Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Fru talman! I det här betänkandet presenterar vi i utrikesutskottet vår behandling av regeringens budgetproposition med fokus på utgiftsområde 5 Internationell samverkan och fyra motioner som väcktes under den allmänna motionstiden för innevarande riksmöte. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna i betänkandet.

Till betänkandet presenteras en detaljerad sammanställning av regeringens och Sverigedemokraternas anslagsförslag för 2025 samt de avvikelser som föreslås av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i deras respektive budgetmotioner.

Den 5 oktober förra året beslutade utrikesutskottet att göra en fördjupad granskning av bildandet av centrumbildningar för Kina och Ryssland vid Utrikespolitiska institutet - detta som en del av utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 5. För att stödja det arbetet lät vi riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat ta fram ett underlag som noggrant belyser de här verksamheterna, de utmaningar de står inför och med vilka aktörer de samverkar och samarbetar.

Mot bakgrund av rådande omvärldsläge fyller dessa centrumbildningar en viktig funktion, och mycket talar för att Sveriges samlade forskning och kunskap om Kina och Ryssland kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att säkerhetshotet från dessa länder trappas upp.

Fru talman! För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden. Det gäller internationell krishantering och fredsfrämjande insatser. Det gäller forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning. Det gäller exportkontroll. Det gäller nordiskt samarbete, och det gäller Sverigefrämjande.

Som utrikesutskottet tidigare har påpekat är anslagsmedlen inom det här utgiftsområdet inte själva den direkta orsaken till att effekterna blir som regeringen har avsett när det gäller att trygga Sveriges intressen i internationella relationer, men de här anslagen är smörjmedel som gör det möjligt för oss att agera i fler avseenden på den internationella arenan.

Det är också värt att notera att en betydande del av dessa medel - närmare 62 procent under förra året - går till att finansiera Sveriges obligatoriska avgifter till internationella organisationer där vi är medlemmar. Sveriges aktiva deltagande i de här organisationerna utgör en plattform för oss att föra fram vår utrikespolitik och få gehör för de mål som riksdagen har satt upp.

För Sverigedemokraternas del är jag särskilt glad över att det nordiska samarbetet fått förnyad fart sedan valet 2022 och i dag står i centrum i mycket av det internationella samarbetet. Det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet i sig och som gemensam flank i det internationella samarbetet i en rad organisationer har i modern tid sällan varit så centralt som det är i dag. Vi bildar en stark intressegemenskap. Vi är tillsammans med Polen och andra stater frontstater i stödet till Ukraina. Vi är grannar. Vi är likasinnade och kulturellt närstående, och vi har en gemensam samhällssyn och språkförståelse som är svårslagen i vår värld i dag. Det är en enorm styrka.

För vår del ser vi Sverige som en del av en i fallande skala nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med det vill jag understryka vikten av att fördjupa det nordiska samarbetet på fler områden. Det anser vi i dag är möjligt och strategiskt klokt även om oppositionen emellanåt kallar det passivt och provinsiellt i sin kritik mot regeringens utrikespolitik. Ofta är man då svaret skyldig vad alternativet skulle vara och hur vi då skulle nå framgång.

Sverigedemokraterna har också länge varit pådrivande för ett ökat anslag till Inspektionen för strategiska produkter, en tidigare liten myndighet vars betydelse blivit allt större i takt med ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. I vanlig ordning såg vi det komma tidigt, och vi välkomnar att fler nu har fått upp ögonen för detta.

Myndigheten förstärks i årets budgetproposition. Medel anslås för myndighetens arbete med ekonomisk säkerhet respektive uppdraget att vara behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner mot Ryssland och Belarus. En del av resurserna rör också permanent säkerhetshöjande åtgärder och medel för att genomföra efterkontroller i utlandet.

ISP bedöms behöva ett förstärkt anslag kopplat till det försämrade säkerhetspolitiska läget generellt. Ökningen har varit stor de senaste åren, från 55 miljoner kronor 2022 till 147 miljoner kronor 2024. Samtidigt går det inte att utesluta fortsatta förstärkningar framöver. Uppdragen har blivit fler utifrån ökad användning av sanktionsinstrumentet, ny lagstiftning mot utländska direktinvesteringar och efterkontrollverksamhet med mera.

Fru talman! Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att stödet till Ukraina otvivelaktigt fortsätter att vara den främsta och mest brinnande uppgiften på den utrikespolitiska scenen, en uppgift som innebär ett stort ansvar och väger tungt i vår tids historia.

Sveriges inträde i Nato markerar inte bara ett medlemskap utan ett paradigmskifte och en vändning i vårt säkerhetspolitiska landskap, där tidigare gränser suddas ut och nya allianser formas. Det här skiftet påverkar inte bara vårt försvar utan också vår utrikespolitik, där Sverige nu ska navigera i en värld där solidaritet, samarbete och gemensamt försvar står i centrum samtidigt som det är vår uppgift som valda av Sveriges folk att avpassa detta mot svenska intressen.

Genom att stå enat med sina allierade inom Natos tre kärnuppgifter avskräckning, kollektivt försvar och krishantering ska Sverige vara en aktiv och pådrivande kraft för fred och säkerhet. Samtidigt öppnar medlemskapet dörren till ett ännu tätare samarbete med länderna i den nordiska och nordisk-baltiska kretsen, vilket förstärker vår gemensamma säkerhet och stabilitet i vårt eget hem.

Europeiska unionen fortsätter att vara en central utrikespolitisk arena, inte bara som ekonomisk aktör utan som europeisk spelare på den globala utrikes- och säkerhetspolitiska scenen. Med det följer också ansvar. EU ska spela en mindre roll i inrikespolitiska angelägenheter och inte agera klåfingrigt i ärenden som vi hanterar bättre i kommuner, regioner och riksdag.

