Frågestund

Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Åsa Regnér. Allt fler lever allt längre och mår allt bättre. Socialstyrelsen följer detta arbete väldigt noggrant. Vi konstaterar också att vi har många utmaningar framför oss. Det handlar om försummelser, oaptitlig mat eller att medarbetarna inte räcker till. Moderaterna och allianspartierna har jobbat fram en långsiktig strategi för att steg för steg höja kvaliteten när det gäller de äldres vård och omsorg. Men det handlar också om de anhöriga.

Vänsterregeringen och statsrådet Åsa Regnér har utlovat 5 000 nya medarbetare i äldreomsorgen men har inte valt att skicka med resurserna till riksdagen. Nu ligger förslaget på riksdagens bord. Vi kan konstatera att bara för i år sparar statsrådet Åsa Regnér 940 miljoner kronor för att bara skicka hit 60 miljoner. Trots att statsrådet Åsa Regnér utlovar 7 miljarder till äldre finns inte den finansieringen på riksdagens bord.

Jag har återkommande försökt få besked av statsrådet om den långsiktiga finansieringen av denna viktiga satsning för äldre.

Herr talman! Ja, vi avsätter under mandatperioden 7 miljarder till bemanning. Hade vi inte haft den budgetprocess bakom oss som vi har haft hade vi haft ytterligare 1 miljard bara i år till bemanning. Vi kommer också att tillsätta en kommission om kvalitetsfrågor i äldreomsorgen. Den ska se till att äldreomsorgens innehåll och det arbete som utförs har kvalitet. Inom det arbetet kommer vi också att ha möjlighet att se över frågor som till exempel handlar om måltider och andra frågor av viktig karaktär för de äldres liv och välbefinnande.

Herr talman! Mellan raderna hör man här hur regeringen och statsrådet Åsa Regnér talar om en besparing på äldre på 5 miljarder. Men det väljer statsrådet att inte tala om. Det är en ren omflyttning av pengar. Hon tar från äldres kvalitetslyft när det gäller demens, från måltidslyft, från ledarskapsutveckling för äldreomsorgschefer och talar om att man ska finansiera 5 000 nya medarbetare i äldreomsorgen. Man sparar på äldres mat, på äldres demenslyft och på de av vårdens medarbetare som behöver ledarskapslyft. Samtidigt säger man att man också ska ha 5 000 nya medarbetare.

Vi i riksdagen skulle vilja se den långsiktiga finansieringen. Var är de 7 miljarderna som ska tillföras de äldre?

Herr talman! Vi avsätter alltså 3 miljarder mer än vad oppositionen gör under mandatperioden. 1 miljard är redan försvunnen. De äldre har redan gått miste om 1 miljard på grund av att ni röstade emot det förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inom ramen för de pengar som vi har kommer vi att kunna jobba strategiskt och långsiktigt med frågor som rör äldres vardag. Det handlar om måltidsfrågor. Det handlar om demens och om att möta behoven hos de äldre med demens, till exempel, på ett bra sätt. Det handlar om att förebygga fallolyckor. Vi kommer att kunna ta upp en rad frågor där och inom ramen för den kvalitetskommission som vi tillsätter inom kort.

Det är vi som avsätter pengar till de äldre. Ni har röstat emot 3 miljarder av de 8 som vi ville avsätta. Nu har vi 7 miljarder som vi jobbar med under mandatperioden. Det ser jag fram emot. Det kommer att gynna Sveriges äldre.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

De rödgrönrosas förslag i Stockholms stad, att personer från Sverige som deltagit i terrorhandlingar i Irak och varit en del av ett folkmord ska få förtur till hyresrätter och jobb när de kommer tillbaka, har upprört många. Vi har också hört liknande uttalanden från regeringens tillsatta representant för att motverka radikalisering.

I rak motsats till detta har Europarådets ministerkommitté nyligen antagit ett protokoll där det finns en uppräkning av aktiviteter som man vill att signatärstaterna ska komma att betrakta som kriminella med en nationell lagstiftning. Det är bland annat att delta i en förening eller grupp i syfte att begå terroristiska handlingar, att motta träning i terrorism, att resa utomlands i terroristiska syften, att finansiera utlandsresor i terroristiska syften och att organisera eller på annat sätt underlätta utlandsresor i terroristiska syften.

Herr talman! Min fråga är om inrikesminister Anders Ygeman tänker agera för att ratificera det här protokollet och anpassa lagstiftningen därefter och lägga ned nuvarande strategi att belöna terrorister.

Herr talman! Julia Kronlid! Det finns inga sådana förslag som du försöker göra gällande. Du far med osanning. Så ser inte förslagen ut. Men den här regeringen var tydlig från dag ett. Deltagande i terrorhandling och organisering av, rekrytering till och finansiering av terrorkrigsresor ska kriminaliseras. Detta kommer på regeringens bord den 18 juni, om två och en halv vecka. När vi har det underlaget ska vi gå till riksdagen med förslag till lag. Vi kommer att ha en lagstiftning på plats under hösten, som kan träda i kraft i början av nästa år.

Herr talman! Anders Ygeman säger att jag far med osanning. Jag skulle vilja läsa ur Stockholms stads förslag. Det står: När en person vill lämna en våldsbejakande extremistisk gruppering eller kommer hem från strider utomlands är det avgörande med anpassade inkluderande insatser, bland annat jobbtorg och insatser vid arbetsmarknadsförvaltningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad är det för budskap till de människor som mördas och slaktas i Irak av IS? Jag undrar hur väl detta rimmar med Europarådets protokoll som säger: Att resa utomlands i terroristiska syften ska kriminaliseras. Det säger även: Att organisera eller underlätta utlandsresor i terroristiska syften ska kriminaliseras.

Jag välkomnar den här utredningen. Det är på tiden att den kommer. Men kommer den att innefatta alla de förslag som ingår i det här protokollet? Och kommer man att vidta åtgärder för att motverka den typ av strategier som faktiskt belönar terrorister och sticker i ögonen på Irak?

Herr talman! Julia Kronlid kanske är medveten om att det är Sveriges riksdag som stiftar lagarna och inte olika kommuner. Det är upp till Julia Kronlid och den här församlingen att välja vilken lagstiftning vi ska ha i fråga om dem som gör sig skyldiga till de här brotten.

