Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning
Protokoll från debatten
Anföranden: 11
Anf. 73 Aylin Nouri (S)
Fru talman! Det är bra att ta bort kravet på introduktionsutbildning för dem som övningskör privat och för deras handledare. Den nuvarande introduktionsutbildningen har inte fungerat tillräckligt väl, och att avskaffa kravet är därför rimligt. Men som vi påpekar i vårt särskilda yttrande är det anmärkningsvärt att regeringen inte har beaktat Transportstyrelsens övriga förslag i den rapport som regeringen själv beställt i frågan.
Fru talman! Våren 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att se över förarutbildningssystemet. Syftet var att lämna förslag på hur systemet kan utvecklas så att det blir enklare och mer ändamålsenligt, så att fler blivande förare kommer bättre förberedda till förarprov och så att de får bättre stöd för att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att bli trafiksäkra och risk- och miljömedvetna förare.
Detta är viktiga mål. Därför är det också rimligt att ta bort en utbildning som inte har fungerat som avsett. Men regeringens fokus på förberedelser inför själva förarprovet riskerar samtidigt att bli för snävt. Förarutbildningen ska ju inte bara handla om att de blivande förarna ska klara provet utan också om att forma säkra och ansvarstagande förare i linje med trafiksäkerhetsarbetet och nollvisionen.
Fru talman! Transportstyrelsen konstaterar att den privata övningskörningen behöver skärpas. Myndigheten pekar särskilt på behovet av att höja kunskapsnivån och förmågan hos handledarna. Det skulle stärka kvaliteten i övningskörningen och förbättra förutsättningarna för de blivande förarna. Därför föreslog Transportstyrelsen att dagens introduktionsutbildning skulle avskaffas och ersättas av flera åtgärder, bland annat införandet av en ny handledarutbildning för att stärka handledarnas kunskap och förmåga. Detta är förslag som vi menar att regeringen borde ha beaktat.
Fru talman! Trafiksäkerhet får aldrig behandlas lättvindigt. Därför måste den förändring som nu görs följas upp noggrant. Regeringen bör säkerställa en konsekvent uppföljning av reformen för att kunna bedöma dess effekter på trafiksäkerheten. Det är avgörande att förändringar i förarutbildningssystemet inte leder till att säkerheten och tryggheten på våra vägar urholkas.
(Applåder)
Anf. 74 Malin Östh (V)
Fru talman! Jag måste säga att jag tycker att regeringen har hanterat det här väldigt ofullständigt. Jag tycker inte att man ska hantera lagstiftning på det här sättet.
För det första konstaterar regeringen att det finns ett problem. För det andra tillsätter man en utredning för att lösa problemet. För det tredje tar man emot utredningen och bereder den i ett och ett halvt år för att sedan göra något helt annat än vad utredningen föreslår. Samtidigt hänvisar man till utredningen och får det att framstå som att man bara följer utredningens rekommendationer. Det blir inte bra. Jag tycker inte att det är en seriös hantering.
För tre år sedan gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet. Utredningen tillsattes med syftet att lösa ett problem, nämligen att allt färre klarar förarprovet.
Majoriteten av dem som genomför förarprov klarar det först efter tre försök. De senaste siffror som jag har hittat är från 2024. 161 000 uppkörningar misslyckades det året. Det är alltså nästan 60 procent av alla uppkörningar som misslyckas. Det är en väldigt hög siffra. Av de 161 000 misslyckade uppkörningarna gjordes 123 000 av privatister. Också det är en hög siffra. Det är alltså mer än 75 procent.
Regeringens analys av varför allt färre klarar förarprovet framgår i utredningsuppdraget, där regeringen konstaterar att blivande förare allt oftare kommer till provtillfället utan att vara tillräckligt förberedda. Och i regeringens pressmeddelande i samband med att man gav Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågan sa infrastrukturministern: Vi vill se körkortsaspiranter som kommer väl förberedda och klarar förarprovet på första försöket.