Samtidigt behöver unionen spela en större roll i det utåtriktade arbetet i det rådande omvärldsläget och säkerhetspolitiska läget. Ska kontinenten inte spela andrafiolen i både handelsfrågor och industriinvesteringar behöver man agera mer proaktivt i förhållande till både Kina och USA och agera tydligare mot Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea med flera som dagligen analyserar EU:s samlade svar på Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Är det inte genom fullskalig traditionell krigföring de utmanar EU är det genom hybrid- och cyberkrigföring. Europa är i många avseenden reaktivt snarare än proaktivt i dag. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Sveriges insatser för att bidra till internationell krishantering och fredsfrämjande verksamhet ska präglas av ett förebyggande perspektiv, där vi inte bara släcker bränder utan också arbetar för att rötterna till konflikterna ska kunna besegras.

Vi behöver undanröja gränshinder, inte minst i den nordiska kretsen men också bilateralt gentemot andra.

Vi behöver se Utrikespolitiska institutet, Sipri, FOI och andra som nyckelspelare i vårt arbete för global fred och säkerhet. De utgör en samlad förmåga och resurs för att vi beslutsfattare ska kunna navigera med aktuella sjökort på ett säkerhetspolitiskt stormande hav, oavsett om det rör Östersjön, Atlanten, Sydkinesiska havet eller andra vatten.

Slutligen ska Sverige fortsätta att arbeta för en demokratisk utveckling i de auktoritära staterna samt för stärkt yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta är, som vi alla vet, sammantaget en kamp som aldrig får stå stilla och inte heller gör det.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag som helhet och avslag till reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till vår reservation l, som gäller förändringen av budgetens anslagsstruktur. Regeringen har ju i budgeten valt att föreslå att en rad anslag ska slopas och i stället läggas ihop till ett gemensamt anslag. Detta drabbar bland annat freds- och konfliktforskningsinstitutet Sipri och Utrikespolitiska institutet, som inte längre kommer att ha riksdagsbundna anslag.

Vi anser att detta är mycket olyckligt. Så här brukar regeringar agera när de i nästa steg tänker minska anslagen kraftigt eller i värsta fall lägga ned verksamheten. Genom detta beslut är Sipri och Utrikespolitiska institutet inte längre skyddade mot detta genom ett riksdagsbeslut.

Vi lyfter i vår reservation särskilt fram Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, som i decennier varit en av världens mest ansedda institutioner när det gäller forskning, datainsamling och analys gällande väpnade konflikter, militärutgifter, vapenhandel och rustningskontroll. Sipri har funnits i nästan 60 år och rankas som ett av de högst respekterade instituten inom sitt fält. Man kan väl lätt säga att i tider av krig, som dessa, behövs sådan högkvalitativ forskning mer än någonsin. Sipri är till exempel en av de främsta källorna när det gäller att opartiskt och lättillgängligt sammanställa fakta om olika länders militära utgifter, vapenproduktion och vapenutveckling.

Enligt vår uppfattning står Sipri för en oundgänglig kunskapsbas, och vi får verkligen hoppas att regeringen inte nu tänker slarva bort den genom att skära ned på verksamheten eller lägga ned den. Det är i vart fall en mycket oroande signal när det riksdagsbundna anslaget nu som sagt stryks. Vi socialdemokrater kommer att bevaka denna fråga mycket noga framöver.

Fru talman! Det här är också ett tillfälle att lite bredare kommentera den aktuella utrikespolitik som regeringen bedriver. Om somligt är vi överens - om annat är vi det inte.

Till det vi är överens om hör stödet till Ukraina. Det stödet inleddes omedelbart av den socialdemokratiska regeringen 2022, direkt efter Rysslands anfall. Bara fyra dagar efter anfallet beslutade den socialdemokratiska regeringen om det första stödpaketet, innehållande både vapen, militär utrustning, fältransoner och ekonomiska resurser.

Detta har sedan fullföljts av den nya regeringen. Vi har varit i stort sett överens om det mesta när det gäller detta.

Det vi har framfört kritik mot är att regeringen av någon för oss okänd anledning valt att inte bidra med Jas Gripen till Ukraina, trots att Ukraina uttryckligen önskat detta. Att skapa herravälde i luften är något av det viktigaste som finns i moderna krig, och Jas lämpar sig verkligen utmärkt för Ukrainas förhållanden. Varför den svenska regeringen tvekar i denna fråga har vi inte fått något svar på.

Annars är nu den stora frågan framöver hur den amerikanska administrationen kommer att se på framtiden för Ukraina. De uttalanden som hittills har kommit från det hållet är mycket illavarslande.

På söndag åker vi med Sveriges Natodelegation till Washington för det årliga mötet med Transatlantic Forum, där vi bland annat kommer att få träffa amerikanska företrädare och parlamentariker. För oss blir det då viktigt att vara tydliga med hur viktigt fortsatt amerikanskt stöd till Ukraina är, inte bara för Ukraina utan för hela Europa.

Om USA sviker Ukraina kan följderna bli mycket allvarliga. Tankarna går till München 1938, när västmakterna sålde ut Tjeckoslovakien till Hitlertyskland. Den eftergiftspolitiken ledde bara till mer krig - det vet vi nu. Vi får inte upprepa 1930-talets misstag och ge efter för en aggressiv despot.

Oavsett vilken den amerikanska hållningen kommer att vara framöver måste Europa enligt vår uppfattning fortsätta att stå kvar vid Ukrainas sida så länge det behövs.

Fru talman! Internationell lag och folkrätt måste följas av alla, alltid. Detta betänkande handlar om internationella relationer och samarbeten. Att den internationella rätten måste följas av alla innebär att det aldrig får råda något som helst tvivel om att samma regler gäller för alla. Några dubbla måttstockar ska vi inte ha. Likaväl som Ryssland måste lämna ockuperad mark i Ukraina måste Israel lämna ockuperad mark i Palestina.

Det har nu gått över ett år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Det var en fruktansvärd dag, med 1 200 döda israeler och över 200 tagna som gisslan. Men den dagen har sedan följts av ytterligare över 400 fruktansvärda dagar. Kriget har krävt mer än 40 000 döda i Gaza, varav över 70 procent är kvinnor och barn. Vidare ligger 80 procent av Gaza i ruiner, och en hel befolkning är traumatiserad.

