Vattenvård

Herr talman! Kära ledamöter, kolleger, åhörare, tv-tittare! Nu ska vi debattera ett motionsbetänkande om vattenvård, ett motionsbetänkande om oerhört angelägna frågor. Hur övergödningen kan minskas och havsmiljön förbättras är exempel på frågeställningar som vi nu har att debattera.

Under Alliansens åtta år i regeringsställning tog arbetet med vattenfrågor i allmänhet och med havsmiljöfrågor i synnerhet rejäla kliv framåt. Låt mig ge några exempel på hur.

Genom bildandet av Havs- och vattenmyndigheten skapade vi en samlad myndighet med uppdrag att arbeta för att lösa de vattenrelaterade miljöproblemen och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag.

Genom reformeringen av EU:s fiskeripolitik, som Sverige och inte minst alliansregeringen och den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner drev fram, togs närmast sjumilakliv för arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart fiske.

Genom alliansregeringens kemikalieproposition På väg mot en giftfri miljö togs nya etappmål om bland annat särskilt farliga ämnen, giftfria och resurseffektiva kretslopp och om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning. Propositionen utgör en samlad strategi för arbetet för en giftfri miljö och innehåller en uppsjö av mål och åtgärder på väg dit.

Genom bildandet av Kosterhavets nationalpark fick Sverige sin första marina nationalpark. Genom strategin om biologisk mångfald som riksdagen antog för ungefär ett år sedan togs bland annat nya etappmål om skydd av marina områden, och en rad särskilt viktiga åtgärder pekades ut i det fortsatta arbetet med biologisk mångfald i havet. I grunden handlar det om att skapa en så god miljöstatus som möjligt för våra hav och vatten. För det krävs en fortsatt effektiv vattenvårdspolitik.

Herr talman! Sedan lång tid tillbaka har de svenska utsläppen av kväve och fosfor till våra omgivande hav minskat, detta tack vare bland annat investeringar i bättre avloppsrening och genom ett målmedvetet arbete från Sveriges jordbrukare för att minska näringsläckaget.

När miljö- och jordbruksutskottet gjorde en utvärdering av havsmiljöpolitiken 2008 konstaterade man att det fanns en stor frustration över avsaknaden av finansiering av konkreta lokala åtgärder.

Sedan dess har mycket hänt. Jag vill särskilt lyfta fram Alliansens satsning på lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Sedan införandet av LOVA-stöden 2009 har nu uppskattningsvis ett tusental olika projekt medfinansierats. Det kan till exempel handla om att anlägga våtmarker och inrätta sugtömningsstationer för fritidsbåtar. Det kan handla om strukturkalkning eller om att förbättra tillsynen och genomföra åtgärder för att komma till rätta med problemen med bristfälliga enskilda avlopp.

Gemensamt för LOVA-projekten är att de stöder just lokala projekt, och den utvärdering av LOVA-stöden som miljö- och jordbruksutskottet gjorde så sent som i fjol visade att LOVA fungerar väl och spelar en viktig roll för att hantera lokala övergödningsproblem och bidra till att uppfylla de nationella kraven och målsättningarna. LOVA stimulerar till ett konkret åtgärdsarbete och till samverkan.

Att LOVA-stödet nu har permanentats är bra, och nu är det viktigt, så som vi från Alliansens sida skriver i vår reservation om renare hav, att anslagen till LOVA ligger kvar på en hög nivå.

Vad vi också lyfter fram i den reservationen är behovet av internationellt samarbete när det gäller havs- och vattenpolitiken i stort och när det gäller Östersjön i synnerhet. Östersjön är ju ingen svensk insjö utan ett gemensamt innanhav som vi delar med åtta andra länder. Då krävs det samarbete och en politik som bygger på insikten om att Sverige inte ensamt kan lösa de utmaningar vi står inför. Vi måste få alla länder runt Östersjön att bidra och att ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I arbetet för att minska övergödningen är jordbruket en central aktör. Det svenska jordbrukets arbete för att minska näringsläckaget har varit mycket framgångsrikt. OECD konstaterar i sin utvärderingsrapport om den svenska miljöpolitiken att vårt kväveöverskott per hektar jordbruksmark är avsevärt mycket lägre än i övriga Östersjöländer.

Vi är dock långt ifrån klara. Sverige och de svenska jordbrukarna behöver fortsätta sitt målmedvetna arbete för att minska näringsläckaget genom att implementera ny teknik och ny kunskap och genomföra beprövade, effektiva åtgärder såsom strukturkalkning och anläggning av skyddszoner och våtmarker.

Vad som samtidigt är viktigt är att vi i Sverige inte för en politik som exporterar vår negativa miljöpåverkan till andra länder. Det, herr talman, är jag rädd för skulle bli konsekvensen om regeringen går vidare med sitt förslag om en straffskatt på det svenska jordbruket i form av en återinförd handelsgödselskatt.

En handelsgödselskatt skulle ytterligare försämra svenskt jordbruks konkurrenskraft med risk för att svenskt jordbruk, som ligger i miljö- och klimatmässig framkant, slås ut och att produktionen i stället flyttar till andra länder runt Östersjön. Det vore ingen vinst för Östersjön, snarare tvärtom. För miljöns- och klimatets skull ska vi utveckla, inte avveckla, det svenska jordbruket.

Herr talman! I stället för att exportera våra miljöproblem ska vi exportera kunskap och goda erfarenheter. Regeringen måste fortsätta verka för att Sveriges goda erfarenheter från till exempel projektet Greppa näringen kommer alla våra vänner kring Östersjön till del.

För jordbrukets arbete med att minska näringsläckaget är stöden i landsbygdsprogrammet mycket betydelsefulla. Jag vill därför återigen uppmana regeringen att skyndsamt driva på för att det svenska landsbygdsprogrammet ska godkännas av EU-kommissionen. Det är viktigt för Sveriges jordbrukare liksom för vattenvården.

Herr talman! Efter denna debatt om vattenvård följer debatter om två andra betänkanden från miljö- och jordbruksutskottet, ett om kemikaliepolitiken och ett om avfall och kretslopp. Det är frågor som jag delvis redan berört och som är viktiga för vattenvården och för vattenmiljön.

I avfallsbetänkandet lyfter utskottet fram, på Alliansens initiativ, att Sverige måste vara pådrivande för att minska nedskräpningen av haven. Problemet med marint skräp är stort, växande och allvarligt. Det är ett problem som måste tas på större allvar.

När det gäller kemikaliepolitiken nämnde jag tidigare Alliansens strategi för en giftfri miljö som central i arbetet för att säkerställa hav och vatten utan gifter. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, och därför är det fundamentalt att säkerställa att grundvatten och dricksvatten inte förorenas. Den av alliansregeringen tillsatta Dricksvattenutredningen är viktig för att säkra en tydlig ansvarsfördelning och en säker framtida dricksvattenförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Resterna av vad vi äter och dricker ska ju så småningom renas. Ett växande problem är rester av läkemedel i avloppsvattnet. Halterna av läkemedelsrester i avloppsvattnet har ökat kraftigt, och våra reningsverk är helt enkelt inte byggda för att klara av att hantera denna typ av föroreningar.

Det innebär dessvärre att många läkemedelssubstanser hamnar i miljön. Det är allvarligt, och för att möta problemet satsade alliansregeringen på pilotprojekt för avancerad avloppsrening. Arbetet med att utrusta landets reningsverk med mer avancerade reningsmetoder måste fortsätta, vilket Alliansen lyfter fram i reservation 4 som jag härmed också yrkar bifall till.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att arbetet med vattenvård är viktigt inte bara för miljön som sådan utan att det dessutom är långsiktigt lönsamt om vi investerar i effektiva åtgärder. Om detta blev alla påminda som läste gårdagens DN Debatt. Gårdagens DN Debatt handlade om den undersökning som Zennström Philanthropies har gjort tillsammans med The Boston Consulting Group om hur miljö och ekonomisk tillväxt runt Östersjön hänger ihop.

Artikelförfattarna argumenterade för lokala miljöåtgärder i Östersjön utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det var ett välkommet debattinlägg, för det är viktigt att vi i större utsträckning ser miljöåtgärder och investeringar som nödvändiga för att skapa tillväxt och välståndsökning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande rörande vattenvård. Jag tänkte till största delen fokusera på Östersjön som är en fråga som vi sverigedemokrater tänker fortsätta att prioritera å det högsta.

Tittar man på en karta över Sverige förstår man att Östersjön utgör en dominerande aspekt av vår vattenmiljö. Östersjön är viktig inte bara för vår närmiljö utan har också stor ekonomisk och kulturell betydelse.

Geografiska fakta understryker dessutom att Östersjön är känslig, till och med mycket känslig. Östersjön omges av nio industri- och jordbruksnationer, och i Östersjöns omedelbara närhet lever omkring 85 miljoner människor. Det är således knappast förvånande att vi har allvarliga problem. På grund av att det är många olika länder inblandade blir problemen också svåra att lösa.

Läget för Östersjön är att betrakta som akut. Antalet syrefria bottnar har ökat med flera hundra procent under 2000-talet. Problemen med övergödning går inte att överdriva. Näringsämnen som förväntas göra nytta på bondens åker förflyttas av vattenströmmar till Östersjöns botten där ohämmad tillväxt resulterar i syrebrist och bottendöd. Vi ser liknande problem och ett liknande orsakssamband i vissa av våra svenska sjöar.

Ett seriöst arbete har sedan decennier bedrivits på området. Det så kallade lokala vattenvårdsprojektet, LOVA, drivs. Vi skrev under den så kallade Helsingforskonventionen redan 1974, och 1980 trädde den i kraft. Det finns ingen uppenbar konfliktyta gentemot andra partier i den här frågan. Kanske är det i stället så att vi är överens om att det finns svårigheter att helt eliminera utsläppskällor utan att det får orimliga konsekvenser för jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Metoderna har varit källor till politiska konflikter. Den nuvarande regeringen tycks vilja fokusera på ett stickspår i form av höjd skatt på handelsgödsel. Det är ett politiskt förslag som inte kommer att minska övergödningen men som skulle slå hårt mot det svenska lantbruket.

Vi i Sverigedemokraterna vill ändå ta fasta på det viktiga arbete som har utförts på området. Övergödning från svenska källor har de facto minskat. Om vi genom internationella organ exporterar denna kunskap till övriga nationer kan vi hjälpa andra att få till stånd samma utveckling.

