Utgiftsområde 15 Studiestöd

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden som medicin, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och vår förmåga att upprätthålla vår välfärdsstat.

Men, fru talman, längs horisonten finns oroande trender vad gäller bildningsnivån i samhället. Pisaundersökningen från förra året pekar på en omfattande läskris bland svenska åttondeklassare. Det finns dock, ska sägas, ljusglimtar i resultaten från andra undersökningar som pekar på förbättringar i alla fall vad gäller matematik och även vuxnas förmågor. Däremot kvarstår skillnader mellan grupper, och föräldrars bildningsnivå fortsätter att ha stor inverkan på barnens livschanser.

Fru talman! Ens framtid ska inte avgöras av hur många hyllmeter böcker man har hemma utan av ens egen förmåga och ens eget driv. I detta hänseende är studiestödet helt centralt för att garantera lika möjligheter för alla att utbilda sig i Sverige.

Det här är något som mitt parti helhjärtat står bakom. Det är en viktig frihetsinstitution i den bemärkelsen att alla individer i Sverige ges möjligheten att förverkliga sig själva. Vi gör ingen åtskillnad mellan rik och fattig, och vi ska ha ett system för högre utbildning som kan lyfta fram begåvade personer oavsett bakgrund, kön, bostadsort och status.

Dagens studiestödssystem skulle jag säga fungerar bra, fru talman, och det är min bestämda mening att huvuddragen i studiestödssystemet ska ligga fast. Stödet ska vara rekryterande för kvinnor och män, oavsett bakgrund, för unga såväl som äldre och för arbetslösa såväl som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Det ska vidare vara långsiktigt hållbart, och principen är att studielånet ska betalas tillbaka fullt ut.

Vi ska fortsatta att ha ett generöst studiesystem - ett av de mest generösa i världen, bör tilläggas. Det möjliggör livsresor, och det är bra för demokratin. I en stormig omvärld och i ett hav av desinformation och påverkansoperationer är en demokrati bara så stark som motståndskraften i dess befolkning. Här är utbildningsnivån närmast en hygienfaktor för att kunna stå emot konspirationsteorier och demokratiförakt och allt annat som kan underminera vår demokrati och frihet.

Vi vill ha ett samhälle, fru talman, som präglas av tolerans, humanism och upplysning. Då krävs en välutbildad befolkning och ett välfungerande skolsystem.

Här gör regeringen stora satsningar genom hela utbildningskedjan. Vi ställer om från skärm till pärm och satsar stort på riktiga läroböcker och skönlitterära verk i skolan för att mota läskrisen och de fallande resultaten i läsförståelse.

Jag är djupt oroad, fru talman, över de vittnesmål som kommer från lärosäten om att studenter även på några av landets topputbildningar inte har tillräcklig förmåga att förstå längre texter. Det är tydligt att skolan måste tillbaka till grunderna för att rusta våra elever för framtiden. Det som sker i skolan påverkar våra lärosäten och den högre utbildningen och i förlängningen hela samhället.

Fru talman! För kompetensförsörjningen och den ekonomiska tillväxten är ett öppet och generöst studiestödssystem helt avgörande. Sedan januari förra året finns ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att säkra de kompetenser som behövs i en snabbt föränderlig ekonomi.

Intresset för det här stödet har varit mycket stort, och det är ju jättebra. Intresset har varit betydligt större än man beräknade att det skulle vara. Systemet ska vara fullt utbyggt år 2026, och enligt det den här kammaren beslutar om när vi allokerar resurser i budget kommer det att uppgå till en bit över 7 miljarder kronor.

Många kommer nu att få möjlighet att ställa om och vidareutbilda sig, och personer som beviljas det här stödet kommer att kunna få upp till 80 procent av lönen till en viss nivå för att kunna ställa om under som mest 44 veckor.

Omställningsstudiestödet är en ny reform. Det är resultatet av den uppgörelse som fack och arbetsgivare ingick för några år sedan. Men när det är ett nytt system och en ny reform finns alltid risken att allt inte blir perfekt från början, och det såg vi tydligt. Handläggningstiderna sköt i höjden - många väntar fortfarande på besked.

Det är den här regeringens ambition att öka handläggningstakten. Vi gjorde förändringar i april detta år, och vi antog nyligen propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd för att förenkla bestämmelserna och öka handläggningstakten för omställningsstudiestödet. I budget för nästa år får också Centrala studiestödsnämnden, CSN, ytterligare 50 miljoner kronor i sitt förvaltningsanslag för att klara av den här stora ärendemängden. Det är väldigt angeläget att den här handläggningen blir effektivare också i och med att stödet nu byggs ut och fler och fler kommer in i omställningsstudiestödssystemet.

Fru talman! Tack för anförandet, Fredrik Malm! Jag tänkte prata om och ställa frågor om något som ledamoten inte nämnde alls i sitt anförande.

I studiestödssystemet ingår också studiebidraget för gymnasieelever, som är oerhört viktigt för alla barnfamiljer runt om i vårt land. Det är faktiskt så att detta bidrag inte har räknats upp sedan 2018, då det höjdes från 1 050 kronor till dagens nivå 1 250 kronor.

Det här är något som vi socialdemokrater prioriterar i årets budgetförslag. Vi ger 200 kronor ytterligare till barnfamiljer som har barn som studerar på gymnasienivå. Detta tillsammans med att vi socialdemokrater också höjer barnbidraget med 200 kronor i månaden skulle innebära att barnfamiljer i vårt land som har två hemmavarande studerande barn skulle kunna få nära 5 000 kronor mer i plånboken varje år.

Regeringen och Liberalerna, som Fredrik Malm tillhör, väljer att prioritera höginkomsttagare i stället för att prioritera barnfamiljer inom studiebidraget för gymnasieelever. Jag vill fråga ledamoten Malm varför Liberalerna prioriterar höginkomsttagare framför Sveriges barnfamiljer.

Fru talman! Till att börja med kan man nämna att de här stöden är generella, vilket gör att de även går till höginkomsttagare. Jag själv skulle till exempel bli en stor vinnare på de förslag Socialdemokraterna går fram med. Det ger alltså ingen direkt fördelningspolitisk profil att höja de här stöden. De går lika mycket till miljonärer som till människor med lägre inkomster.

Fru talman! Allt är en helhet när vi sätter en budget. Vi hörde till exempel i den förra debatten hur Socialdemokraterna vill dra ned med över 40 miljarder på vägunderhållet i Sverige. Det finns alltid olika prioriteringar som vi gör.

Vi anser att regeringens förslag är välavvägda när det handlar om studiestöd, studiemedel, fördelning mellan lån och bidrag och det man läser inom den högre utbildningen och även på gymnasienivå. I budgeten väljer vi att prioritera de ungdomar som läser lärlingsutbildningar, för vi ser ett särskilt behov av ökat stöd för att göra de utbildningarna mer attraktiva. Elever som läser dem kan exempelvis ha längre till skolan och därmed andra kostnader för resor och så vidare. Där gör vi alltså en ökning.

Fru talman! Jag vill inledningsvis påpeka att vi socialdemokrater står bakom regeringens utgiftsområde 15. Höjningen av lärlingsersättningar ingår även i vår budget. Vi väljer i stället att i vårt förslag gällande den totala budgeten prioritera barnfamiljer och gymnasieelever genom att se till att det finns pengar till att möjliggöra en ökning med 200 kronor i månaden för gymnasieelever.

Förra veckan besökte jag några gymnasieklasser. När vi pratade om vad de vill ha av politiken var det ganska naturligt att de sa att de gärna vill ha mer pengar, men de var också väldigt bra på att ge exempel på vad de skulle använda extrapengarna till.

Till skillnad från ministrar och andra höginkomsttagare som har svårt att säga vad de ska göra med de ytterligare tusenlappar de får varje månad kunde gymnasieeleverna säga att de skulle gå till att vara med på olika aktiviteter i anslutning till skolan som deras studiekamrater har råd med men som jättemånga får välja bort i dag. Många som inte har stark ekonomi hemma kanske skulle se till att över en treårsperiod kunna köpa ett par nya skor att använda för att de inte vill känna sig utanför.

