Fru talman! Jag ska försöka hålla det här anförandet ganska kort eftersom mitt förra anförande drog ut på tiden. Jag är tuff i debatterna, men jag försöker att vara en snäll kollega!

Fru talman! Sverige står inför en av vår tids största välfärdsutmaningar, nämligen personal- och kompetensförsörjningen i vård, skola och omsorg. Vi kan bygga hur många vårdplatser som helst och lova hur mycket trygghet som helst, men utan människor som utbildar sig och stannar kvar inom välfärdens yrken faller hela systemet.

Med närmare 600 000 arbetslösa i Sverige måste vi i politiken börja använda de verktyg vi har för att göra det möjligt för fler att utbilda sig, ta jobben och vilja stanna kvar inom välfärden. Ett av de verktygen är studiemedelssystemet. Det är inte bara en finansieringsmodell för högre studier utan ett av de mest kraftfulla styrmedel vi har för att påverka personal- och kompetensförsörjningen.

Vänsterpartiet tar detta på allvar. Därför föreslår vi en rad konkreta satsningar för att göra välfärdens utbildningar mer attraktiva och mer tillgängliga.

För det första vill vi utöka antalet studieplatser både på läkarutbildningen och på sjuksköterskeutbildningen. Det kommer att kräva resurser i form av studiemedel, och därför avsätter vi 76 miljoner kronor för att fler ska kunna ta steget och utbilda sig till välfärdsyrken. Vi vet att Sverige desperat behöver det.

För det andra vill vi använda studiemedelssystemet smartare. I dag står många mindre och glesbefolkade regioner inför akut personalbrist inom vården och omsorgen. Därför vill Vänsterpartiet införa möjligheten för vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i de här regionerna att skriva av sina studieskulder. Det är ett konkret sätt att rikta utbildad personal dit behoven är som störst, och vi avsätter 39 miljoner kronor för detta.

För det tredje har även andra välfärdsyrken stora kompetensutmaningar. Biblioteken är en demokratisk infrastruktur, men det råder brist på utbildade bibliotekarier på många håll i landet. Därför vill vi bygga ut bibliotekarieutbildningen och avsätter 5 miljoner kronor för det.

Slutligen, herr talman: Vi avvisar regeringens så kallade effektivisering av det högre bidraget i studiemedelssystemet. Vi anser inte att det är en effektivisering utan en nedskärning – en nedskärning som riskerar att slå hårt mot människor som redan kämpar ekonomiskt och ofta studerar till just de yrken som välfärden är beroende av att människor arbetar inom.

Sammanfattningsvis satsar Vänsterpartiet 320 miljoner kronor mer än regeringen på studiemedel och utbildningsplatser. Vi ser nämligen studiemedelssystemet som en strategisk investering och inte som en kostnad.

Herr talman! Om vi vill ha fler sjuksköterskor och läkare och fler inom andra viktiga välfärdsprofessioner måste politiken göra det möjligt. Det behövs inte fina ord och symboliska insatser utan riktiga förbättringar av människors ekonomiska förutsättningar för att studera och arbeta där samhället behöver dem. Det gör Vänsterpartiet.

Jag yrkar bifall till reservationen.

Herr talman! Studiemedlet är till för att möjliggöra för alla att studera. Oavsett bakgrund och familjeförhållanden, oavsett på vilket sätt man har vuxit upp och oavsett vilka förutsättningar man har haft för högre utbildning eller gymnasiestudier ska man ha möjlighet att studera. Syftet med studiemedlet är ekonomisk trygghet under den tid man studerar och att säkerställa att människor har möjlighet att bli sitt bästa jag.

Det finns utmaningar med studiemedelssystemet, och allt är inte perfekt. Vi har till exempel en för låg genomströmning inom den högre utbildningen. Ett exempel på det är att bara hälften av dem som går ingenjörsprogrammen blir klara på utsatt tid plus tre år. Samtidigt har vi utbildningar där den i dag normala utbildningstiden frestar på den övre gränsen för studiemedel.

Det är uppenbart att vi har ett studiemedelssystem som i vissa fall kan uppfattas som för generöst när det gäller att under lång tid harva på utbildningar på grundläggande nivå. Samtidigt hindrar studiemedelssystemet i vissa fall människor från att läsa avancerade utbildningar och förkovra sig. Det är uppenbart att den utredning som nu ska se över studiemedelssystemet kommer att vara betydelsefull för att vi ska få ett mer ändamålsenligt studiemedelssystem.

Herr talman! Moderaterna har presenterat sina idéer för en sådan inriktning. Vi menar att studiemedelstiden behöver utökas från sex till sju år och att tiden på grundläggande nivå samtidigt behöver begränsas till fyra år. För att komma åt de sista tre åren behöver man alltså fördjupa sin utbildning, till exempel gå från kandidatnivå till masternivå.