Det här är alltså bakgrunden till utredningen.
I september 2024 presenterade Transportstyrelsen sin utredning genom att lägga fram sin rapport. Regeringen gick sedan vidare med en lagrådsremiss och nu en proposition där man hänvisar till att Transportstyrelsen i sin rapport föreslår att introduktionsutbildningen ska slopas – och så gör man det. Men det är en väldigt selektiv läsning av en stor rapport. Det som Transportstyrelsen faktiskt säger är att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna för deras uppgift, och man föreslår att nuvarande introduktionsutbildning ska ersättas av ett antal andra åtgärder för att höja kunskapsnivån, bland annat en obligatorisk handledarutbildning. Det är vad som står.
Det finns alltså inget stöd i rapporten för att introduktionsutbildningen ska avskaffas som ensam åtgärd. Det är viktigt att ha med sig. Att helt slopa introduktionsutbildningen på det sätt som regeringen nu gör får också kritik av flera remissinstanser. Nationella trafiksäkerhetsförbundet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, Trafikutbildarnas Riksorganisation och Sveriges Åkeriföretag uttrycker alla att en obligatorisk introduktionsutbildning eller handledarutbildning bör finnas kvar i någon form.
Men regeringen avvisar remissinstansernas synpunkter och hävdar att ett icke-krav genom slopad introduktionsutbildning är trafiksäkert och att det ska leda till färre misslyckade uppkörningar. Regeringens resonemang bygger på att ett slopat krav på introduktionsutbildning ska ge möjlighet till ökad mängdträning och att fler på så sätt kan komma bättre förberedda. Men regeringen verkar inte helt övertygad om sin egen argumentation, för samtidigt gör regeringen också bedömningen att ett slopat krav på introduktionsutbildning kan medföra att den privata övningskörningen blir mer ostrukturerad och att det i sin tur kan leda till att fler kommer sämre förberedda till proven.
Från Vänsterpartiet ser vi regeringens hantering av Transportstyrelsens översyn av förarutbildningssystemet som långtifrån klar. Den är inte färdig. Det är det som gör hanteringen oseriös. Vi säger inte automatiskt ja till samtliga förslag som Transportstyrelsen lägger fram, för detta är ett sammansatt och omfattande förslag. Men vi ser det som angeläget att förslagen ges en seriös och sammanhållen hantering. Den hanteringen finns inte alls nu; därav vårt yrkande i vår följdmotion.
Från Vänsterpartiet står vi också bakom Centerpartiets förslag att utvärdera effekterna av slopad introduktionsutbildning efter en viss tid. Det är väldigt rimligt att göra det. Att från början bygga in en uppföljning för att kunna utvärdera och hantera konsekvenser är ett minimikrav. Där borde det inte finnas någon konflikt. Det borde alla stå bakom.
Avslutningsvis, fru talman! Regeringen hävdar också att slopad introduktionsutbildning ska göra körkortet billigare. Men det är långt ifrån säkert. Det finns en risk att det som en handledare som inte har fått möjlighet att uppdatera sin kunskap lär ut är daterat eller till och med felaktigt. Det kan i sin tur leda till precis det som regeringen säger sig vilja motverka, alltså fler omprov och en högre kostnad. En uppkörning kostar 1 000 kronor. Sedan tillkommer bilhyra. Det brukar kosta 800 kronor. Det är alltså 1 800 kronor per uppkörning. En introduktionsutbildning kostar, som jämförelse, mellan 300 och 350 kronor.
Men med det sagt: Att ta körkort innebär en stor kostnad, och det är ett problem som behöver en lösning. Där är vi också helt överens. Men hade regeringen haft en uppriktig ambition att göra körkortet mer ekonomiskt överkomligt hade man inte avskaffat möjligheten till CSN-lån, vilket man har gjort, utan i stället utökat möjligheten till att gälla fler grupper och fler behörigheter. Det hade gett en verklig effekt.