I går hörde vi att Gaza nu är den plats på jorden där flest barn fått genomgå amputationer, ofta utan bedövning. Man kan sätta sig in i den situationen - att vara ett barn som tvingas till amputation av sin arm eller sitt ben utan någon bedövning. Alla förstår att detta sätter spår. De fysiska skadorna är för livet - det förstår alla - men det innebär också psykiska skador för livet. Hur ska han eller hon klara sig på en plats som Gaza efter detta? Hur kommer det här barnets liv att se ut? Så långt Gaza.

På Västbanken ser vi också ett ökat våld. Extrema militanta bosättare har fått fria händer att döda och trakassera de palestinier som bor där. Bosättarna har beväpnats av den israeliska regeringen och bildar miliser som utan repressalier kan angripa försvarslösa palestinier - döda dem, misshandla dem och ta deras egendom. Det är en skamfläck i internationell politik att detta får fortgå. Det man gör är att plåga ett folk till underkastelse för att de till slut ska ge upp själva drömmen om en egen palestinsk stat att leva i.

Hittills har det internationella samfundet stått handfallet. Men i dess skugga har i stället det internationella juridiska systemet klivit fram. Utslagen i Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen har varit tydliga. Israels ockupation måste upphöra. Bosättningarna är illegala och måste utrymmas. Både Hamasledarna och det israeliska ledarskapet måste utredas för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Att det internationella rättssystemet nu kliver fram är på sätt och vis ett ljus i det annars kompakta mörkret. Både ICC och ICJ måste nu få starkt och oreserverat stöd av världens regeringar, även den svenska. Även den svenska regeringen måste vara tydlig med att om någon av de misstänkta, till exempel Netanyahu, skulle välja att resa till något av ICC-länderna ska han gripas och lämnas ut till Internationella brottmålsdomstolen.

Återigen: Lagen måste gälla lika för alla, oavsett om den misstänkte skulle heta Putin eller Netanyahu. Så sent som i morse hörde jag utrikesministern kommentera detta, och jag hörde henne svaja just i frågan om huruvida Netanyahu skulle gripas och lämnas ut till ICC. Jag tycker att det är viktigt att vi nu får ett klart besked från regeringen och regeringspartierna om vad som egentligen gäller. Detta är inte en fråga som man kan svaja om. Om ICC har beslutat att någon ska gripas och utlämnas är vi skyldiga att verkställa det. Då ska vi göra det, punkt och slut.

Ett annat ljus i mörkret är trots allt att stödet för en palestinsk stat nu ökar. När Sverige för tio år sedan erkände Palestina som stat bröt vi på sätt och vis ny mark. Vi var det första EU-land som erkände Palestina, men vi var inte först i världen med det. Totalt hade då 135 länder erkänt Palestina. Nu, tio år senare, är det 149 länder som har erkänt Palestina. De senaste är också europeiska länder: Norge, Spanien och Irland, och det kommer fler, för bollen är nu i rullning.

Mer än tre fjärdedelar av FN:s medlemsländer erkänner Palestina, och för första gången har Palestina också en egen plats i FN:s generalförsamling med rätt att lägga fram förslag och tillägg till andras förslag. Det internationella stödet för Palestina växer alltså vecka för vecka.

Men det som nu framför allt krävs är en omedelbar vapenvila, och det kan bara ske genom förhandlingar. Hamas måste naturligtvis släppa gisslan, men detta kommer man inte att uppnå genom att fortsätta att döda och lemlästa människor i Gaza eller på Västbanken. Man bekämpar inte terrorism genom att urskillningslöst döda oskyldiga. Tvärtom bygger man upp för ny terrorism. I stället måste det internationella samfundet pressa aktörerna för att få till stånd nya förhandlingar där också gisslanfrågan kan lösas.

En enig riksdag har krävt att ytterligare press ska läggas på Iran genom att Islamiska revolutionsgardet ska terrorlistas. Här måste den svenska regeringen intensifiera arbetet.

En enig opposition har också krävt att EU:s handelsavtal ska pausas tills Israel lever upp till internationell rätt. Jag tycker att det säger sig självt att EU inte ska ha sådana förmånliga handelsavtal med ett land som misstänks för brott mot mänskligheten, som har förkastat tvåstatslösningen och som bedriver något som inte kan beskrivas på annat sätt än som etnisk rensning av de palestinska områdena. Det är inte rimligt.

Därutöver måste också bosättarnas varor stoppas från att nå EU-marknaden, och de extrema bosättarna måste beläggas med kraftigt utökade sanktioner.

Fru talman! Det fruktansvärda dödandet kommer att fortsätta så länge det internationella samfundet låter det pågå. Men det kan upphöra om det internationella samfundet sätter ned foten, och det måste ske nu, innan fler oskyldiga dödas.

Fru talman! Julen närmar sig. Det är en tid när man kan önska sig saker. Jag skulle önska att vi på det nya året kunde få till stånd en förändring i den svenska regeringens attityd i en rad frågor, så att den svenska regeringen inte längre uppträder så tyst och så passivt i viktiga internationella frågor.

Vi ser till exempel hur Sverige lägger ned sin röst i viktiga omröstningar i FN. När man lägger ned sin röst överlåter man åt andra att bestämma, och Sverige drar sig undan från den internationella scenen. Det är enligt min uppfattning fel inriktning. Sverige måste ha en aktiv utrikespolitik med en stark röst, inte vara tyst och sitta passivt.

(Applåder)

Fru talman! Det ärende vi debatterar i dag - internationell samverkan, utrikesutskottets betänkande nummer 1 och utgiftsområde 5 i budgeten - är utan tvekan ett av årets viktigaste ärenden. Jag skulle säga att detta understryks av att det faktiskt också var internationell samverkan som debatterades i försvarsutskottets debatt här tidigare i dag.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed avslag på de reservationer som finns. Jag vill också nämna att utskottet i sitt arbete med att bereda regeringens förslag till budget för 2025 har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången utgör ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialog som kommer att föras med regeringen. Men i mitt anförande kommer jag att fokusera på regeringens förslag till anslag för 2025 inom utgiftsområde 5.

