Sveriges genomförande av Agenda 2030

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Fru talman! Världens länder har genom Agenda 2030 åtagit sig en omfattande resursmobilisering för att uppnå globala mål om hållbar utveckling, avskaffande av extrem fattigdom, minskad ojämlikhet och en ambitiös ansats för att möta klimatfrågan. Agenda 2030 är ju i allt väsentligt en tillväxtagenda, för ska alla de 17 målen och 169 delmålen uppfyllas krävs resurser - ytterst genom egen, hållbar kraft.

Därför borde mer tankeverksamhet läggas på hur välstånd skapas. Välstånd är inget som uppstår utan något som människor och företag skapar, i jordens alla länder. Länder med låg korruption och stabila institutioner, där människor vet att pengarna de betalar in i skatt används till medborgarnas fromma, har förutsättningar för tillväxt och för att själva skaffa sig möjligheter. För de fattigaste länderna handlar det om behov av en årlig bnp-tillväxt på 7 procent och att småskaligt jordbruk ska förmås att skala upp sin produktion. Det tål därför att upprepas att Agenda 2030 är en tillväxtagenda.

Sverige kan sägas gå i bräschen inom vissa områden, men nationellt behöver vi fortfarande trappa upp ordentligt på andra områden där vi dessvärre inte kan sägas ligga i framkant. Ska vi vara trovärdiga i vår kritik mot andra länder måste vi också våga vara självkritiska inför våra egna samhällsproblem. Ett anklagande finger kan inte bara riktas utåt utan måste även riktas inåt, mot oss själva.

Fru talman! Ta mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen som exempel. Det är sammankopplat med grundläggande frågor om samhällskontraktet och medborgarnas tillit till institutioner och statsförvaltning. Dess första delmål stipulerar behovet av att minska alla former av våld och dödligt våld, vilket SCB konstaterar att Sverige inte uppfyller givet ökningen av dödligt våld under senare år. Regeringen i Sverige behöver intensifiera och höja den nationella ambitionsnivån där vårt land ligger långt ifrån att nå målen. Kampen mot våldet och brottsligheten är inte bara rätt i sak och efterfrågad av medborgarna, utan den medverkar också till Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Fru talman! Coronapandemin förändrar världen. Den har givetvis också påverkat förutsättningarna att nå de globala målen till 2030. Pandemin har blixtbelyst behovet av internationellt samarbete, inte minst det globala hälsoarbetet. De ekonomiska och sociala konsekvenserna i spåren av hur världen har hanterat pandemin är svåra att överblicka, men klart är att många företag går på knäna, att tillväxten sjunker och att de för en del fattigare länder så viktiga remitteringarna - det vill säga pengar som skickas hem - minskar kraftigt under år 2020.

Det finns anledning att oroa sig för svält, och med bristen på mat kommer sociala konvulsioner. Fler länder kommer att bulta på Världsbankens portar. Det intressanta är att samma partier och politiker som snabbt ropar på bistånd för att mildra konsekvenserna av detta samtidigt visar en sådan oförmåga att förstå att det är ännu viktigare att snabbt få igång ekonomierna och ha en politik för ökad tillväxt globalt.

Fru talman! Coronapandemin har accelererat delar av digitaliseringen, vilket för många i Sverige som arbetar hemifrån kanske främst gör sig påmint genom otaliga möten via Skype, Zoom, Teams, Kudo och allt vad det heter. Förändringarna inom detta område går snabbt. Digitaliseringen kommer att innebära ökade möjligheter att uppnå Agenda 2030, men den kommer också att ställa svåra frågor om hantering kring allt från etik till säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Regeringen skriver själv: "Genom att ta tillvara de möjligheter som digitalisering ger skapas förutsättningar för hållbar till växt och god konkurrenskraft."

Teknikföretagen lyfter bland annat upp det faktum att digitaliseringen saknades i Agenda 2030-delegationens slutbetänkande. Flera andra remissvar har också tagit upp digitaliseringens betydelse, exempelvis vårt stora, globala företag Ericsson. Låt mig därför vara väldigt tydlig med följande: Företagens roll är avgörande för förmågan att uppnå Agenda 2030. Regeringen nämner näringslivets förmåga att driva agendan framåt. Moderaterna vill betona näringslivets centrala betydelse och se en tydligare roll för företagande och innovation i arbetet med agendans globala genomförande. Framgångsrika vacciner, innovativa lösningar för klimatet och smarta digitala lösningar för sjukvården skapas av privata företag.

Fru talman! Klimat- och miljöfrågan känner inga gränser. Därför är det svenska klimatmålet förankrat i ett globalt perspektiv, och det är därför Sveriges nationella klimatmål inte får uppnås genom att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. Svensk klimatpolitik ska göra skillnad på riktigt, och klimatmålen i Agenda 2030 ska nås. Då kan inte denna centrala princip frångås.

En viktig del av det svenska genomförandet av Agenda 2030 är bistånds- och utvecklingspolitiken. Det är inte bistånd som driver utveckling. Åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt, internationell handel och ett förbättrat företagsklimat är helt avgörande för att nå både målen för biståndspolitiken och målen för Agenda 2030. Det traditionella utvecklingsbiståndet måste ha som långsiktigt mål att en dag inte längre behövas. Men den andra delen av biståndet, det humanitära, kommer alltid att behövas. Här kan och ska Sverige vara med och bidra.

I sammanhanget är det viktigt att konstatera att Agenda 2030 saknar skarpa skrivningar kring demokrati. Sverige behöver därför utöver Agenda 2030 vara en fortsatt stark röst för demokrati, för rättsstatens principer och för mänskliga rättigheter i hela världen.

Fru talman! Det är välkommet att finansutskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen vartannat år ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen. Detta var något som även utrikesutskottet lyfte i sitt yttrande över betänkandet, och det är något som Moderaterna önskat i den motion vi väckt i detta ärende - i likhet med Vänsterpartiet. Vi kan konstatera att vi nu får riksdagen med oss på detta.

Om resultatredovisningen endast skulle ha lämnats en gång per mandatperiod, som regeringen först ville, hade vi kunnat få en situation där endast två resultatredovisningar ges innan agendan är tänkt att vara genomförd. Det finns också anledning att betona vikten av att regeringen styr myndigheterna samstämmigt, med tydliga instruktioner om hur de ska arbeta och rapportera utifrån agendan.