Regeringen har varit tydlig med att den som gör sig skyldig till organisering av, rekrytering till, finansiering av eller deltagande i terroraktiviteter ska straffas enligt gällande lag. Men det perspektivet får inte göra att vi inte vidtar de förebyggande åtgärderna för att förhindra nyrekrytering eller att de som väljer att lämna de här grupperna för att de ser vilka mördare de i verkligheten är inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ta steget och lämna grupperna.

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson. En av de största utmaningarna vi har i Sverige är omställningen av fordonssektorn till att bli fossiloberoende. Ett viktigt steg på vägen är att byta ut den svarta oljebaserade kolatomen till en grön, biobaserad kolatom.

Ett av de bränslen som har haft störst genomslag de senaste åren är HVO. Det har gått en otrolig utveckling till mötes. Det introducerades 2011 och var redan 2013 det mest använda biobränslet.

Nu väljer regeringen att sätta stopp för det här genom att kraftigt höja skatten på HVO. Min fråga till Magdalena Andersson blir därför: Varför väljer ni att straffbeskatta HVO som har en enorm potential att faktiskt hjälpa Sverige att bli fossiloberoende och klara sina klimatmål?

Herr talman! Jag vill tacka Rickard Nordin för att han tar upp en mycket angelägen fråga. Det är viktigt att vi kan ställa om den svenska fordonsflottan. Därför är jag väldigt glad att vi till exempel kan starta en utredning om ett bonus-malus-system, där man tar ut högre skatt på nya fordon som släpper ut mycket koldioxid och har lägre skatt på de fordon som släpper ut lite koldioxid. Det är ett sätt att ställa om den svenska fordonsflottan och få ytterligare incitament för att köpa bra bilar.

Bakgrunden till det som Rickard Nordin tar upp är det faktum att EU i sin syn på statsstöd bedömer att det är ett statsstöd att vi inte tar ut koldioxidskatt på biodrivmedel.

Från ett svenskt perspektiv vet jag att både den här och den förra regeringen tycker att det är ett märkligt sätt att se på det. Därför för vi nu, precis som den tidigare regeringen, diskussioner med EU-kommissionen om hur vi ska kunna lösa det svenska systemet med hög koldioxidskatt på de fossila bränslena och bättre beskattning av de biologiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för att finansministern än en gång pekar ut hur dåligt pålästa ni är!

Det är nämligen så att i Energimyndighetens övervakningsrapport, som jag håller i min hand och som finansministern gärna får läsa, till skillnad från vad hennes kollega brukar göra, kan man faktiskt läsa att just när det gäller HVO visar kostnadskalkyler att man har en högre nivå än vad marknadspriset för fossil diesel är under 2014. Det har inte skett någon överkompensation. Det finns inga EU-regler som säger att man måste lägga på en skatt på det sätt som regeringen nu också velat göra.

Bedömningen för 2015 gör samma sak, och även när man lägger till den skattehöjning som regeringen har velat göra på fossil diesel så är inte HVO överkompenserad. Det här handlar bara om att man är intresserad av att dra in mer skatt, och man sätter dessutom p, ett effektivt stopp, för den här utvecklingen.

Jag rekommenderar alltså finansministern att läsa Energimyndighetens rapport, som också visar att det faktiskt är möjligt att inte höja skatten på HVO som regeringen nu väljer att göra.

Herr talman! När man lyssnar på Rickard Nordin kan man lätt få uppfattningen att detta är ett förslag som regeringen har lagt på riksdagens bord. Riksdagsledamoten utgår från ett förslag som regeringen har skickat ut på remiss för att ta in synpunkter från olika remissinstanser. Förslaget har varit på remiss, vi har nu fått remissinstansernas synpunkter och vi ska nu behandla dessa.

Det finns flera aspekter som vi kommer att kunna ha med oss när vi tar fram det slutliga förslaget, och jag hoppas att vi kan fortsätta debattera sedan när Rickard Nordin har fått se det slutgiltiga förslaget. Men bakgrunden till att vi över huvud taget har den här diskussionen är att EU-kommissionen ser på det faktum att vi inte har koldioxidskatt på biodrivmedel som ett statsstöd.

Från ett svenskt perspektiv tycker vi, både den tidigare regeringen och den här regeringen, att det är ett märkligt sätt. Vi för aktiva diskussioner med kommissionen för att komma till rätta med det här problemet för alla biodrivmedel, för vi ser ett stort behov av att ställa om den svenska fordonsflottan.

Herr talman! Även min fråga, som rör fåmansbolag, går till finansminister Magdalena Andersson.

Några av det här landets kanske mest välbetalda människor, nämligen auktoriserade revisorer och advokater, tycker inte att de ska betala skatt. De tycker i stället att de ska få den sänkt så mycket som möjligt, så att i stället för att vara anställd till exempel på en advokatbyrå väljer man att bilda bolag i samma byrå. Det vill säga, det är samma juridiska person, och sedan bildar man en massa andra bolag under.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här sker i mångt och mycket för att komma undan skatt. Det har observerats i medierna ett antal gånger både nu och tidigare, och det är ett problem. Det var inte tanken med fåmansbolag att man skulle använda dem på det här sättet. Vad kommer ni att göra åt det?

Herr talman! Det här är en mycket angelägen fråga. Revisorer och advokater har till uppgift i sin profession att stå för ordning och reda. Samtidigt kommer gång på gång avslöjanden om att just dessa professioner använder sin kompetens, som ska användas för att stå upp för ordning och reda, moral och etik, för att på alla sätt försöka tänja på skattesystemet och hitta kryphål för att inte betala skatt.

Jag tycker att detta är djupt upprörande och helt oacceptabelt. Det regeringen nu kan göra är naturligtvis att se på hur vi kan täppa till de här hålen i skattelagstiftningen som dessa professioner använder sin kompetens för att försöka hitta. Vi har redan märkt att här behöver göras mer, och vi har därför tillsatt en utredning kring just fåmansbolagsreglerna för att försöka täppa till kryphålen.

Herr talman! Det finns även ett större perspektiv på detta, och det är 3:12-reglerna. Det är klart att man behöver titta på dem, men det är ju också en knepig fråga. Skattejuridik är inte enkelt, och man kommer inte att lösa detta över en natt.

