Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (förnyad behandling)

Herr talman! Det var ungefär ett dygn sedan jag stod här och debatterade i stort sett samma ärende. Jag tänker inte hålla det anförandet igen.

Det som hände i går var att detta blev återremitterat till utskottet. Det skedde för att de borgerliga ledamöterna ville ändra i betänkandet.

Det har under den senaste veckan varit väldigt stora protester mot den föreslagna nedskärningen på 15 miljoner kronor, som skulle göras i fråga om kulturtidskrifterna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och många andra runt om i Sverige har försökt att få de borgerliga ledamöterna att backa i fråga om den här nedskärningen, som skulle innebära döden för många av våra tidskrifter. 75 procent av deras anslag skulle faktiskt försvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

I debatten i går valde ordföranden i utskottet, Per Bill, att återremittera ärendet. Och i går på utskottets sammanträde blev det en förändring som innebär att kulturtidskrifterna får behålla sina 15 miljoner, vilket jag är väldigt glad för. Det innebär att de inte kommer att försvinna. Det är till glädje för hela svenska folket, för yttrandefriheten och för demokratin. Den viktiga samhälls, idé- och kulturdebatten får fortsätta. Jag är glad för det beslutet.

Men det innebär naturligtvis att det är några andra som blir av med 15 miljoner. Man valde att dra ned 15 miljoner på det anslag som går ut till regionerna, till det regionala kulturlivet. Även om det anslaget i budgeten är en väldigt stor post vet vi att man ute i regionerna har det väldigt tufft ekonomiskt. Det är många av våra politiska kamrater ute i regionerna som säger: Egentligen skulle det behövas ännu mer till kulturen för att vi ska kunna se till att genomföra allt det som vi faktiskt vill.

Nu är det väldigt mycket av nedskärningar även där. Jag beklagar naturligtvis det. Vi vet egentligen inte konsekvenserna ännu, men vi vet naturligtvis att det kommer att påverka kulturlivet ute i regionerna. Det är helt klart.

Men, som sagt var, det är den borgerliga alliansens budget som de har klubbat igenom med hjälp av Sverigedemokraterna. Det innebär 365 miljoner mindre till kulturområdet, och det är klart att det då är satsningar som uteblir men också nedskärningar som får göras. Det här är ett exempel.

Vi socialdemokrater har inte ställt oss bakom beslutet, utan vi har ett särskilt yttrande. Med det önskar jag talmannen och resten av personalen en riktigt god jul och ett gott nytt år. Snart har vi den sista voteringen i år i den här kammaren, när vi har debatterat färdigt.

(Applåder)

Herr talman! Eftersom vi debatterade kulturutskottets betänkande i går - ett flertal av oss höll då våra huvudanföranden - tänkte jag i dagens debatt fatta mig kort och fokusera på några av de områden som vi i går inte hann beröra men som är viktiga att lyfta fram när vi har en kulturpolitisk debatt som också handlar om visioner.

Liksom vi anser det vara viktigt med tidiga möten med kultur är det vår mening att kulturen bör följa genom människans hela liv. Sedan en tid tillbaka står det också klart för såväl regering som flertalet kommuner. Och satsningar har genomförts för att, som en del av det hälsofrämjande arbetet för våra äldre medborgare, erbjuda kulturella aktiviteter. Det är glädjande att många av Sveriges kommuner valt att införliva kulturverksamhet i äldrevården.

Sverigedemokraterna är av åsikten att satsningen på kultur för äldre snarast bör struktureras på nationell nivå. Och det är vår mening att vi med en norsk förebild bör införa en bidragsfond för skapande äldreomsorg som skulle kunna hjälpa till att permanenta och lyfta kommunernas och landstingens befintliga satsningar i dag, på samma sätt som skolors kulturverksamhet har nått helt nya nivåer tack vare Skapande skola.

Sverigedemokraterna stöder åtgärderna i fråga om att tillpassa icke-statliga kulturlokaler, som vi de senaste åren har haft uppe på agendan. Vi hade i vår budget anslagit extra medel för detta. Vi är av uppfattningen att alla individer själva vet bäst vilken kulturell utövning de föredrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skulle kunna främja att organisationer som företräder funktionshindrade ungdomar ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som de själva väljer. Tanken är naturligtvis att medlen ska kunna täcka olika former av kulturverksamhet som individerna själva kan vara med och styra.

Idrott och friluftsliv är en stor rörelse i Sverige. Det är ofta en stor folklig förankring, då stora delar är ideella och delar av en bredare folkrörelsetradition. Arbetet med och intresset för idrott och friluftsliv är också centralt för rörelse och folkhälsa, inte minst bland barn och unga.

För att ytterligare stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och för att få nya framgångsrika elitidrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen lanserades 2009 den så kallade elitsatsningen. Vi menar att den satsningen bör återupptas och permanentas.

