Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren.

Det är ett välkänt faktum att vårdköerna har fördubblats under den här regeringens tid. Även köerna till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat. De har tredubblats. Och nu ser vi att även cancerköerna ökar.

Genom riksdagens utredningstjänst har vi fått fram siffror som regeringen borde ta på största allvar. Som exempel kan jag nämna att sex av tio kvinnor med bröstcancer tvingas vänta längre än föreskriven tid på sin operation. Fem av sex män med prostatacancer får inte heller sin strålbehandling i tid. Det är helt oacceptabelt.

Jag vill veta vilka ytterligare åtgärder regeringen avser att vidta för att korta köerna inom cancervården.

Herr talman! Tack, Ulrika Heindorff, för en otroligt viktig fråga!

Det är något som regeringen har arbetat hårt med. Under det år som jag själv har varit socialminister har vi vidtagit ett flertal åtgärder. Vi har uppdaterat den kömiljard som inte var riktigt så verkningsfull som vi skulle önska. I dag innefattar den såväl återbesök som primärvård. Den ger dessutom alla som förbättrar sina insatser en möjlighet att ta del av resurserna. Resurserna spelar roll.

Det handlar också om satsningar när det gäller kompetens, inte minst specialistkompetens. Det vårdkompetensråd som finns från den 1 januari kommer att spela stor roll. Och det handlar om resurser i form av välfärdsmiljarder i överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har också standardiserade vårdförlopp, som är ett väldigt bra sätt att arbeta. Det ska inte ses som utlovade väntetider utan som ett sätt att arbeta på ett liknande sätt runt om i landet, för att öka jämlikheten och för att öka överlevnaden i cancer.

Herr talman! Jag noterar att statsrådet nämner både standardiserade vårdförlopp och kömiljard, vilket är positivt.

Jag håller i min hand en debattartikel från 2014. Den är skriven av statsrådet Hallengren tillsammans med Stefan Löfven. Den handlar om att alla cancerpatienter ska få påbörja sin behandling inom fyra veckor. Jag nämnde några exempel tidigare. Även tjocktarmscancer och cancer i urinblåsan är områden där köerna är långa.

Står Hallengren kvar vid sitt vallöfte som gavs för snart sex år sedan?

Herr talman! Jag står fast vid de vallöften vi gav. Jag fortsätter att säga i alla tänkbara sammanhang att människor har rätt till vård efter behov och vård som man inte behöver vänta på när man har behov.

Jag vill gärna understryka att fyra veckor var ett sätt att verkligen vara ambitiös och visa att vi tar frågorna på allvar. Men de standardiserade vårdförloppen är egentligen mycket mer ambitiösa. Där handlar det inte om att vänta enligt en vårdgaranti, och kanske inte ens fyra veckor utan mycket mindre än så. De började införas 2016. Vi har i dag över 40 standardiserade vårdförlopp på plats, och allt fler utreds. Jag tror att det är positivt.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till socialminister Lena Hallengren.

Coronavirusets framfart har oroat många. Även om viruset skulle visa sig vara kontrollerbart kan det vara en tidsfråga innan vi står inför en allvarligare epidemi.

Vi har i dag en svår situation i svensk hälso- och sjukvård med lägst antal vårdplatser i Europa. När det gäller patienter med svårt smittsamma sjukdomar finns det dessutom just nu endast en högisoleringsenhet som är avsedd för ändamålet.

Den tuffa situationen inom svensk sjukvård är en oroande faktor i sammanhanget, framför allt när det handlar om ett ökat vårdbehov. Ett ökat tryck på vården skulle bli mycket svårt att hantera vid en allvarlig epidemi. Med anledning av den rådande situationen inom svensk hälso- och sjukvård skulle jag vilja få svar på om socialministern anser att Sverige står väl förberett om en allvarlig epidemi bryter ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Clara Aranda, för frågan! Och tack för tidigare i dag, då vi sågs i socialutskottet! Där hade vi en gedigen genomgång av den svenska krisberedskapen generellt och naturligtvis med fokus på just coronaviruset.

Att vara beredd på en kris handlar om att vara beredd på olika scenarier. Statliga myndigheter har en roll; smittskyddsexperter har verkligen ett ansvar för att säkra smittskyddet i Sverige. Men smittskyddsläkarna i respektive region har också ett ansvar för att se till att sjukvården är rustad.

När det gäller den situation vi har i dag kan man inte säga att det finns en särskild anspänning på vården. Men som Clara Aranda säger gäller det att vara beredd på att situationen kan förändras. Det är ett arbete som man gör regionalt.

Min bild är att vi är ett land som har en god infrastruktur och en väl förberedd hälso- och sjukvård. Men det är klart att om vi hamnar i en krissituation, där saker och ting verkligen inte är som i dag utan om ett eventuellt utbrott skulle ske, krävs det att man gör omprioriteringar och är beredd att hantera den situationen. Min bild är att man är det.

Herr talman! Tack, socialministern, för svaret!

Det är, trots det socialministern framför, svårt att se Sveriges beredskap som tillräcklig. Dessutom har coronaviruset inte direkt prövat hälso- och sjukvårdens faktiska beredskap.

Det finns betydligt fler delar i det förberedande arbetet som vi behöver utveckla. Därför vill jag avslutningsvis fråga socialministern om det finns planer på att se över Sveriges beroende av utländska läkemedelsföretag, för att säkerställa att brist på läkemedel och vaccin inte blir ytterligare en riskfaktor i sammanhanget.

Herr talman! Frågan gled över till att handla lite mer om krisberedskap generellt, även när det gäller läkemedel.

Det pågår en utredning, som ska lämnas över i slutet av året. Jag ser fram emot att diskutera innehållet i den med bland andra socialutskottets ledamöter.

Sverige måste såklart se till att hela tiden ha en beredskap. För hälso och sjukvården är just frågan om pandemi och luftspridd virusinfektion ett sannolikt scenario som man måste vara förberedd på.

Herr talman! Också min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Allt fler barn och ungdomar men även vuxna får neuropsykiatriska diagnoser, däribland adhd och asperger. En diagnos kan för många innebära att man får bra stöd och hjälp och bra verktyg för att klara av att leva sitt liv med de svårigheter som det ibland kan innebära.

