Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Fru talman! I dag ska vi debattera något som är självklart men som verkar vara svårt i praktiken. Det handlar om att samverka över de traditionella gränserna.

Vi har pratat om detta i årtionden, nästan utan att det rört sig ett enda steg framåt. Därför tycker vi att det nu är viktigt att vi tar ett kraftfullare steg i rätt riktning och lägger fram ett nytt lagförslag.

Det handlar om nödvändigheten av att ta sig ur de klassiska stuprören, där det är mycket revir, och börja samverka utifrån de personer som blir utskrivna efter att ha legat på sjukhus, i de fall där de måste ha insatser från samhället när de kommer tillbaka till sin hemkommun.

Alla har vi väl hört berättelser om hur det alltför ofta ser ut när man kommer hem. Man kanske inte kan komma hem direkt utan behöver ett särskilt korttidsboende en tid, och när man är klar på sjukhuset finns inga platser på boendet och man blir kvarliggande. Eller så behöver man lite hemtjänst eller hemsjukvård, och så är dessa inte ens vidtalade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Bristerna och exemplen är alldeles för många. Huvudmännen har haft många år på sig att fixa detta under ett flertal regeringar. Nu föreslår vi att en ny lag införs. Syftet är att hela kedjan ska slutas kring den person som är utskrivningsklar på sjukhuset.

Insatserna man behöver ska samverka i tid. När man hamnar på sjukhus ska berörda parter meddelas direkt, i alla fall inom 24 timmar, och då ska allt runt patienten/individen börja planeras så att det är klart när man blir utskriven och får lämna sjukhuset. En fast vårdkontakt som man får när man kommer in på sjukhuset ska behållas när man kommer hem från slutenvården.

Lagen innehåller en rad förslag för att det ska kunna fungera praktiskt, bland annat om överenskommelser om betalningsansvar i de förhoppningsvis få fall där patienten inte kan komma hem fast läkaren har sagt att patienten är färdigbehandlad på sjukhuset.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och ett år senare, den 31 december 2018, för dem som är inlagda inom den slutna psykiatriska vården.

Det är viktigt att man så snabbt som möjligt kommer igång med denna förbättring, för annars är det många som fortsätter att hamna i kläm: de som behöver komma hem från sjukhuset och, inte minst, alla som väntar på plats på sjukhus.

Fru talman! Den andra, betydligt större, del som måste förändras är sjukvårdens hela organisation, framför allt mellan sjukhusvården och primärvården.

En mycket viktig utredning har gjorts av Göran Stiernstedt: Effektiv vård. Den tillsattes av den borgerliga regeringen, och uppdraget var att se över hur man på ett mer ändamålsenligt sätt skulle kunna använda de stora resurser som finns i sjukvården. Utredningen presenterade många väldigt bra förslag, och utskottets ledamöter var mycket positiva vid presentationen i utskottet.

Som ett led i och en fortsättning på utredningen har den regering som finns i dag utsett Anna Nergårdh att leda arbetet med att ställa om och modernisera vården med fokus på primärvården.

Första steget i att införa Stiernstedts förslag är nu taget: Ett delbetänkande presenterades i förra veckan. Detta är ett steg i en stor strukturförändring av sjukvården i Sverige, och den följer precis det som Stiernstedt presenterade.

Fru talman! Den allra viktigaste kontentan är att det ska vara primärvården som utgör basen för vår hälso- och sjukvård. Statusen för vårdcentralerna måste höjas, kompetenserna där måste bli fler och undersökningsmöjligheterna måste öka. Man ska inte behöva åka till sjukhus för saker och ting som kan ordnas på hemmaplan via vårdcentralen.

I dag är det precis tvärtom: Det är sjukhusen som är storebror och vårdcentralerna som är lillebror. Sverige är ett av de mest läkartäta länderna i världen - här finns många läkare per individ - men trots det har vi låg tillgänglighet, alltså svårt att komma till läkare och få sjukhusvård. När vi väl har kommit över tröskeln är det dock en mycket god vård.

En bra, tillgänglig och stark primärvård har vi alla nytta av, och den är mycket viktig när det gäller att förhindra alla onödiga inläggningar på sjukhus. De är ett jättestort problem, och merparten som läggs in i onödan är äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Fru talman! Det finns ett tillkännagivande från alla allianspartier, självfallet med instämmande av SD, som slår in helt öppna dörrar. Man vill att regeringen skyndsamt ska lägga fram förslag avseende det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och de multisjuka kronikerna. Man anser att det behövs ett samlat helhetsgrepp. Men arbetet är ju i full gång, så tillkännagivandet är bara ett politiskt utspel.

Vi säger ja till ett första steg, men vi vill inte föregripa den utredning som är på gång. Ett delbetänkande är redan lämnat. Det är skyndsamt. Vi kan inte hafsa fram en sådan stor och viktig förändring i hela sjukvården.

Alliansen anser att dagens förslag endast är en mutter i maskineriet. Ja, det är faktiskt en mutter i maskineriet. Och det finns mycket stora och viktiga maskiner som inte alls fungerar utan just denna lilla mutter. Den är därför inte oväsentlig.

Alliansgruppen med SD hänvisar till utredare Stiernstedts problembeskrivning. Och det är ingen av oss som säger emot den. Inte heller det nya lagförslag som vi debatterar här i dag går emot det.

De synpunkter som Stiernstedt lägger fram delar vi helt och hållet. Det är ett jättestort projekt att styra om hela hälso- och sjukvården. Här behövs det verkligen grabbatag. Men arbetet är igång.

Jag yrkar bifall till reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar, som ni numera alla vet, långsiktigt och målmedvetet med att utveckla och förstärka välfärdspolitiken.

I internationella forum, som FN och OECD, finns det i dag ingen tvekan om att ojämlika villkor för medborgarna inte går att förena med ett framgångsrikt arbete på klimatområdet. Välfärden måste fördelas solidariskt och efter behov mellan alla medborgare.

Tilliten till samhället och dess förmåga att hantera de stora utmaningarna kan annars ta skada, och medborgarnas vilja att medverka kan då i värsta fall minska.

Med växande klyftor bland medborgarna får man problem. Men samhällen som lyckas begränsa ojämlikheten och fördela välfärden mer solidariskt har faktiskt färre "motborgare" och en större andel medborgare.

Danmark är det land som har det högsta skatteuttaget och är samtidigt det land där drygt 25 procent av medborgarna, trots detta höga skatteuttag, anser att det faktiskt inte vore fel med skattehöjningar. Man upplever helt enkelt att man får väldigt mycket för det som man avsätter i den gemensamma kassan. Danskarna är också världens lyckligaste folk.

Jag besökte förra veckan OECD:s temasession 2017. Budskapet därifrån var mycket tydligt: De växande klyftorna i världen mellan länder och internt i länder är det största hotet mot vår gemensamma förmåga att hantera de avgörande globala hoten. Girigheten pekades ut som ett av de största problemen i våra samhällen.

Företagandet prisades också på OECD-mötet för den betydelse det har för att skapa den tillväxt som är nödvändig för att kunna bygga välfärd för alla. Samtidigt påtalades problemen med vinstintressen i välfärden.

Generalsekreteraren påpekade vid upprepade tillfällen behovet av ökad politisk styrning och att välfärden faktiskt inte lämpar sig för att distribueras enligt marknadsprinciper. Rätt verktyg till de olika uppgifterna var det tydliga budskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Jag valde att ta med denna rekommendation från OECD-mötet till denna debatt, eftersom jag tror att det är viktigt att vi tar till oss erfarenhet från andra. Debatten i Sverige har tyvärr ofta fastnat i någon sorts politisk prestige och är mycket hårt drabbad av en sorts privatiseringsiver.

Fru talman! Denna debatt handlar som vanligt om någon form av konflikt. Denna gång handlar det om konflikten mellan säkerställandet av att välfärden distribueras på ett solidariskt sätt till medborgarna och de drivkrafter som OECD varnar för.

När marknadskrafter blandas in via avtal, upphandlingar eller på andra sätt följer andra prioriteringar än det solidariska distributionstänkandet i fråga om välfärden med, enligt OECD. De talar alltså öppet om girighet som ett problem.

Fru talman! Hälso- och sjukvården i Sverige har i förhållande till hälso och sjukvården i många andra länder mycket bra medicinska resultat. Som ofta upprepas här från talarstolen har vi trots det stora utmaningar framför oss, inte minst av demografiska skäl.