För mig och oss socialdemokrater spelar det väldigt stor roll att man kan vara en del av det inkluderande klassrumsklimatet oavsett var man bor och var man går i skolan i vårt land. Därför är det självklart för oss att prioritera barnfamiljer och gymnasieelever högre än dem som tjänar hundratusentals kronor i månaden. Fredrik Malm får gärna fortsätta förklara hur Liberalerna kan ta ställning för höginkomsttagarna snarare än gymnasieeleverna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror förvisso att även en 16- eller 17-åring i Sverige vars föräldrar får 1 250 kronor i månaden kan vara del av ett inkluderande klassrumsklimat. Men med en extra hundralapp eller två enligt Socialdemokraternas prioritering kanske personen blir ännu mer inkluderad i klassrumsklimatet. Jag vet inte om det är riktigt där skon klämmer, om jag ska vara uppriktig. Det finns nog andra faktorer som styr huruvida elever är inkluderade i ett klassrumsklimat.

Om man skulle ställa Socialdemokraternas budgetprioriteringar på riksnivå mot deras skattehöjningar i exempelvis min valkrets, region Stockholm och Stockholms stad, tror jag inte att de faller väl ut bland barnfamiljer och personer med lite lägre inkomster. Dessutom görs det diverse avgiftshöjningar och annat.

Fru talman! Totalt sett har vi en budget som är välavvägd. Det innebär att vi kan göra en del skattesänkningar, vilket är viktigt, och att vi kan göra stora investeringar i välfärden, vilket också är viktigt. Vi gör långsiktiga investeringar i infrastrukturen i samhället. Med den nya forskningspropositionen gör vi stora satsningar på högre utbildning, excellens och så vidare. Vi gör en rad olika satsningar för att bygga Sverige starkare. Vi kommer att se framöver att Sverige också blir starkare av detta.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till oppositionens gemensamma reservation gällande förändrat mål för utgiftsområdet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på Socialdemokraternas särskilda yttrande om hur vi skulle ha fördelat utgifterna vid ett annat rambeslut.

Fru talman! Utbildning är grunden för ett rättvist och framgångsrikt samhälle. För oss socialdemokrater är tillgång till kunskap en rättighet, inte en förmån. Det är ett löfte om jämlikhet som innebär att varje individ, oavsett bakgrund, har möjlighet att forma sin framtid. Det är mot den bakgrunden ett väl utbyggt och generellt studiestödssystem är avgörande. Det handlar om att vi som samhälle ska möjliggöra livslångt lärande och utveckling. Tyvärr väljer regeringen att gå i en annan riktning.

Regeringen tar steg för steg mot att nedmontera samsynen och studiestödets stabila grund, budget för budget. Det handlar om slopandet av det utjämnande målet, nedskärningarna av det högre bidraget, skrotandet av studiestartsstödet och aviseringen att man vill se över hela studiemedelssystemet, utan antydan till långsiktiga överenskommelser. Det är inget annat än beklagligt. Det har varit en lång tradition att göra upp över blockgränserna om viktiga system för att skapa stabila politiska förutsättningar.

Långsiktighet är av yttersta vikt för alla de individer som funderar över att studera vidare och investera i sig själva. De behöver stabila förutsättningar så att de vet vad som gäller i framtiden. Därför anser vi socialdemokrater att de förändringar regeringen har aviserat bör ha en parlamentarisk grupp kopplad till sig för att det inte ska bli samma plötsliga omsvängning som i frågan om förändringen av målet för hela utgiftsområdet.

Fru talman! Vi lever i en tid av ekonomisk osäkerhet. Kostnadskrisen har slagit hårt mot svenska hushåll, särskilt mot barnfamiljerna som kämpar för att få vardagen att gå ihop. Matpriserna har stigit, julbordet riskerar att bli rekorddyrt, elräkningarna skenar och hyrorna fortsätter att öka. I detta läge krävs politiska prioriteringar som möter människors verklighet och ger hopp inför framtiden. Det krävs politiskt ledarskap som ser till de många, inte några få.

Trots krisen väljer regeringen att blunda för den ekonomiska press som många unga och deras familjer upplever. Regeringen har valt att ge höginkomsttagare tusenlappar mer i månaden i stället för att säkra ekonomin för barnfamiljer.

I stället för att alla med hundratusentals kronor i månadslön ska få stora skattesänkningar anser vi socialdemokrater att pengarna borde gå till barnfamiljer. Därför prioriterar vi i vår budget en höjning med 200 kronor i månaden av både barnbidraget och studiebidraget för gymnasielever. Det skulle innebära nära 5 000 kronor mer per år till en familj med två barn som går i skolan. Det handlar om rättvisa och att barnfamiljer inte ska lämnas i sticket när ekonomin är tuff.

Fru talman! I linje med att regeringen förra året tog bort målet att studiestödssystemet ska verka utjämnande väljer de nu att gå fram med stora nedskärningar av den högre bidragsnivån och helt avskaffa studiestartsstödet från 2026. I tider av skyhög arbetslöshet och behov av utbildning och arbetsmarknadsutbildning är det häpnadsväckande att regeringen helt verkar sakna ambitionen att fler, speciellt individer långt ifrån arbetsmarknaden, ska kunna göra sig anställningsbara. Regeringen avvecklar i stället för att utvärdera och utveckla studiestartsstödet, som har till uppgift att möjliggöra för individer som har kort utbildningsbakgrund eller långt till en gymnasieutbildning att utbilda sig.

Vi socialdemokrater föreslår i stället att målgruppen för studiestartsstödet ska ändras så att fler kan ta del av det, samtidigt som myndigheter måste få i uppdrag att mer systematiskt arbeta för att få fler som står utanför arbetsmarknaden att utbilda sig med hjälp av stödet.

Detta är att ta ansvar och att se till att den arbetslöshet som finns i samhället bekämpas. Om vi ska få fler människor i arbete krävs stora satsningar på utbildning och studiestöd, inte total avsaknad av arbetsmarknadspolitik och avskaffande av studiestartstöd.

Avslutningsvis kan vi inte undgå att ägna en del av denna debatt åt omställningsstudiestödet - det stöd som infördes med en första ansökningsomgång 2022 och där man fortfarande inte kan leverera besked till alla som har sökt stödet innan deras utbildning påbörjas.

Det är välkommet att regeringen till slut har insett att CSN behöver mer pengar för att klara av att handlägga alla ansökningar som kommer in från alla som vill studera och ställa om sin kompetens mitt i livet. Det är dock beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att komma till den insikten.

Detta har tyvärr skadat omställningsstudiestödets rykte, och det kommer att ta tid innan detta rykte lyckas få en positiv klang. Där har staten tillsammans med arbetsmarknadens parter ett otroligt stort arbete framför sig för att fler ska få en tilltro till stödet och för att fler ska få kännedom om stödet, detta för att klara alla de stora samhällsutmaningar som vi har framför oss.

Omställningsstudiestödet har precis som övriga delar inom studiestödet en otroligt viktig roll att spela för samhället. Det är med och bidrar till ett rättvist och framgångsrikt samhälle, ett samhälle där tillgången till utbildning och kunskap inte är en förmån utan en rättighet. Det bidrar till att alla individer i vårt samhälle, oavsett bakgrund, har möjlighet att forma sin egen framtid.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Sigvardsson sa i både det anförande vi precis fick ta del av och i replikskiftet med utskottets ordförande att Socialdemokraterna föreslår höjt studiebidrag till gymnasieelever.

Ledamoten Sigvardsson berättade också att han hade mött elever från gymnasieskolan och att han på frågan vad de önskar sig av politiken fick beskrivningen att det var höjt studiebidrag. Jag fick intrycket att ledamoten Sigvardsson och därmed Socialdemokraterna kanske hade utlovat att det med Socialdemokraterna skulle bli höjt studiebidrag till gymnasieelever.

I det förslag som Socialdemokraterna har lagt fram i Sveriges riksdag tillför de dock inte mer medel till studiebidraget på gymnasiet. Den utökning som ledamoten Sigvardsson företräder gäller ju studiebidraget för universitetsstuderande, anslagsposten 1:2 Studiemedel. Det är anslagsposten 1:1 Studiehjälp som avser gymnasiet, men där finns inte mer pengar från Socialdemokraterna.

Skulle Niklas Sigvardsson vilja förklara vad han menar?

Fru talman! Tack, ledamoten Rosengren, för frågan!

Vi socialdemokrater står tydligt upp för barnfamiljer i den budget som vi har lagt på riksdagens bord och som vi gärna ser går igenom. Det handlar om 200 kronor mer till barnbidraget för de barn som är yngre än gymnasieelever, och det handlar om 200 kronor mer för de gymnasieelever som har studiebidrag under sin gymnasieutbildning.

