Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen

Herr talman! I civilutskottets betänkande 33 om samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen behandlar utskottet regeringens proposition med samma namn, en följdmotion samt tre motioner från allmänna motionstiden. I propositionen föreslår regeringen ändringar i miljöbalken och i plan- och bygglagen i syfte att förenkla regelverket med mål att underlätta för byggande av bostäder i bullriga miljöer. För byggande av bostäder i bullriga miljöer - det är syftet. Det är viktigt att komma ihåg. Vi i Miljöpartiet tycker att det ändå är ett bra initiativ som regeringen tar. Vi såg verkligen fram emot att denna proposition skulle komma, och vi hoppades att vi skulle kunna stödja den. Även om regeringens förslag inte var precis det som vi hade velat se, nämligen ett förslag som sätter folkhälsan före exploateringsintresset, tycker vi inte att vi den här gången kan hävda att regeringens förslag är ett förslag helt i fel riktning. Vi är ju vana vid att regeringen redovisar en ambition att gå framåt, men när förslagen sedan kommer går de ofta åt fel håll i förhållande till den uttalade riktningen. Den här gången kan vi konstatera att regeringen ändå lyckas med den första delen av sina ambitioner. Att samordna prövningen måste man ändå erkänna är ett steg i rätt riktning. Förslaget från regeringen är alltså den här gången inte helt misslyckat - det går faktiskt åt rätt håll. Då förväntar sig väl regeringens företrädare här i kammaren att Miljöpartiet ska applådera detta, men det är ju inte vår uppgift. Miljöpartiets uppgift är att vara en blåslampa som hela tiden försöker pressa på regeringen för att få fram en ännu bättre lagstiftning. Som jag sade är det bra med samordning, som regeringen föreslår. Det innebär en förenklad hantering och ger ökad förutsägbarhet för aktörerna. Så långt är alltså allting bra. Men vi tar oss ändå friheten att kritisera regeringen för att man inte passade på att gå ett litet steg till - ett steg för att minska bullret. Det hade vi hoppats på. Plan- och bygglagens formulering är: En bebyggelse får inte vara olämplig med hänsyn till människors hälsa. Den byts nu ut mot en formulering från miljöbalken: Det får inte finnas risk för olägenhet för människors hälsa. Om man jämför de formuleringarna och den praxis som finns borde det i praktiken innebära en viss skärpning av tillåtna bullernivåer där bostäder kan byggas. Det borde det kunna innebära. Tyvärr väljer dock regeringen att samtidigt begränsa möjligheterna att vidta åtgärder mot höga bullernivåer genom att tillsynen enligt miljöbalken inte får samma självständiga ställning som den tidigare har haft. Möjligheten att förbjuda eller att förelägga om att vidta åtgärder minskar i praktiken när beslutet i planbeskrivningen utgår från samma formulering som i miljöbalken. Det finns inget utrymme för en annan tolkning, till exempel i en domstol. Från Miljöpartiets sida hade vi gärna sett att regeringen, alternativt utskottsmajoriteten, i sina texter hade fångat upp de senaste kunskaperna när det gäller risker med höga bullernivåer för att på så vis skapa förutsättningar för handläggare, myndigheter och domstolar att göra en modernare tolkning av just begreppet olägenhet. Det hade varit ett ganska enkelt sätt för regeringen att flytta fram positionerna på bullerområdet en aning. Vår förhoppning var därför inte att samordningen skulle leda till att man enligt det nya regelverket tillåter bostadsbyggande där det med dagens regler inte är möjligt. Vår förhoppning var den omvända, att förändringarna i stället skulle leda till skärpta bullerkrav så att bostadsbyggandet skulle möjliggöras på de ställen där det inte går att bygga i dag genom att man skärper kraven på hälsofarliga miljöer. Men så blev det alltså inte. Nu uppfattas regeringens förslag i stället som att man har valt att anpassa kraven till den ohälsosamma bullernivå som vi lever med i stället för att skärpa hälsoambitionerna. Vi tycker från Miljöpartiets sida att det är en rätt allvarlig plump i protokollet, vilket vi vill markera genom den första av våra två reservationer i betänkandet. Herr talman! Mot bakgrund av de lagändringar som regeringen föreslår är det dessutom rätt svårt att förstå varför man från regeringens sida väljer att besluta