Att säkra barns och ungdomars tillgång till idrott och fysisk aktivitet är en angelägen uppgift. Lika viktigt är det dock att göra detsamma för våra äldre medborgare. Vi vet att idrott och friskvård kan motverka många ålderssjukdomar, bidra till att förhindra fallolyckor och bidra till att bryta den ensamhet och sociala isolering som många av våra äldre tyvärr lider av. Vi ser det som viktigt att stimulera det framdeles.

Så ser några av våra prioriteringar ut, herr talman. Vi ser också att politik handlar om prioriteringar. I våra budgetförslag är våra val grupper som barn, funktionsnedsatta och äldre.

Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation gällande kulturpolitiska mål. I övrigt står vi bakom vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Herr talman! Vi har onekligen en turbulent politisk situation här i riksdagen. I går fick vi lära oss att inga beslut är fattade innan talmannens klubba har fallit här i kammaren.

Jag är precis som Gunilla Carlsson väldigt glad över att Per Bill och hans allianskolleger i kulturutskottet till sist lyssnade på den kritik vi hela tiden riktat mot förslaget om att totalt omintetgöra förutsättningarna för att man ska kunna fortsätta att ge ut kulturtidskrifterna.

Att lägga fram ett ogenomtänkt förslag är naturligtvis aldrig bra, men ni ska ha all heder av att ni backade och att ni tog till er av kritiken. Jag vill berömma er för det.

Men allt är naturligtvis inte frid och fröjd med den här förändringen. Jag vill understryka två problem.

Det ena är naturligtvis det som Gunilla Carlsson var inne på, att Alliansen och Sverigedemokraterna tillsammans lägger fram en budget för kulturområdet som är nästan 366 miljoner kronor svagare än vad regeringens förslag var. Med det stryper ni inte bara alla de reformer som fanns i regeringsförslaget, utan ni gör också nedskärningar av befintlig verksamhet. Att det nu blir omfördelningar inom kulturutskottets ramar förändrar inte det. Det är bara andra områden som får ta smällarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Det andra problemet jag vill understryka gäller just det område som ni nu gör nya besparingar på, anslaget till regionernas kulturpolitik. Vi här i kammaren har inte en aning om vilka konsekvenser det får. Det kan bli länsteatrarna som inte kan genomföra alla de föreställningar som de hade planerat. Det kan vara länsmuseer som inte kan genomföra utställningar som de hade tänkt sig. Vad ni gör är att vältra över problemet på lokala och regionala kulturpolitiker. Det är naturligtvis en oerhört olycklig situation att inte veta konsekvenserna av de nedskärningar som nu klubbas igenom i kammaren.

Alliansen har uppenbarligen inte en sammanhängande kulturpolitik. Jag hoppas att vi får en ändring på det den 22 mars.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.

Det är alldeles korrekt som vice ordförande Gunilla Carlsson säger: Vi omfördelar medel från konto 1.6, bidrag till regional kulturverksamhet, ett konto som omfattar nästan 1,3 miljarder, till konto 3.1, bidrag till kultur och kulturtidskrifter, ett konto som nu är på lite drygt 138 miljoner, vilket är på kronan lika mycket som regeringen hade i sin budget.

Det är glädjande att vi därför nu har ett anslag som gör att det inte blir några förändringar när det gäller litteratur- och kulturtidskrifter.

Samtidigt blir jag lite full i skratt, herr talman, när det gäller krokodiltårarna över konto 1.6 och att det egentligen skulle behövas mer pengar. På s. 73 i regeringens eget budgetalternativ står det ju att anslaget minskar med si och så mycket för 2015, si och så mycket för 2016 och si och så mycket för 2017 för omprioriteringar till annan behjärtansvärd verksamhet.

Det här är alltså ett konto som även den rödgröna regeringen i sitt förslag hade minskningar på.

Jag vill inte dra igång någon stor debatt, men jag vill ändå påpeka att vi nu får en budget som är drygt 60 miljoner starkare än den budget som gäller just nu. De 366 miljoner som ni pratar om är er budget, och den har inte vunnit riksdagens gillande.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade inte tänkt replikera på Per Bill, men på något sätt stod han ju där och bara bad om det. Därför var jag tvungen till det.

Det är alldeles riktigt att man har gjort en viss omfördelning av det anslaget från regeringens sida för att kunna göra de stora satsningar på 252 miljoner som låg i nya reformer i den här budgetpropositionen.

Det var reformer som skulle komma regionernas medborgare till del. Det vet Per Bill också. Dessa 252 miljoner har ni sagt nej till, så det är ju klart att när man drar bort ytterligare 15 miljoner från kulturverksamhet är det förödande.

Vi hade 100 miljoner till musik- och kulturskolan som naturligtvis hamnar hos barnen i regionerna. Vi hade också en stor satsning på 60 miljoner till bostadsområdena som också skulle hamna i kulturverksamheten i regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Någonstans får man ha en viss balans. Per Bill står och raljerar och säger att vi har plockat en massa pengar som gör att regionerna får mindre resurser till kultur, men det stämmer inte.