Det finns anledning att se på helheten i det här, men jag delar uppfattningen att det är väldigt viktigt att man får ordning på den här frågan nu. Man kan ju inte låta en grupp få göra lite som den vill. Det är trots allt människor som vi ska lita på att de ser till att reglerna i vårt samhälle efterlevs.

Herr talman! Det är precis därför som vi har tillsatt den här utredningen. Det är viktigt att täppa till eventuella kryphål som kan finnas i lagstiftningen.

Det här är en katt-och-råtta-lek där vi som lagstiftare försöker täppa till kryphål, och så har vi människor med hög kompetens på skatteområdet som tyvärr använder den för att försöka tänja på skattereglerna.

Här tycker jag att Sveriges alla revisorer och advokater ska titta sig själva djupt i ögonen i spegeln och fundera på: Kan jag stå för det här beteendet? Är det här verkligen rätt och riktigt utifrån den profession och den yrkesetik som jag har som revisor eller som advokat? Om inte jag betalar för äldreomsorgen, för läkarna och för lärarna i skolan, vem ska då göra det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till justitieministern.

För en tid sedan hade ministern och jag en debatt i kammaren om valhemligheten och om bristerna i systemet som innebär att väljarna i vallokalen tvingas plocka åt sig valsedlar från alla partier för att kunna välja att rösta på ett parti anonymt bakom skärmarna.

Justitieministern höll med om att det här är ett problem och avslutade med orden: Mitt svar i dag ska tolkas som att vi öppnar upp för en översyn av detta.

Så kom EU-kommissionen med kritik, och justitieministerns departement har svarat också där: I syfte att se om det svenska valförfarandet ytterligare kan förbättras överväger regeringen att ge en utredning i uppdrag att utreda om kraven på hur valsedlar görs tillgängliga i vallokalen bör skärpas.

Min fråga lyder: Är det justitieministerns ambition att vi ska ha nya regler på plats inför valet 2018?

Herr talman! Det korta svaret är ja. Det är ambitionen.

För resten av riksdagen och tittare som kanske inte riktigt vet vad det här handlar om är alltså sakfrågan den att vi i dag inte har några regler som skyddar oss när vi ska välja valsedlar på väg in i vallokalen. Där ligger alla valsedlarna öppet. Då är det en del som har hört av sig och haft klagomål och menar att man måste visa vilka valsedlar man plockar ut av dessa.

Det är kritiken som har förekommit, och den har också upprepats av EU-kommissionen.

Jag bedömer att detta inte borde vara så väldigt svårt att ändra på. Man får väl helt enkelt sätta ut skärmar. Men då måste man förstås också ha lite bättre kontroll på valdagen så att detta inte missbrukas på så sätt att människor börjar blanda valsedlar och lägga över dem.

Det vi öppnar upp för är alltså en sådan översyn, och jag hoppas att det ska kunna vara på plats till nästa val.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är ett glädjande svar, och det är inte bara jag som tycker det, utan det är många där ute som också har bekymrat sig över att vi har sådana brister i den svenska valhemligheten.

Jag upprepar vad statsrådet sa: Vi kan alltså räkna med att ambitionen ligger fast att vi i valet 2018 kommer att ha nya regler när det gäller att plocka till sig valsedlar. Det ser jag fram emot.

Herr talman! Det blir också en fråga för riksdagen. Det är ju riksdagen som ska fatta beslut om de här reglerna, men jag ser framför mig att vi påbörjar en sådan översikt till hösten, och då kommer vi att ha ganska god tid på oss att se till att lösa den här frågan till nästa val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag ställer min fråga till Gabriel Wikström.

Tandläkarna saltar räkningarna, det har vi sett i medierna, och patienterna får betala. Marknaden gör väldigt stora intrång inom den offentliga tandvården. Flera landsting har hemliga belöningssystem, alltså bonussystem för tandläkarna, om de når upp till ett visst vinstmål. Det är alltså ett slags marknadstänk med vinstinslag.

Bland annat kan Värmland ge ett lönepåslag till tandläkarna om verksamheten går med vinst. I Stockholms län får tandläkarna 5 procent på alla intäkter på ett visst belopp som de drar in till kliniken.

Den här typen av bonussystem triggar helt klart ett medvetet fusk. Vad anser ministern att vi kan göra åt detta för att täppa till möjligheterna för landstingens bonussystem inom folkhälsotandvården som drabbar patienter?

Herr talman! Tack för frågan! Frågans bakgrund är naturligtvis den mediegranskning som blev offentlig i veckan. Tillåt mig först säga att den granskningen pekar på ett betydligt mer omfattande fusk än vad åtminstone myndigheterna tror är fallet. Det finns en del frågetecken om det fusk som har förts fram är så omfattande som man menar.

Med det sagt är det naturligtvis viktigt att se till att eventuella kryphål täpps till och att vi kan göra mer för att se till att de skattepengar som vi anslår till bland annat tandvården går till att gynna de patienter som behöver tandvård. Detta är bland annat föremål för en utredning som just har satts igång och som kommer att presenteras under hösten.

Herr talman! Det låter bra, Gabriel Wikström. Jag hoppas att man går till botten i frågan, eller snarare kommer upp från botten. Det är ändå 800 000 svenskar som troligen blir lurade på sina tandläkarräkningar, och den typen av fusk kostar staten 180 miljoner varje år. Det är förstås djupt oetiskt och drabbar ofta redan utsatta. Det kostar ju ganska mycket att gå till tandläkaren.

Hur tror statsrådet att branschen kan saneras från det extrema marknads- och vinsttänkandet som ändå verkar vara relativt utbrett? Merparten av tandläkarna är sjysta, men hur ska branschen saneras? Det handlar om trovärdigheten för hela branschen.

Herr talman! Som jag sa i mitt förra svar tror jag att den granskning som gjordes i veckan har överdrivit fusket inom kåren. Såklart är det mycket troligt att det förekommer oegentligheter men absolut inte i den omfattning som har visats. Då är det viktigt hur åtgärderna dimensioneras. Den utredning som är igång kommer naturligtvis att lägga fram förslag som kan hjälpa oss att täppa till vissa delar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan är det viktigt att se hur systemet som helhet fungerar. Här är den viktigaste debatten att se till att de förmåner som finns går till de patienter som har de allra största behoven, så att de patienter med dålig ekonomi som drar sig för att gå till tandläkaren får det stöd från samhället som de behöver för att få den vård de har rätt till.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansminister Magdalena Andersson.