att föreskrifterna ska ange riktvärden för buller i stället för gränsvärden. Skillnaden är att gränsvärden inte får överskridas, och genom att de har just den egenskapen fungerar de bra vid tvister. Riktvärden är däremot någonting väldigt otydligt, eftersom riktvärden är någonting som man strävar efter att uppnå men inte behöver lyckas nå. Vad är ett riktvärde värt i en domstol? I praktiken menar vi att regeringens förslag i sin helhet, med de förändringar som föreslås av lagteknisk art i kombination med att regeringen inte vill ha gränsvärden utan föreslår riktvärden, innebär att bullerskyddet tar tydliga steg i fel riktning. Nu var vi där igen med riktningen av det politiska beslutet. Det som började så bra med en förenkling och ett förtydligande, som vi i Miljöpartiet gillar, landade till slut i en försvagning av folkhälsointresset som måste betraktas som ett steg bakåt. Ett steg framåt och ett steg bakåt - det är bra att det inte är ett steg framåt och två steg bakåt. Så där kan man beskriva regeringens politik enligt detta förslag. Miljöpartiets roll har ju så här långt varit att vara den där blåslampan som ligger på för att lagstiftningsförslagen ska bli bättre. I det här fallet är vårt förslag, enligt reservation 2, att riksdagen ska besluta att uppdra åt regeringen att återkomma med ett förslag till regelverk som innebär gränsvärden för buller och att de dessutom anpassas till de nya kunskaperna om bullers betydelse även för hjärt-kärlsjukdomar och inte bara för stress. Vi menar att om regeringen hade haft ambitionen att göra det här lite bredare hade det varit fullt möjligt. Självklart står vi i Miljöpartiet bakom båda våra reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 2.

Herr talman! Jag bor i Norrköping. År 2007 flyttade jag dit efter sex år i USA. Jag hade då knappt satt min fot där, utan det blev till stor del ett spontant val av studieort. Att jag började studera vid filialen till Linköpings universitet berodde kanske främst på en sak: På den tiden fanns det en bostadsgaranti. Den bostadsgarantin finns inte längre. Hade det varit i dag hade det säkert blivit en annan studieort. Norrköping är som bekant en gammal industristad. Där finns en hamn och en flygplats. E4:an går förbi där. Det finns goda tågförbindelser till både Stockholm och Malmö. Det är helt enkelt en stad som har all potential att växa. Filialen till Linköpings universitet, Campus Norrköping, växer. Allt fler kurser flyttas till Norrköping. Trots detta finns det ett stort problem, och det är att efterfrågan på bostäder är så stor att de inte längre kan erbjuda en bostadsgaranti. Dagens restriktioner förhindrar till stor del att man bygger mer. Varför det? Jo, det finns som sagt bland annat en flygplats där. Av den anledningen är dagens debatt väldigt viktig. Det är just detta som gör att jag känner igen allvaret hos två motionärer - de kommer från två helt andra partier - som båda kommer från Linköping. Det är också en stad med en flygplats. De beskriver en verklighet som finns runt om i landet. Frågan om buller är närmare bestämt mycket viktig, och det finns egentligen inget skäl att inte sträcka sig över partigränserna för att få till bättre regler som möjliggör välplanerade bostadsområden runt om i landet, där det krävs ett större bostadsbyggande. Herr talman! Jag anser att den nuvarande tillämpningen av riktvärden för buller från flygtrafik medför orimliga restriktioner. Det drabbar bostadsbyggandet i flera städer, och precis som motionärerna redogör för är Linköping en av dem. Riktvärdena är i dag inte rättsligt bindande. Både Boverket och Naturvårdsverket har gjort olika bedömningar av hur riktvärdena ska tillämpas, vilket således skapar en stor oklarhet. Av den anledningen behöver regelverket när det gäller flygbuller samordnas bättre. I regeringens proposition föreslås ändringar i plan- och bygglagen och i miljöbalken. Det är ändringar som är ett steg i rätt riktning. Samordningen av reglerna i plan- och bygglagen och i miljöbalken blir med det liggande förslaget lite bättre för att underlätta planering och byggande av bostäder i utsatta miljöer. Likaså är det bra att regeringen avser att meddela föreskrifter med riktvärden för flygbuller. Vid arbetet med en författningsreglering bör regeringen utgå från de riktvärden som finns i Boverkets allmänna råd om lokalisering av bostäder i områden utsatta för just flygbuller. Herr talman! Krav på buller ska inte skilja sig beroende på vilken källan är. Det är min övertygelse att kraven ska regleras i samma författning. Det finns otroligt mycket att göra på den här fronten, så även om det är sista gången vi debatterar frågan under den här mandatperioden hoppas jag att debatten kan fortsätta - om inte annat under nästkommande år, även om det då kan vara en annan regering som sitter. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 3.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet anser att denna proposition har en helt omodern syn på bullerfrågorna och särskilt på det dominerande trafikbullret. Vi ska helt enkelt acceptera och underordna oss ett allt hälsovådligare buller. Samtidigt blir det allt tydligare att människor behöver en tyst miljö att leva i. Regeringen konstaterar att PBL, alltså plan- och bygglagen, står för exploateringsintresset och miljöbalken för skyddsintresset. Dessa intressen ska samordnas. Vi tycker att skyddsintresset borde vara klart överordnat och att det också ska framgå av lagstiftningen. Det ska inte behöva vara så att människor ska må dåligt i sin boendemiljö av den illa planerade trafikmiljön. Vi står nu inför en situation där biltrafiken i städerna måste minst halveras och hastigheterna av säkerhetsskäl också bör halveras. Flygtrafiken måste minskas, och en del flygplatser bör läggas ned. Att då anpassa sig till dagens bullersituation i stället för att tvinga fram bullerreduceringar är helt bakvänt. Vi tycker också att de stackare som ska bo i eventuella komplementbostadshus har rätt till en hälsosam miljö som ser till att människor i lugn och ro kan sova och leva sina liv utan det buller som i dag finns i framför allt de nya områden som byggs. Där har forskning visat att flera miljoner människor dagligen utsätts för det obehagliga buller som är ohälsosamt. Det är många barn som blir stressade och mår dåligt just på grund av att detta ohälsosamma buller finns i deras närområde. Därför tycker vi att det är väldigt viktigt att regeringen ser till att utreda den här situationen bättre och att samordna mycket bättre. Med anledning av detta vill jag också yrka bifall till reservation 2.

Herr talman! För ganska precis ett år sedan var min partikollega Johan Hultberg från miljö- och jordbruksutskottet och jag på besök i Alvesta. Det är en järnvägsknut i Småland, för er som inte känner till Sveriges geografi. Där träffade vi politiker och tjänstemän i kommunen och fastighetsaktiebolaget Allbohus. De var mycket bekymrade över att riktvärden för buller och möjligheter till avsteg från dessa inte är lika för hela landet. Undantag kan beviljas för större städer och tätorter, men dit räknas inte Alvesta. Skälet, sades det, är att på landsbygden kan man bygga på annan mark. Men även om samhället är litet vill många bo i närheten av stationen på grund av fördelarna med att kunna arbetspendla åt olika håll. Man trodde inte att järnvägen, som var orsaken till att samhället en gång uppstod, nu skulle vara hämskon för framtida utveckling. Arbetet med projektering av nya flerfamiljshus hade kommit långt när man fick avslag. Det förvånade mycket, då det finns äldre bostäder i närheten som dessutom ligger närmare järnvägen. Nya bostäder byggs dessutom med bättre ljudisolering, men det hjälper inte om riktvärdet för buller räknar med att man ska kunna sova med öppet fönster. I Linköping finns liknande problem, alltså svårigheter att utveckla och förtäta staden med fler efterlängtade bostäder. Där är det flyget som sätter stopp, och det största hindret för att planera nya bostadsområden är att Boverket och Naturvårdsverket gör olika bedömningar av hur riktvärdet ska tillämpas. Att olika myndigheter prövar tillstånden ställer också till det, då regelverken förordar olika nivåer på buller beroende på om det kommer från vägar eller uppstår på ett industriområde. Det är därför glädjande att vi i morgon ska rösta igenom ett betänkande som bygger på regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen som syftar till förbättrad samordning för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att inrätta ett kansli för att kunna tillgodose det behov av information och utbildning som kan uppstå på grund av förslagen i propositionen och därmed främja en enhetligare och effektivare tillämpning av plan- och bygglagen. Jag vill även poängtera att i samband med att en författningsreglering av riktvärden övervägs kommer regeringen noga att bedöma och beakta hälsokonsekvenserna och se till behovet av hälsosamma boendemiljöer. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Några av motionerna berör just problematiken i Linköping, och eftersom samordningen mellan myndigheterna nu blir tillgodosedd finns inget behov av ett tillkännagivande. Avslutningsvis, herr talman: Detta är med största sannolikhet min sista debatt här i kammaren, för jag vågar inte hoppas på att kalmarlänsborna kryssar in mig en gång till. Men vi har visserligen den äldsta befolkningen i landet - jag tror att mer än en tredjedel är pensionärer - så förhoppningen finns att de vill se fler 60-plussare i riksdagen. Då kommer jag tillbaka! Det har varit mycket intressanta och lärorika år som jag med glädje kommer att se tillbaka på. Framför allt är jag glad över alla fina vänner, kolleger och tjänstemän som jag har haft förmånen att lära känna. Jag kommer att sakna er. Tack för mig! (Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Ja, dagens debatt handlar om ytterligare en proposition för att minska hindren för bostadsbyggandet. Bostadsbyggandets hinderbana blir av med ytterligare ett hinder. Vi vet ju från många kommuner i olika delar av landet hur tolkningarna kring buller och bullerregler hämmar bostadsbyggandet. Regelverken för buller är ett allvarligt hinder för bostadsbyggande. Det svarade majoriteten av de tillfrågade kommunerna i en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting gjorde. Kommunerna har mycket svårt att förtäta städer och tätorter där många vill bo. Detaljplaner kommer inte till byggstart. Problemen är störst i de kommuner där det behöver byggas mest. Stränga riktvärden är ett problem. Ett annat problem är att myndigheter har motsägelsefulla regelverk. Som läget är i dag tvingas många kommuner att planera för nya bostäder i mindre attraktiva lägen utanför städerna. Att bygga tätt ger flera miljömässiga vinster: Fler kan åka med kollektivtrafik eller cykla, och färre behöver ta bilen till jobbet. Bullret minskar. Låt mig ta några exempel. Linköping har redan nämnts, men jag vill också ta upp Linköping och har också varit på besök där. Det är en universitetsstad som verkligen behöver ett ökat bostadsbyggande. Saabs provflygningar har medfört att ett stort antal planer har överklagats. I dag är det ungefär 1 000 lägenheter som finns i detaljplaner men som inte kommer till byggstart på grund av överklagade detaljplaner. Antalet växer dessutom. Verksamhetsutövaren överklagar planer för nya bostäder eftersom företaget inte vill riskera att ansvarig myndighet i en senare prövning inskränker dess verksamhet. Ett annat exempel är Helsingborg. När en lastbil kör på vägar i Helsingborg klassas motorljudet som trafikbuller. Den som vill bygga bostäder intill vägarna behöver anpassa sig till Boverkets regelverk. Detta är möjligt att leva upp till tack vare modern byggteknik. Men när samma lastbil kör in på hamnområdet klassas motorljudet i stället som industribuller. Då gäller ett annat regelverk. Helsingborgs stad har byggplaner för tusentals bostäder, men kraven riskerar att försvåra eller förhindra projekten. Reglerna omfattar även färjetrafik. Där är Stockholm ett exempel. Trots att färjor oftast låter mindre än biltrafiken är de ett större hinder, vilket påverkar Stockholms stad. Exemplen är många. När Sveriges kommuner och landsting i en enkätundersökning frågade de kommuner som har byggt fler än 1 000 bostäder sedan år 2002 hur de ser på förutsättningarna, kunde man konstatera att tre av fyra kommuner anser att regelverken för buller är ett allvarligt hinder för bostadsbyggandet. Inte minst gäller det byggandet av små lägenheter för unga, studenter och singelhushåll. Jag noterade i en rapport från Länsstyrelsen i Dalarna att även där finns kommuner som anger bullerregler som ett hinder. Nej, vi väntar oss inte applåder från Miljöpartiet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill avslå propositionen, hela förslaget. Det är beklagligt. Man avslår förslag om att samordna lagstiftningarna för att hitta lösningar för