Vi moderater vill ta Agenda 2030 på absolut största allvar. Då måste formuleringarna leda till handling, och det måste finnas en genuin vilja att förverkliga ambitionerna både i Sverige och globalt. Därför finns det också anledning att påminna oss alla om tiden. Om några dagar övergår år 2020 - som vi inom parentes kan säga mycket om i dessa pandemins tider - i 2021. Klockan tickar mot år 2030.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 1 angående Sveriges genomförande av Agenda 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Som en förtida julpresent tänkte jag dessutom deklarera att jag kommer att avstå från att begära replik på mina kollegor.

Fru talman! Agenda 2030 är ett FN-program med syfte att åstadkomma långsiktig och uthållig global utveckling. Agendan har undertecknats av samtliga FN-medlemsländer. Den är inte bindande, så att alla har skrivit under den betyder inte att alla kommer att kämpa för den.

När man läser om Agenda 2030 i massmedierna kan man få intrycket att den bara handlar om klimat och miljö i snäv bemärkelse, men Agenda 2030 är faktiskt väldigt bred. De 19 utvecklingsmålen handlar om fred, fattigdomsbekämpning, att stoppa svält, utbildning av god kvalitet, förbättrad miljö, minskade koldioxidutsläpp, ökad jämställdhet och jämlikhet, säker och billig energi, ekonomisk tillväxt, behovet av att utveckla industri, näringsliv och infrastruktur - som föregående talare nämnde - samt minskade ekonomiska klyftor, säkra arbetsplatser med mera.

Sverige ligger sedan länge långt framme på de flesta av dessa områden. Det stora undantaget är väl målet Hav och marina resurser, där Östersjön fortfarande kräver väldigt mycket åtgärder av länderna runt omkring, däribland Sverige.

Låt mig ta några exempel på hur bra Sverige ligger till:

Sveriges utsläpp per capita av koldioxid ligger 33 procent under snittet i EU och 10 procent under världsgenomsnittet, inklusive fattiga länder. Detta kan vi tacka vattenkraften och kärnkraften för sedan mer än 40 år.

Ett annat exempel är biologisk mångfald. Oerhört få arter har försvunnit från Sverige. Det fåtal arter som ändå har försvunnit i vårt land levde till helt övervägande del i brutna ädellövskogslandskap vid Sveriges absoluta sydgräns. Stora insatser görs för att stötta sådana arter och deras viktiga miljöer.

Beträffande ekonomiska klyftor har Sverige lägst andel låginkomsttagare i EU - 3,6 procent av de anställda i Sverige räknas som låginkomsttagare. Tyvärr ökar andelen, och det är oroande.

Jag vill på det här sättet visa att Sverige är ganska ledande.

Då kan man ju befogat ställa frågan: Ska vi lägga krut på Agenda 2030 när vi redan ligger så bra till? Vårt svar är: Ja, men sansat, och med våra egna aktuella problem för ögonen.

Agenda 2030 är till sin natur ordnad uppifrån och ned. Högst upp finns FN och dess organisationer, som inte minst arbetar med de biståndsrelaterade delarna av agendan. På nivån staten Sverige beskriver regeringen i sin proposition hur den vill styra upp Sveriges arbete efter agendans regelverk. Regeringen ger länsstyrelserna rollen att driva på regioner och kommuner.

Fru talman! I min kommun finns det partier som talar om att Agenda 2030 helt ska genomsyra kommunens arbete. Det gör mig ganska paff. Agenda 2030 är inte en svensk grundlag och ska inte så vara. Det är en internationell viljeyttring och ett program bland andra.

Sveriges kommuner ska utmärkas av självstyre med målet att förbättra livet på kort och lång sikt för medborgarna. I min kommun är aktuella frågor just nu - förutom förstås att ha råd med skola, vård och omsorg - att ha kvar eller stänga byskolor, att höja kvaliteten på skolundervisningen, att få företag att trivas i kommunen så att vi får jobb och skattemedel samt att öka andelen närproducerad mat i kommunens kök eftersom vi vill hålla landskapen öppna och artrika. Andra kommuner behöver prioritera att minska brottsligheten och att förbättra integrationen högst, vilket förstås är viktigt även i min kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Alla dessa mål går att motivera med Agenda 2030, men jag vill understryka att det inte är därför vi jobbar med dem. Poängen jag vill göra är att initiativen ska komma underifrån, där man bäst vet vilka de största behoven är. Varje kommun har sina största behov.

Med det sagt inryms många av kommunernas problem även i Agenda 2030, och vi kan beskriva dem i termer av agendan - dock under förutsättning att det inte försvårar kommunernas arbete.

Regeringen lägger mycket ansvar på länsstyrelserna för att driva igenom Agenda 2030 mot kommunerna. Det tycker vi leder till toppstyrning. Regionreformen utgår från att utvecklingsarbete ska ligga på regionerna snarare än på länsstyrelserna. Länsstyrelserna är statliga, men regionerna styrs av regionalt folkvalda, liksom kommunerna av sina folkvalda. Därför kan det vara rimligt att regionerna och kommunerna driver arbetet men att länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller uppföljning av Agenda 2030.

Fru talman! För att gå uppåt i hierarkin igen och titta på statens arbete med Agenda 2030 är teknisk utveckling, industri, näringsliv och handel viktiga uppgifter. Sverige måste vara en stark ingenjörsnation. Om vi ska kunna bidra till global uthållig tillväxt behöver vi utbilda många fler ingenjörer, som kan utveckla tekniska lösningar vilka kan användas både här och i andra länder.

Vi måste också skapa goda förutsättningar för investeringar i ny teknik. Regeringens stöd till vätgasreducerat järn genom Hybritprojektet är ett mycket bra exempel, men regeringens ambivalenta hållning till skogssektorn är däremot ett stort orosmoln.

Sveriges bistånd måste i högre grad än i dag prioritera att hjälpa fattiga länder att få igång produktion som kan ge dem tillträde till världsmarknaden och därmed en varaktig ekonomisk utveckling.