(Applåder)

Herr talman! Det var inte min mening att raljera, men det är ändå så att vi inte har haft någon som helst diskussion om detta.

Det lät som om det här är ett stort belopp, men det är det inte. Det är 15 miljoner på 1,3 miljarder. Med en klok myndighet och kloka regionpolitiker går det att hitta besparingar på 15 miljoner på ett konto som omfattar 1,3 miljarder.

Ni skriver själva att era minskningar uppgår till 4,5 miljoner för vart och ett av åren 2016, 2017 och 2018. Detta är alltså ett konto som har använts även av er för satsningar som till så stor del ligger på storstadskultur.

Herr talman! Man får väl ursäkta Per Bill, eftersom han är ny i kulturutskottet.

Att de där regionala pengarna bara skulle gå till storstäderna stämmer inte, Per Bill. Du vet också att regionerna är uppdelade och att det inte bara är storstäder. Det är regioner runt om i hela landet där mindre städer också är en del av regionerna.

Det som har hänt nu är att den förra regeringen genomförde kultursamverkansmodellen, där mer av resurserna ligger ute i regionerna.

När Per Bill reser runt i landet och möter moderater, socialdemokrater och andra och talar om att han har skurit ned 15 miljoner till det regionala stödet kommer de inte att säga att det var så lite pengar att det inte påverkar. Jag vet att de har synpunkter på att man drar ned. De tycker redan i dag att de behöver ha mer pengar till regionerna, för precis som Niclas Malmberg sa är det nu de som får sitta med Svarte Petter och göra nedskärningar i regionala och lokala verksamheter runt om i landet.

Jag tror som sagt var att Per Bill kommer att bli varse att det inte bara är småpengar, även om 15 miljoner låter ganska lite på ett så stort anslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten särskilt mycket, eftersom Per Lodenius står på tur, och är det någon som kan förklara hur storstadstillvända era kultursatsningar är så är det Per.

Herr talman! För mig och Centerpartiet är det viktigt och väsentligt att kulturen är tillgänglig. Det ska inte spela någon roll om man har någon funktionsnedsättning. Precis som Per Bill sa ska det heller inte spela någon roll var i landet man bor. Det ska inte spela någon roll vilken social eller ekonomisk situation man lever i. Kulturen ska finnas till för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Kulturen har en stor roll i vårt samhälle. Den har en roll som mötesplats där vi gemensamt förstår oss själva och samhället vi lever i. Kulturen kan också bidra till tolerans och medmänsklighet i hela vårt samhälle. Kulturen har sitt egenvärde.

Samtidigt kan vi inte bortse från att just kulturen är viktig för utvecklingen i vårt land också på andra plan. Många kulturskapare är också entreprenörer på olika sätt. Det finns även entreprenörer inom andra områden som lyfter fram kulturen. Ofta är det småföretagare och då också företagare verksamma på just landsbygden.

Kultur har också en viktig utvecklingspotential, inte minst när det gäller den regionala tillväxten, vilket diskuterades i replikskiftet nyss.

Det finns kort sagt en potential i hela landet, och det finns stor kompetens inom kulturområdet över hela landet.

Den resursen och den kompetensen verkar dock inte vänsterregeringen vilja se. Med stora skattehöjningar på bland annat arbete och företagande, inte minst inom kultur- och fritidssektorn, samtidigt som man lägger en stor del av sina satsningar på så kallad fri entré för vuxna på statliga museer i Stockholm, slår man direkt mot de kulturarbetare och entreprenörer som finns runt om i vårt land.

Förslaget om fri entré påverkar och begränsar dessutom möjligheterna för regionala och lokala liksom privata museer i hela landet.

Herr talman! Centerpartiet prioriterar barn och unga och tillgänglighet till den offentligt finansierade kulturen. Vi tror samtidigt på att de som jobbar i en verksamhet också kan den bäst.

Därför beslutade alliansregeringen att avskaffa den tidigare socialdemokratiska regeringens försök med fri entré till statliga museers basutställningar för att i stället låta museerna själva bestämma om de vill ta ut en avgift och hur stor den i sådana fall ska vara.

Däremot ska det vara fri entré för barn och unga upp till och med 18 år. Det innebär att i dag betalar varje vuxen en avgift till hela museets utställningsutbud, samtidigt som barn och ungdomar har fri entré till museets hela utbud.

Regeringens förslag att återinföra fri entré för vuxna innebär i praktiken att barn och ungdomar kommer att få betala för att se de statliga museernas specialutställningar. Var det verkligen det som var meningen?

Herr talman! Tillgänglighet handlar också om att själv kunna ta till sig information, att ta del av texter som jag förstår och kan läsa. Men om man har lässvårigheter, kanske på grund av en funktionsnedsättning, kan lättläst text vara möjligheten till att självständigt ta till sig skriven information.