Fru talman! I vårt geografiska närområde pågår ett fullskaligt krig, Rysslands aggressivitet gentemot Ukraina. Låt mig nämna att kriget har pågått länge: två år och tio månader. Men kriget inleddes långt tidigare. Det började med Majdan, där ukrainare uttryckte sin vilja att Ukraina skulle gå med i EU. Det blev ett aggressivt händelseförlopp. President Janukovytj flydde 2014 till Ryssland, och vad som sedan hände vet vi alla.

År 2014 skedde också en illegal annektering av Krim. Proryska separatister i östra Ukraina - i Donetsk och Luhansk - tog makten i regionerna. OSSE tillsatte observatörsstyrkor, men Ryssland har sedan sett till att de har försvunnit.

Ukraina är sedan 2014 ett land som är hårt ansatt av Ryssland. Ukraina är ett land med internflyktingar - närmare 850 000 flydde från Donetsk och Luhansk när Ryssland ockuperade regionerna.

Men låt mig också säga några ord om det krig som Ryssland initierade den 24 februari 2022. Redan innan kriget startades höll Ryssland en stor militärövning med truppansamlingar i Belarus och runt hela Ukrainas gränser. Putin sa lugnt: Det här är en övning, ingenting annat. Sedan visades fejkfilmer på tv där Putin hävdade att Ryssland skulle dra tillbaka sin militär. Vad var det? Ingenting annat än lögn och åter lögn! Ett par dagar därefter kom stridsvagnarna in i Ukraina.

Jag tar upp detta, för det präglar den miljö som Sverige och världen befinner sig i i dag. Det präglar de internationella relationerna. Det präglar ekonomin och hela vårt liv.

Fru talman! Därför måste också regeringens förslag till budget ses i ljuset av det krig som äger rum i vår närhet och i ljuset av de konflikter som råder världen över. Det handlar också om det som har skett i Mellanöstern efter att terrororganisationen Hamas tågade in i Israel den 7 oktober och tog gisslan, efter att terrororganisationen Hizbollah attackerade Israel och efter att Iran gav sig in i kriget.

Utgiftsområdet Internationell samverkan syftar till att säkerställa Sveriges intressen och förbindelser med andra länder. Jag säger detta, för det är lätt att glömma det när vi står här och pratar om internationella relationer och internationella konflikter. Men de insatser som finansieras med medel från utgiftsområde 5 ska ses i ett sammanhang där även effekten av andra offentliga aktörers insatser ska ingå.

Jag skulle också vilja säga att det svenska näringslivet är oerhört viktigt för hur Sverige uppfattas internationellt.

Vad är det för värden som finns med? Det är demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, transatlantiskt samarbete, nordiskt samarbete och, förstås, vårt medlemskap i Nato, som är oerhört viktigt för vår trygghet och säkerhet. Det handlar också om fortsatt stöd till Ukraina och, förstås, om fred och säkerhet och jämställdhet. Detta är värden som finns med i budgeten och som kommer att finnas med i den utrikespolitiska deklarationen, som presenteras årligen, i februari.

Fru talman! Jag ska inte upprepa de indikatorer som finns i budgetförslaget. De har nämnts av Aron Emilsson. Det är precis dessa indikatorer som är oerhört viktiga och som vi kommer att följa upp.

Men låt mig nämna att ungefär hälften av anslaget går till avgifter till internationella organisationer. Jag nämner detta eftersom den svenska kronan fluktuerar och avgifter till organisationer höjs. Detta ser vi också genom att det i tilläggsbudgeten fanns ett ökat anslag för just avgifterna till internationella organisationer.

Här är det viktiga organisationer - det vill jag nämna. FN är Sveriges viktigaste internationella organ. Det ser vi genom att Sverige regelbundet deltar i FN:s insatser och arbetar för att FN:s beslut ska få gehör. Här vill jag nämna en del som finns med i budgetbetänkandet. Det handlar om Arms Trade Treaty, ATT, som Sverige stöder och var med och drev igenom tidigt på 2010-talet. Detta är fortfarande aktuellt för kontroll av vapenhandeln.

Men det är också viktigt att Sverige, som är en av FN:s tio största bidragsgivare, får inflytande i paritet med det bidrag som Sverige betalar till FN - detta för att vi ska kunna säkerställa att de värden vi står för får genomslag i FN:s arbete.

Jag vill nämna ett annat organ som är viktigt i anslagsområdet. Det är Nordiska ministerrådet, som just handlar om vår samverkan i Norden. Nu när de flesta länder runt Östersjön är med i Nato kan jag se att det finns en gemensam grund att arbeta vidare på.

Europarådet, som har uteslutit Ryssland och som arbetar för ett ansvarsutkrävande när det gäller Rysslands aggression mot Ukraina, är oerhört viktigt. Ryssland måste stå till svars för det militära övergrepp som Ryssland begår, och Ryssland måste vara med och betala för återställandet av landet.

Fru talman! Nu överskrider jag min talartid - jag ber om ursäkt för att jag gör det. Men OSSE är en organisation som ligger mig varmt om hjärtat. OSSE bildades under kalla kriget, en tid av upprustning. Den tiden skiljer sig väldigt mycket från den tid som vi i dag befinner oss i. Det är upprustning också i dag, men det är även aggressiva krig.

Tyvärr kan jag konstatera att Ryssland och Belarus missanvänder OSSE. I stället för att se till att OSSE kan fungera tillfredsställande görs allt från den ryska sidan för att blockera OSSE:s verksamhet. Här måste jag säga att det är glädjande att se, fru talman, hur den mänskliga kreativiteten övertrumfar ondskan. Till exempel har Ryssland blockerat civila samhällets konferens, som av tradition alltid har arrangerats i OSSE eftersom civilsamhället är viktigt för säkerheten. Men här har ordförandeskapet sett till att inte ta av OSSE:s budget. I stället har man samlat in frivilliga bidrag och därefter sett till att det blir en vecka med civilsamhället och speciellt fokus på Ukraina, Ryssland och Belarus. Civilsamhället är nämligen viktigt för att skapa fred.