bullerreglernas inverkan på bostadsbyggandet. Det är intressant. En miljöpartist i byggnadsnämnden i Göteborg uttalade i Sveriges Radio i januari i år att hon vill att regeringen ser över regelverket för bullernivåer. Det är enligt henne olyckligt att länsstyrelsen överklagar detaljplaner för nya bostäder utifrån olika krav på lägsta bullernivå. Systemet ska enligt henne vara enhetligt. Det säger Miljöpartiet i Göteborg. Min fråga till Miljöpartiet i riksdagen är: Om ni vinner valet, kommer ni då i riksdagen att kräva att era koalitionspartner stoppar möjligheten att samordna bullerreglerna för att möjliggöra bostadsbyggande? Herr talman! Ingen här i riksdagen vill ge förutsättningar för bullriga inomhusmiljöer. Att ändra på regelverket handlar inte om att skapa dåliga inomhusmiljöer, tvärtom. Med dagens teknik går det att bygga betydligt bättre inomhusmiljöer än vad många befintliga hus har i dag. Problemet är att det finns två lagstiftningar som inte har varit samordnade, plan- och bygglagen och miljöbalken, samt definitioner. I dag råder osäkerhet. Att det görs olika bedömningar av vad som är acceptabla bullernivåer bidrar till att skapa osäkerhet. Om bebyggelse möjliggörs genom kommunens beslut enligt PBL är det inte säkert att den bedöms lämplig vid en eventuell tillsyn utifrån miljöbalken. På motsvarande sätt kan de skilda bedömningarna skapa en osäkerhet om villkoren för olika tillstånd enligt miljöbalken. De nuvarande skillnaderna vid tillämpningen drabbar såväl kommuner som fastighetsägare och verksamhetsutövare. Det är ett stort problem som måste lösas. Herr talman! Syftet med förslagen i propositionen är att förbättra samordningen av reglerna i plan- och bygglagen och miljöbalken för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Buller har många olika aspekter som vi behöver förhålla oss till. Regeringen avser att meddela föreskrifter för buller från väg- och spårtrafik samt flygbuller. Regeringen betonar att föreskrifterna behövs till skydd mot olägenhet för människors hälsa. Motionärerna anser att regeringens förslag inte i tillräcklig utsträckning har beaktat de hälsoproblem som buller orsakar. Så är inte fallet. Ändringarna i plan- och bygglagen ska förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Ändringarna innebär bland annat nya krav i plan- och bygglagen för att förebygga olägenhet för människors hälsa. Det ska också införas en definition i PBL av vad som avses med omgivningsbuller respektive vad som avses med olägenhet för människors hälsa. Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 2 januari 2015. Dessutom anser regeringen att man bör överväga vilka åtgärder som kan behövas för att trygga verksamhetsutövarnas rättssäkerhet. Verksamheter kan ju drabbas av omprövningar. Sådant är läget i några kommuner. Det finns konflikter mellan befintlig verksamhet och välbehövligt bostadsbyggande. Ska vi bygga täta städer, som är mycket bra ur klimat- och miljösynpunkt, måste vi lösa dessa konflikter. Men det anser inte Miljöpartiet och Vänsterpartiet, för man vill avslå förslagen. Vill Miljöpartiet stoppa byggandet av klimatsmarta täta städer? Hur tänker Miljöpartiet lösa befintliga konflikter i samhällsbyggandet? Anser Miljöpartiet att det är rimligt att bostadsbyggandet stoppas även fortsättningsvis? Vi är vana vid att Miljöpartiet återkommande säger nej till förslag, senast i går när det gällde en enklare planprocess. Herr talman! Det finns ett konkret förslag på riksdagens bord. Alliansregeringen har agerat och lagt fram ännu ett förslag. Att minska hinder och krångel innebär att man måste orka ta itu med regelverk som inte fungerar. Miljöpartiet nöjer sig med att avslå förslagen, utan andra idéer och förslag. Väljarna har ett viktigt val att göra i höst: Stopp i bostadsbyggandet eller fortsatta reformer för en fungerande bostadsmarknad? Skiljelinjerna i bostadspolitiken är mycket tydliga. (Applåder)