Regeringen talar gärna om konkreta mål beträffande klimatåtgärder, och det är bra. Om inte regeringen låter EU sätta käppar i hjulet för Sverige vad gäller taxonomin för gröna investeringar, om inte regeringen själv skapar fortsatt osäkerhet för skogsägarna och om inte regeringen själv ställer upp orimliga räknesätt för vad som är nettoutsläpp av växthusgaser är jag helt och fullt övertygad om att vi kommer att klara målet nettonoll till 2045.

Men i Agenda 2030 finns även andra mål som knyter an till andra problem vi har Sverige - skyhög arbetslöshet bland unga, skjutningar på öppen gata, rån av barn runt deras skolor, kö till fängelserna och en coronakris som ännu inte har nått sin kulmen.

Det globala utvecklingsmålet nummer 11 handlar om hållbara städer. Delmålet 11:1 föreslår att alla invånare ska bo i en säker bostad 2030. Här har vi mycket att jobba med. Sverige har enligt polisen 60 utsatta områden och 22 särskilt utsatta områden. Här behövs väldigt tydliga och tidssatta mål, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Regeringen vill att Sverige ska vara internationellt ledande igenomförandet av Agenda 2030. Sverige brukar ju försöka ligga främst i internationellt högprofilerade frågor. Från Sverigedemokraternas sida kan vi dock faktiskt tänka oss att lämna över ledartröjan till Danmark, Finland eller Norge. De ligger alldeles i hälarna på oss, men de har mindre akuta samhälleliga problem än vi här hemma vad gäller såväl corona, misslyckad integration och hög gängbrottslighet som brister i skolan. Om så krävs kan vi alltså med tillförsikt rikta in oss på att vara en god medspelare i klungan precis bakom våra duktiga grannar, samtidigt som vi fokuserar på våra akuta problem och på frågor som rör utbildning, utveckling och förutsättningarna för vårt näringsliv i framtiden.

Fru talman! De globala målen är den mest ambitiösa agenda för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit. De finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till 2030: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen.

Genom de globala målen för hållbar utveckling kan det här bli verklighet. Det är något som alla länder behöver arbeta med. Det är något som kräver engagemang här och nu för att vi ska uppnå målen om bara ett decennium. Att jag personligen vurmar lite extra för mål nummer 7 om hållbar energi för alla är nog ingen hemlighet.

Det verkar däremot som om regeringen inte riktigt vill kännas vid två av målen. Nummer 8 talar om ekonomisk tillväxt, och nummer 9 talar om företagande och innovationer - två delar som är helt avgörande för att vi ska klara övriga delar av utmaningarna.

Tyvärr behöver vi gång på gång förklara för regeringen att det vore lämpligt att hjälpa företag som genomlever den nuvarande krisen. Vi behöver också förklara för delar av regeringen att det där med ekonomisk tillväxt är klokt eftersom vi annars cementerar rådande strukturer och inte klarar av att frigöra resurser för förbättring.

Det är också därför som vi väljer att reservera oss till förmån för den motion som just beskriver näringslivets viktiga gärning för att uppnå de globala målen. Jag yrkar därmed bifall till reservation 3. En mer förstående regering hade lagt större vikt vid de frågorna.

I propositionen understryker regeringen att agendan ska integreras i ordinarie processer och att arbetet med att genomföra redan beslutade riksdagsbundna mål är avgörande för genomförandet av agendan. Ändå är regeringen inte beredd att se över det nationella miljömålssystem som vi har för att integrera den globala målen, som alla länder arbetar med, för att få en bredare syn på hållbarhet.

Fru talman! Agenda 2030 är något som engagerar många. Runt om i Kommunsverige har arbetet pågått ganska länge, inte sällan med centerpartister i spetsen. Det är för mig lite förvånande att regeringen inte förrän nu har lyckats presentera en strategi för genomförandet på nationell nivå.

Målen ska uppnås om bara ett decennium, och det är inga små frågor vi talar om. Det är välkommet att vi nu har en agenda på bordet, bokstavligt talat, som trots ett antal reservationer i delar har en tämligen bred uppslutning. Kan regeringen lyssna på samtliga tre hållbarhetsgrunder, alltså inte bara de miljömässiga och sociala utan också den ekonomiska, kommer uppslutningen att bli ännu större och arbetet gå ännu fortare. Det ser jag fram emot framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Just därför är jag glad över att finansutskottet ger regeringen i uppdrag att rapportera om utvecklingen betydligt tydligare och oftare än vad regeringen själv har föreslagit. Då kan vi granska regeringens arbete, oavsett vem som sitter vid makten, och driva på för en mer hållbar utveckling.

Med det får jag önska kollegor och den oförtröttliga Riksdagsförvaltningen god jul!

Fru talman! När man 2015 antog Agenda 2030 var det en ambitiös överenskommelse för hållbar utveckling. Man satte stora och långtgående mål som skulle uppfyllas på 15 år. Till 2030 skulle världen utrota både hungern och fattigdomen liksom bekämpa klimatförändringarna och rädda våra hav. Det var stora ord som vi i dag kan se inte lett till den handling som är nödvändig för att nå målen, och det är dags att walk the talk.

Vänsterpartiet välkomnar den proposition om Sveriges genomförande av Agenda 2030 som regeringen nu lagt fram. Det är bra att Sverige har en tydlig plan för hur vi ska arbeta med att nå målen, och med tio år kvar och storslagna mål förstår vi att det är nödvändigt att ha en tydlig väg framåt.

Vänsterpartiet menar däremot att ambitionsnivån i arbetet med Agenda 2030 är för låg. Ska Sverige fortsätta vara i framkant krävs betydligt bättre verktyg och en högre ambitionsnivå samtidigt som regeringen tydligt kan visa att agendans måluppfyllelse går åt rätt håll på det nationella såväl som det internationella planet. Det kan regeringen svårligen göra i dag.

I Sverige ökar den ekonomiska ojämlikheten. De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen nås inte, och flera går också i negativ riktning samtidigt som våld och kränkningar, som i stor utsträckning drabbar kvinnor, inte heller minskar.

Vänsterpartiet föreslog i följdmotionen till propositionen att uppföljningen av Agenda 2030 skulle ske mer frekvent än vad regeringen föreslår. Vi är nöjda med att ha fått gehör och en samsyn i riksdagen för behovet av tätare rapportering från regeringen till riksdagen.