Vi misstror varken ambitionerna, kunskaperna eller ansträngningarna på detta område i till exempel Baltikum eller Polen. Men vi vet att dessa länder har sämre ekonomiska förutsättningar att agera. Vi tror att ett mer utvecklat samarbete med dessa länder är en framkomlig väg för att ytterligare minska utsläppen av närsalter till Östersjön i ett helhetsperspektiv.

Detta får dock inte innebära att våra ansträngningar på det nationella planet upphör. Bland annat har vi lyft fram strukturkalkning som en möjlig åtgärd, åtminstone för vissa jordar. Vi är medvetna om att detta inte är en magisk kula för att komma till rätta med övergödning men väl en strategi värd att titta betydligt närmare på och utvärdera. Vi har i tidigare budgetförslag anslagit miljardbelopp för detta ändamål. Det är en fråga vi kommer att fortsätta att prioritera högt även framöver.

Ett annat problem som har en ekologisk men även en rent estetisk dimension är förekomsten av plast och annat skräp i Östersjön och utmed våra kuster. Problematiken är komplex, inte minst eftersom det finns svårigheter att kontrollera att skräp inte sprids. Emellertid vill vi vara drivande i ett regionalt arbete för att minska mängden plast i Östersjön och underlätta lokala initiativ att sanera kustområden.

Frågan behöver lyftas upp högre på dagordningen. En global uppskattning ger vid handen att i storleksordningen 6,5 miljoner ton släpps ut i haven från fartyg, vilket ur miljösynpunkt är problematiskt. Östersjön, Skagerrak och Nordsjön är belägna i en region med tät fartygstrafik. Vi är knappast förskonade även om den totala mängden plast är svår att uppskatta.

En konkret effekt av detta som var och en kan konstatera är att skräp på stränder i form av plast och annat ser illa ut och därmed är ett miljöproblem. Därutöver vill vi påskynda arbetet med att utreda plastens ekologiska effekter. Det finns farhågor om att plasterna mals ned till mikroplaster i haven som tas upp av vattenlevande djur och integreras i näringskedjan. I slutändan kan detta även få konsekvenser för oss människor när vi konsumerar exempelvis fisk och räkor.

Herr talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2 och 3.

I detta anförande instämde Anders Forsberg (SD).

Herr talman! Jag måste naturligtvis ta tillfället i akt att ordentligt få debattera de väldigt angelägna frågor som jag var inne på i mitt anförande. Ledamoten sa i sitt anförande att i den här frågan finns det inte några stora politiska skiljelinjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Självklart är vi tack och lov överens i Sveriges riksdag om att vi ska försöka komma till rätta med övergödningsproblemen, att vi måste skapa en hållbar förvaltning av våra fiskeresurser och så vidare och skapa en god havsmiljö och vattenmiljö i stort. Men på en väldigt central punkt är vi oeniga mellan Moderaterna och Alliansen och Sverigedemokraterna. Det handlar om vår viktigaste miljöorganisation, nämligen EU.

Havsmiljön och vattenfrågorna är kanske ett av de absolut tydligaste exemplen på behovet av internationellt samarbete. Det lyfter ledamoten fram i sitt anförande. Men EU är den organisation som på allvar kan försöka att komma till rätta med övergödningsproblemen i Östersjön, få till en stark kemikalielagstiftning som gör att vi inte förorenar våra vatten och som kan säkerställa att vi kan förvalta torsken som simmar över de svenska, polska, danska och finländska gränserna.

Min fråga till Sverigedemokraterna och Martin Kinnunen är, om vi nu ska följa den sverigedemokratiska linjen och lämna det europeiska samarbetet: Hur ska vi kunna lösa och på allvar kunna ta oss an utmaningarna som vi har kring Östersjön och på andra miljöområden utan att vara med i vår absolut viktigaste miljöorganisation, nämligen EU?

Herr talman! Det är glädjande att vi kan vara överens om att det är viktiga frågor och att vi har ett engagemang i frågorna.

När det kommer till Europeiska unionen håller vi i Sverigedemokraterna med om att det i dag är ett otroligt viktigt verktyg. Vi är medlemmar i Europeiska unionen och ska göra allt vi kan för att samarbeta inom ramen för Europeiska unionen för att förbättra situationen för våra hav. Men vi behöver ingen överstatlig monsterstat för att genomföra detta.

Det finns en mängd olika samarbetsorganisationer som vi kan arbeta i. Vi ska naturligtvis fortsätta att arbeta med EU oavsett vilken medlemsstatus som Sverige kommer att ha framöver. När det kommer till kemikalielagstiftning och avfallshantering styrs vi till stora delar av EU-lagstiftning. Det är någonting som hämmar vårt arbete här i riksdagen.

Vi ledamöter i kammaren är ofta överens om att vi vill skärpa lagstiftningen på flera områden för att gagna svenska medborgare. Vilka är det då som hindrar oss? Det är oftast Europeiska unionen. Det innebär inte att vi inte ska försöka arbeta efter bästa förmåga inom ramen för samarbetet.

Vi vill på sikt förändra Sveriges relationer med Europeiska unionen. Om det sedan innebär ett utträde eller en omförhandling av medlemskapet är en senare fråga. Men överstatligheten kan vi inte acceptera, och den behöver vi inte heller för att förbättra situationen i våra hav.

Herr talman! Vi behöver gränsöverskridande samarbete för att lösa Östersjöns enorma utmaningar. Det säger sig självt. Vi är nio länder som delar på Östersjön och gemensamt tar ett ansvar för att minska näringsläckaget, föroreningarna och så vidare. EU är ett oerhört viktigt samarbetsorgan för att lösa de utmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

SD talar väldigt mycket med kluven tunga. Här sa ledamoten Kinnunen att vi ofta är hämmade av EU i Sveriges riksdag. Vi vill ofta gå före, och vi vill gå längre. När jag som ledamot i EU-nämnden lyssnar på Kinnunens partikolleger där argumenterar de i regel alltid för att vi inte ska gå före i Sverige. Vi måste gå i takt med övriga Europa och så vidare.

På vilket sätt ska vi kunna gå i takt med övriga Europa? Jo, det är genom att vi hittar gemensamma lösningar i just Europa och att vi 28 medlemsländer i EU kommer överens om till exempel en gemensam kemikaliepolitik som får goda resultat för miljön men också skapar goda konkurrensförutsättningar för det svenska näringslivet.

Detta är fundamentalt viktigt inte bara för miljön utan också för näringslivet, jobben och tillväxten i Sverige. Sverige är ett exportberoende litet land som har byggt upp sitt välstånd på just ingredienserna handel och export. Då är det viktigt att vi har samarbetet inom EU.

Det är lite problematiskt att Sverigedemokraterna försöker använda sig av någon form av cherry picking när det kommer till EU och försöker plocka russinen ur kakan. Man talar väldigt ofta med kluven tunga. EU är vår viktigaste miljöorganisation, och den vill Sverigedemokraterna lämna. Det tycker jag är bekymmersamt.

Herr talman! Vi hörde Johan Hultberg nämna exportberoende. Det stämmer. Sverige är ett litet exportberoende land. Det är också därför vi är kritiska till att vi ska ha orealistiska klimatmål och arbeta för att minska våra utsläpp betydligt mer än vad andra länder minskar sina utsläpp.

Det innebär på sikt att svenska jobb flyttar till andra länder där man för de varor som produceras kommer att släppa ut betydligt mer än i Sverige. Det är av den anledningen som vi är motståndare till att vi ska ta enorma kliv i förhållande till vår omvärld utan att titta på vad andra länder gör. Samtidigt ska vi naturligtvis ha oerhört höga ambitioner, vilket även Sverigedemokraterna vill ha på alla miljöområden.

Samarbete är viktigt. Europeiska unionen är viktig och kommer förmodligen så länge den existerar att vara viktig i alla miljöfrågor. Vi välkomnar samarbete. Men vi vänder oss mot överstatligheten, monsterstaten och att en maktelit i Bryssel ska bestämma många detaljer i det svenska folkets vardag och ta ifrån våra riksdagsledamöter deras makt.

Herr talman! Nyligen blev jag fadder till den tvåkönade mörten Yngve-Ylva. Det är inte jag som har kommit på namnet själv, utan det var förbokat. Men varför i hela friden blir man fadder till en tvåkönad mört? Det kan man kanske undra, herr talman. Jo, det är nämligen så att SLU har gjort provtagningar i våra vatten och konstaterat att det finns ett stort antal muterade mörtar. 40 procent av de muterade mörtar man har sett har visat sig vara tvåkönade.

Att mörtarna har blivit tvåkönade beror på olika saker, men många forskare är eniga om att det är just rester från mediciner och läkemedel som gör att fiskarna blir tvåkönade. Framför allt handlar det om rester av östrogen från bland annat hormonplåster som bidrar till att de utvecklar äggceller i testikelvävnaden och därmed blir tvåkönade. Det är naturligtvis inte bara fiskar som påverkas, men om de påverkas påverkar det även andra djur och i slutändan även oss människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Totalt kastar svenska folket varje år 250 ton mediciner i hushållssoporna. Genom att bli mörtfadder kan man sprida kunskapen om att vi alla har ett ansvar för att lämna in våra läkemedel på apoteken och därmed minska förekomsten av läkemedel i våra vatten. Men de insatser som vi kan göra var och en räcker inte hela vägen, utan vi behöver ha lite politiska incitament för att kunna minska förekomsten av läkemedel i vattnet. Varje år når tusentals kilo läkemedel våra reningsverk. En stor del filtreras bort, men mycket fortsätter ut i våra vattendrag. Detta påverkar inte bara mörtar. Det påverkar också oss människor.

Förra veckan uppmanade riksdagen regeringen att ta krafttag mot den ökande antibiotikaresistensen. Faktum är att ungefär hälften av den antibiotika som människor och djur behandlas med utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form. Denna antibiotika sprids sedan via våra avloppssystem ut i vatten och på marken där de sedan bidrar till anrikningen av resistenta bakterier. Att förbättra reningsverkens förmåga att hantera läkemedel är därför oerhört viktigt för både människor och djur.

