Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation. Dessutom har vi ett särskilt yttrande som beskriver vår inställning till den nuvarande regeringens budget. Moderaterna föreslår inte några ändringar i anslaget i det här ärendet, men vi har en annan inriktning på politiken.

Världen är mer oförutsägbar och osäker. Detta ställer krav på Sverige som internationell aktör och betonar vikten av fungerande internationell samverkan. Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning. Vi ska främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, och vi ska hävda internationell rätt och jämställdhet. Sammantaget är det nu viktigare än på många år. Syftet med vår politik är att omvandla förtryck till frihet, fattigdom till framsteg och resursslöseri till hållbar utveckling.

Utmaningarna är många och mycket svåra. Kriget i Syrien har lamslagit både regionen och det internationella samfundet. Flera länder i Mellanöstern faller samman med våld, krig och flyktingströmmar som följd. Turkiet blir alltmer auktoritärt. Rysslands illegala annektering av Krim och den ryska aggressionen mot Ukraina har i grunden skakat den europeiska säkerhetsordningen.

Nordkorea har eskalerat sitt kärnvapenprogram - inte minst gårdagens nyheter visar detta - och Kina visar tydliga tecken på att vilja spela en alltmer central roll globalt, ekonomiskt och militärt.

Trumpadministrationen har signalerat en förändrad syn på hur USA ska agera internationellt och på den transatlantiska länken. Detta har stabiliserats något, men många frågetecken kvarstår. Storbritanniens beslut att lämna EU har också allvarligt påverkat vår utrikes- och säkerhetspolitiska struktur.

Fru talman! Det oroliga och oförutsägbara omvärldsläget gör internationell samverkan än viktigare. Sverige behöver en genomtänkt politik för att kunna hantera de komplexa utmaningarna. Vi måste själva kunna förebygga och hantera de kriser vi ställs inför och dessutom göra det i samverkan med andra. Sverige måste därför föra en mer aktiv utrikes, försvars- och säkerhetspolitik. Den måste mycket tydligare än i dag kopplas till och prioritera svenska intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Genom EU har vi störst möjlighet att hantera många av våra framtidsutmaningar. Vi vill att Sverige och EU ska fortsätta verka för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i en alltmer globaliserad värld där värden som dessa ofta ifrågasätts.

Vi moderater välkomnar EU:s globala strategi. En sammanhållen vision för EU:s utrikesrelationer och en effektivare användning av EU:s resurser gör EU till en kraftfullare global aktör. Sverige ska driva på för att strategin nu ska få effekt och användas i praktiken.

Nato är också helt centralt för Europas säkerhet. Sverige ska fördjupa samarbetet med Nato och ta fram en färdplan för svenskt medlemskap. Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka säkerhetssamarbetet.

Fru talman! Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet och samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar. Här finns många vinster, bland annat ökad rörlighet och fortsatt integration mellan länderna. Gemensamma utmaningar som säkerhet och miljö kan lösas genom bättre samarbete i närområdet.

Förenta nationerna ska fortsätta vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige ska fortsatt vara redo att delta med militära förmågor i fredsfrämjande insatser under ledning av FN, EU eller Nato.

Sveriges agenda och prioriteringar i FN:s säkerhetsråd ska fokusera på konfliktlösning, mänskliga rättigheter och resolution 1325. Samtidigt måste regeringen i FN-arbetet ställa krav och driva på frågan om reformer av FN-systemet för att komma till rätta med byråkrati, korruption och ineffektivitet.

Med tanke på de senaste årens ökade oro i vårt närområde måste regeringen prioritera EU-arbetet mer. Vi menar att det inte finns något motsatsförhållande mellan att driva en aktiv EU-politik och att arbeta i säkerhetsrådet.

Fru talman! Runt om i världen lever människor i diktaturer och under auktoritärt förtryck. De våldsamma och akuta humanitära kriserna runt om i världen uppmärksammas möjligen mer, men Sverige måste fortsätta att stödja demokratiska krafter i länder som Kuba, Venezuela och Vitryssland.

Sverige ska slå vakt om jämställdhet, SRHR - sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - och kvinnors rättigheter. Detsamma gäller hbtq-personers rättigheter varhelst de ifrågasätts.

Klimat- och resursfrågor blir i allt högre utsträckning också säkerhetsfrågor. Kampen om resurser riskerar att leda till konflikter och flyktingströmmar. Sverige ska fortsatt vara ledande i det internationella klimatarbetet och arbeta för ett effektivare resursutnyttjande. Kostnadseffektiva klimatåtgärder i andra länder, klimatsäkrat bistånd, ökad sammanlänkning av energinäten i Europa och fortsatt främjande och utveckling av förnybara energikällor är viktiga åtgärder som måste prioriteras.

Individens rätt till frihet, människans okränkbarhet och tron på potentialen för var och en att utvecklas och växa utifrån sina förutsättningar är centrala för vår politik. Därför är alla människors lika värde fundamentalt. Yttrande- och religionsfrihet är grunden för ett öppet och fritt samhälle. Internet och tekniken skapar enorma möjligheter, inte minst som ett verktyg för yttrandefriheten, men fel använt kan det innebära intrång och begränsningar och användas för repression.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Den personliga integriteten och den enskildes rättigheter måste värnas. Vi vill att Sverige ska vara en ledande aktör för såväl friheten som säkerheten på nätet.

Sverige ska i internationella sammanhang arbeta för att värna utsatta minoriteter. Sverige ska också fortsätta att bekämpa all form av diskriminering.

(Applåder)

Fru talman! Internationell samverkan och att ha goda relationer med omvärlden anser vi är mycket viktigt. Vi behöver kunna visa upp en bild av vårt land som en seriös och trovärdig samarbetspartner och att vi är ett land som är värt att investera i eller besöka men också ett land som deltar i insatser och forskning för en fredligare värld.

Vi vill arbeta för att Sverige ska handla, samarbeta och upprätthålla goda relationer med alla demokratiska och fredliga nationer och stater i världen. När problem blir globala behövs en global plattform för att bekämpa dem genom internationellt samarbete. Särskilt viktigt är detta då det är fråga om miljöhot, väpnade konflikter eller internationellt organiserad brottslighet och terrorism. Internationellt samarbete är också viktigt för att hitta gemensamma plattformar för att försvara demokrati samt mänskliga fri- och rättigheter.