Vi föreslår också att fribeloppet ska avskaffas på somrarna eftersom man ändå inte får studiemedel då och att det dessutom ska beräknas på månadsuppgifter för att undvika risken att människor får en skuldsättning på halsen därför att de har jobbat för mycket under terminerna.

Vidare föreslår vi att bostadsbidraget för unga görs om till ett bostadstillägg i studiemedelssystemet.

Herr talman! Vi hoppas att den inriktning vi har beslutat om kan bli en del av den översyn som nu görs och som är nödvändig. Det är därför vi har tagit fram flera av de här förslagen tillsammans med Sveriges förenade studentkårer och Saco studentråd och presenterat dem gemensamt.

Herr talman! Livslångt lärande är viktigt för Sverige. Vår ekonomi ställer om, och arbetsmarknaden förändras. Omställning måste vara möjligt och enkelt, och omställningsstudiestödet är en viktig del av den infrastrukturen på samma sätt som de satsningar som görs på exempelvis yrkeshögskolan och den akademiska högskolan.

Jobbyte måste vara möjligt genom hela yrkeslivet; vill vi att människor ska kunna arbeta längre är det också nödvändigt att inte förvänta sig att ett arbetsliv måste vara detsamma som ett yrkesliv. Givetvis kan ett arbetsliv i stället rymma flera yrkesliv. Det är viktigt att människor kan vidareutbilda sig och kompetensutvecklas på och mellan sina jobb.

Alla dessa saker är viktiga för att Sveriges ekonomi ska vara konkurrenskraftig och för att människor ska både ha möjlighet till egen utveckling och, framför allt, kunna komma till sin rätt i ekonomin. Här är studiemedelssystemet såklart helt avgörande.

Det finns några exempel på varför studiemedelssystemet är särskilt viktigt inte minst för det livslånga lärandet. Det kan handla om undersköterskan som känner att hon för att orka till pensionen behöver byta arbete – kanske ge sig på att bli redovisningsassistent eller börja arbeta med något annat som inte innebär samma fysiska belastning men fortfarande är ett mycket viktigt arbete. Det kan också handla om frisören som känner att drömmen som barn trots allt var att bli polis och att det nog ändå är dags att söka ett omställningsstudiestöd för att bli det.

Ett annat bra exempel på livslångt lärande är att Socialdemokraterna i det här förslaget har budgeterat sin satsning på studiemedel under rätt anslagspost. Det är en viktig utveckling inte minst för det arbete vi gör i den här kammaren. Det finns alltså många exempel på att man lär sig genom hela livet.

Studiestartsstödet är en del av den här debatten. IFAU har åberopats av oppositionen i argumentationen för att man ska behålla studiestartsstödet. Jag skulle vilja påminna om två kommunikationer från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I myndighetens remissvar från 2016, när den socialdemokratiska regeringen införde studiestartsstödet, varnade man för att den tillgängliga kunskapen inte med entydighet pekade på att detta skulle få positiva effekter. Man sa att det skulle kunna hjälpa enskilda individer men att osäkerheten var så stor att det skulle komma att bli viktigt med en noggrann utvärdering.

Sedan gjordes en noggrann utvärdering. Man kunde konstatera att träffsäkerheten och därmed ändamålsenligheten när det gäller denna reform från den socialdemokratiska regeringen, herr talman, inte varit tillräckligt bra för att vi ska behålla studiestartsstödet.

Då presenterade vi den här avvecklingen, och återigen skrev Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ett remissvar. I det konstaterade man att förslaget om avveckling är väl avvägt, som man formulerade det, eftersom stödet inte har varit träffsäkert.

Herr talman! Vi menar, med stöd i den tillgängliga kunskapen, att det är en rimlig prioritering att inte behålla studiestartsstödet eftersom reformen inte har fungerat. Det finns ingen värdering i detta. Det finns statistik och forskning samt remissvar från den utvärderande myndigheten som konstaterar att det är väl avvägt att göra på det här sättet eftersom reformen inte har fungerat.

Funktion, herr talman, är någonting som vi i vårt samarbete menar har ett högt värde. Det hade varit bra att komma överens om detta, apropå breda överenskommelser.

Vi gör väsentliga satsningar på studiemedel. Det är viktigt för att människor ska kunna ställa om genom hela sitt yrkesliv, för att man ska ha möjlighet att bli sitt bästa jag och för att man ska ha ekonomisk trygghet både som ung och som äldre studerande. Det finns många skäl till att se över studiemedelssystemet för att det ska kunna bli en ännu viktigare del i att få ett välfungerande samhälle och en effektiv utbildning. Människor ska ha trygghet men samtidigt ha drivkrafter för genomströmning och för förkovran i avancerade utbildningar.

Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Efter att ha lyssnat på anförandena från Oliver Rosengren och utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm kan man fråga sig hur direktivet för en översyn av studiemedelssystemet kommer att se ut. Ordförande Fredrik Malm pratade om att vi i allt väsentligt har ett välfungerande studiestartsstöd. Oliver Rosengren pratade i stället om ganska stora förändringar av samma system, om jag tolkade honom rätt.

