Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina

Herr talman! I dag behandlar vi Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Det är ett förslag som Socialdemokraterna står bakom.

Det här kan vid första anblicken framstå som en teknisk fråga. Men i själva verket handlar den om något mycket större. Det handlar om ansvar, om rättvisa och om att slå fast en grundläggande princip: att den som orsakar förstörelse genom ett olagligt anfallskrig också ska hållas ansvarig för konsekvenserna.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 bröt landet inte bara mot Ukrainas suveränitet. Man bröt också mot FN-stadgan, mot folkrätten och mot de grundläggande regler som ska skydda människor från krig och aggression.

Sedan dess har vi sett sjukhus, skolor och bostadsområden förstöras. Vi har sett samhällen slås sönder av kriget. Miljontals människor har drivits på flykt. Tusentals barn har mist sina hem, sin trygghet, sina anhöriga och även sitt land när de har kidnappats. För många ukrainare kommer konsekvenserna av detta krig att finnas kvar långt efter att vapnen har tystnat.

Herr talman! Folkrätten måste vara mer än vackra ord i internationella dokument. Därför måste det också få konsekvenser när folkrätten bryts. Om en stat kan starta ett aggressionskrig utan att hållas ansvarig riskerar hela den internationella rättsordningen att försvagas.

Därför är den internationella skadeståndskommissionen ett viktigt steg. Kommissionen ska kunna pröva anspråk från privatpersoner, företag, kommuner och staten Ukraina för de skador som Rysslands aggression har orsakat. Den ska dokumentera, bedöma, fastställa ansvar och lägga grunden för framtida ersättning och upprättelse.

Herr talman! För Socialdemokraterna är stödet till Ukraina långsiktigt. Vi står bakom Ukrainas rätt att försvara sin frihet, sin demokrati och sin territoriella integritet.

Men stödet handlar inte bara om militära leveranser. Det handlar också om återuppbyggnad, om mänsklig värdighet och om att människor som fått sina liv krossade ska kunna få rättvisa. Det handlar om den pensionär vars lägenhet bombats sönder, om familjen som förlorat sitt hem, om barnet vars skola bombats och om de samhällen som en dag ska byggas upp igen.

Herr talman! Vi har under lång tid varit tydliga med att Ryssland måste hållas ansvarigt för sina handlingar. Krigsbrott måste dokumenteras, förövare måste ställas till svars och den som orsakar skador måste också bidra till att reparera dem. Därför är det välkommet att det internationella samfundet nu går från ord till handling.

Men vi måste också vara ärliga: Denna kommission är inte slutmålet. Den är en början, och nästa steg ska vara att säkerställa att det faktiskt finns resurser för att betala ut den kompensation som fastställs. I konventionen öppnas möjligheten för framtida mekanismer och kompensationsfonder. Därför behöver det internationella samfundet fortsätta arbetet med att hitta rättsligt hållbara vägar för att använda ryska tillgångar till Ukrainas återuppbyggnad. Det är faktiskt inte Ukrainas lärare, sjuksköterskor, pensionärer eller barnfamiljer som ska bära kostnaden för Putins illegala krig mot landet.

Herr talman! Vi lever i en tid då auktoritära krafter utmanar demokrati, mänskliga rättigheter och internationell rätt på många håll i världen. Därför är det avgörande att demokratier står enade, att vi försvarar folkrätten och principen om ansvar och att vi visar att den som bryter mot internationell rätt inte kan räkna med straffrihet.

Ytterst handlar det här om vilken värld vi vill lämna efter oss – en värld där den starkes rätt råder eller en värld där rättens styrka gäller.

Socialdemokraterna väljer det senare. Därför välkomnar vi konventionen och skadeståndskommissionen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det här ärendet rör Sveriges anslutning till en internationell mekanism för att hantera skadorna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, genom den internationella skadeståndskommissionen för Ukraina.