Vi sverigedemokrater betraktar oss i fallande ordning som en del av en nordisk, en europeisk, en västerländsk och en global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten samt bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Våra länder har mycket gemensamt, och det nordiska samarbetet är väl inarbetat sedan lång tid. Tillsammans utgör vi världens tolfte största ekonomi, och våra länder är på många områden och i många sammanhang världsledande.

De nordiska länderna delar gemensamma värderingar och ett gemensamt kulturarv, men även de gemensamma dragen i de nordiska språken är en hörnsten i den gemenskap som binder de nordiska länderna samman. Därför vill vi anslå extra medel om 10 miljoner kronor för att bättra på den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

Utskottet konstaterar vikten av att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete och att samarbetets betydelse kommer att bli alltmer aktuell när Sverige tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018 och samtidigt har samordningsansvar i N5 och NB8. Tidigare år har man också betonat att det nordiska samarbetet på många sätt är unikt vid en internationell jämförelse och att det är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat.

Jag tycker därför att det är tråkigt att man inte är beredd att tillstyrka en förändring för att satsa på just språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

Fru talman! I vår anslagsmotion till utgiftsområde 5 har vi även valt att göra en extra satsning på Svenska institutet där vi, i likhet med föregående år, anslår 10 miljoner extra. Som alla vet har Svenska institutet till uppgift att skapa förtroende för Sverige och svenska kompetenser och lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och omvärlden. Detta gör man genom möten, nätverksbyggande och dialog med omvärlden, vilket underlättar för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Svenska institutet tillhandahåller genom sitt ledarskapsprogram utbildning för utländska medborgare, och det finns i dag ett nätverk av stipendiater som genomgått utbildning där. Många av stipendiaterna har eller kommer att få viktiga poster och funktioner i sina hemländer, inom både näringslivet och det offentliga, till exempel inom diplomatkåren.

För att ta vara på detta nätverk av stipendiater som studerat på Svenska institutets ledarskapsprogram och utnyttja det mer effektivt vill vi att Svenska institutet tar fram en handlingsplan för detta, ur både diplomatisk synpunkt och handelssynpunkt.

Utskottet konstaterar i betänkandet att institutet har fått en del uppdrag, men jag kan inte se att vårt förslag om handlingsplan bemöts på ett adekvat sätt. För när vi föreslår en handlingsplan inbegriper den mycket mer för att på ett ordentligt sätt kunna ta vara på nätverket.

Vidare vill vi även se att Svenska institutet tar fram en kommunikationsplan och väljer fem till tio länder som man satsar mer på. Tyvärr kan vi konstatera att utskottet anser att inga ytterligare åtgärder, utöver regeringens, är nödvändiga.

Herr talman! Till skillnad från övriga partier har vi valt att lyfta in anslaget för internationella insatser i utgiftsområde 5 från utgiftsområde 6. Detta är givetvis bara en budgetteknisk sak, men jag vill ändå passa på att nämna något om detta.

Sedan FN:s tillkomst har Sverige deltagit i många av organisationens fredsbevarande insatser, allt som allt uppgående till 120 internationella uppdrag i 60 länder. Under senare år har Sverige dock nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser och i stället givit företräde åt EU- eller Natoledda insatser. FN har synbarligen valts bort som konflikthanterare av diverse svenska regeringar, vilket vi beklagar.

Vi ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Sverige bör efter förmåga, när vi finner starka motiv därtill, aktivt delta i insatser inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt verka för att stärka dessa organisationers kapacitet.

Det är också av vikt att insatserna har tydliga mål och en genomtänkt strategi för att insatsen ska kunna bidra till fred och stabilitet. Internationella insatser får dock inte leda till att vårt eget lands fortbestånd sätts på spel. Därför bör extra medel tillskjutas Försvarsmakten som kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av internationella insatser.

I det nya anslaget om 991 miljoner kronor, som vi föreslår i utgiftsområde 5, har vi finansierat för de svenska internationella insatserna i bland annat Mali och norra Irak. Insatsen i Mali är just ledd av FN, och vi är positiva till den. Vi har också ställt oss bakom insatsen i norra Irak, även om den inte bedrivs i FN:s regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Däremot har vi inte tagit höjd för Afghanistaninsatsen, eftersom vi inte stöder Sveriges deltagande i den. Jag tänker inte gå in i någon debatt om dessa insatser då vi återkommer till de två sistnämnda den 15 december i samband med att riksdagen ska fatta beslut om dem.

Herr talman! Då ramen för utgiftsområdet redan är beslutad och vi har föreslagit utökad ram deltar vi inte i beslutet i punkt 1 utan har i stället lagt ett särskilt yttrande till betänkandet.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till SD:s reservation 2 i betänkandet.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Herr talman! Riksdagen beslutade den 22 november ramarna för statsbudgetens utgiftsområden, även för utgiftsområde 5 Internationell samverkan, som vi nu behandlar. Av reservationen från detta beslutstillfälle framgår Centerpartiets samlade budgetförslag och vår hållning i dessa delar. Detta är alltså ett betänkande där vi inte tar ställning till utgiftsområdet vid beslutstillfället utan avstår.

Utrikesutskottet konstaterar dock att det mål som gäller för detta utgiftsområde är brett. Därmed krävs tydliga delmål för att riksdagen ska kunna följa upp resultatet. Riksdagens uttalade mål är att säkerställa svenska intressen i förbindelse med andra länder.

För Sverige som litet och öppet land är det viktigt att vara en tydligare väktare av en normdriven världsordning. Om detta tror jag att vi kan vara överens. FN och EU är centrala organ i detta arbete, men det finns fler.

Regeringen säger sig ha varit pådrivande för att bevara och även stärka den europeiska säkerhetsordningen. Vi får anta att det handlar om stöd till OSSE i olika former. Men hur stärkt säkerhetsordningen är återstår att visa. Resultat går inte att följa upp.