Jag tänkte nämna stiftelsen Centrum för lättläst, som vid årsskiftet tas in i Myndigheten för tillgängliga medier. En viktig del av Centrum för lättlästs verksamhet är tidningen 8 Sidor. Det är en oberoende nyhetstidning på lättläst svenska som i år firar 30 år.

Det är viktigt för demokratin att alla ska kunna få del av samhällsinformation och nyheter, inte minst i ljuset av att det finns undersökningar som visar att det kan vara så få som två av tio röstberättigade med intellektuell funktionsnedsättning som röstar i de allmänna valen. Det är inte minst viktigt inför den 22 mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 Sidor fyller en viktig roll som en oberoende nyhetsförmedlare till dem som inte kan svenska språket så väl, liksom personer med funktionsnedsättning som kan påverka den språkliga uppfattningen.

Att föra samman verksamheter som Centrum för lättläst, inklusive tidningen 8 Sidor, och Myndigheten för tillgängliga medier, tar både tid, kraft och resurser. Därför är det bra att regeringen har tillfört de 19 miljoner kronor som tidigare låg på Centrum för lättläst till Myndigheten för tillgängliga medier. Men därför är de 5 miljoner mer som Alliansen föreslår viktiga för att vi också fortsättningsvis ska ha en av världens ledande kunskapsbanker för lättläst text och en oberoende nyhetstidning på lättläst svenska.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr ordförande! Först vill jag säga något kort.

(TALMANNEN: Vi kallas talmän i den här kammaren. Det kanske har undgått ledamoten den senaste veckan att vi säger "Herr talman".)

Vad sa jag?

(TALMANNEN: Herr ordförande! Men här säger vi talman.)

Förlåt! Ursäkta. Jag hade ett anförande som jag inledde på finska i går. Det kanske ligger kvar en förvirring efter det.

Herr talman! Vad jag ville börja med att säga var att det som Per Lodenius inledde med att anföra om fri entré på statliga museer är fullständigt fel. Det fanns inget i förslaget som innebar att det skulle tillföras någon avgift för barn och unga. Det är en hotbild som ni målar upp som ni inte har en grund för.

I övrigt håller jag med om mycket av det Per Lodenius sa i sitt anförande om att kulturen måste finnas tillgänglig i hela landet. Tyvärr har vi under Alliansens åtta år i regeringsställning sett en negativ utveckling på många områden. Ett exempel är biblioteken. En sjättedel, 170, av landets biblioteksfilialer lades ned mellan åren 2006 och 2013. Till och med åtta huvudbibliotek lades ned under Alliansens regeringsår.

Utifrån det har ju kravet rests på att ha en nationell biblioteksstrategi. I den senaste valrörelsen var vi fyra partier som drev på, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och ett av allianspartierna, nämligen Centerpartiet.

Varför har ni släppt frågan, och hur ser ni på förslaget om en nationell biblioteksstrategi? Vad vore fördelarna med en sådan reform?

Herr talman! När det handlar om kultur över hela landet genomförde alliansregeringen bland annat kultursamverkansmodellen och många andra delar. Jag ska inte räkna upp dem alla här, men det finns många stora delar där vi har satsat på kulturen i regionerna. Det är också regionerna och kommunerna själva som vet vilken deras bästa möjlighet är att styra kulturen. Där vill vi i Centerpartiet gärna se en fortsatt utveckling.

Det finns en ny bibliotekslag, och jag tycker att vi ska låta den börja gälla. Jag är beredd att framöver se över hur vi kan utveckla biblioteken. Men det finns en ny bibliotekslag som jag tycker ska få börja gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sedan var det frågan om museerna. 80 miljoner kronor vill vänsterregeringen tillföra. Alliansregeringen har tittat på detta, och även RUT har tittat på detta. Där framgår att det kostar omkring 300 miljoner att införa en helt fri entré till museerna. Då ställer jag en motfråga till Niclas Malmberg från Miljöpartiet. Varifrån ska de statliga museerna ta de 220 miljonerna som saknas i den reformen, om ni inte ska införa entré till specialutställningarna? Eller ska museerna helt och hållet sluta med specialutställningar och bara förvalta permanenta utställningar och låta dem stå och damma?

Herr talman! Naturligtvis är det inte att införa entré för barn och unga på specialutställningar som vore den modell som vi skulle använda för att få in de resurserna. Det tror jag att Per Lodenius förstår mycket väl. Om vi vill förbättra förutsättningarna för barn och unga att ta del av museernas verksamhet är inte vår linje att införa en avgift som inte finns.

Per Lodenius lyfter fram samverkansmodellen. Men vad ni gör i dag är att skära i resurserna till den. Visst har det i tidigare anföranden sagts att det inte handlar om en så stor del av anslaget, men ni går åt fel håll. Ni skär ned på anslaget.