På senare tid har vi dock sett en ökning av personer som vill bli av med sina diagnoser i vuxen ålder, inte minst för att till exempel kunna göra lumpen eller söka till polisutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utifrån Lena Hallengrens område skulle jag vilja höra hur hon ser på att polisen och Försvarsmakten fortfarande i stor utsträckning utesluter personer med diagnos från att alls söka till utbildningar.

Herr talman! Tack, Johanna Jönsson, för frågan!

Jag ska ärligt säga att det är en fråga som inte har uppmärksammats särskilt av undertecknad. Jag vet inte om försvarsministern känner igen det mer än jag gör.

Uppdraget för bland annat hälso- och sjukvården och skolan är att se till att barn och unga får stöd och hjälp. Inte sällan krävs det just en diagnos. Jag tycker att det är olyckligt. Man bör kunna få stöd och insatser ändå. Om detta sedan följer med senare i livet och om det begränsar ens möjligheter är det olyckligt.

Jag har inget svar på hur vi ska hantera den frågan, men jag är tacksam för att Johanna Jönsson har lyft den. Vi får fortsätta med den typen av diskussioner.

Herr talman! Jag är glad att höra att statsrådet har en positiv inställning till att försöka göra någonting åt detta, för de personer som lever med en diagnos. Vi vet nu att det är ett till två barn i varje skolklass som har en neuropsykiatrisk diagnos eller som lever med den typen av problematik. Det är otroligt viktigt att dessa personer inte ytterligare stigmatiseras eller får sina möjligheter begränsade. Det finns också en risk att detta avhåller människor från att faktiskt ta den hjälp och det stöd som finns.

Det här behöver åtgärdas. Försvarsmakten är på god väg att göra någonting åt det. Polisen behöver verkligen göra mer.

Herr talman! Jag kan bara säga något kort. Det är klart att det är en väldigt viktig balans. Det handlar om att känna att man får stöd och hjälp. Man ska få möjlighet att utvecklas, att lära sig det man behöver och att skaffa sig en utbildning. Men man ska naturligtvis också fungera på en arbetsmarknad.

Försvarsministern sitter här och lyssnar. Jag lovar att skicka frågan vidare också till justitieministern.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Hans Dahlgren. Den demokratiska situationen i Polen och Ungern har försämrats det senaste året - detta trots att EU-kommissionen inlett ett artikel 7-förfarande. Nyligen tröttnade EU-parlamentet på att medlemsstaterna gör för lite för att vända den oroväckande utvecklingen och röstade för att EU-medlemsstaterna måste göra mer för att öka pressen på dessa länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle därför vilja veta på vilket sätt statsrådet avser att agera för att öka trycket på regeringarna i Polen och Ungern.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är en angelägen fråga om situationen för rättsstaten i dessa två länder. Det är riktigt att kräva av oss andra medlemmar i unionen att vi säger ifrån och att vi gör vad vi kan för att få en ändring till stånd.

Vi har ett system i Europeiska unionen där EU-domstolen har möjlighet att ta itu med dessa saker i olika medlemsländer, och man har gjort så när det gäller både Polen och Ungern. Och den svenska regeringen har nyligen biträtt kommissionen i deras talan gentemot Polen i det viktiga ärende som gäller domstolarnas oberoende. Men vi har också möjlighet att i de budgetförhandlingar som just nu pågår införa en mekanism som gör det möjligt att ställa krav på alla medlemsstater att de för att fullt ut få de betalningar som de har rätt till från EU:s kassa också fullt ut måste respektera rättsstatens principer.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Ett utmärkt verktyg för att sätta press på Polen och Ungern finns via EU:s långtidsbudget, som nu är uppe för diskussion. Dra in stödet! Att inskränka rättsväsendet, demokratin och mänskliga rättigheter måste kännas ekonomiskt. Det är inte rimligt att europeiska hbtq-personer ska betala skattepengar till länder som inför hbtq-fria zoner - det är helt absurt.

Herr talman! Jag skriver under på den principen. Jag tycker så här: Ställer man inte upp på våra värderingar ska man heller inte ha tillgång till samma medel som man annars skulle ha. Det är en bra princip. Vi har ett brett stöd för detta i medlemskretsen i unionen, men vi är inte framme riktigt ännu. Det är en viktig slutförhandling som ska göras detta år. Jag hoppas att vi allihop kan sätta ett sådant tryck i denna fråga att det också blir resultat.

Herr talman! Min fråga går till socialministern. Vi har ett katastrofläge inom den personliga assistansen. Människor med omfattande funktionsnedsättning tvingas till isolering och husarrest. Föräldrar tvingas lämna bort sina barn till institution.

Äntligen är andning och sondmatning på väg att räddas. Det är mycket bra. Vägen har varit lång. Men, herr talman, jag är övertygad om att socialministern vet att vi kristdemokrater inte tycker att det räcker. Det krävs mer. Samtliga grundläggande behov måste bli assistansgrundande i sin helhet. Det är rimligt att ett helt toalettbesök räknas, inte bara tiden man torkar sig i rumpan.

Men också yrket personlig assistent är utsatt. Nivån på timersättningen för assistansen fastställs genom statsbudgeten, och uppräkningen har under flera år varit mycket lägre än kollektivavtalen. Nu har det kommit en utredning som föreslår förbättrade villkor. Det är positivt, men det krävs mer pengar. Jag undrar därför om socialministern är beredd att skjuta till mer pengar i vårändringsbudgeten för schablonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack igen, Pia! Jag uppskattar verkligen engagemanget från Pia Steensland och de diskussioner och samtal vi har. När det gäller frågan om personlig assistans tror jag inte bara att vi har ett gemensamt engagemang. Jag tror också att vi har en gemensam oro för vad som faktiskt händer och att vi har en gemensam kunskap om hur otroligt komplext, svårt och snårigt det är.

Det är verkligen positivt att frågan om andning och sondmatning är framme. Hade det inte fallit på juridiken hade den varit framme för länge sedan. Nu kom också frågan om egenvård, tillsyn och avsmalnat föräldraansvar, vilket hjälper till. Jag vill understryka dilemmat med den uppstyckning som vi har haft under många års tid och som verkligen urholkar assistansen.