Det är ett arbete som i sin kärna handlar om rättsstatens långsiktiga funktion i en tid av krig och förstörelse. När internationell rätt kränks i den här omfattningen måste svaret inte enbart vara politiskt utan också institutionellt och rättsligt hållbart över tid.

Herr talman! Det vi behandlar i dag är ett steg i en större struktur där skador först dokumenteras, anspråk prövas och grunden läggs för framtida ersättningar till de offer som det här handlar om. Det är en ordning som syftar till att säkerställa att rättsliga principer inte enbart formuleras utan också kan genomdrivas, för vad större är: Ansvarsutkrävandet är en viktig del i en hållbar och rättvis fred.

Sverige har konsekvent ställt sig bakom arbetet för att stärka Ukrainas rätt till kompensation och återuppbyggnad. Det är en linje som vilar på folkrättens grundläggande principer: att den som orsakar skada också bär ansvar för den. Regeringen har sedan de ryska tillgångarna frystes arbetat hårt för att dessa ryska tillgångar ska komma att användas för att bygga upp Ukraina igen.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att den här processen präglas av rättssäkerhet, tydliga mandat och internationell legitimitet. Endast då kan den bidra till en stabil och trovärdig ordning för framtiden. Sverige ska fortsätta att vara en konstruktiv part i detta arbete, tillsammans med våra europeiska och internationella partner.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Hur ersätter man ett liv? Hur ersätter man ett barn vars skratt man aldrig mer får höra? Hur ersätter man en pappa? Dessa liv är ovärderliga. Hur ersätter man förlorade barndomsår? Hur ersätter man lidandet hos varenda ukrainsk familj vars barn har blivit olagligt deporterat och bortfört av Ryssland?

Jag kan inte svara på det, herr talman, men den här skadeståndskommissionen är nog det närmaste vi under civiliserade former kan komma något slags rättvisa.

Herr talman! När det gäller den här situationen är åtminstone principen enkel. Den som orsakar förstörelse ska också bära ansvar för den. Den som river ned ska bygga upp. Och den som inleder ett anfallskrig ska inte kunna lämna kostnaden till någon annan. Den som urskillningslöst våldtar, mördar och bombar civila och oskyldiga människor ska ställas inför rätta och betala för sina brott.

Herr talman! Därför är den här internationella skadeståndskommissionen ett väldigt viktigt verktyg. Den gör det möjligt att samla anspråken och lägga grunden för den framtida ersättningen. Framför allt slår den fast den viktiga principen att aggression har ett pris.

Herr talman! Jag vill uttrycka min respekt för det ukrainska folket, för den uthållighet som jag och vi har mött vid varje besök, för den styrka som bärs av människor som har förlorat så mycket men ändå vägrar ge upp och för den värdighet som genomsyrar deras kamp för frihet. Det är en motståndskraft som förpliktar omvärlden att inte vända bort blicken.

Herr talman! Sverige har sedan första dagen stått tydligt på Ukrainas sida, för att det har varit rätt och nödvändigt. Under utrikesminister Maria Malmer Stenergards ledning har Sverige konsekvent arbetat för att stärka Ukrainas sak och för att säkerställa att Ryssland inte kan dra sig undan sitt ansvar.

Det är viktigt. Det handlar nämligen inte bara om Ukraina utan om hela Europas säkerhet. När ett land försöker förändra gränser med våld hotas hela den ordning som har gjort vår kontinent fredlig. Vi har en plikt och en skyldighet att stödja Ukraina i kriget och öka pressen på Ryssland. Men vi ska också vara delaktiga i att säkerställa att den som orsakar förstörelsen ska bidra till att reparera den.

Därför är budskapet kort och koncist, herr talman. Ryssland ska ut ur Ukraina, och Ryssland ska få betala för de brott de begått.

(Applåder)

Herr talman! Det är svårt att inte bli berörd av kollegornas anföranden här i dag. Det är ett viktigt beslut för Ukraina som vi ska fatta om att vi ska tillträda konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission. Konventionen handlar om att Ukraina ska få ekonomiskt skadestånd för de skador som Ryssland har åsamkat landet genom sitt folkrättsvidriga krig, som vi i denna kammare har fördömt om och om igen. Det kommer vi också att fortsätta göra.