Under åtta år har allianspartierna suttit i majoritet, och då har de valt att avstyrka samtliga motioner som jag har skrivit om olika kronikergruppers behov av ökad förståelse och systematik när det gäller vård värd namnet.

Fru talman! Samma politiker väljer nu i opposition att i detta betänkande ge ett uppdrag till regeringen "att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna." Hur trovärdigt är det?

Det är just dessa grupper som ni har sagt nej till under åtta år vid makten när ni har avstyrkt mina motioner.

Vi har nu en regering som har tagit tag i just denna fråga, det vill säga hur vi kan omsätta förslagen i utredningen Effektiv vård till riksdagsbeslut och regeringsbeslut som underlättar för vårdhuvudmännen och berörda myndigheter att utveckla och samordna en mer jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården och därmed indirekt med fokus på i huvudsak patienter med kroniska sjukdomar.

Fru talman! Under mina mer än tolv år i riksdagen kan jag inte påminna mig ett mer onödigt tillkännagivande än det som finns i detta betänkande. Det är ett praktexempel på att slå in öppna dörrar, som det brukar heta när någon föreslår det som redan sker.

I övrigt bill jag bara instämma i Catharina Bråkenhielms anförande.

Jag yrkar bifall till reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Detta är en mycket bra proposition - ordning och reda. Äldre och sjuka, och även deras anhöriga, kan känna sig lite tryggare. Så har det inte varit.

Jag kommer ihåg när min pappa och jag vid tillfälle efter tillfälle själva fick skaffa oss örnkoll på vad som skulle hända efter utskrivningen. Det blev mycket rörigt, eftersom det även i Stockholm är en fragmenterad hälso- och sjukvård och 150 hemtjänstbolag. Det var lite rörigt.

Nu finns det en bra utredning, Effektiv vård, som ska bearbetas. Att förändra hela hälso- och sjukvården är en process. Det handlar om att se till helheten. Jag vill verkligen se en förändrad hälso- och sjukvård som står på en trygg bottenplatta och som håller länge - inget hafs och slafs. Jag vill se satsningar på välfärden och inte på skattesänkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Syftet med denna lag är att värna patienterna och deras anhöriga - värna en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivningen från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Jag välkomnar verkligen detta. Det ska bli planerat - underbart. Jag tror att många jublar även om de nog inte förstår storheten i detta.

Alla som har stått med anhöriga på ett sjukhus och försökt att få till en vettig plan vet hur knöligt det kan vara. Man får bli torped och samordnare själv. Så har det varit.

I förslaget tydliggörs att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från slutenvården. Man ska förmedla inskrivningen inom 24 timmar. Det är jättebra - ordning och reda. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Det är bra. Det blir mindre tjafs och specifikt något tryggare äldre och deras anhöriga och tryggare sjuka.

Det ska även framgå att det i den nya lagen finns bestämmelser om hur insatserna ska planeras för den enskilda efter utskrivningen. Här har det varit mycket problematiskt.

Lagen ska se till att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Här har det varit multiproblem, kan man säga.

Om den behandlande läkaren när en patient skrivs in i den slutna vården bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten ska man kalla till planeringsmöte. Det är underbart! Så har det verkligen inte varit, vill jag påstå.

Om informationen finns tillgänglig ska patienten även få uppgifter om vem som är patientens fasta vårdkontakt, tidpunkt för när samordnad individuell planering ska genomföras och uppgifter om befintliga planer för vård och omsorg efter utskrivningen. Det är jättebra. Det ska också ske ett möte. Detta är en proposition som faktiskt kommer att förändra väldigt många människors liv.

Innan jag tar beslut om hela hälso- och sjukvården vill jag dock som sagt se en helhet. Ni i Alliansen och Sverigedemokraterna lägger fram era initiativ och motioner lite hur som, tycker jag. Det är inte så att ni bara är tillsammans i smyg, så att säga, utan det är ganska uppenbart. Detta handlar också om att det behövs insatser för personal, utbildningar, förstärkning av primärvården och logistik mellan landsting. Det handlar om en helhet, och jag tycker att ni ska ta det lite på ert ansvar också.

Ni kan motionera, lägga fram initiativ etcetera, men ni har ju vältrat över detta. Ni gör sådana här grejer för att visa att regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, är oduglig. Det är hela er mission, oavsett vad det handlar om, och ni gör det också väldigt öppet - som om inte ni själva hade ett ansvar för hur det ser ut inom hälso- och sjukvården. Som om ni inte hade kunnat se hur vårdplatserna tömdes! Herregud, det är en lång process som startade för länge sedan; den startade inte 2014, vill jag meddela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Som om inte ni hade kunnat se detta i SKL, där ni satt i åtta år och styrde! Ni fick inte till speciellt mycket som gynnade personalen, exempelvis; det kan man väl inte påstå. Jag vet att ni kommer att dra en hälso och sjukvårdsdebatt, så jag initierar den redan nu. Ni hade åtta år på er i SKL att se till att sjuksköterskor kunde få betalt för att bli specialistsjuksköterskor. Gjorde ni någonting åt det? Tycker ni det?

Eller som här i Stockholms län, där man har satt igång ett projekt när det gäller att förkorta arbetstiden så att människor ska kunna jobba inom hälso- och sjukvården - har ni uppmanat till sådana typer av projekt och verksamheter? Har ni slagit näven i bordet när det gäller människors arbetsvillkor inom hälso- och sjukvården?

Ni kan stå här med era skattesänkningar och nya privatiseringar, uppbackade ända in i kaklet av Svenskt Näringsliv, men detta är en bra proposition. Nu är ni också beredda, kan jag se efter dagens presskonferens, att sätta landet i total oordning. 200 kronor mer i skatt för sådana som jag, som är höginkomsttagare, och ni vill trycka till på det! Tack och hej, kan man säga.

Jag yrkar bifall till reservationen från S, V och MP.

(Applåder)

Fru talman! Efter de två senaste inläggen började jag själv undra vad debatten faktiskt handlar om, men ämnet är mycket riktigt samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Jag håller här upp betänkandet, och de som ser det inser att det är en tämligen tunn produkt. Jag håller dock med föregående talare som har sagt att den är viktig i sitt innehåll. Det är bra saker, det här - men det är så väldigt, väldigt lite. Detta är ett resultat av det idoga arbete som alliansregeringen under kristdemokratisk ledning gjorde i socialutskottet.

Det fanns mycket att göra när vi tog över Socialdepartementet. Det fanns många stora strukturella brister som behövde åtgärdas. Sådana åtgärder kräver både att man går in i en regering med en idé om vart man vill och att man är beredd att lägga sina ansträngningar på att ordentligt utreda hur vi ska få till den strukturförändring som vården behöver. Det arbetet gjorde vi. Vi började mäta resultat och mäta köer. Det som patienter under lång tid hade upplevt men som ingen riktigt hade vågat lysa med ficklampan på släppte vi fram i ljuset, för att vi skulle kunna åtgärda de riktiga bristerna i hälso- och sjukvården.

Vi tillsatte en utredning med ett väldigt omfattande uppdrag. Resultatet blev den utredning om effektiv vård som presenterades i januari förra året. Det är en utredning med många olika och mycket konkreta lagförslag, och detta tunna betänkande är den lilla del som den nuvarande regeringen har mäktat med att ta ända fram till förändrad lagstiftning. Det är bra, och det är någonting vi i Alliansen självklart ställer oss bakom. Det är nämligen vår politik, som vi har initierat. Det var vi som såg behoven, och det var vi som såg till att arbetet sattes igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Det är dock alldeles för lite. Vi har hört företrädare för regeringen säga: Men det pågår ju en ny utredning; den kom med en delrapport häromdagen. Ja, det är också en bra delrapport - den upprepar och specificerar några av de förändringsförslag som kom för ett och ett halvt år sedan och som denna regering, på grund av att man gick in på Socialdepartementet utan en idé om vad man ville göra med svensk hälso- och sjukvård, ännu inte har mäktat med att leverera på.