Däremot kan vi inte ha förhandlingar om vårbudgeten under en frågestund i riksdagen. Det är klart att det här är samlade diskussioner som vi har. Så här långt finns det schablonuppräkningar som sker enligt överenskommelser. När de ändras kommer vi att meddela det.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Problemet är att när ersättningen för den personliga assistansen hamnar efter drabbas kvaliteten. Det är både de assistansberättigade och assistenterna som drabbas. Yrket blir mindre attraktivt.

Men jag tänker så här: Ytterst handlar det om prioritering och pengar. Mycket av budgetarbetet handlar om det. Januaripartierna satsade många miljarder på att sänka värnskatten. Är det inte dags att verkligen prioritera dem som behöver samhällets stöd som mest?

Herr talman! Detta har vi haft en diskussion om många gånger i denna kammare: att värnskatten hade försvunnit oavsett vilka politiska konstellationer som hade styrt. Det var ett löfte som också allianspartierna gav till Centerpartiet och Liberalerna. Det var dessutom så att 20 miljarder försvann i ännu ett jobbskatteavdrag. Det var synd. De kunde kanske ha använts här.

Men, återigen, jag har ett mycket stort engagemang när det gäller assistans och när det gäller att hantera frågan om personalens förutsättningar. Men vi kan inte ha en vårbudgetförhandling i kammaren. Det vore inte riktigt rimligt.

Herr talman! Även jag vill rikta en fråga till statsrådet Lena Hallengren. Flera forskningsrapporter visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte bara får sämre bemötande och behandling inom hälso- och sjukvården. De lever också ett betydligt mer passivt och mindre hälsosamt liv än befolkningen i övrigt. Därför behövs det ökad kunskap och förändrade arbetssätt inom både sjukvården och socialtjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I februari nästa år skulle vi ha stått värd för Special Olympics World Winter Games i Åre och Östersund - världens största folkhälsosatsning och idrottstävling för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Så blir det nu inte på grund av bristande nationellt intresse.

Har regeringen någon annan plan för en riktad hälsosatsning just för den här målgruppen?

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan! Jag tror att vi gör frågan en otjänst genom att förenkla den på det sätt som riksdagsledamoten precis gör. Han får det att låta som att det skulle vara ett nationellt engagemang som saknas. Staten har aldrig varit den som betalar för stora idrottsevenemang, oavsett syfte.

Däremot är det väldigt olyckligt och bekymmersamt, tycker jag, att man drar igång denna typ av arrangemang och skapar förväntningar och förhoppningar utan att ha säkrat att man faktiskt kan klara de kostnader som är förknippade med detta.

Vi har naturligtvis många olika frågor som handlar om folkhälsa. Det finns också ett stöd till idrottsrörelsen i många olika sammanhang. Men detta har inte fallit på att staten inte engagerar sig, utan det har fallit på att man inte har säkrat att man har en ekonomisk situation där man kan hantera de kostnader som man vet att det för med sig att stå värd för ett stort idrottsevenemang.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! För första gången i Sverige görs nu särskilda hälsotester, Healthy Athletes, just inom ramen för detta event - Special Olympics. Det är ett långsiktigt hälsoarbete och idrott som sätter personer med intellektuella funktionshinder i fokus, som verkligen behövs.

Intresset är stort från professionen och det lokala politiska livet. Nu återstår det för oss på riksplanet att gå från ord till handling. Hur ser statsrådet på den här typen av event och finansieringen av dem?

Herr talman! Det är en fråga som faller på kultur- och idrottsminister Amanda Lind, och hon har också svarat på frågan tidigare.

Jag har naturligtvis också nåtts av frågan och svarat precis som nu: Staten står inte värd för eller finansierar stora idrottsevenemang. Det gäller oavsett vem som arrangerar dem och vilket syftet är. Innan man drar igång ett stort arrangemang och väcker förväntningar och förhoppningar är det otroligt viktigt att man har säkrat upp detta.

Jag hoppas verkligen att det finns möjlighet för dem att driva det här arrangemanget på olika sätt, men staten står inte för och betalar inte för stora evenemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den senaste tiden har medierna uppmärksammat det ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringar och att allt fler privata vårdgivare blandar försäkringspatienter och patienter som bekostas av regionerna. Genom nya tjänster, exempelvis Boka Doktorn, kan försäkringsbolag direkt gå in och boka operationstider och behandlingar för sina egna patienters räkning.

Med den här utvecklingen kan man på goda grunder ställa sig frågan om dessa privata vårdgivare bryter mot portalparagraferna i hälso- och sjukvårdslagen. Jag är därför nyfiken på vad socialministern tänker om den här utvecklingen och skulle vilja veta vilka initiativ som socialministern är beredd att ta för att säkerställa en god och jämlik hälso- och sjukvård.

Herr talman! Tack för frågan, Yasmine Bladelius!

Svensk hälso- och sjukvård utgår från vård efter behov. Det viktiga är alltid hur man mår, inte om man har förmåga att betala för sig. I generationer har vi byggt svensk hälso- och sjukvård på just den principen och kombinerat kvalitet och jämlikhet.

Det är dock uppenbart som riksdagsledamoten säger, att det här systemet faktiskt hotas. Precis som vi socialdemokrater länge har varnat för är det här en växande marknad, och de konsekvenser som kan finnas när sjukvårdsförsäkringar äter sig in i sjukvården kan komma att spela en väldigt allvarlig roll när människor som har råd att teckna en försäkring får vård snabbare än den som inte har råd att göra det.

Frågan var också vad regeringen avser att göra. Under den förra mandatperioden presenterades ett lagförslag där det skulle tydliggöras att det är behoven som ska styra. Det var ett förslag som då föll i riksdagen. Regeringens och min avsikt är att lägga fram ett nytt förslag till riksdagen i närtid och ge samtliga riksdagspartier ännu en chans att fatta ett beslut.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det här är en så oerhört viktig fråga för oss alla som tycker att vård ska ges efter behov och inte efter storleken på våra plånböcker.

När nu allt fler svenskar tecknar privata sjukvårdsförsäkringar varnar både vårdgivare och experter för att försäkringspatienter faktiskt tränger ut patienter som kommer via den offentliga vården. Jag tycker innerligt att det är ett stort problem och är därför glad att socialministern tar frågan på så stort allvar och kommer att återkomma i detta senare.