Förra veckan besökte jag Georgien. Jag följde EUMM, som Sverige stöder, och såg samtidigt hur en smygande annektering pågår. Det är inte i enlighet med den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland vill inte lämna Georgiens territorium.

I Ukraina pågår kriget. Ryssland vill inte lämna Ukrainas territorium.

Europarådet är ett organ som har skapats för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat på vår kontinent för att ta om hand FN:s mänskliga rättigheter och göra dem till våra.

Hela denna organisations grundläggande värden utsätts nu för en tydlig attack från Ryssland. Ryssland utsätter Europarådets medlemmar för utpressning för att säkerställa att den ordning som har gällt får ett slut. Att Ryssland får möjlighet att med ekonomiska medel kidnappa en organisation som har till syfte att upprätthålla våra värderingar är djupt allvarligt. Om detta händer hotas hela denna grund på vår kontinent.

Herr talman! Fara finns att nästa angreppspunkt blir Europadomstolen. Det handlar om att underminera den ordning vi kom överens om post andra världskriget genom att destabilisera, riva upp och förstöra de strukturer som vi har enats om. Detta pågår för fullt just nu. Efter följer Turkiet med samma upplägg: att försöka rasera.

Hotet att dra in resurser gör att många länder känner oro och riskerar att böja sig. Jag hoppas att Sverige inte blir ett av dessa länder. Turkiet, Azerbajdzjan med flera kommer att ta rygg på Ryssland om Ryssland får igenom sin modell för att kidnappa europeiska strukturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Regeringen måste bygga ett skydd, också inom EU, för det som pågår. Det handlar om att förebygga nya konflikter och nya övergrepp mot den gällande säkerhetsordningen i vårt Europa. Om detta skulle jag kunna tala länge i denna kammare, herr talman, och jag förväntar mig att regeringen och andra kommer att agera kraftfullt för att hindra det som ser ut att pågå och som följer av det som hände i Georgien och Ukraina och som på nytt kan komma att splittra vår kontinent.

Herr talman! Centerpartiet och många andra har konstaterat att regeringen har presenterat en valbudget som innehåller mycket till många. Budskapet är allt till alla.

Anslaget till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet utökades för innevarande år med 26 miljoner. Resultatuppföljningen är svår att hitta om man läser budgetpropositionen. För 2018 föreslås en ytterligare höjning med 40 miljoner. Vilka insatser som avses framgår inte tydligt. Det handlar om konferens, möten och diverse annat, men det finns inga delmål som gör det möjligt att följa upp och se om resultat av freds- och säkerhetsfrämjande insatser uppnås. På två år handlar det om en ökning av anslaget med 66 miljoner kronor.

Detsamma kan sägas om den kraftiga ökningen av anslaget till forskning om säkerhetspolitik och nedrustning. Här finns inte heller några delmål eller möjligheter att följa upp resultat.

Vi konstaterar att trots ökningen 2017 mäktade regeringen inte med att klarlägga och klargöra konsekvenserna av en svensk ja-röst till kärnvapenförbudet i somras - långt mindre konsekvenserna för Sverige om vi skulle tillträda konventionen. Det fanns uppenbart resurser för att klarlägga och utreda i de utökningar som hade gjorts för innevarande år, men trots detta gjordes det inte.

Vad gäller instituten understryker vi att om regeringen vill göra dem till opinionsbildande för regeringens politik hotas deras oberoende profil, och det är något man måste vara mycket varsam med.

Mot denna bakgrund har vi avvisat många förslag i budgeten. Vi saknar delmål och resultatuppföljning, och vi ser kraftiga utökningar. Men, herr talman, som en följd av att vår budget som helhet föll den 22 november hänvisar jag till det särskilda yttrandet.

Herr talman! Jag har egentligen ingen fråga till Kerstin Lundgren. Jag vill bara ta detta tillfälle i akt, eftersom hon nämnde Georgien.

Jag var i Georgien för tre veckor sedan, och Kerstin Lundgren var där i förra veckan. Det har hänt saker sedan dess. I dag nåddes jag av beskedet att president Putin i går beslutade att införliva de truppformationer som finns på de ockuperade områdena i det ryska militärkommandot.

Jag vill egentligen bara ta tillfället i akt att här i Sveriges riksdags kammare starkt fördöma detta. Precis som Kerstin Lundgren talade om är detta ännu ett steg i en annektering av dessa områden. Jag vill starkt fördöma det ryska tilltaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Ja, så är det. Det är uppenbart att den militära närvaron är kraftfull och att avskiljningen av Georgiens territorium är tydlig.

Alla försök från den georgiska regeringen att sträcka ut handen till utbrytarregionerna i landet, till exempel försöka ge särskilt stöd för det abchaziska språket, leder till ännu mer slutna gränser och ännu mer avskiljningspolitik från den ryska sidan.

Att den ryska sidan är där och styr är entydigt, speciellt i Sydossetien. Vi vet att den så kallade ledningen för Sydossetien med jämna mellanrum söker kontakt med Kreml för att få det fullständiga resultat man önskar, nämligen en anslutning till Ryssland. Det är detta som pågår.

Den säkerhetsordning vi har måste vi vara tydliga med att upprätthålla. Denna typ av agerande måste möta ett kraftfullt språk, inte eftergifter på nytt när Ryssland trycker på den finansieringsknapp som de försöker använda i olika sammanhang.

Herr talman! Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter och frihet att leva de liv de vill.

Vi vill se en värld där människor kan leva i frihet från fattigdom, orättvisor, våld och rasism, frihet till våra kroppar och till vår kärlek och frihet att se alla världens barn växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd de behöver för att bli det bästa som just dessa barn kan bli.

Vi vill att alla världens människor ska kunna känna frihet till ett arbetsliv där vi förverkligar oss själva, inte slits ut, och där vi får en god lön som räcker till ett gott liv och pension.

Varje människas frihet hänger samman med alla människors frihet, med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig. Det är i rättvisa och jämlika samhällen som människors frihet växer sig som starkast. Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla, inte bara några få.

Hinder för att uppnå detta är de krig, konflikter, miljöproblem och ökande inkomstskillnader som finns och som riskerar att brisera runt om i världen. Då om någon gång behövs starka intentioner med den internationella samverkan, och detta syns tydligt i många delar av budgeten för detta område.