Varför är det viktigt att delta i den här konventionen? Det handlar om det moraliska: att Rysslands attack är fel. Genom att inrätta en sådan här kommission kräver vi också att Ryssland ska ta ansvar för de brott de de facto har begått. Det handlar även om ekonomisk kompensation, ett skadestånd, för den skada de har orsakat.

Ukraina har de senaste åren tvingats ta stora lån för att upprätthålla sin ekonomi, sin välfärd och sin förmåga att försvara sig – bara på grund av detta folkrättsvidriga krig. Dessa lån kan, oavsett i vilka former och med vilka förmånliga villkor de är tagna, bli en väldigt tung ryggsäck för Ukrainas kommande generationer att bära. För att ryggsäcken inte ska bli för tung är det viktigt att lösa dessa skulder. Ryssland behöver därför betala skadestånd för det de har orsakat.

Ukraina behöver också stöd och hjälp med den skuldproblematik man har i stort. Det är man långtifrån ensamma om nu. Precis före Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina hade vi covidpandemin, och innan dess hade vi andra typer av kriser som påverkade länder runt om i världen. Nu har vi en ebolakris. Många länder i världen befinner sig därför i en allvarlig situation. De har lånat för att klara av en situation, men ryggsäcken har nu blivit alltför tung att bära.

Vi behöver prata om det här. Och vi behöver fortsätta prata om de frysta ryska tillgångarna. Ryssland har banktillgångar i utlandet som vi har fryst men än så länge inte kommit åt. Jag är stolt över det arbete som Sveriges riksdag har gjort tillsammans med Sveriges regering, i enighet mellan alla partier. Vi har drivit på för och varit så nära att lyckas få loss de frysta ryska tillgångarna. Men vi är inte där ännu. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta den kampen tillsammans framåt.

Herr talman! I detta läge är det också viktigt att påpeka att det den dag återuppbyggnaden börjar ske på allvar och det råder fred är viktigt att den sker på ett rättvist sätt. Många ukrainska sparkonton har tömts, som ett resultat av den folkrättsvidriga attacken. De kan absolut begära skadestånd, men det är viktigt att återuppbyggnaden sker på ett sådant sätt att alla internflyktingar får någonstans att bo, till rimliga hyror och kostnader.

I dag är det väldigt tufft för många ukrainare. Många barn lever i barnfattigdom. Det är frågor vi behöver hantera nu. Men om vi inte har en sådan här skadeståndskommission kommer vi inte heller att klara av att hantera dem på lång sikt. Därför är det här beslutet otroligt viktigt.

Det råder enighet om mycket av det här. Det råder enighet om dagens betänkande. Därför vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Enighet är vad kammaren har visat när det gäller stödet till Ukraina. Det är oerhört viktigt. Vi brukar tala om att vi tillsammans står upp för de blågula färgerna. Och vi står enhälligt bakom Ukrainas modiga kamp för sin frihet, för sina rättigheter och för sin säkerhet men också för vår säkerhet.

Vi har, som framgått, länge sökt vägar framåt. I dag är det den 1 569:e dagen av det aggressionskrig som Ryssland har startat. Det har drabbat den ukrainska befolkningen hårt. Vi är många som på olika sätt har hört deras berättelser och mött och sett deras verklighet. Vi har då helt andra förutsättningar, eftersom vi kan åka tillbaka till Sverige – helt skilda från den verklighet som man drabbas av i Ukraina. Hela samhället har drabbats. Så mycket har bombats och förstörts.

Folkrätten är som sagt grundläggande för svensk utrikespolitik. Folkrätten hör också nära samman med FN och FN:s grundande. Jag hade hoppats att vi skulle kunna nå en annan lösning via FN. Men det är beklagligt att säkerhetsrådet är oförmöget här. I och med Rysslands och Kinas vetorätt är det inte möjligt att komma fram.