Det märks att valåret börjar närma sig. Tidöpartierna har allt oftare olika budskap när det gäller hela det utbildningspolitiska området. Det blir spännande att se vilken linje som kommer att gälla framöver.

Det finns ju en hel del som man kan göra en översyn av, och vi socialdemokrater är inte främmande för detta. Vi tycker att det är viktigt med en väl avvägd översyn av studiestödssystemet. Vi är till exempel beredda att titta på både formen som sådan och hur man kan se till att studerande med barn, studerande som blir sjuka och så vidare får bättre villkor så att de kan genomföra studier under sitt liv.

Oliver Rosengren får gärna prata om hur mycket av detta som är regeringens politik och hur mycket av det som är Moderaternas politik. Det är trots allt regeringens politik som kommer att gälla, framför allt när det gäller studiemedelsöversynen. Jag är ganska nyfiken, för delar av det som Oliver Rosengren sa här är inte det som har signalerats när det gäller översynen av studiemedelssystemet.

Herr talman! Studiemedelssystemet är i allt väsentligt välfungerande. Tiotusentals unga människor går varje dag till sin utbildning – till sin gymnasieskola, sin skola eller sitt lärosäte – för att få möjlighet att utveckla sig, utbilda sig, komma närmare sina drömmar och ta vara på de möjligheter som det här landet erbjuder att utbilda sig, skaffa sig sitt drömarbete och stå på egna ben. Detta, får man ändå säga, är grundfundamentet i studiemedelssystemet, och det är i allt väsentligt välfungerande.

Sedan är det uppenbart att det finns vissa problem med funktionaliteten i detaljerna. Ett sådant exempel är att vi har alldeles för låg genomströmning i den högre utbildningen. Ett annat sådant exempel är att vi i alltför liten utsträckning uppmuntrar fördjupning och förkovran i mer avancerade utbildningar. Ett exempel på detta är att det finns utbildningar, till exempel läkarutbildningen, där normaltiden frestar på maxtiden med studiemedel. Det kan skapa individuella problem där människor hamnar i kläm.

Ett annat sådant problem kan vara att det finns de som harvar runt mycket länge med utbildningar på grundläggande nivå så att man i det närmaste kan få uppfattningen att lärosätet används för att personerna inte vill göra ett arbetsmarknadsinträde. Detta är ett av skälen till att Sverige i dag har en av de högsta åldrarna av alla länder i OECD när det gäller arbetsmarknadsetablering för personer som läser en högre utbildning.

Herr talman! Mot bakgrund av det här finns det skäl att se över hur studiemedelssystemets funktionalitet kan förbättras. Jag föredrog tidigare vad som är Moderaternas ingång i detta. En positiv sak i vårt samarbete är att våra partier kan komma med olika ingångar, komma väl överens och stå bakom det som vi sedan kommer överens om. Det är därför ett enigt Tidösamarbete nu yrkar bifall till utskottets förslag. Vi är överens om det som debatteras här i dag, det vill säga utgiftsområde 15.

Herr talman! Vi får helt enkelt se vad direktiven till en framtida studiestödsutredning blir.

En annan fråga som ledamoten uppehöll sig ganska länge vid är avvecklingen av studiestartsstödet. Om man tittar på hur vi socialdemokrater har agerat i den här frågan ser man att vi är för att se över regelverket för att det ska bli mer funktionellt, precis som Oliver Rosengren pratade om. Vi vill ju också att systemet ska fungera. Vi ser tusentals människor som står långt från utbildning.

Studiestartsstödet handlar ju om personer som står långt från utbildning och som troligtvis behöver plugga ganska länge på grundläggande nivå innan de kommer in på utbildningar på gymnasial nivå. Det gör att dessa människor inte kommer att vara betjänta av att ingå i det ordinarie studiestödssystemet eller liknande för att klara sin utbildning. Historiskt är det därför vi har haft stödet.

Vi socialdemokrater är också väldigt öppna med att man behöver hitta system för den grupp som kommer vidare. Vi är absolut för att se över hur man kan hitta ett nytt system, som inte heter studiestartsstöd, för att se till att människor som är långt från utbildning hamnar i utbildning. Detta är en väldigt viktig aspekt att ha med sig i det här.

Man behöver inte skrota allt och ta bort hela det här stödet. Vi ser att Sverige har 100 000 fler arbetslösa än när Ulf Kristersson och Moderaterna tog över regeringsmakten. Vi ser att Sverige har en arbetslöshet på 9 procent. Då ser vi socialdemokrater att man behöver satsa på stöd och skruva i de system som finns i stället för att helt ta bort ett system utan att ersätta det med någonting.

Just nu möjliggör man inte på andra sätt att den här gruppen människor kommer närmare utbildning och sedan kommer ut på arbetsmarknaden och i arbete. Det är en ganska viktig skillnad. När arbetslösheten biter sig fast och Sverige har 100 000 fler arbetslösa borde regeringen använda alla verktyg den har för att pressa tillbaka arbetslösheten och inte bara slänga ut ett system utan att ersätta det med något annat.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan.