Herr talman! I går fick vi förmånen att höra en del långa och intressanta inlägg om en enklare planprocess. Under den debatten stod det tydligt att skiljelinjerna i bostadspolitiken står mellan å ena sidan oss som vill se till att undanröja kvarstående hinder som motverkar dem som vill bygga bostäder till en kostnad som är överkomlig för bostadskonsumenter och som leder till en fungerande bostadsmarknad där tillgången till nya bostäder ökar i hela landet, och å andra sidan dem i Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som på olika sätt och utan att presentera ett gemensamt alternativ motsätter sig och röstar emot kraven på ett enklare sätt att ta fram detaljplan, ett enklare antagande och möjligheter att förändra den efter genomförandetidens slut. Jag tror att det är många som har anledning att vara besvikna över Sveriges riksdag i dag: byggbranschen, förstås, men framför allt de som står utan bostad. I dag har vi en debatt om samordnad prövning av buller. Skälet till den och till de beslut vi ska fatta är att det, som både Nina Lundström och Eva Bengtson Skogsberg var inne på, råder oklarheter vilken lagstiftning det är som gäller vid byggande av bostäder intill verksamheter som kan ge upphov till bullerstörning. Om trafikbuller uppstår från lastbilar vid en väg är det plan- och bygglagen som gäller, men om samma lastbilar kör in i ett hamnområde är det miljöbalken som gäller eftersom det då klassas som industribuller och blir ett hinder för bostadsbyggandet. Havs- och sjönära byggande är attraktivt, och många kommuner som har möjlighet att åstadkomma det hindras från att växa därför att det finns en hamn i närheten. I regeringens proposition förs industribuller och buller från flygplatser in i plan- och bygglagen, där det även preciseras krav på hur man vid bostadsbyggande ska förebygga olägenheter för människors hälsa vid lokalisering, placering och utformning av bostäder i sådana miljöer som kan vara och bli bullerutsatta. Det kommer också att krävas av den som vill bygga bostäder att man ska kunna redovisa bullervärden när man ansöker om bygglov eller planändring. Det ska inte i efterhand gå att förbjuda eller införa restriktioner mot den bullrande verksamheten så länge man håller sig under de redovisade värdena. Det leder till en ökad rättssäkerhet för verksamhetsidkaren om denne kan känna sig säker på att kunna fortsätta sin verksamhet trots att det har byggts bostäder intill med stöd av plan- och bygglagen. Hållbara villkor för företag är något som skapar trygga jobb. Grunden till alltsammans är precis den som var med förslaget om enklare planprocesser: att man ska undanröja sådant som upplevs som hinder för bostadsbyggandet samtidigt som olika intressen inte i onödan ställs emot varandra i samhällsplaneringen. Med enklare regler och en snabbare och mer förutsägbar planeringsprocess får vi fram fler bostäder till lägre kostnader. Det är just diskrepansen mellan vad som står i plan- och bygglagen, att en bebyggelse inte får vara olämplig med hänsyn till människors hälsa, och miljöbalkens formulering, att det inte får finnas risk för olägenhet för människors hälsa, som ställer till problem och ger upphov till motstridiga tolkningar. De mest kända exemplen har nämnts tidigare. I Helsingborg är det hamnverksamheten, och i Linköping är det flyget. Buller kan förstås vara ett hälsoproblem. Den nya lagen sätter fokus på att man just ska förebygga och att det inte i efterhand ska råda några som helst tveksamheter om vad det är som gäller vid en bullrande verksamhet. Samtidigt måste det förutsättas att det i närheten av större vägar, industriverksamhet, till exempel en hamn, och bangårdar, som i Alvesta, bullrar en del emellanåt. Men i gengäld har man därifrån nära till jobb och till allmänna kommunikationer. Förtätning är ett ord som är på modet i samhällsplaneringen, och det är viktigt att vi med hjälp av den kan planera och bygga hållbara, gröna städer och på det sättet också främja en klimatsmart livsstil. En otydlig lagstiftning hindrar också utveckling av studentbostäder och nya tillkommande platser på äldreboenden. Herr talman! Jag tar därför med mig exemplet Frövi. Frövi är ett samhälle med drygt 2 500 invånare som ligger i Lindesbergs kommun. Frövi är drabbat av att ha en av våra mest kända järnvägsknutar. Där bor många av dem som i hela sitt liv har arbetat på järnvägen. Och liksom i många mindre kommuner finns det i Lindesberg en åldrande befolkning. Det är en av de 123 kommuner i landet som vi brukar säga har en svag bostadsmarknad med en vikande befolkningsutveckling. Länsstyrelsen i Örebro län har nekat Lindesbergs kommun att bygga ut ett befintligt äldreboende i Frövi med 28 platser i ett