Herr talman! Jag vill verkligen återigen understryka att vi har en situation i dag där alltför många av olika skäl har en sjukvårdsförsäkring. Om detta fortsätter att öka och vi inte ser till att stoppa den här utvecklingen utan stillatigande ser på när privata sjukvårdsförsäkringar tar över och också blandas med den offentligfinansierade vården är vård efter behov något som är hotat. Det ser jag väldigt allvarligt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Alla som har varit med i en kris- och säkerhetsövning på lokal nivå vet hur viktig frågan om dricksvatten är. Nu har också rent vatten blivit ännu viktigare i försvarspolitiken, när kraven i det nya regleringsbrevet till försvaret visar att man ska kartlägga och på olika sätt åtgärda problemen med läckande PFAS från brandövningsplatser.

Ett systematiskt arbete är sannerligen något som ska känneteckna såväl Försvarsmaktens arbete som miljöpolitiken. I Uppsala har nyheten från regeringen verkligen välkomnats, eftersom hälsofarliga PFAS-ämnen från Ärna förorenat Uppsalas dricksvattentäkt, vilket lett till stora merkostnader för rening av vattnet.

Jag vill fråga försvarsministern hur bråttom regeringen anser att det är att få Försvarsmaktens systematiska miljöarbete kring PFAS på plats.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten till i juni 2020, det vill säga i år, ska presentera en handlingsplan när det gäller PFAS och hur man ska hantera frågor kring brandsläckningsmedel. Det handlar också om att se vilka alternativ som finns.

Försvarsmakten driver sin verksamhet myndighetsmässigt utifrån de olika tillstånd som man har fått och följer det regelverk som är. Här gäller det nu att ta ut steglängden och gå vidare, och därför har vi gett uppdraget om att åstadkomma den handlingsplan som ska presenteras vid halvårsskiftet.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

När det gäller de historiska utsläpp som har skett har förorenaren ansvar för att ta hand om det, även om man inte när man släppte ut det visste att det var farligt.

Regeringens tydliga skrivning i regleringsbrevet kommer nu att kunna bidra till att sanering och ersättningsanspråk ska hanteras på ett systematiskt och enhetligt sätt i hela Försvarsmakten. Är det också regeringens ambition att få den systematiken på plats?

Herr talman! Frågan om ersättningar omnämns i direktivet. Det handlar i ett senare skede, om det ska ske, om myndighetsutövning som sker via domstol, och jag vill inte föregå den typen av hantering. Men det omnämns i de regleringar som vi nu har beslutat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

Redan under hösten 2019 kritiserade Moderaterna regeringen med stödpartier för att inte prioritera välfärden i sin budget. Vi ser redan nu hur kommuner och regioner behöver spara inom skola, vård och omsorg samt inom polis och rättsväsen. Vi ser nedskärningar, uppsägningar och även skattehöjningar, detta inom några av våra viktigaste välfärdsområden.

Moderaterna, nu med stöd av Vänsterpartiet, har därför föreslagit ett så kallat räddningspaket på 7,5 miljarder som vi satsar omedelbart på generella statsbidrag. Det är viktigt att det är generella bidrag och inte riktade sådana, för det har kommunerna fått nog av.

För Göteborgs del, där jag kommer ifrån, skulle det innebära ett tillskott på ca 295 miljoner. Det skulle kunna bli 481 lärare eller 584 undersköterskor - mycket välbehövligt. För Västra Götalandsregionen skulle det innebära 376 miljoner kronor, vilket skulle motsvara 550 sjuksköterskor.

Min fråga till utbildningsministern är om hon inte ser med samma oro som vi på det som händer i skolan. Ser inte ministern att var fjärde elev går ut nian utan fullständiga betyg? Lärare slutar för att de saknar kompetenta kollegor, och fler går ut gymnasiet utan fullständiga betyg.

Herr talman! Nog är det lite magstarkt att en företrädare för det parti som lade en så kallad servettskiss till budget på riksdagens bord och såg till att 20 miljarder togs från välfärden står här och anklagar regeringen för att lägga för lite pengar på skolan.

Trots det dåliga utgångsläge som vi fick på grund av den budget som antogs av riksdagen anslog regeringen tillsammans med samarbetspartierna mer statliga pengar till skolan än vad vi tidigare har haft.

En av de viktiga satsningar som vi lyckades hitta resurser till var en satsning på lärarassistenter, en kategori som kan avlasta våra lärare och se till att de i lärarbristens tid kan lägga sin dyrbara tid och starka och välbehövliga kraft på att stärka barnens undervisning.

Pengarna för dessa lärarassistenter vill nu Moderaterna ta bort från skolan. De pengar som ni säger att ni lägger på den allmänna välfärden tar ni alltså från skolan. Mycket magstarkt!

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

I dag rapporterar Lärarnas tidning om den tuffa ekonomiska situationen för landets kommuner och att det får förödande konsekvenser för den svenska skolan. Över 40 procent av kommunerna måste spara på skolorna. En tredjedel av kommunerna måste säga upp befintlig skolpersonal. Närmare sex av tio kommuner kommer inte att kunna nyanställa personal i grundskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta sker trots att Sverige har befunnit sig i en högkonjunktur i många år och trots miljardstöd från staten.

Sverigedemokraterna har under lång tid påtalat att den ansvarslösa migrationspolitiken skulle få förödande konsekvenser för skolan. Vi möttes av enorm kritik inte minst från Socialdemokraterna.

Jag skulle med anledning av detta vilja fråga utbildningsministern om hon med facit i hand ser någon koppling mellan den ansvarslösa migrationspolitiken och de nedskärningar som nu sveper över den svenska skolsektorn.

Herr talman! Jag ska inte tråka ut riksdagens ledamöter med att upprepa vilka besvärliga konsekvenser det har blivit i Sveriges skolor av den budget som riksdagen olyckligtvis antog. Jag vill heller inte använda talartiden till det.

Jag gläder mig i stället åt att de svenska kunskapsresultaten stiger i samtliga internationella undersökningar. De gör det från ett dåligt läge. När vi nu ser att kunskapsresultaten stiger gäller det att sätta till resurser till skolan som kan göra att detta fortsätter och att det kommer alla till del.