Politik är ju ytterst att prioritera. Enligt den bedömning vi har gjort är inte studiestartsstödet tillräckligt välfungerande för att det ska finnas skäl att lägga skattebetalarnas pengar på det.

Det finns alla möjligheter att komma med förslag på bättre fungerande regelverk och reformer som är träffsäkra och som löser samhällsproblem. Tidösamarbetet kommer såklart att överväga dem mycket noga, som med alla goda idéer. Men att låta ytterligare ett år löpa med ett system som inte är välfungerande, och som varje år förbrukar skattemedel, menar vi inte är ett bra sätt att visa den varsamhet och sparsamhet som vi tycker ska ligga till grund för hur man hanterar skattebetalarnas pengar. Det är skälet till att vårt förslag i budgeten är att det inte ska avsättas medel och att stödet ska avvecklas.

Herr talman! Låt mig ta den sista minuten till att påpeka att argumentationen haltar något. Här försöker Socialdemokraterna åter göra en fråga till en del av sin berättelse om arbetslösheten.

Arbetslösheten är alldeles för hög. Ett studiestartsstöd som syftar till att personer som behöver en lång utbildning ska studera lär ha en mycket begränsad effekt på hur många som kommer i arbete eftersom vi när de är klara med den långa utbildning de behöver studiestartsstöd för förhoppningsvis åter har ett bättre konjunkturläge, en bättre fungerande omvärld och ett läge där den svenska ekonomin är tillbaka i jobbskapande. Vi ser redan nu att Sverige har vänt från att vara i EU:s bottenskrap för tillväxt till att nå toppskiktet i EU-kommissionens prognoser för nästa år eftersom vår politik fungerar.

Herr talman! Detta är det viktiga medskicket från denna diskussion. Vi väljer verktyg och reformer som fungerar. Därför har vi vänt Sveriges tillväxt från mycket låga nivåer till att vara i EU:s toppskikt. Därför avskaffar vi studiestartsstödet. Dessa saker hänger ihop eftersom funktion är viktigt för oss.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först få uttrycka uppskattning över ledamotens anförande och debatt med Socialdemokraterna. Det finns mycket i Moderaternas politik som Centerpartiet kan skriva under på. Det är en intressant fas Moderaterna är i.

Ledamoten var inne på fribeloppet och nämnde att man är beredd att ta bort fribeloppet för sommarmånaderna. Centerpartiet har i några års tid gått fram med att vi tycker att fribeloppet ska tas bort helt och hållet eftersom det sätter lock på kreativiteten och på möjligheten för studenter att arbeta.

Jag noterar att ledamotens kollega i riksdagen, Helena Storckenfeldt, motionerade om detta förra året. Hon skrev: Hårt arbete ska alltid löna sig, men i dag bestraffas många studenter som jobbar för mycket vid sidan om sina studier. Hur man som student väljer att utforma sin studietid bör endast vara upp till studenten själv. Rimligtvis bör alla ha samma förutsättningar att studera, men har man möjligheten och förutsättningarna att arbeta vid sidan om ska man inte bestraffas genom att få sitt studiestöd indraget. Därför bör den moderatledda regeringen se över möjligheten att avskaffa fribeloppet helt.

Detta kunde ha kommit från Centerpartiet.

Jag frågar därför ledamoten Rosengren: Hur kommer det sig att Moderaterna stannar vid att bara ta bort fribeloppet för sommarmånaderna?

Herr talman! Jag tackar Anders Ådahl för frågan.

Det får bli en exposé över Moderaternas inre liv som svar på denna fråga. Det är i och för sig inte en fråga som behandlas i utgiftsområde 15, men eftersom frågan är ställd får den besvaras.

Det finns inom mitt parti en stor variation av uppfattningar i synen på fribeloppet, och därför prövade vi också denna fråga i vår ekonomiska politik på den stämma vi hade för en kort tid sedan. Den ekonomisk-politiska arbetsgruppen, som jag hade glädjen att få ingå i, hade då presenterat en studiemedelsreform som bland annat innehåller en omprövning av synen på fribeloppet. Vi har tidigare haft beslut som har pekat mot att fribeloppet skulle avskaffas. Men olika studier och en rapport från Riksrevisionen som kom för ungefär ett år sedan visar att en stor del av den låga genomströmningen och av de avhopp som sker beror på att personer arbetar mycket vid sidan av studierna. Därför menar vi att det finns en risk att vi fördröjer arbetsmarknadsinträdet och en full etablering på arbetsmarknaden om vi har ett läge där för många drar ut på sin studietid genom att de just förenar mycket arbete med studier.

