Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Ibland funderar man lite på vad man ska säga i sådana här debatter. Jag funderade lite extra i samband med det frukostmöte som några av oss har varit på där Malin Sundin, som har skrivit boken Spilld mjölk, berättade på ett otroligt gripande sätt. Jag fick boken i går och började läsa, och jag är fullständigt införstådd med att det kommer att bli en jobbig läsning.

Det som var lite extra intressant var att jag hittade några ord av Erik Axel Karlfeldt i boken. Erik Axel kommer från den kommun som jag bor i. Som ni känner till är han Nobelpristagare. Vid 21 års ålder, 1918, skrev han detta:

Men den som hejdar växtens fartoch lägger jord igenbegår en synd av grövre artän den som dräper män

Det är mycket tänkvärda ord. Det är kanske detta vi håller på med till viss del; åkermark som många har slitit otroligt hårt för att hålla öppen håller på att bli skog. Jag tycker att det finns alla skäl i världen att göra allt som står i vår makt för att vända denna utveckling. Det var lämpligt att ha just detta frukostmöte före den här debatten, och jag vill rikta ett tack till Staffan Danielsson, som såg till att mötet blev av.

Betänkandet angår areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det är ett budgetbetänkande. Jag ska först klara ut att vi från moderat sida står bakom punkterna 1, 3, 4 och 5 i betänkandet. Vi deltar inte i beslutet i samband med punkt 2, där vi har ett särskilt yttrande. Vårt budgetförslag har fallit, och därför kommer vi inte att delta i beslutet.

Vad måste vi då göra? Om man först tittar på jordbruket måste vi inse att jordbruket är ett företagande. Det finns sedan EU-inträdet på en global marknad, och vi måste se till att vi har konkurrenskraftiga regler för denna typ av företagande precis som för allt annat företagande.

Politiken vill gärna kalla det mervärden – olika beslut som inte är annat än kostnader för svensk jordbruksproduktion. Malin kallar det för särkostnader. Jag tror att vi måste inse detta, för vi vet att konsumenten ofta tittar på prislappen och inte alltid vill betala för särkostnaderna. Om man hårdrar det kommer vi att fortsätta att flytta livsmedelsproduktion utanför våra gränser. Det ska vi absolut inte göra när vi har ett så klimatsmart och bra jordbruk.

Vi har sett till att problemen ökar, inte bara genom regler. Rovviltsproblematiken har tillkommit för många djurägare, och det skapar höga kostnader. I förra veckan hade vi en debatt om just denna del. Jag tror att också detta är någonting som man måste fundera över, och lösa problemen. Redan fårägarna utanför Gnesta skulle behöva investera i stängsel för 2 miljoner kronor. Om vi gör den ekvationen runt om hos alla djurägare blir det otroliga summor som man ålägger ett svenskt jordbruk som redan i dag har konkurrensproblem.

Om vi gör rätt och inser att vi är på en global marknad måste vi nog tänka om. I betänkandet har bland andra vi moderater visat att återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruk är viktig. Vi satsar under en treårsperiod drygt en halv miljard på detta. Om man jämför konkurrensmässigt slår detta hårt eftersom många konkurrentländer har betydligt lägre kostnader. Det blir inte bättre av att regeringen höjer diesel- och bensinskatten. Man kompenserar och erkänner att detta är skadligt för jordbruket, men man kompenserar inte för mjölkbilen, alla fodertransporter och annat. Det är åkerier som sköter det, så det kommer att bli ökade kostnader.

Vi har pekat på beteskravet, där vi moderater tror att det måste till en förändring. Förhoppningsvis ska det kunna bli en ökad frihet, och vi kan kanske koppla beteskrav till miljöstöd. Vi moderater tror att det är viktigt att vi har betande mular ute för att ha öppna åkrar och hagmarker, speciellt. Många tar detta för givet, men djuren finns där av en anledning. Det finns ett lönsamt jordbruk, och det måste på sikt finnas ett lönsamt jordbruk.

Herr talman! Jag ska avslutningsvis säga att jag tror att skogen är viktig för boende på landsbygden. Det är viktigt att vi ser skogen som en produktionsskog. Vi kan höja produktionen av skog och samtidigt säkra kraven på att tänka på miljön. Skogen är någonting som skapar många arbetstillfällen, och den är en stor bidragsgivare till att vi får ett bättre klimat. Det handlar om de gröna atomerna, och det är mycket bättre att vi använder de kolatomer som redan finns ovanför jordens yta än att kostnadsmässigt försöka få ned dem igen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ulf Berg – det var föredömligt kort och inom talartiden! Jag är inte säker på att jag klarar det lika föredömligt senare i dag.

Jag skulle vilja anknyta till Ulf Bergs inlägg och Moderaternas förslag om dieselskattesänkningarna och kopplingarna till mjölkböndernas situation. När uppmärksammade Moderaterna första gången mjölkböndernas situation? Och höjde inte Moderaterna i regeringsställning dieselskatten två gånger? Försämrade ni inte också avdragsrätten för lantbrukare lika många gånger?

Herr talman! Jag tänker inte försvara det här. Jag tycker att det var olyckligt att man, främst av miljöskäl antar jag, sänkte återbetalningen av dieselskatt. Det är lite svårt att ersätta traktorn, och här måste man ha en process så att vi får andra drivmedel. Men i storstäder går det faktiskt många gånger att undvika att använda bilen. Det kan man fundera över när man tar sina morgonpromenader i Stockholm med alla bilar som finns här. Det är i städerna det finns alternativ och man måste fundera på vad man kan göra.

Det finns goda skäl att jobba vidare med olika biobränslen, och jag tror att vi måste ha en gemensam kamp mot Bryssel där man av någon underlig anledning inte tycker att biobränsle får gynnas. Det är ju rejäla steg i rätt riktning i klimathänseende som det kan ge, och som jag sa i mitt inlägg är det bättre om olja och kol får stanna i jorden i stället för att vi med dyra processer ska försöka få ned den kol som har kommit upp. Här finns det alltså mycket att göra.

Jag ska verkligen vara tydlig. Jag tycker att det här var fel av Alliansen. Jag har varit med och fattat det beslutet, och jag försöker göra allt för att vi nu ska ha förståelse för att jordbruket sedan EU-inträdet dels är ett företagande, dels finns på en konkurrenskraftig marknad. Då måste vi hela tiden när vi fattar beslut ta ställning till att om det här är en särkostnad för svenskt jordbruk som inte konkurrenter har måste vi också fundera på hur det kan kompenseras.

Herr talman! Jag hoppas att det är hela Alliansens politik att man faktiskt menar allvar med den gröna skatteväxlingen. I måndags, när vi debatterade utgiftsområde 20 i budgeten, lyfte i stort sett alla borgerliga partier fram behovet av en grön skatteväxling och satsningar på förnybara bränslen. Vi behöver få en bred politisk uppgörelse här i Sveriges riksdag så att de viktiga satsningar som industrin står och väntar på kan bli verklighet. Industrin vill komma igång, och det är inte bara Preem som vill producera förnybara bränslen, utan alla vill ta del av det nya bränslet. Det ligger lite grann i att vara först och kunna satsa, men då måste också politiken vara tydlig så att man vet att det inte kommer att bli några förändringar vid ett regeringsskifte.

Jag är tacksam om Ulf Berg står för att det är hela Moderaterna och hela Alliansen som menar allvar med den här viktiga frågan.

Herr talman! Så länge Johan Hultberg håller i de här frågorna behöver Isak From inte vara det minsta orolig.

Jag har ett antal gånger börjat fundera över om inte bränslebranschen själv ska gå före för att se till att vi ska få den här klimatomställningen. Jag har fått klart för mig att det i vissa fall är upp till 50 procent HVO i diesel, och det kommer alltså inte från fossilt bränsle. Det händer mycket, man vill öka sina tillsatser och man gör det av olika skäl. I vissa fall går man före.

Det är inte alla som tycker om den här otäcka marknaden, men jag tror på den. Flera finansinstitut börjar flytta pengar från företag som på olika sätt håller på med kolbaserad verksamhet. Jag tror att när kapitalet satsar på nya och betydligt bättre och klimatsmartare verksamheter kan den här omvandlingen gå betydligt fortare än vad vi tror och att vi politiker kan hjälpa den på traven. Samtidigt får vi se till, än en gång, att jobba för att biobränslen och liknande kan gynnas.

Sedan tror jag att man måste vara ärlig och säga att oavsett regering är det bra ur fiskal synvinkel att lägga lite skatt på drivmedel, för pengarna måste på ett eller annat sätt in i statskassan. Nu är det så illa, har jag förstått, att finansministern till och med överger krona för krona. Skattetrycket lär inte minska, i vart fall inte under den rödgröna regeringen.

Herr talman! Jag hörde Ulf Berg prata om de stora kostnaderna för lantbrukare som behöver skydda sin tamboskap. Det kan till exempel handla om att stängsla in fårhagar och så vidare. Det är ju helt sant, för det är en stor kostnad. Det är precis därför som vi ökar det anslaget med ungefär 25 procent i den här budgeten. Det är anslag 1:7 om ersättning för viltskador som ska vara just för de här förebyggande åtgärderna, till exempel instängsling och ersättningar.

Det är väl en bra satsning, Ulf Berg? Det var ganska länge sedan det här anslaget höjdes, men nu gör vi faktiskt det.

Jag vill också fråga Ulf Berg en annan sak, eftersom han pratade om skogen och den viktiga roll som skogen kan spela både för produktion av timmer och biomassa och för biologisk mångfald. Där gör vi också viktiga satsningar med den här budgeten. 1:2 heter anslaget som innebär insatser för skogsbruket och som vi höjer kraftigt. Det avvisar Moderaterna med 100 miljoner kronor. Tanken med den här anslagshöjningen är just att vi ska få mer pengar till biotopskydd och naturvårdsavtal så att man kan skydda mer skog.

Varför avvisar Moderaterna den viktiga satsningen?

Herr talman! Höjningarna av ersättning för viltskador på 20 miljoner låter som mycket pengar. Men om vi tittar på mitt exempel med fårägarna utanför Gnesta ser vi att en tiondel av pengarna i det höjda anslaget skulle gå till att stängsla bara den fastigheten. Då inser säkert både Jens Holm och andra att de pengarna inte räcker till om Länsstyrelsen i Stockholms förelägganden skulle bli en standard för resten av länsstyrelserna, det vill säga man skulle skicka ut förelägganden och kräva stängsling. Annars kommer man att kunna få bekymmer med Myndighetssverige.

Jag är av den bestämda uppfattningen att här måste man få ett förtydligande i lagstiftningen så att det ska räcka med att hålla sina djur innanför stängslet, och sedan får staten ansvara för de djur som den har.

När det gäller skogen är vi från moderat sida övertygade om att det går att både ha höga miljökrav och produktion. Det är ju inte två kommunicerande kärl, det vill säga ökar man produktionen minskar man på miljösidan, utan man kan faktiskt förbättra och göra rätt saker.

Vi avsätter mycket mark. Jag lärde mig för ett par veckor sedan att vi avsätter mycket mark i Norrland men att när det gäller avsatt skog i förhållande till rödlistade arter är det i södra Sverige som man borde göra det och inte i norra.

Vi är övertygade om att man kan börja sköta de här avsatta reservaten och liknande innan man avsätter ännu mer. Det är alltså vårt skäl. Vi tror att man kan göra det här på helt andra och billigare sätt.

Herr talman! Men det är väl i alla fall bra, Ulf Berg, att vi höjer anslagen för de förebyggande åtgärderna, för ersättningar för viltskador och för att man till exempel ska kunna stängsla in? Det blir ju inte direkt billigare ifall vi inte gör den här extrasatsningen på ungefär 25 procent i det här anslaget.

Jag hoppas att vi åtminstone kan vara överens om att det är bra med höjningen som vi nu gör och som ni inte gjorde i er tidigare budget.

Jag kan hålla med Ulf Berg om att det behöver avsättas mycket mer mark och skog i södra Sverige, verkligen. Det var därför vi debatterade anslagen om naturvård i det andra utgiftsområdet, utgiftsområde 20, i går. Vi gör den största satsningen på åtminstone 20 år på naturvården i Sverige. Vi gör jättestora satsningar på underhållet och skötseln, vilket Ulf Berg tog upp finns ett stort behov av. Men de satsningarna avfärdar Moderaterna. Vi gör också jättestora satsningar för att kunna inrätta just fler naturreservat och fler nationalparker. Och det vill vi gärna göra i mellersta och framför allt södra Sverige där det finns stort behov av det. Men också det avvisar Moderaterna.

Varför säger Ulf Berg en sak här, som låter ganska bra, när Moderaterna i praktiken lägger fram ett budgetförslag som drar åt ett helt annat håll?

Det gäller också anslaget 1:2 om insatser för skogsbruket. Det handlar om biotopskydd och naturvårdsavtal. Det är en form av frivilligt samarbete med skogsägare för att kunna skydda mer skog. Vi anslår mer pengar till det. Ni avvisar det, Ulf Berg. Ni vill dra ned med 100 miljoner kronor.

Ulf Berg, hur kan vi få bättre naturvård, ett bättre skydd med mindre pengar, vilket ni föreslår?

Herr talman! Jens Holm glömmer att regeringens politik riskerar att leda till att stora delar av Sverige blir en fäbodvall. Jens Holm glömmer att en stor del av finansieringen kommer från 4 miljarder i höjda bensin- och dieselskatter. Det kommer främst de som bor på landsbygden och de företagare som finns i Norrlands inland, som måste transportera sitt gods ned till marknader, att få betala.

Vi moderater tror på finansiering krona för krona. Det är lätt för er, Jens Holm, att visa på alla höjningar och satsningar ni gör, men det är också lätt att glömma bort att visa var ni tar pengarna ifrån. Jag vill verkligen påminna om de 4 miljarder som man räknar med att få in med anledning av skattehöjningen på bensin och diesel. Det kommer som sagt att slå hårt mot landsbygden.

Urbaniseringen beror många gånger inte bara på att människor flyttar till Stockholm. Man flyttar också in till tätorter och liknande eftersom det blir för dyrt att skjutsa barnen till inte bara skolan utan även hockeyträningar, fotbollsträningar och allt vad det är. Det är alltså inte underligt.

Jag tror dock att man kan göra mycket för att vända trenden och inte bara vända trenden. Enligt Jordbruksverkets statistik är det 3 miljoner människor som bor på landsbygden, alltså utanför städer och stora städer. Det är många som berörs. Och en landsbygd nära en storstad har kanske inte lika stor problematik som de som är långt ifrån staden. Det finns alltså mycket att göra.

Man behöver bara se till att det blir bättre jordmån. Det bor nämligen väldigt kreativa och handlingskraftiga människor på landsbygden. De klarar det här själva.

Herr talman! I dag debatterar vi som sagt utgiftsområde 23 om areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Först vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1, Utbetalning av direktstöd.

När det gäller budgetanslaget står vi givetvis bakom vår egen budgetmotion, men eftersom vi har ett betydligt högre anslag än både regeringen och resten av Alliansen kan vi endast lägga fram ett särskilt yttrande under utgiftsområde 23.

Herr talman! Även om jag visste att jorden skulle gå under i morgon skulle jag ändå plantera ett äppelträd i dag.

Det sa Martin Luther för ett visst antal hundra år sedan. Det handlar om att jordbruket är långsiktigt. Man tar beslut även om man inte kommer att se resultaten. Precis som när vi planterar äppelträd hemma i våra trädgårdar eller när bonden sår sin åker och så vidare vet vi inte hur resultatet kommer att bli. Men vi har en förhoppning.

Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti. Norr och söder, landsbygd och stad – hela landet är viktigt för oss. Många kan eller vill inte bo och verka i våra större städer. Och en mycket stor del av Sveriges yta består av landsbygd. Det är ett fantastiskt landskap fyllt av djupa skogar, forsande bäckar, grönskande hagar, böljande åkrar, höga berg och djupa dalar. Att dessa delar av Sverige fortsätter att leva står och faller med dem som bor och verkar där.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgör en del av kärnan i vår Sverigevänliga politik. Vad gäller lantbruk och livsmedelsproduktion generellt har Sverigedemokraterna den uttalade ambitionen att svensk livsmedelsproduktion ska överleva och utvecklas. Något annat vore enligt vårt synsätt högst orimligt. Som värdeskapande verksamheter genererar lantbruken arbetstillfällen inte primärt inom näringen utan även åt transportföretag, underleverantörer och inte minst inom den svenska livsmedelsindustrin.

Vi i Sverigedemokraterna anser att det är en i grunden sund tanke att vi bevarar kunskapen och traditionen att producera våra egna livsmedel. Det är inte bara en ekonomisk fråga. Det handlar också om vår miljö, vår djurvälfärd, vårt kulturarv och vår kulturgeografi.

Herr talman! I Sverige har vi ett relativt väl fungerande system, där stora arealer skog frivilligt avsätts för skydd. Detta system vill vi i Sverigedemokraterna värna och utveckla i harmoni med skogsägarnas intressen. Vi ska bevara skogens kulturella värden, och vissa områden ska av olika skäl fredas från avverkning. Men utgångspunkten bör i princip alltid vara att skogens värde ska tas till vara. Detta synsätt har betydelse, inte minst för landsbygden där både turism och skogsindustri genererar arbetstillfällen.

Vi i Sverigedemokraterna skriver i princip under på behovet av att värna skyddsvärda biotoper och att freda betydande arealer från avverkning. Samtidigt ser vi med stor oro på regeringens ambitioner att undanta enorma arealer produktiv skogsmark, upp till 1 ½ miljon hektar till en kostnad på kanske 100 miljarder. Skogen är en nationell angelägenhet. Men vi ska också komma ihåg att det svenska skogsbruket håller världsklass ur ett miljöperspektiv.