Det är allvarligt, för vi har brister i vårt land vad gäller hälso- och sjukvård. De drabbar framför allt de mest sjuka, de med kroniska sjukdomar och de äldre. Vi ser hur det i socialdemokratiskt styrda landsting är de äldre som får vänta längst på akuten - många gånger mer än tio timmar. Det beror inte på att de inte har vårdbehov utan på att de inte får vård på rätt nivå i rätt tid.

Det behövs fler och mer konkreta åtgärder från den nuvarande regeringen. Det behövs att man faktiskt tar de färdiga förslag som finns och vågar - orkar - driva dem ända in i mål. Det har man inte mäktat med hittills. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Jag bara undrar över något, Emma. Vi är alla överens om att Effektiv vård är en bra utredning. Nu ska man titta på hur den ska mejslas ut, så att säga. Tycker du verkligen att man med den typ av inspel ni har gjort i det här ärendet manifesterar någonting? Tycker du inte att det behövs en ytterligare djupdykning i dessa frågor för att kunna se vilken typ av lagförslag som ska förändras?

Detta är stora frågor. Det handlar om hela hälso- och sjukvården, som faktiskt - det är kanske det enda vi är överens om - behöver förändras. Vi behöver förstärka primärvården, och vi behöver se hur fler vårdplatser ska komma till. Vi behöver fler geriatriska mottagningar. Det är jättemycket vi behöver göra. Det vi inte behöver, måste jag lägga till, är fler skattesänkningar. Det har nämligen skapat stora revor i hela välfärden och specifikt inom hälso- och sjukvården.

Jag måste fråga dig, Emma: Tycker du verkligen att det är ansvarsfullt att lägga fram den typ av initiativ som ni gör? Ni tar ju hela utskottets mening att vi nu minsann ska göra någonting åt helheten - utan att ha hela bilden klar över hur det ska gå till på riktigt. Jag tycker att det är en svaghet när man gör den typen av inspel. Ni gör det också hela tiden tillsammans med Sverigedemokraterna; det är bara på grund av Sverigedemokraterna ni kan göra så här i diverse utskott. Det är väldigt speciellt, tycker jag.

Jag vill även påpeka att ni satt vid makten i åtta år. Ni hade också SKL i åtta år. Vad jag ser när jag tittar tillbaka är inte så där jättemånga försök att rådda om hälso- och sjukvården exempelvis när det gäller att se till att personalen fick bättre villkor och så vidare. Varför gjorde ni ingenting som blev verkningsfullt under era åtta år i SKL?

Det var mina frågor.

Fru talman! Jag ska försöka låta bli att göra detta till en allmänpolitisk ekonomisk debatt, men jag vill ändå påminna Karin Rågsjö om att vi under alliansregeringen ökade skatteintäkterna. Det gick mer resurser till välfärden, inte bara totalt sett utan per person i vårt land, på grund av att skatteintäkterna ökade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Det är nämligen det som är det viktiga: För att vi ska ha råd med en vård i världsklass som kommer alla till del måste vi ha skatteintäkter. Det är inte nivån på skatterna som avgör, utan det är hur mycket skatter vi totalt sett får in. De förslag som vi vill stoppa är de som är destruktiva och som kommer att leda till att resurserna till välfärden minskar, vilket är vad som kommer att ske om Vänsterpartiet får sin vilja igenom.

Nu talar vi om förslaget i detta betänkande - det som handlar om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Det är ett förslag som vi arbetade fram. Vi är glada att ni fullföljer det, men det finns mycket mer som behöver fullföljas. Det finns färdiga lagförslag som man skulle kunna gå vidare med, som berör just de mest sjuka äldre och som berör dem med kroniska sjukdomar.

Förstärkningar av vårdgarantin är ett exempel. Det finns konkreta förslag för effektiv vård. Detta fullföljdes i förslaget som kom från den nu pågående utredningen, men regeringen har inte levererat lagförslag till denna kammare så att vi kan fatta beslut.

Det är detta som är problemet för svensk hälso- och sjukvård i dag. Vi har en regering som kom in i regeringsställning utan någon idé om vart man vill komma med vården. I stället kommer man till kammaren med produkter som handlar om någonting som inte ens är ett problem - senast i går fick vi debattera ett sådant ärende.

Det är där regeringen har lagt sina resurser, och det är därför man inte har mäktat med det som är vårdens riktiga utmaningar.

Fru talman! Jag hoppas att vi kan rigga om hela hälso- och sjukvården. Jag talar om "vi", för det behövs stora förändringar när det gäller mycket. Det gäller bland annat att se till att personal vill arbeta på till exempel akutavdelningar, med vettiga villkor, och det behövs resurstilldelning av ett helt annat slag än vad vi ser i dag.

Om vi ska göra detta - om jag ska vara med och fatta den typen av beslut - vill jag ha en helhetsbild. Jag vill inte ha enskilda lagförslag på vissa områden, utan jag vill ha helheten. Så konservativ är jag. Jag vill inte bara ha små pluttgrejer eller lite större grejer, utan jag vill se en helhet.

Jag tror att vi måste ha helhetsbilden klar för oss om vi ska göra om hälso- och sjukvården. Vad ska landstingen göra? Vad ska staten göra? Hur ska primärvården stöttas? Vad ska vi göra åt de tomma vårdplatserna, som inte kan bemannas eftersom det inte finns personal?

Personalen tror jag inte att vi får. Personalen får man bara genom att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren samt genom att låta personalen gå på vettiga scheman.

Det är den typen av saker som vi måste göra. Vi måste se till att det funkar. Vi har 21 landsting som gör lite olika saker - vad ska vi göra åt det?

Det finns massor av frågor. Vi måste få ihop helheten, och det får man inte med den typ av inspel som ni gör tillsammans med Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

När det gäller skatter blir jag beklämd, måste jag säga. Hur ska vi göra med flygskatten? Ska vi göra någonting åt klimatet? 200 kronor mer i skatt för höginkomsttagare - är det problematiskt?

Ni gör denna typ av inspel tillsammans med Sverigedemokraterna. Ni skulle inte kunna göra någonting av detta om ni inte hängde ihop med Sverigedemokraterna på det sätt som ni gör. Inte en enda grej skulle ni kunna göra. Det har blivit er hävstång.

Fru talman! Karin Rågsjö rörde sig ganska vitt och brett även i detta inlägg. Jag ska inte kommentera de skadliga skatterna, men jag kommenterar gärna vad vi gör åt de 21 landstingen.

Vi kristdemokrater har sett att detta är ett stort problem när det gäller att kunna tillhandahålla samma goda vård till alla patienter i hela landet, oavsett var man bor. Vi skulle behöva ett större statligt ansvarstagande för vården. Jag välkomnar självklart Vänsterpartiet och vilket annat parti som helst som stöder en sådan inriktning.

Tyvärr har denna regering, tillsammans med Vänsterpartiet, inte mäktat med att ta tag i den frågan heller. Man klarar inte av att göra den samordning som skulle behövas, som skulle se till att vi får en mer jämlik vård över hela landet.

Sådana förslag har Kristdemokraterna lagt fram, men Vänsterpartiet har flera gånger hittills under den här mandatperioden röstat ned dem i denna kammare. Även under nästa år kommer det att finnas tillfällen att rösta på dessa förslag, om Vänsterpartiet nu har kommit till insikt om att man behöver göra detta.

När det handlar om de mest sjuka äldre och om de kroniskt sjuka finns det ett ordentligt beredningsunderlag med många fler delar som man skulle kunna gå fram med. Det har denna regering, med stöd av Vänsterpartiet, valt att låta bli att göra.

Detta är beklagligt. Man lägger sin energi och sina resurser på att utreda saker som de egna expertmyndigheterna sågar med argument som att man inte har visat att problemet finns, att man inte har visat att det skulle hjälpa någon och att man - framför allt - inte har visat om det skulle innebära ytterligare skadliga effekter för de patienter som har behov av vården.

Sådana ärenden har vi flera gånger under den här terminen fått debattera här i kammaren. I dag kommer vi att ta ett beslut om att avslå ett sådant ärende. Vi kommer också att ta beslut om någonting som vi är överens om är bra.

Fru talman! Just nu, statistiskt sett, reser multisjuka Signe och Arne från hemmet till akuten, eftersom de är i behov av vård. Vi vet det, och vi ser det, men vi vet också att det inte är den bästa vården och omsorgen.