trygghetsboende som heter Tallen. De här lägenheterna ska upplåtas som kooperativa hyresrätter. Till det har staten beviljat 4 miljoner kronor i statligt investeringsstöd. De här platserna betyder givetvis mycket för dem som står i kö för att få en plats i trygghetsboendet. När de flyttar ges också möjlighet för andra människor att flytta in i de villor som de lämnar. Men länsstyrelsen säger nej. De vill nämligen pröva planen på ett nytt trygghetsboende bara av det skälet att det när godståg passerar förbi uppstår ett buller och att det inte i den bullerutredning som är gjord går att påvisa att det finns en tyst eller bullerdämpad sida i planområdet. Men runt omkring den här platsen finns det gott om befintliga äldre bostäder, byggda på 60- och 70-talet. Men man motsätter sig alltså nya bostäder. Man motsätter sig ett trygghetsboende. Teoretiskt skulle det kunna vara så att en gammal järnvägare, med sin hustru eller man, skulle vilja flytta från sin villa som kanske ligger 30 meter från järnvägen till en ny bostad i hyreskooperativet Tallen. Det ligger längre ifrån men erbjuder nya bostäder i närheten av Frövi centrum med närhet till service, butiker, restauranger, järnvägsstation och kollektivtrafik. Detta är exempel på den osäkerhet som den nuvarande lagstiftningen ger. Ett vanligt argument är annars: Lite buller får man väl tåla om man vill bo centralt. Ja, men jag är säker på att de som bor i de mindre tätorterna, som Frövi och andra orter i Lindesbergs kommun, där snart sagt vartenda samhälle påverkas av järnvägen, också kan stå ut med en omgivning som från och till bullrar lite grann. Boverkets allmänna råd, som länsstyrelsen stöder sig på, handlar om de undantag som man kan göra främst i större städer och i deras centrala delar. Men motsvarande möjligheter finns inte om det gäller centrala delar av småsamhällen och bruksorter. Det tycker jag, som landsbygdsvän, får anses vara diskriminerande. Det är oacceptabelt om det skulle utvecklas en policy där det är okej att planera för bostäder i bullerutsatta miljöer i större städer i anslutning till hamnar och flygplatser men är tvärstopp i småsamhällen längs vägar och järnvägar. Den sortens krångel som drabbar landsbygden är Centerpartiet emot. Där skiljer sig vår syn på miljöpolitik från den som Miljöpartiet har. Vi vill att landsbygden ska utvecklas, och för det krävs att man satsar på företag, bostäder och infrastruktur. Med den här samordningen av lagar hoppas jag såklart att Boverket kommer att ändra sina allmänna råd från 2008 och göra det enklare för Länsstyrelsen i Örebro län att gå Lindesbergs kommun till mötes. Bostadsministern svarade på en skriftlig fråga den 8 januari. Då kunde han självklart inte utlova att det här skulle ske i och med den nya lagstiftningen, men han hänvisade till det pågående arbetet. För Centerpartiet är det viktigt att lika villkor gäller i hela landet och att sådana här dispenser som tidigare bara gällt storstäder och deras centrum också ska kunna gälla på andra orter i landet. Det är beklagligt att det finns partier som inte vill medverka till förenklingar och förbättringar av regler utan i stället tycker att vi ska halvera hastigheten på våra vägar och lägga ned flygplatser och avstyrker samordningen av lagstiftningarna. Vi får se till att de får så lite inflytande som möjligt efter valet. Kan vi inte vara överens om det? Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka Ola Johansson för ett väldigt inspirerande anförande. Jag blir dock lite förvånad över Ola Johanssons retorik när han tycks fokusera på de förslag från regeringens håll som vi tillsammans med övriga i oppositionen har stoppat. Varken Ola Johansson eller, för den delen, någon annan från Alliansens sida har ju lyft ett finger för att försöka bilda majoritet i riksdagen för vissa förslag. Sverigedemokraterna har sett till att flera av de förslag som regeringen har kommit med för ett ökat bostadsbyggande också har gått igenom. Men samtidigt krävs det en majoritet i riksdagen för att få igenom de förslag som man har. Av den anledningen, med tanke på att vi pratar om buller, har jag en fråga till Ola Johansson. Kan han efter valet, när det kanske finns en annan majoritet, möjligtvis tänka sig att sätta sig ned och prata ihop sig med andra för att få bättre regler i bullerfrågan?