Det är dessutom så att utvecklingen av fribeloppet gör att man i dag kan vara heltidsarbetande på lönenivåer som motsvarar vad unga ofta får på instegsjobb, det vill säga 20 000 kronor i månaden, eftersom fribeloppet numera är så högt. Om man dessutom tar bort två av de beräkningsgrundande månaderna, det vill säga sommarmånaderna, kommer den inkomst man kan tjäna de kvarvarande tio månaderna att bli ännu högre. Det skulle i så fall innebära att det finns möjlighet att arbeta med en lön uppemot 25 000 kronor i månaden. Det får man ändå säga är mycket arbete.

Herr talman! Därför är vårt förslag att det är mest balanserat att bara avskaffa fribeloppet för sommarmånaderna.

Herr talman! Jag tackar för det tydliggörande svaret. Det var också spännande att få en liten exposé över Moderaternas inre ekonomiska liv. Vi kan konstatera att Centerpartiet landar mer som ledamoten Storckenfeldt än som Moderaterna som helhet, men det är givetvis fine.

Min andra fråga är något mer sökande. På er sida av politiken, eller hur man nu ska uttrycka det, finns det två statsministerkandidater. Det finns ett stort parti som leds av Åkesson och ett mindre parti som leds av Kristersson. I talarstolen redogjorde ledamoten Rosengren en hel del för Moderaternas politik, och han nämnde också i ett tidigare replikskifte att politiken kommer att vara föremål för förhandling. En väljare som står och väger mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna och mellan Kristersson och Åkesson som statsminister är nog nyfiken på vad som skiljer Moderaternas politik på studiemedelsområdet från Sverigedemokraternas. Var sticker Moderaterna ut? Var skiljer ni er åt?

Herr talman! Tidösamarbetet har tagit sin utgångspunkt i att lösa en serie samhällsproblem. Min uppfattning om Tidösamarbetet är att det i första hand inte grundar sig i en stor entusiasm utan i nödvändighet. Vi ingår i detta samarbete för att det är nödvändigt för Sverige eftersom alternativet skulle vara mycket drabbande för Sverige. Därför har vi nu ett samarbete som ger en stabilitet i politiken, och vår budget kommer att gå igenom för fjärde gången eftersom vi har majoritet för vår politiska inriktning och för de åtgärder vi bedömer krävs för att få ordning på Sverige inom en rad olika områden.

Det som har visat sig under dessa fyra år är att det är ett välfungerande samarbete – ett samarbete där vi dessutom har klarat av att komma överens i frågor där vi har stått långt från varandra. Det finns exempel på detta. Jag är i ett annat utskott ansvarig för exempelvis akassefrågor, och där har vi kommit överens om en stor och grundlig reform, vilket jag inte trodde innan att vi skulle göra, just för att man i ett samarbete talar om saker och kommer överens om saker.

Herr talman! Studiemedelsområdet är inte ett av de områden där jag uppfattar att skillnaderna är mycket stora. Jag kan inte dra mig till minnes något tillfälle i de diskussioner jag har haft med mina kollegor i utbildningsutskottet då vi har rykt ihop över en studiemedelsfråga. Men det kan såklart inträffa, och då kommer det att gå till på ungefär det sätt det brukar göra hos oss, det vill säga vi diskuterar, lyssnar till experter, funderar på vad som verkar vara den bästa lösningen på det problem som ska vara utgångspunkten för samarbetet och landar sedan i det som har störst chans att lösa detta problem. Det är så det brukar gå till, och det skulle förvåna mig om det går till på något annat sätt på just studiemedelsområdet.

(Applåder)

Herr talman! Nu blir det lite annorlunda, för nu blir det en novell.