Då är jag glad att vi på den europeiska kontinenten å andra sidan, med FN och inte minst MR-konventionen som grund, har skapat vårt eget så kallade FN i form av Europarådet. Jag tycker att det finns skäl att uppmärksamma det. Europarådet har nämligen haft en central roll i att hantera aggressionsbrottet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om inrättandet av skaderegistret, som utgör en del av grunden. Människor i det ukrainska samhället har möjlighet att påtala de brott som har begåtts och att samla bevis. På det sättet kan det läggas en grund för att kunna utkräva rätt.

Insamlingsarbetet är oerhört viktigt. Jag vet många organisationer, företag och annat som har skapats för att försöka ta bevisföringen framåt. Detta är oerhört viktigt, för straffrihet ska inte råda. Detta är centralt.

De drabbade måste ha möjlighet att få skadestånd, att läka och att få rätt när det gäller det orättfärdiga som Ryssland har begått. Att kunna läka är också en viktig grund för att kunna skapa en hållbar fred och en hållbar framtid.

Det är därför väldigt värdefullt att vi har kunnat samlas kring detta. Jag är också glad att Europarådet har möjlighet att tillhandahålla en ram för den här konventionen. Jag är glad att inte bara EU utan även Kanada, Australien och Mexiko deltog som parter i förhandlingarna och att ett antal utomeuropeiska stater som USA, Japan och Colombia deltog som observatörer. Förhandlingarna ledde till den konvention som vi har att ta ställning till senare.

Det här är en internationell mekanism för gottgörelse för de folkrättsstridiga handlingarna i Ukraina. Det som också är viktigt och som har varit en del av Europarådets rättsgrund är att alla ska kunna klaga och få sin sak prövad. Det är basen för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

I det här fallet ska skadeståndskommissionen besluta om skadeståndsanspråk för skador eller förluster orsakade av Rysslands folkrättsstridiga handlingar i eller mot Ukraina sedan den 24 februari 2022. Detta omfattar skador på Ukrainas territorium, inom dess internationellt erkända gränser, alltså Donetsk, Luhansk och Krim, och dess exklusiva ekonomiska zon och kontinentalsockel i enlighet med folkrätten, samt på luftfartyg och fartyg som omfattas av Ukrainas jurisdiktion. Både fysiska och juridiska personer, liksom staten Ukraina, dess regionala och lokala myndigheter och statsägda eller statskontrollerade enheter kan framställa anspråk.

Detta är oerhört viktigt, för på detta sätt kan alla drabbade vända sig till denna skadeståndskommission och kräva gottgörelse. Det är viktigt att vi är med. Det kommer att vara en oerhört tuff och tung resa för denna kommission och för dem som ska pröva alla de ofantliga brott som har begåtts under dessa 1 569 dagar, och det är tyvärr fler att vänta innan man kan börja processen av läkning och rättvisa så att straffrihet inte råder.

Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens proposition om Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Kristdemokraterna står självklart bakom utskottets förslag och välkomnar att Sverige ansluter sig till denna viktiga konvention.

Sedan den 24 februari 2022 har Ukraina utsatts för ett fullskaligt, brutalt och oprovocerat anfallskrig. Rysslands fullskaliga invasion har orsakat en enorm mänsklig tragedi. Människor har dödats, familjer har splittrats, bostäder har förstörts och hela samhällen har lagts i ruiner.

Utöver det mänskliga lidandet har Ukraina drabbats av mycket omfattande materiella och ekonomiska skador. Det handlar dock inte bara om Ukraina utan också om den internationella rättsordningen. Om en stat kan inleda ett aggressionskrig mot ett grannland utan att ställas till svars riskerar det att undergräva de principer som har bidragit till fred och stabilitet i Europa efter andra världskriget.