Jag vill yrka bifall till reservation nummer 2.
Anf. 75 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag noterar att det sitter skolungdomar uppe på läktaren. Det här är en fråga som i allra högsta grad berör er, för ni är blivande körkortsinnehavare. Lyssna noggrant på den här debatten!
Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på alla motioner.
Att ta körkort är ett viktigt steg i livet, och för många är det ett kliv in i vuxenvärlden. Körkortet ger individen rörelsefrihet och betydligt större chanser på arbetsmarknaden. Körkortet är därför en viktig del i varje människas liv.
Efter ett godkänt teoriprov och ett godkänt körprov har man körkortet i sin hand. Jag tror alla minns den glädje man kände när man klarat sin uppkörning och därefter kunde rulla ut på vägarna alldeles på egen hand. För bara några veckor sedan upplevde en familjemedlem den glädjen, och det strålade bokstavligt talat om den nybakade körkortsinnehavaren.
Fru talman! Det är precis som för alla andra nyblivna bilister. Den riktiga utbildningen börjar efter det att man har fått sitt körkort. Det är starten på ett livslångt lärande, ty trafiklagstiftningen och trafikmiljön ändras hela tiden. Att klara sitt körkortsprov är egentligen bara ett första test.
Fru talman! Då kommer vi till den fråga som dagens betänkande handlar om – introduktionsutbildningen. De allra flesta är rörande ense om att den obligatoriska introduktionsutbildningen inte har gett den effekt som det var tänkt.
Inom branschen är man tydlig med att det har funnits brister i både utformning och genomförande av dessa utbildningar. Även i utskottet anser en tydlig majoritet att introduktionsutbildningarna inte har fungerat tillfredsställande. Reservationerna till trots delar partierna bilden av att det inte varit gott nog.
Fru talman! Personligen är jag en stor vän av förarutbildning, och jag har ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt just detta. Inom FAK, Frivilliga automobilkåren, och SKBR, Sveriges bilkårers riksförbund, som är den kvinnliga motsvarigheten, vidareutbildar vi förare på olika fordonstyper som kan sättas in vid tillfällen när samhället är påverkat av oförutsedda händelser. Det är fantastiskt kul att följa hur förare utvecklas i sin utbildning för att sedan hantera olika situationer på egen hand.
Med det sagt vill jag betona vikten av en väl fungerande utbildning av våra fordonsförare.
Fru talman! När den obligatoriska introduktionsutbildningen slopas, innebär det då att vi får förare som är sämre förberedda? Inget talar för det, eftersom det även från branschen finns en enighet om de allvarliga brister som funnit i introduktionsutbildningarna.
Det finns heller inget som hindrar trafikskolor att erbjuda föräldrar att genomgå en utbildning för att vara bättre förberedda på att vägleda sina barn. För politiken är det viktigt att man följer utvecklingen och moderniserar lagstiftningen så att man bidrar till att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Ju bättre förberedda våra ungdomar är för livet bakom ratten, desto mindre är risken att de skadas i trafiken.
Antalet som underkänns på förarproven visar med all tydlighet att introduktionsutbildningen inte har varit bra nog. Måhända är jag lite yrkesskadad, men jag noterar ofta när jag själv är ute på vägarna att de som är ute och kör privat har lite svårt att agera när den elev man har med sig inte gör rätt, och felbeteenden fortsätter därför över tid. Detta är ett tydligt tecken på att introduktionsutbildningen inte har haft den effekt som det var tänkt att den skulle ha.
Trafiklagstiftningen är levande materia, och det finns anledning att se över kraven. Här har politiken en oerhört viktig roll när det gäller att se till att trafiklagstiftningen och även utbildningsinsatser blir korrekta så att de som tar sitt körkort är väl förberedda för den uppgift de har när de kommer ut i trafiken.