Det behövs även en stark utvecklingspolitik. Men detta kommer vi att debattera senare i utgiftsområde 7, så det lyfter jag inte upp här.

Däremot vill jag gärna lyfta fram några delar som bidrar till att stärka arbetet för fred, säkerhet och konfliktförebyggande.

Det första är den feministiska utrikespolitiken, som fortsätter att göra tydliga avtryck. Vi kan se att Sverige har bidragit till att stärka kvinnors deltagande i FN-ledda samtal om Syrien, att det svenska kvinnliga medlingsnätverket har bidragit till fredsansträngningar i Burundi och Afghanistan och att länder som Kanada, Tjeckien, Irak och Sudan har utvecklat eller börjat utveckla handlingsplaner för kvinnor, fred och säkerhet.

Sverige bidrog 2016 till att OECD anslöt sig till de humanitära organisationernas Call to action on protection from gender-based violence in emergencies.

Sverige har också med kvinnor i sina operationer utomlands, och antalet kvinnor har ökat. I förhållande till antalet män har dock andelen kvinnor tyvärr minskat, visserligen bara med 1 procent, men det gäller att se till att det inte blir en trend. Vi ska ju inte bara tala om jämställdhet och kvinnors delaktighet utan även göra det i praktiken. Det sänder viktiga signaler till omvärlden när vi på plats har kvinnor som deltar i konfliktlösning och fredsbevarande insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Det andra område som jag vill lyfta fram är nedrustning och icke-spridning. Vänsterpartiet ser positivt på att det tillsattes en nedrustningsambassadör 2016 och att vi deltog i förhandlingarna om ett kärnvapenförbud. Vapen är inte svaret till fred. Nu gäller det för oss att gå vidare i detta arbete. Än i dag lider människor av de kärnvapen som användes i Japan, och med tanke på att kärnvapnen blivit ännu effektivare kan vi förstå vilka oerhörda konsekvenser de skulle få om de användes.

Vänsterpartiet ställer sig bakom FN-konventionen om förbud mot kärnvapen och ser fram emot att debattera denna fråga när undersökningen har tagits fram. Att vissa ser det som ett hinder för Natomedlemskap ser vi bara som en extra bonus. Vi i Vänsterpartiet ser inga fördelar med ett medlemskap i Nato och vill även att vi avslutar det värdlandsavtal som Sverige har med Nato. En av de viktigaste anledningarna är att ett medlemskap skulle avsluta vår tradition av militär alliansfrihet, som gagnat Sverige så väl genom tiderna. Vi har därför ett särskilt yttrande till betänkandet när det gäller samarbete med Nato.

Ett tredje område är det som Vänsterpartiet lyfte upp i en motion för något år sedan. Vi ville som ett led i att öka säkerheten och minska risken för konflikter att Svenska institutet skulle främja en demokratisk utveckling i Ryssland. Detta har till vissa delar tillmötesgåtts genom stipendier till studenter och forskare från Ryssland, olika evenemangs- och samverkansprojekt och en digital ryskspråkig kommunikationsplattform.

Även Sida har projekt i Ryssland, bland annat med fackföreningar, vilket har lett till att fler arbetare vänt sig till fackföreningsrörelsen, med hbtq-organisationer, för att dessa över huvud taget ska kunna bedriva verksamhet, och med offentliga verksamheter för att stärka deras kapacitet. Vi vet att det är svårare och svårare att vara normbrytande i Ryssland, och då är det viktigt med fortsatt stöd till civila organisationer.

Sett till allt detta är det bra att i budgeten dessutom kunna läsa att i synnerhet mellanfolkliga kontakter med Ryssland ska främjas för att stärka säkerhetsläget kring Östersjön.

Herr talman! Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter och frihet att leva de liv de vill. För detta behövs starka intentioner med den internationella samverkan.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande UU1.

Herr talman! Det kanske inte är i utrikesutskottets betänkande 2017/18:UU1 om finansiering av fältet internationell samverkan som de stora, skarpa, tydliga och ideologiska skillnaderna i svensk utrikespolitik ligger.

Numera vill samtliga fyra oppositionspartier i Alliansen att Sverige ska bli medlem i försvarsalliansen Nato, något som vi i Liberalerna har drivit sedan 1990-talet.

Det handlar om att Liberalerna vill lägga om svensk biståndspolitik helt och göra demokrati till ett överordnat politiskt mål och fasa ut allt bilateralt bistånd till diktatorer. Inte en enda biståndskrona ska gå rakt ned i förtryckarnas fickor. Vi lever nu i en värld där demokratin har backat för elfte året i rad. Då måste stödet till fria val, till det fria ordet och till den fria människan öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Det handlar också om att Liberalerna, som Sveriges mest EU-vänliga parti och som enda svenskt parti, vågar förespråka att Europeiska unionen går mot en federation. Vi behöver ge EU mer överstatliga muskler på områden som klimatpolitik, miljöpolitik, asylpolitik, terrorism och brottsbekämpning och våga driva frågan om en europeisk koldioxidskatt. Vi behöver också slå fast att EU är den viktigaste utrikespolitiska arenan för Sverige.

Men alla dessa utrikespolitiska fält, oavsett om de rör Nato, bistånd eller EU, kommer det att bli tillfälle att diskutera och debattera i denna kammare i december och till våren.

Som sagt är det inte på detta politiska fält som det finns en stor ideologisk utrikespolitisk stridslinje.

För att kommentera det som betänkandet faktiskt rör, det vill säga finansieringen av internationell samverkan, kan jag säga att vi från Liberalerna ligger strax under regeringens anslag till utgiftsområde 5. Vi lägger sammanlagt 12 miljoner mindre än regeringen på detta fält. Det beror främst på att vi tycker att exempelvis forskning om nedrustning ska rymmas inom de befintliga utgiftsramarna. Detta och mer framkommer i Liberalernas särskilda yttrande i detta betänkande.

