste vara bra för den egna nationen och för EU, och jag tror att det är där lite av EU:s problematik ligger. Statschefen säger att det måste vara bra för Sverige och för EU. I själva verket är det ju både och - det som är bra för EU är bra för Sverige, och det som är bra för Sverige är bra för EU. Jag tror att det är det synsättet man måste hålla fast vid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Läkemedels- och bankmyndigheterna har varit uppe för diskussion. Jag vet att statsministern var i min vackra del av Sverige i går och bland annat fick frågan om läkemedelsmyndighetens placering - att det kanske hade funnits större chans för Sverige att få den om vi samarbetat med Danmark för att placera den i Skåne.


Anf. 33 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Då ska den ju till Sverige. Jag är statsminister i Sverige, och jag kommer att jobba hårt för att vi ska få den till Sverige.

I vårt bud ingår Stockholm-Uppsalaområdet. Där pågår ett arbete med att förbereda för den möjligheten. Vi menar att vi har ett riktigt starkt case där med stark klusterbildning, bra möjligheter på rese och boendeområdet och hotellnätter. Man räknar med ungefär 40 000 besök per år till en sådan här myndighet. Då vill det till att allting fungerar för oss, så det kommer att vara Sveriges bud. Det kommer att vara ett väldigt starkt bud.

Jag tycker mycket om också de södra delarna av Sverige, men i det här fallet tänker jag jobba för Sverige och läkemedelsmyndigheten. Då är det Stockholm-Uppsalaområdet som gäller.


Anf. 34 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! På EU-nämndens möte i fredags gjorde statsministern klart att han inte tänker resa mer, då det inte behövs för att hitta allianser eller driva igenom prioriterade svenska frågor.

Från moderat sida ser vi stor potential för Sverige att mer strategiskt agera för att driva på för ett reformerat EU vad gäller sakinnehållet men också EU-budgeten.

Ledamoten Åsa Romson använde en liknelse tidigare som jag tycker passar väl in när det gäller detta: Det är lite av en skilsmässa. Jag har ingen personlig erfarenhet på det området, men jag tror i alla fall att när det blir en skilsmässa ska man fundera lite på om man verkligen gjorde allting rätt inför den.

Debatten om EU:s framtid är i högsta grad igång, och det är en av huvudfrågorna för alla EU:s ledare. Jag skulle därför vilja fråga statsministern om det här att inte resa mer eller delta i diskussioner för att driva igenom svenska ståndpunkter.

Ser inte statsministern att det finns någonting som Sverige verkligen kan bidra med i den här tiden, när många står och velar? Ser inte statsministern att Sverige har en viktig roll att spela nu, under det här året när EU:s framtid i någon mening avgörs?


Anf. 35 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag glömmer alltid bort namnet på den, men en mycket välrenommerad europeisk think tank säger att Sverige nog är det näst mest inflytelserika landet i EU. Näst mest - man kan ana vilket som är etta. Men det är inte så dåligt, så det är klart att Sverige har mycket att bidra med.

Det gör vi också. Vi deltar mycket. Vi deltar i möten med våra nordiska och baltiska grannar och i bilaterala möten med Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike. Jag var i Slovenien för några veckor sedan och kommer att åka till Polen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Det är alltså inte så att jag inte kommer att resa mer. Det är klart att jag reser. Jag reser till andra länder och träffar andra. De flesta träffar jag på Europeiska rådets möten. Sverige har mycket att bidra med. Vi gör det i god samförståndsanda med de andra och kommer att fortsätta göra så.

Frågan var hur mycket mer jag skulle resa. Då säger jag så här: Det är inte den kritiken jag får - att jag reser för lite.

Jag kommer att resa i Sverige, i EU och utanför EU eftersom det ger bra möjligheter till direktkontakter och att ta del av andras miljöer, erfarenheter och historik. Det är mycket bra för våra möjligheter att påverka.


Anf. 36 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, statsministern, för det svaret! Jag instämmer i att Sverige har en viktig roll att spela. Jag tycker att Sverige borde fortsätta driva på i strategisk anda just nu när det blåser ganska kallt inom unionen.

Vi har 27 medlemsländer som blir kvar och gör lite olika analyser av vad som komma skall. Jag tycker ändå att det för svensk del finns en stor chans och möjlighet att vara en tydlig röst genom att den svenska statsministern agerar enande och pekar ut vart vi är på väg när andra bara försöker använda den här processen till egna syften.

Som statsministern sa är vi inflytelserika i EU, och jag tycker att vi ska använda den plattformen så gott vi bara kan. EU är vårt närmaste samarbetsorgan, och där kan vi påverka mycket mer än till exempel när vi är en ensam liten röst i FN.


Anf. 37 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Tack för det! Vi ska inte bara försöka; vi gör det. Vi är det. Vi är i allra högsta grad med, och vi är aktiva. Jag tror att det är därför vi betraktas som det näst mest inflytelserika landet i EU. Det är ingen dålig position, och den ska vi behålla.

