Vissa frågor om kommersiell radio

Fru talman! För några år sedan hade jag en kompis som flyttade från Stockholm till Värmland. Han fick ett bra jobb och köpte en gård en bit bortom allfarvägen, väl medveten om att han skulle pendla ganska lång tid dagligen.

Efter en tid frågade jag honom: Nå, hur trivs du här i Värmland? Hur går det med pendlandet? Han svarade: Jag trivs alldeles utmärkt, och jobbet är kul. Men jag saknar verkligen en sak, och det är rockkanalen på radio. Jag pendlade ju också i Stockholm, men då kunde jag lyssna på rockmusik hela tiden; det kan jag inte nu.

Någon rockkanal har vi aldrig begåvats med i Värmland. Kanske blir det möjligt nu. Kanske blir det möjligt med en kanal som fokuserar på hälsa och livsstil, religion, natur eller kultur - vad vet jag? Det är inte det vi ska ta ställning till här i kammaren i dag. Det vi har att ta ställning till är om vi vill skapa förutsättningar för en större konkurrens och mångfald i radion, vid sidan av det utmärkta Sveriges Radio.

Detta ärende gäller nämligen en proposition från regeringen om kommersiell radio. Förslagen från regeringen handlar om en ändring i radio och tv-lagen, som innebär att Myndigheten för press, radio och tv får större möjlighet och frihet att forma sändningsområden i det analoga nätet avsedda för just kommersiell radio, i syfte att nå större konkurrens och mångfald än vi har i dag. Propositionen behandlar också regler om överlåtelse och återkallande av tillstånd.

Kommer detta då att ha någon betydelse i praktiken? Kommer vi medborgare att få ett större utbud av radio? Ja, det kan vi inte säga redan nu, men förutsättningarna torde verkligen öka. Vi svenskar är ju ett radiolyssnande folk. Genom att den nuvarande bestämmelsen, som begränsar sändningsområdena, ersätts kan möjligheten till affärsmässigt lönsamma projekt komma fler till godo.

PTS planeringsarbete bygger på följande tre prioriteringar när det gäller sändningstillstånden:

minst tre sändningsområden med målet att nå 80-85 procent av befolkningen

regionala sändningsområden som kan sägas motsvara P4:s sändningsområden

mindre, lokala sändningsområden över större tätorter.

Man lämnar över sitt uppdrag den 30 juni i år, och nya sändningstillstånd inleds den 1 augusti 2018.

I dag är det två aktörer som har total dominans på marknaden, så för framtiden bör vi eftersträva ökad konkurrens och större mångfald. Av samma skäl är det angeläget att Myndigheten för press, radio och tv får godkänna överlåtelser av sändningstillstånd så att det inte uppstår en ny oligopolmarknad. Så måhända får vi en rockkanal också i Värmland.

Finns det då någon risk med dessa förslag? Ja, det finns en risk som inte ska förringas och som nämns både i propositionen och i den motion som Andreas Norlén med flera har lagt fram med anledning av den. Då säkerhetshotet mot vårt land ökar och uppfinningsrikedomen tycks vara stor när det gäller hur man kan arbeta såväl legalt som illegalt i ett land finns det all anledning att ta med dessa aspekter i arbetet med en nationell säkerhetsstrategi.

Efter dialog med regeringens företrädare har utskottet funnit att ett sådant arbete pågår och att regeringen har att återkomma till riksdagen och utskottet med information om detsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om kommersiell radio

Så med detta, ärade riksdagsledamöter och fru talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag i KU28 i dess helhet.

(Applåder)

Fru talman! Lyssnar fru talmannen mycket på radio? Jag misstänker det. Det gör vi, precis som Berit Högman sa; vi är ett radiolyssnande folk. Till vår glädje har vi i vårt land ganska stort utbud av radiostationer, i alla fall sedan 1993, när den dåvarande borgerliga regeringen släppte marknaden fri för både kommersiell och reklamfinansierad radio.

Vi är kanske några här i kammaren som har den ärevördiga ålder att vi minns hur det var före denna tid, när vi var hänvisade till den förvisso utmärkta public service-radion Sveriges Radio, som ju har högt förtroende enligt de allra flesta sympatiundersökningar vi har sett genom åren.

När man ville lyssna på något annat, framför allt kanske dagsaktuell musik, rattade man vid den här tiden, på 80-talet, in lite piratsändningar, eller varför inte AM 208? Jag säger Radio Luxemburg, och några av oss kanske ler lite igenkännande - andra, i lite yngre generationer, kanske inte.

Mycket har hänt, fru talman, sedan 1993. Vi har, som föregående talare nämnde, fått ett stort utbud, framför allt kring storstäderna. Lagstiftningen syftade till att även lyfta fram lokalradion, och det har också skett en stor utveckling när det gäller lokalradiostationer, men även när det gäller framför allt public service-radio och kommersiell radio - dock inte i samma utsträckning i hela landet för kommersiell radio som för statlig radio.