Herr talman! För Kristdemokraterna är det centralt att utrikespolitiken är värdebaserad. Sverige ska stå upp för och försvara universella värden såsom mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer för att stärka fred, frihet och utveckling. Sveriges utrikespolitik ska vara ett uttryck för att vi alla har ett ansvar för varandra.

I dag debatterar vi hur mycket utrikespolitiken får kosta och vilken inriktning den ska ha. Vilka prioriteringar ska göras? Budgetområdet Internationell samverkan är viktigt, inte minst i en orolig tid och i en orolig värld. Samverkan är ledordet för att kunna förebygga, hantera och lösa konflikter.

Herr talman! Sverige ska vara en aktiv aktör inom olika internationella samverkansorgan, från det nordiska till det globala. Sverige måste bidra aktivt till att dessa samarbeten fungerar så effektivt och resultatinriktat som möjligt. Listan över oro och förödelse i vår omvärld kan dessvärre göras lång. Det är ett omvärldsläge som ställer höga krav på den internationella samverkan.

De internationella organ som vi samverkar inom måste leverera, likaså de organisationer som har till uppgift att analysera skeenden och utveckla metoder. En stor del av medlen från utgiftsområde 5, Internationell samverkan, går just till de obligatoriska avgifterna i internationella organisationer som också är arenor för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Den stora merparten av uttaxeringen sker till FN och en stor del till fredsbevarande operationer. I storleksordning är det sedan avgifter till Nordiska ministerrådet som tas från anslaget. Området är som sagt brett, och jag kommer i detta anförande bara att ha möjlighet att göra några nedslag i ett par av budgetposterna för att framföra Kristdemokraternas syn på internationell samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Låt mig börja i vår absoluta närhet - det nordiska samarbetet. Det är ett samarbete som är centralt på så många sätt. Vi vill dock se ett effektivt och fokuserat samarbete inom områden där vi tillsammans kan göra verklig skillnad. Samverkan i Norden bör därför fokusera på försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar samt på att lösa de gränshinder som försvårar för den fria rörligheten och integrationen mellan våra länder. Integrationen mellan våra medborgare rullar på, men takten kommer att avgöras av hur villiga våra nationella regeringar är att hjälpa till att undanröja de gränshinder som fortfarande finns. Bara på det sättet kan fler medborgare och företag ta del av de positiva effekter som följer av en fortsatt integration. Tillsättandet av ett gränshinderråd var ett viktigt steg för att främja den fria rörligheten inom Norden för människor och företag. Det är ett arbete som vi kristdemokrater menar måste intensifieras.

Regeringen motiverar sin höjning av anslaget till det nordiska samarbetet med att Sverige nästa år är ordförande i Nordiska ministerrådet. Detta kan säkert få en del kostnader att skena. Men vi kristdemokrater menar att vi måste bli ännu bättre på att prioritera och effektivisera också det nordiska samarbetet. Vänskapliga sammankomster i all ära, men det bör också tas i beaktande att våra länder i dag möts på långt fler internationella arenor än då samarbetet en gång initierades. Vad jag menar är att relationer byggs i en rad andra sammanhang än vid delegationsresor och i nordiska projekt.

Herr talman! Jag ska ta ett färskt exempel. När omröstningen om var EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska ligga när den lämnar London fanns det inte tillstymmelse till samverkan mellan Danmark och Sverige. Det fanns inte heller någon förståelse från den svenska regeringen för att en röst på Köpenhamn, när det egna förslaget Stockholm hade fallit, hade gynnat Öresundsregionen. Detta är samverkansbrister som inte mer medel till det nordiska samarbetet kan kompensera. Låt oss fokusera på att arbeta framgångsrikt tillsammans också när det inte är finansierat från anslaget med namnet Norden.

Herr talman! Jag ska nu övergå till anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Det är viktigt att detta anslag nu kraftigt höjs. De är viktigt att svenska medborgare och personer med hemvist i Sverige får tillräckligt med råd och stöd av UD och utlandsmyndigheterna när de har råkat illa ut utomlands eller befinner sig i krisdrabbade områden. Tyvärr är antalet ärenden fortsatt stort. Terrorattentat och andra kriser i vår omvärld gör att UD och utlandsmyndigheterna måste finnas där för utsatta svenskar och måste förbättra sin krishantering.

Det finns tyvärr alltför många exempel på svenskar som utan en korrekt juridisk prövning eller rättegång sitter fängslade runt om i världen. Den av många ansedda metoden tyst diplomati fungerar i vissa fall men långt ifrån i alla. Därför måste Sverige agera också inom EU-kretsen med andra medel. Dawit Isaak är ett sådant fall. Fikru Maru är ett annat fall. Han fastnade 2010 i tullen vid en av sina resor till Etiopien. Etiopiens rättsväsen menar att Maru har försökt smuggla in sjukvårdsmaterial för sitt sjukhus räkning. Efter detta har Fikru Maru misstänkts för bland annat mutbrott, vilket han dock nu är helt friad från. Detta till trots sitter han fortfarande frihetsberövad, då han nu är misstänkt för terrorbrott. Både människorättsaktivister och oppositionspolitiker i landet ifrågasätter den bild som har förmedlats om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Ett annat fall rör den svenske bokhandlaren och förläggaren Gui Minhai som fördes bort från sitt semesterhus i Thailand i oktober 2015. Var Gui befinner sig i dag vet vi inte.

I Kristdemokraternas reservation betonar vi därför att UD måste öka sina ansträngningar när det gäller stödet till frihetsberövade svenskar. Därmed yrkar jag bifall till reservation 3.

Denna budgetpost innehåller också viktiga insatser när det gäller bortförda eller kvarhållna barn i utlandet och för specifika insatser i enskilda konsulära ärenden avseende barnäktenskap och tvångsäktenskap. Kristdemokraterna har länge förespråkat att den brittiska modellen Forced Marriage Unit, som finns inom det brittiska utrikesdepartementet, utvecklas också på UD.

Också Norge har ett mycket aktivt arbete när det gäller just utlandsärenden. Bland annat har de ett välutvecklat system där särskilda rådgivare i frågor om tvångsäktenskap har placerats vid ett antal norska utlandsmyndigheter. Här har Sverige en förbättringspotential.