Vi är konstruktiva. Vi vill bidra och hitta lösningar. Vi gör det i det här fallet på ett mycket tidigt stadium, som jag sa i en annan replikväxling här när detta hade skett. Precis när det var på väg att ske i och med folkomröstningen förde vi en mycket bra dialog med den dåvarande engelska regeringen om vad Sverige kan göra och bidra med genom att vara en pragmatiker i förhandlingarna. Det gör vi redan, och det tänker vi fortsätta med.

Jag håller inte med om att andra bara talar om sina egna syften. Det är inte riktigt så. Det finns där också, men det är många länder som ser fördelen med det här samarbetet. Jag tror att det var därför vi kom till skott, till beslut, så snabbt med de här riktlinjerna.


Anf. 38 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten men noterar också i sammanhanget att precis som när vi har de stora EU-besluten att fatta, när vi måste gå samman, lyckas vi alltid skapa bred majoritet i Sveriges riksdag. Det tycker jag är positivt.

Jag måste också säga att ibland får man déjà vu-upplevelser när man arbetar med politik. En sådan déjà vu-upplevelse hade jag nu. Förra gången man diskuterade om man skulle ha en EU-myndighet i Sverige var precis den här diskussionen uppe om Köpenhamn och Skåne. Nu är den det igen. Visst är det fantastiskt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! När statsministern, jag och andra här hade nått myndig ålder hade vi ett krig i Europa: kriget på Nordirland mellan stora delar av det brittiska kungaväldet och katoliker i Nordland. Jag var väldigt bekymrad över att det skulle gå tillbaka till den ordningen igen.

Det finns anledning att fundera över hur detta ska undvikas. Därför vill jag fråga statsministern: På vilket sätt kan man se till att man slipper få ett sådant grymt terroristkrig som det som varade inte i ett eller två år utan i nästan ett par årtionden?

Slutligen har jag en annan fråga. Det kommer att bli svårt att förhandla av den anledningen att det är ett enormt regelverk där varje liten paragraf måste beröras. Hur tror statsministern att man kommer att lyckas med detta i förlängningen? Det handlar om det traggliga förhandlingsarbete som man måste komma igång med. Fanns det några tankar om detta på toppmötet?


Anf. 39 Statsminister Stefan Löfven (S)

Tack, herr talman! När det gäller Irland och Nordirland finns det ett par skrivningar - en om Good Friday Agreement i själva riktlinjerna och sedan ett extra statement som vi har antagit i samband med mötet, där vi säger: "The European Council acknowledges that the Good Friday Agreement expressly provides for an agreed mechanism whereby a United Ireland may be brought about through peaceful and democratic means; and, in this regard, the European Council acknowledges that, in accordance with international law, the entire territory of such a united Ireland would thus be part of the European Union."

Nu är det mycket som talar för att detta kommer att ta tid. Det är klart att det inte bara är EU:s agerande som kommer att avgöra huruvida vi kan behålla freden, så att det inte blir oroligheter på Irland. Det är annat som spelar roll också, men detta menar vi är något som irländarna själva har begärt av EU-27. De önskade och fick det tillgodosett. Irlands ledare Enda Kenny är nöjd med skrivningarna, och då har vi kommit så långt vi kan på det här stadiet. Men det finns mer att göra.

När det gäller resultaten är det svårt att spekulera. Som jag har sagt tidigare kommer det att bli oerhört komplexa förhandlingar. Det är mycket som står på spel, men med de riktlinjer och direktiv som kommer att antas senare finns det en grund för en, som jag bedömer det, skicklig och rutinerad förhandlare, nämligen Barnier. Vi måste ge honom och hans team bästa möjliga stöd. Det kommer att bli svårt; det är det ingen tvekan om. Men nu ska detta påbörjas och ros i land, och då måste vi sätta till alla klutar.


Anf. 40 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Barnier var handelskommissionär tidigare och har stor erfarenhet av förhandlingar. I det avseendet delar jag statsministerns uppfattning.

Jag har haft förmånen att jobba med flera områden inom EU-frågorna, och det finns gigantiska regelverk på varje litet område. Jag har oftast jobbat med de stora frågorna, men det är gigantiska regelverk även på de små områdena, där EU kanske inte ens har full behörighet. Jag menar därför att man måste fundera över detta riktigt ordentligt. Hur ska man göra, och vad kommer att hända med regelverken för till exempel finansmarknadsfrågor, som jag just nu har förmånen att arbeta med? Vad kommer att hända med de stora frågor som rör konkurrensrättsfrågor? Detta tycker jag är intressant.


Anf. 41 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Herr talman! Jag delar den uppfattningen. Jag kan inte spekulera. Det kommer att vara en otrolig mängd ämnen som i sig, vart och ett, är komplexa. Det talar för att vi behöver ha en ordnad förhandlingsstruktur, och därför är dessa faser helt rätt, enligt min uppfattning. Jag tror att vi kan speeda på fas ett om vi gör som vi har gjort nu.

Sedan får man naturligtvis ha koll på alla dessa frågor och ämnen och att de underliggande regelverken genomförs. Det är därför det finns en skrivning i riktlinjerna om det som inte kan förutses. Det kommer att bli sådana situationer också efter skilsmässan: Oj, det där tänkte vi inte på - hur hanterar vi det? Det gäller att ha både hängslen och livrem.