Herr talman! Jag sitter nedsjunken i en gammal skinnsoffa, tresits, upphängd i en ställning av rostfritt stål och ställd på hjul, lokalen är mörk och jag har sakta och i ensamt majestät druckit en Erdinger Hefe Weisse, inte så dumt sällskap för en tidigt förbrukad programmerare i de tidiga 40-åren, och jag dricker alltid bara en, låter den ta ett par timmar, och dagen har börjat gå mot sitt slut och jag borde resa mig, ta min rock, min mössa och mina handskar och möta regnet och vädret och världen utanför, för det är en dag i morgon också, som jag brukar bli påmind om att jag borde tänkt i går varje dag när jag vaknar, men nu tänker jag det faktiskt redan i dag, och inte utan att jag ler inombords över att ha förekommit morgondagens första tanke, ett fånigt men ändå oväntat piggt leende, kanske är det början på något nytt, hinner jag tänka, när mobilen ger ifrån sig darrningar och jag ser på skärmen att det ringer, okänt nummer står det och för ett kort ögonblick tänker jag att jag svarar inte, men det fåniga leendet vinner, och jag svarar och hör i andra änden en kvinna, ålder obestämbar, hon säger att hon vet vem jag är, var jag är någonstans och vad jag brottas med om dagarna, och hon ringer mig med goda avsikter, och vi bestämmer träff om bara en timme, hon ber mig vänta kvar där jag är, och nu vet jag varken ut eller in, sjunker djupt ned i soffan, ”brottas med om dagarna”, sa hon, och ja, det är sant, om dagarna brottas jag med en obehaglig insikt om att jag borde byta bana, borde byta jobb, borde lägga programmerandet på hyllan, för om sanningen ska fram är jag inte en särskilt bra programmerare längre, men att byta bana mitt i livet när kompetensen sviktar och självkänslan värker i benmärgen, det är inte lätt, det är trösklar som tar mig till skinnsoffan och en Hefe Weisse, och in genom dörren kommer hon, den obestämbara åldern består, slår sig ner mitt emot mig, säger inte hej men börjar prata, och hon säger; omställningsstudiestöd, du ska gå på yrkeshögskola, du ska inte vara programmerare längre, du är allt vad du behöver och du är vad Sverige behöver, jag föreslår konstruktör batterielektriska system, hon tystnar nån sekund, och min tystnad är längre, den har i själva verket pågått några år – kanske finns det en väg för mig och hon pratar igen och hon säger; jag är centerpartist, jag blev det när jag såg hur samhället stelnade, jag drivs av att ge alla människor lika chanser, att ge människor flera chanser, att ge Sverige en chans igen, där vi inte köper enkelbiljett för hundratusentals kronor – visst är du från Afghanistan, ursprungligen? – utan där vi investerar i människor och i Sverige på ett och samma bräde, och jag vet att mitt parti vill bygga ut yrkeshögskolan mest av alla, för att det är en så träffsäker form av utbildning, och hon säger att högre utbildning tillgänglig i hela landet, hela livet, är en av Centerpartiets tre hörnstenar i högre utbildningspolitiken, där alla ska kunna förkovra sig, utbilda sig vidare, var du bor ska inte hindra dig att läsa vidare och ålder eller sociala omständigheter ska inte hindra dig att läsa vidare, mörkret utanför är kompakt, soffan är låg, jag börjar tro ändå på hoppet och framtiden, att bakom nattens mörker väntar morgondagens ljus, inte bara för mig utan för fler, för många, för när arbetslösheten gräver hål i människor och gräver hål i statens kassakista måste något hända, och hon förklarar att omställningsstudiestödet innebär att anställda får väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under hela arbetslivet, det gäller dig som programmerare med andra drömmar, men det gäller alla egentligen, och Centerpartiet vill inleda en stegvis ökning av yrkesutbildningarna med fokus på särskilt framgångsrika delar av vidareutbildningen där yrkeshögskolan trots en nödvändig expansion under senare år fortfarande är kraftigt underdimensionerad, hon lutar sig framåt och jag får erkänna att hennes energi att förändra samhället till det bättre smittar mig med lust att gå vidare – omställningsstudiestöd – vilket långt ord ändå, och hon sänker rösten en aning och säger att CSN brottas med handläggningstider, att det inte är okej men att det ser bättre ut nu, och jag ser upp mot taket där en ärligt talat ganska ful glasmosaiklampa hänger snett och förkunnar behovet av förändring, och hon fortsätter och säger att Centerpartiet vill att jobben ska bli fler och att utsläppen ska ned, därför är också kunskapen helt central, för utan utbildning och ett allmänt tillgängligt studiestöd som är flexibelt är inte Sveriges eller varje enskilds möjligheter lika goda, hon tar en paus, hon påminns om situationen och hon säger till mig där jag sitter nedsjunken något rakare i ryggen, utan min Hefe Weisse men med denna för mig okända kvinna mitt emot, att nu måste hon vända sig till talmannen för att meddela att i riksdagens debatt om studiestöd uttrycker Centerpartiet stöd för den gemensamma reservationen, men hon säger också, och nu drar hon lite på munnen, tittar stint på mig med pliriga ögon och undrar om jag som sitter där förstår eller om kanske någon av åhörarna förstår varför hela det här anförandet om studiemedel bara är en enda lång mening, och medan hon tar ett par stilla andetag hör jag någon tänka att det måste ju vara som en hyllning till vetenskapen och konsten denna Nobelkväll, en hyllning där man valt som form att försöka härma årets Nobelpristagare i litteratur, László Krasznahorkai, och utan andra likheter ha ambitionen att med formen av en enda mening försöka förmera sitt budskap, hon reste sig, slog kappan om sig och for ut genom dörren, och kvar satt jag, häpen, men med hopp.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Studiestödet är en grundpelare i svensk utbildningspolitik. Det har gjort det möjligt för generationer av svenskar att ta steget vidare i livet, utbilda sig, växa och ta ansvar och därigenom bidra till vårt lands sammanhållning, konkurrenskraft och framtidstro.

Herr talman! Den kristdemokratiskt ledda regeringen står fast vid att Sverige ska fortsätta att ha ett av världens mest generösa och rättssäkra studiestödssystem.

För oss kristdemokrater är detta inte bara en teknisk fråga om bidragsnivåer och regelverk. Det handlar om människosyn. Vi tror på människans inneboende värde och förmåga att utvecklas, att ta ansvar och att bidra till samhället. Då krävs ett studiestödssystem som både uppmuntrar och möjliggör denna växtkraft.