Uppföljningen av genomförandet utgör en viktig del av arbetet med Agenda 2030, eftersom den möjliggör att stater kan hållas ansvariga för att förverkliga de åtaganden som följer av agendan. Genom en tätare resultatredovisning med rapportering vartannat år får vi en tydligare väg mot måluppfyllelsen. Allt annat är otänkbart.

Genomförandet och uppföljningen förutsätter också att alla samhällssektorer och aktörer samverkar och är engagerade i problemformuleringar och lösningar. Civilsamhällets aktörer är oumbärliga för främjandet av mänskliga rättigheter, demokrati och en hållbar utveckling.

Vänsterpartiet delar därför Agenda 2030-delegationens förslag i dess slutbetänkande om propositionen om att Sverige behöver ett Agenda 2030-forum. Förslaget innebär att regeringen arrangerar ett nationellt forum för att förankra rapporteringen och inhämta kunskap från olika sektorer och aktörer inför de tillfällen då Sverige lämnar en fördjupad nationell rapportering till FN:s högnivåforum.

Vänsterpartiet menar också att det behövs en aktör som har det nödvändiga helhetsperspektivet för att vi ska klara genomförandet. I nuläget finns ingen sådan. Agenda 2030-delegationen föreslår i sitt svar en kommitté med uppdrag att fram till 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder. Vänsterpartiet delar delegationens syn på att en sådan kommitté behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Att det behövs ett helhetsperspektiv blir också tydligt när man pratar om agendans målkonflikter men även politikens och samhällets målkonflikter med agendan. Trots att det har gått 17 år sedan PGU antogs och riksdagen samtidigt slog fast att svensk politik måste vara samstämmig är det uppenbart att svensk utvecklingspolitik fortfarande inte är just det. De stora målkonflikterna och hindren kvarstår. Här kan nämnas vapenexporten, EU:s jordbrukspolitik och skatteflykten som några exempel.

Regeringen har under mandatperioden tagit eller aviserat politiska beslut som går emot målen i PGU. Oviljan att stå bakom land-för-land-rapportering på EU-nivå, avtalet med Turkiet för att stoppa människor på flykt, åtstramningarna av de svenska asyllagarna, exportsatsningar riktade till diktaturer, försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och den otillräckliga lagstiftningen för att begränsa vapenexport är några av problemen.

Agendan handlar inte bara om global utvecklingspolitik, utan åtagandena i handlingsplanen gäller även på nationell nivå. I svensk inrikespolitik finns i dag stora målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030.

Det handlar bland annat om skattesänkningar för välbeställda som urholkar välfärden och ökar ojämlikheten, vilket är något som Oxfam i en ny rapport visade också är en betydande faktor när det gäller att driva på fortsatta klimatförändringar.

Det handlar om målkonflikter mellan den fortsatta tillväxten, hur vi når ett välmående samhälle efter 2030 och det vi måste göra för att just klara klimatet. Det handlar också om målet för hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt förändringen av arbetsrätten i relation till agendans mål om anständiga arbetsvillkor för alla, för att nämna några saker.

Vänsterpartiet konstaterar att trots att Agenda 2030 med sina 17 globala mål för hållbar utveckling har jämställdhet både som ett eget mål och som ett perspektiv som ska genomsyra hela agendan saknas en feministisk analys av regeringens förslag på Sveriges genomförande.

Kvinnors rättigheter är en helt avgörande nyckel till utveckling. Det är avgörande att kvinnor i fattiga länder tillåts sätta dagordningen för arbetet med jämställdhet i utvecklingspolitiken och att Sverige verkar för att kvinnor finns representerade och inkluderas i alla former av beslutsprocesser.

Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet anser därför att regeringen, som utger sig för att vara feministisk, bör återkomma med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030.

Vänsterpartiet kan konstatera att Agenda 2030 med sina 17 mål och 169 delmål inte är en buffé där man kan välja att genomföra de åtgärder som behövs för att nå de mål som faller sig lättast att nå. Att börja plocka de lågt hängande frukterna är väl gott så, men till slut behöver även Sverige ta sig an de stora frågorna bortom orden.

Sverige når, som nämnts tidigare, inte ens sina egna uppsatta miljömål. De är mål som, om vi når dem, skulle göra att vi i stort skulle nå flera av Agenda 2030-målen om klimat, miljö och vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

När det gäller klimatet, den ekonomiska ojämlikheten, anställningstryggheten, människor som lever i utanförskap och en god utbildning för alla är vi inte på väg åt rätt håll. Sverige har varit ett ledande land i de här frågorna. Regeringen och riksdagen behöver hålla i det här arbetet för att se till att det fortsätter att vara så.

Agenda 2030-arbetet belyser det som vissa ser som en klyscha men som i det här fallet är så sant: Bara tillsammans - alla medborgare, alla samhällets delar och i slutänden alla nationer - kan vi gå i mål med Agenda 2030. Låt oss då göra det.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Vi är beroende av varandra. Vi har ett ansvar för varandra. Det ansvaret sträcker sig bortom kulturella och geografiska gränser. Vi kristdemokrater menar att det är centralt att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det är därför en viktig sak när kammaren röstar igenom ett övergripande riksdagsbundet mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 med en samstämmig politik.

Men det räcker inte med det som sker här i kammaren. Genomförandet måste ske varje dag, av oss alla. Vi behöver arbeta hårt för att nå målen på global, nationell, regional och kommunal nivå. Mycket görs i dag. Många initiativ tas för att öka inkludering, för att minska utsatthet och fattigdom och för att bekämpa klimathotet. Men vi har fortfarande en lång väg att gå.

Om vi ser till Sverige kan vi se att SCB i sin uppföljning av Agenda 2030 förra året konstaterar att det finns stora utmaningar i genomförandet. En av dessa är ojämlikheter mellan olika grupper. De minskar inte utan ökar på flera områden. Därför fokuserar SCB i årets rapport helt på frågan om ojämlikhet utifrån principen att inte lämna någon utanför.

En mörk bild målas upp, inte minst vad gäller barnens situation. Barns hälsa i Sverige är inte jämlik. Det uppskattas att 10 procent av svenska barn kan ha utsatts för psykisk eller fysisk misshandel eller vanvård. Många barn upplever att de blir utsatta för nätmobbning. Det är något som ingen ska behöva drabbas av.