Per Lodenius nämner att vi ska stärka förutsättningarna för barn och ungdomar i hela landet. Men varför är ni negativa till en nationell strategi för att få en likvärdig musik- och kulturskola för barn och ungdomar i hela vårt land så att det inte spelar någon roll i vilken kommun man är uppvuxen?

Det är trist att Per Lodenius sviker Centerns vallöfte om en nationell strategi för biblioteken. Jag hoppas faktiskt att Centerpartiet framöver blir mer framgångsrikt i att driva sina frågor inom Alliansen för en kultur tillgänglig för hela landet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med barn och ungdomar. Vänsterregeringen vill införa en rabatt på runt 500 kronor för dem som går på kulturskolorna i Täby, Danderyd och andra kommuner, ofta här i Stockholmsområdet. Inte mig emot. Jag själv representerar ju Stockholms län i riksdagen, men det sker på bekostnad av att fritidspengen på 3 000 kronor för de familjer som har behov av extra stöd tas bort. Pengen tas bort bland annat för dem som har möjlighet att välja om de vill spela hockey eller gå på kulturskolan. Hur är det tänkt att fungera i de kommuner som har fri kulturskola?

Kulturskolan är viktig. Den utveckling kulturskolorna har haft har berott på att det är kommunerna själva som har styrt hur de ska se ut. När jag har rest runt i landet har jag sett att just den frihet kommunerna har haft att själva styra kulturskolorna har medverkat till kulturskolornas utveckling. Det är en viktig del att ta med.

Sedan talar ni om vissa besparingar. Vi flyttar nu 15 miljoner kronor från ett konto på 1,3 miljarder. Men i regeringens förslag ligger skattehöjningar på kultur- och fritidssektorn på mellan 1 och 2 miljarder. Det handlar faktiskt om skattehöjningar som direkt slår emot kultursektorn ute i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag önskar god jul och gott nytt år.

Herr talman! Först och främst vill jag rikta ett stort tack till utskottskansliet och kammarkansliet, som har gjort ett bra jobb under pressade förhållanden.

Jag vill också inleda med att yrka bifall till förslaget i kulturutskottets reviderade betänkande.

Tankens och ordets frihet är grunden i liberal bildnings- och kulturpolitik. Den liberala kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att skapa och förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning. Ett rikt föreningsliv är en central del i ett levande bildnings- och kulturliv.

När människor utövar eller tar del av kultur föds insikter och nya idéer som kommer både individ och samhälle till godo. Kulturupplevelser är ett allmänmänskligt behov. Kulturen ger också människan ett verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se på samhället ur nya perspektiv. En av kulturens främsta uppgifter är att göra människor nyfikna på livet och dess möjligheter. På detta sätt ger kulturen livskraft och får människor att växa.

Ett starkt kulturliv är en förutsättning för det civiliserade och demokratiska samhället. Staten, regionerna och kommunerna är i dag viktiga aktörer i kulturlivet. Ett rikt kulturliv är en del i de förutsättningar som måste råda för att människor och företag ska vilja etablera sig, skapa sin vardag och utveckla samhället.

Herr talman! Utövande eller deltagande i kulturyttringar får aldrig vara ett påbud uppifrån eller en pekpinne om vad som är korrekt eller inkorrekt. En klok och genomtänkt satsning på kulturen är dessutom ett av de mest verkningsfulla instrumenten för att motverka främlingsfientlighet. Dessutom måste jämställdhet och mångfald i kultursektorn och genom kulturen särskilt beaktas.

Politik är att vilja, våga och välja. Det ska finnas kulturella mötesplatser som stimulerar kreativitet och förnyelse och som bidrar till ökad medmänsklig förståelse över hela landet. Att då föreslå en ensidig Stockholmssatsning som tar 80 miljoner kronor av höjda skatter till att införa fria entréer på statens museer är fel fördelningspolitisk väg att gå. Ska en sådan, förvisso vällovlig, satsning ge en rättvis och bred effekt måste den ges som stimulans att införas i hela landet. För att stärka den lokala förankringen måste samarbetet mellan staten, regionerna, landstingen och enskilda kommuner inom kulturområdet öka, inte dras isär. Staten och regionerna ska vara ett stöd för den lokala kulturella utvecklingen.

Konsumtion av och deltagande i kulturella aktiviteter främjar god hälsa och bidrar till god livskvalitet. Det gäller hela livet, inte minst för de äldre. Den uppsökande verksamheten hos äldre ska därför ges en stark ställning. Likaså måste barns och ungas möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande stärkas i hela landet.

För min del och vår del är prioriteringen klar. Samarbetet mellan skola, bibliotek, kulturinstitutioner, fria konstutövare och föreningar måste fortsatt utvecklas. Litteraturstödet, stödet till barns och ungas läsande liksom stödet till kulturtidskrifter är mycket viktiga instrument för att värna några av kulturens kärnor. Vår inriktning är att detta stöd ska bibehållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sveriges olika och mångfasetterade regioner har förutsättningar att bli de ledande kulturregionerna i norra Europa. Då måste staten och regionerna ta vara på sina institutioner och stå för en ekonomisk uthållighet. Då måste staten inte enbart se till sina egna institutioner och regionerna inte enbart till sina. Det är ett stort och gemensamt ansvar att skapa denna uthållighet. Att tänka utanför boxen och se helheten är inom detta område extra viktigt.