Det är en tydlig prioritering som vi socialdemokrater gör när vi ställer budgetalternativ mot budgetalternativ. Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för barnfamiljerna kontra de stora skattesänkningar som Moderaterna, som Oliver Rosengren tillhör, lägger på riksdagens bord.

Det är inte höginkomsttagare med hundratusentals kronor i månaden som ska ha de stora skattesänkningarna och den stora inflationssäkringen av sin ekonomi, utan det är barnfamiljerna. Detta står vi socialdemokrater upp för.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rekommendera ledamoten Sigvardsson att tillsammans med sina kollegor från Socialdemokraterna ta del av sitt eget budgetförslag och också läsa den beskrivning som finns av de olika anslagsposterna.

Under rubriken 2:4 kan man läsa beskrivningen av Studiehjälp, som är anslagsposten för studiebidrag för gymnasiestuderande. Där har Socialdemokraterna inte föreslagit ett högre anslag än regeringen. Det har man däremot, som ledamoten Sigvardsson mycket riktigt säger, gjort när det gäller anslagsposten Studiemedel, som avser universitetsstuderande.

Det är oroväckande om Socialdemokraterna möter gymnasieklasser och barnfamiljer och lovar dem 200 kronor mer i plånboken för varje barn som går på gymnasiet. Det finns det inte täckning för i den budget som ni har röstat på och som ni företräder, Niklas Sigvardsson.

Fru talman! Det är inte så att det budgetalternativ som Socialdemokraterna har kommit med till riksdagens kammare innehåller några 200 kronor mer till gymnasiestuderande, för i anslagsposten 1:1 finns det inte mer pengar än vad det gör i regeringens förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för lästipset, för jag tolkar Oliver Rosengrens inlägg som ett tips om hur jag ska läsa ett betänkande.

Vi socialdemokrater kommer att stå fast vid att vi tryggar barnfamiljernas ekonomi i det budgetalternativ som vi lägger på riksdagens bord. Det finns inget annat.

Om man lägger budgetförslagen jämte varandra kommer man att se tydligt att det finns pengar för barnbidraget och att det finns pengar så att gymnasieelever kan få 200 kronor mer i månaden, kontra de massiva skattesänkningar som höginkomsttagare får i det budgetförslag som Oliver Rosengren kommer att plädera för här senare.

Fru talman! Jag vill först passa på att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande UbU2 Utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi vet alla att kunskap och utbildning är det främsta verktyget för att nå framgång, både för den enskilde och för samhället i stort. Sverige har i dag ett av världens generösaste studiebidragssystem, och det ska vi givetvis fortsätta att ha.

Det ger den begåvade och talangfulla tjejen eller killen möjlighet att studera oavsett social bakgrund. Det ger den ensamstående föräldern en extra möjlighet att göra en karriärväxling mitt i livet.

Som sagts många gånger tidigare har vi all anledning att känna oss stolta över vårt studiebidragssystem. Men, fru talman, precis som solen har sina fläckar har också studiebidragssystemet sina fläckar. En av dessa är det så kallade studiestartsstödet. Detta stöd infördes 2017 av den tidigare regeringen med förevändningen att det skulle hjälpa människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Redan från start har vi sverigedemokrater motsatt oss detta bidrag. Studiestartsstödet kan inte tolkas annorlunda än att det är avsett för nyanlända personer. Cirka 70 procent av de studerande med detta stöd har varit utländska medborgare.

Syftet med satsningen har skapat orättvisa mellan grupper, där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån. Studiestartsstödet som bidragsform har inneburit att nyanlända har sluppit att ta studielån under en period. Stödet har också inneburit en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen.

Fru talman! Det är därför glädjande att studiestartsstödet avvecklas från 2026. Anslaget minskas med 100 miljoner kronor kommande år. Från och med 2026 beräknas anslaget minska med 400 miljoner kronor.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att återkomma till riksdagen med en proposition om avvecklande av studiestartsstödet. Vi Sverigedemokrater ser detta som en stor framgång och seger.

Fru talman! Att återupprätta ett tryggt, säkert och fritt Sverige är Tidöpartiernas prioriterade mål. Förutom att vi ger rättsväsendet 3,5 nya miljarder i budgeten för nästa år gör vi det nu mer attraktivt att utbilda sig till polis. Vi Tidöpartier avser att lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare kommer att få studielånen återbetalda eller avskrivna.

Vi sverigedemokrater gick till val på att Sverige skulle gå tillbaka till en betald polisutbildning, så som det var fram till 1998. Detta är ett steg i rätt riktning. Vi hoppas att satsningen ska leda till att fler, även människor mitt uppe i livet, ska välja att byta karriär och bli polis.

Avslutningsvis, fru talman, önskar jag alla här i kammaren och alla hårt arbetande tjänstemän i förvaltning och övrig verksamhet en god jul.

(Applåder)

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag lovar att framföra hälsningen också till fru talmannen.)

Herr talman! Jag vill uppehålla mig vid det stora sjok som ledamoten Alftberg hade om studiestartsstödet. Jag kommer ihåg en budgetdebatt för två år sedan gällande budgeten för 2023. Det var glädjande att se att Sverigedemokraterna då faktiskt hade gått ifrån sin princip att inte sänka studiestartsstödet, vilket var vad budgeten innefattade då. Ledamoten sa då att detta är ett bra stöd som behövs.

Nu ser vi i stället en anslagsminskning med 100 miljoner för kommande år och sedan ett helt avskaffande av stödet, vilket innebär 400 miljoner totalt. Detta är pengar som används för att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma i arbete. Det är det detta stöd handlar om. Det handlar om att personer med kort utbildningsbakgrund som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden ska ha möjlighet att ta steg mot utbildning för att sedan kunna ta ett jobb.

Det är väldigt tydligt att Sverigedemokraterna inte anser att dessa människor ska kunna utbilda sig för att sedan kunna ta ett jobb, bli självförsörjande och därmed kunna bidra till samhället under hela sin livstid. Sverigedemokraterna får gärna fortsätta förklara varför stöd som ska se till att folk får arbete och kan försörja sig själva helt enkelt ska skrotas och hur de människorna i så fall ska kunna ta jobb i framtiden.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi får inte blunda för vad Riksrevisionen sa när man gjorde sin granskning. Det var en ganska rejäl sågning. Man konstaterade att det här bidraget inte leder till de saker som efterfrågas. Helt klart är det så.

Vi gör nu en omläggning, precis som vi har gjort med omställningsstudiestödet. Vissa av de här sakerna är överlappande, och då lägger vi hellre mer resurser och mer fokus på de andra typerna av stöd - till exempel omställningsstudiestödet, som kräver väldigt mycket arbete för att det ska funka. Det är mycket bättre att fasa ut till exempel det omstridda, även av Riksrevisionen, studiestartsstödet, som enligt mig i grunden är diskriminerande.

Herr talman! Ett stöd som i grunden är diskriminerande, säger Sverigedemokraterna via Alftberg. Det är ett stöd som går att förändra - absolut! Vi socialdemokrater är alltid öppna för att utvärdera och utveckla de stöd som finns för att de ska få den största effekten, så att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden genom studiestartsstöd eller andra stöd inom studiestödet får möjlighet att få ett jobb. Det är ju det som alla stöd vi debatterar här i dag är till för. De är till för att människor ska kunna gå närmare ett arbete, göra sig anställbara och få ett jobb framöver.

Det hade varit intressant om alternativet hade varit att ta dessa 100 miljoner från stödet nästa år, eller de 400 miljoner det blir totalt när man lägger ned det, och lägger på andra typer av arbetsmarknadsutbildningar eller studiestöd som ska möjliggöra för denna grupp att komma närmare arbete. Problemet är att den regering som Sverigedemokraterna stöder, eller i vissa fall säkert styr, inte ger de förslagen. Den ger inte fler stöd. Den ger inte fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att folk faktiskt ska kunna ta ett jobb.

Sverigedemokraterna genom Alftberg får gärna förklara för mig hur det ska gå till att dessa individer ska kunna göra sig anställbara och kunna försörja sig i framtiden.