SCB visar också att utbildningsnivå, kön och huruvida man lever ensam eller inte kraftigt påverkar livslängden i Sverige. Högutbildade, sammanboende kvinnor lever längre. Men kvinnor och flickor drabbas också oftare av psykisk ohälsa. Det gäller också personer som inte förvärvsarbetar, som är låginkomsttagare eller som har en intellektuell funktionsnedsättning.

Vi kan också se att fler är oroliga för överfall och hot i områden med socioekonomiska problem och att det sker fler allvarliga brott där jämfört med i övriga områden. Det här är bara ett axplock av de ojämlikheter som framkommer i rapporten. Det är mycket oroande läsning som visar att vi behöver förbinda oss att jobba ännu hårdare för att nå målen.

Fru talman! Att debattera och diskutera frågor kopplade till Agenda 2030 kan inte vara mer aktuellt, särskilt inte ur ett globalt perspektiv. Rekordhetta i Australien, skogsbränder i Kalifornien och cykloner i Moçambique är bara några exempel på hur extremväder som följd av klimatförändringar nyligen har skapat förödelse och drivit människor på flykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

The Lancets senaste årsrapport om hur klimatförändringarna påverkar den globala hälsan visar en dyster framtid. Forskarna varnar för att om vi inte hejdar klimatförändringarna nu kommer vi att se mer matbrist, värmerelaterad dödlighet och ökad förekomst av infektioner, vattenburna sjukdomar, stormar och bränder.

Pandemin har förvisso tillfälligt minskat klimatutsläppen, men det finns andra effekter av pandemin som oroar och som riskerar att medföra bestående negativa hälsoeffekter och ökad fattigdom. Nu i veckan rapporterade Rädda Barnen att många års arbete mot undernäring riskerar att gå förlorat då produktionen av mat har minskat under pandemin och matpriserna har drivits upp.

Skolstängningar har inneburit att många barn har förlorat inte bara den värdefulla skolgången utan i fattiga länder kanske sitt enda mål mat om dagen. Den akuta hungern beräknas att på grund av pandemin fördubblas i år, till att drabba 265 miljoner människor. Årets Nobelprisvinnare World Food Programme behövs mer än någonsin. Det är bra att de nu satsar stort på att motverka den utvecklingen och att Sverige stöder detta arbete.

Tyvärr går utvecklingen bakåt på flera områden. Världsbanken uppskattar att mellan 88 och 115 miljoner människor kommer att hamna i extrem fattigdom under 2020, och siffran fortsätter att öka till 150 miljoner under 2021. Det är ett trendbrott i helt fel riktning. De senaste tjugo åren har fattigdomen stadigt minskat, men nu ökar den alltså. Förutom att fler tvingas leva i extrem fattigdom blir konsekvensen att vi backar även på andra områden.

Rädda Barnen varnar för att fler barn hamnar i barnarbete och barnäktenskap när familjer tvingas hitta olika vägar till försörjning. IMF varnar för att pandemin kan spä på konflikter och social oro när konkurrensen ökar om resurserna. De visar att tidigare pandemier har skapat en ond spiral av ekonomiskt trångmål, ökande ojämlikhet och social oro i de mest drabbade länderna.

Förutom att en växande fattigdom skapar mänskligt lidande påverkar den även oss. Världsbanken uppskattar att åtta av tio av de som nu halkar tillbaka till extrem fattigdom lever i medelinkomstländer. De länderna är viktiga delar i globala värdekedjor och kommer att kunna ha stor påverkan även på ekonomier i västvärlden.

Fru talman! Den ekonomiska krisen blir också värre och svårare att bekämpa i många fattigare länder. Förutom den minskade ekonomiska aktiviteten i ekonomin på grund av restriktioner och nedstängningar minskar inflödet av pengar till länderna. Dels minskar så kallade remitteringar från släktingar som bor och arbetar i rikare länder, dels riskerar biståndet att sina när givarländerna också går igenom ekonomisk kris.

Det behöver vi göra vad vi kan för att motverka. Jag är stolt över att vi från svenskt håll fortsätter att hålla fast vid enprocentsmålet. Just nu är det särskilt angeläget. Vi är också hängivna arbetet med Agenda 2030 i dag.

Vi står förstås inte ensamma i detta arbete. Vi kan bara bekämpa fattigdom, avvärja klimatkrisen och nå övriga mål i Agenda 2030 tillsammans. Det är därför positivt att USA:s kommande president har annonserat att landet kommer att återansluta till Parisavtalet. En lång rad länder redovisar positiva saker i samband med implementeringen av Agenda 2030. Men det finns mycket kvar att göra. Vi behöver se över skuldavskrivningar för de fattigare länderna för att inte lägga sten på redan tung börda. Vi har sett att de länderna har haft sämre chanser att låna till den typ av kraftiga ekonomiska stimulanser som vi, västvärldens länder, har kunnat göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

IMF rapporterar att covid-19-relaterade stimulanser i Afrika söder om Sahara uppgår till ungefär 3 procent av bnp i snitt. Det är av redan låga bnp-siffor och betydligt mindre än andra länders stimulanser. Det kommer naturligtvis att slå mot långsiktiga tillväxt- och utvecklingsmöjligheter och mot jobb, företagande och innovationer i de länderna. Vi behöver nu göra vad vi kan för att hjälpa de människorna och de ekonomierna att komma på fötter för att vi och de ska kunna återgå till den positiva trend gällande fattigdomsbekämpning som rådde före pandemin.

Fru talman! Kristdemokraterna välkomnar regeringens intention att ta arbetet med att genomföra Agenda 2030 vidare. Vi anser dock att det nya målet för arbetet bör följas upp och redovisas till riksdagen oftare än vad regeringen föreslår. I stället för en gång per mandatperiod bör redovisningen ske vartannat år, så som i dag sker med Sveriges politik för global utveckling, PGU. Det är därför bra att utskottet har kommit överens om och är enigt om detta. Det är också i linje med Kristdemokraternas motion.