Anf. 76 Anders Karlsson (C)
Fru talman! Vi debatterar i dag TU16, om slopad introduktionsutbildning för övningskörning. Det är en ganska smal men viktig del för dem som ska ta körkort.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 om uppföljning av föreslagen lagförändring.
Den här förändringen ska ses i ljuset av att vi inte är nöjda med den introduktionsutbildning av våra handledare som har funnits i 20 år. Den har brister och har fått kritik under lång tid, så en förändring är nödvändig. Vi har lyssnat in olika vägar framåt, och det har landat i ett förslag som vi är överens om.
När man gör en sådan här förändring är det ganska självklart att göra en uppföljning. Oavsett om det blir nej till vår reservation anser jag därför att man bör överväga den i alla fall. När man gör så här stora förändringar måste man göra efterkalkyler.
Det är ett ganska stort ansvar att ta på sig att vara handledare för elever. I det här fallet blev det kanske mer mängdträning än vad det hade varit innan, och det var liksom en av tankegångarna. Men med mer av något är det viktigt att göra rätt, och det är inte självklart att handledaren tar eget initiativ för att utbilda sig själv. Om man lär sig fel saker i olika trafiksituationer, till exempel hur man blinkar i en rondell eller var på vägbanan man ska befinna sig i olika trafiksituationer, kan det bli svårt att lära om när man kommer till trafikskolan och ska köra upp. I ett sådant läge skulle det därför kunna innebära fler lektioner för att rätta till det som man har lärt sig fel under den här perioden. Därför tror jag att man måste göra en översyn av hur det här ser ut.
Att det här är viktigt för de nya körkortstagarna är för att unga i dag är överrepresenterade i olycksstatistiken. Yngre förare är med om 50 procent fler olyckor det första året, och risken är ännu större den första månaden. Detta visar på behovet att göra rätt och få mycket träning men också att göra det på rätt sätt.
Trafikolyckor är även den vanligaste dödsorsaken bland äldre tonåringar, vilket är ytterligare ett skäl till att man måste pränta in riskerna med att vara i trafiken över huvud taget. Olyckorna beror många gånger på misstag, rutinfel och även medvetna felhandlingar.
Vi står bakom det som gäller utbildningen, men vi vill se en bättre översyn och ha med det i förslaget från början. Ska vi ha en säker trafikmiljö för våra ungdomar framåt, fru talman, ser vi uppföljning av den här förändringen som ett viktigt steg.
Anf. 77 Sten Bergheden (M)
Fru talman! I dag presenterar och debatterar vi en proposition från regeringen där vi tar bort kravet på handledarutbildning eller, som det heter, introduktionsutbildning för övningskörning, vilket innebär att den förälder, släkting eller vän som efter den 1 augusti ska övningsköra med sin dotter, son eller annan person inte behöver gå en utbildning på cirka tre timmar för att få göra detta.
Fru talman! Sedan den 1 januari 2006 har det funnits ett krav på att den som ska övningsköra med någon måste gå en handledarkurs tillsammans med eleven. Kursen är på minst tre timmar och ska förklara hur man blir en bra handledare. Kursen kostar mellan 300 och 600 kronor, vilket gör att kanske inte båda föräldrarna går kursen utan endast en av föräldrarna. Redan där begränsas alltså möjligheterna för vem som kan övningsköra med eleven.
Att lära sig att köra bil eller annat fordon handlar om omdöme, kunskap om trafikregler, att kunna hantera fordonet och att köra på ett bra och tydligt sätt. Det handlar om att träna och få en körvana.
Fru talman! När jag växte upp kunde jag träna bilkörning med både mor och far. Det skedde utan någon teoretisk handledarutbildning och fungerade bra ändå.
Sverige är ett av de länder i EU som har högst kostnader för att ta körkort. Vi ser nu över vad som kan ändras eller bör tas bort för att sänka kostnaderna och också öka viljan att ta körkort.