När det gäller statlig radio tänkte jag förresten på Berit Högmans vän, som gärna lyssnar på rock. Det gör undertecknad också. Om man vill lyssna live är man från och med i dag välkommen till Sweden Rock Festival nere i Norje Boke, med 35 000 besökare. En av Sveriges populäraste lokalradiostationer, P4 Radio Blekinge, sänder direkt, men det gör även NRJ och Mix Megapol.

Fru talman! För att återgå till ämnet: Den förändring vi nu ser, behovet av att också förändra sändningstillstånden och det som regeringen har lagt fram i sin proposition är en fortsättning på det arbete som påbörjades på Kulturdepartementet av den borgerliga regeringen och nu fullföljs av den nuvarande regeringen. Detta är gott, och därför är vi också ense om det som skrivs i betänkandet.

Vi har, fru talman, under ärendets behandling i olika konstellationer träffat företrädare för de aktörer som finns inom den kommersiella radion. Vi har diskuterat och övervägt de fördelar och eventuella nackdelar som kan komma i spåren av lagförändringarna.

Det vi har gjort, som regeringen också gör, är att lyfta in en del av de ekonomiska aspekter som ändå är realiteten när det gäller kommersiell radio. Det är dyrt att sända radio. Därmed är det inte bara vår ambition att få en täckning nationellt som förändringarna av sändningstillstånden syftar till, utan från både regeringens och utskottets sida finns det påpekanden om de ekonomiska villkoren för att bedriva kommersiell radio. Dock lämnar vi och också regeringen lite fritt spelrum åt de två myndigheter som har att hantera tillståndsgivningen - Myndigheten för press, radio och tv samt Post- och telestyrelsen - att i samarbete med de olika aktörerna, med de olika hänsynstaganden som måste göras, utverka de olika tillstånden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om kommersiell radio

Fru talman! Jag vill dyka ned lite i den motion som allianspartierna har väckt. Vi föreslog att regeringen skulle utreda också säkerhetsaspekten i samband med utverkandet av tillstånden. Precis som min kollega Berit Högman lyfte fram har vi sett informationspåverkan i olika former på många ställen i Europa, inte minst i våra baltiska grannländer. Därmed har vi också hissat en varningsflagga som innebär att vi vill att man ska beakta och, som vi föreslog, utreda sändningstillstånden, så att aktörer med andra syften än att producera kommersiell radio inte får tillgång till dem.

Vi har under arbetets gång fått försäkringar från regeringen om att detta kommer att beaktas i regeringens nationella säkerhetsstrategi. Vi har därför funnit för gott att dra tillbaka vårt förslag om tillkännagivande i den delen, men självklart kommer vi att följa denna fråga mycket noga. Det är viktigt i varje utskott att ha ett säkerhetstänkande i dessa tider, då vi alla är berörda av dessa frågor i ett eller annat avseende.

Från allianspartierna såg vi att det skulle kunna föreligga ett säkerhetshot här. Vi emotser nu regeringens arbete i detta avseende och kommer att följa det. Med detta yrkar jag å Alliansens vägnar bifall till utskottets förslag och emotser det kommande arbetet på de olika myndigheterna i höst.

(Applåder)

Fru talman! God förmiddag! Jag hoppas verkligen att du hade en lika underbart härlig nationaldag som jag hade i går och kände att du hade möjlighet att fira ordentligt. Sedan vågar jag inte uttala mig säkert om hur den rödgröna röran borta på Kulturdepartementet egentligen skulle vilja förhålla sig till att vi svenskar ger uttryck för nationell stolthet. Jag har ju sett och hört en hel del konstiga saker komma därifrån genom tiderna, bland annat en kulturarvsproposition vars främsta syfte verkar ha varit att avskaffa just allt vad kulturarv heter, eller åtminstone det svenska. Man har uppenbarligen misslyckats kapitalt med det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, och man har till exempel presenterat en mediestödsutredning som nog till och med skulle få den auktoritära regimen i Turkiet att skruva lite generat på sig.

Det var väl därför inte med några särskilt höga förväntningar jag tog emot en proposition om vissa radiofrågor från just detta departement. Jag får erkänna att min första spontana tanke nog var: Undrar hur många sidor jag behöver läsa innan det blir ett direkt avslagsyrkande på alltihop. Men jag läste och läste, och döm om min förvåning när jag, så när som på ett par detaljer här och där, kom fram till att den faktiskt verkar snudd på ganska genomtänkt och bra.

Den närmaste liknelse jag kan göra är att man går på bio och ser en film utan att ha några som helst förväntningar men blir positivt överraskad - eller möjligtvis att även en blind höna kan finna ett korn.