I delar av landet försöker man att göra någonting åt detta och att hjälpa de multisjuka äldre att se helheten. Men vi har ett ansvar att se till att det inte skiljer sig åt över landet, utan att det gäller alla multisjuka äldre och alla kroniker. Detta uppdrag har vi.

Därför blir det väldigt symtomatiskt och udda för den här regeringen att lägga fram ett litet, litet förslag i en större helhet när man, som Catharina Bråkenhielm med flera, ser utmaningarna och ser det som måste förändras. Det är då vårt uppdrag - på regeringens förslag - att agera. Om regeringen inte lägger fram några förslag agerar Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Vi saknar det nationella ledarskapet. Vi saknar inte bara att ni ser utan också att ni vill göra förändringar för de multisjuka äldre och för våra kroniker, oavsett var i landet man bor.

Till skillnad från gårdagens debatt är merparten av remissinstanserna väldigt positiva till Effektiv vård och till utredningen. Partierna är också positiva till detta. Skillnaden här är att ni inte lägger fram konkreta förslag till riksdagen och att ni inte är redo att agera. Ni är inte redo att följa upp och att göra någonting av den tydliga utmaning som drabbar Signe och Arne och andra runt om i landet just nu.

Man skulle kunna beskriva det som att ni har presenterat en mutter i ett större maskineri. Ni låter dock maskinen stå kvar och fortsätta att rulla runt, och ni tror att det är förändringen av muttern som gör skillnad.

Det är jättebra att ni har stoppat in den här nya muttern - vi bifaller detta - men vi vill också göra det andra, som är utrett och klart men som nu måste sättas i verket. Vi vill agera.

Fru talman! Utredaren bakom Effektiv vård, Göran Stiernstedt, kom själv till riksdagen och beskrev behovet av detta. Han presenterade för socialutskottets alla ledamöter att utskrivningsklara patienter är en detalj i samverkan mellan kommuner och landsting och att de stora effektiviseringsmöjligheterna ligger i det samlade omhändertagandet av de mest multisjuka äldre.

Göran Stiernstedt sa vidare att onödiga sjukhusvistelser, till exempel det som beskrivits om akutsjukhusbesök, är ett potentiellt större problem än utskrivningsklara och att vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på ett helt nytt sätt. Verkställ min utredning, uppmanade Stiernstedt.

Jag tyckte att detta budskap var rätt så tydligt. Vi valde därför att lägga fram konkreta förslag för att göra skillnad och för att göra verkstad.

Nu kommer riksdagen att fatta detta beslut. Nu kommer regeringen att vara ålagd att följa upp och att göra det här - att göra skillnad för Signe och för Arne.

De mest multisjuka äldre och våra kroniker har under alltför lång tid fått stå tillbaka. Nu finns det inte bara ögon som har sett, utan nu vet vi också hur vi kan göra förändringarna.

Jag kan till exempel vända mig till Västra Götaland, där Miljöpartiet väljer att agera tillsammans med allianspartierna. Det är intressant att se att Miljöpartiet agerar med allianspartierna i Västra Götaland för att göra skillnad för de multisjuka äldre.

Deras koncept för de multisjuka äldre visar följande resultat från föregående år: en 92-procentig reducering av antalet vårddagar för multisjuka äldre, en 89-procentig reducering av antalet mottagningsbesök och en 80procentig reducering av antalet akutbesök.

Signe och Arne i Västra Götaland torde må oerhört mycket bättre av färre besök men bättre vård. De anhöriga mår absolut bättre. Livskvaliteten har ökat för alla i Signes och Arnes omgivning, och Signe och Arne är lyckligare mor- och farföräldrar. Jag är också helt övertygad om att vårdens medarbetare känner att de kan göra ett ännu bättre än vad de gjorde i går, då man inte tog det samlade ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Därför yrkar Alliansen bifall till de förslag som vi har lagt fram, och jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag. Men jag vill ha svar på en del frågor från regeringens företrädare Catharina Bråkenhielm i den här debatten. Vi vet hur man kan ta tag i problemen och göra lika för alla, oavsett bostadsort i landet. Men när kommer förslagen till riksdagen? Vad är det vi väntar på för att kunna göra skillnad? Det kommer en propositionslista i september. Det är nästan sista chansen för den här regeringen att göra skillnad. Kommer förslagen här i höst? Det, Catharina Bråkenhielm, tycker jag att du absolut har ett ansvar att svara på.

Fru talman! Jag tycker att det är jätteintressant med denna pajkastning om vem som gör vad och vad som inte har gjorts. Moderaterna har ju suttit i regeringsställning i åtta år. Då blev ingenting levererat. Nu skyller man på nästa regering och viftar lite med en tunn proposition som innehåller en del av det som vi äntligen satte igång med när denna regering kom till makten. Då satte vi igång, och då blev det verkstad. KD hade makten, men det hände absolut ingenting.

Enligt SKL är var tjugonde patient, alltså fem av hundra, som ligger på sjukhus i dag utskrivningsklara. Det första halvåret var det 212 000 patienter som var färdigbehandlade och som proppade igen våra sjukhus, alltså ett helt akademiskt sjukhus fullt med patienter som inte kunde komma hem. Så har det sett ut under åren med den borgerliga alliansen vid regeringsmakten. Ingenting hände. Man lyfte inte ett lillfinger för att göra något åt detta.

Det är klart att det spelar stor roll om man får ordning och reda på detta. Det var inte ordning och reda under er tid. Sjukhusen var igenproppade.

Nu sätter vi igång. Vi har en proposition som är en del av det som Göran Stiernstedt har utrett. Man måste börja med en del.

Cecilia Widgren är expert på att använda orden "hafsigt" och "slafsigt" när hon pratar om oss och helt andra ord när hon pratar om sin regerings tid.

Cecilia Widegren och kompanis partier regerar i Västra Götaland, min region. Där används tio procent av operationssalarna. På exempelvis Kungälvs sjukhus opererar man tio procent av tiden. Det är jättedålig effektivitet - urusel! Det är helt otroligt.

Svaret på frågan om vi gör något är att vi gör jättemycket. Stiernstedt har levererat en utredning som ni beställde. Det blev ingenting av den - ingen verkstad, ingenting. Vi tog upp den bollen.

Fru talman! Om man inte vill svara på frågorna eller hålla sig till ämnet pratar man om något helt annat, och det var precis vad Catharina Bråkenhielm just gjorde.

Min fråga var mycket tydlig. Om vi nu är överens om att förslagen är bra för att stärka multisjuka äldre och kroniker - när kommer regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen? Kommer den att finnas på propositionslistan i september? Det är nästan sista chansen för den sittande regeringen. Det svårt att tro på de ord som kommer ur er när ni inte visar handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Verkligheten ser ut så här i dag: överbeläggningar med utskrivningsklara patienter. Det bästa utfallet har landstingen i Stockholm, Kalmar, Blekinge och Halland. Sämst utfall har Örebro.

Vi från allianspartierna säger att det inte duger. Vi vill att alla ska få bättre hjälp och inte bara kopplat till utskrivningsprocessen, utan ännu fler multisjuka äldre, oavsett var man bor i landet, ska få möjlighet till en bättre sjukvård. Att ni väljer att rösta emot ett sådant initiativ säger en del om er brist på handling att lägga förslag på riksdagens bord. Det är här man kan göra skillnad.

Utredningen finns, och remissinstanserna är överens. Man säger att man ser utmaningarna, men man är inte villig att använda alla verktyg för att handla framåt.

Då väljer regioner som Västra Götaland att gå före. Jag räknade upp deras resultat, och jag tycker att de är oerhört talande. Jag är helt övertygad om att de äldre, anhöriga och vårdpersonalen i närsjukvården i Skaraborg mår oerhört mycket bättre efter den resa man där har gjort. Man går före och använder sig av Stiernstedts och Roséns utredningar, för man vill göra skillnad i människors vardag.

Catharina Bråkenhielm! Kommer förslagen att finnas i propositionslistan i september?

Fru talman! Nu uppmanar Cecilia Widegren oss att hafsa och slafsa fram någonting. Är det så att Västra Götalands region har tagit alla förslag från Stiernstedts utredning? Många av förslagen där bygger på att det är landstingen som ska jobba, inte på lagförslag härifrån.

Min fråga till Cecilia Widegren är: Om alla lagförslag beslutas, kommer då allt som står i utredningen att verkställas under året? Blir det verkligen snabb verkstad så att allt kommer att ändras i Västra Götaland, vår region? Det tror jag inte ett ögonblick på.