Herr talman! Det är väldigt intressant att ledamoten ojar sig så mycket över studiestartsstödet, ett stöd som har dalat när det gäller intresse och hur många som är involverade i det. Jag skulle nog säga att det finns andra fokusområden, andra sätt och andra nivåer, till exempel kommunal, för att nå dem som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Ni socialdemokrater säger att ni satsar så mycket på våra studenter. Vi har noterat här i dag att ni lovar bort Adidasskor till gymnasieungdomar, men när vi tittar efter finns det ingen täckning för det. Det är lätt att lova brett, men det gäller att ha pengarna också.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiets syn på kunskap är att det är en demokratisk rättighet. En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängliga för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande.

För att studiestödet ska fortsätta att ha denna rekryterande effekt anser Vänsterpartiet att det måste svara mot de studerandes levnadsomkostnader. Och de börjar förändras nu, herr talman, och det till det sämre - på grund av den här regeringen och Sverigedemokraterna, som i den här svåra ekonomiska krisen för hushållen, småbarnsfamiljerna och studenterna prioriterar att sänka skatten för de allra rikaste. De prioriterar att ge bidrag till rikas villastädning och kakelläggning i badrummet.

Regeringen och Sverigedemokraterna anser i den här budgeten att totalbeloppet inom studiestödet, det vill säga studiebidrag och studielån, i princip avser att täcka rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Men det gör det inte, herr talman. Matpriserna ökar. Elnätsavgifterna stiger. Hyreshöjningarna är högst på decennier. Kollektivtrafikens priser ökar. Läromedel kostar. Kläder kostar. Allt kostar mer. Det är väldigt dyrt för våra studenter.

För fjärde året i rad presenterar SSCO Stockholms studentbudget. De redogör för hur den ekonomiska situationen ser ut för en genomsnittlig student i Stockholm.

Enligt deras beräkningar går en student i Stockholm 2024 minus med 4 585 kronor i månaden. Deras slutsats är därmed att en student i Stockholm inte kan täcka nödvändiga utgifter enbart med hjälp av studiestöd. För att ha råd måste studenten antingen arbeta vid sidan av studierna, låna pengar, använda eventuella besparingar eller hitta alternativa lösningar för att finansiera sina levnadskostnader under studietiden. Alternativet är att dra ned på mindre akuta utgifter, exempelvis hälsosamma livsmedel eller tandvård.

I undersökningen framgår det att många studenter upplever sin ekonomiska situation som ansträngd och att många lever inom små marginaler. Mer än hälften av de tillfrågade studenterna uppgav att de känner sig stressade över sin ekonomi. Och när studier av ekonomiska skäl inte tillåts vara en heltidssysselsättning ökar risken för psykisk ohälsa.

Herr talman! Så här svårt rent ekonomiskt ser det ut för många studenter runt om i landet, inte bara för dem som bor i huvudstaden. Så här kan vi inte ha det.

Om regeringen och Sverigedemokraterna bedömer att studiestödet för närvarande ligger på en bra nivå, om regeringen och Sverigedemokraterna anser att en student kan leva på både studiebidraget och studielånet - som i år ligger på 13 156 kronor per månad - har jag en fråga, herr talman. Varför testar inte högern att leva som en student? De kan pausa de skattesänkningar och höga arvoden som de ger sig själva och testa att leva som en student gör. Den här regeringen och Sverigedemokraterna verkar nämligen inte tro att en vanlig student 2027 i Sverige går minus med 5 000 kronor i månaden.

Herr talman! Vänsterpartiet anser att det sociala utjämningsmålet inom den statliga studiestödspolitiken ska återinföras. Att studiestödssystemet ger de studerande social och ekonomisk trygghet är enligt Vänsterpartiet en av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler. Social utjämning bör därför vara ett av studiestödssystemets mest centrala mål. Och därför ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom den reservation som ligger.

Vänsterpartiet vill också se ett avskaffande av hyrpersonal i vården från 2024. Det är helt centralt att ett sådant stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen inom vården. Vi föreslår ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården med en särskild satsning på norra sjukvårdsregionen och även glesbefolkade regioner.

Vänsterpartiet vill därför utöka antalet studieplatser på läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Även bibliotekarieutbildningen behöver byggas ut. Därför avsätts ytterligare totalt 81 miljoner kronor för ökade studiestödskostnader för utbildningarna.

Vidare bör vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner få möjlighet att skriva av sina studieskulder. Därför avsätts 39 miljoner kronor för ändamålet.

Det ska vara möjligt att få studiestöd under hela sin studietid, då högre utbildning ska betraktas som en heltidssysselsättning. Vänsterpartiet vill att bidragsandelen i studiemedlen ska öka, för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Med högre bidrag och lägre lån underlättas återbetalningen av studielånet. Vänsterpartiet avvisar därför den effektivisering av det högre bidraget som regeringen föreslår.

Sammantaget avsätter Vänsterpartiet 320 miljoner kronor mer än regeringen för studiestöd 2025.

Det är också viktigt att fler får möjlighet att studera. Exempelvis arbetslösa kan under en kortare tid få studiestartsstöd för att läsa in en gymnasieutbildning och öka chanserna att få jobb. Därför avsätter Vänsterpartiet 300 miljoner kronor mer än regeringen för 2025.

Det är väldigt dåligt prioriterat av regeringen att vilja avveckla studiestartsstödet. Nu när arbetslösheten är som högst på tio år behöver staten säkerställa att personer med kort tidigare utbildning som befinner sig i arbetslöshet ska få alla förutsättningar för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Nästan fyra av tio studerande med studiestartsstöd har en kort grundskoleutbildning eller saknar helt utbildning. Det är också vanligt att studerande som har haft det stödet fortsätter att studera med studiestöd. Många som studerar med det här stödet har dessutom barn. Stödet gör skillnad för den här gruppen.

Färre kommuner utnyttjade de här tilldelade medlen under 2023, vilket kan vara ett tecken på att det har blivit svårare att hitta personer som tillhör målgruppen för studiestartsstöd. Det kan i sin tur bero på att färre sökande uppfyllde arbetslöshetsvillkoret. Regelverket för arbetslöshetsvillkoret lättades upp tillfälligt under covid-19-pandemin. Förslagsvis skulle regeringen och Sverigedemokraterna kunna se över regelverket och se till att fler får veta om att stödet finns att söka i stället för att avveckla det.

Herr talman! Slutligen: Vänsterpartiet vill se ett mer aktivt arbete mot att människor hamnar i skuldproblematik. Det är fortfarande aktuellt i dag, särskilt nu när lånebenägenheten har ökat totalt sett.

Studiestödet, framför allt studielånet, är en betydelsefull inkomstkälla för de studerande, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Det innebär dock att fler personer har studielån i dag jämfört med tidigare och att skuldsättningen ökar. Det innebär också att CSN-skulder som skickas till kronofogden för indrivning ökar. Redan i augusti i år var summan över inskickade skulder runt 900 miljoner kronor, och kronofogden spår att vi går mot ett rekordår 2024. Det speglar den ansträngda ekonomiska situation som många låntagare har just nu. Så här kan vi inte ha det.

Herr talman! Slagorden från ledamoten Awad bemöts bäst med verkligheten. Den här regeringen har nu lagt fram tre budgetpropositioner, och fördelningspolitiskt är satsningen störst på dem som har de lägsta inkomsterna. Verkligheten kan ledamoten inte ändra genom sina påståenden.

Vi har sänkt skatten i samtliga budgetpropositioner. Det är bra. Trots det är vi inte framme vid att återställa skattereformens mål om hälften kvar. Det kan låta som att de som har högre löner knappt betalar skatt. Men faktum är att den som har en månadsinkomst på 125 000 kronor betalar elva gånger så mycket i skatt som en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. Vi har alltså fortsatt en progressiv beskattning.

Det är vi som står på arbetarnas sida. Vi prioriterar sänkta skatter för löntagare som går till jobbet varje dag. Men ni lyfter hela tiden fram och tjatar om höjda bidrag.

Detta är bra kristdemokratisk politik. Färre tror nämligen att sänkta skatter per automatik leder till sämre välfärd. Sänkningarna av marginalskatten kommer inte att vara en kostnad. Det kommer att bli en intäkt då vi får bättre produktivitet, och stigande produktivitet är en förutsättning för att lönerna ska kunna öka.