Det finns flera organisationer som jag kan nämna, men jag stannar vid detta av respekt för talartiden.

Jag vill säga några ord till. Jag finner det helt grundlöst att man hävdar att regeringen ska dra ned på anslagen till Sipri. Det handlar om att flytta anslagen till en annan budget, men det går alltid i ett budgetsammanhang att hävda saker som egentligen inte finns. Men att man slår ned på en fråga där anslaget är flyttat och ansvaret för verksamheten flyttas är tråkigt. Verksamheten kommer ju att finnas kvar. Det är också något som regeringen säger i sin budget. Forskning och utvärdering är oerhört viktigt i denna tid då vi lever i en orolig värld.

Låt mig nämna ytterligare en fråga som jag finner angelägen att betona. Området i Sveriges närhet är viktigt och prioriterat för vår säkerhet och vår fred. Men det finns också andra länder av stor betydelse. Jag tänker på Kina, ett land vars betydelse har ökat. Kina ägnar sig mestadels åt handel som ett sätt att påverka och styra andra länder. Men jag vill nämna att det hot som Kina utövar mot Taiwan måste tas på allvar. Det är fullständigt oacceptabelt och ingenting som ska kunna passera obemärkt.

Fru talman! Av respekt för tiden stannar jag här.

(Applåder)

Fru talman! Vi diskuterar betänkandet om internationell samverkan och internationella relationer. Till detta hör att vi upprätthåller internationella institutioner, till exempel de internationella domstolarna. Vi respekterar alltså de beslut som de internationella domstolarna fattar.

Nu har Internationella brottmålsdomstolen beslutat att begära att bland annat Benjamin Netanyahu ska gripas, misstänkt för brott mot mänskligheten. Margareta Cederfelt vet mycket väl vilka förpliktelser vi har, inte minst som före detta president för den parlamentariska församlingen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

I morse hörde jag utrikesministern svaja i frågan om huruvida vi i Sverige skulle agera om vi fick möjlighet att gripa Benjamin Netanyahu. Något klart svar kunde hon inte ge i radion i morse.

Då ställer jag frågan till Margareta Cederfelt: Anser Margareta Cederfelt att vi i Sverige har en skyldighet att gripa och lämna ut brottsmisstänkta, till exempel Benjamin Netanyahu, om vi har den möjligheten?

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan. Ja, det stämmer att jag har varit president för OSSE:s parlamentariska församling. Jag har också varit president för en organisation som heter Parliamentarians for Global Action, en frivillig organisation för parlamentariker som arbetar för rättsstatens principer, däribland ICC. Tack vare PGA:s arbete har ett stort antal länder ratificerat Romstadgan och därmed gått med i ICC.

Putin är en annan världsledare som har fått en dom över sig från ICC. När det gäller ICC:s utlåtande och domar säger jag: Detta är en fråga för utrikesministern att ta ställning till. Jag kan inte stå här och säga någonting om det.

Men vad jag kan säga är: Hamas ska omgående frige gisslan. Jag tycker att det är mycket beklagansvärt att frågan om gisslan alltmer tonar bort i debatten. Här har vi flera hundra oskyldiga israeliter som har tagits som gisslan, däribland spädbarn och åldringar. Ingen information om dessa har läckt ut. Det är förfärligt. Ska det bli en långsiktig fred i Mellanöstern måste också gisslan friges. Jag kan inte se att det finns en grund för fred om inte terrororganisationen Hamas friger gisslan. Detta hoppas jag att Morgan Johansson också står bakom.

(Applåder)

Fru talman! Det är en självklarhet att jag gör det. Det sa jag också i mitt huvudanförande.

Jag lyssnade väldigt noga på vad Margareta Cederfelt hade att säga i sakfrågan. Hon hade ingenting att säga i sakfrågan.

Margareta Cederfelt har varit president i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Margareta Cederfelt vet mycket väl vilka förpliktelser vi har mot de internationella institutionerna. Om ICC har fattat beslut om att en person ska dras inför domstol och vi får möjlighet att gripa vederbörande ska vi göra det, och då ska vi också lämna ut den här personen. Det spelar ingen roll om den personen heter Putin eller Netanyahu. Det spelar ingen roll om det är någon av Hamasledarna eller den före detta försvarsministern i Israel. Det spelar ingen roll vem det är. Om Internationella brottmålsdomstolen har sagt att personen ska gripas och lämnas ut ska man göra det om man har möjlighet.

Det förvånar mig, fru talman, att Margareta Cederfelt inte kan svara ett klart ja på frågan. Internationell rätt är inget smörgåsbord där man kan sitta och välja: Den regeln ska jag följa men inte den; det beslutet tycker jag inte om, men det tycker jag om. Det är inte så. Om man ska kunna upprätthålla internationell rätt måste man ha samma måttstock i alla situationer. Det är så en rättsstat fungerar. Det är så en regelbaserad rättsordning fungerar.

Margareta Cederfelt har en chans till nu. Hon har två minuter på sig att rakt upp och ned svara ja på frågan: Om vi har möjlighet att gripa någon av dem som Internationella brottmålsdomstolen nu vill ska dras inför rätta, har då Sverige en skyldighet att göra det? Vad tycker egentligen Margareta Cederfelt om detta?

(Applåder)

Fru talman! Morgan Johansson lyfter rättsstatens principer. De är oerhört viktiga. Sverige är ett land som står upp bakom rättsstatens principer och driver dessa. Det är också någonting som regeringen gör. Men det är inte upp till mig att i talarstolen säga: Just vid det ögonblicket ska ett gripande ske!