Herr talman! Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för ett varierande kulturlandskap och mycket av vår biologiska mångfald. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram. De finns bara om det är lönsamt att bedriva skogsbruk, jordbruk och att hålla djur.

Svensk mjölkproduktion kan inte heller sägas vara något särintresse. Vi har haft en mjölkkris. Den pågår fortfarande. För varje mjölkgård som lägger ned sin verksamhet försvinner kanske fem till sex arbetstillfällen. Svenska mjölkbönder har haft en pressad situation under lång tid. Priset på mjölk var redan lågt när det till följd av Rysslands importstopp sommaren 2014 sjönk till för producenterna katastrofalt låga nivåer.

Priset på jordbruksprodukter är i sig naturligt, men faktorerna är i det här fallet mycket större. Svenska bönder konkurrerar på en internationell marknad. Men de konkurrerar med sina nationella särkostnader och med sina nationella särregler.

Vi i Sverigedemokraterna har lyft upp frågan. Vi är glada över att fler partier i riksdagen har gjort det. Nu måste det framför allt komma konkreta politiska förslag. Det är något som vi lägger fram i vår budgetmotion. Vi lägger bland annat fram förslag på en betespeng. Vi vill införa en betesersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år. För den enskilda näringsidkaren skulle det innebära en ekonomisk lättnad, och det är en viktig åtgärd för att värdesätta vår svenska mjölkproduktion.

Betet ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Betande djur bidrar också till att andra värden, exempelvis öppna landskap och biologisk mångfald, behålls. Det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid. Men vi kan inte blunda för att det är en konkurrensnackdel för bönderna, med det arbete och de kostnader som tillkommer. Därför väljer vi att satsa de pengarna.

Herr talman! Skatt på bränsle är en viktig inkomstkälla för staten. Men genom så kallad återföring av koldioxidskatt har vi, netto, en lägre skatt för lantbruk och skogsbruk. Regeringen föreslog i sin budget att höja återbetalning av koldioxidskatten till 1,70. Man valde samtidigt att höja skatten. Men det är ändå glädjande. Vi vill sänka ytterligare. Vår ambition är att sänka skatten till dansk nivå. Därför föreslår vi i vår budget en sänkning med 2,06 och med ytterligare 0,69 kronor året efter, för att vi ska nå den nivå som råder i Danmark.

Svenska bönder konkurrerar nämligen på samma marknad som de danska bönderna. Vi anser därför att det är högst rimligt att skattenivån är densamma. Detta är en relativt billig reform men som definitivt innebär en lättnad för de enskilda lantbrukarna. I slutänden kommer vi också att tjäna på att fler lantbruk blir ekonomiskt lönsamma och kan överleva i Sverige.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis citera ur boken Spilld mjölk skriven av Malin Sundin och en anonym bonde. Jag hade liksom Ulf Berg äran att vara med på föredraget i morse. Boken lyfter upp många frågor som berör mig djupt. I slutklämmen står det: Bonden skapar landsbygden, i samverkan med mulen och klöven. Utan bonde ingen jordbruksmark. Utan bonde ingen natur och kulturbygd. Utan bonde ingen landsbygd. Allt hänger ihop. Utan bönder inget Sverige.

God jul!

Herr talman! Tack, Anders Forsberg, för ditt anförande!

När man hör Anders Forsberg i talarstolen och när man läser i betänkandet kan man ju lätt få för sig att Sverigedemokraterna har en väldigt hög ambition för landsbygden och de areella näringarna. Men när man känner till förutsättningarna blir det inte trovärdigt.

Herr talman! Sverigedemokraterna har faktiskt röstat på Moderaternas ram här i Sveriges riksdag. Det innebär att Sverigedemokraterna inte har dessa pengar och anslag. Det fattas de facto 1,8 miljarder i Sverigedemokraternas förslag. Varifrån ska Anders Forsberg plocka fram de pengarna?

För att få någon som helst trovärdighet för sin politik måste den hänga ihop. Då kan man inte säga att man ska satsa på de viktiga delarna och sedan har man inte de pengarna. Nästa gång röstar man på något helt annat. Nu har Sverigedemokraterna ställt sig bakom Moderaternas ramfördelning.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi försöker att finansiera vår budget. På utgiftsområde 23 satsar vi 1,5 miljarder och det tar vi framför allt från miljösidans 1,7 miljarder.

Vi röstar i första hand på vår egen budget. Men i annat fall har vi lovat våra väljare att rösta på den budget som är minst skadlig för Sverige. I det här fallet hade Moderaterna ytterst få, men ändå mindre, utgiftsposter för migrationen.

Det är ganska intressant med tanke på att Isak From företräder budgeten i det här fallet. Man har tvingats till att göra en tilläggsändring och sedan lägga fram ytterligare en ändringsbudget. Jag tror att vi kommer att få se ett antal ändringsbudgetar under de kommande åren innan man har fått kontroll över migrationskostnaderna.

Men, som sagt, jag har inga problem med det här. De flesta förstår nog också vad sakfrågan gäller.

Herr talman! Anders Forsberg säger att Sverigedemokraterna inte har några problem med att rösta på en sak den ena dagen och att rösta i motsatt riktning den andra dagen. Det är inte trovärdigt.

Sverigedemokraterna visar med all tydlighet att de är för den politik som har bedrivits under åtta år där skattesänkningar var det enda rådande verktyget för att få bukt med det ena och andra.

Anders Forsberg lyfter också in migrationen. Den är en av de stora viktiga framtidsfaktorerna för att få en levande landsbygd och för att det ska finnas människor som lever där och brukar åkrarna, som tar de jobb som nu fattas i skogsnäringen. Man annonserar efter personal, men lyckas inte hitta några kompetenta personer. Var är de utbildningsinsatser som försvinner genom att Sverigedemokraterna ställer sig bakom Moderaternas budget. Försvinner de pengarna i ett tomt hål?

Herr talman! Sitter man i regeringsställning och inte kan lägga fram en budget som håller ihop tycker jag att man har större problem med trovärdigheten jämfört med vår trovärdighet om vi väljer att rösta för en budget som vi hade förhoppning om att resten av Alliansen skulle rösta för den budgeten som var bättre för Sverige.

Vi är det tredje blocket i politiken. Vi står fria från olika delar, och vi väljer också fritt hur vi ska rösta om beslut.

Huruvida migrationsfrågan är lösningen för landsbygdens eventuella problem eller inte tror jag framför allt att lösningen framöver är goda konkurrensvillkor, så att landsbygden kan lyftas med de förutsättningar som finns. Det handlar om skog, jord och andra produktionsgrenar. Jag tror att landsbygden har oerhört stora möjligheter.

Herr talman! Jag har en liten fundering. Livsmedelsbranschen är en väldigt viktig bransch i Sverige. Om man tittar på siffror för branschen från 2008 till 2014 har det blivit 600 fler företag. Exporten har ökat med 46 procent, från 47 miljarder till 70 miljarder.

Det är allmänt känt att Sverigedemokraterna tycker att EU inte är någon god idé. Som jag har förstått vill man helst lämna EU.

Vi från Moderaterna har alltid slagits för frihandel. Fri handel har alltid gynnat människor, det kan vi se hur många exempel på som helst.

Min fråga till Anders Forsberg är: Hur ser ni på möjligheterna att öka livsmedelsexporten? Det är någonting som vi moderater tror väldigt mycket på, om det fattas korrekta beslut och om vi får en konkurrenskraftig näring, vilket vi inte har nu, det är vi nog överens om. Men hur ser Anders Forsberg på möjligheterna att utveckla landsbygden, om vi nu ska stänga våra gränser igen? Eller har jag missuppfattat SD:s politik på området?

Herr talman! Tack för frågan, Ulf Berg!

Det är väl ingen hemlighet att vi är EU-kritiska. Framför allt vill vi ha en folkomröstning där svenska folket ska få bestämma. Det är nog den viktigaste delen.

När det gäller huruvida man är med i EU eller inte består ju EU av ett antal avtal som binder och reglerar vår lagstiftning och också handel mellan olika länder. Vi är ett frihandelsvänligt parti. Det är viktigt att man kan fortsätta att ha en handel.

Det finns andra länder som har specialavtal med EU, till exempel Norge och till viss del Storbritannien där man troligtvis röstar för ett utträde. Det kommer att finnas ett antal avtal som reglerar handel. Jag tror inte att det är nödvändigt att vi måste betala ett superparlament som inte klarar av att fatta vettiga beslut. Vi har ju en riksdag här där vi kan fatta beslut som är viktiga och som påverkar svensk landsbygd, arbetsmarknad och så vidare.

Jag tror att det är mycket bättre om vi kan ta tillbaka makten till riksdagen och bestämma mer själva.

Herr talman! Vi från Moderaterna tycker att det är väldigt viktigt med öppna gränser. Det ökar möjligheterna att öka vår export och jobben på landsbygden. Toleransen människor mellan ökar också om vi umgås mer över gränserna.

Jag vill ställa en annan fråga. Sverigedemokraterna vill ju ha en djurrättspolis – det ville ni i alla fall tidigare. Det skulle vara intressant att höra hur ni tänker utforma den. Det kommer ofta vittnesmål om att många djurägare i dag känner sig orättvist behandlade.

Jag brukar likna det vid att om jag tar mitt barn till akuten och man hittar ett blåmärke på barnet ska akuten anmäla det till socialtjänsten som i sin tur ska göra en polisanmälan. Vi vet alla som har barn att ett blåmärke kan uppstå utan att det finns något kriminellt bakom. Men så är det inte i djurhälsan. När man hittar något misstänkt anmäls det till länsstyrelsen som i regel gör en polisanmälan.

Många djurägare tycker att detta är fruktansvärt jobbigt. Antalet kadaver ökar, därför att man i inte vågar att skicka ett djur som är lite halt till slakt.

Sedan har jag en fundering om detta med beteskrav. I sin bok tar Malin upp hur det är med djurhälsan. Apropå beteskrav skriver hon:

Alla högkvalitativa fodermedel är utformade för kons bästa och med en sammansättning som tillser att kon får de ämnen och förutsättningar som hon behöver för att kunna producera högkvalitativ mjölk. När korna släpps på bete ändras foderstaten radikalt och korna får svårt att klara omställningen, får lös avföring, sur vom och klarar inte äta och tappar då produktion.

Är detta ett bra system och en bra djurhälsa?

Herr talman! När det gäller kompetens för kontroller och den utsatthet som djurägare kan känna, kan jag mycket väl förstå den.

Man kan ju uppleva när man får ett besök att det i stort sett hänger på det om man kan fortsätta med sin gård. Om personen kommer vid fel tillfälle, på fel dag, kan det få stora verkningar.

Kompetensen som kontrollanterna måste besitta är någonting som vi lägger fram förslag om. Ska man ha ansvar för att kontrollera framför allt produktionsstallar eller produktionsdjur bör man besitta kompetens så att man förstår hur det är.

När det gäller en djurrättspolis eller djurskyddspolis lyfter vi fram förslaget att man har ett antal poliser som har ett större ansvar och jobbar med djurrättsfrågorna. Jag tror att det i sig kan höja kompetensen och minska en del problem.

Man ska också komma ihåg att majoriteten av djurskyddsanmälningarna inte gäller produktionsdjur utan gäller de så kallade sällskapsdjuren. Där är jag alltså inte speciellt orolig.

Jag tror att man måste lita på djurägarna mycket mer. Över huvud taget måste vi titta på djurskyddslagstiftningen mycket mer utifrån mål och inte medel. Det finns givetvis ett tolkningsföreträde där, men det intressanta är att här har vi bönder som sköter sina djur kanske 18–20 timmar om dagen. De besitter nog mer kompetens än den djurskyddshandläggare som kommer ut en timme om året. Det tror jag mycket väl.

När det gäller frågan om beteslagstiftningen lägger vi fram förslag om en betesersättning men också om att man bör diskutera lättnader när man utformar beteslagstiftningen så att den är utformad efter verkligheten och inte efter boken.

Herr talman! Jag och mitt parti, Centerpartiet, tror på landsbygden och på de gröna näringarna och verksamheterna.

Vår kamp handlar om att se till att människor även på landsbygden ska få del av den service och infrastruktur som i staden ses som en självklarhet. Men det är också en kamp för att vi alla ska kunna dra nytta av alla de resurser som finns på den svenska landsbygden i form av till exempel jord och skog. Det är en kamp som därtill kan leda till fler och nya jobb – jobb som vi verkligen behöver i vårt land.

Ska vi lyckas med den här kampen handlar det som jag ser det framför allt om att sänka kostnader men också om att säkerställa investeringar och bygga för framtiden.

Det handlar om kostnader som vi kan påverka, vi som är i politiken. Vad är det för kostnader? Jo, det är framför allt skatter och avgifter men också kostnader för, som många ser det, alltför mycket administration och byråkrati.

Den regering som jag tillhörde påbörjade en resa, ett arbete med att sänka kostnader och skatter. Vi inledde också ett arbete med att regelförenkla. Vi satsade därtill på att stärka Sverige som matland. Vi arbetade i den satsningen med många saker, bland annat med att öka den svenska mat- och livsmedelsexporten.

Vi kan konstatera att vi inte nådde ända fram på den resa som vi påbörjade. Resan avbröts genom att vi fick en ny, rödgrön regering. Att vi inte nådde ända fram bevisas bland annat av den kris som till exempel landets mjölkbönder just nu befinner sig mitt i.

Det finns med andra ord ytterligare saker att göra. Det finns plats för ytterligare åtgärder. Men i grund och botten handlar det om reformer som gör att de siffror som för många i dag är röda blir svarta.

Vad finns det då att fortsätta arbeta med? Det vi kan påverka förutom förenkling av regler och byråkrati är, som jag ser det och återigen vill peka på, framför allt att fortsätta minska kostnaderna i form av skatter och avgifter. Hur ska vi annars lyckas med att hjälpa de här verksamheterna, som är så viktiga för oss och för vårt land?

Vi kan konstatera att den rödgröna regering som vi har i dag har valt en helt annan kurs, en helt annan färdväg för sin resa.

I stället för att sänka kostnaderna för de gröna näringarna och verksamheterna höjer man skatter och avgifter. Man höjer kostnaderna. Därtill aviserar man en ökad byråkrati på många områden, som också kostar pengar.

För alla som är företagare höjer man skatterna. Särskilt höjer man skatterna, vilket jag särskilt beklagar, för dem som är unga genom höjda ungdomsarbetsgivargifter. Man inte bara höjer utan kommer att fördubbla de ungdomsarbetsgivaravgifter som vi med mycken möda lyckades sänka.

Påverkar det här de gröna näringarna och verksamheterna? Ja, det gör det. Många unga människor har sin första utkomst, sin första inkomst, i de gröna näringarna och verksamheterna.

På skogsbruksområdet är omläggningen av politiken extra tydlig, tycker jag. Det var bara några veckor sedan regeringen presenterade en översyn av skogsvårdslagen som man ämnar göra. Syftet är återigen inte att förenkla utan att skärpa upp och byråkratisera än mer.

I stället för att arbeta tillsammans med skogs- och markägare för att hitta än bättre metoder att ta hänsyn till alla de värden som finns i den svenska skogen väljer man att gå före det arbete som man har inlett, nämligen att ta fram en gemensam skoglig strategi för vårt land. Det är ett arbete som jag i sak vill berömma, men man väljer alltså att gå före och föreslå en ökad byråkratisering som kommer att leda till ytterligare och ökade kostnader.

Jag kan alltså inte nog betona vikten av att komma med konkreta åtgärder här och nu men också med förslag på reformer som vi kan enas om, som är verksamma och som ger lösningar här och nu. Fagra löften, herr talman, hjälper inte.

Jag presenterade i höstas genom mitt parti ett förslag där vi här och nu skulle kunna göra någonting som är substantiellt, nämligen tillfälligt höja de interventionspriser för mjölk som vi har i EU-systemet. Men – tro mig! – detta förslag stöddes inte av tillräckligt många partier här i kammaren, varför det inte var genomförbart.

Jag vill slutligen, herr talman, verkligen poängtera att jag hoppas att den nuvarande regeringen lyssnar på de förslag som kommer från oppositionen så att vi får den tillväxt i de gröna näringarna och verksamheterna som Sverige behöver.

Herr talman! Tack, Eskil Erlandsson, för anförandet!

Det är ju uppenbart att Centerpartiet passar mycket bättre i opposition än det gjorde i regeringsställning. Nu har man helt plötsligt många förslag på hur man bör förändra det här. Eskil talar väldigt mycket om här och nu. När vi satt i opposition saknade vi verkligen detta här och nu.

Eskil talar också om bränslepriser och dieselskattesänkningar. Det var ju faktiskt ett val 2014 som nu gör att den regering som nu sitter presenterar ett förslag där man sänker dieselskatten för jord- och skogsbruksföretagare. Det händer här och nu.

Herr talman! Låt mig konstatera att jag inte nämnde ordet dieselskatt i mitt anförande. Jag skulle ha kunnat göra det, och jag gör det gärna nu.

Det ställningstagande som gjordes 2009 och 2010 innehöll en översyn år 2015 av de skatter som vi då bestämde. Den översynen har nuvarande regering inte gjort.

I vårt budgetförslag har vi en de-facto-sänkning av dieselskatten med 300 miljoner. Sänkte vi några andra skatter och avgifter som påverkar de gröna näringarna och verksamheterna under den regeringsperiod som jag hade del i? Ja, vi sänkte flera som starkt påverkar. Vi sänkte två gånger de så kallade egenavgifterna, vi sänkte den allmänna arbetsgivaravgiften vid ett tillfälle och vi tog bort handelsgödselskatten – bara för att nämna några exempel som konkret och handfast påverkar lönsamheten också i de gröna näringarna och verksamheterna.