Herr talman! Alliansen anser att den nuvarande finansieringen av public service via tv-avgiften är otidsenlig och styr fel. Vi vill därför avskaffa den till förmån för en modernare lösning som tryggar public service-bolagens oberoende och garanterar kvalitetsproduktioner och opartiskhet. Public service-medierna blir allt viktigare för det gemensamma samtalet i samhälleliga och kulturella frågor.

Det finns oro för att ett system där avgiften tas in via skattsedeln skulle hota oberoendet för public service. För oss liberaler och för oss i Alliansen är oberoendet centralt. Därför är det viktigt att det verkligen är en avgift och inte en skatt. Nivån på avgiften ska gälla för en längre period och inte påverkas av skattebeslut i riksdagen. Public service ska fortsatt ha ett brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans.

För oss i Alliansen är det viktigt att finansieringen av public service är teknikoberoende och ger public service-medierna ett skydd från kortsiktiga politiska beslut. Vi anser att den utredning som aviserats tidigare om att avskaffa radio- och tv-avgiften bör tillsättas skyndsamt och föreslå en modern och mer ändamålsenlig, politiskt oberoende lösning.

Avslutningsvis, herr talman: Kulturen är intellektets infrastruktur. Ett vitalt kulturliv är viktigt för vårt demokratiska samhälle. Det stärker identiteten och höjer livskvaliteten, och det föder tankar och idéer, vilket i sin tur leder till kritiskt tänkande och förhållningssätt som är ryggraden i ett fritt och öppet samhälle. Kulturen ska stå för såväl bredd som spets. Alliansen vill erbjuda kulturupplevelser av högsta kvalitet och samtidigt stimulera enskilda människors eget deltagande och skapande i kulturaktiviteter i hela landet.

Som sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Jag vill naturligtvis också passa på att önska herr talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Jag blir väldigt förvånad när Bengt Eliasson, liksom föregående talare, riktar kritik mot reformen om fri entré till statliga museer. Det är annars någonting som Folkpartiet har drivit och velat se under en lång period.

Är det bara Bengt Eliasson som har ändrat uppfattning i frågan, eller är det hela Folkpartiet som parti som har bytt ståndpunkt?

Herr talman! Jag sade också att det är ett vällovligt initiativ. Men det måste breddas. Det kan inte behållas bara för vissa åldersgrupper och bara i Stockholms innerstad. Genom kulturpåsarna har vi från statens sida, och från utskottets sida, goda möjligheter att påverka vad som sker i resten av landet och skicka ut stimulansmedel till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Att dessutom tro att 80 miljoner skulle räcka, när alla andra instanser säger att det bara för den statliga sidan behövs minst 300 miljoner, och ännu mer i stimulansmedel. Då behöver den här delen breddas.

Men jag påpekade också att det är ett vällovligt initiativ och att fri entré är ett bra mål på lång sikt.

Herr talman! Det är utomordentligt bra att Bengt Eliasson ändå backar från den kritik som han delvis men framför allt Centerpartiet riktar mot reformen. Möjligtvis kan vi finna varandra framöver för att få en bättre situation för museerna med fri entré.

När regeringen presenterade sin budgetproposition var det många folkpartister som var ute och hoade om att det var alldeles för lite reformer. 252 miljoner kronor, som det handlade om i reformer, var inte tillräckligt. När Alliansen sedan presenterade sitt budgetförslag blev det väldigt tyst från dessa folkpartister - förvånansvärt tyst.

Jag undrar: Är det så att det mullrar i de folkpartistiska leden med kritik mot att Alliansen har presenterat en för svag kulturpolitik?

På papperet och till viss del i verkligheten är det en stram budget vi presenterar. Det är ingenting jag sticker under stol med. Men vi får inte glömma bort att vi också avslår 2,2-2,3 miljarder i riktade skattehöjningar just mot den här sektorn. Det skulle klippa väldigt hårt. Med vår budget är det riktiga pengar vi delar ut, som vi inte tar tillbaka i skattehöjningar.

Herr talman! Jo, det är riktigt, som de rödgröna säger, att deras anslag ligger högre än vad våra gör, 365 miljoner kronor. Men samtidigt är det inte pengar som faller som manna från himlen, utan det innebär att man har gigantiska skattehöjningar på över 25 miljarder, varav kultursektorn, den ideella sektorn, media och folkbildningen på 2,26 miljarder. Det är alltså sex gånger mer än vad man satsar. Det är viktigt att ha det med sig när man jämför. Man ger med den ena handen och tar med den andra.