Däremot kan jag som parlamentariker säga att Sverige är ett rättsland och en rättsstat. Jag kan också säga att den gisslan som är tagen ska friges omgående. Då menar jag den gisslan som terrororganisationen Hamas har tagit och inte frigivit. Det här är, tycker jag, ett stort brott mot rättsstatens principer och en fråga som absolut inte är förhandlingsbar. Se till att frige gisslan - alla dessa oskyldiga som vi inte vet ett dugg om och vars anhöriga svävar i ovisshet!

Snart kommer den kristna julen för protestanter och katoliker - något senare för de ortodoxa. Se till att frige gisslan! Terrororganisationen Hamas agerande är helt oacceptabelt. Här borde det palestinska ledarskapet agera. För inte står väl det palestinska ledarskapet bakom en terrororganisation?

(Applåder)

Fru talman! En oroväckande trend som vi ser globalt är ett mer öppet ifrågasättande av internationella konventioner. Högermän och auktoritära ledare bryter eller ignorerar undertecknade konventioner allt oftare.

Nu har denna trend också kommit till Sverige. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tvekade inte en sekund att ifrågasätta Internationella brottsmålsdomstolens arresteringsorder av hans kompis Benjamin Netanyahu.

Nästa konvention att ifrågasätta gällde landminor. Med diffusa argument om att minor kanske skulle skydda Sverige ska nu mark och natur förstöras för generationer framåt med stora risker. Särskilt barn och djurliv drabbas.

Det finns verkligen goda skäl till att mänskligheten borde förbjuda landminor och klusterbomber. Tidigare krig och konflikter där dessa har använts är alltför tydliga exempel på det. 40 procent av alla klustervapen exploderar inte utan finns kvar. 97 procent av alla offer har varit civila. Särskilt många av dem har varit barn.

Sverige undertecknade och ratificerade Ottawakonventionen om minor 1998, och 2012 skedde samma sak med konventionen mot klustervapen. Detta har vi här i riksdagen beslutat. Vi har åtagit oss att följa dessa konventioner, för internationell rätt ska gälla. Det är det som skapar mänsklig säkerhet och gör att krigsförbrytare kan hållas ansvariga.

I förlängningen kommer högerns urholkning av internationella konventioner att få konsekvenser för hur vi kan fördöma och utkräva ansvar av dem som bryter mot internationell rätt. Vi kan inte plocka körsbären ur kakan, utan hela den internationella rätten måste gälla, oavsett vem som begår brottet.

Därför behöver vi nu visa stöd för internationella organ som upprätthåller den internationella rätten. De utsätts nu för en enorm press från diktaturer och auktoritära ledare som vill bestämma sitt eget regelverk. Men att nu även demokratier ger understöd till denna urgröpning är någonting vi måste stoppa.

Därför har Vänsterpartiet med anledning av Israels krig mot Gaza lyft att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, måste få ökade resurser för att kunna utreda alla krigsbrott. De ansvariga för våldet, på alla sidor, måste givetvis ställas inför rätta. ICC måste få tillräckliga resurser för att kunna ställa de ansvariga till svars med anledning av Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina. Därför har vi föreslagit att 15 miljoner kronor ska tillföras ICC.

Vänsterpartiet står också bakom Sydafrikas anmälan till ICJ, Internationella domstolen, i frågan om Israels folkmord, som utreds juridiskt där. Vi anser att det är dags för Sverige att likt andra länder ansluta sig till Sydafrikas anmälan om folkmord. Vänsterpartiet har återkommande lyft vikten av att Internationella domstolen i Haag tillförs mer resurser, så att den har de nödvändiga förutsättningarna att utreda de brott som begåtts. Därför föreslår vi att 15 miljoner tillförs ICJ.

Sammantaget tillför Vänsterpartiet 30 miljoner kronor till anslaget för 2025 för att upprätthålla internationell rätt. Jag måste säga att jag välkomnar Socialdemokraternas tydlighet i den här kammaren men oroas av högerns urgröpning, som vi hörde ett tydligt exempel på i replikskiftet nyss. Det krävs att vi visar ansvarstagande och att vi utkräver ansvar av politiska ledare globalt, oavsett om de finns i Ryssland, i Israel eller i Sudan.

Under Putins tid vid makten i Ryssland har landet gått från begynnande demokrati tillbaka till diktatur. Vi ser i dag ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.

Den auktoritära utvecklingen kulminerade i Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022. Ryssland har därmed visat att man är ett reellt säkerhetspolitiskt hot mot sin omgivning.

Men Putins regim är också ett hot mot alla de invånare som motsätter sig hans styre och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja kampen för en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten både i vårt närområde och framför allt för Rysslands grannländer.

I en rapport av Stefan Ingvarsson och Ekaterina Kalinina från Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet redogörs för hur levande det ryska civilsamhället är trots det omfattande förtryck som pågår från Putins regim. Samtidigt konstateras att det svenska stödet till dessa aktörer behöver bli mer omfattande än vad det är. Det ryska civilsamhället finns i dag både i och utanför Ryssland. Några har slagit sig ned här i Sverige, andra finns i länder där det är enklare för ryssar att få visum. Samtidigt finns för dem som oppositionella hela tiden en risk att Putins regim ska komma åt dem långt utanför Rysslands gränser.

Det som rapporten framför allt gör är att ta död på myten om att aktörerna bara finns i utlandet. I stället konstateras det att det finns en myriad av aktörer i Ryssland. Det svåra här är snarare att se dem och att sätta ut dem på en karta än att säga att de inte finns. De finns i många slutna rum på säkra avstånd från Putins maktapparat. Det är demokratiska initiativ som finns över hela Ryssland och som behöver vårt stöd. Oberoende journalistik och granskning kan också ge oss ökad kunskap om det faktiska läget i Ryssland. Och det hänger ofta ihop med länken mellan inhemska aktörer och just de aktörer som har tvingats att etablera sig utanför landets gränser.