Därför yrkar jag bifall till Alliansens reservation nr 4, där man bland annat uppmanar regeringen att fortsätta det arbete som alliansregeringen har påbörjat med insatser för rening av läkemedelssubstanser och andra svårnedbrytbara kemikalier i avloppsvattnet. Regeringen uppmanas även att fortsätta arbetet med den kemikalieproposition som Lena Ek lade fram 2013.

Herr talman! Ett annat område där frivilliga och politiska åtgärder måste gå hand i hand är växtnäringsläckaget till våra vattendrag, sjöar och hav. Sverige har under lång tid burit ledartröjan när det gäller Östersjösamarbetet, och jag förutsätter att det fortsätter så. Om Östersjöns hälsa ska förbättras räcker det dock inte att Sverige tar på sig tagelskjortan. Alla länder måste ta steg mot att minska sina utsläpp av växtnäringsämnen.

Därför tycker jag personligen, och Centerpartiet, att det är djupt beklagligt att regeringspartierna för fram handelsgödselskatt som en symbolfråga för Östersjöns överlevnad. Handelsgödselanvändningen har nämligen stadigt klättrat nedåt även efter det att handelsgödselskatten togs bort år 2010. Varken per hektar, per gröda eller totalt har försäljningen av mineralgödselkväve ökat, utan trenden visar en nedåtgående kurva både före och efter det att skatten togs bort.

Egentligen är det ju kväveläckaget från det svenska lantbruket som är det intressanta, och inte mängden handelsgödselkväve som används. Även om vi tittar på kväveläckaget ligger vi väldigt bra till i Sverige. Vi har ett genomsnittligt kväveläckage från svenska lantbrukare på 14 kilo kväve per hektar. Hos våra kolleger i Danmark är snittet 63 kilo kväve per hektar. Av alla Östersjöländer är det just Sverige som har det lägsta kväveläckaget.

Detta beror på frivilliga insatser från lantbruket i form av kunskapshöjande insatser som Greppa näringen, åtgärder inom LOVA och andra miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Sverige har under de senaste fem åren minskat belastningen av kväve till Östersjön med över 6 000 ton på fem år, och belastningen av fosfor har minskat med 135 ton. Det är otroligt viktigt att vi fortsätter med detta frivilliga arbete.

En mer effektiv åtgärd än återinförd handelsgödselskatt är just en ökad samverkan om lantbrukets påverkan kring Östersjön. Greppa näringen, som jag nämnde tidigare, är en sådan framgångsrik export där man arbetar med konkreta lösningar till nytta för både miljö och ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag jobbade själv fram till september som rådgivare inom Greppa näringen. Jag var bland annat i Estland för något år sedan för att utbilda estländska lantbruksrådgivare i hur man kan arbeta med kunskapshöjande insatser inom miljö- och klimatpåverkan. Estland är ett land som i dag har ett kväveläckage i nivå med det svenska, men i takt med att deras lantbruk blir mer och mer intensivt kommer läckaget att öka. Därför är det otroligt viktigt att vi vidtar insatser i tid genom att exportera den kunskap som redan finns och som vi redan arbetar med i Sverige.

Det är också viktigt med tanke på växtnäringsämnen att arbetet med reningsverken fortsätter. Därför skulle vi i Centerpartiet gärna vilja se att regeringen arbetar vidare med de förslag som finns om certifikat för fosfor och kväve för avlopp.

Herr talman! Just nu pågår flera parallella processer som handlar om vårt svenska vatten. En vattenverksamhetsutredning ligger på regeringens bord som har haft mycket fokus på den småskaliga vattenkraften. En annan aktuell fråga är EU:s vattendirektiv, som just nu är ute på remiss runt omkring i landet. Här föreslås ett antal åtgärder som bland annat ska minska lantbrukets påverkan på våra sjöar och vattendrag. I flera kommuner pågår även ett arbete med skydd av vattentäkter och skapande av vattenskyddsområden.

Gemensamt för dessa utredningar är behovet av att väga olika samhällsintressen mot varandra samt en rimlig fördelning av kostnadsbördan. Alla dessa processer påverkar förutsättningarna för företag att bedriva sina verksamheter på landsbygden, och med ett alltför ensidigt perspektiv på vattenfrågan riskerar svensk livsmedelsproduktion att fortsätta sin nedåtgående trend och i stället resultera i att vi köper mat från länder med lägre krav på arbetet med miljö, klimat och djurvälfärd.

Det är också viktigt att tydliggöra hur de ekonomiska kostnaderna för vårt vattenskydd ska fördelas på ett rimligt sätt så att kostnaden för enskilda markägare inte blir ohanterlig. Jag uppmanar regeringen att ta de avvägningar som jag har nämnt i beaktande i det fortsatta arbetet med de områden som jag har talat om.

Vår tillgång till bra vatten kommer att bli en konkurrenskraftsfördel för svensk livsmedelsproduktion när klimatförändringar i framtiden kommer att göra vatten till en bristvara på många håll i världen. Denna resurs måste vi givetvis vara rädda om. Men det är också viktigt att vi hittar balanserade lösningar som ger ett gott skydd för vår miljö men som samtidigt inte får alltför stora konsekvenser för enskilda företag och som gör det möjligt att driva lönsamma verksamheter på landsbygden.

Herr talman! Jag ställer mig bakom alla de reservationer som Alliansen har, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall bara till reservation nr 4.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lena Ek (C).

Herr talman! Vi debatterar nu havs- och vattenpolitik. Som har sagts här tidigare är vårt hav Östersjön ett av världens mest förorenade hav. Ungefär en sjättedel av Östersjöns bottnar är helt och hållet döda. Det är ungefär en lika stor yta som hela Danmark. Vi vet också att ytterligare ungefär 30 procent av bottnarna lider av akut syrebrist. Om vi inte skyndsamt gör någonting kommer situationen att förvärras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Detta allvarliga läge har bland annat att göra med de stora utsläppen av kväve och fosfor - sådant som gör att våra vattendrag och vårt hav växer igen och att syre försvinner ur havet. Därmed dör bottnarna. Utsläppen kommer ifrån jordbruket, från transporter, från våra industrier och även från våra egna hushåll. Där har vi visserligen effektiva reningsverk, men det finns också hundratusentals hushåll som står helt utanför dessa reningsprocesser.

Tanken är att problemen med statusen i Östersjön delvis ska lösas mellan alla Östersjöländer i samarbete inom ramen för Helsingforskonventionen, Helcom. Man har antagit en handlingsplan som heter Baltic Sea Action Plan. Det är upp till alla att implementera handlingsplanen och verkligen se till att den blir konkret politik i de respektive hemländerna.

Världsnaturfonden gjorde en granskning av hur väl de olika Östersjöländerna arbetar med att implementera handlingsplanen från Helcom - man gjorde granskningen för två år sedan. Man konstaterade att alla länder ligger efter i uppfyllandet av de mål som de gemensamt har tagit fram. Sverige är ett av de länderna.

Jag delar inte riktigt den bild som har getts av vissa: att vi är så duktiga i Sverige. Vi är bättre än en del andra länder. Men vi har också väldigt mycket att lära av andra länder, skulle jag säga.

När det gäller det här betänkandet är jag i alla fall väldigt glad över att alla i utskottet nu är överens om att Sverige inom ramen för Helcomsamarbetet ska verka för att vi ska få bindande minskningskrav för kväve och fosfor. Då ska det inte vara frivilliga åtgärder för de respektive medlemsländerna, utan det ska vara bindande åtaganden.

Detta är någonting som vi i Vänsterpartiet länge har verkat för. Den tidigare borgerliga regeringen sa nej när vi lyfte fram de förslagen. Men nu ser vi att ett enigt utskott faktiskt bifaller Vänsterpartiets motion som har rubriken Naturen - grunden för vår välfärd. Den handlar just om att vi ska få bindande minskningskrav för kväve och fosfor.

Det som man i det här betänkandet också tar fasta på från vår motion, och som jag också är väldigt nöjd över, är att regeringen skyndsamt måste återkomma med nya åtgärder för att verkligen se till att vi uppfyller våra åtaganden, som vi har tagit på oss inom ramen för Helcomsamarbetet.

Vi i Vänsterpartiet ser mycket fram emot att se vilka de nya åtgärderna kan vara. Men vi behöver inte bara vänta på att regeringen ska göra saker. Vi vet redan här och nu ganska mycket om vilka åtgärder som kan leda till att vi får en bättre miljöstatus för Östersjön.

Ekonomiska resurser har nämnts tidigare, till exempel av Johan Hultberg från Moderaterna, som gärna får begära replik på mitt anförande.

Johan Hultberg! Du pratade om de så kallade LOVA-anslagen. LOVA-bidragen handlar just om konkreta åtgärder och investeringar i sådant som gör att vi till exempel minskar övergödningen. Det kan vara att vi sätter upp toaletter i båthamnar. Det kan vara kantzoner. Det skulle kunna vara musselodlingar och andra saker.

Johan Hultberg från Moderaterna lät väldigt nöjd över det här. Men jag kommer ihåg hur det var när Johan Hultbergs parti, Moderaterna, var med och styrde. Man drog ned på havsmiljöanslaget med 200 miljoner kronor från 2012 till 2013. LOVA-bidragen var noll kronor under hela 2013.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag tycker att det är lite märkligt - det skorrar lite falskt - att man nu står och slår sig för bröstet och säger att det här är så bra. Men det är i alla fall positivt att vi nu är helt överens i utskottet om att det är viktigt att LOVA-bidragen ska finnas kvar. De har nu permanentats. Jag hoppas också att vi kan höja bidragen, för det här är viktiga pengar.

Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna pratade tidigare om hur prioriterat Östersjön är för Sverigedemokraterna. Då vill jag upplysa alla som lyssnar på den här debatten om att Sverigedemokraterna för några månader sedan röstade på en budget där man drar ned miljöanslaget med mer än 1,5 miljarder kronor.

En av de saker som man drar ned på i den budget som Sverigedemokraterna har röstat för är just havsanslaget. Det är öronmärkta pengar som ska gå till åtgärder bland annat för att rädda Östersjön.

Här står Sverigedemokraterna och säger att Östersjön är prioriterat, men när de får chansen att rösta röstar de för att sänka skatter för höginkomsttagare och för banker, så att det inte finns pengar kvar för att rädda Östersjön. Det är sverigedemokratisk miljöpolitik. Martin Kinnunen får också gärna begära replik på mitt anförande, så att vi kan prata lite mer om de sakerna.