Herr talman! Tack för förtydligandet, Eskil! Jag tror att det var viktigt att göra.

Eskil tillsatte ju Konkurrenskraftsutredningen. Den visar med all tydlighet att det finns lantbruksföretag som går väldigt bra, trots beteskrav och höga djurskyddskrav, och att det finns lantbruksföretag som går sämre.

Konkurrenskraftsutredningen pekade särskilt på att man måste öka möjligheterna till omställning för lantbruksföretagare och se till att lantbruksföretagarna får tillgång till ny forskning och ny teknik så att de kan ställa om sin produktion.

Vad är Centerpartiets förslag i dag? Är det inskränkt djurvälfärd? Är det sämre beteskrav? Eskils egen utredning har ju visat att det inte är dessa förslag som betyder något för om lantbruksföretagen går bra eller dåligt, utan det är andra faktorer.

Herr talman! Jag tackar för frågeställningarna. De är adekvata och viktiga.

Vad gäller beteslagstiftningen säger vi att den behöver en modernisering. Vi måste uppdatera beteslagstiftningen. Varför? Jo, därför att den är ett par decennier gammal. Otroligt mycket har hänt under den tiden. Exempelvis är det att konstatera att på den tiden det begav sig, det vill säga när beteslagstiftningen kom, var åtta av tio kor uppbundna. I dag är förhållandet ungefär det omvända. Väldigt mycket har alltså hänt på det här området, varför det behövs en modernisering, vilket vi också har föreslagit i motioner.

Forskning, utveckling och innovationer är jätteviktigt. Det var en viktig del som jag drev stenhårt i visionen om Matlandet Sverige och där vi kom väldigt långt. Men som jag sa i mitt anförande nådde vi inte riktigt ända fram, eftersom vi fick en annan regering i vårt land.

En viktig sak var att vi prioriterade forskning om biomassa. Det var ett av Sverige prioriterat område som tillfördes extra medel för att vi skulle kunna nå ännu längre med den biomassa som vi har möjlighet att producera i vårt land.

Herr talman! Tack för ett intressant anförande, Eskil Erlandsson!

Centerpartiet verkar ha förstått att någonting håller på att hända. Det kanske var mot denna bakgrund som Eskil Erlandsson nyligen gjorde ett utspel i Expressen där han angrep oss för vår landsbygdspolitik. Man kan konstatera att Centerns angrepp på oss är ungefär som att kasta sten i glashus, för under dess tid i regeringsställning, 2006–2014, fortsatte ju kräftgången för svenskt lantbruk. Med Erlandsson som minister försvann nästan 9 000 jordbruksföretag, medan självförsörjningsgraden stadigt minskade, i synnerhet vad avser den svenska köttproduktionen. När mjölkkrisen sedan slog till 2014 var svenska mjölkbönder alltför sårbara.

Vi hör en viss kritik, men frågan är om ni har förstått någonting. Ni nämner ett antal förslag, men nu har ni chansen i opposition att komma med lite fria lösningar. De förslag som ni kommer med som ska rädda landsbygden är ytterligare satsningar på biodrivmedel och interventionsköp från EU. Frågan är: Är det här räddningen för svensk landsbygd? Jag, liksom mitt parti, anser att vi framför allt måste se över de skatteförslag som ligger. Där har Centern närmat sig en hel del av Sverigedemokraternas förslag. Men frågan är om Centern kommer med fler förslag eller om vi kommer att få se liknande förslag kring interventionsköp och biodiesel.

Herr talman! Att lösa momentana kriser är viktigt. Speciellt viktigt säger jag att det är för företag som är väldigt kapitalintensiva, och det är till exempel lantbruksföretagen. Där har staten ett speciellt ansvar.

Ett sätt att lösa kriser kan vara att använda sig av de system som finns i den europeiska gemenskapen. Detta föreslog jag och mitt parti i höstas. Det är åtgärder som hjälper här och nu. Vad jag kan påminna mig har de under de åtta år som jag har lite speciell insyn i tillämpats vid fem olika tillfällen. Dessa åtgärder ledde till att kriserna ganska snabbt avhjälptes, därför att man använde sig av ett system som redan fanns. Tyvärr fick jag inte majoritet för mitt förslag när det prövades i riksdagens EU-nämnd. Jag hade önskat att så hade varit fallet.

Till detta ska läggas att det behövs en generell kostnadssänkning, och den kan vi bidra med i politiken genom att sänka skatter och avgifter. De förslag som riksdagen nu är på väg att rösta igenom innebär ju höjda skatter och avgifter. Det kommer inte att vara till gagn för det svenska jordbruks- och skogsföretagandet.

Herr talman! Jag kan konstatera att vi är ganska överens med varandra, framför allt när det gäller de generella kostnadssänkningarna.

Låt oss först återkoppla till interventionsköpen. Där har vi kanske lite olika åsikter. Jag och mitt parti tror att man riskerar att bygga upp lager som man senare får problem med.

Men det fanns också andra förslag, till exempel om att man skulle kunna skjuta på momsen och arbetsgivaravgiften i tre månader. Framför allt mjölkföretagen har ju inte något problem med momsen, för de har en utgående moms på 12 procent och en ingående moms på 25 procent. Att skjuta på skatten är snarare att bara skjuta på problemet. Man måste se på kostnadsdelarna nu, framför allt de nationella särkostnaderna.

Jag hade också en fundering kring detta med svenskt biodrivmedel. Från Centerns sida pratar man om att det finns så stora möjligheter, men bara ungefär 20 procent av de biodrivmedel som används i Sverige i dag är av svenskt ursprung. Jag förstår faktiskt inte hur det kan hjälpa det svenska lantbruket.

Herr talman! Vad gäller biodrivmedel har vi enorma möjligheter i vårt land att producera detta. Det beror på att vi har mycket mark som är möjlig att använda för produktion av den råvara som biodrivmedelframställningen måste ha.

Jag tycker att vi ska utnyttja den möjligheten, dels för jobben, dels för att jag vill ha det öppna landskapet, om vi pratar jordbruket, men framför allt därför att det vi använder för mycket av i dag är en ändlig resurs. Den kommer ju att ta slut någon gång. Den påverkar dessutom klimatet på ett sätt som jag hoppas att vi är överens om att vi inte kan låta den fortsätta att göra. Men genom att använda förnybara resurser bidrar vi till väldigt många nyttigheter.

Jag hoppas att vi i denna kammare kan enas om att nyttja den möjlighet som vi har i landet, för det ger oss jobb, det ger oss ett bättre klimat och det ger oss vårt öppna landskap.

Herr talman! När man lyssnar på Eskil Erlandsson får man känslan av att det är andra partier än Centerpartiet som har styrt landet under väldigt lång tid. Men vi har haft åtta år och därefter ett år till med borgerlig ekonomisk politik och med Eskil Erlandsson själv som ansvarig för detta viktiga politikområde.

Eskil! Du sa något väldigt viktigt. Du sa: Fagra löften hjälper inte. Det är precis så det är. Jag tror att alla som följer den här debatten och andra politiska debatter vill att vi politiker ska leverera. Vi ska inte bara komma med fagra löften, som vi sedan inte lever upp till.

Matlandet Sverige var din stora satsning på över 1 miljard kronor, som du drog igång 2008 – jag tycker att det var en intressant satsning. Där lovade du att 20 000 nya jobb skulle skapas i svenskt lantbruk. Jag läste en utvärdering för ett tag sedan. Under de tre första åren, mellan 2007 och 2010, när du styrde och hade ansvar för detta, försvann det nästan 10 000 jobb från det svenska lantbruket.

Eskil Erlandsson! Var inte det här ett fagert löfte som du inte lyckades leva upp till? Eller hur många nya jobb skapades egentligen under Matlandet Sverige?

Herr talman! Jag ber väldigt mycket om att få tacka för frågeställningen. Detta är nämligen en synnerligen viktig frågeställning.

Matlandet Sverige, som startade på sommaren 2008, gav fram till utvärderingen gjordes – då hade man siffror fram till och med 2012 – 9 300 jobb. Mitt löfte var att vi skulle skapa 20 000 jobb till år 2020. Jag är alldeles övertygad om att de jobben hade tillkommit, detta samtidigt som rationaliseringen fortsätter i den svenska primärproduktionen.

Jag tycker att det är helt underbara siffror. Att jag fick fortsätta mandatperiod två med visionen om Matlandet Sverige tyder också på att satsningen var lyckad. Hade satsningen inte varit lyckad är jag alldeles övertygad om att mina kollegor i regeringen hade valt att lägga den peng som satsningen kostade på någonting annat.

Vad var det då som vi lyckades med? Ja, vi lyckades med att, som jag tror att Ulf Berg förtjänstfullt redovisade tidigare, höja vår livsmedelsexport betydligt. Det ger jobb, riktiga jobb. Vi lyckades med att få Sverige på kartan, på den internationella arenan, där turistverksamheten och naturverksamheten fullkomligt exploderade, vilket är särskilt betydelsefullt för de unga människorna, som ofta har sitt första jobb där.

Vi fick en mängd småskaliga slakterier i vårt land. Det är väldigt betydelsefullt för byarna där de etableras, men kanske än mer av betydelse för djuren och deras välfärd.

Herr talman! Jag ska säga till Eskil Erlandsson att vi i Vänsterpartiet tyckte att Matlandet Sverige var en intressant satsning. Vi väckte en motion där vi inte avfärdade Matlandet Sverige. Men vi ville komplettera det med en hållbarhetsaspekt. Vi ville ha hållbara Matlandet Sverige. Vi tyckte att det var alltför ensidigt inriktat på produktion och export och att det inte togs hänsyn till den stora miljönytta som man också kan få ifall man ställer krav på till exempel biologisk mångfald, ekologisk produktion och så vidare.

Nu säger Eskil Erlandsson att det skapades 9 300 jobb med den här satsningen. Jag tycker att man ska vara lite ärlig i debatten. Vi pratar ju om netto. Vi pratar alltså om hur många jobb det är ett år och jämför det med hur många det blir året därefter. Vi kan titta i statistiken. Vi kan titta på antalet årsarbeten i lantbruket. År 2007, året innan du drog i gång satsningen, Eskil, var 65 000 människor anställda inom lantbruket i Sverige. Tre år senare, 2010, var det 55 000 årsarbeten inom lantbruket. Det kan du själv se i statistik om jordbruket. Och det är mängder med tidningar som har refererat den statistiken.

Hur kan du, Eskil Erlandsson, påstå att det har skapats 9 000 nya jobb under den här tiden när det i själva verket har försvunnit nästan 10 000 jobb på landsbygden bara under de här tre åren?

Herr talman! Visionen om Matlandet Sverige handlade inte bara om primärjordbruket. Det är en viktig del i Matlandet Sverige, men det är inte helheten. Helheten består också av en förädlingsverksamhet som kommer efter primärproduktionen, det vi kanske i dagligt talar kallar för livsmedelsindustrin, som för övrigt är Sveriges fjärde största industrigren. Den har ökat.

Jordbruket har, som jag sa i mitt första replikskifte, fortsatt att rationaliseras, vilket ofta leder till färre sysselsatta – ja. Det vi måste göra för att bibehålla och helst öka antalet arbetstillfällen är att sänka kostnader, Jens Holm.

Den första delen i din frågeställning handlade om att bygga ut Matlandet Sverige. Det ska jag komma ihåg till nästa gång vi får chansen att regera och att ta till vara den möjligheten, för jag tycker också att vi ska ha en hållbar livsmedelsproduktion.

Herr talman! Jag ska börja med att konstatera att riksdagen har avfärdat Liberalernas förslag till ekonomisk ram. Eftersom vi ser budgeten som en helhet kommer vi inte att delta i beslutet om anslagsfördelning inom detta utgiftsområde, även om vi skulle kunna göra det rent teoretiskt. Vi ger vår syn på fördelningen i ett särskilt yttrande.

Budgeten är som sagt en helhet. Liberalerna har gjort ett antal klara och övergripande prioriteringar. Det handlar om jobb, företagande och sysselsättning genom sådana skattesänkningar som påverkar just sysselsättning, arbetade timmar och konkurrenskraft. Det är någonting som gynnar hela landet, både stad och landsbygd. Vi satsar på kunskap bland annat genom att finansiera en tioårig grundskola och höjda lärarlöner. Vi har förslag om liberalisering när det gäller arbetsmarknaden och bostadsmarknaden och inte minst förslag om ett stärkt försvar i dessa oroliga tider.

Som jag tog upp i måndags har vi ett tydligt inslag av grön skatteväxling i vårt budgetförslag. Det är väl lika bra att konstatera att vi inom det här området öppnar för att återinföra en läckageskatt som riktar sig mot övergödning och kadmiuminnehållet i handelsgödsel. Exakt hur det ska se ut har vi inte redovisat.

Vi kan se på landsbygden kontra stora befolkningscentrum. Då kan vi konstatera att vi i budgetförslaget har med ett regionaliserat reseavdrag som ska motverka de kostnadsökningar som finns i och med det transportbehov som man har på landsbygden – det är längre sträckor.

Herr talman! Att Liberalerna inte höjer skatten med 32 miljarder innebär också att vi har 30 miljarder kronor mindre i utgifter än det är i regeringens förslag, där man får stöd av Vänsterpartiet. Då handlar det naturligtvis om att det måste göras andra prioriteringar och väl avvägda prioriteringar. Just inom detta utgiftsområde ligger Liberalerna 300 miljoner lägre jämfört med regeringens förslag.

Det är intressant när vi diskuterar detta. Det är mycket skogs- och jordbruk. Det är inte så konstigt. Det har naturligtvis med sysselsättning på landsbygden att göra, och det har stora ekonomiska värden. Men vi kan också konstatera att jord- och skogsbruket är en del av lösningen i fråga om de klimat- och miljöutmaningar som vi har. På det sättet hänger den här debatten väldigt mycket ihop med den debatt vi hade i måndags om just detta.

De areella näringarna styrs mycket av EU-politiken och de förutsättningar som ges där. Det kan vi naturligtvis också ha synpunkter på, och från Liberalernas sida kommer vi, när vi får chansen, att i de sammanhangen fortsätta hävda att EU:s jordbrukspolitik i grunden måste reformeras och att samtliga direktstöd och marknadsregleringar över tid ska fasas ut.

Från liberal ståndpunkt ser vi att frihandel, som också har lyfts upp i debatten här i dag, är någonting i grunden positivt, men att vi i Sverige ändå måste se över våra egna konkurrensvillkor. Företagen på landsbygden och de areella näringarna är ju ofta i grunden småföretag, och då handlar det om att ha en företagarvänlig politik där vi motverkar regelkrångel, byråkrati och höga skatter och avgifter. Även Eskil Erlandsson var inne på detta.

Jordbruket ska i likhet med andra sektorer bära sina miljö- och klimatkostnader. Vi tycker också att det är viktigt att framhålla att när det gäller kollektiva nyttigheter som naturvård och biologisk mångfald måste samhället och staten vara beredda att ersätta jordbruket. Ett exempel hemma i Bohuslän är att våra så värdefulla mosaikmarker inte hade kunnat hållas öppna om vi inte betalade för detta, och det är naturligtvis en väldigt viktig sak att vi gör så. WWF har också visat angående gräsbetesprojekt att det behövs betydligt fler betande mular i detta land, eller i alla fall ett ökat antal, för att upprätthålla den biologiska mångfalden.

För att tala om livsmedelsstrategin är det viktigt att vi här jobbar vidare med konsumentperspektivet och de svenska mervärdena. Jag tror nämligen att det enda sättet att ta oss framåt är att kunna ta betalt för dessa mervärden. Det handlar om bra djurskydd, inte minst med den låga antibiotikaanvändningen som vi har i Sverige. I viss mån finns naturligtvis mer att se över.

Om jag ska nämna skogen lite snabbt tycker vi att det viktigaste är att vi i fortsättningen har jämställda mål mellan produktion och miljö. Vi måste se den verkligt stora potential som finns i skogen när det gäller förnybara material, kemiska produkter, textilier och hållbar energiproduktion. Det finns många branscher i Sverige som har en oerhörd kompetens på detta område, så vi kan bli ledande. Inte minst, med ytterligare ett exempel från Bohuslän, är kemiklustret i Stenungsund oerhört intresserat av att få del av kolatomerna i skogen i stället för från det fossila.

Herr talman! Jag vill nämna en annan areell näring så att den inte glöms bort, nämligen fisket. För stora delar av landet är fisket väldigt viktigt för att upprätthålla en levande kust och skärgård, vilket också är en del av ett miljökvalitetsmål.

Här är det helt avgörande att de framtida förändringar som ändå måste göras inte missgynnar detta fiske. Inte minst talar vi om det kustnära, småskaliga fisket som vi alltid ställer upp för. Regeringen har inte direkt gett några klara besked om detta.

När det gäller den landningsskyldighet som nu träder i kraft successivt måste vi helt enkelt fortsätta göra forskningsinsatser för att detta ska kunna fungera bra. Det handlar om selektiva redskap och så vidare. Från Liberalernas sida stöder vi fullt ut den satsning som görs på ett nytt svenskt undersöknings- och forskningsfartyg. Jag tror att det är en avgörande faktor inte bara för fisket utan för havsforskningen över huvud taget.

Herr talman! Tack, Lars Tysklind, för anförandet!

Vi har ett stort rekryteringsgap i Sverige i dag. Inte minst i glesbygden har vi stora problem att hitta människor till skogen och till trädgårdssektorn. Många mjölkföretag misslyckas också med generationsväxlingen.