Vi behöver därför en modig svensk utrikespolitik som vågar stötta ett levande ryskt civilsamhälle för att demokratin en dag ska spira i vårt grannland. För mig är det nämligen uppenbart att regeringen i dag inte gör tillräckligt utifrån att man tror på mytbildningen och att vi behöver se ett förnyat förhållningssätt att stödja den ryska oppositionen.

Fru talman! I augusti 2020 hävdade Aleksandr Lukasjenko att han vunnit det så kallade valet i Belarus. Det hade han inte. Det belarusiska folket reste sig i miljontal och demonstrerade. Men Lukasjenko skydde inga medel och kuvade folket genom en brutal repression mot allt och alla. Men framför allt sitter han kvar tack vare stöd från sin diktatorkompis Putin.

Europa och västvärlden gjorde många fel inför valet, och efter valet tog det alltför lång tid innan sanktioner kom på plats. Men striden om demokratin i Belarus är långt ifrån över. Lukasjenkos utmanare, Svetlana Tichanovskaja, har varit tydlig med att det behövs stöd till oppositionen.

I Belarus pågår förtrycket i oförminskad takt, och även om några politiska fångar har blivit släppta under den senaste tiden är det väldigt tydligt att förtrycket består.

Jag hade förmånen att lyssna på Svetlana Tichanovskaja så sent som för en dryg vecka sedan. Hon reser fortfarande runt i världen i sin fängslade makes namn och lyfter fram det belarusiska folkets kamp. Och vi får inte ge upp hoppet om denna kamp. Det är en kamp som är tydligt länkad till Ukrainas frihetskamp mot rysk dominans i regionen, och det är tydligt att folket har fått nog och att Lukasjenkos regim en dag kommer att falla.

Det är mot denna bakgrund som vi i Vänsterpartiet i vårt budgetförslag avsätter 20 miljoner extra i stöd till rysk och belarusisk opposition för 2025.

Fru talman! Vänsterpartiet ser budgeten som en helhet. Därför kommer vi vid dagens votering inte att delta i beslutet. Men vi står bakom vår motion och vårt särskilda yttrande med anledning av utgiftsområde 5, Internationell samverkan.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Internationell samverkan är vårt allra viktigaste verktyg för en fredlig och trygg värld. Genom dialog och samarbete med andra länder kan vi stärka vår säkerhet och trygghet samt få möjlighet att främja de värden som är viktiga för oss på en global arena. Sveriges medlemskap och engagemang i internationella organisationer möjliggör genomslag för vår utrikespolitik och utgör också en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Fru talman! Vi lever i en allvarstid med ett svårt säkerhetspolitiskt läge där många stora kriser pågår och flera komplexa konflikter delvis samspelar. Det är krig i vårt närområde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellanöstern befinner sig i en oerhört svår och spänd situation efter Hamas avskyvärda attack mot Israel och Israels svar för att bekämpa terrorn. Den humanitära situationen i Gaza är frukantsvärd, och det finns enorma akuta behov. Vi har också ett flertal andra stora humanitära kriser i världen i länder som Afghanistan, Etiopien, Myanmar, Sudan, Syrien och så vidare.

Just i Syrien kunde vi i helgen igen se hur islamistiska rebeller och jihadister attackerade och intog storstaden Aleppo i norra Syrien, vilket har skapat stor oro och osäkerhet hos civilbefolkningen särskilt bland kristna och andra minoriteter. De riskerar att förföljas eller tvingas på flykt på samma sätt som när Isis härjade i regionen med förödande konsekvenser. I denna svåra situation behöver Sverige, EU, FN och det internationella samfundet agera skyndsamt och kraftfullt för att skydda och hjälpa civilbefolkningen och de utsatta minoriteterna.

Mellanöstern har präglats av svåra konflikter under de senaste två decennierna med stora humanitära konsekvenser. Här behöver Sverige tillsammans med EU och FN agera för att bekämpa förtryck och förföljelse och främja fred, stabilitet och mänskliga fri- och rättigheter. Det gäller särskilt skydd och säkerhet till regionens olika religiösa minoriteter, däribland kristna, som verkar i en särskild utsatthet och som har genomlevt svår förföljelse och förtryck. Det är av denna anledning som vi kristdemokrater länge har arbetat för att religionsfrihet ska få större prioritet i svensk utrikespolitik. Och med oss i regeringsställning blir det nu också skillnad när vi tydligt framhäver både utrikes- och biståndspolitiken.

Fru talman! För oss kristdemokrater är utrikespolitiken också en möjliggörare för att främja vissa värden och principer, som människovärdet och solidaritet med våra medmänniskor. Internationell samverkan ger oss möjlighet att i praktiken sätta dessa principer genom att bygga broar, värna fred och säkerhet och stå upp för de mest utsatta i världen.

Fru talman! Sverige är ett land med en stark utrikespolitisk röst. Och i anslagen för utgiftsområde 5 finns det också medel till olika internationella organisationer som FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete, till freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter och till forskning och samarbete inom Norden. Därutöver har vi vårt medlemskap i EU och numera även i Nato som avgörande plattformar för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Det är just på de internationella arenorna som Sverige kan göra skillnad i de stora frågorna. Sveriges deltagande och engagemang utgör en viktig plattform för att i praktiken få genomslag för vår svenska utrikespolitik och för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, fred och frihet. Genom att stå upp för en regelbaserad världsordning kan vi också bidra till att skapa säkerhet och välstånd. För att göra just detta behöver vi också en tydligare ställning mot auktoritära och förtryckande stater. Sverige behöver vara en drivande kraft för förändring inom FN för att stater inte ska kunna komma undan ansvar gällande kränkningar av mänskliga rättigheter. FN behöver bli mer handlingskraftigt och agera resolut för att försvara dessa värden.

Fru talman! Sveriges internationella samverkan är mer än bara diplomati. Den är också ett uttryck för vår vilja att bidra till en bättre värld. Genom att delta i de internationella samarbetena och stå upp för fred, mänskliga rättigheter och demokrati kan vi säkerställa att Sveriges röst fortsätter att höras globalt. Som kristdemokrater är vi också övertygade om att detta är vår moraliska plikt. Vi ska därför fortsätta att utveckla detta arbete för Sveriges intressen och för världen.