Fru talman! Handledarutbildningen har varit obligatorisk och tvingande för att få övningsköra. Nu ändras det, men det är fortfarande möjligt för körskolorna att ordna de här kurserna på frivillig basis. Om någon förälder känner extra stor osäkerhet inför att bli handledare för sitt barn kan den läsa den information som kommer att finnas och gärna ta en egen körskolelektion för att fräscha upp sina kunskaper. Men att tvinga alla som vill övningsköra med sina barn att gå en handledarutbildning är orimligt. Därför tar vi nu bort detta krav.
Fru talman! Jag vill också lyfta fram att ungdomar som i dag kör privat och sedan chansar på en uppkörning ofta misslyckas. De borde tänka om och i stället ta några lektioner på en körskola och där bättre lära sig att köra bil innan de beställer tid för uppkörning. Statistiken talar sitt tydliga språk. Endast 35 procent av privatisterna klarar uppkörningen medan hela 63 procent av dem som gått på körskola gör det. Satsa på några körskoletider för att bättre klara av uppkörningen! Det skulle minska belastningen på antalet uppkörningstider om alla vore bättre förberedda innan de beställde uppkörningstid.
Fru talman! Kostnaden för att ta körkort i Sverige är bland de högsta i EU. Det är klart att det hämmar utvecklingen. Några avstår från att ta körkort, vilket självklart inte är bra. Jag vill underlätta så att fler tar körkort. Körkort är en förutsättning för att kunna jobba och bo i hela Sverige.
Fru talman! Kostnaderna och avgifterna för att ta körkort i Sverige behöver ses över. Sverige är ett av de länder i EU där det är dyrast att ta körkort, och det behöver vi ändra på. Att vi nu tar bort handledarutbildningen är ett steg för att minska kostnaderna, men fler steg behöver tas. I flera andra länder i EU har man lägre moms på körkortsutbildningar. Detta borde även Sverige se över för att sänka kostnaderna för att ta körkort.
Fru talman! Körkortet är viktigt. Det ökar rörligheten, ökar möjligheten att få ett jobb och ger friheten att ta sin egen bil till jobbet, skolan och fritidsaktiviteterna och att åka på bilsemester. Körkortet och bilen ger oss frihet, och självklart ska vi underlätta så att fler tar körkort i Sverige.
Fru talman! Detta är början på att försöka underlätta så att fler tar körkort. Vi kommer att jobba fram fler förslag, och ett av dem som redan är känt är att vi utökar giltigheten för ett godkänt teoriprov från dagens fyra månader till ett år. Detta kommer att underlätta för fler att hinna köra upp och få sitt körkort.
Fru talman! Vi måste öka trycket på Trafikverket att ta fram fler uppkörningstider, inte minst på den tunga sidan, där fler uppkörningstider för buss och lastbil behöver ordnas. Det behövs fler chaufförer, och då måste också Trafikverket anpassa sin verksamhet så att det finns tillgängliga uppkörningstider inom rimlig tid och inom rimligt avstånd.
Det finns många viktiga frågor som vi måste lösa, och det jobbar vi med. Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 78 Malin Östh (V)
Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet! Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ställa frågor till Sten Bergheden.
Jag försökte framföra i mitt anförande att den här propositionen utgår från en utredning från Transportstyrelsen, som hade i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet. Transportstyrelsen föreslår att introduktionsutbildningen avskaffas, men det är inte det enda man föreslår. Man har en rad förslag för att öka kunskapen hos dem som ska handleda den som övningskör. Där ingår bland annat en obligatorisk handledarutbildning.
Instämmer ledamoten i att regeringen har gjort en selektiv läsning eller tolkning av Transportstyrelsens rapport och sedan valt att enbart slopa introduktionsutbildningen? Hur ser ledamoten på det, kopplat till hela rapporten?
Jag har också en väldigt konkret fråga: Hur kommer regeringen att hantera Transportstyrelsens översyn av förarutbildningssystemet? Vad planerar man att göra med den här omfattande rapporten och de förslag som finns i den?