Svaret på din fråga om vi jobbar med detta är självklart att vi redan har börjat producera här. Anna Nergårdh är tillsatt som utredare, och ett delbetänkande är lämnat. Det är alltså på rull. Det är mycket mer än vad ni har presterat. Det blev noll - ingenting.

Självklart kommer det ett delbetänkande också under hösten. Men först ska allt vara utrett, för detta med sjukvården är en jättestor grej.

Ni i Alliansen är inte eniga. Ni har ett litet, litet parti med er, KD, som har velat förstatliga sjukvården. Vill Moderaterna det? Är ni överens? Blir det ett förstatligande eller blir det kvar som det är nu? Svara på det, Cecilia Widegren! Det är otroligt viktigt.

Sedan har Cecilia Widegren alltid som taktik att ta upp Signe, Arne och andra. Jag kan säga att Allan och Hulda skulle må mycket bättre med ett S-styre. Då skulle de få tillgång till sjukvård som vi folkvalda bestämmer över, och vi säljer inte ut den till marknadskrafterna som gör stora vinster på vården.

(Applåder)

Fru talman! Om det ideologiska skimret hade gjort skillnad i vardagen hade vi inte haft några av Europas längsta väntetider och långa väntetider i akutsjukvården i S-styrda landsting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Catharina Bråkenhielm valde återigen att inte svara på frågan. Jag bad om ett svar kopplat till regeringens förslag.

Alliansregeringen tillsatte ett antal utredningar 2012 och 2013 som underlag för att genomföra lagförslag och ta fram åtgärdspaket till riksdagen för 2014-2018. Ni väljer att utreda förslagen en gång till och menar att de behöver en annan utredning. Vi menar att i propositionslistan lägger man konkreta förslag som sedan kommer till riksdagen, så att vi folkvalda kan behandla, diskutera och resonera om förslagen. Detta saknas.

Ni har haft tre år på er att presentera vårdreformer. Ni presenterar ingenting som gör skillnad i vårdens medarbetares vardag eller för patienterna. Ni har utmaningar vad gäller kontinuitet, kvalitet och tillgänglighet. De som främst är drabbade nu är de multisjuka äldre och kronikerna, och då lutar ni er tillbaka, är nöjda och tillsätter en utredning till. Det är svaret på vad den här regeringen gör.

Fru talman! Vi står bakom regeringens lagförslag som presenteras i propositionen, då vi anser att det behövs en ny lag för samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att patienter tas väl om hand och inte riskerar att hamna mellan stolarna när de skrivs ut från slutenvården.

Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för patienten, som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller den öppna vården.

Lagförslaget innebär också att landsting och kommuner tillsammans ska fastställa gemensamma riktlinjer för samverkan och komma överens om tidpunkt för kommunens betalningsansvar och vilka belopp som ska betalas. Även detta är mycket bra och något som vi välkomnar.

Vi noterar också att lagförslaget ligger i linje med planen för framtidens hälso- och sjukvård, där primärvården ska ta emot en större andel patienter. Vi har inte heller några invändningar mot en fast vårdkontakt för patienten och att den ska behållas efter att patienten skrivits ut från sluten vård samt att samordnad individuell planering ska genomföras. Att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera för patientens utskrivning från sluten vård ser vi som positivt.

Fru talman! Förra veckan presenterades en rapport med rubriken God och nära vård som är ett delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Flera ytterligare delbetänkanden kommer att presenteras innan några konkreta lagförslag kommer på riksdagens bord.

Vi fick nyligen i socialutskottet ta del av en uppdatering om arbetsläget vad avser samverkan mellan kommun och landsting runt enskilda. I denna lägesrapport framgår att det råder stora skillnader mellan olika grupper avseende rutiner för att informera den enskilde om möjligheterna att få en samordnad individuell plan. För gruppen multisjuka äldre har upprättandet av en sådan plan inte fått genomslag. Det råder också skillnader mellan olika delar av landet. Det finns säkert många och goda förklaringar till detta, men det är uppenbart att denna grupp äldre och multisjuka inte får det stöd av huvudmännen som de behöver och har rätt att få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Med det rådande läget inom sjukvården måste man vidta åtgärder både på kort och på lång sikt. Vi sverigedemokrater vill i alla sammanhang eftersträva och arbeta för en jämställd och likvärdig vård i hela landet. Därför menar vi att man inte kan invänta dessa, utan man måste agera nu.

Vi är övertygade om att det kommer att komma många förslag framöver för hur man kan förbättra tillgängligheten till vård och primärvård. Men vi måste samtidigt som vi låter utredningar ta sin tid för att komma med konkreta och väl övervägda beslut agera här och nu. Att vi agerar nu och på kort sikt behöver inte innebära att vi inte samtidigt kan invänta de kommande utredningarnas förslag och svar. Vi måste kunna hålla dessa två parallella spår och tankar i huvudet samtidigt.

Fru talman! Av den anledningen ställer vi oss bakom Alliansens följdmotion och yrkande om att skyndsamt lägga fram förslag om det samlade omhändertagandet i vården av och omsorgen om de mest sjuka äldre och multisjuka kroniker. Vi har inga invändningar mot de förslag som finns i propositionen, men vi anser samtidigt att det behövs ett samlat helhetsgrepp i enlighet med de förslag som presenterades i betänkandet Effektiv vård.

I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).

Fru talman! Detta är i sanning en väldigt intressant debatt, och jag måste säga att det var nära att jag applåderade Karin Rågsjö när hon var uppe i talarstolen. Det ankommer kanske inte en centerpartist att applådera en vänsterpartist. Men hon sa så här: Den här propositionen kommer verkligen att påverka människors liv åt det positiva hållet.

Låt mig berätta om bakgrunden till propositionen. Det hänger samman med att vi har ett stort problem i Sverige i kontakten mellan landsting och kommuner vad gäller de mest sjuka äldre. Det handlar om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta är något som vi i alliansregeringen uppmärksammade mycket, framför allt under perioden 2010-2014.

En liten del av problemet handlar om de äldre som hamnar på sjukhus och som när de är färdigbehandlade inte får plats i hemtjänsten eller på äldreboendet. Det är alltså en liten del av problemet, som är betydligt mycket större än så.

Nu är det en tvist här i talarstolarna om vem det var som kom med förslaget: Är det vänsterregeringens förslag eller Alliansens? Jag tycker att de som är intresserade av detta kan ta fram propositionen, som finns på nätet. Där kan man läsa om ärendets beredning. Det visar sig då att detta var någonting som uppmärksammades 2013-2014, då vi fick ett problem med att lagen angav ett visst antal arbetsdagar. När det då under julhelgen plötsligt blev väldigt få arbetsdagar innebar det att de mest sjuka äldre som fanns på våra sjukhus, inte minst Karolinska, fick ligga kvar under veckor utan att någonting hände.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Det här gjorde att alliansregeringen - det var Göran Hägglund som undertecknade direktivet - skrev ett direktiv till Göran Stiernstedt och sa: Kom med ett förslag som ändrar på det här! Det är inte rimligt att de mest sjuka äldre ska ligga färdigbehandlade på sjukhus under flera veckor och att kommunerna inte hämtar hem dem. Detta är uppenbart, för i ett antal kommuner ligger inte de äldre kvar en enda dag. Ronneby brukar framhävas som ett positivt exempel på detta. Andra kommuner har däremot satt detta i system.

Därför skrev alliansregeringen ett direktiv till Göran Stiernstedt i februari 2014 om att ta fram ett förslag. Detta förslag har sedan lagts fram och remitterats. Nu har det rullat vidare till att bli en proposition som vi här i riksdagen i dag kan besluta om. Det är precis som Karin Rågsjö säger: Det här är ett fantastiskt bra förslag! Det är ett förslag som beställdes av en alliansregering beroende på att det fanns ett stort problem för de mest sjuka äldre, som var tvungna att ligga kvar på sjukhus i veckor i onödan.

Det är lite grann så vi i Alliansen jobbar. Vi ser ett stort problem i hälso- och sjukvården eller i äldreomsorgen, och vi kommer med förslag som sedan innebär skillnad, precis som Karin Rågsjö säger, i människors liv.