Herr talman! Tack, ledamoten, för påståendena! Jag hörde inte att det ställdes någon fråga, utan man ville på något sätt utmåla det jag har sagt som en lögn, som att jag inte är verklighetsförankrad i fråga om att den här regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram en budget som gynnar de allra rikaste i samhället. Det är nämligen verkligheten.

Jag tycker inte om när regeringen och Sverigedemokraterna i olika debatter försöker sprida lögner om det som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lyft upp i olika debatter om att budgeten som regeringen har lagt fram med hjälp av Sverigedemokraterna gynnar de allra rikaste i samhället. Nästan hälften av de 60 miljarderna går till skattesänkningar som gynnar de allra rikaste. Statsminister Ulf Kristersson får en skattesänkning, ministrarna i regeringen får skattesänkningar och vd:arna för de stora koncernerna i samhället får skattesänkningar.

Men vad händer med välfärden? Vad händer med barnfamiljerna? I dag pratar vi också om studenterna. Jo, de får det tuffare i den här ekonomiska krisen.

Är det ansvarsfullt, frågar jag kristdemokraten Lili André. Är det ansvarsfullt att lägga fram en budget som denna och göra det flera gånger? Det är ju inte första gången man genomför skattesänkningar för de allra rikaste. Är det ansvarsfullt att prioritera på detta sätt? Det tycker inte Vänsterpartiet.

Som jag nämnde i mitt huvudanförande går studenterna i Stockholm och i många andra kommuner back med flera tusen kronor varje månad. Är det ansvarsfullt att låta dem lida medan de allra rikaste får bidrag för kakelläggning i badrummet och för att kunna konsumera mer?

Herr talman! Jag vill upprepa för ledamoten Awad att sänkningen av marginalskatten inte kommer att vara en kostnad utan en intäkt för vår välfärd och för Sveriges tillväxt. Vi får bättre produktivitet, och en stigande produktivitet är en förutsättning för att lönerna ska kunna öka.

Vad gäller studiestödet finns ett fribelopp. Vi uppmuntrar att man som student till viss del jobbar, och därför har vi detta fribelopp. Det är bra att få en viss arbetslivserfarenhet samtidigt som man studerar.

Den vänsterpolitiska skuggbudgeten kräver skattehöjningar och leder till ännu högre kostnader för skattebetalarna. Återigen, herr talman, måste man förstå den ekonomiska beräkningen. Den sänkta marginalskatten ökar produktiviteten.

Herr talman! När finansminister Elisabeth Svantesson säger att det måste löna sig att tjäna runt 140 000 kronor i månaden menar hon ju att det ska löna sig att vara höginkomsttagare här i landet. Det måste löna sig att tjäna väldigt, väldigt bra. Det är också vad denna budget leder till. De som har det väldigt bra får ännu mer.

Det stämmer att Vänsterpartiet vill se skattehöjningar, men inte för pensionärerna, de sjukskrivna eller de arbetslösa. Vi vill i stället att de allra rikaste i samhället beskattas mer. Så det stämmer att vi vill ha skattehöjningar, men inte för dem som har det allra tuffast i den ekonomiska krisen.

Jag tycker att regeringen och Sverigedemokraterna bara skulle säga som det är. Säg att det är dessa ni vänder er till! Då skulle ni åtminstone tala sanning i stället för att ljuga i kammaren för dem som lyssnar på oss och dem som kommer att rösta vid valet 2026 om att ni har gjort något annat, för det har ni ju inte.

Jag tycker att ni borde ta er en funderare på om det verkligen är ansvarsfullt att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste och bidrag för att de ska kunna renovera eller anlita städhjälp till sina villor.

Jag vill slutligen lägga mer fokus på studenterna, för de har det väldigt tufft. Nu när arbetslösheten är som högst på tio år är det synd att ni vill avveckla det stöd som ska hjälpa studenter att komma in på arbetsmarknaden via utbildning. Det är en satsning som Vänsterpartiet vill göra. Det vill inte regeringen.

Herr talman! Vi står här i dag inför beslut om vårt betänkande för utgiftsområde 15 Studiestöd. Vårt förslag är en budget på 33,8 miljarder kronor. Det är ett omfång som väcker respekt. Studiemedel tryggar studerandes ekonomiska situation, stärker Sveriges konkurrenskraft och stärker omställningsförmågan i ekonomin.

Studiestödet är en grundpelare i vårt utbildningssystem och har bidragit till att Sverige rankas som ett av världens mest jämlika länder när det gäller tillgång till högre utbildning. Vi visar genom vårt förslag en medvetenhet om de utmaningar som vi står inför samtidigt som vi värnar om att systemet ska vara hållbart och effektivt.

Herr talman! Sverige befinner sig i en tid av snabb förändring på arbetsmarknaden. Digitalisering, klimatomställning och en åldrande befolkning skapar nya kompetensbehov. För att möta dessa behöver vi utbilda fler, yrkesutbilda fler och möjliggöra för fler att byta karriär mitt i livet. Här spelar inte minst omställningsstudiestödet en avgörande roll. Det ger vuxna möjlighet att finansiera studier som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Det gynnar hela samhället. Det är viktigt att omställningsstudiestödet fungerar effektivt och träffar rätt målgrupper.

Regeringen har tagit höjd för det stora intresset för omställningsstudiestödet och föreslår både regelförenklingar och en resursförstärkning till Centrala studiestödsnämnden för att de ska kunna korta handläggningstiderna. Det är ansvarstagande för att människor ska kunna komma till och ställa om till nya jobb, vilket är en möjlighet för att stärka Sveriges ekonomi.

Samtidigt stärker vi möjligheten till utbildning genom att prioritera fler platser inom yrkesvux. Denna satsning är inte bara viktig för de individer som tar del av den utan också för Sveriges tillväxt och totala konkurrenskraft. Genom att öka tillgången på utbildningar i bristyrken bidrar vi till att möta arbetsmarknadens behov och stärka välfärden. Ett välfungerande studiemedelssystem är avgörande för detta.

Ett annat exempel på regeringens ansvarstagande är beslutet att avveckla studiestartsstödet. Det var tänkt att hjälpa personer med kort utbildning att återvända till studier, men volymerna har varit små och har minskat över tid. Dessutom finns indikationer på att det inte har nått rätt målgrupper, och det finns en risk för felaktiga utbetalningar. Att fasa ut ett stöd som inte fungerar optimalt är inte ett misslyckande utan ett bevis på att man har en omprövande inställning till politiken, något man hade önskat fanns hos fler.

Vi säkerställer att resurserna används där de gör störst nytta. Det skapar utrymme för andra och mer effektiva insatser.

Man hade såklart kunnat tala mycket om den splittring som finns hos oppositionen, om att Socialdemokraterna vill höja vissa bidrag, om att Miljöpartiet vill höja ännu mer och om att Vänsterpartiet vill skriva av studielån för dem som bor i vissa delar av landet. Och medan Socialdemokraterna vill behålla studiestartsstödet vill Centerpartiet avskaffa det ännu fortare.

Man skulle självfallet kunna ägna mycket tid åt detta, och jag hade tänkt att jag skulle säga några ord om det. Men under debatten har det dykt upp något långt mer allvarligt att diskutera.

Herr talman! Det är viktigt att Sveriges riksdag tar sitt ansvar i debatten att säga som det är. Det är en särskilt viktig uppgift i det möte som riksdagsledamöter har den stora förmånen att ha med gymnasieelever som är på besök i Sveriges riksdag. Vi måste säga som det är och inte glida på sanningen.

Socialdemokraterna föreslår inga mer pengar i sin budget till anslagsposten Studiehjälp. Det framgår av budgeten att Studiehjälp är anslagsposten för studiebidrag till gymnasiestuderande. Trots det säger socialdemokrater i kammaren, i anföranden, i repliker och uppenbarligen till gymnasieelever som kommer hit och förväntar sig att de kan lita på de riksdagsledamöter de möter som säger att det är 200 kronor mer i plånboken som gäller om Socialdemokraterna hade fått bestämma. Det är oroande.

Vi säger som det är och gör det som krävs. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för att han ger mig möjligheten att återigen stå här och prata om de prioriteringar som vi i Socialdemokraterna vill göra. I vårt budgetalternativ och den motion som vi har skickat till Sveriges riksdag är det tydligt vilka prioriteringar vi vill göra. Vi har avsatt pengar till att höja studiehjälpen från CSN för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Moderaterna och Oliver Rosengren vill inte göra det. Det är det som den här konflikten handlar om. Jag förstår varför Oliver Rosengren och Moderaterna hellre vill prata om en rad i ett anslag än om den skillnad som finns i sak.