När jag nu hör Lars Tysklind prata om vikten av forskning måste jag ändå ställa en fråga. I det budgetförslag som Liberalerna har lämnat är det neddragningar på 50 miljoner på forskningen. Man har också neddragningar på SLU.

Hur hänger det ihop med Lars Tysklinds tal om vikten av forskning? Är det en gammal kvarleva sedan Folkpartiets dagar då Folkpartiet gärna pratade om forskning och utbildning men i verkligheten gjorde kraftiga neddragningar på högre utbildning?

Herr talman! Det är en mycket befogad och i sammanhanget ganska självklar fråga som Isak From ställer.

Jag inledde mitt anförande med att konstatera att vi tycker att det är skadligt för Sverige att höja skattenivån på det sätt som den nuvarande regeringen föreslår med stöd av Vänsterpartiet. Det är alltså en prioriteringsfråga. Det är ju inte heller en neddragning av anslaget, utan det ligger kvar på samma nivå som det är.

Det blir lätt att vi diskuterar den sista marginalen, men vi får också konstatera, vilket även Isak From vet, att det ligger 515 miljoner till forskning inom det här området. Personligen och även från Liberalernas sida kan vi tycka att det väl alltid finns anledning att höja sådana anslag, men det har vi inte kunnat göra den här gången med de prioriteringar som vi har gjort.

Herr talman! Tack för inlägget, Lars Tysklind! Jag tyckte att den stora splittring som finns mellan de borgerliga partierna blev tydlig där. När man går vidare och tittar i Liberalernas anslagsförslag ser man ju en kraftig neddragning också till Jordbruksverket på 36 miljoner. Är det en del i att Liberalerna vill fasa ut EU-stöden? Är det därför Liberalerna nu lägger fram ett förslag om att ta bort pengar som förstärker jordbruksstödet så att Jordbruksverket ska kunna betala ut EU-stöden som är så viktiga till lantbruken?

36 miljoner är ganska betydande pengar, och här ser jag en väldigt stor konfliktfåra mellan de borgerliga partierna. Två borgerliga partier pratar tydligt om behovet av att öka stöden, bidragen, till jordbruksföretagen, medan Liberalerna pratar om och faktiskt lägger fram förslag för att omöjliggöra att dessa stöd ska kunna betalas ut.

Herr talman! Från vår sida tycker vi att även Jordbruksverket måste se över sin verksamhet. Att betala ut de här stöden är ändå en av verkets grundläggande funktioner, och vi anser – återigen med utgångspunkt i de prioriteringar vi gör – att detta måste Jordbruksverket kunna klara ändå.

Herr talman! Tack, Lars Tysklind, för ditt anförande! Jag måste börja med att säga att det var väldigt bra att någon mer än jag tänker ta upp även de blå näringarna, och jag hoppas att det kommer att bli lika naturligt att tala om närfiskat som om närodlat i den här kammaren snart. Vi får stå på oss.

Med detta sagt har jag också lite frågor liknande dem som Isak From nyss framförde.

Liberalerna har ju länge varit de som har hållit fanan högt när det gäller naturvård. Lars Tysklind pratade fint om kollektiva nyttigheter och hur vi gemensamt måste ta vissa kostnader. Det står i er reservation om miljöhänsynen inom skogsbruket, alternativa avverkningsmetoder, ekosystemtjänster, bevarande av biologisk mångfald, om att slå vakt om naturvård och miljöhänsyn och om att de återstående gammelskogarna ska ges starkare skydd.

Trots detta har ni den största nedskärningen eller skillnaden när det kommer till just anslaget för skog. Ni har 102 miljoner mindre än vad regeringen lägger. Till detta lägger ni också 50 miljoner mindre när det kommer till forskning inom de här områdena.

Hur hänger det ihop?

Herr talman! Jag har redan svarat på frågan om forskningen. När det gäller ekosystem och naturvärden i skogen har båda parterna, staten och skogsägarna, ett stort ansvar i sammanhanget för att bevara den biologiska mångfalden. Man kan säga att företagarna i skogsnäringen går före. Vi kan se i alla de tidskrifter vi får från olika intressenter inom skogsområdet att artiklarna handlar om hållbarhet, långsiktighet och så vidare. Företagsamheten kommer att ta ett stort ansvar.

Vi talar om en höjning, inte en sänkning, av anslaget. Vi anser att inom de prioriteringar vi gör finns inte utrymme för en höjning. Det kan man ha synpunkter på. Både staten och skogsnäringen har ett ansvar.

Sedan var det frågan om kollektiva nyttigheter. Det är egentligen den del av EU-systemet som vi kan försvara. Det finns saker och ting som aldrig kan bli lönsamma. Jag tog upp mosaikmarken hemma i Bohuslän. Det är inget som kan bli lönsamt på en marknad. Konsumentperspektivet visar att det finns stora mervärden som många är beredda att betala för, men i grunden går det inte att få det lönsamt.

Herr talman! Sverige har ett skogsbruk som förmodligen kommer att behöva bli allt intensivare. Det ska finnas förnybar energi och drivmedel. Det kommer att öka trycket på att få fram biomassa. Jag talade med ett företag i förrgår som tar fram marktäckningsduk av träfiber i stället för plast. Det skulle minska användningen av plast i jordbruket med nästan 300 000 ton. Dukarna skulle dessutom bli jordförbättrare. Det finns otroligt stora möjligheter inom skogsbruket och vad vi kan använda biomassan till.

Med detta stora tryck måste vi också säkerställa att naturvärdena i gammelskogen också blir kvar, så att man inte har gått varvet runt när man har huggit ned skogen och det inte finns något kvar.

Det finns i dag skogsägare som har väntat länge på ersättningar för frivilliga avsättningar. De har inte fått dem. Vi behöver förmodligen öka takten för avsättningar och köpa in skog så att den blir kvar när den andra skogen brukas.

Är det verkligen rätt satsning att dra ned på anslaget i stället för att höja det?

Herr talman! I grunden handlar det inte bara om anslag. Under alliansregeringens tid införde vi ett system med markbyte där vi utnyttjade statens skogsinnehav i Sveaskog. Vi har fått höra många vittnesmål om att skogsägarna tyckte att det var ett bra system.

Vi besökte Västmanland för att se på brandområdet. Där hade någon just bytt till sig statlig skog. Det var kanske ödets ironi, men det lyckades man reda upp på något sätt. Just där vittnade man om hur bra det hade varit att man kunde föra den typen av diskussioner.

Vi ska inte bara fastna i en anslagsfråga. När det gäller gammelskog vill jag vara tydlig med – och det framgår av vårt särskilda yttrande – att vi står helt bakom att det finns mycket gammelskog som vi måste bevara just för att den innehåller så mycket biologisk mångfald.

Vi får inte heller glömma bort att skogsbruket i sig blir, precis som Emma Nohrén säger, allt intensivare. Det kommer också att ställa allt högre krav på näringarna att hålla sig med ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Jag är full av tillförsikt att man ändå vidtar många åtgärder just med tanke på den biologiska mångfalden.

Vi ska inte se ett motsatsförhållande i detta. Det stora problemet jag kan se är att det kommer att bli en så stor konkurrens om resursen skog så att vi måste kanalisera var den gör mest nytta.

Herr talman! Jag lägger fram ett särskilt yttrande till förmån för Kristdemokraternas budgetförslag.

I de flesta diskussioner om landsbygdens utmaningar är det de materiella och ekonomiska värdena som debatteras flitigast. De är oerhört viktiga. Men det finns andra värden som också är viktiga. Vi kristdemokrater menar att vi har ett djupt moraliskt ansvar för den jord vi ärvt, det vill säga förvaltarskapstanken. Vi har ett ansvar som vi har ärvt av generationer tillbaka, och vi lämnar ansvaret vidare till våra barn och barnbarn.

Ovärderliga kulturmiljöer och unika resurser i naturen får inte gå förlorade. Samtidigt kan inte landsbygden betraktas som ett museum från en svunnen tid. Det går och är nödvändigt att kombinera bevarande och värnande med modernitet och utveckling. Ingen av oss kan berätta hur framtiden kommer att se ut och vilka behov som kommer att vara centrala för människorna om hundra år. Vissa behov är dock alltid giltiga; människan behöver alltid mat för överlevnad, och människan behöver naturen för sitt välbefinnande. Detta har vi ett moraliskt ansvar att förvalta.

Sveriges jordbruksföretagare bidrar konkret till det långsiktiga förvaltarskapet, som är en central del av kristdemokratisk ideologi. Jordbruket är inte vilken näring som helst. Jorden ligger där den ligger och kan inte flyttas utomlands. Om vi vill ha den brukad måste det finnas människor här i vårt land som är beredda att göra det, som tycker att det finns tillräckligt goda förutsättningar för att arbeta, bo och leva på den svenska landsbygden. Det handlar om ekonomiska villkor, och det handlar naturligtvis också om kommunikationer, service, trygghet från att utsättas för brott och allt annat som ger ett gott liv där man bor och verkar. Det är vi, mina politiska kollegor i kammaren, som kan fatta de politiska beslut som behövs för att detta ska vara möjligt.

Herr talman! Världen står i dag inför hotande klimatförändringar, ökat energibehov och en världsbefolkning på väg upp mot 9 miljarder. Antalet människor som lider av hunger är större än någonsin.

Kristdemokraterna menar att jordbrukspolitiken måste ta sin utgångspunkt i dessa grundläggande omständigheter, att det finns åkermark att bruka för livsmedelsproduktion i framtiden. Att bevara svenskt jordbruk är nödvändigt för försörjningstryggheten också i vårt land. I dag importerar vi hälften av våra livsmedel. Vad händer om läget i vår omvärld försämras så att importen störs eller hindras helt? Har Sverige beredskap för detta? Frågan måste upp på den politiska dagordningen.

Herr talman! Jordbruket är centralt för sysselsättningen på den svenska landsbygden och i livsmedelssektorn. För att trygga livsmedelsproduktionen för framtiden måste det slås fast att den odlade jorden är en oersättlig och livsviktig resurs. Det är politikens uppgift att ge jordbruksföretagarna rimliga villkor. Det bästa sättet är genom generellt goda villkor för företagaren samtidigt som vi tar hänsyn till areella näringars särskilda karaktär.

Mina vänner! Mjölken är ett av Sveriges viktigaste livsmedel och svarar för en femtedel av det svenska jordbrukets intäkter. Tyvärr har utvecklingen för de svenska mjölkbönderna visat på en negativ trend under en längre tid. Vi vet – det är fakta – att fem mjölkbönder slutar varje vecka. På tio år har antalet mjölkbönder halverats. Priserna för mjölk ligger på bottennivåer. Betesmarker och hagar växer igen, för det finns inga betande ungdjur längre. 20 procent har vuxit igen med sly och buskar på tio år.

De senaste åren har krisen förvärrats, främst till följd av utvecklingen i Ukraina och bojkotten av europeiska mejeriprodukter från Rysslands sida. Den dystra bilden måste nu vändas till framtidstro bland de svenska bönderna och övriga landsbygdsbor. Vi måste skapa lika villkor mellan svenska och andra europeiska bönder.

I början av detta år hade vi kristdemokrater Mjölkens dag här i riksdagen. Förresten blir det en uppföljning den 14 januari nästa år. Ca 90 mjölkbönder kom hit från hela Sveriges land och berättade sina historier om att vara mjölkbönder i den tuffaste tiden i mannaminne. Deras berättelser berörde på djupet. Det var på riktigt. Många hade redan gett upp, och många kanske tvingas ge upp. Tusentals arbetstillfällen kommer att kunna försvinna. Det kan gå riktigt illa om detta får fortsätta. För att möta krisen för mjölksektorn har Kristdemokraterna föreslagit att mjölkbönderna årligen ska få 1 000 kronor per ko för de merkostnader som svensk mjölkproduktion har i jämförelse med andra EU-länder.

Det är lätt att tro att mjölkkrisen är över. Pengar kommer från EU och från staten, och därmed är det väl ganska bra, kan man lätt tro. Tänk om det vore så väl! Vet ni vad mjölkpriset är i dag? Jag ringde en mjölkbonde i Ödeshög i morse. Han var i sin ladugård och mjölkade korna. Jag frågade vad mjölkpriset är i dag. Han svarade att det är 2,67 per kilo mjölk, om det inte blir något avdrag för exempelvis fel på mjölken. När man räknar med pengarna från EU och staten är priset uppe i ungefär 2,71–2,72. Men för att bonden ska kunna klara sig med näsan över vattennivån vet vi alla att bonden borde ha 3,60–3,70 per kilo mjölk.

Under mina resor runt i Sveriges land hör jag samma sak. Mjölkbönderna säger: Vill ni politiker ha mjölkproduktion kvar i landet måste det märkas i våra plånböcker. Annars kommer vi att försvinna.

Vi har chansen, mina vänner, att göra skillnad för Sveriges mjölkbönder och vår landsbygd. Vi i Kristdemokraterna vill göra det. Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas budgetförslag.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för anförandet och det brinnande engagemanget för mjölkböndernas situation. Under de åtta år då den borgerliga alliansen hade regeringsmakten saknade vi ledamöter som Magnus Oscarsson här i riksdagen. Då såg vi ingenting av några arrangemang som Mjölkens dag och så vidare.

I allt väsentligt är Kristdemokraterna ett konservativt borgerligt parti som motsätter sig alla former av bidrag. Kristdemokraterna jobbar traditionellt utifrån gåvoprincipen, i vart fall när det gäller välfärden. Men för jordbrukssektorn har man nu anammat bidragspolitiken. Nu har man lagt fram ett förslag på 340 miljoner eller 1 000 kronor per ko i extra kostnadsersättning. Har det på något sätt undgått Kristdemokraterna att vi är med i EU och att ett sådant här stöd är att jämställa med ett statsstöd? Är det någonting som Magnus Oscarsson och Kristdemokraterna i opposition över huvud taget bryr sig om?

Herr talman! Jag tackar Isak From för frågan. Det är som han säger – vi har haft åtta år då vi suttit i regeringen och försökt göra vad vi kunnat. Men man vill alltid göra ännu mer. Den verkliga krisen inträdde under 2014. Det har varit väldigt tuffa år för mjölkbönderna under 2014 och framför allt 2015. Och krisen blir inte mindre. Vi märker, som jag sa i mitt huvudanförande, att krisen fortsätter. Mjölkbönder har det oändligt tufft och svårt. Gör vi ingenting utan bara låter detta vara kommer vi att se en förlorad generation. Vi kommer att se väldigt många mjölkbönder försvinna.

Vi var på ett seminarium i morse där författaren Malin Sundin talade om situationen för mjölkbönderna. När man lyssnar på hennes historia förstår man att massor av mjölkbönder kan komma att ge upp för att det inte funkar att bedriva mjölkproduktion i vårt land. Då kan man säga att det är gott så – eller så gör man någonting för att försöka förbättra för Sveriges mjölkbönder.

Kristdemokraternas förslag är inte det enda tänkbara. Det går säkert att lägga fram andra förslag. Men vi tycker att vi måste göra någonting för att förbättra för mjölkbönderna. Vi kan inte bara stå och titta på och säga ”det var väl tråkigt”. Vi lägger fram förslaget. Det är klart att vi kan verka för detta i EU. Det är oändligt viktigt att vi gör någonting och vill göra skillnad.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaret. Magnus Oscarssons retorik innebär att man släpper upp för fri subvention av jordbrukssektorn bland övriga EU-länder. Men det är ju det som vi konsekvent har motarbetat oavsett regering ända sedan vi gick in i EU. Det ska vara ordning och reda bland jordbruksstöden.

Det jag ser nu är en totalsplittring bland de borgerliga partierna. Å ena sidan har vi Moderaterna och särskilt Liberalerna, å den andra Kristdemokraterna och Centerpartiet. De står precis mot varandra. Den ena sidan vill ha nedskärningar av stöden, de andra vill ha ökade bidrag.

Är det inte så att vi måste jobba utifrån att jordbrukarna och bönderna faktiskt ska få betalt för det de säljer? I dag är det brist på bland annat mjölk, grädde och crème fraiche-produkter, men är det så att pengarna går till jordbrukarna och bönderna? Nej, så är det inte. Pengarna hamnar i handeln. Bönderna och jordbrukarna försöker vi stötta genom livsmedelsstrategin – som jag kommer att prata om sedan – så att pengarna går till dem som producerar.

Jag tror att alla här är överens om att vi inte vill ha mer subventioner som ska läggas på skattebetalarna. Det gäller särskilt de borgerliga partierna. Vi vill att marknaden ska bära sig själv. Men just i den här frågan viker Kristdemokraterna av och föreslår gigantiska nya stöd, som dessutom är helt olagliga och inte ens genomförbara.

Herr talman! Jag tackar Isak From för repliken. Det är bra att vi för en diskussion om detta. Jag hoppas att det bara är början på en diskussion om mjölkböndernas situation. Det är jättebra att Isak From, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och regeringen tittar på det här. Jag vet att ni har gjort det. Vi vet också att lite pengar faktiskt har kommit fram. EU har lagt 73 miljoner, och lika mycket har staten lagt. Det är bra. Men det är inte tillräckligt.

Det behövs ett engagemang för att vi ska ha kvar en produktion i landet, för att vi ska kunna säga till våra barn, till kommande generationer, att vi har en mjölkproduktion i landet, att det finns mjölk att tillgå som är svensk. Det är oerhört viktigt.

Det närmar sig jul, Isak From. Det är bara några dagar till julafton. Du ska få en present av mig, en bok med titeln Spilld mjölk. Den ska du läsa i jul och så kan vi, när vi träffas efter nyår, fortsätta att diskutera situationen för svenska mjölkbönder. Det gäller inte bara det som varit, utan också det som sker just nu. Gör vi ingenting fortsätter det. Låt oss diskutera frågan på Mjölkens dag den 14 januari.