Generositet måste alltid förenas med ansvar. Det är en bärande kristdemokratisk princip. Men ett system kan bara vara långsiktigt generöst om det också är tydligt, hållbart och välfungerande. Detta är särskilt viktigt då Sverige är i ett läge där kompetensbristen ska hävas. Svensk industri, svenska välfärdsverksamheter, ja, hela vår ekonomi behöver människor som vågar ta steget att vidareutbilda sig och byta bana och få möjlighet att få jobb i de yrken där behoven är som störst.

Herr talman! Sedan 2024 gäller ett nytt och mer sammanhållet rekryterande mål för utgiftsområde 15. Det innebär att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det är också ett mål som harmonierar väl med kristdemokratisk politik: att värna jämlika möjligheter och att göra det med tydlighet och ansvar, inte genom oklara styrkedjor och oöverskådliga målkonflikter.

Ett mål, herr talman, måste vara tydligt om det ska vara styrande. Att ha parallella mål som överlappar varandra skapar oklara incitament och försämrar uppföljningen. Det nuvarande målet är mer ändamålsenligt. Det stärker styrningen, tydliggör indikatorerna och förbättrar riksdagens möjligheter att följa upp måluppfyllelsen.

Hur ser det då ut? Jo, resultatredovisningen för studiestödet visar att det fortsatt har en hög rekryterande effekt. Deltagandet i utbildning är högt, studiestödets köpkraft har ökat i förhållande till KPI och många söker omställningsstudiestödet, vilket visar att reformen fyller sin funktion. Det är ett uttryck för något som vi kristdemokrater ofta lyfter fram: Trygghet skapar handlingskraft. När människor väljer nya vägar i livet och vet att ekonomin håller vågar de också ta nästa steg.

Indikatorerna i målen ger i huvudsak en positiv bild: En majoritet av de studerande påbörjar sina studier med studiemedel, och fler använder omställningsstudiestödet. Långsiktiga tidsserier ger dessutom en bättre och mer robust analys.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är en historisk reform och en viktig arbetsmarknadsreform. Det avspeglas i både högt söktryck och stor arbetsmarknadseffekt. I år är det cirka 12 400 personer som tar chansen att byta bana, vidareutbilda sig och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det påbörjade arbetet med en större översyn av studiemedelssystemet är välkommet just för att systemet ska vara flexibelt, följsamt och långsiktigt hållbart på en arbetsmarknad som förändras snabbt.

Herr talman! Ytterligare en viktig reform som vi nu lägger fram är rätten till studiestöd för personer som tvingats fly från Ukraina. Efter minst tolv månaders vistelse i Sverige ska de kunna få både studiehjälp och studiemedel.

För oss kristdemokrater är det självklart. Det är ett mänskligt och rimligt steg som förbättrar möjligheterna till självförsörjning, integration och långsiktig etablering för våra ukrainska vänner. Dessutom har många av dem som har kommit hit från Ukraina både hög utbildning och stark drivkraft.

Slutligen, herr talman: Utgifterna för utgiftsområde 15 beräknas uppgå till 35,8 miljarder kronor 2026. Målet för anslagsförslaget för året är väl avvägt och bygger på ansvar och helhetssyn.

Satsningen på fler utbildningsplatser inom bland annat yrkeshögskolan, yrkesvux och pilotverksamheten för nationell yrkesutbildning leder naturligtvis till ett ökat behov av studiemedel, och det avspeglas i budgeten. Detta bidrar direkt till att fler kan utbilda sig och ta sig in i viktiga branscher där kompetensen är avgörande för Sveriges välstånd. Men bakom siffrorna finns ett större syfte: ett Sverige där varje människa får möjlighet att växa, ta ansvar och bidra – inte fastna vare sig i utanförskap, i fel yrke eller i en situation där kompetensen inte kommer till sin rätt.

Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi i Miljöpartiet inte deltar i budgetbeslutet eftersom vi satsar mer pengar än regeringen gör på utgiftsområdet studiestöd. Jag ska snart berätta vad vi satsar på.

Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet när det gäller målet för studiestödet.

Det här målet slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen för 2016. Förrförra året valde regeringen att ta bort – eller, som man själv kallar det, modernisera – målet för studiestödet som gäller att det ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa.

För Miljöpartiet är detta en viktig del av målet för studiestödet. Vi vill som en del av den samlade oppositionen att den formuleringen av målet återinförs. Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett varifrån man kommer, i samhället eller i landet.

Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget till att studera vidare genom att förbättra för studenterna när det gäller bostäder och ekonomi. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet som finns för alla. Det ska heller inte vara en förutsättning för att ta steget till vidare studier.

Herr talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Det är något som vi ska värna, för det har lett till att vi har en av världens mest utbildade befolkningar. Det är viktigt för att hantera de samhällsutmaningar som vi står inför utifrån globala megatrender som klimatförändringar, migration, digitalisering och förändrad demografi.