För några år sedan vad jag med och visade en film i riksdagen som heter Vårt grisiga hav. Den filmen har gjorts av en reporter på Sveriges Television. Den handlar om den snabba expansionen av så kallade djurfabriker i alla Östersjöstater. Det är alltså storskaliga anläggningar där man föder upp djur som sedan ska producera kött för vår konsumtion.

De här djurfabrikerna står för enorma utsläpp av det som förstör vår miljö och inte minst Östersjön. Därför går det inte bara att prata om ekonomiska resurser och investeringar när vi pratar om hur vi ska få en bättre vattenmiljö. Det handlar också om livsstilsförändringar. Det handlar om konkreta åtgärder för att vi alla ska kunna leva annorlunda. Då tänker jag på en minskad köttkonsumtion.

En minskad köttkonsumtion skulle kraftigt minska våra utsläpp av växthusgaser. Det skulle direkt påverka statusen för Östersjön på ett väldigt positivt sätt. Och med en minskad köttkonsumtion skulle vi få bättre förutsättningar för en småskalig livsmedelsproduktion. Vi skulle kunna komma bort från de storskaliga djurfabrikerna, som förstör vår miljö.

Avslutningsvis, herr talman, skulle jag bara vilja nämna reservation 5 från Vänsterpartiet som handlar om de enskilda avloppen. Vi vet att ungefär 300 000 hushåll i dag har avlopp som inte är kopplade till det kommunala avloppsnätet. Det är avlopp som i praktiken går direkt ut i våra vattendrag. Vi måste hitta sätt att rena de här utsläppen. Man kan antingen koppla avloppen till de kommunala näten eller se till att utsläppen renas.

Jag saknar konkreta åtgärder. Nu ser jag att regeringspartierna svarar att regeringen jobbar intensivt med det här. Det har varit en utredning. Jag hoppas att regeringen väldigt snart återkommer med konkreta åtgärder för att vi ska kunna minska utsläppen från de här enskilda avloppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Tack, Jens Holm, för vädjan om att jag skulle begära replik! Det är en vädjan som jag gärna besvarar, för det finns mycket i det som Jens Holm säger som det är värt att invända emot.

I någon mening skulle jag kunna börja med att köra en repris av det replikskifte som jag hade med ledamoten Kinnunen från Sverigedemokraterna. Dessvärre förenas nämligen den svenska riksdagens två extrempartier i just frågan om och synen på EU, vår viktigaste miljöorganisation. Både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är motståndare till den viktigaste organisationen vi har för att komma till rätta med gränsöverskridande miljöproblem, såsom övergödningen i Östersjön, ett icke hållbart fiske, klimatutmaningen, luftkvalitetsproblem och många andra.

Vänsterpartiets agerande är nästan ännu mer intressant än Sverigedemokraternas, för Vänsterpartiet är emot hela EU som projekt men brukar i regel alltid driva på för att vi ska ha en tuffare gemensam lagstiftning och mer av lagstiftning. Det är en retorik som verkligen inte går ihop. Man är emot EU som konstruktion. Samtidigt efterlyser man gång efter annan en mer och mer långtgående lagstiftning. Det är en hållning som Jens Holm gärna får kommentera.

Sedan konstaterar jag att havsmiljöarbetet fick en ordentlig skjuts under Alliansens tid. Jag nämnde några exempel i mitt anförande. Jag kan också nämna just anslagsfrågan. Vi gick från att ha ett havsmiljöanslag som liksom inte syntes i budgetpropositionen till att ha en havsmiljömiljard. Det har gjort verklig skillnad i praktiken.

Men, herr talman, jag vill ställa en fråga till Jens Holm. Jens Holm talade om djurfabriker. Tror han att den jordbrukspolitik som han själv företräder - med en straffskatt på det svenska jordbruket i form av en handelsgödselskatt, ytterligare höjningar av dieselskatter och så vidare - gynnar det småskaliga svenska jordbruket? Eller kommer det ytterligare att förstärka konkurrenskraften för djurfabrikerna i Polen eller Ryssland?

Herr talman! Jag börjar med den konkreta frågan. Jag hörde att ledamot Hultberg just nämnde dieselskatt. En av de få bra saker som den tidigare borgerliga regeringen gjorde var att man tog ned sänkningen av koldioxidskatten när det gällde just lantbrukets dieselanvändning. Då skulle jag vilja veta: Är det inte moderat politik längre med de här nedsättningarna i fråga om koldioxidskatten för diesel i jordbruket?

Ska man sluta att fasa ut detta är det en helt ny politik som jag tror att ganska många är intresserade av att höra om.

När det gäller det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan vi nog vara ganska överens, Johan Hultberg, om att den politik som nu har prövats i åtta år av den borgerliga regeringen inte har varit särskilt framgångsrik. Mer än 10 000 jobb har försvunnit från lantbruket. Nu är hälften av all mat som konsumeras i Sverige importerad. Där kan vi verkligen prata om storskaliga djurfabriker med väldigt stora utsläpp. Det är inte en framgångsrik politik.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att på allvar stå upp för principen om att förorenaren ska betala. Jag kommer ihåg när OECD var här och granskade den svenska miljöpolitiken ganska nyligen. Då sa de klart och tydligt att en skatt på handelsgödsel är en väldigt effektiv åtgärd; därigenom sätter man ett pris på det som smutsar ned. Det som är viktigt för oss i Vänsterpartiet är att man ser till att alla intäkter från en sådan skatt ska gå tillbaka till investeringar i de gröna näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! För Moderaternas och Alliansens del är det viktigt att se skatterna i ett helhetsperspektiv. Vi valde till exempel att slopa handelsgödselskatten, eftersom vi såg att det var en renodlad straffskatt på det svenska jordbruket. Det var ingen miljöstyrande skatt. Det var en världsunik straffskatt på det svenska jordbruket som enligt oss snarare var kontraproduktiv utifrån ett miljöperspektiv, eftersom den försämrade konkurrenskraften för världens kanske mest miljövänliga jordbruk, nämligen det svenska.

Nu vill Jens Holm och Vänsterpartiet återinföra den skatten. Man säger att det är ett pris på utsläpp och föroreningar. Tyvärr är det inte riktigt så. Som min kollega från Centerpartiet, Kristina Yngwe, var inne på är det intressanta egentligen inte vad man lägger på åkern, utan vad som läcker från åkern. Det Jens Holm vill beskatta är det som läggs på åkern, inte det som läcker från åkern. Det kan låta väldigt bra med en skatt på handelsgödsel, men man träffar inte riktigt målet. Det intressanta är det som läcker.

Jag tror mer på att fortsätta arbetet med rådgivning, till exempel genom projektet Greppa näringen. Jag tror mer på forskning och metodutveckling för att få till ny teknik inom jordbruket. Jag hoppas att Jens Holm precis som jag regelbundet gör besök hos lantbrukare; då ser man vilken enorm teknikutveckling som sker, med investeringar i till exempel modern gps-teknik som verkligen säkerställer att man ger rätt giva på åkern och att man inte använder mer insatsvara än vad som absolut är nödvändigt, vilket också ligger i lantbrukarens eget intresse. Lantbrukaren får ju betala för handelsgödsel, bekämpningsmedel och så vidare. Att minimera den användningen är att skapa förutsättningar för lönsamhet. Det är viktigt att komma ihåg i detta sammanhang.

Herr talman! Jag är genuint bekymrad över att Vänsterpartiet bedriver en plakatpolitik med åtgärder såsom en handelsgödselskatt, som tyvärr inte skulle leda till en bättre Östersjö, ledamoten Holm.

Herr talman! Som vi har sett har den förda politiken under de åtta borgerliga åren inte varit särskilt framgångsrik. Mer än 10 000 jobb har försvunnit från jordbruket. Nu är nästan hälften av all mat som konsumeras i Sverige importerad. Jag tycker inte att det har varit någon särskilt framgångsrik politik.

Vi i Vänsterpartiet vill ha en satsning på "hållbar" mat i Sverige. Vi avsätter pengar för det i vår budget. Vi säger att de som producerar "hållbar" mat ska kunna få olika former av stöd för det. Det kan vara fråga om ekologisk mat, vegetarisk mat, mat som bidrar till små utsläpp eller mat som är nyttig. Vi har konkreta satsningar för detta.

Jag tror att skatter på det som ger utsläpp är nödvändiga, oavsett om man tycker att det är kul eller inte. Det viktiga är vad man gör med intäkterna. Man ska komma ihåg att handelsgödselskatten inte bara minskar övergödningen. Det är faktiskt en åtgärd mot växande växthusgasutsläpp, eftersom vi vet att det frigörs lustgas vid användningen av handelsgödsel i jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Johan Hultberg hoppas att jag gör besök i lantbruket. Det kan han vara helt säker på att jag gör. Och det är inte bara så att jag gör besök då och då. Jag har faktiskt ett förflutet som lantbrukare. Jag och min familj ägde tidigare Silje champinjonodling. Vi producerade champinjoner för hela Sundsvallsområdet. Jag är ganska väl bevandrad i de väldigt tuffa miljöer som man rör sig i som småföretagare, inte minst som lantbrukare.

Herr talman! Jens Holm ville påminna mig om hur SD röstade i budgetomröstningen. Jag tackar så mycket för det; jag hade nästan glömt bort det. Vad Jens Holm glömmer bort är däremot hur SD röstade innan vi tryckte sista gången på knappen här i kammaren. Då röstade vi på Sverigedemokraternas budgetförslag, där vi satsar mer än någonsin på Östersjön. Hade man velat möjliggöra en sådan satsning hade man kunnat rösta på vårt förslag. Det var ett alternativ som andra partier hade.

Vill regeringen och deras stödparti i fortsättningen ha passivt stöd från Sverigedemokraterna och få igenom sin politik måste man förhandla. Man måste kunna diskutera. Nu har man valt en annan väg och skapat en ohederlig maktkartell i stället. Vi får se hur det kommer att utveckla sig i framtiden.

Men jag kan konstatera att Sverigedemokraternas händer fortfarande är utsträckta. Vi är villiga till långtgående kompromisser. Vi är villiga till förhandlingar. Men för Jens Holm och hans samarbetspartner är det viktigare att peka finger åt landets tredje största parti, som snart kommer att ha över en miljon väljare i det här landet. Det är betydligt viktigare än att bry sig om miljön, jobben och vår välfärd.