Jobben är avgörande för att människor ska känna frihet och för att få pengar till vår välfärd. För en vecka sedan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att man inte visar vad effekterna av vårpropositionen betyder för jobben. I stället räknade Finanspolitiska rådet självt ut vad effekterna för jobben blir och konstaterade att regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet inte kommer att nås.

Från Folkpartiets sida tycker vi att det är oroväckande i sak. Vi anser också att målet innebär att det finns en risk att regeringen gömmer undan människor i statistiken och i olika typer av system. Vi har sett detta tidigare, inte minst under den tid då Göran Persson var statsminister.

Nyligen föreslog Arbetsförmedlingens generaldirektör att ett sätt för regeringen att nå sitt mål skulle vara att ändra i statistiken. Jag vänder mig mot det. Det är möjligt att siffertrixande gör att regeringen når sitt mål, men det hjälper inte de ungdomar som har problem.

Instämmer finansministern i generaldirektörens förslag? Om inte, tar hon avstånd från förslaget?

Herr talman! Att nå EU:s lägsta arbetslöshet är naturligtvis ett tufft och ambitiöst mål. Jag delar helt Finanspolitiska rådets uppfattning att de åtgärder regeringen satte in i den första budgeten som regeringen presenterade för riksdagen inte kommer att vara den slutgiltiga lösningen för att nå arbetslöshetsmålet. Men det är ett viktigt mål. Därför kommer regeringen under de kommande budgetarna att prioritera åtgärder för att nå målet. Vi kommer steg för steg att lägga fram förslag till ytterligare åtgärder för att komma närmare och närmare målet. Det är regeringens absolut mest övergripande prioritering.

Målet är formulerat på ett sådant sätt att vi vill öka antalet arbetade timmar och öka antalet sysselsatta i ekonomin. Det är en viktig del av målformuleringen, just för att inte vidta andra åtgärder än sådana som stärker sysselsättningen.

Herr talman! Tack för svaret, finansministern!

Frågan ställdes utifrån den reaktion som kom från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon svävade på målet och signalerade att regeringen avser att trixa med statistiken för att nå målet. Jag tolkar och hoppas att finansministern tar avstånd från Ylva Johanssons uttalande och därmed säger att det är fråga om de faktiska förslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Finanspolitiska rådet föreslår bland annat lägre ingångslöner och en ny, modernare arbetsrätt för att skapa fler jobb för ungdomar, vilket också är det Folkpartiet föreslår när vi talar om lärlingsanställningar med lägre ingångslöner för ungdomar. Det är bättre att ha ett jobb att gå till än att vara arbetslös och gå på socialbidrag.

Står finansministern fast vid att hon tar avstånd från generaldirektörens förslag, och avser hon att lyssna på Finanspolitiska rådets rekommendation?

Herr talman! Det finns två partier i Sveriges riksdag som har kämpat för lägre löner i Sverige, och det är just Folkpartiet och Centerpartiet. Regeringen står inte för låga löner. Vi tycker att det är bra att människor har bra löner som de kan leva på. Vi tycker inte heller att detta att det ska vara lättare att säga upp folk - lättare att bli av med jobbet - är det bästa sättet att få fler människor i jobb. Här tror vi på andra åtgärder för att öka sysselsättningen.

Däremot pekar både Arbetsförmedlingens generaldirektör och Finanspolitiska rådet på det faktum att Tyskland och Österrike har en annan övergång mellan skola, utbildning och arbetsliv som gör att de bättre lyckas hantera ungdomsarbetslösheten. Det är intressant, och vi ska titta på vad de gör bra i Tyskland och Österrike och vad vi kan dra för slutsatser för Sverige och lära oss av olika länder för att sänka den alltför höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är till justitieministern.

För bara någon timme sedan blev det klart att EU:s ministerråd antagit en allmän inriktning för att skapa en ny europeisk bolagsform, SUP-bolag. Syftet är ett i och för sig viktigt mål, att öka företagandet och göra det enklare att starta företag. Men en aspekt som glömts bort i hela processen är konsekvenserna för brottsligheten. Det är först när Sverige frågat sina brottsbekämpande myndigheter, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Säpo och Kronofogdemyndigheten, som det har kommit fram att den föreslagna bolagsformen faktiskt ökar möjligheterna att anonymt bedriva ekonomisk brottslighet med låg insats.

Hur kommer justitieministern att fortsätta att arbeta för att förslaget säkras mot ekonomisk brottslighet?

Herr talman! Det är alldeles riktigt som Annika Hirvonen säger. Förslaget som har diskuterats i EU kan få allvarliga konsekvenser. Våra myndigheter har pekat på riskerna att bolagsformen kommer att användas för penningtvätt, bedrägerier eller för annan typ av organiserad kriminalitet. När vi frågade Säkerhetspolisen om förslaget pekade de också på risken att starta sådana bolag och sedan använda dem för att finansiera terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När vi fick det klart för oss började vi bedriva ett intensivt påverkansarbete i EU för att försöka få till stånd en blockerande minoritet. Vi hade en sådan blockerande minoritet ända till för någon timme sedan, då ett av länderna föll ifrån. Det innebär att den allmänna inriktningen är antagen.

Det är emellertid inte slut där. Nu vidtar en process i EU:s ministerråd och därefter i Europeiska rådet.

Herr talman! Som följdfråga vill jag gärna höra vad regeringen avser att göra för att förenkla för företagandet utan att också förenkla för terrorism och ekonomisk brottslighet. Tyvärr är det här fel minister. I stället tänker jag fortsätta på spåret och fråga vad regeringen gör i största allmänhet och hur justitieministern verkar för att politik på andra områden, som i och för sig har lovvärda syften, inte leder till system som blir lätta att utnyttja för ekonomisk brottslighet.

Vi har ju sett det också i Sverige, exempelvis med etableringslotsarna. Det projektet har nu avslutats. Men det här är ett problem som kanske beror på stuprörstänkande eller helt enkelt på att man inte har värderat upp det brottsförebyggande perspektivet. Vad gör justitieministern åt detta?