Folkrätten är inte en samling rekommendationer. Den är ett regelverk, och brott mot detta måste få konsekvenser. Den som orsakar skada ska också hållas ansvarig för skadan. Det är en grundläggande rättsprincip både mellan individer och mellan stater.

Herr talman! Den internationella skadeståndskommissionen är en viktig del av den mekanism som nu byggs upp för att säkerställa att Ukraina får upprättelse. Tidigare har ett internationellt skaderegister etablerats inom Europarådet för att dokumentera de skador och förluster som orsakats av den ryska aggressionen. Sverige var en av de grundande medlemmarna i detta arbete.

Nästa steg är att skapa en institution som faktiskt kan pröva dessa anspråk. Det är precis vad skadeståndskommissionen ska göra. Oberoende experter kommer att bedöma anspråk från enskilda personer, företag, lokala myndigheter och den ukrainska staten. På så sätt skapas en rättslig struktur för att fastställa ansvar och ersättning.

Det är viktigt att understryka att detta inte bara är en symbolisk åtgärd utan ett konkret steg för att säkerställa ansvarsskyldighet. Konventionen slår tydligt fast att Ryssland bär ansvaret för de folkrättsstridiga handlingarna och förväntas finansiera den kompensation som kommissionen beslutar om.

Herr talman! För Kristdemokraterna är stödet till Ukraina både en säkerhetspolitisk och en moralisk fråga. Vi har från första dagen stått bakom ett starkt svenskt stöd till Ukrainas frihetskamp. Vi har gett militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd, men vi måste också bidra till att rättvisa skipas. Fred utan rättvisa riskerar att bli en skör fred. Därför behöver det internationella samfundet skapa mekanismer som säkerställer att krigsförbrytelser, övergrepp och folkrättsbrott inte bara dokumenteras utan också får konsekvenser.

Den konvention som vi i dag behandlar är ett viktigt steg i den riktningen. Det är också positivt att arbetet sker inom ramen för Europarådet och har ett brett internationellt stöd. Redan nu har ett stort antal stater och Europeiska unionen anslutit sig till processen.

Sverige har länge varit en stark röst för folkrätten, för mänskliga rättigheter och för internationell ansvarsskyldighet. Genom att ansluta oss till denna konvention visar vi att dessa principer inte bara är ord utan också något som vi är beredda att omsätta i handling.

Vi står upp för Ukrainas rätt till frihet och självbestämmande, och vi står upp för folkrätten. Vi står även upp för principen att den som orsakar skada också ska hållas ansvarig. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu utrikesutskottets betänkande om Sveriges tillträde till konventionen om en internationell skadeståndskommission för Ukraina. ”Debatterar” är kanske att ta i när vi alla är så eniga. Även Miljöpartiet står såklart bakom utskottets förslag.

Det här är inte bara en juridisk fråga. Det är i grunden en fråga om folkrättens ställning, rättvisa och ansvar i en tid när dessa principer prövas som hårdast.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina utgör ett flagrant brott mot FN-stadgan och den grundläggande principen om staters territoriella integritet. Folkrätten är tydlig: Den som bryter mot internationell rätt ska också bära ansvar för de skador som orsakas. Detta har också slagits fast av FN:s generalförsamling, som tydligt konstaterat att Ryssland måste bära de rättsliga konsekvenserna av sina folkrättsbrott, inklusive genom gottgörelse till Ukraina.

Det är i detta sammanhang som den internationella skadeståndskommissionen blir avgörande. Den är inte bara en administrativ mekanism. Den är ett uttryck för en princip: att aggression inte får löna sig. Genom att ansluta oss skickar Sverige ett tydligt budskap: Folkrätten gäller – även när den utmanas av stormakter.