Herr talman! Var detta det enda Martin Kinnunen kunde komma med? Ni i Sverigedemokraterna har röstat för en budget som drar ned på miljö- och klimatanslagen med över 1 ½ miljard bara på ett enda år. De öronmärkta havsanslagen drar ni ned på med nästan 200 miljoner kronor på ett enda år.

Jag ställde en konkret fråga om hur Sverigedemokraterna å ena sidan kan säga att de prioriterar Östersjön och å andra sidan röstar på en budget som gör neddragningar på området. Martin Kinnunen står och pratar om en budget som inte var uppe för omröstning i slutomröstningen. Alla som sitter i den här församlingen vet att det till slut finns två alternativ att rösta på. Har ens eget alternativ fallit avstår man från att rösta. Eller så röstar man på ett annat alternativ för att man tycker att det är så otroligt bra. Men då, Martin Kinnunen, får man faktiskt vara beredd att försvara den budgeten. Nu försöker Martin Kinnunen ducka från sitt ansvar. Det tycker jag inte är riktigt ansvarsfullt.

Sverigedemokraterna är Sveriges tredje största parti. Jag beklagar det, men så är det. Då kan man faktiskt inte hantera landets viktigaste styrdokument, Sveriges riksdags och regerings budget, på det här viset. Man kan inte hålla på så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Nu tycker jag att Martin Kinnunen ska berätta för alla som följer den här debatten varför Sverigedemokraterna står här i kammaren och säger att de prioriterar Östersjön men röstar för en budget som drar ned på miljöanslagen med över 1 ½ miljard nästa år och på de öronmärkta havsmiljöpengarna med nästan 200 miljoner kronor. Dessutom sker neddragningar på Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Hur kan Sverigedemokraterna göra så och nästa stund säga att de prioriterar de här frågorna? Svara på det, Martin Kinnunen!

Herr talman! Jag tackar för påminnelsen om att vi är Sveriges tredje största parti. Det är alltid roligt att bli påmind om det.

Vad vi ska komma ihåg är att vi har en extrem politisk situation i Sverige i dag. Sverigedemokraterna är landets tredje största parti, men vi har två politiska block som inte vill låtsas om att vi finns. Man måste därmed sätta budgetfrågan i ett betydligt större perspektiv, vilket vi har talat om otaliga gånger. Jag tror att Jens Holm är mycket väl medveten om detta.

Det handlar om en sammanhållen politik. De rödgröna partierna har ingen sammanhållen politik. Man säger att man vill satsa till höger och vänster, men kalkylerna går inte ihop. Det är vad vi ser i dag när man tvingas överge överskottsmålet och i stället vill vältra över kostnader på kommande generationer. Det kommer att innebära att det kommer att finnas mindre pengar att satsa på miljön framöver eftersom man bedriver en ansvarslös politik.

Vi var beredda till långtgående kompromisser. Det enda vi egentligen krävde var en liknande invandringspolitik som den på Göran Perssons tid - eller inte ens det, bara att den inte görs ännu mer extrem. Det var det enda som krävdes för att vi skulle ha agerat annorlunda vid omröstningen.

Detta vet Jens Holm mycket väl. Vänsterpartiet och regeringspartierna har huvudansvaret för att det blev som det blev. Vi var tydliga med vad vi ville ha.

Fru talman! Det betänkande vi debatterar nu heter Vattenvård. Jag ställde en konkret fråga till Sverigedemokraternas Martin Kinnunen, och Martin Kinnunen väljer att prata om helt andra saker i sina båda svar till mig. Det kan jag inte tolka som något annat än ett klart och tydligt bevis på att Sverigedemokraterna säger att de prioriterar Östersjön. När man sedan ställer konkreta frågor visar det sig att de inte bryr sig ett skvatt.

Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti. Man bryr sig bara om att bekämpa den så kallade massinvandringen. Allt annat struntar man i, inklusive fisken i havet och inklusive våra vatten, bäckar och sjöar, som växer igen och där bottnarna dör. Det verkar inte bekomma Sverigedemokraterna särskilt mycket.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 4 i betänkandet, men jag står naturligtvis bakom reservation 1. Dessa reservationer har Folkpartiet tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Jag börjar med det som Johan Hultberg framhöll, nämligen att den förra alliansregeringen gav hög prioritet åt havsmiljö- och vattenfrågorna. Precis som har nämnts i replikskiftet skapades havsmiljöanslaget, som alla nu ser som en självklarhet, men det fanns de facto inte förrän Carlgren införde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Anslaget har i sin tur skapat en tydlig och sammanhållen havs- och vattenpolitik. Inte minst inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten blev inte bara en symbol utan också drivkraften för den sammanhållna politiken. Den verklighetsbild som har kommit fram i talarstolen i dag innebär att vi kan konstatera att det finns många utmaningar kvar för hav och vatten i största allmänhet.

Betänkandet tar upp motionsyrkanden från allmänna motionstiden i höstas om vattenvård, åtgärder mot övergödning och föroreningar i havet samt bättre rening av avloppsvatten.

Fru talman! Jag kan också konstatera att miljö- och jordbruksutskottets olika betänkanden verkligen väver in i varandra. Många av dem berör i förlängningen just vatten. Precis som har nämnts tidigare diskuterade vi fiskeripolitik och långsiktig hållbarhet förra veckan. Ur vissa aspekter när det gäller bestånden av de stora rovfiskarna har forskningen visat att de problemen har en tydlig koppling till övergödning.

Senare i dag ska vi diskutera kemikaliepolitik samt avfall och kretslopp. Även där finns många punkter som de facto rör vatten. Inte minst när vi ska diskutera avfall kommer vi in på marint skräp och problemen med mikroplaster. Det känns som att de frågorna likaväl skulle höra hemma i detta betänkande, men det är en uppdelning som kan göras.

Det handlar verkligen om att ha en helhetssyn. Det handlar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En av de största och mest växande ekosystemtjänsterna i vårt land är turismen och besöksnäringen. Den är helt beroende av friska vattendrag. I förlängningen kretsar mycket runt vatten och vattenvård.

Fru talman! Det är inte så märkligt att det är tvunget att jobba på alla nivåer. Det sker ett internationellt arbete i främst EU men även regionalt och lokalt. I det internationella arbetet är Sverige tvunget att fortsätta att vara aktivt inom de organisationer som finns. Där finns Ospar, som rör konventionen för skydd av marin miljö i Nordostatlanten. Den kanske inte omnämns så ofta, men den är nog så viktig som Helcom för Östersjön.

Vidare finns alla EU:s regelverk. Där finns EU:s havsmiljödirektiv och ramdirektivet för vatten. Båda dessa kommer naturligtvis att ha stor betydelse för när vi diskuterar utvecklingen av tillstånden i haven och i vattnet. Speciellt för det sistnämnda ramdirektivet för vatten har vi en stor utmaning framför oss, inte minst när det gäller hanteringen av vår vattenkraft.

Här har vi den delikata situationen att det finns en tydlig målkonflikt. Vi måste få till en välavvägd och rimlig balans mellan behovet av viktig förnybar energi och påverkan på ekosystem och i sin tur på den biologiska mångfalden. Vattenverksamhetsutredningen nämndes tidigare, och utredningen bereds för närvarande. Nu har det varit en del fokus på den småskaliga vattenkraften.

Det kommer väl ett resultat från beredningen, men från Folkpartiets sida vill jag redan nu säga att det är oerhört viktigt att vi får tillståndsprocesser för olika typer av vattenkraft som är rimliga och anpassade för verksamhetens storlek. De ska inte leda till orimliga kostnader. På något sätt ska pengar läggas på åtgärder och inte på onödiga administrativa processer runt tillståndsgivningen. Det är nog inte så svårt att se att det finns många kostnadseffektiva åtgärder som går att vidta. Det är fråga om relativt enkla åtgärder som ger ett stort resultat i fråga om biologisk mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Jag vill också lyfta fram en konkret fråga som Folkpartiet och även jag personligen tycker är mycket viktig och som vi har drivit på under de senaste åren, nämligen behovet av ett nytt undersöknings- och forskningsfartyg i Sverige. Behovet av ett nytt fartyg har visat sig vara en hämsko för att följa upp och mäta forskningsresultat i haven. I augusti 2014 överlämnades ett gemensamt uppdrag som Lantbruksuniversitetet, SMHI och Kustbevakningen har haft i frågan. Deras förslag är att bygga ett nytt fartyg.

Nu är det oerhört viktigt att vi fullföljer processen. Jag vet att det står i budgetpropositionen att regeringen avser att göra så, och det är något vi kommer att följa. Ett nytt fartyg är viktigt för den fortsatta forskningen om havet.

Fru talman! Jag har några kommentarer om våra reservationer. I reservation 1 lyfter Folkpartiet och övriga alliansparter fram vikten av att ta vara på innehållet i kemikaliepropositionen från 2013. Den har nämnts tidigare. Det handlar om att behovet av att LOVA-anslagen ska fortsätta att vara permanenta och på en hög nivå. Utvärderingen har visat att det lokala arbetet kan utvecklas, men utvecklingen är positiv i grunden. Människor vill vara med och påverka, och lokalt arbete är en väg för att vara med och påverka.

Vi utgår från att landsbygdsprogrammet snart är på plats. Det är en viktig faktor för miljöersättningar som finns för våtmarker och kantzoner för att minska näringsläckaget. Även musselodlingar nämns. Musselodlingar togs upp i förra veckan i samband med debatten om fiskeripolitiken. Musslor är både livsmedel och fånggröda på en gång - ett fint koncept.

I reservation 4 tar vi upp rening av avlopp. Det gäller nu att lägga fokus på att utveckla reningstekniken för att få metoder för att reducera läkemedelsrester. Det rör sig om de farliga resterna, åtminstone de som vi i dag kan överblicka. Det är hormonstörande ämnen. Inte minst Kristina Yngwe beskrev det väldigt väl när det gäller den tvekönade mörten. Det är sådana knepigheter som kan uppstå i naturen. Men det är även rester av antibiotika, och det finns naturligtvis andra föroreningar.

Rester av antibiotika är ett mycket allvarligt problem. Det är drivande när det gäller att utveckla antibiotikaresistens, som nu blir allt allvarligare. Så sent som i måndags hade vi ett möte om Sveriges arbete med antibiotikaresistens. Det var lite deprimerande. Det var någon som uttryckte det på det sättet. Han hade läst forskning där forskaren själv säger att det är deprimerande. Väldigt låga halter av antibiotika i vatten driver på antibiotikaresistens, så det är svårt att se vad det finns för gränsvärden.