Herr talman! Om vi uppehåller oss vid SUP-bolagen en stund till kan jag säga att historien inte är slut där, utan diskussionen fortsätter i ministerrådet.

Dessutom kommer det en process i Europaparlamentet, och det är oerhört viktigt vilken inställning den kommer att ha. Om alla de partier som har varit överens med oss om att detta kan öppna väldigt farliga vägar för organiserad kriminalitet också försöker påverka sina Europaparlamentariker i den här riktningen välkomnas det naturligtvis.

När det gäller den övriga ekonomiska kriminaliteten är min upplevelse att vi under ett antal år under den förra regeringen hade en viss naivitet i fråga om att öppna upp offentliga system på olika sätt. Vi har sett att till exempel instegsjobb, Arbetsförmedlingens verksamhet och ett par andra ersättningsformer har utnyttjats mycket, även av kriminella.

Därför kommer vi nu att dra igång ett särskilt projekt mot fusk och fiffel.

Herr talman! En hel värld upprörs av den fasansfulla terror som vi ser växa i Irak och Syrien. Uppemot 300 svenskar har rest till Isis för att vara med i denna fruktansvärda kamp och rörelse som växer i styrka. Uppemot 100 av dessa har återvänt till Sverige, enligt Säpo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inrikesministern har redogjort för att det kommer lagförslag från en utredning om två tre veckor. Men en avgörande del i det förebyggande arbetet för att hindra att fler reser sker i lokalsamhället.

I förra veckan kritiserades Stockholms stads handlingsplan av bland annat Kristdemokraterna här i Stockholms stad för att helt sakna konkreta åtgärder. Även om det rödgröna styret nu har backat från den här handlingsplanen undrar jag om inrikesministern anser att den ska ses som ett uttryck för den socialdemokratiska hållningen i den här frågan.

Jag undrar också om inrikesministern har några övriga råd till kommunpolitiker som brottas med den här frågan.

Herr talman! Vi kan väl notera att det som Andreas Carlson hänvisar till är en produkt av en nämnd i Stockholms kommun som sedermera har diskuterats i kommunfullmäktige i Stockholms kommun. Såvitt jag förstår har alla demokratiska partier i Stockholms kommun kommit överens om att göra en uppdatering av handlingsplanen innan man till slut ska fatta beslut om den i fullmäktige. Jag tror alltså att det blir en handlingsplan för det förebyggande arbetet i Stockholms kommun som vi kommer att vara överens om är bra.

Som jag svarade på den tidigare frågan: Kommuner har inte hand om lagstiftningen. Den ligger i riksdagen, så det är här vi ska se till att de som gör sig skyldiga till de här vedervärdiga handlingarna kan lagföras.

Frågan om den särskilda nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism ligger på kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes bord. Det kommer att komma förslag och riktlinjer för hur man kan motverka den här typen av verksamhet i kommunerna. Det kommer också att komma en särskild handlingsplan på det här området. Det kommer alltså att finnas tydliga instruktioner till kommunerna både om förebyggande verksamhet och om avhopparverksamhet.

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret! Jag tror att det är en viktig signal. Sverige får aldrig uppfattas som en reträttplats där man skapar gräddfiler för återvändare. Därför är lagförslaget som kommer från utredningen om två tre veckor så viktigt.

I dag var Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg i justitieutskottet. Thornberg lyfte fram att om det skulle bli lagstiftning med skärpt kriminalisering, som inrikesministern har varit inne på, ser han att Säkerhetspolisen behöver ytterligare redskap för att kunna göra ett gott arbete och sätta kraft bakom denna nya lagstiftning.

Säkerhetspolisens chef lyfte också fram att Säpo måste få använda signalspaning för att kunna utföra ett gott arbete för de många förundersökningar som kommer att upprättas i och med en ny lagstiftning.

Min fråga till inrikesministern är hur han ser på den förfrågan eller det behov som Säkerhetspolisens chef har lyft fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är väl ändå värt att påminna om att inget av det här lagstiftningsarbetet var förberett under den tid då Andreas Carlsons parti satt i regeringsställning.

När man tittade på signalspaningslagen under den tid då vi hade en moderatledd regering kom man fram till att man inte kunde kombinera signalspaning och förundersökning. Såvitt jag förstår är detta det riksdagsbeslut som fortfarande gäller.

När utredningsresultatet kommer, då kommer vi att vara tvungna att se över de olika verktyg som polis och säkerhetspolis har till sitt förfogande.

Regeringen har tagit initiativ till en ny nationell strategi mot terrorism. Vi ska gå igenom samtliga verktyg, både inom den förebyggande verksamheten och inom polis och säkerhetspolis. Den strategin planerar regeringen att presentera i augusti.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

I tidningen Skånska Dagbladet uttalade sig statsrådet i går, alltså den 27 maj, om många idrottsklubbars stora oro över hur regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga kommer att slå mot deras ekonomi. Jag citerar statsrådet: "Det är eventuellt elitklubbarna som berörs, men den stora breda idrottsrörelsen berörs inte utan där tror jag att de är väldigt glada över de satsningar som görs bland annat på ungdomsarbetslösheten, som kan leda till man för en gångs skull kan anställa en ung arbetslös som hjälper till i föreningen."

Mina två frågor är: Avser statsrådet att även idrottsföreningar ska bli föremål för traineetjänster när det nu finns risk att de måste säga upp personal på grund av de ökade kostnaderna för att anställa? Och menar statsrådet att den här kostnadsökningen inte berör särskilt många föreningar?

Herr talman! Tack så mycket, Saila Quicklund, för frågan!

När det gäller den första delen måste jag säga att alltsedan jag tillträdde som idrottsminister har jag naturligtvis gjort otaliga besök runt om i Idrottssverige och träffat många föreningar och många aktiva inom idrottsrörelsen. Den bild jag får är att frågan om de höjda ungdomsarbetsgivaravgifterna inte är en stor fråga inom idrottsrörelsen.

Däremot är man väldigt angelägen om att ha en dialog och en diskussion med regeringen om hur man kan stärka idrottens förutsättningar, bland annat genom de höjda anslag som kommer idrottsrörelsen till del för att särskilt jobba med nyanländas etablering i det svenska samhället. Det är man väldigt positiv till.