Det är där det blir en sådan kontrast, fru talman. Man kan lyssna på den debatt vi hade i går här i kammaren. Det var en produkt som är helt påhittad av vänsterregeringen - den rödgröna regeringen - om att det skulle vara förbjudet att sälja universitetssjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping var uppe i debatten. Regeringen tycker att man ska stifta en lag och säga att det är förbjudet att sälja Universitetssjukhuset i Linköping. Det är något som över huvud taget inte är något problem. Men där lägger vänsterregeringen ned all sin kraft på att plocka fram lagförslag som sedan ska tröskas igenom både parlament och annat. Där ser man skillnaden i hur vi angriper problemen.

Vi är alltså helt överens nu om att lagförslagen i den proposition vi ska besluta om i dag är väldigt bra. Men vad rör då diskussionen? Jo, den rör att vi i alliansregeringen såg problemet med de äldre multisjuka som har åkt in till akuten, hamnat på sjukhus och fått en behandling och som sedan inte kommunerna tar hem till äldreboendet. Vi såg detta, och vi såg att det är en liten del av det stora problemet.

Det stora problemet för denna grupp handlar om att vi har två olika lagstiftningar. Vi har en socialtjänstlag och vi har en hälso- och sjukvårdslag som över huvud taget inte pratar med varandra. När den stackars undersköterskan i hemtjänsten eller på äldreboendet står där inför patienten måste hon tänka: Den insats som jag nu tänker göra - är den enligt socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen?

Vi har alltså en lagstiftning som inte är anpassad till att många mycket svårt sjuka äldre i dag vårdas antingen hemma eller på äldreboenden. Det var därför vi i alliansregeringen inte bara gav ett uppdrag till Göran Stiernstedt att plocka fram en lösning för de färdigbehandlade som ligger på sjukhus, utan vi sa också: Se nu till att ta fram ett förslag som innebär att lagstiftningen anpassas till de mest sjuka äldre, det vill säga en äldrelag!

Det första den rödgröna regeringen gjorde när den tillträdde vara att lägga ned denna utredning. Den behövdes över huvud taget inte, menade man. Det är egentligen detta vi nu påpekar i utskottets majoritet. Här måste regeringen ta ett helhetsgrepp om hur det är med socialtjänst och hälso och sjukvård för gruppen mest sjuka äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Jag blir förvånad när jag står här och lyssnar, inte minst på Catharina Bråkenhielm, som säger: Vi har tillsatt en ny utredare, Anna Nergårdh, och hon kommer minsann att titta på det här. Läs direktivet, Catharina Bråkenhielm! Det finns inte ett ord i direktivet om att man ska lösa problemet att de mest sjuka äldre hamnar i en situation där det är två helt olika lagstiftningar. Det Anna Nergårdh ska titta på är hur vi organiserar primärvården och hälso- och sjukvården. Det är viktigt att titta på det också, för där finns minsann stora brister.

Bekymret, Catharina Bråkenhielm, är dock att det i kontakten mellan kommun och landsting och i klyftan mellan socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag finns ett antal sjuka äldre, framför allt, som kommer i kläm. Det är detta som en utskottsmajoritet nu lägger fram förslag om och som snart en riksdag kommer att fatta beslut om: Se nu till att ni i regeringen fokuserar på de stora problem vi har i hälso- och sjukvården och i äldreomsorgen! Gör det i stället för att ägna er åt att bekämpa påhittade väderkvarnar som ni har en sådan fäbless för att göra, vilket man hörde inte minst i gårdagens debatt!

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag, det vill säga att vi ska göra något åt det stora problemet.

(Applåder)

Fru talman! Det här blir en intressant debatt, Anders. Vi skulle kunna diskutera hälso- och sjukvård betydligt mer än vad vi gör. Allting hänger ihop - så ser jag det. Det är därför jag inte tycker att ert inspel här gör någon större skillnad. Jag vill se en helhet innan jag trycker på en knapp.

Jag vill göra några rättelser. Du pratade om gårdagens debatt och att det är påhittade väderkvarnar och bara larv. Det tycker inte jag. Jag tycker inte att det är larv - jag återgår lite till gårdagens debatt, för det blir högt och lågt här - när man såsar ut delar av universitetssjukhuset till privata händer. Det är inte bara Vänsterpartiet som tycker det, utan det tycker exempelvis också 50 professorer och forskare på KI som nu ser stora delar av forskningen försvinna för att de privata intressena inte satsar på forskning och utbildning och så vidare. Det här är ingen liten fråga; det här är en stor fråga. Så är det med det.

När det gäller äldre och multisjuka är det här ett jätteproblem. Bara i Stockholm kan det ta en äldre person 40 timmar på akuten för att få vård. I Stockholm ser det alltså inte så hoppsan ut. Väntetiderna har ökat markant.

När det gäller äldre handlar det också om hur de bor. Det hade väl varit bra om antalet äldreboenden med hälso- och sjukvård hade varit större, men väldigt mycket försvann när ni satt vid makten.

Jag tycker att det här är en bra reform. Jag kan tycka att grejer ni säger är bra, och så ska det vara. Det är lite ge och ta i politiken, och man kan inte bara se allt i svart eller vitt. Det vore tråkigt.

Vi har väldigt mycket att göra inom hälso- och sjukvården, och då måste vi se en helhet. Vi måste ha en bottenplatta att stå på när vi gör de här stora förändringarna som vi måste göra utifrån betänkandet Effektiv vård. Jag hoppas att mycket av Effektiv vård går igenom, för det behövs. Då måste man också se på de 21 landstingen. Hur ska de jobba tillsammans? Hur ska man få loss synergieffekter? Det är mycket vi ska titta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för att hon väljer att ta replik. Jag försöker avgränsa det här till debatten som det faktiskt handlar om, nämligen ett problem som vi har i kopplingen mellan hälso- och sjukvård och kommunernas äldreomsorg, det vill säga socialtjänsten. Där är det här förslaget som alliansregeringen beslutade om att plocka fram en viktig del. Det är en viktig men liten del.

Ser inte Karin Rågsjö och Vänsterpartiet det här betydligt större problemet? För den här utsatta och ganska stora gruppen, mest sjuka äldre, gäller två helt olika lagstiftningar. Vi har hälso- och sjukvårdslagen här, och vi har socialtjänstlagen där.

De här lagarna pratar över huvud taget inte med varandra. Om undersköterskan vill genomföra en åtgärd utifrån hälso- och sjukvårdslagen kan hon bestämma det själv, men ser hon att det finns ett större omvårdnadsbehov ska hon plötsligt kalla in en biståndshandläggare som ska titta på det.

Det finns mycket man måste göra, men för mig och Centerpartiet och även Alliansen är det uppenbart att det vi måste börja göra är att titta på lagstiftningen, för det är faktiskt vårt ansvar. Det är det som det här beslutet i utskottet nu innebär. Här finns förslag. Det pågick en utredning under alliansregeringens tid som man sedan var snabb med att lägga ned. Man hänvisar nu till Anna Nergårdhs utredning, men den handlar över huvud taget inte om det här problemet.

Det jag undrar är hur Vänsterpartiet egentligen ser på problemet att vi i riksdagen har ställt till med bekymmer för en mycket utsatt grupp för att vi har två helt olika lagstiftningar - socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen - som inte pratar med varandra. Nu säger en minoritet - tack och lov är det en minoritet - att man inte behöver göra någonting åt det utan att Anna Nergårdh kanske kan titta på det om hon får ett tilläggsdirektiv.

Vi kan inte vad gäller lagstiftningen acceptera att det fortsatt finns stora bekymmer. Jag skulle vilja veta specifikt hur Vänsterpartiet ser på just den frågan, för det här är faktiskt vårt ansvar här i riksdagen.

Fru talman! Du säger att du vill avgränsa debatten, Anders, men du inledde själv med att prata om helt andra saker, exempelvis debatten i går. Därför inledde jag också med det, men nu har vi klarat av det.

När det gäller hela hälso- och sjukvården vill Vänsterpartiet se förändringar på väldigt många plan. Det handlar om lagstiftning, om hur primärvården ska byggas upp, vad vi ska göra med specialistsjukvården, vad vi ska göra med universitetssjukhusen och vad vi ska göra med vinsterna i välfärden. Det är väl nästa grej du kommer att säga, att det är en liten pluttig sak som ni inte vill diskutera.