Detta är alltså ett mycket allvarligt problem, och därför är detta också en viktig reservation. Det är viktigt att riksdagen tydligt markerar att det här är en fråga som regeringen måste ta på stort allvar och jobba vidare med.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I detta anförande instämde Fredrik Malm (FP).

Fru talman! Det var bättre förr, säger man ibland. Allt var inte bättre förr. Den ökande miljömedvetenheten de senaste årtiondena är ett väldigt välkommet exempel på detta.

Den kristdemokratiska förvaltarskapstanken innebär bland annat att vi måste vårda vårt vatten och våra hav - inte minst har vi ett ansvar inför kommande generationer. Men samtidigt som vi ska agera klimatsmart måste vi ha en eftertänksamhet i hur vi gör det.

Låt oss ta som exempel den åkermark som våra förfäder arbetade upp. Jag vill lyfta fram ett exempel av alla som finns: Bjälboslätten, som ligger mellan Väderstad och Skänninge i Östergötland. På denna slätt med ca 2 500 hektar fin, bördig jordbruksmark ska det enligt vattendirektivet tas bort ca 380 hektar till våtmark. Detta enligt förslag från Havs- och vattenmyndigheten.

Det kan inte vara rimligt att vi lägger ansvaret i knät på en myndighet som inte har avvägningsansvar. Här måste vi återta ansvaret och diskussionen så att vi har åkermark kvar för produktion av livsmedel även i framtiden. Det är också ett förvaltarskap.

Klimatförändringarna är antagligen det allvarligaste miljöhotet som världen står inför, men jag vill påminna om ett annat: den ökande antibiotikaresistensen. Ni har säkert hört WHO:s varningar om hur katastrofala effekterna kan bli om våra antibiotika i förlängningen skulle bli verkningslösa. Det är en fasansfull tanke.

Tyvärr finns det tecken som tyder på att läkemedelsrester i vårt avloppsvatten bidrar till problemet. Under den förra regeringen drev socialminister Göran Hägglund den frågan i flera sammanhang.

Fru talman! Det finns i dag inga krav på att reningsverken ska ha den utrustning som krävs för att få bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet. Vi kristdemokrater vill att reningsverken ska ha den kapaciteten. Vi vet att flera läkemedelsföretag har reningsverk med just denna kapacitet, och då är det bara rimligt att övriga också har det.

Därför är jag glad över den breda uppslutning vi ser kring Kristdemokraternas motion i det här ämnet. Även om Sverige inte är någon av de större bovarna på området har Miljömålsberedningen konstaterat att utsläppen av läkemedelsrester ökar. Vi bör kunna ta ansvaret för att vända den negativa trenden på hemmaplan.

Men detta, fru talman, är ett problem inte bara här hemma. Vi vet att problemet är stort i hela Europa. Här måste EU ta ett större ansvar - mer måste göras. Vi vet att verksamheten och medvetenheten i de här frågorna skulle behöva öka även i folkrika länder som exempelvis Indien. Min och vår förhoppning måste vara att vårt land kan vara ett föredöme för hur vi tar i denna för mänskligheten mycket viktiga fråga.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 4.

(Applåder)

Fru talman! I motionsbetänkandet Vattenvård som vi nu debatterar finns det 16 motionsyrkanden. Motionerna tar huvudsakligen upp frågor om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden avstyrks, i huvudsak med hänvisning till att arbete pågår i dessa frågor.

Fru talman! Det återstår oerhört mycket arbete och många åtgärder för att vi ska kunna säga att vi kommer att klara av miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Giftfri miljö. Det är nog de flesta här i kammaren överens om. Det handlar inte bara om mer arbete för att vi ska nå målen. Det handlar också om nödvändigheten av ytterligare ekonomiska satsningar.

När samarbetsregeringen i sin budget aviserade kraftiga satsningar för att försöka nå miljömålen inom detta område avvisades detta av moderater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater, vilket även stöddes av Sverigedemokraterna.

Vi som har varit med ett antal år och hört den förra regeringens representanter stå här i talarstolen och hävda att havsmiljön och vattenfrågorna är prioriterade områden, vi inser deras hyckleri. Det som prioriterades var först och främst skattesänkningar. Nummer två på prioriteringslistan var skattesänkningar. Nummer tre på prioriteringslistan var skattesänkningar. Det där med att se till att vår miljöskuld skulle bli så liten som möjligt för våra barn att hantera kom betydligt längre ned på prioriteringslistan.

Fru talman! Att föreslå åtgärder för att minska näringsläckaget till våra hav och sjöar kostar inget. Att föreslå att vi ska ta bort eller minska kemikalierna i form av läkemedelsrester i våra avlopp kostar inget. Det är först när eventuella åtgärder ska sättas in som det börjar kosta pengar, och då blir det fort lite svårare att prioritera fram dem.

I dag ser det ut som att vi endast kommer att klara två av våra miljömål.

Vi klarar inte övergödningsproblematiken. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver vi minska utsläppen ytterligare.

Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv.

Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet.

Många arter har ännu inte gynnsam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet.

Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs.

Regeringen bereder just nu Vattenverksamhetsutredningens förslag. Vår förhoppning är att den snart kommer med åtgärder så att vi kan attackera de här problemen.

Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framför allt i jordbruksområden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt, men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas.

De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel såväl i Sverige som på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetationen förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka, liksom hänsynen i olika verksamheter. Det är många åtgärder som måste till för att vi ska se en tydlig vändning av läget hav, sjöar och vattendrag.

Utskottet gjorde en uppföljning vad gäller LOVA-pengarna. LOVA:s syfte är att bidra till minskande mängder fosfor och kväve. Ett av de viktigaste resultaten är det samarbetsklimat som bildats på lokal och regional nivå. Att skapa ett engagemang, samarbete och kunskap på lokal och regional nivå är kanske väl så viktigt som själva åtgärden. Andra initiativ, som Greppa näringen, har också gett bra resultat.

Det pågår också en hel del forskning inom flera områden som berör kvaliteten i våra vatten, bland annat när det gäller läkemedelsrester i våra avlopp. Här beräknas att ett system ska kunna vara testat och utvärderat senast 2018.

Fru talman! Flera partier lyfter fram musselodling som ett effektivt sätt att minska övergödningen i våra hav, och det är helt rätt och riktigt. När vi diskuterar kantzoner och fånggrödor för att minska näringsläckage talar vi också i samma andetag om ersättning till bönderna för detta. När vi pratar om musselodling som miljöåtgärd, där vi kan mäta på kilot hur mycket kväve och fosfor som tagits upp, diskuteras dock inte miljöersättning av andra än Socialdemokraterna.

När vi motionerat om att musselodlarna ska få motsvarande ersättning för sitt näringsupptag som bönderna får, då röstar samtliga borgerliga partier, inklusive Sverigedemokraterna, nej. Men när det ska skrivas motioner poppar det upp en idé om att musselodlingar är något att satsa på för att minska övergödningen av våra hav. Tänk om handling och konsekvens kunde gå hand i hand!

Sverigedemokraterna motionerar om att vi måste öka stödet till våra grannar runt Östersjön för att de har det så knapert ekonomiskt. Då förstår jag inte varför Sverigedemokraterna röstar för att sänka de ekonomiska ramarna för denna typ av aktiviteter när det leder till sämre ekonomiska möjligheter att stötta länder runt Östersjön i att vidta åtgärder som är till gagn för oss alla. Tänk om handling och konsekvens kunde gå hand i hand!

Frågan om enskilda avlopp bereds i Regeringskansliet. Som sagt finns det över 300 000 enskilda avlopp. För mig framstår det som lite märkligt att kommuner och länsstyrelser ålägger enskilda fastighetsägare att investera i viss teknik för enskilda avlopp. Det rimliga borde vara att den enskilde fastighetsägaren ska åläggas att hålla sig inom vissa värden.

Det har visat sig när fastighetsägare tagit prover på eget initiativ att utsläppen hållit betydligt bättre värden än utsläppen från det kommunala reningsverket. Myndigheters ålägganden ska vara teknikneutrala - det brukar ofta sägas från den här talarstolen - om vi ska kunna vidareutveckla reningstekniken och göra den kostnadseffektiv. Jag hoppas att detta blir tydligt när beredningen är klar i Regeringskansliet, och jag hoppas att den snart blir klar så att vi kan skrida till verket och åtgärda de över 300 000 enskilda avloppen.

Fru talman! I dag översvämmas haven av plaster i olika former. Ute i våra hav finns det kvadratkilometerstora ansamlingar av plast som vi människor har kastat i. Dessa avfallshögar i haven är lätta att se, men det finns också så kallade mikroplaster i haven, i stort sett överallt. Dessa kommer från kläder som tvättas, från smink och från många olika andra källor. Inte minst kommer de från det plastskräp som ligger utefter vår kust, där det mals ner av naturen för att sedan åter åka ut i haven, där det äts av fisk, skaldjur och andra levande organismer, som sedan äts av oss så att vi får i oss dessa plaster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Det här måste angripas på många sätt och på många plan, inte minst av internationella överenskommelser. Det vi kan göra direkt är bland annat att se till att skräpet plockas bort från våra stränder. Bohusläns kust är den kust som får ta huvuddelen av allt skräp som slängs i Nordsjön. Tonvis av plast och annat skräp drabbar kommuner som har små ekonomiska möjligheter att samla upp skräpet, vilket får konsekvensen att det mals ned av naturen. Att dessa kommuner ska behöva dra ned kvaliteten på äldreomsorg och skola för att städa bort skräp som kommer från hela Europa kan inte vara rimligt. Hela Europa måste ta ett ansvar. Här måste det till en långsiktig lösning tills vi har nått en internationell överenskommelse där bördorna fördelas på ett rimligt sätt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! När Jan-Olof Larsson talar om havsmiljösatsningar och havsmiljöanslag tycker jag att han glömmer bort ett faktum som har nämnts av flera av oss på allianssidan, nämligen att det var alliansregeringen som, under ledning av miljöminister Andreas Carlgren, samlade ihop det man kallade för ett havsmiljöanslag. Det var första gången som det fanns något som hette havsmiljöanslag och där man kunde se i budgeten att vi satsade på havet. Jag utgår från att detta är något som Jan-Olof Larsson i dag tycker är bra och att han kan medge att det var ett bra arbete.