När det gäller den andra delen är det klart att i de samtal som nu pågår i regeringen och i den politik som utformas för att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten har idrottsrörelsen tillsammans med civilsamhället i övrigt en viktig roll att spela, inte minst för unga som står långt från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Hösten 2014 tog Moderaterna fram en utredning om hur regeringens aviserade skattehöjningar slår mot kulturen i allmänhet och idrotten i synnerhet. Totalt handlar det här, enligt riksdagens utredningstjänst, om en pålaga på runt 325 miljoner.

Statsrådet har under och även efter valet lovat att tillföra idrotten 272 miljoner. De här pengarna har inte kommit, trots löftena. I stället påförs nu idrotten över 300 miljoner kronor i ökade kostnader.

Min fråga är: Hur menar statsrådet att den här kostnadsökningen inte berör särskilt många idrottsföreningar?

Herr talman! Jag har svårt att uttala mig om den utredning som Moderaterna har låtit göra.

Däremot kan jag säga så här: Inom den breda idrotten är höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga, enligt min mening och det jag har fått till mig, inte en stor fråga. Man är betydligt mer intresserad av att ha en aktiv idrottsminister och en regering som placerar idrottsfrågorna högt på den politiska dagordningen och är intresserad av att föra en aktiv dialog med idrottsrörelsen om hur vi möter de framtida utmaningarna.

I detta ingår bland annat anslagshöjningar från staten. Vi har tagit det första steget mot att uppfylla vårt vallöfte i och med de 32 miljonerna extra till idrottsrörelsen för det här året, som höjs till 64 miljoner för nästa år.

Det vi särskilt pekar ut är insatser för nyanländas etablering i det svenska samhället, någonting som idrottsrörelsen samstämmigt har uttryckt att man gärna vill vara med och bidra till.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till justitie- och migrationsministern och berör något som kan ses som minst sagt mycket allvarligt.

Dagens Nyheter har genom en granskning fört fram en verklighet som vi alla kan tycka är fruktansvärd. På ett grymt och hänsynslöst sätt utnyttjas tusentals fattiga migrantarbetare i Sverige. Om de över huvud taget får en lön kan de räkna med en lön som i vissa fall ligger på under 20 kronor i timmen. De saknar också i många fall helt kontakt med omvärlden. Efter att ha arbetat sina tio till tolv timmar kan vissa även räkna med att utnyttjas sexuellt.

Herr talman! Människorna jag talar om utnyttjas som en följd av den fria rörligheten, den svaga kontrollen och de rykten som finns utomlands om Sverige som land.

Av den anledningen önskar jag svar från ministern vad regeringen gör för att få ett stopp på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är givetvis också oerhört berörd av dessa reportage där vi kan läsa hur människor utnyttjas och exploateras på ett helt oacceptabelt sätt.

Det huvudsakliga svaret på frågan är kontroller. Vi behöver kontrollera de arbetsgivare som är verksamma i dessa branscher på ett mycket bättre sätt än vad som har varit fallet tidigare. Det handlar inte bara om att skydda de människor som exploateras utan om att se till att det blir en sund konkurrens mellan olika företag. Får detta krypa in mer kommer vi att få en negativ spiral där fler och fler företag med oseriösa huvudmän kommer att ägna sig åt detta. Därför måste vi kontrollera dessa arbetsgivare mycket mer.

Herr talman! Det gläder mig att jag och ministern är överens om att vi behöver ta tag i detta. Slaveri ska inte förekomma i Sverige.

En av dem som Dagens Nyheter har talat med säger något som ministern borde fundera på: att till skillnad från i Europa verkar den svenska polisen inte jaga papperslösa lika intensivt. Vidare frågar hon sig själv varje dag om det är värt det, och hon gläds åt att åtminstone slippa utnyttjas sexuellt.

Migrationsverket har noterat en ökning i antalet fall av misstänkt människohandel. Med fler tillståndslösa ökar risken för detta fenomen.

Av denna anledning undrar jag om ministern avser att ge polisen mer resurser och ett utökat uppdrag att verkställa avvisningsbeslut.

Herr talman! I inläggen kommer det tydligt fram vilka skiljelinjer som finns mellan Sverigedemokraterna och regeringen. Jag säger att vi ska jaga och kontrollera de arbetsgivare som exploaterar dessa människor medan Markus Wiechel säger att vi ska jaga de migranter som exploateras.

Det är inte där trycket ska ligga, utan trycket ska ligga på de oseriösa företag och arbetsgivare som ägnar sig åt denna hänsynslösa exploatering.

Ökade kontroller är helt avgörande. De måste göras av myndigheterna i samarbete med de fackliga organisationerna. I dag har de för liten möjlighet att göra dessa kontroller.

Det ska inte heller gå att lura hit människor på falska premisser. De ska inte bli lovade en lön och sedan få bara hälften när de kommer till Sverige. Det måste vara rättsligt bindande.

(Applåder)

Herr talman! Också min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

För drygt en vecka sedan var justitieministern i Nederländerna och träffade representanter för brottsförebyggande organisationer och myndigheter.

Det brottsförebyggande arbetet är oerhört viktigt, och vi måste sätta stort fokus på det i Sverige. Jag vet att regeringen har det som ett av sina prioriterade områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också viktigt att se vad andra länder gör, för jag tror att vi har mycket att lära.

Vad fick justitieministern med sig från besöket? Finns det frågor som vi kan ta tag i och börja arbeta med där vi kan lära av Nederländerna?

Herr talman! Det regeringen gör på det brottsförebyggande området är att försöka lyfta fram detta perspektiv igen. I botten ligger ett gammalt program som heter Allas vårt ansvar och som antogs 1997. Vi vet alla att det har hänt en hel del på 20 år och att brottsligheten har utvecklats.

Då startade vi upp många lokala brottsförebyggande råd runt om i landets kommuner och regioner för att sammanföra de viktigaste aktörerna i det brottsförebyggande arbetet. Det handlar om polis, socialtjänst och skola. Det handlar också om den ideella sektorn så att människor till exempel kan ägna sig åt nattvandring och annat.

Jag genomför nu ett antal besök i landets kommuner där jag ser på hur de jobbar. Jag gjorde också en avstickare till Holland eftersom vi vet att man där genomför detta under stark nationell ledning. Det tror jag att vi behöver återupprätta i Sverige också när det gäller brottsförebyggande arbete.