Anf. 79 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Det framgår tydligt av utredningen att Transportstyrelsen inte heller tycker att handledarutbildningen fungerar, vilket vi i politiken självklart har snappat upp. Därmed avskaffas den den 1 augusti.
Hur vi går vidare med övriga förslag och annat kommer vi självklart att titta vidare på. Jag tog upp några saker till som jag nog tycker att vi behöver se över. Kostnadsläget i Sverige när det gäller körkort är exempelvis högt. Finns det någonting mer som kan göras från samhället på körkortssidan ska vi självklart titta på den biten.
I reservationerna tog någon upp frågan om översyn. Det sker ju per automatik att alla regeringar går igenom alla lagar och tittar på om någonting behöver ändras över tid. Det utgår jag från ingår i det normala arbetet.
Det jag blir lite mer förvånad över är att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna kritiserar att vi inte har gjort allt det som Transportstyrelsen har föreslagit. Då vill jag bara påminna vänsterpartister och socialdemokrater om att ni satt i åtta år utan att göra någonting åt saken. Vi har tagit tag i detta, och vi har börjat nu. Vi har förlängt teoriprovets giltighetstid. Vi har tagit bort handledarutbildningen, som dömts ut. Vi får se hur vi går vidare med resten. Det blir ytterligare en politisk avvägning vilka frågor vi går fram med.
Anf. 80 Malin Östh (V)
Fru talman! Tack till Sten Bergheden för svaret!
Jag vill i all ödmjukhet bara påminna om det jag nämnde i mitt anförande. Vi säger inte per automatik ja till alla Transportstyrelsens förslag, för rapporten är så omfattande. Det vi däremot säger är att förslagen som Transportstyrelsen lägger fram borde hanteras samlat. Det blir inte en seriös hantering när man läser en rapport på många, många sidor och sedan selektivt plockar ut ett förslag och lägger de andra åt sidan.
Det är fortsatt väldigt oklart hur regeringen kommer att hantera övriga förslag. Det som jag har hört regeringsföreträdare säga är att man kommer att hantera dem löpande men inte föreslå några lagändringar, vilket alltså betyder att det är varje enskild handledares ansvar att tillägna sig den kunskap som behövs vid övningskörning med någon som kör bil för första gången. Det kommer inte att finnas något krav på det framåt. Det tycker jag kanske är lite uppseendeväckande.
Jag vill också återkoppla till det Sten Bergheden sa om att det är viktigt att få fram fler uppkörningstider. Men 2024 var det 290 000 uppkörningar i Sverige. Av dessa misslyckades 161 000. Att det är brist på uppkörningstider beror helt enkelt på att många kuggar.
Transportstyrelsen säger i sin rapport att handledare i dag inte har tillräckligt med kunskap för att handleda den som övningskör. Det kan kopplas till kvaliteten på introduktionsutbildningen. Det är också därför man föreslår att introduktionsutbildningen ska ersättas av en mängd andra åtgärder, som regeringen avstår från att plocka upp. Däri ligger vår kritik.
Anf. 81 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Jag noterar Vänsterns syn på detta och det ledamoten Malin Östh säger. Den biten har vi självklart tittat på, men vi har landat i att nu plocka bort handledarutbildningen. Det är där vi börjar.
Ledamoten Malin Östh tar också upp bristen på uppkörningstider. Jag hade med det lite i mitt anförande. Bristen kanske inte beror på handledarutbildningen i sig utan på att väldigt många rent ut sagt chansar, sätter upp sig på tider och provar att köra upp. Min rekommendation är att elever går på körskola några timmar för att lära sig lite mer. Det skulle nog underlätta en hel del jämfört med att ägna sig åt att bara köra privat och sedan chansa och också belasta uppkörningssystemet rätt hårt, som man gör i dag. Ett medskick till föräldrar och elever är att det är värdefullt med körskola.