Herr talman! Om vi lyfter blicken från principerna och ser till verkligheten i Ukraina möter vi ett annat slags argument, ett som är lika obevekligt, nämligen kostnadernas omfattning. Enligt en drygt ett år gammal samlad bedömning från Ukrainas regering, Världsbanken, EU och FN uppgår kostnaderna för återuppbyggnad till omkring 524 miljarder dollar över de kommande tio åren. Nyare uppskattningar från i år pekar till och med på nära 588 miljarder dollar, vilket är nästan tre gånger Ukrainas årliga bnp. Vi talar alltså om en av de största återuppbyggnadsinsatserna i modern historia.

Bakom siffrorna finns hundratusentals förstörda bostäder, miljontals drabbade människor, en energimodell i ruiner efter riktade attacker på kraftverk och elnät och stora skador på infrastruktur såsom skolor, sjukhus och transporter. Det här är inte bara materiell förstörelse; det är ett angrepp på ett samhälles framtid.

Herr talman! Det finns en dimension av kriget som alltför ofta underskattas och som inte alltid syns lika tydligt, nämligen miljö- och klimatpåverkan. Kriget i Ukraina är också ett krig mot naturen. Forskning visar att kriget redan har orsakat över 156 miljarder dollar i miljörelaterade kostnader – och detta är bara en del av den verkliga kostnaden eftersom många effekter först visar sig över tid.

Låt mig ge några exempel:

förgiftade jordar och vatten på grund av tungmetaller, kemikalier och ammunition

förstörda ekosystem och skogar, där bränder och militära aktiviteter skadat över 100 000 hektar natur

massiva utsläpp av växthusgaser, uppskattningsvis 311 miljoner ton koldioxidekvivalenter på tre år, alltså i nivå med flera europeiska länders årliga utsläpp

dammraset i Nova Kachovka, med omfattande översvämningar, spridning av föroreningar och långsiktiga skador på Svarta havet.

Kanske viktigast är att 30 procent av Ukrainas skyddade naturområden har påverkats negativt av kriget. Detta är inte bara en lokal tragedi; det är ett slag mot Europas biologiska mångfald och mot våra gemensamma klimatmål.

Mot denna bakgrund blir skadeståndskommissionen inte bara en teknisk lösning. Den blir ett verktyg för att dokumentera skador, fastställa ansvar och säkerställa ersättning. Det handlar om att skapa en struktur där Ukrainas stat, företag och individer faktiskt kan få upprättelse. Och det handlar om att skapa ett prejudikat: att miljöförstörelse i krig också ska mötas av ansvar.

Herr talman! En fråga som ofta lyfts upp i detta sammanhang är de frysta ryska tillgångarna. Globalt handlar det om omkring 300 miljarder euro i statliga tillgångar som frysts i västvärlden. Inom EU rör det sig om cirka 210 miljarder euro. Det är mycket pengar, men de räcker inte. Om återuppbyggnaden kostar uppemot 588 miljarder dollar och kostnaderna fortsätter att öka är det uppenbart att även ett fullständigt nyttjande av dessa tillgångar inte täcker behoven. Dessutom finns betydande juridiska och politiska hinder, såsom statlig immunitet, rättssäkerhet och internationella finansiella risker.

Därför är det avgörande att vi har en fungerande skadeståndskommission. Den kan koppla samman krav och eventuella framtida utbetalningar, ge struktur åt användningen av frysta tillgångar och bidra till legitimitet i processen.

Men vi måste vara ärliga. Det kommer att krävas mer än så. Internationellt stöd, privata investeringar och långsiktigt samarbete kommer att vara nödvändiga.

För Miljöpartiet är det också viktigt att betona att återuppbyggnaden inte bara handlar om att bygga upp det som förstörts. Återuppbyggnaden måste vara hållbar. Det handlar om att investera i förnybar energi i stället för i fossilberoende system, återskapa förstörda ekosystem, säkerställa rent vatten, ren luft och ren mark och integrera klimatmål i varje steg av återuppbyggnaden.

Krigets förstörelse är enorm, men återuppbyggnaden kan bli en möjlighet att bygga något bättre – en modern, resilient och grön ekonomi i Ukraina.