Herr talman! Med i denna delegation fanns också representanter för Sveriges Kommuner och Landsting och Brottsförebyggande rådet.

Många gånger är det kommunerna som ska utföra detta arbete. Har justitieministern någon vetskap om huruvida SKL fick med sig något mer från det besöket?

Även Brottsförebyggande rådet har ett ansvar. De ska ta fram analyser och titta på om vi behöver se över vissa delar och få kartläggning på andra områden.

Herr talman! Brottsförebyggande rådet kommer att få i uppdrag att uppdatera det nationella program som finns.

I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting kommer vi att försöka stärka det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. På många håll handlar det om att åstadkomma en bättre samverkan mellan de olika aktörer som finns lokalt, såsom kommun, polis, folkrörelser, idrottsrörelse och föräldragrupper. Det handlar om att öka aktiviteten lokalt på ett mer påtagligt sätt än tidigare.

Det är också viktigt att lyfta fram tidiga insatser för de ungdomar som är på väg att hamna i kriminalitet. Ju tidigare vi lyckas bryta en negativ utveckling, desto lättare är det att bryta den. Då krävs en bättre samverkan mellan olika grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sveriges välfärd har byggts på omfattande handel med omvärlden. Handel är förutsättningen för att vi ska kunna bli rikare och få utbyte med övriga världen. Regeringen har haft en hög profil och signalerat detta genom att avisera en exportstrategi.

Samtidigt har vi i vissa debatter i kammaren diskuterat att regeringen bara har en tredjedels handelsminister, i och med att närings, innovations- och handelsministern har alla dessa tre portföljer. Svaret har varit att alla 24 ministrar i regeringen är handelsministrar. Detta skrev handelsminister Mikael Damberg så sent som i förra veckan.

Låt mig därför fråga barn, jämställdhets- och äldreminister Åsa Regnér vad hon har gjort för att främja svensk handel under sin tid som minister.

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för frågan.

Eftersom jag har en bakgrund i internationella frågor och känner mig ganska hemma i frågor som handlar om möten med andra länder, andra regeringar, aktörer, organisationer och företag försöker jag vid bilaterala besök lägga mig vinn om att tala om äldreomsorg och innovationer, som Sverige står för i stor utsträckning.

I Sverige har vi mångårig och bred erfarenhet på äldreomsorgsområdet. Vi har också en tradition av både innovation och företagande på detta område. Det är frågor som jag ofta tar upp när jag reser. Det har jag gjort i Chile, i New York, i Berlin och på andra ställen.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det låter alldeles utmärkt att barn, äldre- och jämställdhetsministern har en agenda för detta. Jag är intresserad av att veta hur agendan ser ut för den kommande tiden som regeringen har, om den nu är tre och ett halvt år framöver eller kanske något kortare.

Den svenska tjänsteexporten är väldigt intressant för omvärlden, inte minst när det gäller barn- och äldreomsorgen. Det finns delegationer som kommer från Japan och Tyskland till Sverige för att studera förskolor. Här finns en potential.

Det är viktigt att svenska tjänsteföretag inom detta område har en stark referensmarknad på hemmaplan. Det har man bara om man får tjäna pengar, det vill säga göra vinst.

Jag är intresserad av att höra vilka insatser ministern avser att göra för att främja just dessa näringar i sitt värv under den kommande tiden. Ministern är ju även handelsminister.

Herr talman! I all ödmjukhet tror jag att jag är ganska lämpad för det. Jag talar ett antal språk, och jag har mycket internationella kontakter.

Precis som frågeställaren säger handlar många av mina frågor om barnrättigheter. Förskolan ligger inte inom mitt beredningsområde, men det är sant att många kommer hit för att studera förskolor och deras kvalitet och betydelse för länders välfärd. Det är frågor som många länder vill ha information om liksom hur vi samarbetar med företagare på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är liksom andra ministrar en del av näringsministerns och handelsministerns strategi för detta. Vi samordnar vårt arbete. Jag ser till att alltid träffa företag när jag reser. De är alltid väldigt intresserade av bland annat jämställdhetsperspektivet. Många svenska företag är måna om att lyfta fram att det är en varumärkes- och konkurrensfråga för dem.

Vi har ett gott samarbete i dessa frågor.

Herr talman! Jag riktar min fråga till inrikesminister Anders Ygeman. Den handlar om polisens organisation.

Just nu genomförs en mycket stor omorganisation av svensk polis, från 21 myndigheter till 1 myndighet. Syftet är bland annat att garantera en likvärdig och gemensam struktur och bemanning över hela landet och att vi ska ha kvalificerade resurser, kompetens och kapacitet i hela vårt land.

Min fråga till statsrådet blir då: Kan statsrådet Ygeman garantera att reformen genomförs på det vis som Sveriges riksdag har beslutat och att vi därmed får den fulla bemanning i hela vårt land som reformen ska ge enligt den modell som presenterats?

Herr talman! Ja.

Herr talman! Jag tackar för ett väldigt snabbt svar från statsrådet Ygeman. Låt mig utveckla min fråga.

I veckan träffade jag företrädare för svensk polis som uttryckte sig så här: Vi är beordrade att åka runt till kommuner i vårt område och beskriva hur vår polisorganisation ser ut och vilken bemanning och vilka funktioner vi kommer att ha när vi kommer in i vår nya struktur.

Herr talman! De uttryckte samtidigt en oro för att de senare kommer att behöva åka runt och "pudla" för vad de tidigare sagt. De kunde inte riktigt se varifrån resurserna, bemanningen och kompetensen ska komma.

Min fråga till statsrådet blir då: Är deras oro obefogad?

Herr talman! Jag tror att man ska ta människors och polisers oro för stora omorganisationer på stort allvar.

Centerpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna med flera har varit överens om omorganisationen. Som Anders Åkesson mycket väl vet är tanken att slå ihop 21 personalavdelningar och 21 it-avdelningar och att jobba effektivare över hela landet och på det sättet frigöra resurser för att få fler poliser närmare medborgarna.