Det är nästan lite så att man också kastar sten i glashus. Trots att hundratals tjänstemän i Finansdepartementet jobbar med det här har regeringen skickat otaliga rättelseblad till den budgetproposition som vi debatterar och fattar beslut om.

Faktum kvarstår: Oavsett vad Oliver Rosengren står här och pratar om är det stora skillnader i prioriteringar mellan den budget som vi socialdemokrater lägger fram och den proposition som Moderaterna står och försvarar. Vi socialdemokrater vill höja studiehjälpen från CSN för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Vi vill också höja barnbidraget med 200 kronor i månaden, för vi vill värna barnfamiljer framför stora skattesänkningar för höginkomsttagare, oavsett vad Oliver Rosengren står i talarstolen och säger.

(Applåder)

Herr talman! Jag är orolig för att ledamoten Sigvardsson tyvärr läser lite för mycket i talepunkterna och lite för lite i anslagsposterna. Sverige styrs inte via talepunkter utan via anslagsposter. Det är alltså det som Niklas Sigvardsson kallar "en rad i ett anslag" som jag vill prata om. Det är så vi styr det här landet.

Herr talman! Det spelar ingen roll vad man säger i budgetdebatten - det som spelar roll är vad man föreslår i sitt budgetalternativ. I Socialdemokraternas förslag till budget - i det underlag vi i dag är här och debatterar - framgår det klart och tydligt av anslagsposten 1:1 Studiehjälp i bilaga 7 att det inte finns någon anslagsökning. Det finns alltså inga pengar till 200 kronor för gymnasieelever, trots att Socialdemokraterna säger det. Det kan Socialdemokraterna såklart säga, men skulle deras budget ha blivit verklighet efter beslut i den här kammaren hade det inte blivit några 200 kronor till gymnasieeleverna. Det framgår nämligen av Socialdemokraternas budget att det inte finns några pengar till det, även om det står så i det pressmeddelande som ledamoten Sigvardsson läser ur - det är inte med det vi styr landet.

Herr talman! Nu står inte jag som ledamot och läser ur ett pressmeddelande, utan jag står och pratar om vår budgetmotion i Sveriges riksdag.

Det är tydligt att Oliver Rosengren vill styra debatten åt ett annat håll. Oliver Rosengren vill inte, herr talman, prata om de sakpolitiska skillnader som finns mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Oliver Rosengren vill inte prata om att gymnasieelever inte får 200 kronor mer i månaden med det budgetförslag som Moderaterna har lagt fram i den här kammaren.

Som jag sa tidigare är detta lite märkligt, med tanke på att regeringen har hundratals anställda i Finansdepartementet som skickar otaliga rättelseblad när det gäller budgetarna. Då handlar debatten om det här i stället för att handla om de sakpolitiska skillnader som faktiskt finns mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

Det är väldigt tydligt att vi socialdemokrater står upp för barnfamiljer runt om i det här landet genom att höja barnbidraget med 200 kronor i månaden och genom att vilja höja studiebidraget för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Det hade inneburit nära 5 000 kronor för barnfamiljerna.

Nu står vi här några dagar före jul. Julbordet kommer att bli rekorddyrt. Löften om att säkerställa barnfamiljernas ekonomi hade varit väldigt bra för dem att få.

Oliver Rosengren kommer i sin sista replik återigen högst troligt att stå och prata om anslagsrader. Det som är det viktiga att komma ihåg är att de sakpolitiska skillnaderna är stora: Moderaterna vill sänka skatten för höginkomsttagarna medan vi socialdemokrater vill stå upp för barnfamiljer.

(Applåder)

Herr talman! Sveriges styrs med anslagsposter, inte med talepunkter. Jag berättar gärna om våra prioriteringar. Socialdemokraterna prioriterar inte 200 kronor till gymnasiestuderande. Det stämmer att regeringen inte heller gör det. Det finns alltså inte någon skillnad att debattera, eftersom Socialdemokraterna har samma förslag som vi, vilket framgår av tabellverken.

Om det hade funnits någon skillnad mellan våra budgetförslag hade jag gärna diskuterat den prioriteringen och stått för att vi inte föreslår 200 kronor mer till gymnasiestuderande. Men det är ju ingen skillnad, för Socialdemokraterna föreslår heller inte ett 200 kronor högre studiebidrag till gymnasiestuderande. Det skulle vara märkligt om jag hittade på att det finns en sådan skillnad mellan budgetalternativen, som ledamoten Sigvardsson gör. Det skulle vara mycket missvisande.

I stället skulle jag vilja vädja till den mycket goda egenskapen att våga erkänna fel. Det kan ju helt enkelt vara så att Socialdemokraterna har missat skillnaden mellan anslagsposterna 1:1 och 1:2. Då är det väl inte värre än att man får säga att det har blivit fel och att man ska göra det bättre till nästa gång. Då ska man kanske också passa på att be om ursäkt till de gymnasieelever som man har lovat 200 kronor mer utan att det finns täckning för det i budgetalternativet. Det hade varit en utmärkt lösning.

I stället fortsätter man att framhärda i någonting som inte framgår i budgeten. Det, herr talman, tycker jag är både olyckligt och ansvarslöst. Det skulle kunna hända att någon lyssnar på den här budgetdebatten, trots denna sena timme, och det kanske finns någon mer gymnasieelev som ledamoten Sigvardsson ska träffa. Då är det viktigt att hålla sig till sanningen, och sanningen är att det är tomt på den här raden i Socialdemokraternas budgetförslag.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Oliver Rosengren står här och tycker att det är så himla viktigt att tala sanning och säga som det är. Det är det som har framkommit i ledamotens huvudanförande och ett antal replikskiften.

I Oliver Rosengrens anförande om studiestartsstödet målades det upp att studiestartsstödet i sig skulle vara problemet. Men det stämmer inte. Det är inte vad Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport av studiestartsstödet. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning på grund av - hör och häpna - hur det har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Alltså är det inte studiestartsstödet i sig som är fel i sin utformning.

Riksrevisionen skriver bland annat också att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan kommunerna och andra utbildningsaktörer, som folkhögskolorna.

Det är inte studiestartsstödet som är ett problem. Det är arbetslösheten som är ett problem. Den är nu den högsta på tio år, och den här regeringen verkar inte vilja göra någonting för att komma till rätta med det.

Det är viktigt att fler får möjlighet att studera, exempelvis arbetslösa, som under en kortare tid kan få studiestartsstöd för att läsa in en utbildning och öka chanserna till jobb.

Varför konstaterar Oliver Rosengren en osanning genom att säga att det är viktigt att avveckla det här stödet, när det handlar om hur bland annat regeringen administrerar det?

Herr talman! Det stämmer att problemet är arbetslösheten. Arbetslösheten är ett av de största samhällsproblem Sverige har. Det är av precis det skälet vi skärper arbetslinjen, sänker skatten på små inkomster och stärker drivkrafterna för att arbeta.

Det är av det skälet som vi just nu håller på och förbereder en bidragsreform med både bidragstak och aktivitetskrav för att alla som är utan arbete ska veta att det finns någon att se i ögonen som tror på dig och vet att det också finns en plats för dig på arbetsmarknaden och att det här landet inte ger upp på någon.

Det är därför vi satsar på yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Det är därför vi satsar på att alla människor som i dag är arbetslösa för att de saknar utbildning ska kunna utbilda sig till arbete. Vi är dessutom beredda att ställa krav på det, eftersom vi vet att krav är att bry sig.

Vi kommer inte att ge upp förrän arbetslösheten är bekämpad. Arbetslösheten är ett gift för hela Sverige och ett problem för alla de människor som i dag ställs utanför och inte får möjlighet att känna att de är med och bidrar. De har inte möjligheten att bygga sig sin egen framtid genom arbete.

Därför kommer vi givetvis göra allt vi kan, herr talman, för att bekämpa arbetslösheten. Jag vill ge ledamoten helt rätt i att arbetslösheten är problemet. Sedan måste vi vara beredda att vrida och ompröva olika verktyg och redskap när de inte fullt ut fyller sin funktion.

Det är därför vi väljer att lägga medel på det som verkar fungera i stället för på det som inte verkar fungera.