Eftersom det nya målet för Agenda 2030 ersätter vissa men inte alla mål inom PGU vill vi från Kristdemokraterna också lyfta upp vikten av att dessa övriga delar, framför allt mål och inriktning för utvecklingssamarbetet, inte tappar i fråga om uppföljning. Att säkerställa att detta arbete följs upp och utvärderas noggrant är centralt för oss. Ett effektivt och ändamålsenligt bistånd som kommer de mest behövande till del bygger på möjligheten att följa upp och utvärdera politikens genomförande.

Jag yrkar därför bifall till vår reservation nummer 7.

Kristdemokraternas utgångspunkt för politiken bottnar i varje människas värde och rätt till värdighet, som inte begränsas av nationsgränser. Denna övertygelse om vårt solidariska ansvar för varandra behövs för att göra det som krävs för att genomföra Agenda 2030.

Fru talman! I år är det första året sedan 1998 som den extrema fattigdomen ökar sett till antalet människor på vår jord. I oktober räknade man med att det i år kommer att kunna vara så många som 115 miljoner människor som lever i extrem fattigdom. Siffran kommer efter coronakrisen att ha ökat från runt 8 till runt 9 procent. Det är fruktansvärt många människor som lever i en otroligt utsatt situation och en extrem ofrihet. För det är klart, fru talman, att den som är extremt fattig och inte har resurser nog att klara sig också är den som är kanske allra mest ofri på vår planet.

Fru talman! Vi står också som människor inför extremt stora utmaningar när det gäller klimatet. Det är ingen hemlighet att Sverige har en ambitiös politik när det gäller klimatet, och det är bra. Men det är också uppenbart att både vi och hela världen behöver göra mer, arbeta hårdare, innovera mer, företaga mer och öka vårt välstånd så att vi kan investera mer om vi vill rädda klimatet, men också om vi vill lyfta människor ur fattigdom.

Fru talman! Det är märkligt att det i Sverige finns tillväxtkritiker - människor som är kritiska till att vi ska ha mer resurser att lägga på att lyfta människor ur fattigdom och till att vi ska ha mer resurser till att bygga klimatsmarta energilösningar och till att lyfta oss människor ur vårt erbarmliga tillstånd när det gäller klimatfrågan. När människor arbetar kallas det nämligen ekonomi, och när människor producerar mer i år än vi gjorde förra året kallas det tillväxt. Och, fru talman, om vi ska lösa klimatkrisen, lyfta människor ur fattigdom och uppnå vartenda ett av de så viktiga målen i Agenda 2030 kommer vi att behöva ordentligt med tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Fru talman! Jag är också oroad för detta ur perspektivet att coronakrisen har slagit hårt inte bara mot ekonomier och människor som redan från början varit socialt eller ekonomiskt utsatta utan mot ekonomin i hela världen. Detta innebär att många länder funderar på sina utgifter, och biståndet hamnar i skottgluggen för alltför många länder som borde vara med och bidra till att lyfta människor runt om i världen och till att uppnå Agenda 2030-målen.

Jag är glad för att Liberalerna är en av de tydligaste rösterna i Sveriges riksdag för enprocentsmålet för biståndet. Men jag menar också att vi, som levande i en välfungerande demokrati och som ett land som är en viktig del av världens ekonomi, kommer att behöva ligga på och driva på andra länder - för att ekonomierna runt om i världen ska fortsätta att vara öppna så att vi kan få mer resurser nästa år än i år men också för att även andra ska ta ansvar i biståndspolitiken.

Fru talman! Liberalerna har en reservation, nummer 5, och smidigt nog handlar den också om mål nummer 5. Jag yrkar naturligtvis bifall till den. Det handlar om jämställdhet. Om vi ska lyfta människor ur fattigdom och se till att fler runt om i världen får utbildning och får leva sina liv i frihet och att flera av de andra målen i Agenda 2030 uppnås kommer det nämligen att behövas mycket mer arbete för jämställdheten.

Fru talman! Det finns en kritik mot Agenda 2030-målen, och det är inte så märkligt. Det är inte okomplicerat när alla världens länder ska försöka komma överens om gemensamma mål för en hållbar utveckling. Det är klart att vissa saker är svåra att få med på en sådan agenda.

Ett sådant område, där Agenda 2030 faktiskt inte räcker hela vägen, är kraven på demokrati. Det finns några mål som berör demokrati, men det berörs inte tillräckligt tydligt i agendan. Ska man uppnå demokrati och jobba med demokratifrågan inom ramen för Agenda 2030 - sprida demokrati och på så sätt ge människor de verktyg som behövs för att skapa frihet - är det helt oskiljbart från demokratifrågan att också jobba mer med jämställdhet.

Vi har förslag i vår reservation som handlar om hur Sverige kan driva jämställdhetsagendan, både i FN och gentemot andra länder. Det handlar om att ta viktiga initiativ för att kvinnor ska få en större och mer betydande roll i konstitutionsbyggande och demokratiseringsprocesser runt om i världen. Det handlar om att kvinnor ska vara mer representerade i parlament runt om i världen. Och, fru talman, det handlar helt enkelt om att ge människor frihet, oavsett vilket kön de råkar ha.

Fru talman! Detta är ytterligare ett skäl till att biståndsfrågan blir så viktig. Det är mot bakgrund av behovet av demokrati, både för ekonomisk frihet och för att uppnå de andra målen, som det har varit en så viktig del av Liberalernas politik och Liberalernas bidrag till biståndspolitiken från januaripartierna att lyfta demokratin även där.

Fru talman! Vid sidan av vår reservation välkomnar Liberalerna med öppna armar att Sverige nu får en ordentlig strategi för att uppnå dessa mål. Vi tycker att det är bra att regeringen på utskottets anmodan kommer att rapportera oftare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Detta är en agenda som behöver genomsyra Sveriges politik och som behöver tas på allvar. Ska vi lyfta människor ur fattigdom och se till att rädda människor runt om på vår jord från klimatförändringarna och få en hållbar framtid med jämställdhet och demokrati kommer det att behövas stora ansträngningar, både här på hemmaplan och i världen.

Fru talman! Med de orden vill jag önska dem som kanske tittar på detta, talmanspresidiet och de få kollegor som är kvar här en riktigt god chrismukkah. Det är ju bara ett par dagar tills chanukka når sin kulmen, och det är inte så långt till jul. Det passar alltså bra att säga: Från oss alla till er alla - en riktigt god chrismukkah!