Vad är det då som gör att jag och Sverigedemokraterna kan ställa oss bakom just detta förslag från ett i övrigt närmast kultur- och demokratifientligt departement? Jo, mot bakgrund av tidigare misslyckanden verkar man för en gång skull åtminstone ha hittat rätt anslag och ansats, nämligen att vi ska gå mot större konkurrens och förhoppningsvis mer särpräglad variation, snarare än att allt ska vallas in i samma gråbeige mainstreamfålla med samma nihilistiskt intetsägande förtecken som vanligt. Och jag hoppas verkligen att man lyckas, också i den kommande praktiska tillämpningen på myndighetsnivå, så att det inte blir med radion som med presstödet, där vi, trots goda intentioner om fritt meningsutbyte och allsidig upplysning, med få undantag bara har fått mer av samma. Då spelar det inte så stor roll om det handlar om intellektuellt bedövande skvalradio, som Rix hit och Mix dit, eller renodlad socialistpropaganda i form av Arbetet, Flamman eller någon av de femtioelva olika varianterna av Dagens ETC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om kommersiell radio

Till propositionen anhängiggjordes ju också en följdmotion. Denna tangerade något som Sverigedemokraterna tycker är viktigt och länge har kämpat för, nämligen att kunna upprätthålla den nationella suveräniteten och integriteten från utomstående påtryckningar. På det stora hela tycker jag att utskottet har hanterat motionen förhållandevis väl, i det att regeringen får inkorporera och se över försök till påverkanskampanjer från tredje land genom kommersiell radio i den allmänt övergripande nationella säkerhetsstrategin. För oss ter det sig självklart att om till exempel någon annan stat försöker pådyvla vår befolkning en massa propaganda eller annat som de inte har att göra med ska vi kunna rycka ur sladden och dra in alla möjliga tillstånd och så vidare.

Men följdmotionen och regelverket i övrigt har ett par problem och tillkortakommanden. De mest påtagliga bristerna är att de främst begränsar sig till säkerhetsinriktad desinformation från tredje land utanför EU. Vi sverigedemokrater menar att Sverige som nation genom demokratiskt fattade lagar och beslut bör förbehålla sig rätten att själva bestämma och själva styra vilken information som inte kan anses vara laglig eller önskvärd och att samma regler ska gälla för alla som vill verka på den svenska marknaden - detta oavsett vilken information det handlar om och oavsett om det är fråga om en svensk, europeisk eller annan aktör.

Om en svenskbaserad radiooperatör inte får begå yttrandefrihetsbrott eller rikta alkoholreklam till minderåriga ska ingen annan heller få göra det, vare sig sändningarna kommer från Polen eller Ryssland. Att vi dessutom i det ena fallet ska behöva gå till EU-kommissionen och be om lov att få upprätthålla svenska regler i Sverige ter sig helt befängt. Även om vi i allmänhet kan acceptera sändarlandsprincipen som utgångspunkt kommer jag att återkomma till dessa frågor mer när det blir dags att debattera kommande förslag om EU:s nya AV-direktiv. Men till dess nöjer jag mig med att yrka bifall till utskottets förslag i detta ärende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Fru talman! Efter den tidigare sverigedemokratiske talarens rallarsvingar tänker jag nu gå tillbaka till ämnet. Vi debatterar nu KU28, Vissa frågor om kommersiell radio, som behandlar regeringens proposition med samma titel liksom en följdmotion.

Utvecklingen sedan den kommersiella radion började sändas i Sverige har gått mot större koncentration. Alla radioföretagen - både Sveriges Radio och de kommersiella företagen - har varit mycket måna om att kunna erbjuda mer radio. De hade gärna sett att det hade blivit i form av digitalradio, vilket man också har tittat på. Regeringen har gjort en utredning om detta. I slutändan fann man att det var svårt att garantera att radiosändningarna i nödläge skulle fungera heltäckande. Detta lades i malpåse. I stället görs nu denna mindre ändring som möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av befintligt nät.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om kommersiell radio

Om drygt ett år löper de nuvarande tillstånden för kommersiell radio ut. Då ska samtliga sändningstillstånd utlysas på nytt. Det är med andra ord ett väldigt bra tillfälle att passa på att rätta till lagstiftningen, så att sändningsområden och frekvensplanering kan ge en så stor täckning som det bara är möjligt. Post- och telestyrelsen ska därför återkomma till regeringen den sista juni nästa år med förslag på den nya frekvensplaneringen. Dagens förslag och regeringens proposition kommer att ge förbättrade möjligheter för kommersiella radioföretag att sända över betydligt större sändningsområden än vad som sker i dag. Det är bra för oss som lyssnar mycket på radio.

Vi behandlar också en motion, som andra har varit inne på. Utskottet är enigt bakom ett förslag om att bifalla propositionen och avslå motionen. Egentligen kan man säga att vi från regeringspartierna delar den oro som finns för vad som skulle kunna hända om en främmande makt skulle köpa upp en radiostation och därmed skulle kunna sända en massa budskap från en svensk radiostation. Men det vi ser från utskottets sida är att regeringen kommer att återkomma och kommer att titta alldeles särskilt på detta inom ramen för den nationella säkerhetsstrategin. Där har vi en möjlighet att följa upp det arbete som görs.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)