Herr talman! Vi kan konstatera att man vill göra enorma satsningar för att kunna minska arbetslösheten som är den högsta på tio år under den här regeringstiden. Men varför vill man avveckla någonting som skulle möjliggöra att arbetslösa utbildar sig för att de ska kunna gå in i arbete?

Det skulle kunna vara ändamålet med studiestartsstödet ifall regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det gör annorlunda. Det är vad Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport om studiestartsstödet. Man ska inte avveckla det. Det är inte förslaget.

Det jag undrar är helt enkelt: Om nu regeringen på allvar vill att arbetslösa som har en kort utbildningsbakgrund ska komma in i arbete, eller åtminstone öka sina chanser till ett jobb, varför skulle man då inte vilja göra om studiestartsstödet i stället för att avveckla det?

Man kan absolut säga, som ledamoten Oliver Rosengren gör, att man vill göra andra satsningar. Men säg då det i stället. Hitta inte på att stödet skulle vara ett problem i sig, för det stämmer inte. Det hade varit det ansvarsfulla, ifall Oliver Rosengren tycker att det är så himla viktigt att tala sanning i kammaren. Det tycker i varje fall jag.

Frågan är: Är det inte bättre ifall regeringen skulle kunna se över regelverket för studiestartsstödet i stället för att avveckla det?

Herr talman! För den person som är arbetslös för att den saknar de kompetenser, erfarenheter, kunskaper eller färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, det vill säga den som är arbetslös för att den kanske saknar utbildning, ska nog alla bidrag som den får betraktas som ett studiestartsstöd.

Vår politik säger att den person som är arbetslös för att den saknar utbildning ska utbilda sig till arbete. Om man inte gör det, det vill säga att man inte utbildar sig när det är bristen på utbildning som gör att man är arbetslös, ska man inte ha några bidrag.

Därför är alla bidrag studiestartsstöd för den som är arbetslös för att den saknar utbildning. Då behöver vi inte ha ett särskilt bidrag som kallas för studiestartsstöd, särskilt inte ett som har fungerat dåligt. Om det sedan beror på någon myndighet eller någon kommun spelar inte så stor roll. Studiestartsstödet har inte fungerat.

Vi är beredda att se över de flesta regelverk som gäller bidrag. En av de saker som vi behöver i det här landet är skarpare krav på att den som inte har någon utbildning och därför är arbetslös ska utbilda sig till arbete.

Det är vi mycket redo, herr talman, att både se över och reformera för att säkerställa att den som är utan utbildning och är arbetslös ska utbilda sig till arbete och att det är ett krav för att man ska få bidrag.

(Applåder)

Herr talman! Högre utbildning tillgänglig i hela landet, i hela livet. Ja, det är en av Centerpartiets tre hörnstenar i den högre utbildningspolitiken.

Tillgänglig - alla ska kunna förkovra sig, utbilda sig vidare.

Hela landet - var du bor ska inte hindra dig från att kunna läsa vidare.

Hela livet - ålder eller sociala omständigheter ska inte heller hindra dig från att läsa vidare.

För att göra utbildningen tillgänglig i hela landet i hela livet behövs ett generöst, dynamiskt och rättvist studiemedelssystem där individer kan växa, där Sverige kan växa.

Herr talman! Alliansen hade det gemensamma projektet om att bygga Sverige med arbetslinjen. Men arbetslinjen är inte nog i vår tid. Det behövs en ny linje för Sverige, en kompetenslinje.

Sverige rör sig åt fel håll. Arbetslösheten stiger till rekordnivåer när regeringen sitter på händerna, skolresultaten sjunker, forskningens kvalitet dalar, vi faller i innovation och folkbildningen är satt på undantag. Och inte minst, oavsett bransch är det ett entydigt budskap som trummas ut: kompetensbrist - alltid återkommande oavsett bransch - kompetensbrist.

Arbetslinjen handlar om att flytta människor från en bidragssituation till arbetsmarknaden och ett arbete. Det är god politik, men det är inte tillräckligt. Kompetenslinjen är en utveckling där kompetens är nödvändigt för att kunna överbrygga gapet på arbetsmarknaden.

Utmaningarna är stora för Sverige. Vi är i inledningen av en alldeles nödvändig grön omställning. Många länder konkurrerar med oss på en helt ny nivå, inte minst i Asien. Utvecklingen av AI kommer att få en enorm betydelse. Tempot är högt och omfattningen genomgripande. Kort sagt: Arbetsmarknaden är i omvandling.

Den svenska responsen måste vara tillväxt genom förmåga att ligga i framkant och tillväxt genom förmåga att vara förändringsbenägen. Det är med kompetens som motor i vårt företagande och i det allmänna som vi i förlängningen kan finansiera vård, skola och omsorg.

Herr talman! När Centerpartiet hösten 2023 beslutade om ett nytt skolpolitiskt program var det en signal från oss om utbildningens värde för Sverige. Nu med kompetenslinjen gifter vi samman utbildningspolitik med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik och näringspolitik för att lyfta Sverige in i framtiden.

Kompetenslinjen gäller för hela arbetsmarknaden och för alla yrken. Det gäller för deeptech-forskning, för lantbruket, för besöksnäringen, för arbetskraftsinvandringen och integrationen. Det gäller för svetsare, sjuksköterskor, montörer, restaurangpersonal, entreprenörer, lärare och företagsledare. Det gäller alla. Det är med kompetens vi kan konkurrera på den globala scenen.

Herr talman! För studiemedelsområdet vill vi se åtminstone fem åtgärder som stöder kompetenslinjen inom budgethorisonten. De fem åtgärderna är satta i relation till regeringens budget.

För det första: Ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem i behov av lägre studietakt, exempelvis människor som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna.

För det andra: Att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedel. Vi vill inte se hinder för att arbeta vid sidan om studierna. Arbete ger både inkomst och erfarenheter.

För det tredje: Vi vill se att studenter som är deltidssjukskrivna ska ha rätt till studiebidrag och studielån på deltid.

För det fjärde: En utökad utbyggnad av yrkeshögskolan där vi tillför hundratals miljoner kronor över tre år, och som en följd därav ökade anslag till studiemedel för yrkeshögskolestudier på 63 miljoner kronor 2025 och sedan 95 miljoner kronor för 2026 och 2027.

För det femte ser vi i relation till regeringen att vi ytterligare behöver bygga ut omställningsstudiestödet och handläggningen på CSN. Vi vill därför tillföra CSN ytterligare 50 miljoner kronor årligen under åren 2025-2027.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till den gemensamma reservation som finns.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet utgiftsområde 15 Studiestöd.

Detta utgiftsområde uppgår till närmare 34 miljarder kronor. Det svenska studiestödet är ett av världens mest generösa studiestödssystem och ska fortsätta vara så. Det är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Sammantaget bidrar studiestödet till ett högt deltagande i utbildning. Det är också en viktig och välfungerande del av vår utbildningspolitik.

Det generösa och flexibla studiestödssystemet bryter mönster av ojämlikhet och ger fler människor chans att nå sin fulla potential. Det skapar förutsättningar inte bara för individen utan också för Sverige som nation att växa med kunskap. Detta bidrar till samhällets utveckling, tillväxt och välfärd.

Herr talman! Studiestödet har en positiv effekt på samhällsekonomin över tid och möjliggör ett livslångt lärande. Vi har också det mycket förmånliga omställningsstudiestödet, som ger goda möjligheter till vidareutbildning. Glädjande nog finns ett stort intresse för omställningsstudiestödet. De som söker och som uppfyller kriterierna får stödet, tack vare en regering som har lyssnat på Centrala studiestödsnämndens behov.

Regeringen tillför utökade medel både för innevarande år och i denna budget. I budgeten tillför regeringen ytterligare 50 miljoner kronor till CSN och förenklar regelverket för omställningsstudiestödet. Genom det har den administrativa bördan för CSN lättat och processen blivit mer effektiv. Detta säkerställer att de sökande får sina beslut i tid och kan påbörja sina studier utan onödiga förseningar. Det är ett viktigt steg för att möta den stora efterfrågan som finns.

Herr talman! Vi lever i ständig förändring, särskilt med de snabba omvärldsförändringar som sker och som även påverkar Sverige. För den här regeringen är det viktigt att följa upp och utvärdera. Studiestödssystemet ska nu ses över för att systemet ska vara följsamt mot dagens och framtidens utbildningssystem och mot arbetsmarknadens behov. Det handlar om att säkerställa rätt prioriteringar och att alla som vill studera ska ha möjlighet till det.