Fru talman! "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Detta formulerades 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid, den så kallade Brundtlandrapporten. Brundtlandkommissionen hade under ledning av Norges dåvarande socialdemokratiska statsminister Gro Harlem Brundtland fått FN:s uppdrag att utarbeta förslag för en bättre miljö och en hållbar utveckling. Rapporten blev ett viktigt avstamp i det globala arbetet för hållbarhet.

Inte minst lades grunden för det som kom att bli nästa steg: att FN under konferensen i Rio de Janeiro 1992 kom att anta Agenda 21, där världen med sikte på det 21:a århundradet skulle ta sig an miljöförstöring och bekämpande av fattigdom samt att stärka demokratin.

Ambitionerna för Agenda 21 var omfattande. Tanken var att det inte bara skulle bli en skrivbordsprodukt utan skulle bli ett arbete som präglade hela samhället. Sverige tog arbetet på mycket stort allvar. Engagemanget var påtagligt hos regeringen, i kommunerna och ute bland föreningar.

Under min egen skoltid på 90-talet fick vi lära oss om Agenda 21. Vi fick i uppgift att fundera över hur vi själva kunde bidra, och undervisningen präglades av att lära känna världen och ta ansvar för den. Det var helt enkelt en gedigen folkbildningsinsats för demokrati och hållbarhet.

FN antog sedermera också de så kallade millenniemålen. Siktet var att fram till 2015 utrota fattigdom och svält och stärka utbildning och hälsa med särskilt fokus på barn.

När vi nu står inför att genomföra Agenda 2030 tar vi vidare ett arbete som människor har bedrivit mycket ambitiöst och förtjänstfullt före oss. Med Agenda 2030 greppar vi stafettpinnen för nästa sträcka.

Hållbarheten har länge definierats enligt tre dimensioner: den miljömässiga hållbarheten, den sociala hållbarheten och den ekonomiska hållbarheten. I det övergripande mål för Agenda 2030 som riksdagen nu antar återfinns detta. Vi säger att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Vi gör också bedömningen att Sverige för att målet ska nås bör bedriva ett arbete som bidrar till hållbar utveckling i samhället nationellt och internationellt. Det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt. Det här är bra och rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Det finns också skäl att resonera lite djupare om målet och bedömningarna. Att avgöra vad som är hållbart är nämligen inte tvärenkelt. Det vi nu åtar oss med Agenda 2030 är att analysera och utvärdera den politik vi bedriver utifrån just hållbarhet. Som vägledning finns 17 uppsatta mål och 169 delmål. Varje land bestämmer självt utifrån sina förutsättningar hur målen ska nås, och varje land har till uppgift att se till att alla de olika politikområdena stämmer överens sinsemellan.

Agenda 2030 blir likaså ett verktyg för att identifiera när de inte stämmer överens, och den är ett verktyg för att identifiera när olika mål kommer i konflikt med varandra. Att det uppstår målkonflikter är inget ovanligt och inget som helt kan undvikas. Målkonflikter är en helt naturlig del av den politiska vardagen. Vår uppgift är att se dem och förstå dem ur alla väsentliga hållbarhetsvinklar och därefter göra en politisk bedömning av vad som är det rimligaste beslutet i det enskilda fallet och vad som kokar ihop till den bästa helheten.

En viktig uppgift är att åstadkomma en bred samhällelig uppslutning bakom Agenda 2030. Det är inte meningen att det här ska vara något expertprojekt som snurrar ovanför människors huvuden, utan tvärtom. Vi måste därför fundera på hur vi också den här gången ser till att eleverna blir delaktiga. Vi måste hjälpa till att skapa ett tryck bakom det internationella fackliga arbetet för mänskliga rättigheter. Vi måste utvärdera vad vi har för demokratiska arenor där samhällsdebatten kan ske på jämlika och rättvisa villkor.

Att lyckas med att få ett samhällsengagemang i frågorna har betydelse för vår samlade förmåga att göra bra analyser. Vi kommer sannolikt inte alltid att vara överens om hur saker bör ses eller vilken avvägning som är den rätta. Det är inte heller alltid syftet. Däremot kan metoden, transparensen och engagemanget innebära att fler har möjlighet att opinionsbilda och påverka och att de beslut som fattas kan få större legitimitet.

En inte oviktig FN-ambition här är det högre demokratiska syftet. Ett samhälle som styrs av demokratiska principer och inte bara av de rikas och starkas intressen blir mer rättvist och fredligt. Att demokratisera världen innebär att kunna lösa konflikter och skapa förbättringar. Det är också här som det internationella samarbetet kommer in för att stärka en demokratisk världsordning och nå agendans mål.

Fru talman! Att utveckla samhället till det bättre kräver att vi inte låter dystopin äta oss. Det är viktigt att vi bygger framtidstro, att vi tror på människans vilja och förmåga och att vi ser optimistiskt på den tekniska utvecklingen och hur den kan hjälpa oss. Med rätt politik på det kan vi röra oss i rätt riktning.

Det finns flera viktiga exempel på detta i Sverige. Några exempel är Hybritprojektet i Luleå, där man nu ska tillverka stål utan kol, LKAB:s satsning i Kiruna på fossilfri produktion och förstås Northvolt i Skellefteå, denna enorma fabrik som ska tillverka batterier åt den växande marknaden. Det här handlar om högproduktiva, konkurrenskraftiga och gröna jobb som skapar tillväxt, utvecklar ekonomin, ger skattepengar till omsorgerna och bidrar till omställningen. Så här kombinerar vi hållbarhetsaspekterna.

För att vara framgångsrik i denna så klassiska svenska strukturomvandlingspolitik krävs investeringar för nya jobb. Det krävs också en generös a-kassa, en bred arbetsmarknadspolitik och gott om utbildningsplatser, så att människor kan ta de nya jobben - för det är människorna som vi jobbar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Det är direkt motverkande för samhällets förmåga om vissa kan gotta sig i lyxkonsumtion medan andra tvingas stressa mellan osäkra låglönejobb. Rättvisa är en förutsättning för att lyckas med Agenda 2030. Själv är jag övertygad om att det kommer att bli bra. Sverige har flera föredömliga exempel att peka på från både i går och i dag. Nu gäller det att det blir ännu mer verkstad.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag vill även önska en god jul och framföra ett stort tack.