Herr talman! Avslutningsvis har vi kristdemokrater i vårt särskilda yttrande klargjort att vi hade velat se en annorlunda fördelning av medel inom utgiftsområdet Internationell samverkan. Vi menar att det är centralt att Sverige i en tid som präglas av en stor internationell oro ska kunna ställa ännu mer svensk personal till förfogande för fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Nato, FN, EU och OSSE. Det måste också finnas flexibilitet och utrymme att omprioritera för att kunna möta nya och förändrade behov. Därför föreslår Kristdemokraterna ett ökat anslag för freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vi anser som nämnts att samarbetet med de nordiska grannländerna och även med länderna kring Östersjön bör kunna bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt än i dag. Vi anser att det i en tid då världen är mer orolig än på länge inte är en rimlig prioritering att anslaget till Svenska institutet fortsätter att växa.

Herr talman! Med dessa förändringar anser vi att Sverige bättre hade kunnat möta de utmaningar som världen står inför i dag.

Herr talman! Det utgiftsområde vi nu debatterar omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet finns två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter samt Svenska institutet.

Utrikes- och säkerhetspolitiken möter varje dag utmaningar från omvärlden som ställer allt större krav på analys, forskning, dialog och påverkansarbete för att säkra svenska och europeiska intressen. Mot bakgrund av det allvarliga världsläget stärker regeringen insatserna för att utrikespolitiken och diplomatin på allvar ska kunna utgöra den främsta försvarslinjen. Även vår regelbaserade säkerhetsordning utmanas, och som militärt alliansfritt land har Sverige ett vitalt intresse av att värna den regelbaserade säkerhetsordningen.

Instrumenten stärks för konfliktförebyggande, förtroendeskapande, krishantering och nedrustning i Europa och globalt. Sverige ska vara en solidarisk bidragsgivare till såväl civil och militär krishantering som fredsfrämjande insatser. Vårt deltagande i krishantering ger stöd till den multilaterala världsordningen med FN som kärna, vilket även stärker vår nationella säkerhet. I den här budgeten tillförs därför medel till fredsbyggande, civil krishantering och konfliktförebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Gränsen mellan militära operationer och annan statsunderstödd verksamhet som syftar till att påverka samhällen suddas alltmer ut och medför att demokratiska grundvalar utmanas. Behovet av riskreducerande och förtroendeskapande åtgärder har därför ökat. Hotet från cyberattacker är allvarligt och medför såväl säkerhetspolitiska konsekvenser som att det fria internet står under tryck. Därför stärker regeringen i budgeten åtgärderna för motståndskraft mot bland annat desinformation inom dessa områden.

Fördjupat samarbete med andra länder och organisationer är en viktig del av den svenska säkerhetspolitiska linjen. Sverige fördjupar den utrikes- och säkerhetspolitiska relationen med bland annat våra nordiska och baltiska grannar. I en tid när också de globala utmaningarna är större än på mycket länge är behovet av ett välfungerande säkerhetsråd i FN av ökande vikt för att effektivt svara upp mot de utmaningar världen står inför, och Sveriges medlemskap i säkerhetsrådet under 2017 och 2018 måste därför förvaltas väl. Det är en viktig möjlighet till svenskt aktörskap.

Herr talman! Regeringens feministiska utrikespolitik ska fortsatt bedrivas med oförminskad kraft och genomsyra alla områden och forum inom utrikes- och säkerhetspolitiken. När det demokratiska utrymmet minskar och mänskliga rättigheter ifrågasätts i ökande grad är det extra viktigt att Sverige står upp för global jämställdhet, allas lika värde samt kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors fulla och lika deltagande i konfliktförebyggande, krishantering, konfliktlösning och fredsbyggande bidrar i hög grad till internationell fred och säkerhet. Forskning visar bland annat att kvinnors deltagande bidrar till att fredsavtal sluts och att freden blir mer hållbar. Under 2018 prioriteras därför kvinnor som aktörer i fredsarbetet, kvinnors och flickors aktörskap och ekonomiska egenmakt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt friheter från alla former av våld och förtryck.

De obligatoriska avgifterna till internationella organisationer är den stora budgetposten i det utgiftsområde vi just nu debatterar. Det är det som möjliggör ett genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och för vårt samlade internationella engagemang. Sverige ska fortsätta vara en ansvarsfull medlem av alla dessa internationella organisationer genom att fortsatt betala uttaxeringar till fullo och i rätt tid. Merparten av uttaxeringen sker till FN, som inte minst genom regeringens förstärkta FN-politik är helt central för svensk utrikespolitik.

FN är dock även viktig för en rad andra politikområden och departement. FN som förvaltare av en global regelbaserad multilateral världsordning är en central arena för Sveriges arbete för internationell fred och säkerhet. Sverige ska arbeta för ökad transparens, representativitet och effektivitet i säkerhetsrådet, liksom vi gör i FN-systemet i stort och i alla andra multilaterala organisationer där vi finns representerade. Regeringen har också beredskap att agera i nya frågor som kan komma att behandlas i rådet.

Herr talman! Jag vill peka på några av de budgetposter som finns i det här utgiftsområdet. Jag vill peka på några av de satsningar som görs inom utgiftsområdet, inte i första hand utifrån mängden pengar utan utifrån vilka verksamheter som är viktiga för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Under 2017 etablerades kunskapscentrumet The European Center of Excellence for Countering Hybrid Threats i Helsingfors. Det är öppet för Natos medlemsländer. Regeringen anser att det ligger i Sveriges intresse att stödja centrumet och spela en aktiv roll i dess uppbyggnad, och Sverige tecknade därför i april ett samförståndsavtal om att ingå som deltagare i centrumets verksamhet. Från och med 2018 förutsätter deltagande i verksamheten en årlig avgift, och bedömningen är att den för Sveriges del kommer att uppgå till 1 miljon kronor.

När det gäller fred och säkerhet föreslås att anslaget ökar med 40 miljoner kronor från 2018 för en satsning på fred och säkerhet, konfliktförebyggande, säkerhets- och fredsfrämjande insatser, förtroendeskapande och rustningskontroll, kvinnor som fredsaktörer samt säkerhetsanalys och dialog.