Jag vill också passa på att lyfta fram studiestödet ur ett företagarperspektiv. Omställningsstudiestödet vänder sig till yrkesverksamma och ger dem möjlighet att mitt i livet höja sin kompetens. Det är ett viktigt verktyg för att stärka arbetskraftens kompetens och anpassningsförmåga på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Det ger människor möjlighet att fylla på kunskap under hela livet oavsett var i landet de bor, vilket är precis vad Sveriges arbetsmarknad behöver.

Genom att investera i forskning och högre utbildning kan vi säkerställa att Sverige fortsätter att vara en ledande kunskapsnation. Starka lärosäten ökar kvaliteten för våra studenter. Regeringen har gjort den största satsningen någonsin på forskning och innovation genom att öka anslagen med 1 ½ miljard kronor för år 2025. Detta kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft ännu mer och bidra till långsiktig tillväxt.

Många branscher har svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Det gäller särskilt branscher som behöver personer med gymnasial yrkesutbildning. Gymnasieskolans lärlingsutbildningar är i det sammanhanget ett viktigt komplement till de skolförlagda yrkesutbildningarna. Lärlingsutbildningarna ger elever en nära anknytning till framtida arbetsplatser, och arbetsgivare ges goda möjligheter att fylla framtida kompetensbehov.

Därför är det glädjande att regeringen också föreslår att nivån på lärlingsersättningen höjs med 1 000 kronor i månaden, från 500 kronor per månad till 1 500 kronor per månad. Ingen ska behöva välja bort en lärlingsutbildning av ekonomiska skäl.

Herr talman! Studiestödet är en investering i vår framtid. Genom att fortsätta förbättra och effektivisera vårt studiestödssystem kan vi säkerställa att alla får möjlighet att utbilda sig, nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling.

Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! God kväll, kollegor! Jag vill börja med att klargöra att vi i Miljöpartiet inte deltar i budgetbeslutet eftersom vi satsar mer än vad regeringen gör på utgiftsområdet Studiestöd. Jag yrkar dock bifall till den gemensamma reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet när det gäller målet för studiestödet.

Detta mål slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen 2016. Förra året skalade regeringen bort att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. För Miljöpartiet är det en viktig del av målet med studiestödet, och vi vill att det återinförs.

Alla ska kunna studera på högskola eller universitet, oavsett var man kommer ifrån i samhället och i landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget till att studera vidare genom att förbättra studenternas bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla, och det ska inte heller vara en förutsättning för att ta steget till vidare studier.

Jag har noterat att några nämner fribeloppet. Det är rimligt, och till och med bra för studierna, att jobba i viss omfattning. Man ska dock inte vara tvungen att jobba så mycket som halvtid, eller kanske till och med heltid, för att kunna genomföra sina studier. Resultaten blir nämligen sämre. Även om man kan hanka sig fram till ett godkänt betyg blir resultaten sämre än de skulle vara om man kunde fokusera på studierna.

Herr talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Det är något vi faktiskt ska värna om, för det har lett till att vi har ett av världens mest utbildade folk. Vi fick något av ett kvitto på det i OECD:s undersökning av vuxnas förmåga att läsa och skriva och av deras problemlösningsförmåga. Detta behöver vi för att hantera de samhällsutmaningar vi står inför med globala megatrender som klimatförändringar, migration, digitalisering och förändrad demografi.

Studenter investerar tid och pengar i sin och Sveriges framtid. Ett starkt studiestödssystem är ett viktigt sätt för Sverige att investera i studenterna här och nu. Det handlar ju inte bara om framtiden, utan det handlar också om att våga bli student och om livet här och nu när man är student.

Jag ska ge några exempel på varför vi lägger mer pengar än regeringen och - om jag inte har läst fel på någon rad - mer än alla andra partier när det gäller just studiemedel.

Vi höjer studiebidraget för studenter och gymnasieelever. Vi finansierar studiemedel för de ukrainska flyktingar som finns i Sverige. Vi finansierar också en utbyggnad av utbildning i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Det gör regeringen också, lite grann, men vi gör det lite mer.

Vi fortsätter också att finansiera CSN:s arbete med administrationen av omställningsstudiestödet utifrån det de säger att de behöver.

Miljöpartiet drev under tiden i regering igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor. Vi kan se i budgettabellen att det kostar en del. Det är skillnad mellan att säga att man ser att det finns ett behov och att faktiskt finansiera en förändring. Man skulle kunna tycka att 300 kronor i månaden kanske inte är tillräckligt. Ja, det är i alla fall bättre än inget.

Studenter är en grupp med små ekonomiska marginaler, och den ekonomiska stressen påverkar studenter negativt. Miljöpartiet vill att studiemedlet ska skapa bättre förutsättningar för fler att vidareutbilda sig och känna en ekonomisk trygghet.

Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen, och singelstudenthushåll hör till en grupp som har drabbats hårt av de senaste årens kostnadsökningar när det gäller hyror, mat, kurslitteratur och andra levnadsomkostnader.

Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska skyddas genom att indexeras. På samma sätt föreslår vi att också barnbidraget värdesäkras.

Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har inte rätt att få studiestöd från CSN. Det gäller oavsett om de är folkbokförda eller omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN.

Utifrån regeringens förslag om att tidigarelägga folkbokföring för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd och med tanke på att en större del av de ukrainska flyktingarna redan är folkbokförda finansierar vi också studiemedel för den gruppen.

Herr talman! I Sverige föds ungefär 200 barn varje år som har en hörselnedsättning eller är döva, och ungefär lika många får en hörselskada under uppväxten. De allra flesta, 95-98 procent, av dem har föräldrar som är hörande.

Som förälder till barn med dövhet eller hörselnedsättning har man rätt till en grundutbildning i teckenspråk. Man har också rätt till 240 timmars utbildning i teckenspråk under barnets uppväxttid. Det är inte så mycket tid för att lära sig ett språk. När vi pratar om att lära sig språk pratar vi alltid om att det tar tid. Därför satsar Miljöpartiet på att den här gruppen ska kunna utveckla sitt teckenspråk för att de också ska kunna följa sina barns utveckling under deras uppväxt.

Herr talman! Det är kväll, och vi behöver inte dra ut på det här längre. Jag yrkar bifall till reservationen om att studiestödet återigen ska syfta till att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa.

Miljöpartiet deltar inte i budgetbeslutet men hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Jag har bara en kort fråga till ledamoten Hansén. Du talade om ert förslag om att höja studiebidragen för gymnasieelever. På vilken anslagspunkt har ni budgeterat det förslaget?

Herr talman! Jag förstår nu, och känner mig också lite besviken över, att det är intressantare att granska vissa oppositionspartiers budgetar än andras. Men detta ligger på rätt anslagspunkt.

Herr talman! Då vill jag bara för tydlighetens skull säkerställa att med "rätt anslagspunkt" menar ledamoten Hansén anslagspunkt 1.1 Studiehjälp, där ni har föreslagit 800 miljoner, och inte anslagspunkt 1.2 Studiemedel, där Miljöpartiet har föreslagit 1,5 miljarder.

Herr talman! Det är inte utan att jag funderar på om ledamoten tänker på vilket parti jag företräder.

Men poängen med att Miljöpartiet lägger mest pengar av alla partier på studiemedel är att vi tycker att det är viktigt. Vi tycker att det är viktigt för barnfamiljer, vi tycker att det är viktigt för gymnasieelever och vi tycker att det är viktigt för studenter att få mer pengar.

Min upplevelse här i kammaren, herr talman, är att alla partier nog förstår att studenters ekonomi är ansträngd. Den är tunn. De ökade kostnader som vi alla ser har också drabbat studenter hårt.

Därför gör vi de här satsningarna på studiemedel. Det är en viktig samhällsinvestering. Sverige har nämligen stora utmaningar som vi behöver hantera som land. Vi behöver människor med en bra utbildning. Vi behöver också se till att alla, oavsett var i landet man bor och oavsett vad man har för bakgrund - jag tror att en ledamot tidigare här i talarstolen pratade om att oavsett hur många hyllmeter böcker det finns i ens föräldrahem - ska högre studier vara någonting som man känner att man kan ta del av och är välkommen till utan att oroa sig för ekonomin. Tack för i kväll, allihop!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)