Detta sker inte i en handvändning. Vi kommer att få hundratals överblivna chefer och hundratals överblivna skrivbord, men vi ska se till att trycka ut resurserna i verksamheten så att vi når målet om fler poliser närmare medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag hoppas på Anders Åkessons fortsatta stöd i jakten på att se till att alla dessa polisresurser kommer medborgarna och lokalsamhället till del.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman, och den tangerar det som Anders Åkesson var inne på.

Från den 1 mars 2015 är det möjligt för polisen att klampa fordon som bryter mot cabotagereglerna eller på annat sätt bryter mot gällande lagstiftning.

Hur polisen ska se till att lagstiftningen efterlevs är dock ett problem som till viss del kvarstår. Vi måste se till att polisen får nödvändiga resurser och medel som krävs för detta. Jag tänker närmast på trafikpolisens specialkompetens.

Om vi inte lyckas med detta kommer problemet att kvarstå, och det kommer att slå radikalt mot åkerinäringen men framför allt mot hela näringslivet.

Min fråga till inrikesministern är därför: Hur avser regeringen att konkret öka polisens resurser, närvaro och kompetens inom området?

Herr talman! Låt mig först säga att jag inte riktigt delar oron. Vi har sett otroligt imponerande insatser ute på våra vägar, där fordon efter fordon har kontrollerats och stoppats. I de fall man inte haft pengar eller resurser för att betala böterna har fordon också klampats.

Det sker en omsvängning på svenska vägar som kommer att leda till att vi kan stå upp för svensk konkurrenskraft och skapa fler nya jobb inom svensk åkerinäring. Låt mig också säga att vi inte haft så här många poliser i Sverige på 30 år. Vi har aldrig satsat mer ekonomiska resurser på polisen.

Samtidigt gör vi den reform som jag redogjorde för i det tidigare frågesvaret och som ska frigöra resurser för att få fler poliser närmare medborgarna och därmed ge utrymme för fler kontroller på våra vägar och ytterligare stärka konkurrenskraften för svensk åkerinäring.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det känns som ett glädjande svar som jag kan ta med mig hem till åkerierna och företagen i min valkrets och inte minst till de poliser som i dag jobbar med trafikövervakning och som känner en viss oro. Vi kommer att ha nödvändiga resurser och annat.

Jag tackar verkligen för svaret och ser fram emot verkställigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är bra att Johan Andersson är nöjd med svaret.

Låt mig dock komplicera det hela lite. Vad vi måste bevaka i organisationsförändringen är att vi ser till att det fortsätter att utbildas trafikpoliser i den tunga verksamheten, så att vi har kompetensen att utföra kontroller.

Det är ibland svårt att kontrollera tunga fordon. Det är en sak att göra regelmässiga, vanliga trafikkontroller av personbilister, såsom utandningsprov och fortkörningskontroller, och en annan att kontrollera färdskrivare, kör- och vilotidsregler och så vidare.

Vi måste bevaka att kompetensen inte försvinner i den nya organisationen utan att den finns där ute på vägarna, slår vakt om trafiksäkerheten och ser till att svenska och seriösa utländska åkare inte konkurreras ut av åkare som inte följer reglerna. Då måste vi ha poliser ute på vägarna.

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Åsa Regnér med min fråga.

I går kunde vi på nyheterna i Örebro höra att häktningstiderna fortsätter att öka.

När unga häktas sker det i princip alltid med restriktioner, det vill säga isolering. Enligt barnkonventionen ska barn endast frihetsberövas som en sista utväg och under kortast möjliga tid. Trots detta ökar antalet unga som häktas.

Både Europarådet och FN:s tortyrkommitté har tidigare kritiserat Sveriges långa häktningstider med restriktioner. Det är bara Sverige och tre andra EU-länder som inte har någon bestämd maxtid.

Min fråga till Åsa Regnér är därför: Vad kommer statsrådet att göra för att säkerställa att ungas mänskliga rättigheter inte kränks i svenska häkten?

Herr talman! Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ansvarar för frågan om häktningar och de långa häktningstiderna.

Vi gör ett antal saker för att komma till rätta med den legitima kritik som har funnits, både när det handlar om häktningstidernas längd och förhållandena under häktningen.

När det gäller häktningstidernas längd handlar det framför allt om att kunna avgöra delar av mål snabbare så att vi kan komma undan de riktigt långa häktningstiderna.

När det gäller själva utformningen av häktningstiden handlar det om att bryta isoleringen. Där har vi öppnat för möjligheten att överpröva delar av de restriktioner som den häktade utsätts för. Vi ska också öka den mänskliga kontakten under den tid man sitter häktad.

Jag är inte främmande för att också utreda frågan om Sverige ska gå mot en utveckling där vi sätter en yttersta tidsgräns. Det för dock med sig andra nackdelar, och vi riskerar att häktningstiderna för det stora flertalet häktade pressas upp.

Herr talman! Tack för svaret! Jag hade uppfattningen att Åsa Regnér som barnminister var ansvarig för frågor rörande barn och därmed bevakade barns intressen, så jag undrar i vilka andra frågor som barnministern duckar. Men jag tackar naturligtvis för svaret.

Frågestund

Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Jag undrar fortfarande vad man kommer att göra från statsrådets sida för att verkligen följa konventionen om mänskliga rättigheter för unga som häktas och om man verkligen tänker genomföra detta med maxtid. Jag är glad att du tar upp det. Det är som sagt vi och tre andra länder i hela EU som inte har det.

Herr talman! Riksdagsordningen är så utformad att det är det statsråd som har beredningsområdet som är skyldig att svara och inte något annat statsråd, så det handlar inte om att ducka utan om att följa riksdagsordningen. Vill Christina Örnebjär ändra riksdagsordningen får hon skriva en motion om det under allmänna motionstiden.

När det gäller häktningstiden för barn händer det att barn häktas i Sverige när barn har gjort sig skyldiga till allvarlig brottslighet. Då måste vi se till både att den är så kort som möjligt och att de restriktioner som finns under häktningstiden är så milda de kan vara.

Vi ska se över även maxgräns. Det gjordes inte under de åtta år vi hade en moderatledd regering stödd av Christina Örnebjärs parti Folkpartiet. Men vi ska titta på den möjligheten. Det är dock inte okomplicerat. Häktningstiderna i de länder som har en maxgräns är inte typiskt sett väldigt mycket kortare än i Sverige. Därför är nog åtgärden inte så effektiv som man i första skedet tror.