Fru talman! Att bygga en bättre värld känns allt som oftast svårt. Det här året har inte gjort det enklare. När pandemin spreds över världen var det inte så att problemen och utmaningarna vi hade innan försvann. De har snarare tilltagit.

Nu går 2020 mot sitt slut. Vi är många som hoppas att nästa år bär med sig fler ljusglimtar än vad detta år bjudit på. Nu går utvecklingen på många håll i världen bakåt. Människor tvingas lämna sina hem i klimatförändringarnas spår när ogreppbara arealer skog brinner upp och häftiga regn och översvämningar lämnar marken obrukbar. Dessutom sprids ett livsfarligt virus som inte bara tagit människors liv utan också försatt miljontals människor i en akut och extrem fattigdom.

Att bygga en bättre värld känns allt som oftast svårt. Men det är lite lättare när vi gör det många tillsammans. Med Agenda 2030 har hela världen enats om ett samlat arbete för att nå de 17 målen, som i sig ska göra att vi når social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det måste vi göra trots motgångarna. Nu är det i stället viktigare än någonsin att hålla ihop och växla upp. Därför är det också så bra att den här propositionen nu är på plats, så att vårt, Sveriges, arbete kan fokuseras och målen nås.

Agendan är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Världens länder har åtagit sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, att utrota fattigdom och hunger överallt, att bekämpa ojämlikhet inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att se till att alla ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna, att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, att vidta ansträngningar för att nå dem som är utsatta samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess resurser. Att ingen ska lämnas utanför är en bärande princip som utgår från ett rättighetsperspektiv för individen.

Att minska ojämlikheten både inom och mellan länder är en förutsättning för att ge alla människor tillgång till grundläggande samhällsservice såsom bostad, god hälsovård, utbildning och ekonomisk egenmakt. Mänskliga och medborgerliga rättigheter ska respekteras, och demokrati är ett ovärderligt verktyg.

Fru talman! Att bygga en bättre värld känns allt som oftast svårt. Men att börja där man står är ofta en bra början, och vi ska leva upp till de åtaganden som vi har på hemmaplan.

Därför är jag oroad över det faktum att Sveriges arbete med genomförandet av Agenda 2030 går alldeles för långsamt. Statiska centralbyrån gjorde förra året en lägesbild av hur arbetet fortskrider, och resultat av den är ingenting vi kan vara nöjda med. Det konstateras bland annat att våra nuvarande styrmedel inte räcker för att leva upp till miljö- och klimatmålen, att ojämlikheten ökar i stället för att minska, och att det inte går att se en minskning av våld och kränkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Det är helt avgörande att vårt arbete på de tre punkterna växlar upp och slår igenom i den politik som vi i den här kammaren beslutar. Om vi ska nå målen i Agenda 2030 går det inte att sänka skatten för de rika eller göra det billigare att släppa ut; vi måste göra det rakt motsatta.

Men vi har inte bara vår egen måluppfyllelse att tänka på. Sverige har också ett ansvar och en stor möjlighet att hjälpa fler att nå målen. Det arbete Sverige gör i världen ska också genomsyras av helhetstanken i Agenda 2030. I coronapandemins spår riskerar arbetet att klinga av och helt ersättas av krisåtgärder. Men för att skapa långsiktighet i arbetet är det viktigt att pandemin inte blir en bromskloss utan snarare en anledning att jobba mer, hårdare och bredare. Det gäller att återstarta med nya och bättre förutsättningar att klara framtidens utmaningar. En grön återstart.

Innan pandemin, i september 2019, presenterade en grupp oberoende forskare som FN utsett en lägesrapport om världens genomförande av Agenda 2030. Rapporten visar på en avmattning i framstegstakten och att världens länder redan då var långt ifrån att nå målen. Samtidigt visar rapporten att det finns möjlighet att vända den utvecklingen.

Då måste vi steppa upp. Sverige ska även fortsättningsvis vara pådrivande i EU och i internationella organ för ett ambitiöst globalt genomförande. Det ska ske på flera sätt som genom handel, internationellt samarbete, kunskapsutbyte, högre utbildning, forskning och innovation. Sverige bidrar genom att det offentliga, näringslivet, universitet, högskolor och civilsamhället deltar på flera arenor, både bilateralt och multilateralt.

Vi har en feministisk regering som bedriver en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. Det gör vi för att det gör skillnad på riktigt i miljontals kvinnors och flickors liv. Men vi gör det också därför att vi genom att stärka kvinnorna, ekonomiskt, med mer utbildning, med mer makt över sin egen kropp också tar oss också närmare att nå de andra målen och inte bara det om jämställdhet.

Detsamma gäller klimatutmaningen. Vi har inte många år på oss om vi menar allvar med att tackla klimatkrisen. Vi får oroande rapporter varje vecka nu om att det går för sakta och att vi måste göra mer. För om ekonomisk utveckling ska ta människor ur fattigdom måste det också finnas en värld som går att leva i. Det finns ju inga jobb på en död planet.

Fru talman! Att arbeta inkluderande och övergripande kan vara svårt ibland i våra system som i hög grad är uppbyggda som stuprör där varje område hanteras för sig. Nu måste vi lära oss att arbeta annorlunda.

Vi i Miljöpartiet har alltid hävdat att olika politikområden hänger ihop och är mycket mer beroende av varandra än vad som är uppenbart vid en första anblick. Det är vad världen sett nu också. Agendan handlar om att främja och synliggör även vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt.

Den proposition som regeringen lagt fram understryker det. Den handlar om hur vi tar viktiga steg i styrning av processer i statlig förvaltning, vad som är myndigheternas roll och att vi måste vara tydligare vid upphandling. Målet ska också vara riksdagsbundet. Det är därför vi får stå här i den sena kvällen och debattera detta för att förankra och tydliggöra Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 såväl nationellt som internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges genomförande av Agenda 2030

Agendan sträcker sig till 2030, men arbetet för en hållbar utveckling behöver fortsätta även efter det, speciellt efter det senaste årens utmaningar och backlash. Att världen har gemensamma mål underlättar. Nu ska vi bara uppnå dem, och det kan vi bara göra tillsammans.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)