Herr talman! Tack, Oscarsson, för ett intressant anförande! Det är intressant att höra att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ligger nära varandra. Oscarsson nämner likvärdiga villkor och tar upp förslaget om betesersättningen. Från vår sida ser vi det som väldigt positivt att det finns fler partier som lägger fram förslag som liknar Sverigedemokraternas.

Man kan alltid diskutera finansieringen. Vad jag förstår finansierar Kristdemokraterna betesersättningen helt eller åtminstone till viss del genom att ta pengar från landsbygdsprogrammet. Vi väljer att skjuta till nya pengar. Betesersättningen är intressant, för jag tror att vi måste testa systemen. I Sverige är vi alldeles för rädda för överförmyndaren EU. Jag tror att vi har stora möjligheter att genomföra dem. Det var en kommentar i den delen.

Min fråga gäller dieselskatten. Jag tror inte att det undgått Oscarsson att vi är ungefär värst i klassen sett i ett europeiskt perspektiv. Frågan är vad KD vill. Vill Kristdemokraterna närma sig Europa, eller till och med Danmark? Kommer det att finnas en vilja? Kommer det konkreta förslag i framtiden? Det vore intressant att få veta.

Herr talman! Tack, Anders Forsberg, för frågan! Det är intressant att ni tar upp beteskravet, Anders Forsberg, för jag har inte riktigt förstått hur ni tänker där. Är ni med på att modernisera betesersättningen?

Många gånger fastnar vi i hur det var förr genom att vi kanske ser på gamla tv-filmer. Vi som växte upp med Emil i Lönneberga har framför oss en bild av hur det ser ut med den delen av produktionen. Men beteskravet kom till för 30 år sedan, och mycket har hänt. Det är klart att det måste ses över.

Min fråga går tillbaka till dig, Anders. Jag vill ha klarhet i, och passar på att fråga, hur ni ser på beteskravet. Är ni med på att se över det? Finns det något som Sverigedemokraterna vill göra på den punkten?

Herr talman! Ja, det var en passning tillbaka. Jag ställer väl frågan om dieselskatten igen, för jag skulle gärna vilja ha en liten utläggning om dieselskatten från Kristdemokraternas sida beträffande viljan och möjligheterna.

Vad gäller beteslagstiftningen som sådan, som jag tog upp i mitt anförande och också till viss del har nämnt i replikskiftena, tror jag att det är viktigt att se över beteslagstiftningen för att modernisera den. Däremot står vi fortfarande kvar vid den. Vi anser att det är viktigt att det finns betande djur. De värdena bidrar till ett öppet landskap och till biologisk mångfald.

Eftersom jag har den bakgrund jag har är jag väl medveten om att mjölkproduktionen som sådan är förenad med en hel del merkostnader. Den lagstiftning vi har gör att det blir svårt att få betalt för dessa merkostnader.

Jag skickar tillbaka frågan. Utveckla den gärna.

Herr talman! Tack, Anders Forsberg! Det är viktigt att få det klargjort, för jag märker när jag diskuterar med mjölkbönder ute i landet att många undrar vad Sverigedemokraterna tycker. De undrar om Sverigedemokraterna förstår deras vardag eller om de bara talar om det i riksdagen och sedan lägger fram någonting annat. Det är viktigt att du sa att ni är för någon form av modernisering. Ändå vill ni inte förändra på djupet. Det tycker jag är en brist. Det är viktigt att vi kan diskutera frågan i Sveriges riksdag. Det är vettigt.

Vad gäller frågan om dieselskatten vill jag säga att vi självfallet vill se en förändrad dieselskatt. I vårt budgetförslag har vi sträckt oss så långt att vi vill ge alla lantbrukare kompensation för höjningen. Vi sänker alltså dieselskatten för lantbrukarna. Det tycker vi är viktigt. På sikt skulle vi naturligtvis vilja göra mycket mer om pengarna fanns, för det är en orättvisa.

Det är viktigt att se över alla kostnader som Sveriges mjölkbönder, och bönder över huvud taget, har i vårt land. Det är kostnader som kanske bara finns här. De måste ses över, och jag hoppas att vi längre fram kan lägga fram fler sådana förslag.

Herr talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 23. Jag var mycket frustrerad när jag förra året stod i talarstolen och visste att oavsett vad jag sa skulle den nya majoriteten tillstyrka den borgerliga budgeten, den majoritet som då fick stöd av Sverigedemokraterna. Nu känns det mycket bättre. För mig som småbrukarson från Västerbottens inland känns det stort att stå här och presentera en politik för ny framtidstro i hela landet.

Jag vill till att börja med yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

S-MP-regeringen i samarbete med Vänsterpartiet ser fördelningen inom utgiftsområde 23 som en del i budgetpropositionens förslag som helhet. Ett område kan inte ses avskilt från ett annat, utan allt hänger ihop – utbildning, arbetsmarknad, näring, miljö, infrastruktur, sjukvård och inte minst migration. Allt det hänger dessutom ihop med att de areella näringarna ska må bra och kunna utvecklas.

Det kommer glädjande rapporter om att kräftan i Västerhavet ökar och att fisket återigen kan öka ganska kraftigt. Det kommer också rapporter om att fler laxar kan gå upp i våra älvar och åar tack vare de insatser som har gjorts. Sven-Erik Bucht ber att få hälsa till utskottet från Bryssel och önska god jul. Han hade gärna varit här och debatterat i dag, men fiskeförhandlingarna om framför allt Västerhavet har dragit ut på tiden.

Herr talman! Jag brukar fiska gädda med mina barn; särskilt den yngste sonen är väldigt intresserad av det. I somras ville jag utveckla det lite grann, så vi åkte till Byskeälven för att fiska lite öring eller kanske någon lax. Där träffade jag tysken Hermann. Hermann är från Berlin och brukar varje år åka till norra Sverige för att fiska. Han var lite kluven. Han sa att fisket blir bättre och bättre, men tågen går inte och lanthandeln och annan samhällsservice har försvunnit. Han undrade vad politikerna i det här landet egentligen har för politik, om de inte ser möjligheterna. Jag skruvade lite på mig och sa att nu har vi en ny regering som ser möjligheterna och har ambitionen att vända utvecklingen. Men jag sa också att regeringen är fullt medveten om uppförsbacken.

Varför berättar jag det? Jo, för det är min övertygelse att det är nyckeln till att landsbygden ska kunna överleva. Urbaniseringen har varit stark i vårt land, och vi är medvetna om att Socialdemokraterna och alla tidigare regeringar, oavsett färg, bidragit till den urbanisering som varit stark i vårt land.

Men tiderna förändras och regeringsskiften sker. S-MP-regeringen har många djärva mål som satts upp för att hejda den arbetslöshet och negativa utveckling som vi fick ärva från den borgerliga regeringen. Nu jobbar vi med att vända utvecklingen på alla områden, inte minst gäller det landsbygden. Det är på landsbygden den tidigare borgerliga regeringens jobbmisslyckande syns tydligast. Som jag sagt i replikskiftena har vi ett rekryteringsgap. Folk söker inte de lediga jobb som faktiskt finns. Det finns många lediga jobb även inom de areella näringarna.

Vi har sagt det tidigare och kommer att säga det igen: Sverige har väldigt goda tillgångar när det gäller naturresurser. Vi har en livsmedelsproduktion med mycket hög kvalitet, och vi har skogen: Det är förnybara motorer för hela landet. Vi har tagit tre viktiga initiativ för stimulera jobben i de gröna näringarna: livsmedelsstrategin, det nationella skogsprogrammet och en parlamentarisk beredning för hela landsbygden.

Marianne kommer senare att ta upp livsmedelsstrategin särskilt. Låt mig dock säga att det är fler varumärken än Västerbottenost och Kalixlöjrom som det här landet kan exportera, och det är vad livsmedelsstrategin handlar om, förutom att få upp kvalitetsmaten på våra svenska köksbord.

Det är en svår konkurrenssituation nu, inte minst för mjölkbönderna. Därför föreslår regeringen nu tydligt att jord- och skogsbruket ska kompenseras för föreslagna höjningen av dieselskatten. Det är en satsning på 199 miljoner. Men vi kan konstatera att detta inte riktigt räcker, utan vi föreslår ytterligare 100 miljoner kronor. Jag kan garantera att vi ser mycket allvarligt på det som händer i mjölksektorn i Sverige. Regeringen och särskilt Sven-Erik har ägnat mycket arbetstid och engagemang åt denna fråga det senaste året.

Vi höjer det nationella stödet till lantbrukare i Norrland. Vi ger Jordbruksverket de viktiga resurser de behöver för att kunna betala ut stöd i tid. Efter att budgeten blev klar har vi också beslutat att 96 miljoner, varav 76 miljoner från EU och 20 miljoner från nationella medel, kommer att kunna betalas ut. Under 2016 kommer vi att betala ut ytterligare 56 miljoner av nationella medel till företagen. Det blir alltså 150 miljoner totalt.

Jag ska säga något om skogen också. I måndags diskuterade vi ju särskilt klimatavtalet, som är väldigt viktigt, och där är skogen en nyckelfaktor.

Ibland rörs begreppen i debatten ihop. Det framstår ibland som om vi har en avskogning. Det har vi inte i Sverige. Det som sker i Amazonas, Indonesien och Afrika ska inte jämföras med vad som sker i vårt land. Här i Sverige är skogen redan inne i ett brukat system. I och med detta har vi ungefär lika mycket skog i alla åldrar som går att skörda varje år, och det gör att skogen kan göra nytta hela tiden.

Och till dem som säger att skogen inte räcker till vill jag säga att den här regeringen kan visa att det inte stämmer. Vi kan satsa på både det industriella skogsbruket och på att skydda skog. Vi klarar båda dessa åtaganden. Vi klarar detta, för det är viktigt för kommande generationer.

Därför är regeringens satsning på arbetet i det nationella skogsprogrammet så viktigt. Vi tror på samverkan. Därför har regeringen också genomfört dialogprocesser runt om i landet med alla intresseorganisationer. Det är viktigt för att få en bred acceptans för skogspolitiken.

Det finns en sak jag är orolig över och en utveckling som jag vill varna för. GS-facket visade nyligen att migrantarbetare ännu en gång har farit illa och utnyttjats i Sverige under slavliknande förhållanden.

Politik hänger samman. Därför är ett huvudentreprenörsansvar så viktigt också för skogen. I skogen finns också viltet – viltstammar som i Sverige är stabila och växande. Det är en resurs som måste förvaltas långsiktigt.

Viltköttet är en viktig och klimatsmart resurs som ska utnyttjas mer. Inte minst måste vi alla jobba för att ha mer viltkött på våra köksbord.

Ingen kunde vara gladare än jag när regeringen nu presenterade ett förslag om fjälljakten. I och med detta bockar regeringen av ett vallöfte. Det är en fråga som vi har drivit i opposition och som utskottet också gett ett tillkännagivande om. Nu hoppas vi att så många som möjligt svarar på remissen, så att Jordbruksverket kan få ändra föreskrifterna.

Det är också viktigt att regeringen nu orkar ta sig an en samlad viltförvaltning. Det är dags att vi går från enskilt bevarande till bevarandeplaner och en samlad viltförvaltning där hänsyn tas till vad markerna faktiskt orkar bära.

Jag ska avsluta som jag började. Det gäller att se politiken som en helhet. Vi har ett stort rekryteringsgap i Sverige i dag, inte minst i glesbygden. Därför innebär migrationen också en stor möjlighet att lyfta svensk landsbygd.

Jag är glad över att vi nu har en regering som ser mångfald som en tillväxtfaktor. Det är viktigt.

Slutligen vill jag citera den tidigare statsministern Göran Persson, som i ett av sina tal om det gröna folkhemmet sa: Jordbruket är en grön framtidsbransch. Skogen är vår största solfångare. Det tycker jag är en bra ledstjärna för den här debatten.

Jag vill avsluta med att önska herr talmannen och ledamöterna god jul och gott nytt år. Jag beklagar att jag drog ut på tiden.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Tack för det! Jag vill på förekommen anledning påminna alla om den överenskommelse som talmannen har gjort med gruppledarna om sex minuters anförande.)

Herr talman! Jag tänkte börja med att gratulera till detta med fjälljakten. Jag är den förste att erkänna att jag tycker att den socialdemokratiska regeringens förslag är betydligt bättre än det beslut som alliansregeringen fattade, som ju ställde till det. Då har vi klarat ut det.

I övrigt hittar jag inte mycket positiva förslag från Socialdemokraterna. Därför vill jag ställa en fråga om dieselskatten. Man får viss kompensation. Det görs av med ungefär 400 miljoner liter diesel i jord- och skogsbruket. Av dem går 170 miljoner till skogen och resten till jordbruket. Av jordbrukets del går kanske ca 20 procent till mjölkbönder. Man träffar alltså inte mjölkproduktionen särskilt bra, men samtidigt är det för branschen värdefullt i konkurrenshänseende.

Men de höjda dieselskatterna kommer ju att slå mot transporter av skogsprodukter. De hör inte till dem som återbetalning av skatt, utan åkerierna får i stället en ökad kostnad. Just nu ser vi sänkta drivmedelspriser, men det sker också internationellt och är något som också konkurrenterna tar del av. Totalt sett blir det alltså en ökad kostnad.

Eftersom detta inte räcker fortsätter man från S, V och MP att vilja införa en kilometerskatt om 14 kronor per mil. Det blir 280 000–300 000 till per år för en timmerbil som går runt 20 000 mil per år. På vilket sätt är detta en förbättring? Hur skapar man jobb i skogen med den skattechock som S-regeringen föreslår nu och på sikt?

Herr talman! Tack, Ulf Berg, för frågorna!

Vi kan nu se att vi har en regering som går från ord till handling. Trots att vi nu har de lägsta bränslepriserna på många år föreslår vi, till skillnad från den borgerliga alliansregeringen, att jord- och skogsbruksföretagen kompenseras för den skattehöjning vi föreslår, och kompensationen blir större än skattehöjningen. Det som är viktigt att ha med sig är hur vi ska motivera fler företagare att satsa på förnybara bränslen. Är det genom att göra fossila bränslen så billiga som möjligt? Vi tror inte det.

Vi tror att förnybara bränslen är en tillväxtfaktor för skogen. Det är viktigt för skogsägarna och skogsföretagen att vi kan utvinna fler produkter ur skogen.

Nu lyfter Ulf Berg in också lastbilsskatten, där det faktiskt inte finns något färdigt förslag på riksdagens bord att ta hänsyn till, utan det är bara antaganden. Vad vi kan konstatera är detta: I de mätningar som är gjorda i till exempel Småland är ungefär hälften av lastbilarna som åker omkring utländska. Ska de vara med och betala för det vägunderhåll och det slitage som sker på svenska vägar? Är det rimligt? Om det är rimligt kanske de även ska vara med och betala på ett eller annat sätt. Den nya S-MP-regeringen kommer tillbaka med ett förslag till Sveriges riksdag, men det är som sagt inte klart.

Herr talman! Jag tycker att Isak From är lite vårdslös med sanningen och använder ett argument som är helt felaktigt, att kilometerskatten ska komma åt de utländska åkarna. Enligt min uppfattning är det snarare precis tvärtom. Det ökar bara lönsamheten i att lura systemet. Höjda dieselskatter och liknande träffar sällan de åkarna. De har sin egen diesel med sig från de länder som de kommer ifrån, och det är inte alltid bästa kvalitet. Detta kommer att försämra.

Jag frågar än en gång: Hur många jobb får man när man inför kilometerskatten? Det är också något där man hänvisar till att vi skulle få bättre vägar. Men statsministern och finansministern har väl varit mycket tydliga med vad de 4 miljarder som man räknar med att få in ska användas till. De är till att bygga snabbjärnvägar. Norrlands inland och vi som bor utanför de stora städerna ska alltså vara med och finansiera att de som bor i kungliga huvudstaden snabbt kan åka till Göteborg och eventuellt också till Malmö. Men nu håller det på att bli ännu dyrare, så från regeringens sida kanske man behöver fundera över att ta ut en ännu högre kilometerskatt.

Kilometerskatten är ett otroligt hot mot de bygder som jag kommer från och borde vara det även där Isak From kommer från, det vill säga där det finns långa avstånd och där det behövs jobb ute i bygderna för att människorna ska kunna bo kvar men där produkter ofta måste transporteras till marknader.

Jag är otroligt rädd för att funderingar runt investeringar och annat kommer att gå i stå i avvaktan på att det kommer ett förslag. När man funderar över att investera kanske man gör det närmare de stora tätorterna. Det kommer att slå hårt på oss som bevakar de platser där det inte bor lika många människor.

Herr talman! Ulf Berg kommer här igen med en mängd antaganden. Vi kan fråga Ulf Berg: Hur många jobb tror du kan skapas om vi får fler bioraffinaderier i Sverige som kan producera förnybara bränslen? Hur många jobb skapas det om företagen kan anställa skördarlag som tar hand om groten i stället för att avskeda dem? Hur många jobb kan vi skapa om transporterna börjar fungera? Det är det som S-MP-regeringen nu föreslår och som ligger i ett annat anslag inom infrastrukturen. Det är underhåll av de kraftigt eftersatta järnvägsinvesteringar som har varit under många år i Sverige.

Företag måste oavsett bransch välja lastbilstransporter för att järnvägen inte fungerar. Det är sådana diskussioner som vi måste ta. Hur ska de här varorna, det här timret, det här virket, de här jordbruksprodukterna både produceras och transporteras? Vi måste se detta som en utveckling och kunna ta steg framåt. Vi kan inte stå kvar och stampa på samma ställe, speciellt inte när vi har de lägsta bränslepriserna på många år. Då gör den här regeringen ett tydligt ställningstagande och sänker dieselskatten, bränsleskatten för jord- och skogsbruksföretagare.