För åren 2018-2020 föreslås anslaget för forskning och andra insatser för bland annat internationella förhandlingsprocesser för nedrustning och icke-spridning ökas med 9 miljoner kronor. För år 2021 är förslaget att det ska öka med 4 ½ miljon kronor. Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning - däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Utrikespolitiska institutet samt statsbidrag till de projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Det går ju inte att ha en debatt utan ett enda replikskifte! Därför begärde jag replik när jag hörde Kenneth G Forslund tala om vikten av alliansfrihet.

I mitt anförande - som Kenneth G Forslund inte hade möjlighet att lyssna till, herr talman - tog jag upp frågan om alliansfria östliga länder. Jag nämnde Georgien, som är alliansfritt, och jag nämnde Ukraina, som är alliansfritt. I båda fallen äts ländernas territorier upp av vår stora granne Ryssland, som inte bryr sig om normer och inte bryr sig om den säkerhetsordning vi har varit överens om i Europa. Den alliansfria rösten, herr talman, önskar sig medlemskap i Nato. De önskar sig en tydlig säkerhet från demokratier.

Vad är problemet för Socialdemokraterna och Kenneth G Forslund när det gäller att bygga säkerhet tillsammans med andra demokratier för att vara tydlig mot vår stora granne Ryssland?

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för repliken!

Det är alldeles riktigt som Kerstin Lundgren säger - Georgien och Ukraina är i dag alliansfria. I deras fall rör det sig om en ofrivillig alliansfrihet. Georgien förespeglades ett medlemskapsperspektiv i Nato, men detta har inte infriats. Vad gäller Ukraina måste det tolkas som att även detta land har önskemål om att gå med i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Detta är en ofrivillig alliansfrihet. Denna alliansfrihet ska också ses i ljuset av det geografiska läge och den historia som dessa båda länder har, som är ett annat geografiskt läge och ett annat historiskt ursprung än vad Sverige har.

Jag tror att varje land i Europa och i Atlantpaktens - alltså Natos - verksamhetsområde självt och utifrån sina egna nationella bevekelsegrunder måste ta ställning till om man vill vara med i Nato eller inte.

För svensk del är Socialdemokraternas uppfattning att det inte är aktuellt att gå med i Nato. Artikel 5 i Nato om de, som vi uppfattar det, automatiska försvarsgarantierna är ett hinder. Faktumet att den strategiska planeringen i Nato utgår från vissa staters innehav av kärnvapen är ett annat hinder.

Avslutningsvis, herr talman, kan man när man lyssnar på Kerstin Lundgren frestas att tro att demokrati skulle vara ett inträdeskriterium för att bli medlem i Nato. Så är det ju tyvärr inte. Det är en delvis tveksam skara som är medlemmar av geopolitiska skäl, inte för att dessa länder är demokratiskt kvalificerade.

Herr talman! Jag tror att Kenneth G Forslund gör det enkelt för sig när han talar om Sveriges säkerhetspolitiska situation. Sveriges säkerhetspolitiska situation är inte i denna del skild från den situation som gäller för våra baltiska grannar, för våra grannar på den södra sidan av Östersjön eller för övriga Norden. Vi är en del av den miljö som vi befinner oss i, med Ryssland som en stor och aggressiv granne.

Ingenting pekar på att Ryssland vill kliva in i den ordning som har gällt sedan andra världskriget och efter Helsingforsöverenskommelserna när det gäller att inte med militära medel ändra gränser igen på den europeiska kontinenten. Ryssland ändrar gränser och är berett att gå in och destabilisera.

Förutsättningen för att säkra detta är att man bygger ett gemensamt skydd och att man bygger en tydlighet. I den delen saknar Socialdemokraterna ett svar. Det enda ni hänvisar till är att det finns ett automatiskt skydd. Men det är ju den delen, säkerhetsgarantin, som är den yttersta försäkringen.

Jag utgår från att Kenneth G Forslund själv har någon form av försäkring mot brand eller annat hemma. Om något händer är en sådan bra att ha. Vad är felet med att ha en sådan när vi pratar om Sveriges, svenska folkets och vårt systems säkerhet? Där blir Kenneth G Forslund svaret skyldig, herr talman.

Herr talman! Givet det geografiska läget och den historia som de tre baltiska staterna bär på som tidigare sovjetrepubliker tycker jag att det är förståeligt, självklart och till och med önskvärt att de är med i Nato. Kom ihåg att Socialdemokraterna i Sverige vid den tid då det var aktuellt med ansökan om medlemskap i Nato för de tre baltiska staterna var för detta, eftersom vi tyckte att det var relevant i deras fall.

Att Sverige skulle gå med i Nato, utifrån sin historiska och geografiska position, är däremot en annan sak. Där delar jag inte Kerstin Lundgrens åsikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Kerstin Lundgren framför också det ganska vanliga brandförsäkringsargumentet - att vi ska teckna försäkringen innan det börjar brinna. Det är ju en enkel retorik, men jag är tyvärr inte alldeles övertygad om att Nato kommer att vara så snabbt - trots allt - med att komma till undsättning. Det är tyvärr också så att det finns stora tvivel inom Nato vad gäller detta.

Avslutningsvis måste jag säga, herr talman, att jag har både brandförsäkring och annan försäkring på bostaden hemma i Kungälv, och jag litar tyvärr mer på mitt eget försäkringsbolag än vad jag skulle lita på Nato.

Herr talman! Nu på morgonen vaknade vi till nyheten att Nordkorea har skjutit upp ytterligare en ballistisk missil - en missil som landade i Japans ekonomiska zon och som sägs kunna bära kärnvapen hela vägen bort till USA.

Mina vänner! Vi lever i en väldigt orolig och farlig värld i dag. Den amerikanske presidenten har en fäbless för att svara via Twitter.

Mina vänner! Vi behöver en säkerhetsordning som är lugn och trygg. Det är oroligt i världen i dag. Vi ser hur Ryssland har gått över gränser med militära medel - hur man har gått in i Georgien, hur man bedriver krig i Ukraina och hur man har annekterat Krim. Det är ett sätt att åsidosätta den internationella säkerhetsordningen.