Vi kommer aldrig att kunna utbilda handledare som kör privat på samma sätt som körskollärare runt om i landet som mer professionellt utbildar elever i att köra bil. Min rekommendation och mitt svar är att man bör ta några tider på körskolan och inte ägna sig åt att bara köra privat och sedan chansa och belasta systemet.
Anf. 82 Helena Gellerman (L)
Fru talman! I dag debatterar vi ett slopat krav på introduktionsutbildning vid övningskörning. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Detta gäller ju körkortsutbildning, men jag vill börja i en annan ände. Sverige är ett avlångt land med städer, tätorter och väldigt mycket landsbygd. Bilen spelade en avgörande roll när vårt land industrialiserades. Med åren har kollektivtrafiken och järnvägen byggts ut alltmer. Bilar, lastbilar och bussar spelar dock fortfarande en mycket viktig roll för individens frihet att åka dit man vill, för människors möjlighet att ta sig till arbetet och för våra företags konkurrenskraft.
När jag var ung var det en självklarhet att ta körkort vid 18 års ålder. Man ville vara fri. Man ville kunna ta bilen och åka dit man ville. Jag övningskörde med mina föräldrar, men framför allt tog jag 17 lektioner på en trafikskola. Det var framför allt när man åkte med en utbildad körskollärare som man lärde sig alla detaljer och allt som man behöver kunna för att köra säkert. Det är oerhört viktigt att de som tar körkort i dag verkligen lär sig att en bil är en tung sak som kan orsaka stor skada om man inte lär sig att hantera den på rätt sätt.
När jag var ung tog man alltså körkort vid 18 års ålder, och så är det fortfarande på väldigt många ställen runt om i landet. Körkort är i många fall en nödvändighet för att man ska kunna ta ett jobb. Samtidigt har den ökade inflyttningen till större städer och den utbyggda kollektivtrafiken gjort att många väljer bort bilen eller tar körkort senare i livet. Följden har blivit att antalet personer som tar körkort har minskat drastiskt. Det har påverkat individers möjlighet att få jobb. Det har också skapat en brist på chaufförer till yrkestrafiken. Ett vanligt körkort är ju inkörsporten till en yrkesutbildning för att kunna köra lastbil eller buss.
Den sjunkande trenden har pågått länge, och redan i början av 2000-talet funderade man på lösningar för att göra körkortsutbildningen mer attraktiv. År 2006 infördes krav på introduktionsutbildning vid privat övningskörning. Man ville ge handledare och elever bättre kunskaper och färdigheter. Man ville också att de skulle få bättre struktur och innehåll i den privata övningskörningen.
Under de senaste åren har vi sett att andelen godkända förarprov har sjunkit dramatiskt. Eleverna har inte varit tillräckligt förberedda när de kommit till förarprovet och har därför blivit underkända. Mot den bakgrunden gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningen och föreslå åtgärder för att öka andelen elever som kommer väl förberedda till förarprovet och kan få sitt körkort i handen.
I Transportstyrelsens rapport finns en lång rad bra förslag till förbättringar. Man konstaterar att introduktionsutbildningen inte har levt upp till de förväntningar man hade vid införandet år 2006. Man konstaterar att utbildningen haft liten eller ingen effekt på strukturen och innehållet i övningskörningen. Utbildningen har också visat sig ha bristande kvalitet, och det har visat sig svårt att anpassa utbildningen till både förare och handledare.
Regeringen förslår därför att kravet på introduktionsutbildning tas bort. Syftet är att underlätta för privatpersoner att övningsköra med flera handledare och få mer mängdträning så att fler kan klara förarprovet och få körkort. Att man får handleda maximalt fem personer under samma period gäller dock även fortsättningsvis. Samtidigt är det, som Transportstyrelsen tar upp i sin rapport, viktigt att ge information till blivande förare och deras handledare. Regeringen arbetar vidare med frågan, men detta behöver inte regleras i lag och finns därför inte med här.