Herr talman! Betänkandet handlar i grunden om något större än Sverige. Det handlar om det internationella system vi vill leva i – ett system där gränser respekteras, aggression får konsekvenser, skador ersätts och naturen inte betraktas som ett fritt byte i krig. Genom att stödja denna konvention tar Sverige ansvar för att upprätthålla just detta system. Vi står upp för folkrätten, vi står upp för Ukraina och vi står upp för tanken att rättvisa faktiskt måste få kosta – annars kostar orättvisan ännu mer.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! I denna fråga är alla partier överens, och jag instämmer till hundratio procent i det som har sagts av tidigare talare. Liberalerna står givetvis helhjärtat bakom propositionen, för det är oerhört viktigt att en skadeståndskommission för Ukraina kommer på plats.

Efter denna debatt ska vi även debattera betänkandet med den fnösktorra titeln Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Man kan klä saker i byråkratisk och teknokratisk dräkt, men båda ärendena handlar om att Ryssland ska stå till svars för det man har gjort och betala för det man har gjort.

Ett stort aber i sammanhanget är Ryska federationen själv. Man är helt ointresserad av att följa internationell rättsordning och normer. Det är klart att man inte frivilligt kommer att betala till Ukraina, vars invånare man har plågat, torterat och mördat medan man har bombat deras hus och kidnappat deras barn.

Detta leder tillbaka till det som måste vara utgångspunkten i allt vi gör: att Ukraina ska vinna kriget. Den enda möjligheten att ge dem som har fallit offer för den ryska terrorn och det ryska överfallet på Ukraina upprättelse är att kriget tar slut.

Sverige har sedan den 24 februari 2022 bidragit med ungefär 130 miljarder kronor i stöd till Ukraina, varav 100 miljarder i militärt stöd och 30 miljarder i civilt och humanitärt stöd. Det är positivt att det inte råder någon konflikt i det svenska parlamentet eller mellan partierna om Ukrainastödet utan att det i riksdagen finns ett mycket brett, närmast hundraprocentigt, stöd för att fortsätta ge detta stöd, som är helt oumbärligt för Ukraina. Att EU efter valet i Ungern fick igenom de 90 miljarder euro som Ungern tidigare blockerat är också mycket positivt för Ukraina.

Herr talman! Ett viktigt perspektiv, som jag har tagit upp här i talarstolen tidigare, är att vår relation med Ukraina är mycket mer jämlik än vad många tänker. Många tror att en massa länder ger Ukraina allmosor och donationer för att hjälpa Ukraina att stå på benen, ungefär som man gjorde till länder i det globala syd på 70-talet. Men så är det inte, utan relationen med Ukraina är som sagt mycket mer jämlik.

Ukraina har, genom de erfarenheter kriget inneburit, skapat Europas starkaste armé. Genom innovation och utveckling och genom krigets fasor har Ukraina på olika sätt, genom denna innovation, skapat kunskap som kommer att vara oumbärlig också för alla oss andra framöver. Det innebär att alla investeringar och all hjälp till Ukraina ger något tillbaka till oss.

Om kriget regionaliseras och kommer upp mot våra breddgrader kommer Ukrainas teknik på till exempel drönarområdet att vara helt avgörande för länder i Baltikum och även för oss här i Sverige. Relationen med Ukraina är alltså mycket mer jämlik än man kan tro, och vi måste se Ukraina som en jämlik part.

Ur det perspektivet är det viktigt att påpeka att de uppoffringar som Ukraina gör för alla oss andra innebär ett lidande som ukrainarna utstår men som inte vi utstår. De utstår detta lidande för hela vår kontinent och hela vår rättsordning.

Något som är jätteviktigt och som en tidigare talare nämnde är att det här handlar om moral och etik men också om folkrätten och våra internationella regelverk. Det handlar om att vi står bakom Ukraina och att ukrainarna – människor av kött och blod, själva subjektet i det här, 40 miljoner ukrainska medborgare – ska få upprättelse och skadestånd för det de har drabbats av.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)