(Applåder)

Fru talman! Jag hoppas att vi ska kunna votera om detta betänkande klockan fyra. Med tanke på hur tiden har dragit iväg får vi väl fundera på om det kommer att vara möjligt, men jag kommer att bjuda kammaren på tid.

Det gör jag genom att hänvisa till min reservation, där man kan läsa att Sverige inte ska tystna under auktoritära ledares maktanspråk och inte heller bedriva en utrikespolitik som är inåtvänd och nationalistisk. Sverige ska stå upp för Ukraina. Vi i Centerpartiet är också tydliga - det är därför vi har en reservation trots att vi inte brukar delta i besluten - med att vi, även om vi har samma utgiftsram, inte vill ge UD eller regeringen en påse pengar att fritt använda. Vi vill i stället definiera vad som är säkerhetspolitiskt strategiska insatser, och det gör vi genom att fördela om pengarna.

Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det var ett gott försök att spara tid! Jag vill dock informera om att vi med anledning av parentationen klockan 16.00 kommer att behöva ajournera kammarens sammanträde klockan 15.50. Parentationen kräver nämligen en del förberedelser. Det är bra om alla vet om det.)

Fru talman! Goda internationella relationer är helt avgörande för möjligheten att säkra mänskliga rättigheter och få till stånd fred i världen.

Vi befinner oss i dag i ett kallt krig mellan å ena sidan auktoritära länder och å andra sidan demokratiska länder. Detta kalla krig tar sig också varma uttryck, och Ukraina är ett sådant exempel. Rysslands fullskaliga invasion är ett hot inte bara mot Ukraina utan mot hela den demokratiska världen. Vi måste se till att Ukraina vinner och, vilket är lika viktigt, att Ryssland tydligt förlorar kriget.

Fru talman! Kriget mot oss i den demokratiska världen bedrivs inte bara med soldater och stridsvagnar, utan det pågår också ett ekonomiskt krig. Det är ett krig som kanske framför allt bedrivs av Kina, som med strategiska investeringar eller genom att göra länder handelsberoende utövar politisk påtryckning på andra. Detta är också en form av krigföring, bara med ekonomiska muskler. På samma sätt har Ryssland använt gasen för att utpressa.

Det pågår ett krig mot våra internationella institutioner. I grunden kräver vår liberala, demokratiska världsordning att vi är regelbaserade - att de demokratiska institutionerna och de juridiska internationella institutionerna upprätthålls. Också där bedriver Kina, Ryssland, Iran och andra en form av krig.

Fru talman! Kina, som det är väldigt viktigt att framhålla hotet från, bedriver folkmord på uigurerna i Xinjiang. Man hotar Taiwan på ett sätt som liknar hur Ryssland tidigare, innan den fullskaliga invasionen, hotade Ukraina. Man försätter också oss och andra länder i beroendeställning genom så kallade investeringar. Allt detta gör man eftersom man är med i det kalla krig som utkämpas mot oss här och nu.

Vi kommer att behöva satsa mer på att ha hårdare lagstiftning mot strategiska investeringar från de här länderna - liksom, tror jag, mot investeringar som svenska företag gör i de länderna. Det skapar nämligen också en beroendeställning. Betänkandet handlar delvis om Inspektionen för strategiska produkter, som kommer att behöva få ett utökat ansvar för detta.

Det är också glädjande, fru talman, att vi kommer att ha enklare regler för vapenförsäljning till allierade demokratier.

Fru talman! Jag tänker också vara kortfattad för att vinna tid. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade tänkt prata lite grann om det här med den regelbaserade världsordningen och hur vissa partier ifrågasätter ICC:s arresteringsorder, liksom om hur ifrågasättandet av arresteringsorder bidrar till att underminera och ifrågasätta ICC:s oberoende och legitimitet.

Jag hade även tänkt prata om att vi ser en massa olika typer av kriser och krig runt om i världen, såsom hybridkrigföring, terrorism och extremism, och om hur viktigt det är att vi ökar det internationella samarbetet och förståelsen länder och regeringar emellan.

Jag hade tänkt prata om att det är viktigt att vi lägger ännu mer resurser på kärnvapennedrustning och på forskning om kärnvapennedrustning. Jag hade även tänkt prata om hur viktigt det är att vi fortsätter stödja Svenska institutets arbete med att stödja belarusisk kultur och Östersjösamarbetet.

Jag hade tänkt prata om hur viktigt det är att vi fortsätter att stödja de FN-organisationer som stöder det internationella samarbete vi vill ha och om hur viktigt det är att vi inte lägger alla pengar i en och samma korg, det vill säga stöder svenska företags export och tar pengar från de absolut fattigaste länderna för att ge till Ukraina. Självklart ska stödet till Ukraina vara stort - vi ska ge Ukraina det de behöver - men vi får inte fortsätta att flytta pengarna från dem som behöver dem allra mest. Jag hade även tänkt prata om en del av de FN-organisationer som gör mycket av det här arbetet men som regeringen mer och mer skär ned stödet till.

Eftersom Miljöpartiets förslag för utgiftsområde 5 ligger högre än den rambudget som klubbades igenom i riksdagen i förra veckan har vi ingen reservation som vi kan yrka bifall till. Jag får i stället hänvisa till vårt särskilda yttrande och till Miljöpartiets hela budgetförslag.

Jag vill också uttrycka att jag är lite skeptisk till att det ska gå till så att en av riksdagens talmän i debatten pressar oss ledamöter att vara så kortfattade som möjligt, trots att vi har skrivit upp oss för åtta minuters talartid, för att debatten ska hinna avslutas före voteringen. Det kan inte ligga på oss små partier - som är sist i talarordningen - att försöka pressa ned vår tid när det finns partier som har dragit över sin talartid betydligt.

Ledamoten hade utrymme att prata lite till, men vi beklagar om det upplevdes som stressigt. Det är ibland svårt att parera det här.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)