Patrick Reslow frågar om det finns något samband mellan invandring och minskade resurser. Jag kan försäkra Patrick Reslow att det finns ett starkt samband mellan att vi har många som går i skolan och många som blir äldre i Sverige. Att vi får fler 80-åringar och att 90-talisterna föder barn är något som jag gläder mig åt. Det kräver att vi ser till att det finns goda resurser i svensk skola så att vi kan fortsätta kunskapsupphämtningen. Det förtjänar Sveriges barn, och det förtjänar Sveriges äldre.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Hultqvist och gäller Försvarsmakten och vindkraften.

Det är glädjande för Centerpartiet att regeringen i sitt regleringsbrev till Försvarsmakten uppmanar till samverkan och samråd om vindkraftsetableringen och säger att Försvarsmakten måste börja jämföra sin inställning med hur andra länder gör.

Exempelvis kan man fråga sig hur det kommer sig att Försvarsmakten tillämpar andra krav när det gäller tändning av hinderbelysning på master.

Det är också berättigat att fråga vilken roll Försvarsmakten bör ha när det gäller att bidra till landets elförsörjning vid en avspärrning så att vi i en sådan situation blir oberoende av importerad el.

Försvarsmakten behöver också förhålla sig till större och effektivare verk och till förväntningar från samhället om att kunna växa med bostäder och verksamheter inom vad Försvarsmakten hittills har kunnat peka ut som sina riksintressen.

Vilka förväntningar har ministern på Försvarsmakten att tillgodose de krav som ställs på den om samverkan och dialog om vindkraftsutbyggnaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Detta är en fråga som rör balanserna i samhället. Vi måste ha mer vindkraft och solenergi, det man kallar alternativ energi, för att på olika sätt göra oss mer oberoende. Det är en viktig strävan.

Jag känner väl till att det kan finnas intressemotsättningar i samband med olika typer av etablering. Så har det varit, och så har skett. Men Försvarsmakten har att följa regleringar och beslut från myndigheterna utifrån de riktlinjer som bland annat riksdagen och regeringen lägger fast.

Den förväntningsvärld jag har är att man så långt som möjligt kan samverka men att det också måste finnas hänsynstagande till det som kan kallas Försvarsmaktens och försvarets intressen.

Försvaret är en möjlighet och tillgång för Sverige och en viktig del i vår samlade statliga organisation som ytterst handlar om att värna vår suveränitet och territoriella integritet. Det gäller att klara också den balansen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Utredningen om faderskap och föräldraskap tillsattes våren 2017 och fick i uppdrag att se över delar av föräldrabalkens regler om fastställande av faderskap och föräldraskap. Den har kommit med förslag på ändringar av presumtionsreglerna så att vi får större likabehandling oavsett hur en familj ser ut och nya sätt att erkänna föräldraskap digitalt.

Det är bra med likabehandling av barn. Här finns förslag om att stärka det. Det är också viktigt med större likabehandling när det gäller olika familjekonstellationer. Förenklad föräldraskapsbekräftelse skulle spara både tid och pengar runt om i landets kommuner, vilket är välkommet i kommunerna.

Men utredningen och dess förslag har fastnat på vägen. När tänker regeringen lägga fram konkreta lagförslag om detta?

Herr talman! Det är klart att det är viktigt att göra allt som är möjligt för att underlätta föräldraskapsbekräftelse, både för föräldrarnas skull och för att minska administrationen.

När det gäller den specifika utredningen och exakt varför den har fastnat tror jag att den frågan får ställas till ansvarig minister. Det handlar ju om föräldrabalken och frågor som rör den.

Jag kan inte svara på varför utredningen har fastnat, men jag är alldeles övertygad om att frågan kommer att återkomma till riksdagen. Det var ju därför utredningen tillsattes.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Cancer orsakad av humant papillomvirus hör till våra vanligaste och allvarligaste cancerformer som drabbar både män och kvinnor. Att förebygga en sådan allvarlig cancerform är otroligt viktigt för individen såväl som för samhället, sett både till det mänskliga lidandet och den kostnad den orsakar sjukvården och samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har en unik möjlighet att utrota denna form av livmoderhalscancer. Det Sverige behöver göra är framför allt att införa catch-up-screening för de kvinnor som passerat den övre åldersgränsen och catch-up-vaccination för de kvinnor som inte fått vaccin.

De ansvariga menar att detta skulle kosta 25 miljoner om året, sammanlagt 150 miljoner på sex år. Min fråga är om socialministern är villig att pröva frågan under vårens budgetarbete.

Herr talman! Tack, Cecilia Engström, för en viktig fråga!

Att drabbas av cancer är såklart väldigt tungt, både för den drabbade och för de anhöriga. Kan vi förebygga cancer är det naturligtvis angeläget. Det är också skälet till att det nu finns möjlighet att vaccineras även för pojkar. Att vi utökat vaccinationsprogrammet med det är positivt.

Vi får se hur vi fortsätter arbetet. Det är en fråga för regionerna att fundera över. Det är också en fråga där regeringen lyssnar på våra myndigheter och de råd vi får när det handlar om att inte bara minska smittspridning, som vi talat om tidigare här i kammaren, utan också utrota sjukdomar som är möjliga att utrota med hjälp av vaccin. Vi får återkomma till den frågan.

Herr talman! Runt 100 000 svenskar bor, arbetar, studerar och lever sina liv i Storbritannien. Runt 30 000 britter gör detsamma här i Sverige. Utbytet mellan våra länder har varit betydelsefullt sedan urminnes tider, och förhållandet mellan Sverige och Storbritannien fortsätter förstås att vara jätteviktigt även efter brexit.

Nu har Storbritannien slutligen, efter oändliga om och men, lämnat EU och den så kallade övergångsperioden påbörjats. Nu när EU:s resterande medlemsstater, inklusive Sverige, kanske vet lite mer om den framtida relationen vill jag fråga statsrådet Dahlgren: Vad gör regeringen för att svenska medborgare som bor, lever, arbetar, vårdar barn, blir sjuka och så vidare i Storbritannien och reser fram och tillbaka mellan länderna ska fortsätta ha ett bra liv?

Herr talman! Tack, Olle Thorell, för en fråga som berör väldigt många människor!

Jag tror att många av oss kände sig lite sorgsna i fredags kväll, när det konstaterades att nu har för första gången det hänt att ett medlemsland har lämnat vår union. Men det är inte så illa som det hade kunnat vara om britterna kraschat ut ur EU och vi fått ett oordnat utträde. Nu har vi en övergångsperiod under hela detta år.