Studenter investerar tid och pengar i sin och i Sveriges framtid. Ett starkt studiestödssystem är ett viktigt sätt för Sverige att investera i studenterna här och nu. Det här handlar ju inte bara om framtiden och vad studenterna ska göra med sina kunskaper när de kommer ut från utbildningen, utan det handlar om livet som student här och nu. Det handlar också om att våga bli student mitt i livet eller när som helst.

Jag ska ge några exempel på var vi lägger mer pengar än regeringen.

Det är till exempel på att höja studiebidraget för studenter med 300 kronor och för gymnasieelever med 350 kronor.

Vi finansierar studiemedel för ukrainska flyktingar som finns i Sverige. Enligt riksdagens utredningstjänst kan kostnaden bli uppåt 200 miljoner om året. Nu föreslår regeringen att den här gruppen ska ha rätt till studiemedel. Det är något som vi har föreslagit en längre tid. Nu är det viktigt att reformen kan möjliggöras genom tillräcklig finansiering.

Vi finansierar också en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Regeringen har börjat uppmärksamma behovet av TUFF, som det kallas, men vi gör en större satsning därför att vi ser att behoven är stora.

Vi fortsätter också som tidigare år att finansiera CSN:s arbete med administrationen av omställningsstudiestödet. Detta är en viktig reform för dem som behöver ställa om i arbetslivet, för Sverige och för vår kompetensförsörjning. Därför är det viktigt att den fungerar rent administrativt. Det här är ju något som vi alla vill ska fungera väl.

Studenter är en grupp med små ekonomiska marginaler, och den ekonomiska stressen är något som påverkar studenter negativt. Miljöpartiet vill höja studiemedlet för att skapa bättre förutsättningar för människor att vidareutbilda sig och känna ekonomisk trygghet under studietiden.

Miljöpartiet drev under tiden i regering igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor. Om man jämför i budgettabellen kan man se att det kostar en hel del. Trots det kan man kritisera Miljöpartiet för att 300 kronor är en för snålt tilltagen summa. Då ska man ha i minnet att det här är ett stöd som indexeras årligen i relation till kostnadsutvecklingen. Det vi vill åstadkomma med de här 300 kronorna i månaden är en ökning utöver den indexeringen.

Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter i relation till prisutvecklingen. Studenter i singelhushåll är en grupp som har drabbats extra hårt av de senaste årens kostnadsökningar när det gäller hyror, mat, kurslitteratur och andra levnadsomkostnader som vi alla ser i vår vardag.

Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget, eller studiehjälpen som det heter, för elever på gymnasiet ska höjas med 350 kronor och att även det stödet ska indexeras så att det följer kostnadsutvecklingen. På samma sätt föreslår vi att även barnbidraget värdesäkras. Det är någonting som stärker många barnfamiljers ekonomi.

Som jag nämnde tidigare har vi i flera år drivit att ukrainska flyktingar ska ha rätt till studiemedel från CSN. Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har alltså inte haft rätt till detta, oavsett om man är folkbokförd här eller om man omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN. Nu föreslår regeringen att de ukrainska flyktingarna ska kunna ta del av CSN, och det är bra att de här reglerna ändras. Miljöpartiet bidrar med finansiering.

Herr talman! I Sverige föds varje år ungefär 200 barn som har en hörselnedsättning eller är döva. Ungefär lika många får en hörselskada under uppväxten. De allra flesta av dem, mellan 95 och 98 procent, har föräldrar som är hörande.

En förälder i den situationen har rätt till en grundutbildning i teckenspråk. Man har också rätt till 240 timmars utbildning i teckenspråk under barnets uppväxttid. Det här är inte så mycket tid för att lära sig ett språk. Ni kanske kommer ihåg att vi debatterade sfi för några veckor sedan; där pratar vi om flera år av studier. Miljöpartiet satsar på den här gruppen just för att man ska kunna utveckla språket under barnens hela uppväxttid. Det är ju skillnad mellan hur man pratar med ett litet barn och hur man pratar med en tonåring eller någon som nästan är vuxen. Den här utbildningen behöver alltså utökas i tid för alla.

Som jämförelse kan nämna jag nämna att i Norge omfattar motsvarande utbildning 1 600 timmar om året. I Sverige är det alltså 240 timmar, så det finns stor potential att bygga ut den här utbildningen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen om att studiestödet återigen ska syfta till att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa.

Miljöpartiet deltar inte i budgetbeslutet utan hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Avslutningsvis, herr talman, får vi nu kanske gå hem och kolla på Nobelfestligheterna. Jag har ett skäl att längta hem, för även om jag inte kan förvalta Nobelpristagarens litteratur på samma skickliga sätt som kollegan Anders Ådahl vill jag säga att jag är mitt i en mening i László Krasznahorkais bok Herscht 07769: Florian Herschts roman om Bach. Jag tror att jag når slutet av meningen någon gång i nästa vecka.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)