Även om vi tar bort kravet på handledarutbildning är det bra att ta några lektioner så att man är mer redo och vet att man med stor sannolikhet kommer att klara förarprovet. Jag har själv övningskört med mina tre barn, och alla tre har sagt att det har varit jättebra att köra med mig. Det är dock när de har kört med en utbildad körskollärare som de verkligen har lärt sig att köra bil. Det har jag tagit med mig. Som handledare kan man ge mängdträning, men det är oerhört viktigt att åtminstone ta några lektioner med en utbildad körskollärare. Läraren kan rätta till fel som kanske beror på att handledaren tog körkort för länge sedan.
Liberalerna vill att vi i regeringen arbetar vidare med förslagen i Transportstyrelsens rapport. Nu tar vi första steget genom att ta bort en introduktionsutbildning som har visat sig inte ha någon effekt.
Anf. 83 Torsten Elofsson (KD)
Fru talman! Handledarutbildning, eller introduktionsutbildning för privat övningskörning, blev obligatorisk 2006. Utan att veta antar jag att införandet grundades på tanken att övningskörningen i sig skulle bli säkrare och att detta i förlängningen skulle bidra till ett minskat antal trafikolyckor och därigenom ökad trafiksäkerhet. Resultatet har inte blivit det förväntade, om nu det jag nyss nämnde var målsättningen.
Statistiken visar att unga bilförare fortfarande är de mest skadedrabbade. Antalet personer som omkommer i trafiken har minskat trendmässigt sedan 1990, men sedan 2020 har nivån varit i stort sett oförändrad. Antalet individer som skadas i trafiken har också minskat, men den minskningen har pågått sedan början av 2000-talet.
Om man bläddrar vidare i statistiken ser man att antalet skador och utbetalda skadeersättningar ökar. Det talar för att den obligatoriska utbildningen har haft liten eller ingen effekt och inte har inneburit någon konstaterad förbättring när det gäller övningskörningen, vilket även Transportstyrelsen framhåller.
Efter samtal med personer som genomgått handledarutbildningen är den samlade uppfattningen att utbildningen upplevs som tämligen meningslös. Möjligen kan utbildningen och innehållet i den skilja sig åt mellan olika delar av landet, men det förändrar inte bilden att kravet är av ringa värde för såväl körkortsaspiranten som handledaren. Därigenom framstår det som ett mindre värdefullt instrument för ökad trafiksäkerhet.
Som nämnts här i talarstolen kuggas allt fler på förarproven. Över hälften av förarna underkänns på uppkörningen. Statistik visar att sex av tio kuggar, ofta på grund av bristande utbildning och förberedelse. Det framhålls att detta särskilt gäller dem som övningskör privat. De vanligaste felen inkluderar dålig planering, bristande samspel i trafiken och felaktig hastighetsanpassning.
Fru talman! Det obligatoriska kravet på handledarutbildning har medfört ökade kostnader samtidigt som det inte har höjt kompetensen hos den som ska klara förarprovet. Kravet har även skapat trösklar med minskade möjligheter till träning för den som vill övningsköra privat.
Nu slopas kravet, och vi öppnar för ökade möjligheter för fler att handleda den som vill övningsköra. Det är ju väl känt att övning ger färdighet, så det vill vi uppmuntra.
Det ökade antalet underkända förarprov tyder på brister i kunskap om kraven för ett godkänt förarprov. Uppenbart finns ett behov av en ökad professionell vägledning, vilket några talare före mig har varit inne på. I vissa länder är det numera inte tillåtet med privat övningskörning, till exempel i Danmark och Tyskland. Som också har nämnts är förarutbildning förenad med kostnader, och ett framtida hinder för privat övningskörning är inte en fråga för dagens debatt utan mer en personlig reflektion. Måhända är det något som bör beaktas i en framtida översyn av övningskörning för B-behörighet.
Fru talman! Med detta sagt är regeringens proposition en välkommen förändring, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut
Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)
Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.