Som svar på frågan kan jag säga att vi har förhandlat fram med britterna en ordning som gör att britter som bor här i Sverige och svenskar som bor i Storbritannien har i princip samma villkor under hela detta år. Det gäller också vår handel, vårt säkerhetssamarbete och mycket annat som vi gör ihop med britterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ska utnyttja tiden fram till den sista december för att förhandla fram ett nytt avtal som reglerar den nya relationen. Där är det vår ambition att ha ett så djupt och så brett samarbete som möjligt och inte minst säkra att medborgarna, våra i Storbritannien och deras här, får så nära de villkor de har i dag som möjligt.

Herr talman! Alltför många unga begår grova brott. Inte minst handlar det om unga killar som inte går i skolan utan dras in i brottslighet. De värsta resultaten av detta är skjutningar som leder till dödsfall och sprängningar.

I höstas presenterade regeringen ett 34-punktsprogram mot den grova gängbrottsligheten. Två av punkterna handlade om fler LVU-platser och fler Sis-platser med förbättrad kvalitet.

Jag skulle därför vilja fråga socialministern hur hon ser på situationen med Sis och LVU-platser. Är det möjligt att höja kvaliteten på det sätt som är avsett och som behövs?

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan, och för att perspektivet är både höjda straff och fler poliser - allt vi kan för att bekämpa den gängkriminalitet vi ser - och sociala och förebyggande insatser.

LVU är faktiskt också en förebyggande insats. Det är inte alltid så man tänker, men ambitionen är fortfarande att ge behandling och samtidigt arbeta på hemmaplan så att personen kan komma tillbaka till en vardag, en verklighet och en framtid som är mycket ljusare.

Det är absolut möjligt att stärka kvaliteten. Vi behöver också ha fler platser på våra Sisboenden för att möjliggöra LVU-omhändertaganden. Allt detta arbetar vi med, och dessutom kommer inom kort, i slutet av mars, en återredovisning från Statskontoret och IVO, som har tittat på kvaliteten hos samtliga HVB- och Sishem. Detta är också något att ha som utgångspunkt när vi gör förbättringar.

Herr talman! Svensk sjukvård står inför stora utmaningar och behöver ställa om så att även vården närmast människor byggs ut. Region Stockholm är en av de regioner som har kommit längst i denna omställning, och det är också där köerna är som kortast.

Regering och riksdag har också beslutat om nya styrande principer för sjukvården i Sverige. Det är nu lag på att alla regioner ska ta efter Stockholm och ställa om. För att denna omställning ska lyckas poängterar regeringen själv i sin proposition att det är viktigt att alla aktörer strävar åt samma håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När sedan sjukhusen i Region Stockholm gör just det som regering och riksdag har beslutat om kallar statsrådet Morgan Johansson detta för en slakt av sjukvården. Herr talman, jag undrar vad statsrådet Hallengren anser om detta agerande och om det är lämpligt med hänsyn till lagstiftningen.

Herr talman! Tack för det förtydligandet!

Att alla ska ta efter Region Stockholm är nog ändå ett önsketänkande, tror jag, hos politikerna i regionen. Detta har inte uttalats av vare sig regeringen eller någon annan.

Däremot är det såklart otroligt viktigt att vi hela tiden arbetar med att se till att vården kommer närmare människor. Jag är inte säker på att alla stockholmare håller med om att det är detta som händer i Stockholm just nu. Jag är inte säker på att man delar den uppfattningen när man faktiskt får vänta längst av alla på akuten. SÖS-akuten har haft längst väntetider under många års tid.

Jag har stor respekt för att det är komplicerat att bedriva hälso- och sjukvård. Men det är också anmärkningsvärt att den region som har de kanske bästa förutsättningarna - den högsta tillväxten, den yngsta och friskaste befolkningen, den bästa infrastrukturen och dessutom tillgång till både grund- och specialistutbildad personal - inte alltid får ihop det.

Jag tycker att det är en felaktig beskrivning som jag inte delar när man säger att den omställning som sker i Stockholm skulle vara beställd från nationellt håll. Det är Stockholms eget beslut.

(Applåder)

Herr talman! Psykiatrin är under stark press och har varit så under lång tid. För en person som blir utsatt för någon form av trauma är det inte helt ovanligt att efteråt drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Detta är en mycket allvarlig diagnos som kan leda till både depression och i värsta fall självmord.

I Borlänge finns en kris- och traumamottagning som är specialiserad på denna diagnos. Sedan 2018 har alla patienter i Dalarna som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom kunnat söka sig till denna mottagning. Men på grund av starkt inflöde av nya patienter har mottagningen valt att i fortsättningen endast ta emot nyanlända och asylsökande. Övriga samhällsmedborgare som får denna allvarliga diagnos hänvisas nu i stället till den vanliga psykiatrin, där möjligheten att få tillgång till denna specialistkompetens är begränsad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till socialministern är: Hur rimmar detta med hälso- och sjukvårdslagen, som säger att man ska få vård efter behov och inte utifrån vilken grupp man tillhör?

Herr talman! Tack, Per Ramhorn, för frågan! Det är ändå lite sorgligt att Sverigedemokraterna, när de ska diskutera sjukvård, alltid ska ha en udd mot ensamkommande och nyanlända - att det ska vara där vi hittar konflikterna.

Jag känner inte till hur man har resonerat i Borlänge. Jag tror att regionpolitiker i Dalarna får svara på hur det ser ut där. Men det är klart att det alltid är behoven som ska styra. Som jag beskrev tidigare när jag fick frågan om privata sjukvårdsförsäkringar är det precis detta som ska styra svensk hälso- och sjukvård, oavsett om det handlar om primär- eller specialistvård eller om specialistvård för den som lider av PTSD.

(Applåder)

Herr talman! I arbetet med att bekämpa coronaviruset är det naturligt att Världshälsoorganisationen, WHO, är en viktig plattform för samarbete. På regeringens hemsida står det att information från WHO är viktig, särskilt för den som planerar en resa. Regeringen och berörda myndigheter följer säkert deras information noggrant.

Men tyvärr har inte alla samma möjlighet till samarbete inom WHO som Sverige har. Taiwan, som dessutom är en fullvärdig demokrati, saknar denna möjlighet. Detta riskerar att skada både dem och oss. Taiwan har en välutvecklad sjukvård och kan hjälpa till globalt.