Alliansregeringen gjorde ytterligare satsningar. Man införde Havs- och vattenmyndigheten, Havsmiljöinstitutet och annat som satte ett helhetsfokus på havet. Jag vill också nämna arbetet med reformering av den gemensamma fiskeripolitiken. Jag tror att vi är eniga om mycket saker.

Sedan kan man alltid som Jan-Olof Larsson säga att man måste sätta saker och ting mot varandra när man prioriterar. Om man väljer att utan att darra på manschetten höja arbetsgivaravgiften för unga och höja andra skatter har man naturligtvis mer resurser.

Jag tycker dock att Jan-Olof Larsson missar poängen. Vi måste ju skapa resurser i samhället för att kunna åta oss att åtgärda de havsmiljöproblem som vi har. Då krävs det utan tvivel en bra jobbpolitik. Det är den som Alliansen driver. Sedan kan man naturligtvis på kort sikt driva in en massa skatter, men det ger ingen långsiktighet i politiken.

Fru talman! Detta med att man samlade ihop de olika poster och konton som användes för att förbättra vår havsmiljö har vi talat om i debatten många gånger. Vi hade till och med en RUT-utredning som berörde detta. Det var ju inte så att Alliansen satsade mer pengar, men man samlade ihop de olika kontona i budgeten till ett konto, som man kallade för havsmiljöanslaget. Det var väl ett bra sätt att tydliggöra det hela, men det blev inte en krona mer. Snarare visade RUT-utredningen att frågan var om det inte blev mindre pengar. Men att det blev tydligare är helt klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

När det gäller arbetsgivaravgiften för ungdomar har utredning efter utredning visat att det är några av de dyraste jobben i Sverige som man har skapat på detta sätt. Ungefär 1 ½ miljon kostar varje ungdomsjobb. Det är mest subventioner till hamburgerbarer och annat som detta har gått till. Vi tycker att man måste använda pengarna på ett bättre sätt. Vi vill använda mycket av de pengarna till att utbilda ungdomar så att de kan ta dagens jobb. Det tycker vi är viktigare än att man ska ge subventioner för att öka aktieutdelningen för hamburgeraktiebolagen, vilket inte är rimligt.

Lars Tysklind kanske kommer ihåg att när hans budget spikades höjdes faktiskt arbetsgivaravgifterna för dem som var 25 år. Är det för många 25-åringar som har fått jobb, eller varför höjde man arbetsgivaravgifterna för dem? Hade de ingen effekt på dem som hade fyllt 25 år? Vad är argumentet för att det skulle betalas full arbetsgivaravgift för dem? Jag tycker att det är ett konstigt resonemang. Om er tes att en sänkning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar var så bra borde väl detta ha fortsatt även för dem som är 25 år.

Fru talman! Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än att Jan-Olof Larsson och Socialdemokraterna trots allt tycker att det var bra att Alliansen hade en helhetssyn på havs- och vattenpolitiken och att vi visade det tydligt både i budgetarbetet och i organisationen när det gäller myndigheter.

Nu hamnar vi kanske lite utanför vattenvård här, men vi kanske får ta den debatten. Det handlar nu inte om att vi ska dra ned på några arbetsgivaravgifter utan att vi ska lägga till. Jan-Olof Larsson vet lika väl som jag att det kan bli lite vulgärdebatt om vi bara talar om hamburgerkedjor, aktieutdelningar och så vidare. Men det är kanske inte fel att tjäna pengar på hamburgerbarer heller.

Jan-Olof Larsson känner faktiskt till hela bohuskustens besöksnäring och hur många ungdomsjobb som finns där, och där har de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar haft stor betydelse. Framför allt kommer det att ha stor betydelse om man tar bort detta. Verksamheter behöver långsiktiga förutsättningar för att kunna drivas.

Man kan inte tala om detta bara från kostnadssynpunkt. Hela denna diskussion handlar om att ungdomar ska få sitt första jobb. Då kommer vi osökt över till förslaget om att höja arbetsgivaravgifterna för dem som är 25 år och äldre och sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för dem som är yngre. Utvärderingar har visat tydligt att sänkningen var mycket effektivare för de yngre, och därför skulle vi sänka ytterligare för dem. Det handlade om att sänka tröskeln för unga att komma in på arbetsmarknaden.

Detta känner Jan-Olof Larsson till. Men jag förstår att det känns lite besvärande för honom att behöva försvara höjningen av arbetsgivaravgiften för unga.

Fru talman! Det känns inte ett dugg besvärande. Jag har drivit detta under lång tid. Jag tycker att man ska ta till sig de utvärderingar som görs av experter. Där konstateras det att varje sådant jobb har kostat minst 1 ½ miljon. Vad kan vi inte få för dessa pengar i form av utbildning till ungdomar för att skapa annan sysselsättning som inte är subventionerad på det sättet? Det är konstigt att 25-åringarna ska lämnas därhän och att avgifterna ska höjas för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag är riktigt stolt över detta. Jag hoppas att detta finns med redan i vårpropositionen, så att vi får möjlighet att satsa på ungdomarnas utbildning och se till att de får rätt underlag för att kunna få ett jobb. Detta är nämligen ett fruktansvärt slöseri med skattemedel.

Det är riktigt att jag tycker att det kan vara bra med en helhetssyn på havsmiljöanslaget. När ni 2012 sänkte anslaget med 200 miljoner syntes det tydligt hur ni hanterade pengarna. Därför tycker jag att det är bra att man på ett tydligt sätt kan utvärdera, och jag har ingenting emot att det fortsätter på det viset. Vi ville höja det i år, Lars Tysklind, men det gick ni emot. Det syntes också tydligt på havsmiljöanslaget.

Fru talman! Detta var ett replikskifte som skenade iväg en smula från vattenvården. Men jag kan inte heller låta bli att kommentera den lilla utvikning som Jan-Olof Larsson gör i sitt anförande om historien kring budgetarna.

Det är ganska intressant att konstatera att Alliansens budgetmotion faktiskt inte innehöll några skattesänkningar för året. Däremot innehöll budgetpropositionen, som Jan-Olof Larsson står bakom, skattesänkningar till pensionärer. Det är gott så. Men jag bara konstaterar att detta är ett faktum. Men det är väl undantaget som bekräftar regeln. I vanliga fall är naturligtvis prioritet ett, två och tre för Socialdemokraterna att höja skatten, och då särskilt för människor som arbetar och för dem som skapar jobb, det vill säga företagare.

Det var ganska tydligt här också att Jan-Olof Larsson var stolt och gladde sig över att få ge en ordentlig dubbelstöt till restaurangägare och hotellföretagare hemma på bohuskusten. Han har någon naiv tro på att det inte skulle påverka sysselsättningen i Bohuslän. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Fru talman! Jag ska återgå till vattenpolitiken. Det är trots allt den som vi är här för att debattera. Jag funderar på just frågan om avancerad avloppsrening. Det är den motion som vi har valt att yrka på från Alliansen. Det gör vi mot bakgrund av att det mig veterligen inte står ett ord om detta i budgetpropositionen.

Alliansen satte igång ett pilotprojekt när det gäller att införa avancerade reningsmetoder för att komma till rätta med till exempel problemet med läkemedelsrester i avloppsvatten. Men den nya regeringen verkar inte vara villig att på allvar ta tag i detta arbete och fortsätta med det. Det gör mig och de andra i Alliansen bekymrade, och det är därför som vi har en reservation om det.

Min fråga till Jan-Olof Larsson är: Hur ser den nya så kallade samarbetsregeringen på behovet av att faktiskt komma till rätta med denna problematik, och vilka konkreta förslag har man?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Jag vill bara påpeka att det var en liten utvikning från ämnet, men det var Lars Tysklind som hänvisade till dessa arbetsgivaravgifter för ungdomar. Det är riktigt att jag är stolt över att vi tog bort den delen. Det är en ineffektiv åtgärd som är så fruktansvärt dyr. Det är skamligt att ni inte redan har tagit bort den för att i stället satsa pengar på ett vettigt sätt som hade gynnat ungdomarna. Det är det som vi tycker är så märkligt.

Detta var i och för sig en utvikning från ämnet. Men det är dessa pengar som vi har att hantera i den totala budgeten.

Om jag inte har läst helt fel i motionsbetänkandet om detta står det ganska tydligt om det arbete som nu pågår med satsning på rening för att få bort läkemedelsrester. Det står att det i dag pågår ett arbete som man räknar med ska vara klart, utprovat och färdigt, till 2018. Det stöder regeringen fullt ut. Vi satsar pengar på det. Det ingår i budgeten. Vilket konto det är fråga om kan jag inte svara på.

Fru talman! Det är riktigt att det i betänkandet från utskottet skrivs att den här satsningen fortsätter under 2015 och så vidare. Men jag konstaterar att det i budgetpropositionen faktiskt inte står någonting om detta. Det är bakgrunden till vår oro över att detta är någonting som man från regeringens sida uppenbarligen inte prioriterar. Detta är en jätteviktig fråga som flera av debattörerna har varit inne på.

Fru talman! Låt mig ta upp en annan fråga också. Den handlar om just behovet av internationellt samarbete. Det lyfte även Jan-Olof Larsson fram i sitt anförande. Där är vi helt överens om att för att vi ska nå verklig skillnad för havsmiljön i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och så vidare är det internationella samarbetet fundamentalt viktigt. Det är alldeles nödvändigt.

Men kommer den nya så kallade samarbetsregeringen att klara av det? Det är någonting som jag ställer mig ganska skeptisk till. Vi har nämligen gång på gång sett, inte minst när det kommer till just miljö- och klimatpolitiken, att samarbetsregeringen inte ens klarar av att samarbeta ordentligt mellan de två regeringspartierna. Det har gång efter annan försvagat Sveriges stämma inom EU och internationellt.

Vi har sett det när det gäller klimatpolitiken, där det blev sifferbingo när statsminister Löfven kom till EU-nämnden för att presentera regeringens ståndpunkt. Vi ser det fortfarande kontinuerligt när det gäller hanteringen av ansökningar i fråga om GMO. Där har regeringen fortfarande inte lyckats komma överens om en gemensam position. Därför tiger Sverige på dessa möten och lägger ned sina röster. Vi har sett det i vargpolitiken och rovdjurspolitiken, där man inte kan komma överens. Då tillsätter man en ny utredning.