Herr talman! Jag får tacka för föredragningen från Isak From.

Det är glädjande att regeringen valde att höja återbetalningen av dieselskatten till 1,70 kronor. Ett av restalliansens kanske lite mindre goda eftermälen är väl att man lät det gå åt det hållet. Jag är glad att man väljer att återställa den. Men man väljer samtidigt att höja skatten på diesel och bensin, så det man ger med ena handen tar man tillbaka med den andra, trots vallöften.

Det var tidigare en debatt om livsmedelsförsörjningen och den utveckling som är på landsbygden. Där kan jag känna en viss oro utifrån jordbruket och skogsbruket. Hur ser man från Socialdemokraternas sida på jordbruket? Ser man det som en verksamhet som vi ska vidareutveckla i Sverige? Vad är man i så fall beredd att göra? Är man beredd att ta ett helhetsperspektiv på frågan? Man talar väl om den nya livsmedelsstrategin. Men vi har verkligen inte sett något i nuläget, och det ska bli högst intressant att se.

Jag har två konkreta frågor. Den ena gäller djurskyddslagstiftningen. Det finns uppgifter om att det kommer en proposition i vår. Då undrar jag: Hur ser Isak From på djurskyddslagstiftningen? Är målen eller medlen de viktigaste?

Det andra handlar om skogsvårdslagstiftningen. Behöver skogsägarna känna oro inför inskränkningar i skogsbruket, som man kanske gör med den regering som sitter i dag?

Herr talman! Tack, Anders Forsberg, för frågorna! Jag tycker att det är viktiga frågor.

Jag tror att svensk djurskyddslagstiftning vilar på stark tradition. Djurskyddslagstiftningen är grunden för att konsumenterna ska välja kvalitet och välja våra produkter. Det finns anledning att se över vissa delar i djurskyddslagstiftningen, och den här regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur vi vill göra.

När det gäller skogsvårdslagstiftningen kan vi se att vi har levt med en socialdemokratisk skogsvårdslagstiftning under många år. Under de många år som vi har haft den skogsvårdslagstiftning som vi har har skogen vuxit till. Det växer mer än vi tar ut.

Det vi vill titta på är de förhållanden där vi tydligt kan se att det har blivit fel, att det har skett något som inte är bra. Olika ägare, entreprenörsföretag, skogsföretag och uppköpare kan skylla på varandra. Här måste det ske ett klargörande av vem som är skyldig. Det är särskilt viktigt för skogsägaren att skogsägaren får veta att han inte blir dömd om entreprenadföretaget begår en missgärning på hans mark. Det är de delarna som vi tycker är särskilt viktigt att reda ut.

För skogsägarnas skull vill vi ta reda på vem som faktiskt är ansvarig. Det är inte rimligt att en skogsägare som säljer sin skog till ett skogsföretag som utan skogsägarens vetskap anlitar en entreprenör kan bli ålagd böter eller kanske ännu mer.

Herr talman! Det var två frågeställningar som jag hade. Det är ändå glädjande att man nämner detta med djurskyddslagstiftningen. Jag förstår att det är ganska svårt att från Isak Froms sida i förväg gå in på förslagen, men det handlar mer om en inställning, hur man ser på detta från Socialdemokraternas sida.

Jag nämnde frågorna om både djurskyddslagstiftningen och skogsvårdslagstiftningen därför att man i regeringen trots allt sitter ihop med ett parti som inte direkt definieras som landsbygdsvänligt, i alla fall inte enligt majoriteten av dem som bor på landsbygden. Det finns förslag som regeringen har lagt som känns ganska oroande.

Hur ser man från Isak Froms sida på beteslagstiftningen? Vi har haft den frågan uppe tidigare. Hur man ser man som regeringsparti på den frågan? Behövs det en reformerad beteslagstiftning? Det vore ganska intressant i så fall.

Herr talman! Jag inledde med att säga att vi tycker – och verkligen vill trycka på – att svensk djurskyddslagstiftning vilar på en lång tradition och en stabil grund. Det gör även beteskravet. Det är mycket viktigt. Jag tror att det blir svårt att saluföra Bregott och svensk mjölk om man inte kan visa betande kor på gröna ängar.

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera oss alla till att vi har rönt framgångar på fiskets område. Jag tycker att det är viktigt för den biologiska mångfalden. Det är viktigt för de verksamheter som finns inom och runt fisket.

Jag skulle vilja fråga Isak From följande: Vilken regering var det som framförhandlade de avtal som gäller på fiskets område, så att vi nu faktiskt har uppnått dessa goda resultat på fiskets område och som jag alltså gläds åt?

Den andra frågeställningen jag har gäller de allmänna bensin- och dieselskattehöjningar som föreslås i denna budget. På vilket sätt hjälper de människor och verksamheter på den svenska landsbygden? På vilket sätt hjälper den skattehöjning på drivmedelsområdet och den skatt som man inför på etanol verksamheter och människor på den svenska landsbygden? På vilket sätt bidrar detta till att vi får ett mer fossilfritt samhälle?

Min tredje frågeställning gäller det skogliga området. Varför förbigår man det arbete som alliansregeringen iscensatte med att ta fram ett nationellt skogsprogram, vilket jag tyckte var bra, genom att utreda och lägga fram förslag om en förändring av skogsvårdslagstiftningen? Sådana saker bör väl också ingå i ett nationellt skogsprogram, om man nu ska ta fram det tillsammans och i gemenskap?

Herr talman! Jag tackar Eskil Erlandsson för frågorna. Jag tror att han håller med mig om att utredningar, speciellt utredningar där det sker en översyn, görs av regeringar. Det görs inte av olika programkommissioner och så vidare. Det är viktigt för det nationella skogsprogrammet att man faktiskt tittar på den skogsvårdslag som vi har i dag. Vad funkar bra, och vad skulle man eventuellt behöva ändra på? Det är denna översyn som den här regeringen vill göra för att se vad vi i så fall behöver göra för att ta nästa kliv.

Jag tror att det viktigaste för landsbygden och för hela Sverige är att vi faktiskt går över från fossila bränslen till förnybara bränslen. Då är de låga bränslepriserna överlag på fossila bränslen en stor utmaning. Det är den stora utmaningen för skogsägare runt om i landet. Om vi kan få till mer produkter utifrån skogen kommer det också att gynna landsbygden.

Herr talman! Isak From svarade inte på min först framställda fråga om vilken regering det var som förhandlade fram de avtal som gäller på fiskets område. Jag kan upplysa kammaren om att det var den regering som jag tillhörde. Jag är glad över att de förhandlingar som skedde och de beslut som togs har lett till det som Isak From redovisade i sitt anförande. Jag hoppas att vi alla kan glädjas åt det.

Jag ska gå tillbaka till drivmedelsskatterna som främst drabbar människor som inte har något alternativ. Jag har mycket svårt att förstå att man skattebelägger ett alternativt fossilfritt drivmedel och samtidigt höjer de allmänna drivmedelsskatterna på bensin och diesel. Det försvårar för människor och deras verksamheter som är så beroende av transportmedel för att över huvud taget kunna fungera på ett bra sätt i vårt samhälle.

Jag har också mycket svårt att förstå att man föregriper ett arbete som vi i den här kammaren i stort är överens om måste ske. Normalt är det så att programgrupper och liknande initierar behov av föreskriftsförändringar och lagändringar. En regering brukar inte föregripa en programgrupps arbete genom att själv gå in och föreslå saker. Men förmodligen är det så också i detta fall, precis som på det jaktliga området, att regeringens socialdemokratiska del har tvingats att dansa efter Miljöpartiets pipa.

Herr talman! Jag tackar Eskil Erlandsson för detta. Det är bra att vi under lång tid i stort sett har haft en samsyn kring fiskepolitiken. Jag kan gärna berömma Eskil. En del saker som han gjorde var bra och viktiga.

(ESKIL ERLANDSSON (C): Jag tackar.)

Jag har tidigare sagt till Eskil att han i fråga om andra saker hade det lite svårt med sina förbundskamrater i den borgerliga alliansen. Han fick inte igenom sin politik på flera olika områden.

Det råder lite missuppfattningar om, vilket ofta lyfts fram, att det skulle vara landsbygdsborna som förlorar mest på höjda drivmedelsskatter. Men utredning efter utredning visar att det faktiskt är i storstadsregionerna som man kör mest bil. Det är inte uppe hos mig.

Det finns arbetspendlare, och arbetsregionerna blir större. Där handlar det om andra insatser, som att man ska kunna tåget, att det finns bussar på plats och att det tillkommer nya bränslen som man kan tanka sina bilar med. Det är dessa insatser som är viktiga.

De som kommer att betala mest för höjda drivmedelsskatter är storstadsborna. Låt oss vara klara på den punkten. Det är storstadsborna som kommer att betala mest.

Herr talman! Jag har en viss förståelse för att Isak From gled ifrån frågan om fisket. Eskil Erlandsson påminde några gånger om att den inte skulle försvinna från arenan.

Vi kan blicka bakåt lite grann till den tid då Sverige under ledning av dåvarande minister Erlandsson förde förhandlingar om och reformerade den gemensamma fiskeripolitiken. Vid ett antal tillfällen allierade sig Socialdemokraterna med andra och fick fram ståndpunkter som gjorde att Sverige egentligen hamnade i ett sämre förhandlingsläge än man kunde ha varit. Vi kan säga att vi i stort sett har haft en samsyn. Men de avvikande meningar som framfördes under den tiden tillförde inte debatten speciellt mycket.

Jag är mycket glad över att Isak From tog upp fisket, och statsrådet Sven-Erik Bucht hade säkert tagit upp det om han hade varit här. Men det finns en nationell dimension i detta, och vi har fiskeflottans kapacitet. Jag tog i mitt anförande upp att vi på något sätt måste se till att det kustnära småskaliga fisket har en chans vid den omvandling som trots allt måste ske. Då är frågan om det över huvud taget finns någon konkret strategi för hur detta ska gå till.

Herr talman! Jag tackar Lars Tysklind för detta. Jag tror att det är många utefter våra kuster som uppskattar att vi faktiskt debatterar fisket här i riksdagen.

Vi från Socialdemokraterna ser besöksnäringen och sportfisket som mycket viktiga för att öka både antalet företag och antalet jobb ute i glesbygden. Det är där som vi ser att vi har en outnyttjad resurs. Då handlar det om andra politikområden, så att företagare faktiskt vågar starta verksamheter för att kunna ta emot dem som vill resa till vårt land för att fiska den fisk som går upp i våra älvar nu, som finns i våra insjöar och som till stor del är en outnyttjad resurs. Men då krävs det en helhetssyn i politiken. Då krävs det att lanthandlarna finns kvar, att tågen går i tid, att man kan ta sig dit och därifrån och att det finns en rimlig service. Det är fråga om flera olika områden. Det krävs också utbildningsinsatser för detta.

Det är faktiskt där som politiken skiljer oss åt mest i dag, Lars Tysklind.

Herr talman! Det var egentligen inte svar på den fråga jag ställde, men det var väl ändå ett bra svar. Jag håller med om att det finns en jättepotential i besöksnäringen just kopplat till fisket. Det finns också en annan dimension när det gäller besöksnäring kopplat till fisket, om vi nu talar om en levande kust och skärgård. Utan ett fungerande yrkesfiske blir det nämligen också ganska fattigt att vara besökare på många ställen.

Min fråga handlade egentligen om kustfisket och det uttryck Emma Nohrén använde, nämligen ”närfiskat”. Jag vet inte om hon har hittat på det själv – jag har nog hört det förut – men det är ett intressant perspektiv. Det bygger dock på att vi ger det småskaliga fisket möjlighet att vara kvar och vara lönsamt. Även inom denna sektor krävs det strukturomvandlingar. Hade vi haft ministrarna här kanske jag hade kunnat ställa frågan direkt, men jag tänkte att Isak From kanske känner till om det finns någon strategi inom regeringen för hur man ska hantera den här frågan så att vi inte utarmar just detta fiske.

Herr talman! Det finns flera olika behövliga insatser att göra. Det viktigaste är ju, vilket vi har varit överens om, att vi genom förhandlingar för fiskepolitiken framåt. Det handlar om att se att vi har flera olika arter som har fått en bättre status och faktiskt går att fiska. Det är ju det som gynnar kustborna och fiskeföretagen mest. En orsak till att besöksnäringen inte har kunnat växa till är faktiskt att laxen inte har kunnat gå upp i älvarna eftersom man har haft ett traditionsfiske som har omöjliggjort det.

Därför är det viktigt att vi parlamentariskt får en så bred majoritet som möjligt, så att vi långsiktigt kan säkra den här viktiga naturresursen för framtiden.

Herr talman! Jag ska försöka hålla mig till min talartid på sex minuter, men man får ju så mycket idéer när man sitter här i kammaren. I går var anförandet i alla fall sex minuter långt.

Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag måste säga att det är med glädje jag debatterar dessa enormt viktiga delar av vår budget. Det är i de här näringarna vår mat produceras, och det är på landsbygden dagens och framtidens biodrivmedel tas fram. Det är i den storslagna svenska naturen som turismen går på högvarv, och det är inom vårt anslagsområde som nyckeln till ett fossilfritt Sverige ligger. Utan en stark landsbygd står sig Sverige slätt.

Tyvärr ser det sällan ut så i den allmänna debatten. Jag anser att det råder en stadsnorm i Sverige där staden är det häftiga och normala – det man utgår ifrån – medan landsbygden får vara det som är lite utanför och det som ska anpassa sig. Landsbygden är lillebrodern som staden ska klappa på axeln. Staden representerar det som är modernt, som tillväxt och framgång, medan landsbygden får vara det där som är lite bakom. De som inte tar sig därifrån är de som blev kvar, heter det. Ta bara språkbruket! I staden satsar man skattekronor, men på landsbygden ger man bidrag.

Därför är jag glad att få ingå i det regeringsunderlag som faktiskt satsar på landsbygden. Det är en regering som vill lägga upp långsiktiga strategier och spelregler för näringarna där, ofta i samförstånd över partigränserna. Ett bra exempel på detta är den parlamentariska kommittén för Sveriges landsbygder, som ska ta fram en sammanhållen politik för Sveriges landsbygd. Vi ser också Miljömålsberedningen, som är parlamentarisk. Många av de lösningar och saker som kommer fram där påverkar landsbygden, och det sker i samförstånd.

Vi har upprättat Upphandlingsmyndigheten, som startade den 1 september, och ändrat reglerna för offentlig upphandling för att underlätta för upphandling av miljövänliga, ekologiska och närproducerade livsmedel. Det blir lättare för dem som tillverkar och producerar att sälja närodlat och närfiskat. Vi har också arbetet med en livsmedelsstrategi som är igång och som krokar arm med detta. Det är någonting vi i Miljöpartiet har motionerat om många gånger och som vi nu ser växa fram.

Vi fortsätter arbetet med det nationella skogsprogrammet och utreder viktiga förändringar i skogsvårdslagen. Vi satsar på turismen och har en destinationsutveckling på gång. Där är den svenska natur- och ekoturismen det stora dragloket utomlands. Det är vår natur som lockar folk till Sverige, och det ger jobb och företagande på landsbygden.

Jag tror dock att den strategi som ligger mig varmast om hjärtat är den maritima strategin. Det handlar om en integrerad svensk havspolitik som spänner över minst fyra ministrars områden, varav landsbygdsministern är en. Äntligen har vi fått ett dokument som försöker ta ett helhetsgrepp på dessa näringar och som står på tre ben: balans, konkurrenskraftiga maritima näringar och attraktiva kustområden. Det är konstigt att ett land som har en av Europas längsta kuststräckor, varav stora delar i glesbygd, inte har haft ett sådant dokument tidigare.

Vi har en otroligt lång kust, och vi har många näringar som pockar på – både gamla och nya. Det är därför viktigt att vi har en plan för hur, var och när man ska nyttja havet så att det inte blir överutnyttjat. Det är det redan på många ställen i världen och även i vissa delar här i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att vi har den här strategin på plats, och jag hoppas att vi också får till det småskaliga fisket så att vi kan ha kvar det. Vårt fiske ska nämligen vila på social, ekologisk och ekonomisk grund. Att socialt och ekologiskt hållbara fisken ska ha företräde står i den gemensamt beslutade fiskeripolitiken för EU.

Jag är också glad att vara del av en regering som ser vikten av att inte lämna landsbygden på efterkälken när vi ställer om Sverige. Vi ökar anslaget till metangasreducering med 30 miljoner årligen – en viktig satsning för att vi ska kunna ställa om Sverige. Vi satsar på kommersiell service i glesbygden – att kunna ha kvar affären i byn gör mycket och för med sig många fördelar. Post och apotek är några saker, för att inte tala om social samvaro. Det är även bra för klimatet, för med närhet till affären blir det färre bilresor till köpcentret.

Vi har också anslagit pengar, även om det sker inom andra utgiftsområden, till kollektivtrafik på landsbygden. Det kommer aldrig att fungera som det gör här i Stockholm, men vi måste våga satsa, tro och se på nya lösningar.

Vi satsar även på skogen. Som jag sa i ett replikskifte tidigare ser vi att skogen kommer att spela en viktig roll i klimatomställningen. Biomassa från skogen är en stor del av framtidens klimatsmarta drivmedel och förnybar energi, men vi kan inte hugga ned allting utan eftertanke. Vi måste gå fram varsamt, och det får inte ske på bekostnad av biologisk mångfald och minskade ekosystemtjänster. Vi behöver den resiliens som finns i skogen, ekosystemtjänsterna och den biologiska mångfalden.