Jag vill rikta min fråga till Lena Hallengren: Vore det inte bra för arbetet mot coronaviruset om Taiwan som alla andra hade möjlighet att samarbeta inom WHO?

Herr talman! Tack, Hampus Hagman, för frågan! Jag väljer att tolka den i ett lite vidare perspektiv och säga att det är klart att WHO är en otroligt betydelsefull aktör, inte minst i dessa sammanhang när vi verkligen får erfara att hälsohoten inte bara är nationella utan i allra högsta grad globala och att vi behöver samarbeta och hjälpas åt. Sverige bidrar till WHO både ekonomiskt och genom dialog. Generaldirektören för Folkhälsomyndigheten ska själv bege sig till länder i Afrika för att bidra med kunskap och erfarenhet.

Det är klart att vi vill att alla ska kunna ta del av informationen. WHO måste verkligen arbeta med att nå ut på allra bästa sätt. I Sverige gör vi allt vi kan, inte för att låta var och en läsa vad WHO säger utan för att via våra myndigheter och UD förmedla den information som är relevant för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är riktad till försvarsminister Peter Hultqvist. Mali är hårt drabbat av såväl politisk splittring som kriminalitet och terrorism. De humanitära konsekvenserna för befolkningen är stora.

Under de senaste fem åren har Sverige bidragit till den FN-ledda insatsen Minusma i Mali. Sverige har tagit ett stort och brett ansvar och har även bidragit på olika chefsnivåer. I dagsläget leds också hela den militära insatsen av en svensk. Jag vet att försvarsministern nyligen besökte Mali och tar situationen i landet på stort allvar.

I går bekräftade Försvarsmakten att man fått i uppdrag att planera för ett eventuellt svenskt bidrag i en ny franskledd insats. Min fråga är därför helt enkelt vad som är grunden till att regeringen överväger ett svenskt bidrag i den nya insatsen.

Herr talman! Tack, Alexandra Völker, för frågan! Mali och området runt omkring är väldigt instabilt, med människosmuggling, droghantering, religiös extremism och terrorgrupperingar. FN-insatsen Minusma är oerhört nödvändig för att på olika sätt behålla balansen i området. Till detta kommer Operation Barkhane, som Frankrike har ansvar för, och det planeras också för ytterligare operationer i området.

Det är nödvändigt att bidra till att stabilisera den här delen av världen. Om vi inte lyckas göra detta kommer statsskicket i Mali naturligtvis att undermineras. Detta kan i sin tur leda till att kriminella och terroristiska grupperingar tar över och på olika sätt hotar även Europa så att vi får uppleva olika typer av negativa händelser i vår del av världen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialminister Lena Hallengren. Vi har tidigare i dag hört om de växande cancerköerna. Det krävs kraftfulla insatser här och nu för alla de patienter som väntar.

Vi i politiken måste göra allt vi kan för att förhindra att människor blir sjuka. Många vet att genom hälsosamma levnadsvanor som att röra på sig och ha sunda matvanor och en hälsosam vikt kan vi minska risken för cancerdiagnoser och andra sjukdomar.

Hälso- och sjukvården har en viktig roll men även samhället i stort. Politikens roll är att underlätta för människor att göra hälsosamma val. För att de hälsosamma och preventiva insatserna ska få effekt på samhällsnivå måste det till ett arbete över de organisatoriska stuprören. Här behövs det nya tag, och regeringen har ytterst ansvaret och behöver leverera.

Jag tittar nu även på utbildningsministern. Skolan är en viktig part i det preventiva och hälsofrämjande strategiarbetet.

Moderaterna har lagt fram riksdagens första preventions- och hälsofrämjande motion, där ett av förslagen är en nationell hälsofrämjande strategi. Min fråga till socialministern är därför: Är det inte dags för det nu?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ulrika Jörgensen, för frågan! Det är otroligt viktigt att vi gör vad vi kan för att förebygga. Det gäller att förebygga cancer och alla andra sjukdomar som är livsstilsrelaterade för att vi ska få den begränsade vård och den vårdpersonal som finns att räcka till.

Låt mig ge exempel på det förebyggande arbetet. Vi röker väldigt lite i Sverige i dag. Det handlar om att människor tar till sig fakta och kunskap och, vågar jag påstå, framför allt om politiska beslut, till exempel att inte tillåta rökning i offentliga miljöer. Nu i somras har vi tagit ytterligare beslut om att man inte heller får röka på perronger eller andra utemiljöer och inte i närheten av krogar, för att se till att rökning avnormaliseras, så att unga människor inte ska möta rökning i sin omgivning.

Det är ändå beklagligt att Moderaterna inte har drivit på denna typ av frågor. Jag tror att varenda cancerläkare skulle understryka att det absolut viktigaste vi kan göra för att minska insjuknandet i cancer är att se till att färre människor röker.

Herr talman! Min fråga går till Anna Ekström.

Vi behöver absolut fler poliser, och det kan absolut vara befogat att höja straffen för en mängd brott i kampen mot den grova brottsligheten. Regeringens åtgärder är helt rätt. Men det räcker inte med att bara vara hård mot brotten; vi måste också komma åt brottens orsaker.

Vi måste stoppa nyrekryteringen. Vi måste visa på alternativ för de ungdomar som riskerar att sugas upp av kriminella nätverk. Vi måste ge dessa ungdomar hopp. I det arbetet spelar skolan en oerhört viktig roll. Varenda unge har rätt att få lyckas i skolan och att få stöd, kunskaper och vägledning som ger självförtroende och styrka och skapar tillit.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Anna Ekström hur ministern ser att skolan konkret kan bidra till att motverka kriminalitet.

Herr talman! En fullgjord skolgång är det bästa vaccinet mot kriminalitet, mot utanförskap och mot att inte vara hemma i samhället. Vi har i Sverige ett stort problem: Vi ser att skillnaderna mellan skolor ökar, och vi ser en ökande skolsegregation. Trots de stigande kunskapsresultaten i Pisa ser vi som ett smolk i glädjebägaren att skillnaderna faktiskt ökar. Vi måste agera mot de konsekvenser som detta för med sig. Till exempel måste vi stärka samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Lärarna ska inte vara socialarbetare, men de ska få god hjälp att fånga upp de elever som behöver tidigt stöd.