Detta är systematiska exempel på att regeringen inte klarar av att leva upp till epitetet samarbetsregering. Det försvagar Sveriges röst i EU och i internationella förhandlingar.

Då är min fråga till Jan-Olof Larsson: På vilket sätt ska regeringen klara av att på allvar driva på för att minska övergödningen i Östersjön, för att komma till rätta med det marina skräpet och för att minska föroreningarna av våra hav och vattendrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Ledamoten Hultberg menar att han inte kan läsa ut detta i den budget vi jobbar efter. Det är ju er budgetmotion vi jobbar efter, Johan Hultberg. Det var den som vann kammarens gillande när det gällde hur vi ska hantera pengarna i år. Vad det står i vår budgetproposition får vi vänta med till i december, men just nu behöver ledamoten inte vara det minsta oroad över att vi inte satsar på att lösa detta med läkemedelsresterna. Vi står fast vid att det rimligtvis ska vara utvärderat och utprovat och kunna sättas i verket 2018. Det är vår uppfattning.

När det gäller vargpolitiken är vi helt överens inom regeringen om hur den ska hanteras. Den stora frågan var egentligen att vi inte tycker att det är politikerna i riksdagen som ska bestämma hur stort antal vargar det ska finnas för att det ska vara en livskraftig stam, utan det bör de experter som har den kunskapen göra. Det bör inte vara något ackorderande här inne. Det är väl vad det handlar om när det gäller att se över systemet. Jag tror dock inte att skiljer så fruktansvärt mycket över huvud taget mellan partierna i den politiken, men det är ju väldigt bra om vi till skillnad från den förra uppgörelsen får en bred uppslutning bakom hur det ska fungera i framtiden.

När det gäller hur vi ska samarbeta för att lyfta fram miljöpositionerna i Europa för Sveriges del tror jag att vi ska dra lärdom av hur Alliansen har gjort. Så ska vi inte göra, för vi har backat år för år när det gäller hur vi går framåt i Sverige.

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar heter Vattenvård, och det verkar som att vi har ett stort engagemang i frågan. Namnet i sig är dock ganska tänkvärt - vattenvård. Vi behöver vårda vattnet.

"Vård" betyder enligt Nationalencyklopedin "tillsyn som är förenad med någon form av behandling eller annan åtgärd". Nog är det så att vårt vatten, såväl sött som salt, behöver någon form av behandling eller åtgärd. Vi använder nämligen vatten till så mycket, och vi måste se till att det går att använda igen och igen eftersom det är ett kretslopp. Det vatten vi dricker i dag kanske dracks av en dinosaurie för 100 miljoner år sedan.

I dag slösar vi dock med vatten, och vi renar för dåligt. Det är ganska skrämmande. Hur kommer det sig att vatten, vilket är något vi alla på jorden är beroende av, missköts så väldigt - så illa att vi behöver ha åtgärdsplaner för att få till rent vatten? Rent vatten borde vara en rättighet för allt levande men har i stället blivit en Svarte Petter som ingen vill betala för.

Det är många som har belyst att det vi talar om i dag hör ihop med många av de andra betänkanden vi har, som kemikaliepolitik, avfallspolitik samt hur och vad vi äter. Vi måste nog även se det som globalt, för det som regnar ned på Sverige har ofta avdunstat någon annanstans.

Vet ni att vi fortfarande i dag, i mars, håller på att rena det vatten vi använde förra året? Vi kommer att fortsätta göra det fram till midsommar ungefär, och då är det bara sex månader kvar av det här året trots att vi redan har använt vattnet i ett halvår. Det kanske var lite krånglig matematik där, men precis som att vi nu är ganska överens om att vi använder mer resurser än vi har på jorden - att vi lever som om vi hade fler jordklot - gör vi samma sak när det kommer till vatten. Ett års vattenkonsumtion tar i dagsläget ungefär ett och ett halvt år för jorden att producera. Det gör att vi ligger back, och vi måste jobba globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

För att producera de jeans jag har på mig går det åt ungefär 10 000 liter vatten. För att producera bara bönorna till en och en halv deciliter kaffe har det gått åt ungefär 140 liter vatten. Då är inte transportsektorn inräknad, och inte heller duschen som transportören tog på vägen, tvättandet av lokalerna och så vidare. Vi använder väldigt mycket vatten. För att producera ett kilo nötkött går det åt 16 000 liter vatten. Det blir ganska många liter vatten på en kossa.

Mycket av det vatten vi använder flyttar vi dessutom runt från ett ställe till ett annat. Ta en gurka; den består av 98 procent vatten i ett grönt fodral, som vi kör från ett land till ett annat för att äta. Även mycket av det vatten vi klär oss i och äter har producerats i andra länder än Sverige - ofta på ställen som redan nu har dålig vattenförsörjning och som i och med klimatförändringarna kommer att få ännu sämre vattenförsörjning i framtiden.

Kända floder som Coloradofloden, Indusfloden och Gula floden har fungerat som livsnerver i generationer - Indusfloden sedan mänsklighetens vagga - men rinner i dag inte ända fram till havet eller sina andra slutdestinationer. Jordanfloden, som är den kända historiska flod där Jesus döptes, är borta till 90 procent. Däremot är det många avlopp som leds ned i den, så om Jesus hade döpts i dag hade hans vita särk nog varit ganska brun på vägen upp.

Vad har då detta att göra med Sverige? Jo, vi lever som om vi hade hur mycket vatten som helst. Rent fysiskt använder jag och ni andra här inne i snitt 180 liter vatten per dag. Tittar vi på hur mycket vi konsumerar genom det vi har på oss, äter, transporterar och så vidare använder vi dock över 5 500 liter vatten dagligen. Vi ligger över världsgenomsnittet. Här i Sverige gör vi dessutom lite grann samma sak som i övriga världen. Vi har en väldigt ren och fin natur, och många åker hit och tittar på den - vi har talat om turister. Trots det hittar vi spår av bekämpningsmedel i grundvattnet, läkemedelsrester i avloppet och näringsämnen i åar och vattendrag. Allt är på väg till havet.

Näringsämnen som kväve och fosfor används på åkrar för att det ska växa, och det är det som händer även när det kommer ut i havet - det får algerna att växa, och vi får algblomning. Både näringsämnen och annat bös, om vi nu får använda det ordet, som kommer ut i havet blir dock också en fysisk barriär som gör att vi får utskuggningar. Solljuset når alltså inte ända ned i hav och vatten, som det gjorde förut. Går man 100-150 år tillbaka i tiden och tittar på Kattegatt - om vi ska byta kust lite efter allt prat om Östersjön - ser vi att det då fanns ålgräs ned till 20-25 meter. I dag är utbrytningsgränsen 5 meter.

Det beror förmodligen bland annat på att vi har ett ändrat samhälle; jag tror att det var Lars Tysklind som talade om att även rovfiskarna påverkar. Vi har alltså ett ändrat ekosystem, men vi har också fysisk utskuggning. Det gör inte bara att vi har mindre alger, utan det rör även uppväxtområden för fisk och så vidare. Då är vi inne på matfrågan igen.

Vi har alltså väldigt mycket att göra fortfarande. Jag sympatiserar med många av de förslag motionärerna har tagit upp, men jag vill säga att det redan är igång. Vi håller på! Ni behöver inte vara oroliga. Däremot är det konstigt att många står här och slår sig för bröstet när det den 3 december, som genom ett trollslag, försvann 1 ½ miljard kronor på miljöområdet. Bara i anslaget till havs- och vattenmiljön togs det bort 75 miljoner. Det gör att vi inte kan göra de satsningar vi ville göra på havsmiljön och andra saker. Vi gör dock vad vi kan, vi har mycket igång och det går raskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Till exempel håller vi just nu på att remissbehandla Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, som presenterades i somras. Delbetänkandet innehåller förslag till strategier för långsiktigt hållbar användning av mark och hur vattenresurser kan förvaltas i framtiden. Det är ett ganska omfattande delbetänkande, och när remissrundan kommer tillbaka tror jag att vi kommer att ha ännu fler förslag på vad vi ska göra.

LOVA-anslagen, som det har talats om här, är permanentade och uppgår till 75 miljoner kronor per år. Regionalt och internationellt är Sverige med och jobbar i de två regionala konventionerna Ospar och Helcom. Bland annat leder vi en del handlingsplaner för att ta hand om marint skräp, och vi har tagit på oss ledaransvaret för flera delar av andra handlingsplaner. När det gäller Sveriges arbete mot föroreningar i haven kan jag nämna att Sverige inom EU-strategin för Östersjöregionen leder just det prioritetsområde som handlar om utsläpp av farliga ämnen till havet. Vi ligger alltså på i det internationella arbetet.

Globalt har vi också anslagit stora pengar till Gröna fonden, och eftersom vattenresurserna är globala påverkar även det dessa.

Det har också talats om läkemedelsrester, och dem måste vi ta hand om snarast. Vi hörde om den tvåkönade mörten. Jag hade en professor som sa: Säga vad man vill om fiskarna i havet, men de har fan inte ont i huvudet.

Det som vi äter går igenom oss och påverkar annat. I Indien har gampopulationen minskat med 80-90 procent för att man använder diklofenak som är farligt för fiskar. Även produktionsdjur och husdjur får mediciner, och även de läkemedelsresterna måste vi ta hand om.

Nu pågår ett omfattande forskningsprogram, Mistra Pharma, som tittar på nedbrytningen och miljöeffekterna av läkemedel. Det ska slutföras i år. Projektet finansieras av Mistra.

Vidare beviljades Havs- och vattenmyndigheten förra året 10 miljoner kronor till sex projekt som handlar om avloppsrening. I årets regleringsbrev får myndigheten ytterligare 6 miljoner till detta. Det pågår alltså och handlar om avancerad rening av avloppsvatten.

Jag tror inte att ni behöver vara oroliga för att det inte händer något. Det är en mycket prioriterad fråga som jag personligen har ett starkt intresse för. Jag hoppas att vi kan fortsätta att dela detta intresse, och jag är glad över det engagemang som finns. Jag tror att vi tillsammans i utskottet och med regeringens förslag kan få till en bättre vattenmiljö.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)