Därför är det viktigt att vi utvecklar ett variationsrikt och mer hållbart skogsbruk där till exempel hyggesfritt kan vara en del av svaret. All skog kan eller ska inte heller brukas, och därför är det viktigt att vi redan nu när vi ser boomen för biofibrers användningsområden avsätter naturskogar, skyddar livsmiljöer och gör det lättare för markägare som frivilligt vill skydda sin skog så att den inte är borta när vi kommer på att vi behöver den.

Vi ska också glädjas åt den ökade efterfrågan på ekologiska produkter. Förra året ökade den med över 30 procent, och hittills i år har konsumtionen ökat med över 50 procent. Det är viktigt att det sker för svenska produkter – att vi kan svara upp mot detta. Vi har därför med extra pengar, 200 miljoner, till ett omställningsstöd åt dem som vill ställa om lantbruk till att bli ekologiskt. Det är bra för bonden, djuren, klimatet och naturen.

Sedan måste jag också få säga att det är glädjande att se att det svenska artprojektet har fått sina 15 extra miljoner så att vi kan fortsätta arbetet med att få ut information om biologisk mångfald och kartlägga den. Vet vi inte vad vi har vet vi nämligen inte heller vad vi har att bevara, och vi kommer inte att sakna det förrän det är borta.

Med redogörelsen för dessa satsningar, och fler därtill som jag inte har hunnit med, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Stina Bergström (MP).

Herr talman! Emma Nohrén nämner i sitt anförande, och hon gjorde det även i en tidigare debatt, att skogsbruket kommer att behöva bli mer intensivt. Det var ganska intressanta ord för Miljöpartiets del. Man talar även om att man satsar på skogen. Men satsningar på skogen är snarare att köpa in mer skog och göra fler reservat. Jag vet inte som jag vill definiera det som en satsning på skogen. Det kan man ha olika diskussioner om.

Frågan är: Hur ser Miljöpartiet egentligen på skogsbruket? Man talar om att man är för hyggesfritt. Hyggesfritt i sig kommer även att minimera produktionen. Man talar om att man vill ha ett ökat uttag men också ett ökat skydd. På något vis är det som att ha kakan kvar men ändå äta den.

Ska vi kunna producera alla de produkter som framför allt Miljöpartiet lyfter fram, olika bränslen från skogen eller vad det kan vara, måste vi i så fall öka produktionen. Hur ställer sig Miljöpartiet i den frågan? Det vore intressant att få veta.

Herr talman! Tack för frågan, Anders Forsberg. Det har aldrig funnits så många träd i Sverige som det gör nu men heller aldrig så lite skog. Vi har väldigt mycket virkesåkrar ute i vårt land men väldigt lite gammal skog.

Vi ser att det är fler som vill komma in på marknaden, och vi ser nya produkter. Men vi ser också en nedgång för gamla produkter, till exempel för dem som gör papper. Vi måste se till att kunna skydda den skog som finns så att vi inte hugger ned den av bara farten när utvecklingen tar fart. Det måste vi göra nu medan den fortfarande finns kvar.

Det finns många som vill bruka skogen på annorlunda sätt. Jag är själv skogsägare och har hyggesfritt i min skog. Jag tror att en livscykel på skogen kommer att inbringa lika mycket pengar som ett vanligt skogsbruk, och vi kommer att få ut bättre högkvalitativt virke.

Jag ser inte motsättningar här. Däremot måste vi kunna utreda de olika varianterna och se till att skydda den skog som kan skyddas så att den som ska brukas också blir den som brukas och så att man inte gör fel.

Herr talman! Frågan som man fortfarande inte har ställt är: Klarar man av att försörja alla de saker som man vill göra från Miljöpartiets sida? Finns det verkligen utrymme för det? Det kan man alltid diskutera.

När många av de andra partierna talar om frihet och ansvar verkar det som att man från Miljöpartiets sida och framför allt från miljöministerns sida talar om mer regler, mer styrning, och så vidare.

Det är givetvis bra med alternativ. Det är någonting som vi kan uppmuntra över huvud taget. Man kan konstatera att mycket av skogarna som är väldigt värdefulla helt enkelt är gamla bondskogar.

Vi skriver i princip under på att de skyddsvärda biotoperna ska sparas. Men man kan diskutera när en regeringsföreträdare säger att vi behöver avsätta upp till 1 ½ miljon hektar skog som ska skyddas. Det är kanske hundratals miljarder i pengar.

Gör verkligen skogen störst nytta om man sätter den i reservat och skapar någon form av barrskog? Det är vad som händer. Lämnar du till exempel ett skifte med ask, asp eller liknande och du inte gör någonting växer det efter 30, 40 år i stort sett upp barrskog där. Det är oftast den effekten vi ser.

Regeringen har i dag inte ens siffror på att man klarar av att sköta reservaten. Det finns inte ens statistik på hur många reservat som sköts enligt de skötselplaner som finns.

Vi har en annan syn. Frågan är: Ska det vara mer frihet och ansvar eller mer regler och styrning?

Herr talman! Vi behöver gemensamt ta ansvar för att skydda de gemensamma värdena, till exempel skogen. En skog som står kvar gör den största klimatnyttan och håller inne sitt kol.

Om vi har ett varierat skogsbruk är det klart att det måste vara upp till skogsägaren hur man vill göra. Men det ska också finnas möjligheter att göra olika skogsbruksplaner för hur man vill bruka sin skog.

Vi avsätter också pengar till forskningen för att se hur man kan utnyttja skogen bättre. Vi har en överproduktion på vissa biomassamedier medan andra nya kommer att komma. Hur mycket vi kommer att behöva av biomassan i framtiden vet vi inte. Men vi ser att vi har en omställning från vanligt papper till andra användningsområden.

Det finns många olika lösningar. Det måste till forskning. Vi kan inte låta det ske på bekostnad av de naturvärden som finns. Vi har avsatt pengar för skötsel av naturområden. Men det är ett annat anslagsområde. Jag tror nog att det ska gå ihop på slutet.

Herr talman! Jag tänker också hålla mig till skogen. Från moderat sida tror vi att det finns mycket som vi kan göra av skogen som kan bidra till ett bättre klimat men även till jobb på andra håll.

Vi kan som ett jättebra exempel ta att bygga i trä. Vi måste komma ihåg att det i Sverige i 100 år var förbud på att bygga högt i trä. Det upphörde i samband med att vi blev medlemmar i EU.

Vi kan i Stockholm se att man nu börjar bygga högt på olika ställen, och man bygger i trä. Det är en jättebra kolsänka jämfört med annat. Det är inte bara så att skogen ska stå kvar och vara en kolsänka. Kan vi behålla träet är det fortfarande en kolsänka som fungerar.

Det talades om att satsa på kvalitet. Jag är också skogsägare. Man ser hur det är med stamblock på fura i dag. Det är inte alls så starkt sug efter det. Vad händer i praktiken? Jo, man kapar bort kvistar, limmar ihop, och så får man kvistfritt.

Jag håller helt med Emma Nohrén om att det är svårt att göra tvärtom, det vill säga att satsa på tillväxt, och sedan behövs det kvalitet. Men har man kvalitet går det alltid att sälja.

Jag har två frågor. För det första: Värdesätter Miljöpartiet egna avsättningar? Det finns många privata skogsägare som har ett jättestort intresse. Det gäller de flesta. De sätter helt frivilligt, utan kostnader, av skog.

För det andra: Impediment är någonting som inte får brukas. Det är allmänt klarlagt att det har väldigt stor nytta för ekosystemtjänster. Är det bra?

Herr talman! Ekosystemtjänster är bra. Jag vill börja med det du först tog upp om att bygga i trä. Det ska vi verkligen göra. Problemet vi har i dag är att vi säljer det kvalitativa svenska virket på export. Det vi har kvar blir till massa eller till limträ, som du själv sa här.

Som skogsägare kan man få ut ett högre värde ur sin skog genom att bruka den på rätt sätt. Om man ringbarkar – inte helt och hållet, det heter något annat – sina furor kan man efter sju år få fram en fetved som går att använda. Det är hårdare än järnvägsliprar, och du behöver inte använda kreosot. Det är fantastiskt bra virke till höga saker och annat som måste hålla ihop.

Tanken med skogsbruk är att öka värdet. Vi har tidigare här i dag talat om mjölkpriserna. Tittar man på virkespriserna har de ungefär samma utveckling. Man får som skogsägare inte lika bra betalt för sitt virke som man borde ha om man ser på hur utvecklingen har varit. Det är tråkigt. Det är inget incitament till att få fram bättre kvalitet.

Det finns väldigt många delar av skogen som jag tror att vi kommer att vara överens om. Frivilliga avsättningar är en jättebra idé. Men det måste också vara en långsiktighet i det hela. Det tror jag att många skogsägare vill ha. Det finns undersökningar som visar att många har helt andra ingångar i sitt skogsägande än att just ha största möjliga avkastning. De har rekreation, skötsel och naturvärden. Det är jättebra.

Herr talman! Det är också min tro att många älskar sin skog och vill avsätta och se till att det blir långsiktigt.

Biobränsle, som även Isak From var inne på, tror jag att det i alla fall kortsiktigt går att använda på ett betydligt bättre sätt, till exempel i Värtaverket här i Stockholm. Men råvaran måste transporteras.

Det vore perfekt att återvinna biobränsle och grot på plats nära hygget. Men det finns ett problem. Tillverkar man el blir två tredjedelar av energin värme, och därför är det lämpligt att det görs där det finns fjärrvärmenät och liknande. Då kan man producera el och samtidigt nyttja den spillvärme som blir. Därför måste man transportera det till större orter.

Då är det kontraproduktivt med det system Miljöpartiet vill införa i form av kilometerskatt. Men det har vi redan talat om, och jag förstår inte hur ekvationen går ihop.

Jag är övertygad om vikten av att ha en mångfald. Jag håller med Emma Nohrén om att denna mångfald ofta finns i det privata och småskaliga. Här har Emma Nohrén en uppfattning om hur skogen ska skötas, jag en annan och så vidare. Detta garanterar att det kommer att se olika ut.

Vi vet att en och annan envis skogsägare har tagit strid mot Skogsvårdsstyrelsen med flera, och de framställs som hjältar för att de tog striden.

Frihet under ansvar är en bra lösning, och jag hoppas att det får fortsätta så även med MP i regeringen.

Herr talman! Vi avsätter mycket pengar för att skydda skog. Vi avsätter också mycket pengar till forskning på dessa områden för att komma vidare. Inom utgiftsområde 20 gör vi stora satsningar på skötsel av naturvärden och naturvård. Jag tror därför att vi kommer att få ett bra och friskt skogsbruk.

Vi måste se till skogens alla värden. Med små skogar finns det vissa värden, men vi måste också ha större sammanhängande delar. Här räcker kanske inte de enskilda skogsägarna till. Då måste vi gå in tillsammans och skapa dem, och det tror jag att vi kan göra.

Herr talman! Jag tackar Emma för anförandet.

Jag tänkte också hålla mig till skogen. Det verkar vara en viktig fråga för många av oss. Därför frågar jag: Hur vill regeringen och Miljöpartiet ha den framtida skogspolitiken? Kan de tusentals skogsägarna runt om i Sverige vara trygga med devisen från 1993, Frihet under ansvar? Eller kommer det att bli inskränkningar för avverkningar i framtiden?

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan. Arbetet med det nationella skogsprogrammet pågår, och vi får se vad det landar i. Vi gör också en översyn av vissa delar av skogsvårdslagen. Jag tror att vi måste göra en översyn och uppdatera vissa delar, men hur det ska gå till kan jag inte svara på nu. Det får utredningarna och programmen ge vid handen när de har stött och blött detta.

Herr talman! Min fråga kommer sig av att Miljöpartiet har drivit på en översyn av skogspolitiken. Nu kommer ett utredningsdirektiv, och enligt det ska allmänhetens rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut analyseras. Om det blir verklighet är det ytterst allvarligt. Jag vet många som är djupt oroade över detta. Det gäller hela skogsbruket med skogsägare och skogsindustri.

Hur tänker Miljöpartiet här? Har Miljöpartiet med sig sin regeringspartner i denna viktiga fråga?

Herr talman! Miljöhänsynen i skogsbruket måste öka och ha spelregler som alla är överens om och som funkar. Då behövs en översyn av de regler och lagar som finns, och det arbetet pågår. Men hur ändringarna kommer att se ut vet vi inte i dag.

Vi vet att det finns problem i skogsbruket, inte minst för turismen. De turistorganisationer i Värmland som håller på med naturturism har döpt om kalhyggen till älgskådningsplatser för att tyskarna inte ska vända och åka hem igen.

Hur skogen brukas och hur den ser ut är delvis en fråga för den enskilda skogsägaren, men det handlar också om den landskapsbild vi alla delar och om hur naturlivet och djurlivet fungerar.

Herr talman! Den absolut största delen av Sveriges yta täcks av skog. I den svenska skogen ska många intressen samsas. Det är bland andra joggaren som springer på vindlande stigar, bär- och svampplockaren som förser skafferiet med ett tillskott av kantareller och lingon och ekoturismföretagen som skapar jobb och upplevelser för tusentals besökare från hela världen. För skogsindustrin är skogen en råvara som skapar timmer, brädor, papper, biobränsle och så vidare. Alla dessa intressen ska vägas samman i den svenska skogen.

Men det är hög tid att ta större hänsyn i det svenska skogsbruket. Vi vet att miljömålet Levande skogar och många andra viktiga miljömål som har relevans för skogen inte kommer att uppnås, så vi behöver göra mer.

Därför är jag glad över att det i denna budget, som Vänsterpartiet väljer att stödja, finns stora satsningar på skogen, ett hållbarare skogsbruk och mer skydd av skog och mark. I går hade vi debatten om utgiftsområde 20, och även inom det utgiftsområde vi nu debatterar, 23, finns stora satsningar på mer skydd av skog.

I går fick vi veta att riksdagens utredningstjänst konstaterar att de satsningar som nu görs på skog, miljö och klimat är de största på åtminstone 20 år. Det känns bra.

Inom detta utgiftsområde finns höjda anslag för naturvårdsavtal och för biotopskydd. Vi höjer också anslagen för jordbrukets miljöarbete. Det är anslag som har stått och stampat under många år av borgerlig åtstramningspolitik. Det är därför hög tid att höja ambitionen.

I det betänkande vi behandlar avhandlas också djurskyddsfrågorna. Vänsterpartiet tycker att vi måste visa mer respekt för djuren. Vi ser fram emot det förslag till ny djurskyddslag som regeringen har aviserat ska presenteras i början av 2016.

Vi förväntar oss att det blir förbättringar för djuren, till exempel att fler djur ska erbjudas utevistelse och att man lever upp till kraven på alla djurs rätt till ett naturligt beteende.

Vi ser därför ingen framtid för pälsindustrin i Sverige eftersom denna verksamhet kränker djurens rätt till ett naturligt beteende. Vi vill att Sverige ska gå samma väg som andra upplysta länder såsom Storbritannien, Nederländerna, Österrike med flera och sätta stopp för djurplågeriet på de svenska pälsfarmerna.

Jag ser också fram emot inrättandet av ett så kallat 3R-center för djurförsök 2016. Syftet med centret är att minska, förfina och ersätta djurförsök. Detta är otroligt viktigt, för vi talar om hundratusentals djur som lider och dödas i djurförsök i Sverige.

Vi tror att centret kan behöva extra tillskott i framtiden och att det inte kommer att räcka med enbart det anslag som finns inom Jordbruksverket. Vi får se när centret inrättas, och sedan får vi följa frågan noga och se om det behöver skjutas till extra pengar.

Herr talman! Jag är ordförande i utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. I betänkandet har vi en bilaga – bil. 4 – där vi har gjort en granskning av regeringens rapportering om hur väl man uppnår de mål man säger sig vilja nå.

Vi kan konstatera att regeringen inte alltid redovisar de uppnådda resultaten för de mål som man har satt upp, utan man blandar resultat med åtgärder. Vi säger i betänkandet att vi hoppas att regeringen förbättrar sig på det området.

Vi vill att regeringen ska återkomma med en redovisning av på vilket sätt man uppnår målen för att stärka situationen för svenska jordbrukare, inte minst de som arbetar inom mjölksektorn och som har en väldigt ansträngd situation just nu.

Vi vill också ha en redovisning av satsningarna på Livsmedelsverkets arbete mot fusket i livsmedelsbranschen, som är ett allvarligt område.

Avseende övergödning konstaterar vi att de två departement vi har att göra med – Miljö- och energidepartementet, som är ansvarigt för utgiftsområde 20, respektive Näringsdepartementet, som är ansvarigt för utgiftsområde 23 – ger ganska olikartade bilder av resultatet av arbetet med att minska övergödningen. Vi vill ha större stringens i rapporteringen om Sveriges arbete mot övergödning. Ökad stringens och tydlighet – det är vad vi efterfrågar.

Allt detta står att läsa i bil. 4.

Herr talman! Jag tackar Jens Holm för anförandet.

Jag har lite funderingar kring skogen. Det var egentligen i förrgår som debatten var. Man kan konstatera hur mycket pengar som satsas på framför allt reservatsbildning. Om man tittar tillbaka 20 år – eftersom Jens Holm tar upp det – ser man att det har ökat ungefär 550 procent. Nästan sex gånger så mycket pengar sätts in för att skydda eller köpa in skog, så kallad skogsskötsel.