Men allt det vi gör för att motverka konsekvenserna av skolsegregationen måste också kompletteras med att vi är tuffa mot själva skolsegregationen. Här måste vi se skolan som en mötesplats, där barn och elever får träffas. På så sätt kan skolan faktiskt bli det där vaccinet som gör att varenda unge känner sig behövd i samhället och att man själv kan lyckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sverige överväger att delta i en ny Maliinsats med specialstyrkor. Nu vill jag understryka att varken regeringen eller riksdagen har tagit ställning till den förfrågan som Frankrike har kommit med. Internationella åtaganden innebär ju att stora resurser för Försvarsmakten tas i anspråk som skulle kunna behövas hemmavid i uppbyggnaden av vårt nationella försvar.

Jag skulle vilja veta hur försvarsministern ser på framtida internationella militära insatser utifrån behoven hemma kontra maximal effekt i insatser utomlands.

Herr talman! Det är helt korrekt att riksdag och regering ännu inte har tagit ställning till någon ny internationell insats. Men det finns också ett särskilt anslag som varje år fastställs för internationella insatser. Om vi ska göra internationella insatser ska de pengarna användas. Det handlar alltså inte om några undanträngningseffekter för det nationella försvaret.

När det gäller det nationella försvaret har den regering som jag företräder gjort en uppgörelse tillsammans med Centern och Liberalerna om 25 miljarder fram till 2025. Det ska också kunna vara en bra plattform för kommande diskussioner i försvarsförhandlingar. Det är en höjning av anslaget på ungefär 40-procentsnivå.

Man kan alltså inte säga att det tränger undan den övriga verksamheten om vi bedriver viss internationell verksamhet som dessutom ger oss positiva effekter tillbaka från andra länder. Vi satsar faktiskt på det nationella försvaret, till skillnad mot hur det var en gång.

Herr talman! Utbildningsministern presenterade i veckan reformer för att förändra vuxenutbildningen. Det är väldigt välkommet och verkligen på tiden. Vi behöver nämligen en närmare koppling mellan vuxenutbildning och kompetensförsörjning i Sverige, men ännu mer behövs. Vi behöver mer kunskap för varje skattekrona. Vi behöver ökad kvalitetsuppföljning från Skolinspektionen. Vi behöver externa examinatorer, bland annat.

Men det jag framför allt skulle vilja fråga utbildningsministern om gäller utökad utbildningsplikt. När det gäller personer som söker socialbidrag eller försörjningsstöd i kommunerna har kommunerna möjlighet att ställa krav på deltagande i till exempel arbetsmarknadsinsatser, men vi skulle också vilja kunna ställa krav på den som saknar gymnasieutbildning att fullgöra sin gymnasieutbildning som motprestation. Vi vet att yrkesutbildning i kombination med till exempel sfi fungerar väldigt väl. Därför vill jag fråga utbildningsministern: Är detta något som kommer att komma på plats?

Herr talman! En fullgjord skolgång är ett vaccin mot väldigt mycket olycka här i livet, men en fullgjord gymnasieutbildning, oavsett om den är via ungdomsgymnasiet eller via komvux, är ett vaccin mot arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sveriges arbetsgivare skriker efter utbildad arbetskraft, och de som i dag är arbetslösa saknar väldigt ofta en grundläggande utbildning. Därför är det väldigt bra att regeringen har lagt fram ett stort paket för att stärka kompetensförsörjningen. Komvux får ett utökat uppdrag att också verka för kompetensförsörjningen. Vi ändrar prioriteringsordningen och kön till komvux, så att de som har behov av utbildningen kommer först. Det är bra för arbetsgivarna.

Vi ökar också den statliga medfinansieringen, vilket är helt nödvändigt för att platserna ska finnas. Vi är övertygade om och arbetar tillsammans med Centern och Liberalerna för att den regionala vuxenutbildningen ska fylla en större roll i arbetet med att se till att alla människor som vill jobba också ska jobba.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Vi har i Försvarsberedningens rapport Värnkraft fått läsa att en sammanhållen hantering av totalförsvaret skulle vara det bästa för Sverige, så att det alltså skulle vara bara ett departement i stället för dagens två som ansvarade för totalförsvarsfrågorna.

Min fråga till försvarsministern är: Hur fortlöper arbetet med samordningen och att ha bara ett departement som ansvarar för totalförsvarsfrågorna?

Herr talman! Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet har ett gemensamt ansvar för totalförsvaret. Den del som finns på den civila sidan och som Försvarsdepartementet har ansvar för är stödet till Försvarsmakten, och sedan finns det en rent civil krisberedskap. Samarbetet mellan de två departementen fungerar på ett bra sätt.

Nu pågår en process där vi håller på och förbereder en försvarsproposition enligt Värnkraft, som är Försvarsberedningens förslag. Samtidigt pågår en process på den civila sidan där myndigheterna kommer in med yttranden utifrån Försvarsberedningens förslag. Denna del kommer de in på i början av mars, och sedan ska detta sammanfattas så att man får en totalförsvarsproposition.

När det gäller den exakta arbetsfördelningen mellan departementen är detta en fråga för statsministern.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren, som även svarar på allmänpolitiska frågor.

Jag har samma fråga som min kollega Hampus Hagman och som han inte fick svar på, nämligen om spridningen av det nya coronaviruset och Taiwan.

Taiwan är särskilt utsatt på grund av sitt geografiska läge men också för att Världshälsoorganisationen exkluderar Taiwan från informationsutbyte. Det är ingen hemlighet att det är Kina som ligger bakom Taiwans exkludering. Det är tragiskt om hänsynstagande till en diktatur ska väga tyngre än människors liv och hälsa. USA, Japan och Kanada har redan sagt att Världshälsoorganisationen ska ta med Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar: Tänker regeringen agera för att Taiwan ska involveras i WHO:s arbete för att bekämpa coronaviruset?

Herr talman! Jag har inget annat svar till Boriana Åberg än vad jag tidigare gav Hampus Hagman.

När det gäller WHO:s avväganden måste det vara WHO som står för dem, men jag är naturligtvis angelägen om att WHO, Sverige och alla länder bidrar för att se till att vi kan stoppa spridningen av coronaviruset.

Frågestunden var härmed avslutad.