Jag vill se en helhet. Vad ska vi göra åt den här stora frågan? Det diskuterar vi ständigt, inte bara här utan också med våra landstingspolitiker. Vad ska vi exempelvis göra med det kommunala självstyret? Hur långt ska det få sträcka sig? Det finns massor av frågor som är inkluderade i den här debatten. Jag vill ha en stor bottenplatta att stå på innan jag är med om att vi klubbar olika beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Jag har en känsla av att under hela den här tiden - jag har inte suttit i riksdagen så länge utan bara tre år - har det varit signifikant hur många olika initiativ och saker som ni har kört hit och dit och fram och tillbaka. Det har varit högt och lågt, och det är inte för sakernas bästa, utan det är lite show över det hela, som för att visa att den här regeringen minsann inte har gjort någonting utan att man själv gjorde mycket mer. Det blir som i sandlådan till slut, kan jag tycka.

Man kan fundera på varför det går så dåligt för exempelvis Stockholm. Cecilia från Moderaterna sa här för en stund sedan att det går väldigt bra för Stockholm. Här kan äldre få sitta och vänta hur länge som helst, och här saknas också 600 vårdplatser - ett helt sjukhus. Det är ett jätteproblem, och det är ett jätteproblem i hela Sverige. Det har det varit länge, ända sedan början av 2000-talet. Det hänger också ihop med detta.

Fru talman! Det blir högt och lågt i den här diskussionen från Karin Rågsjös sida. Jag tycker att det vore intressant att se om inte Centerpartiet och Vänsterpartiet kunde närma sig varandra lite grann i just den här specifika frågan, nämligen: Finns det ett behov av en lagändring eller inte? Det är uppenbart att gamla människor far illa. De som har ett stort behov av omvårdnad och av sjukvård far mycket illa på många ställen. Det finns många anledningar till det, men en av dem är att vi sitter fast med två olika lagstiftningar.

Vi ser ett behov av att man måste skriva lagen utifrån verkligheten och de människor som faktiskt är berörda. Det var det vi i alliansregeringen drog igång. Vi sa till Göran Stiernstedt att titta på det här med de medicinskt färdigbehandlade som ligger länge på sjukhus. Vi har nu levererat och kan besluta om detta, men det räcker inte. Man måste också se över annan lagstiftning för att se till att de mest sjuka äldre aldrig ska tillåtas falla mellan stolarna.

Jag är inte så naiv att jag tror att om vi bara ser till att skriva en ny äldrelag som kan överbrygga klyftan kommer det att vara frid och fröjd. Så enkelt är det inte. Det vi kan göra från riksdagens sida är att åtminstone se till att lagstiftningen inte medverkar till att det är stora problem för de mest sjuka äldre i ett läge där det är kommun här och landsting där och socialtjänstlag här och hälso- och sjukvårdslag där.

Jag tror att Centerpartiet och Vänsterpartiet skulle kunna mötas i frågan om behovet av en lagförändring.

Fru talman! Anders W Jonsson pratar om att det ska bli en äldrelag. Han vill gärna ha en äldrelag, för många äldre far illa. Jag tycker att det skulle innebära en segregering av människor att ha en sådan lag. Vi behöver lagstiftning för alla. Om man blir äldre är man väl inte bara patient - man är väl människa på alla andra plan också och behöver inte en särskild lagstiftning.

År 2006 tillträdde er regering. Åren gick och gick, och sedan blev det 2014 och då kom man på att många människor far illa när de ska hem efter att ha varit på sjukhus och att primärvården och sjukhusvården inte fungerade. Då tillsattes utredaren Göran Stiernstedt, och han lämnade alldeles nyss resultatet av sin utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Det är en mycket bra utredning, och den har vi nu fått förvalta, liksom ett stort budgetunderskott. Av detta ska vi göra verkstad. Vi har börjat med det och tillsatt en utredare. Den utredaren har lämnat ett delbetänkande som är på rull.

Ville Anders W Jonsson och Centerpartiet lagstifta om hela paketet på en gång utan någon mer utredning än det som nu finns? Det tycker jag i så fall är konstigt.

Hur är det med det här som jag inte har fått svar på från högern? Jag ställde ett antal frågor till Cecilia Widegren, men fick inte svar på en enda.

Jag frågade också KD om det här med att förstatliga sjukvården. Är det högerns förslag eller inte? Jag frågade Cecilia Widegren om det. Nu har jag en annan del av högern framför mig och ställer samma fråga till dig, Anders W Jonsson. Du har frågat flera gånger vad vi vill göra. Min fråga är: Ville ni lagstifta rakt av på Stiernstedts utredning? Var den färdig? Det är oerhört viktigt för mig att få svar på det.

Vad är det ni kritiserar oss för?

Fru talman! Det ska jag försöka förklara för Catharina Bråkenhielm.

Göran Stiernstedt tillsattes för att utreda hur vi skulle få en effektivare vård. Samtidigt hade alliansregeringen identifierat två andra problem. Det handlade om situationen för de mest sjuka äldre, där vi såg behov av en gemensam äldrelag. Samtidigt hade vi problemet med de medicinskt färdigbehandlade.

För att få ett snabbspår för det valde vi att ge Göran Stiernstedt ett tilläggsuppdrag, den 27 februari 2014 - om jag inte missminner mig. Vi ville nämligen snabbt ta fram ett förslag för att kunna gå vidare med lagstiftning på det området.

För den andra delen tillsatte vi Äldreutredningen. Den skulle titta på vilka förändringar i lagstiftningen som behövs göras för att åtminstone inte lagen gör så att de mest sjuka äldre slits isär.

Catharina Bråkenhielm verkar tro att Göran Stiernstedts hela utredning kommer att lösa det problemet. Så är det inte. Det här var nämligen en väldigt liten del där han lämnade ett delbetänkande. Det blir därför fullständigt obegripligt, för alla som är lite insatta i det här, när Catharina Bråkenhielm säger att man har tillsatt Anna Nergårdh för att utreda hur vi ska lösa det här mellan socialtjänst och kommuner och landsting.

Gå hem och läs hennes direktiv! Det står inte ett ord om kommuner där. Det står inte ett ord om socialtjänst och omvårdnad. Det Anna Nergårdh ska göra är att titta på hur vi kan ta de delar som rör hälso- och sjukvården och inte minst primärvården i Göran Stiernstedts utredning och göra verkstad av det. Det är något helt annat, Catharina Bråkenhielm.

Därför kvarstår min fråga. Varför lade ni ned Äldreutredningen? Om ni inte hade gjort det hade vi i dag haft ett förslag på en lagstiftning som skulle utgå från de mest sjuka äldre och utan det här lagstiftningsmässiga problemet. Det är två helt olika lagar med två helt olika logiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Varför lade ni ned den utredningen? Ser ni inte behovet av att förändra lagstiftningen för att anpassa den till verkligheten?

(Applåder)

Fru talman! Vi ser verkligheten, Anders W Jonsson. Just därför debatterar vi i dag det som nästan ingen debattör rör när det gäller det ämnet. Det handlar om utskrivning från sjukhus till hemkommunen och insatserna där. Det är jätteviktigt. Det är det som proppar igen.

Jag berättade förut att 212 000 vårddygn ligger färdigbehandlade på sjukhus och kan inte komma hem eftersom kommunerna inte har ordnat hemsjukvård. Det är en del i det hela.

Nästa del är att man inte ska behöva komma in på sjukhus om man inte behöver det. Därför måste vi utreda primärvårdens roll. Om de mest sjuka äldre fick en helt annan primärvård skulle de kunna stanna i primärvården i stället för att bli inlagda på sjukhus. Det är ett av de gigantiska problemen, som Göran Stiernstedt också pekar på.

Jag har läst de här materialen. Jag tror inte att du har lyssnat riktigt på vad jag har sagt, eller kanske misstolkar du mig medvetet för att det ska bli bra politik.

Det här är två olika saker. Men de samverkar, eftersom det gäller samma personer. De äldre och de multisjuka ligger mycket på sjukhus och behöver mycket första linjens vård. De kanske behöver lite mindre sjukhusvård och inläggning än de har i dag. Därför är det viktigt att stärka och förändra rollerna mellan sjukhusvården, den inneliggande vården och primärvården - första linjens vård. Då kan man få mer vård hemma och undvika alla onödiga inläggningar på sjukhus. På så vis frigör vi resurser. Människor kommer fortare hem till sin vardag. Och de som behöver sjukhusvård kommer in.