Det jag vill lyfta fram i dag är framför allt det civila samhället. Vi kristdemokrater tycker att just det civila samhället har stor betydelse. Vi tycker att det är viktigt att ta bort sådant som försvårar för det civila samhället att fungera. En viktig del i detta är att öka det civila samhällets oberoende.

Som sista land i Europa införde Sverige 2012 ett gåvoskatteavdrag till ideell verksamhet. Det har inneburit en kraftig ökning av givandet och blivit en formidabel succé. Det är en reform som vi är angelägna om att behålla, men inte bara behålla utan också utveckla.

Herr talman! I den rödgröna regeringens budgetförslag beskrevs denna reform som ett problem. De ville helt avskaffa gåvoskatteavdraget från och med 2016. De motiverade detta i sin budgetskrivelse med följande:

"Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar också utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

I klartext innebär det att de tycker att det är politiker och inte enskilda människor som ska bestämma över utvecklingen av den ideella verksamheten. Dessutom är den rödgröna regeringen uppenbarligen orolig över att den ideella sektorn bärs upp av sina medlemmar. Men det är väl själva grundidén med det civila samhället? Jag för min del oroar mig mer för att föreningslivet blir alltmer beroende av den offentliga sektorn.

Tyvärr har det visat sig att barn i ekonomiskt utsatta familjer inte deltar i organiserad fritidsaktivitet lika mycket som andra. Därför har vi infört fritidspengen för barn i familjer med försörjningsstöd. Den vill den rödgröna regeringen nu avskaffa.

Fritidspengen är viktig för både kultur- och idrottsaktiviteter, och man har valt att ta bort den. Som Per Lodenius nämnde tidigare vill man i stället ge 500 kronor för att sänka avgiften för alla i kulturskolan, medan vi säger 3 000 kronor till dem som verkligen behöver det. Det innebär en ökad träffsäkerhet som saknas i regeringens budget, som nu har fallit.

Trossamfunden har en rad viktiga samhällsfunktioner i vårt land, såsom social verksamhet, hjälp i kriser med mera. Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund är det drygt 745 000 personer som är medlemmar eller är verksamma i dessa församlingar. Till det kommer Svenska kyrkans 6,4 miljoner.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna att alliansregeringen i flera steg har höjt anslaget till trossamfunden från 50 miljoner till 60 miljoner 2012, 75 miljoner 2013 och 77,6 miljoner 2014.

Den rödgröna regeringen har nu föreslagit att man ska ta bort 7 miljoner för att sedan nästan halvera anslaget till 2018.

Alliansen anser att trossamfunden har en utomordentligt viktig funktion att fylla, och därför valde vi att höja anslaget med 7 miljoner till 84,6 miljoner i stället för att dra ned det.

Den sammanlagda bilden blir att den rödgröna regeringen försöker strama åt tyglarna för civilsamhället i allmänhet och, tyvärr, för trossamfunden i synnerhet.

Vi tror på civilsamhället, och vi vill underlätta för att göra det starkare och bättre fungerande.

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande. Även jag vill önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! Förutsättningarna för folkbildning är en av de frågor vi behandlar i dag.

Nationalencyklopedin skriver: "Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, syftar bildning till en omvandling av hela människan. Utbildningen har enbart sina yttre måttstockar, under det att bildning alltid måste sättas i samband med enskilda individer eller grupper och deras särskilda förutsättningar och önskemål."

Ja, folkbildning är mer än utbildning; det handlar om mänsklig utveckling och demokrati. Det är något helt annat än att på kortast möjliga tid och till lägsta möjliga kostnad stressa och pressa människor genom ett eller annat utbildningsprogram som bara syftar till att göra dem "anställbara". Det är ett torftigt ord för att beskriva människor som kuggar i ett alltmer uppskruvat och omänskligt produktions- och konsumtionsmaskineri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Folkhögskolorna verkar utifrån grundvärderingar som demokrati, kritiskt tänkande, delaktighet, samhällsengagemang, tillgänglighet och mångfald - utan vinstintresse. De erbjuder folkbildning i ordets bästa bemärkelse. De välkomnar alla. Verksamhet som bygger på en sådan positiv, inkluderande och respektfull människosyn behövs mer än någonsin i dessa dagar.

Det var bra att den förra borgerliga regeringen införde den studiemotiverande folkhögskolekursen och därtill 1 000 extra årsplatser på den allmänna folkhögskolekursen under 2013 och 2014.

Det blev en succé. En mycket stor del av deltagarna på den studiemotiverande folkhögskolekursen har gått vidare till fortsatta studier eller fått jobb. Många av dem har fortsatt på just folkhögskolans allmänna kurs.

Här har vi alltså en konstruktiv och framgångsrik satsning, i kontrast till andra dyra och ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder som mest verkar syfta till disciplin och kontroll. Här handlar det om att uppmuntra människor som vill lära sig och utvecklas, utifrån sina egna förutsättningar och i sin egen takt.