Man kan fundera på målen för en levande skog och så vidare. Det kan konstateras att många av de uppsatta målen egentligen inte är uppnåbara. Vi kan ta målet Levande skogar. Även om vi skulle ta bort all mänsklig aktivitet i dag eller i morgon skulle vi ändå inte uppnå det. Frågan är om man ska ha mål som man kan uppnå eller om man ska ha mål som är någon form av fantasifoster.

Givetvis är det bra att vi jobbar utifrån en biologisk mångfald och försöker arbeta med miljödelen, men hur långt är Vänsterpartiet berett att gå? Hur mycket skog är nog att skydda?

Herr talman! Vi har ingen kvantifierbar siffra på exakt hur mycket mer skog som behöver skyddas, Anders Forsberg, men det är väsentligt mycket mer. Så är det.

Vi har internationella åtaganden, till exempel Nagoyaöverenskommelsen om biologisk mångfald, där länderna åtar sig att skydda 20 procent av marken. Där har vi i Sverige en ganska lång bit kvar.

Sedan handlar det inte bara om kvantiteter, utan det handlar mycket om kvalitet, alltså att det ska vara representativa områden – att det ska vara stor biologisk mångfald i de områden vi skyddar.

Jag är den första att tillstå att detta kostar en del pengar. Det är därför vi gör denna historiskt stora satsning på både fler naturreservat och bättre skydd och förvaltning av de reservat som vi har i dag.

Jag tycker att det är synd att vi inte har de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna med oss i den frågan. Det borde egentligen vara en självklarhet för alla partier som är anhängare av en god naturvård.

Jag tycker att Sverigedemokraternas politik är märklig. Ni påstår i den här debatten att ni vill anslå 1 ½ miljard kronor mer till detta område, Anders Forsberg, men alla vi som är här vet att ni röstar för Moderaternas budgetramar som innebär jättestora nedskärningar över hela ramen för att man ska finansiera skattesänkningar. Hur får Anders Forsberg det att gå ihop?

Herr talman! Det var intressant att Jens Holm nämnde att man pratar om kvalitet i stället för kvantitet. Det tycker jag är välbehövligt och något som jag tror att vi i politiken måste utgå ifrån mycket mer. Man mäter hur mycket arealer man har och hur mycket man råkar ha av det och det, och så blir det viktigare än kvaliteten.

När det gäller många av de skyddsvärda biotoperna i dag kan man konstatera att det är intressantare att ha många och mer spridda biotoper än att ha stora samlade.

Som nämndes tidigare – jag tror att det var av Ulf Berg – har vi ganska stora arealer uppe i norra Sverige som är skyddade, men i södra Sverige är andelen väldigt liten. Det påverkar och är framför allt en landsbygdsfråga. Man kan lyfta fram turismen och de andra delarna också, men skogen är trots allt en viktig resurs för vårt land.

Jag har en annan fundering som det har varit en diskussion om tidigare, nämligen frihet och ansvar, eller regler och styrning. Hur ser Jens Holm på det?

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick något svar på hur Sverigedemokraterna får ihop det hela. Först röstar man för Moderaternas budgetramar, som innebär nedskärningar och åtstramningar över hela linjen, även på detta område. Sedan påstår man att man vill satsa mer.

Anders Forsberg ställde en fråga till mig om frihet under ansvar, som är lite av en paroll för svensk skogsvårdspolitik. Jag tycker inte att det har fungerat särskilt bra. Ibland är det faktiskt frihet utan ansvar. Därför vill vi i Vänsterpartiet att skogsvårdslagen ska ses över. Vi vill ha mer lagreglering på vissa områden.

Detta är inte bara en fråga för 300 000 skogsägare, utan det är en fråga som engagerar 9 miljoner svenskar och tiotusentals människor som kommer och besöker vårt land. Detta är en fråga som handlar om hur vi ska kunna uppnå våra 16 miljömål. Då är det viktigt att man inte bara ensidigt tittar på produktion utan också på hur vi kan ta stor hänsyn till våra skogar.

Herr talman! När det gäller skogen har virkesförrådet ökat med 1 ½ miljard kubikmeter, och vi har således också bundit 1,5 miljarder ton koldioxid. Det har vi gjort tack vare att vi har en produktiv skog.

Om skogen får stå kvar kommer den sakta men säkert att sluta växa. Den börjar självgallra sig, träden dör och vi har då förlorat förmågan att binda ytterligare koldioxid.

Jag vill ställa en fråga till Jens Holm med anledning av detta: Är det inte bra att fortsätta att se till att vi har en växande och produktiv skog där vi har en hög kvalitet på de avsättningar vi gör?

I exempelvis Jokkmokks kommun är 75 procent av skogen avställd, och man vill avställa ytterligare. Enligt mig når man kanske inte så mycket högre värde då.

Jag har en annan fråga apropå djurskyddslagen. Molstaberg är ett ställe där man har drabbats av vargangrepp och där länsstyrelsen mer eller mindre tvingade fårägarna att ta in djuren i förtid. Är det så Vänstern tycker att vi ska lösa problematiken med vargen?

Jag har en fråga till. Länsstyrelsen polisanmälde ägarna för brott mot djurskyddslagen, men det blev nedlagt av åklagaren. Tycker Vänstern att det finns skäl att justera lagstiftningen så att man ska kunna straffa fårägare som har stängt in sina djur på ett tillfredsställande sätt men inte kan hålla vargen utanför?

Herr talman! Jag ska försöka svara på alla viktiga frågor som Ulf Berg ställer. Först gäller det skogsbruket. Det är som sagt viktigt med kvalitet, och det är viktigt att det ska vara representativa marker som man skyddar. För att göra det lite enkelt: Man ska inte ensidigt titta på skogar uppe i norra Sverige, utan det här ska gälla över hela Sverige. Jag tycker att Ulf Berg lyfter en viktig poäng där.

För att vi ska kunna stärka kvaliteten och höja ambitionerna på skogsområdet har vi denna historiskt stora satsning, där jag beklagar att Moderaterna inte är med. De är inte ens med när det gäller det i betänkandet som främst handlar om frivilliga avsättningar av naturvårdsavtal och biotopskydd. Moderaterna vill inte vara med och höja detta anslag. I stället drar de ned med 100 miljoner kronor. Om man drar ned med så mycket får man inget annat än en sänkt ambitionsnivå och sämre kvalitet på skyddet av skog. Det tycker jag ska sägas.

Vad gäller rovdjur och hur vi skyddar oss mot dem måste det göras på ett rättssäkert sätt. Det tycker jag är viktigt. De ändringar som ni gjorde så att man inte längre kan överklaga till domstol anser inte vi är rättssäkra. Ganska många andra med oss anser samma sak.

Det finns också en annan viktig sak. Det gäller det förebyggande arbetet och att vi måste ge stöd till de människor som bedriver jordbruk och inte minst djuruppfödning ute på landsbygden. Det är därför vi med den här budgeten höjer till exempel ersättningarna för viltskador. Man ska få högre ersättningar, man ska kunna stängsla in och man ska kunna bedriva ett bättre förebyggande arbete. Tycker inte Moderaterna att det är bra?

Herr talman! Jag har sagt det tidigare: Man höjer med 20 miljoner kronor. En tiondel hade behövts i Molstaberg, och det är bara en enda gård. Detta är en näring där vi vet att efterfrågan på lammkött ökar. Det finns goda förutsättningar att bedriva djurskötsel ute på landsbygden och på köpet få höga naturvärden när hagmark betas. Det är vi helt överens om, Jens Holm. Där behövs betande mular, för annars kommer slyet att växa igen. Jag som bor på landet brukar säga att när man vänder ryggen till efter att ha kapat med röjsågen har det börjat växa upp kanske tio små skott i stället för ett. Det finns egentligen bara ett skäl att se till att det fungerar bra. Det är oomtvistat att detta är höga biologiska värden.

När det gäller att avsätta mark tror jag att vi måste bli smartare. Den stora skogsbranden i Västmanland var en stor katastrof. Men det kan också komma bra saker ur en katastrof. Vi vet alla att skogsbränder även skapar en ny typ av växtlighet och annat.

Jag ställde en fråga i samband med en skogsexkursion på plats: Hur länge kan man säga att effekten av en skogsbrand finns kvar? Ca 30 år, var svaret jag fick. Då började jag tänka så här: Nu har man löst in skog som kanske efter 30 år inte har några speciellt synliga minnen av skogsbranden. Men det är fortfarande inte en produktiv skogsmark. Det kanske hade varit bättre att se till att markägare hade fått olika bidrag under den tid då de har haft nytta av skogsbranden när det gäller biologisk mångfald. Sedan, när det klingar av, blir det produktiv skog igen. Hade inte det varit en bättre lösning?

Herr talman! Det kanske hade kunnat vara en bättre lösning. Det är lite svårt att gå in i just ett enskilt fall. Men jag noterar att Ulf Berg talar om bidrag, och då antar jag att han menar bidrag från staten till skogsägarna.

Då är vi där igen, Ulf Berg. I förrgår avfärdade ni ökade satsningar på 600 miljoner kronor. Det var en historiskt stor satsning på mer skyddad skog men också på bättre skötsel av den skyddade skogen. I dag avfärdar ni satsningar och vill dra ned med 100 miljoner kronor för bättre skydd av skogen.

Jag får i alla fall inte ihop detta. Hur kan man å ena sidan stå och tala om högre bidrag till skogsägare som vill skydda skog och å andra sidan i nästa andetag göra dessa drakoniska neddragningar?

Herr talman! Precis som Isak From sa ska jag tala om vår mat. Det passar ju ganska bra så här vid lunchtid.

Vår mat är ett ämne som berör och engagerar. Vår mat är en källa till både glädje och oro. Ofta möts vi av rubriker på löpsedlar som varnar för olika farliga ämnen eller smittor i vår mat. Det är inte lätt för alla konsumenter att veta vad som är sant eller falskt och vad man faktiskt behöver oroa sig för.

Därför är våra kontrollmyndigheters arbete otroligt viktigt. Vad är det i maten jag köper? Kan jag lita på innehållsdeklarationen? Konsumenterna måste känna tillit till de livsmedel som produceras och säljs. Under 2014 etablerade Livsmedelsverket en särskild arbetsgrupp som samordnar allt arbete mot livsmedelsfusk och andra oegentligheter och som utgör en stödfunktion till kontrollmyndigheterna. Sedan oktober 2014 finns en ny funktion vid Livsmedelsverket, Livsmedelsombudsmannen, för att bland annat ta emot tips om misstänkta oegentligheter.

Herr talman! Det är viktigt att konsumenterna får bra information om de livsmedel de köper och att de litar på kontrollmyndigheterna och producenterna – detta för att kunna göra medvetna och hälsosamma val.

Olika branscher arbetar nu för en ökad frivillig märkning som tillsammans med tuffare EU-regler kan underlätta för konsumenterna att göra medvetna val. Handeln spelar en viktig roll för att informera om varors ursprung och de mervärden som svenska livsmedel har. Sverige använder mindre kemikalier i jordbruket än andra länder och har mindre antibiotikaanvändning. Vår mat är tillverkad med stor hänsyn till vår miljö, och vi har höga krav på djurvälfärd. Detta är en av framgångsfaktorerna för svensk livsmedelsindustri.

Konsumenterna efterfrågar också i allt högre grad ekologiska livsmedel. Här finns en stor möjlighet för producenterna att ta del av en växande marknad, både i Sverige och i andra länder.

Herr talman! Krav på miljöhänsyn och djurskydd vid offentlig upphandling är viktiga styrmedel för att öka svensk livsmedelsproduktion. Den offentliga måltiden ska bidra till god hälsa och hållbar produktion. Den offentliga måltiden är ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av hög kvalitet. Det är viktigt att den offentliga sektorn inte köper mat som skulle vara olaglig om den producerades i Sverige. Regeringen har inrättat en upphandlingsmyndighet som ska underlätta för kommuner att köpa svenskt. Man har också tagit fram regler som gör det lättare att upphandla svensk mat.

Regeringens mål är att öka den svenska matproduktionen och skapa jobb och tillväxt i hela landet. Svensk export av livsmedel är viktig för att öka livsmedelsproduktionen och skapa de nya jobben. Här kan de svenska mervärdena som vår livsmedelssäkerhet, salmonellafrihet och låga antibiotikaanvändning och den mindre klimatpåverkan med mera användas i marknadsföringen, där Sverige kan bli ”Det hållbara livsmedelslandet”. Våra livsmedel kännetecknas också av hög kvalitet. Detta tillsammans kan ge oss konkurrensfördelar. Vi behöver också utveckla förädlingsgraden och skapa produkter för att stärka konkurrenskraften samtidigt som vi stärker varumärket svensk mat.

Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industrigren sett till andelen anställda, och den skapar jobb i hela landet. Sektorn har en mycket stor andel små företag, men det är ett fåtal stora företag som står för huvuddelen av produktionen. Här finns en stor potential för utveckling och ökad export.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har fått i uppdrag att hjälpa svenska företag som vill exportera genom att arbeta för exportgodkännande och för att lösa exportrelaterade problem i tredjeland. Arbetet med att minska hindren är centralt för att svenska företag ska komma in på nya marknader.

Herr talman! En annan viktig faktor för svensk matproduktion är besöksnäringen, där mat och dryckesupplevelser är en självklar del. Globalt är måltidsturism en bransch i tillväxt. Att göra mat och dryck till en resandeanledning ställer ökade krav. Det gäller bland annat leverans av lokala råvaror av högsta klass och att bygga berättelser om varifrån de kommer och hur de har tagits fram. Det är på lokal och regional nivå det finns möjlighet att skapa mötesplatser mellan livsmedelsproducenter och besökare. Här blir besöksnäringen en del av utvecklingen av svensk livsmedelsexport.

Livsmedelsstrategin, som kommer på riksdagens bord nästa år, tar ett helhetsgrepp på många av de utmaningar vi står inför när det gäller produktion, konsumtion och tillväxt. Målet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de nationella miljömålen nås.

(Applåder)

Herr talman! Även jag har begärt ordet för att prata om maten vi äter, vårt jordbruk och den livsmedelsstrategi som regeringen nu håller på att ta fram.

Miljöpartiet ser fram emot att en visionär och hållbar strategi kommer på plats. Det är en strategi för hur vi kan öka lönsamheten och hållbarheten i livsmedelsproduktionens alla led, och en strategi för hur livsmedelskonsumtionen i Sverige ska bli mer miljö- och klimatanpassad och mer hälsosam.

Miljöpartiet anser att en ökad svensk jordbruksproduktion och en ökad satsning på ekologiskt ska vara uttalade visioner för den här strategin. Fisket måste bygga på hållbara fiskekvoter, och man bör ge företräde för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan.

Det är viktigt att fortsätta stimulera det miljöbästa jordbruket, det certifierade ekologiska jordbruket, men vi behöver också fokusera på att få bort det som är miljömässigt sämst.

Att livsmedelsstrategin utformas i samklang med de nationella miljömålen är en förutsättning för att strategin, fisket och jordbruket ska bli långsiktigt hållbart. Det här låter kanske självklart, men är viktigt att understryka.

Miljömålen – Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans och levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet – är alla mål som hör ihop med det vi äter och dricker. Därför är det viktigt med ett spårbyte från användningen av konstgödsel, giftiga kemikalier och i förlängningen GMO till smartare, mer naturliknande brukningsmetoder med minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och användning av mindre giftiga ämnen.

Herr talman! Det är viktigt med bra styrmedel för att vi ska kunna ha en hållbar jordbruksproduktion och en hållbar konsumtion av livsmedel. Miljöpartiet anser att den offentliga upphandlingen är en nyckel för att stimulera ekologiskt, närodlat, närfiskat, svenskt och en större andel vegetariskt i de offentliga köken.

För att uppnå regeringens ambition med en ökad ekologisk produktion och konsumtion är det viktigt med mål. Det tidigare målet med 25 procent ekologiskt i offentlig konsumtion har gett stort genomslag i många kommuner och landsting. Miljöpartiet anser att det behövs nya mål för ekologiskt när det gäller såväl konsumtion som produktion och andelen ekologiskt odlad mark.

Herr talman! Det talas ofta om att vi i Sverige har konkurrensnackdelar, till exempel att vi har höga kostnader för arbete och byggnader och sämre odlingsförutsättningar. Men det är också viktigt att vi lyfter fram våra konkurrensfördelar. Sveriges främsta konkurrenskraft när det gäller livsmedel är våra svenska mervärden, våra relativt höga miljö- och djurskyddskrav, vår låga antibiotikaanvändning och vår höga livsmedelssäkerhet. Det här är värden som måste värnas och stärkas.

Herr talman! Sverige har en stor potential att öka livsmedelsproduktionen och ta ett större ansvar för den globala livsmedelsförsörjningen. I framtiden kommer det att finnas en ökad efterfrågan på livsmedel i takt med att befolkningen växer. Att ha tillgång till produktiv jordbruksmark kommer att bli en stor konkurrensfördel. Att värna den svenska jordbruksmarken är en investering för framtiden. Vi bör värna jordbruksmarken genom att arbeta mot nedläggning av jordbruk samt undvika att ta högproduktiv jordbruksmark i anspråk för andra ändamål.

Sverige är i dag långt ifrån självförsörjande på livsmedel. Merparten av de insatsvaror som i nuläget används inom jordbruket som handelsgödsel och fossila drivmedel kan inte produceras i Sverige. Det innebär att vi har en låg krisberedskap. Men vi har alla förutsättningar för att ha en hög krisberedskap när det gäller livsmedel. Vi kan förstärka den genom att ställa om till fossilfritt och genom att byta ut insatsmedlen till förnybara sådana som kan produceras i Sverige.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att en ökad hållbar livsmedelsproduktion i Sverige även handlar om en förbättrad krisberedskap.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)