Anf. 42 Dag Klackenberg (M)

Herr talman! När man kommer långt ned på talarlistan har de kloka sakerna sagts, men jag vill tacka statsministern för de svar som jag har fått löpande på mina frågor.

Till att börja med vill jag instämma i den kloka tanke som ledamoten Tina Acketoft hade - jag vill gratulera Jonas Sjöstedt till att ha kommit fram till en EU-positiv inställning, som jag hoppas kommer att omfatta hela Vänsterpartiet framöver.

Jag vill också tacka statsministern för att han upprätthåller de principer som freden i Roskilde innebär när det gäller vem bestämmer över vad. En svensk statsminister ska naturligtvis få en myndighet till Sverige och inte till något annat land, så tack för det!

Jag vill ha två korta saker klarlagda så att jag förstår processen och vad som händer. Tidigare har statsministern varit tydlig med att vi redan i höst ska kunna fatta principbeslut om de framtida villkoren för EU-medborgare, alltså de 100 000 svenskarna och alla britter som finns i olika länder. Nu svävar det lite. Hur ligger det till? Finns det någon möjlighet att komma fram till ett sådant beslut redan i höst? Det är min första fråga. Det ska vara kort.

Den andra frågan är: Vilka möten har statsministern med partner som vi ser som strategiska, såsom Danmark, Irland och Nederländerna, till exempel vad gäller att föra parallella processer? När kan vi få ett besked för alla de svenskar som finns i Storbritannien? Hur väljer vi ut partner, och hur fungerar förmötena med dem?


Anf. 43 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Fas ett inleds i juni när valet i Storbritannien är klart. Då inleds förhandlingarna om själva utträdesvillkoren, inklusive vad som ska gälla för medborgare. Då är det meningen att man ska komma så långt på principnivå när det gäller de huvudsakliga principerna för detta att fas två kan inledas. Där kommer detaljerna in. Jag tror att vi båda känner till komplexiteten i att förhandla om till exempel pensionssystem.

I alla detaljer kommer det att ta lite längre tid, men vi ska vara så långt framme att vi kan säga: Nu är det så lika som vi tror att det kan bli för medborgare, men det återstår ett antal saker att klargöra. Vi pratar därför om hösten som ett första steg när det gäller principerna för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 29 april

Som jag har sagt tidigare har vi ett antal olika möten. I dessa förhandlingar tror jag att det är viktigt att vi verkligen håller fast vid EU-27. Vi hade en del förmöten med like-minded när det gäller förhandlingarna med Turkiet om migrationsfrågor. Vi var en grupp på ungefär 15 länder som träffades. Men här tror jag att det är viktigt att vi håller fast vid EU-27 på riktigt. Sedan kommer det ändå vid olika tillfällen - bilaterala eller andra möten - att bli diskussioner som rör detta, men jag tror att det är oerhört viktigt att vi alltid för tillbaka det till EU-27 så att vi inte börjar splittra oss.

En form av förmöten som vi alltid har är med de nordiska och baltiska länderna. Vi träffas ungefär en halvtimme före Europeiska rådet och går igenom dagordningen och ser om det är något som vi har problem med eller som någon vill ha stöd för. De kommer alltid att finnas där, men sedan kommer andra bilaterala och ibland multilaterala möten att finnas. Jag tycker dock att huvudprincipen är att alltid föra tillbaka resonemanget till EU-27.


Anf. 44 Dag Klackenberg (M)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Vad gäller den första frågan om svenskarna i Storbritannien tror jag att det är viktigt att så fort som möjligt ge besked och inte ge några löften som vi sedan inte kan infria tidsmässigt. Detta är om inte livsavgörande så i alla fall väldigt avgörande för deras yrkesmässiga framtid och bosättningsort.

Vad gäller den andra frågan om vilka man träffar har statsministern, i likhet med mig, ägnat sig åt annat innan vi hamnade här. Vi har arbetat med förhandlingsdelegationer, och vi vet att i en sådan blir det alltid grupperingar. I det här fallet menar jag att det vore speciellt värdefullt om statsministern inför avrapporteringen kunde berätta hur det går i samarbetet med de oss närstående, till exempel Danmark, Irland och Nederländerna.


Anf. 45 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag har absolut inget emot ett sådant samarbete. Det handlar om Danmark, Nederländerna men också Tyskland som är en inte helt oviktig aktör. Det är också viktigt med samarbete med länder nere i södra Europa. Det har varit min ambition hela tiden. Det är en erfarenhet från min tid i den fackliga världen och i diskussioner mellan arbetsgivare och fack att inte bara titta på dem som är precis runt en utan även titta lite längre bort. Vi har bra relationer med andra länder som ligger längre ned i Europa. Det är min ambition att ha detta kontaktnät och dessa diskussionsvägar öppna för att vi ska kunna påverka maximalt.

Men just i denna fråga om förhandlingen måste vi alltid föra tillbaka detta till EU-27, så att vi inte successivt börjar att underminera detta. Då tror jag att vi har en riktigt farlig resa framför oss.

Överläggningen var härmed avslutad.

Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från möte i Europeiska rådet.