Vår samarbetsregering ville skjuta till mer pengar så att ännu fler skulle få denna chans. Vi ville att 1 500 personer 2015 och 2 000 personer 2016 skulle kunna få gå den allmänna kursen på folkhögskolorna.

Det har tidigare varit enighet över partigränserna om att folkhögskolor är viktiga för att få ned arbetslösheten. Det är därför väldigt svårt att förstå varför de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill ta bort hela denna framgångsrika satsning och de extra platserna. Varför? Det står inte ett ord om det i de borgerliga partiernas budgetmotion.

Folkhögskolorna varnar för att även den studiemotiverande folkhögskolekursen riskeras om man inte kan erbjuda den allmänna kursen efteråt. Jag undrar: Menar ni allvar med att ni vill minska arbetslösheten, ni som vill dra ned på folkhögskolorna?

I så fall, varför vill ni minska platserna och till och med dra undan mattan för 1 000 unga vuxna som inte avslutat sin gymnasieutbildning, blivit arbetslösa, rekryterats till studiemotiverande folkhögskolekurs och sedan fått erbjudande om att fortsätta på allmän kurs, som nu inte blir av om ni får som ni vill? Vad ska de göra nu? Berätta, jag vill verkligen veta! Är det så här den arbetslinje ni dyrkar så hett ser ut?

Jag vill slutligen passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till herr talmannen och alla andra som ser och lyssnar på detta. Det hann jag också med på fyra minuter.

(Applåder)

Herr talman! Folkbildningen, som också jag ska tala om, har en lång historia i Sverige. Att människor under fria och frivilliga former organiserar sig och i förening söker svar på frågor de själva ställer är i hög grad det som bär upp vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Demokratin kan inte bara finnas på papper utan behöver vara en praktik i människors vardag. Därför är en fri och frivillig folkbildning som bygger på människors engagemang viktig. Den kan ske inom ramen för studieförbund eller folkhögskolor och bäras av föreningar, organisationer eller rörelser.

Vi kan och bör därför föra en politik som ger förutsättningar för detta, som motverkar klassamhället, fördomar och orättvisor och som fördjupar demokratin.

I den här kammaren finns en samsyn, från vänster och en bra bit in i högern, om bildningens betydelse för den enskilde och för samhället.

När vi människor får nya perspektiv, lär av varandra och får ny förståelse - då växer vi, som människor och som samhälle. Den enskilde rustas för att ta sig vidare i sin bildningsresa och sin delaktighet i samhällslivet, och samhället blir friare för alla när dessa tankar får slå rot och skapa nya möjligheter.

Därför var det glädjande när den tidigare ministern Maria Arnholm i den här talarstolen valde att citera en socialdemokrat när hon ville lyfta upp bildningens betydelse för samhället. Det var en väldigt fin gest av henne som hon ska ha all heder för, för engagemang i bildningen är en fråga om människosyn och samhällssyn.

I regeringens budgetförslag, som tyvärr har fallit, fanns därför en satsning på folkskolorna och på bildningen. Det var 90 miljoner för nästa år och 1 500 platser år 2015 och därefter 30 miljoner år 2016.

Den satsningen bygger just på insikten om folkbildningens betydelse för människors möjligheter att komma vidare, att komma igen, att byta bana. I förlängningen handlar det om samhällets förmåga till omställning, samhällets förmåga till nytänkande.

Om man har med sig detta måste jag säga att det är mycket beklagligt med den neddragning som borgarna gör nu. Den här satsningen finns inte med i deras budget. Det handlar om minus 90 miljoner. Det är helt och hållet borttaget.

Detta får såklart konsekvenser. Inte minst de senaste dagarna har jag blivit kontaktad av en rad folkhögskolor och bildningsorganisationer som uttrycker sin besvikelse och sin oro över beskedet. Det innebär nämligen att många inte får den chans som de verkligen är i behov av. Folkhögskolorna måste nu stänga dörren - det var uppe i ett tidigare anförande. Nu när de ekonomiska förutsättningarna förändras måste de stuva om och skära ned. De elever som behöver förnekas möjlighet till den rörelsefrihet som utbildningen faktiskt skulle ha skänkt dem. Det är allvarligt.

En viktig sak som de också har tagit upp är att det inte sällan är just de här grupperna - som tidigare var långt ifrån studier - som nu, när de hade fått sin motivation och fått sitt självförtroende att växa, inte kan ta sig an den här utbildningen. Det är de som förnekas detta. Det är väldigt tråkigt, med allt det arbete som har lagts ned på att få människor tillbaka på banan. Det riskerar nu att rinna ut i sanden.

Med vår satsning på detta ville vi skicka en signal om att alla är viktiga, att utbildning är viktigt, att bildning är viktigt, att allas erfarenheter är viktiga. Folkhögskolorna och folkbildningen är en utmärkt arena för att klara av de här omställningarna i samhället.

(Applåder)