Det här gynnar framför allt gruppen äldre, men även andra. Och pengarna i den offentliga sjukvården används på ett mycket bättre sätt. Det tycker vi är ett mycket bättre förslag än att sälja ut och privatisera.

Vi står alltså på olika kanter, Anders W Jonsson, vänsterkant - högerkant. Jag har förstått utredningarna. Och därför tillstyrker vi detta. Även landstingen tycker att det är ett bra förslag och tillstyrker det. Men det gör inte Alliansen. Varför vill ni ha ett tillkännagivande om något som du tycker är bra, Anders W Jonsson?

Fru talman! Jag försöker inte misstolka någon medvetet. Det här lagförslaget, som vi ska besluta om i dag, handlar om de medicinskt färdigbehandlade.

Vi i Alliansen såg ett problem. Vi tillsatte en utredning. Det är i dag framme vid riksdagsbeslut.

Vi ser dock att det här är ett mycket större problem när det gäller samarbetet mellan kommun och landsting. Där handlar det om hälso- och sjukvårdslag och socialtjänstlag. Alliansen pekar på att vi måste göra något lagstiftningsmässigt också.

Om jag tolkar vänstersidan rätt, Catharina Bråkenhielm, menar ni att det räcker med Anna Nergårdhs utredning eftersom hon utreder hälso- och sjukvården och primärvården. Och om hon gör tillräckligt mycket där kommer primärvården att fungera jättebra, och då har vi inte särskilt stora problem längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Jag hoppas också att hon kommer med kloka och bra förslag. Det har inte riktigt varit så hittills. Men även om vi skulle ha en suveränt fungerande primärvård i Sverige skulle vi fortsätta ha problem med att kommuner och landsting har två helt olika lagstiftningar med två helt olika logiker som en undersköterska ska tillämpa, i stunden hemma hos den gamla och multisjuka.

Det är det som utskottet och snart även riksdagen säger att regeringen måste ta itu med. Det finns inte någon utredning i dag som tittar på det mycket stora problemet. Det finns en utredning som tittar på primärvården. Det är helt rätt. Men när det gäller det här, som jag ser det, betydligt större problemet har vi inga svar alls från regeringen. Man väljer i stället att hitta på väderkvarnar och att förbjuda privatisering av Linköpings sjukhus och så vidare.

Det vore bättre om regeringen fokuserade på det som är riktigt stora problem, nämligen att de mest sjuka äldre inte sällan faller mellan stolarna i dag. Det beror på att regeringen inte kan komma med förslag på lagstiftning utifrån de problem som människor faktiskt har.

Fru talman! Jag vill självklart yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet och avslag på reservationen.

Att vara inlagd på sjukhus är definitivt inte bra, speciellt om man inte behöver det. Det är inte bra för den enskilda patienten, inte för sjukhusets personal och inte för systemet. Det är kort sagt inte bra för någon. En stor del av överbeläggningsproblematiken och vårdplatsbristen i dagens Sverige kan härledas till just detta - fel person på fel plats vid fel tillfälle.

Jag minns särskilt Amanda. Det är några år sedan nu. Hon tillbringade det sista året, ungefär, av sitt liv i ett evigt farande - fram, och tillbaka - mellan bostaden, det kommunala boendet och sjukhuset. För varje vända kom hon hem lite mer förvirrad, med någon ny infektion, lite mer medtagen, och så småningom orkade Amandas kropp inte längre. Vid 92 års ålder gav hon upp.

Fru talman! Överbeläggningarna på sjukhusen ger upphov till en massa brister när en patient vårdas på en plats som inte uppfyller just den patientens behov. Kvaliteten på vården försämras, och risken för vårdskador ökar påtagligt - närmast exponentiellt.

Konstanta överbeläggningar skapar ineffektiv och patientosäker vård. Vi ser det i landsting efter landsting. De begränsade sjukhusresurserna behövs för andra patienter än de som ligger i sängarna och bara väntar på utskrivning.

Det stora antalet överbeläggningar försvårar också för sjukvårdens personal att göra ett bra jobb och innebär en försämrad arbetsmiljö när en frustration i vardagen blir påtaglig.

Lösningen på problematiken ligger delvis i det som vi ska besluta om i dag. Men det handlar också om att använda de vårdplatser vi har på ett mer effektivt sätt. Vad innebär det?

Det handlar bland annat om smartare bemanning, men det handlar framför allt om snabba och inte minst trygga hemgångar. Ingen färdigbehandlad patient ska hållas kvar på en sjukhusavdelning bara på grund av att hemsituationen är ohållbar, på grund av dålig eller ingen planering över huvud taget mellan huvudmännen, avsaknad av hjälpmedel eller något annat som omöjliggör hemgång i rätt tid. Ändå, fru talman, sker detta dagligen i vårt land varje stund på dygnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Ungefär 5 procent av alla vårdplatser i Sverige upptas av patienter som inte borde vara där. Det låter inte så mycket, men Cecilia Widegren beskrev hur det var i verkligheten i Västra Götalandsregionen. Där sker det mycket nu, men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset var det så många som fyra vårdavdelningar som var belagda av patienter som bara väntade på att få att åka hem.

I mitt hemlän Halland visar samma räkneövning att det är två vårdavdelningar på sjukhusen i Varberg och Halmstad som ständigt har inlagda patienter som inte borde vara där. Det är därför som regionerna Halland och Västra Götaland under många år har bedrivit ett Trygg hemgång-projekt. Man går systematiskt igenom punkt efter punkt för att förbättra situationen. Men man kommer naturligtvis till det som Anders W Jonsson så väl beskrev, till lagstiftningsgränser och andra gränser som sätter stopp för vad man själv kan göra. Här måste den här kammaren hjälpa till.

I Västra Götaland jobbar man också ohyggligt systematiskt med detta, och läget förbättras dag för dag. Men man kommer till en gräns.

Den rådande situationen är inte rätt mot den person som ligger i sängen. Den är inte rätt mot andra som inte får komma och få en sängplats. Som jag sa sker detta hela tiden i landsting efter landsting, region efter region.

Vad är regeringens svar? Jo, att man utreder lite till. Man väntar och ser om det kanske blir bättre. Det första som man gör är att dra in på valfriheten, möjligheten för patienter att söka sig till andra ställen, till andra vårdformer och så vidare.

Fru talman! Att patienter inte kan skrivas ut beror på - som så väl har belysts i dag - brister i samordning mellan kommuner och landsting. Enskilda patienter hamnar i kläm just i huvudmannagapet eftersom man inte kan skapa en sömlös övergång mellan verksamheterna. Det saknas kanske en rehabplats, en plats på ett särskilt boende, en vårdplanering eller någonting annat som gör att ordnad utskrivning till hemmet inte kan bli av. Därför ligger man kvar på sjukhuset.

För att komma till rätta med situationen måste det till ett systematiskt arbete, och det ganska snabbt. Därav beslutas det om tillkännagivandet i dag.

Såväl kommuner och landsting som regioner måste tillsammans ta ansvar för att skapa denna sömlöshet. Det gäller det som ibland kallas gemensam planering för hemgång kanske direkt vid inskrivningen, förbättrad kommunikation mellan huvudmän och tydligare regelverk. Det är en lång rad saker som presenteras i betänkandet Effektiv vård, men de hänskjuts till andra utredningar. Det är alltså många delar som måste fram snabbt.

Förslaget om en ny betalansvarslag där det krävs snabbare hemgång tvingar nu kommuner och landsting att samarbeta bättre, och det är bra. Det borde ha införts även inom psykiatrin, och det är ett minus att man inte samtidigt gör det. Men det kommer att leda till en förbättrad situation.

Men det behövs mera, och det behövs fortare. Landsting och kommuner skulle till exempel kunna samverka för att skapa fler mellanvårdsformer, till exempel boende med direktanslutning till distriktssköterska, läkarmedverkan i hemmet på ett helt annat sätt med mera.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Vi vet var problemen ligger. Nu gäller det inte utredning. Nu gäller det handling, utveckling och ett faktiskt ledarskap, vilket den här regeringen saknar. Detta är av yttersta vikt för de sjukaste patienternas skull, för det mest utsatta patienternas skull och för alla Amandors skull.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)