Visst ska vi ägna oss åt demokratiskapande arbete, som vi gör genom denna budget med exempelvis Svenska institutet och deras viktiga demokratiprojekt med Ryssland. Men vi måste också mycket tydligt markera att man inte får träda över gränserna i den internationella säkerhetsordningen - annars har vi anarki i världen.

Herr talman! Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv - så diktade den engelske renässansmannen John Donne för snart 400 år sedan. Det är ord som är lika sanna i dag som då.

Lika lite som vi människor kan betraktas som isolerade öar, strikt skiljbara från varandra, kan våra nationer det. Detta ser vi bevis på varje dag, inte minst i en tid som präglas alltmer av gränsöverskridande, globala hot och utmaningar.

En sådan utmaning är flyktingsituationen. Fler än 65 miljoner människor befinner sig på flykt i dagens värld, vilket ställer stora krav på våra länder att bidra med humanitärt bistånd, med en human flyktingpolitik och med långsiktiga ansträngningar för att adressera konflikter och andra orsaker till att människor drivs på flykt.

En annan utmaning är klimatförändringarna. Vi ser redan i dag att många människor tvingas lämna sina hem på grund av torka, översvämningar eller konflikter som delvis har drivits fram av ett förändrat klimat. Och vi vet att detta mönster bara kommer att förvärras om vi inte gemensamt åstadkommer stora utsläppsminskningar på kort tid.

En tredje utmaning är världshaven. Alltför länge har haven närapå setts som ett ingenmansland. Vi har smutsat ned dem och fiskat ut dem bortom hållbarhetens gräns. Vi har inte tagit vårt ansvar för ett ekosystem som faktiskt är livsnödvändigt för alla människors överlevnad. I dag är situationen för haven kritisk - förmågan att ta upp koldioxid ur atmosfären har mattats av, och fiskbestånden är i allvarlig kris.

Vi kommer inte undan att vi sitter ihop med varandra och att vi är beroende av varandra på de mest grundläggande sätt - för vårt ekonomiska välbefinnande, för våra kulturella impulser och inte minst för fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När vår tids stora utmaningar är alltmer gränsöverskridande behöver vi också samverka alltmer för att hantera dem. Det är precis det som vi hanterar här i dag, herr talman, med utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Det är inte en jättestor del av Sveriges totala budget, men det är en oerhört viktig del. Den är personaltät, och den är oerhört viktig för att arbeta för internationell fred och säkerhet.

De bidrag Sverige lämnar, ekonomiskt och personellt, till internationella organisationer, till freds- och säkerhetsfrämjande, till nordiskt samarbete och mycket annat handlar inte om något annat än vår vilja att göra världen till en säkrare, mer fredlig och bättre plats.

Att vi faktiskt bidrar till det har jag sett med mina egna ögon, inte minst på ett av de områden som ligger mig allra närmast om hjärtat: fredsbyggande. Till exempel i Somalia har svåra, långdragna konflikter lämnat djupa sår i landet. En hel generation somalier har vuxit upp i krig och konflikt, och många har drivits på flykt. En rad försök till medling och förhandling har gjorts för att skapa fred, men varaktiga resultat har ofta uteblivit.

Det finns också positiva exempel på små öar av hopp i en ocean av lidande, och vi måste ta fasta på dem. Genom Sveriges stöd till lokala utbildningsprojekt för dialog och förhandling har vi sett det fantastiska hur parter i konflikt, som sett sina byar och hem brännas ned, som tillgripit vapen mot varandra och som suttit fast i hämndens onda cirkel, har kommit samman och börjat tala med varandra och till slut lagt ned sina vapen.

Med förtroendeskapande riktade insatser som Sverige har stött har vi sett negativa spiraler brytas i Somalia och i andra länder. Det är inget enkelt arbete. Det kräver tid, tillit och långsiktighet. Många gånger når man kanske inte det resultat som man hade önskat så snabbt som man ville, men jag har sett att en positiv förändring kan ske. Därför är våra ansträngningar så otroligt viktiga, och därför tycker jag att vi ska vara stolta över de insatser som Sverige gör på det här området.

Herr talman! Sveriges arbete för internationell samverkan har stor betydelse i det säkerhetspolitiskt allvarliga läge som vi befinner oss i. För oss miljöpartister är utgångspunkten självklar. Vi måste jobba med en rad olika säkerhetspolitiska instrument för att främja svensk och internationell säkerhet. Diplomati, dialog och utvecklingssamarbete är omistligt.

Vi behöver också röra oss bortom ett ensidigt fokus på traditionell säkerhetspolitik, som kretsar kring de externa militära hoten och de som stater möter till att framhålla den breda och mänskliga säkerheten. Om vi inte gör det kan vi inte på allvar möta den bild av säkerhetsrisker som vi i dag konfronteras med. Och vi behöver lägga större vikt vid förebyggande åtgärder. Det gäller det allmänna, långsiktiga arbetet som främjas genom ett kraftfullt bistånd generellt men också specifika åtgärder, som regeringens initiativ att integrera klimat i Sveriges biståndsstrategier. Sådant är också på sikt och indirekt fredsfrämjande.

Sverige ska fortsätta att stå upp för och verka för starka globala regelverk med starka, transparenta och multilaterala institutioner, och vi ska aktivt ta del i fredsfrämjande internationella insatser. FN, EU och OSSE är hörnstenar i den säkerhetsbyggande politiken. Dessa institutioner måste vi fortsätta att stärka. Ingen av institutionerna är perfekt, långt ifrån det, men reformarbetet måste fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Det här är oerhört viktigt: FN är fredens nav i världen och måste få vara det. Vi måste kunna samlas under FN. Det är det enda multilaterala organ där alla stater finns representerade. Här gör Sverige ett oerhört viktigt arbete, dels genom sitt stöd till FN generellt genom det reformarbete som Sverige har arbetat med under lång tid, dels i form av den plats som vi nu har i säkerhetsrådet, där vi konkret och tydligt kan gå in och påverka att fred, kvinnor och säkerhet hänger ihop och att man följer resolution 1325 och tittar på klimatskapande åtgärder.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 november.)