Fru talman! Det var ett oväntat inlägg från Markus Wiechel. Det var inte min avsikt att dra i gång en ny debatt om förenklingar i planprocesserna, men jag ville ge ett exempel på en opposition som bara kan samla sig kring en sak, och det är att säga nej. Den kritiken tycker jag att man kan rikta likvärdigt till alla de fyra i oppositionen ingående partierna. Att ni bildar gemensam sak för att med olika skäl säga nej till konstruktiva och progressiva förslag som skulle förenkla bostadsbyggandet tycker jag är en viktig signal som ni skickar till väljarna. Det handlar om vilka partier man ska välja att rösta på om man vill skapa en regering som är handlingskraftig och som kan fortsätta den utstakade vägen, som ger förutsättningar för att stimulera bostadsföretag att investera i nya bostäder och som skapar regelförenklingar som gör att det går att inleda de här långa och komplicerade planprocesserna. Svaret till Markus Wiechel när det gäller den saken är egentligen en uppmaning till väljarna: Rösta på Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna eller Kristdemokraterna! Då kommer det här att lösa sig. Om regeringen tillsätter 65 utredningar och lägger fram 112 förslag är det bara för läskunniga ledamöter att ta del av de utredningarna och att ta ställning till de förslagen. Det handlar om att ställa sig bakom, rösta ja eller rösta nej, som ni hittills har gjort. Välj gärna den konstruktiva vägen: att läsa, förstå och rösta ja.

Fru talman! Det var inte riktigt svar på frågan. Frågan var om Ola Johansson med Alliansen kan tänka sig att sätta sig ned efter valet för att bilda en majoritet i riksdagen och kanske få lite bättre bullerregler alternativt att försöka ta ansvar för de röster man har fått och försöka föra fram en bättre politik. Jag sitter i Sveriges riksdag för att jag representerar mina väljare. Jag kan inte sitta och säga ja till regeringens förslag gång på gång. Jag säger ja till det som jag tror och hoppas att mina väljare tycker. Det är deras åsikter jag representerar och inte regeringens, och så kommer det att fortsätta att vara. För att man ska ha en politik som fungerar långsiktigt framåt kanske man också behöver ha en majoritet i Sveriges riksdag. Där har Ola Johansson med Alliansen har misslyckats i väldigt många avseenden. Det såg vi inte minst i dag när regeringen fälldes nio gånger.

Fru talman! Det är lätt att man får hybris under riksdagsårets sista timmar. Det känns lite förmätet att utses av Markus Wiechel som en kommande regeringsbildare i egenskap av en ganska nybakad riksdagsledamot. Om herr talmannen finner det lämpligt att ge det uppdraget till mig ska jag naturligtvis nogsamt ta i övervägande hur jag som statsminister ska samla och forma en sådan majoritet. Däremot är jag ganska övertygad om att Sverigedemokraterna inte kommer att ingå i ett sådant underlag.

Fru talman! I dag debatterar vi Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen . Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerheten om hur buller från exempelvis trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan- och bygglagen införs nya krav på att förebygga problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov. Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fall inte få besluta om förbud om bullret inte överskrider de bullervärden som angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov. Jag ska ta upp några viktiga fakta. Enligt 2 kap. 5 § i plan- och bygglagen ska bebyggelse och byggnadsverk placeras på mark som är lämpad för det med hänsyn bland annat till människors hälsa och säkerhet och till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Men uttrycket "människors hälsa" definieras inte närmare i PBL. I 3 kap. 13 § i plan- och byggförordningen gäller att ett byggnadsverk för att uppfylla krav på skydd mot buller ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dem som bor i närheten, deras hälsa och möjlighet till sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. PBL och miljöbalken tillämpas utifrån delvis olika perspektiv. När det gäller PBL ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra och åtgärder prövas utifrån lämplighetsbedömningar. När det gäller miljöbalken syftar den till att skydda människors hälsa och miljön i enskilda fall. Exploateringsintresset är mer framträdande i PBL medan skyddsintresset är mer framträdande i miljöbalken. Då finns det naturligtvis en risk att de parallella lagstiftningarna kommer i konflikt med varandra. Trots att det finns likheter och kopplingar mellan lagarna finns det inte någon egentlig samordning i fråga om buller. De nuvarande skillnaderna vid tillämpningen av de båda regelverken kan med andra ord drabba såväl kommuner som fastighetsägare och verksamhetsutövare. Fru talman! Det är det här som regeringen vill ändra på. Den föreslår nu ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken för att förbättra samordningen av regelverken i fråga om buller för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Det ska ställas krav på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Med olägenhet för människors hälsa menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Fru talman! Att reglerna för buller är ett hinder för nya bostäder har varit känt länge, och därför är regeringens initiativ väldigt efterlängtat. Det är en fråga starkt kopplad till behovet av att bygga nya bostäder. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gjorde en enkät 2013 bland Sveriges kommuner. Det visade sig att det finns färdiga men outnyttjade kommunala planer på 47 000 nya bostäder. Orsaken till att ingen bygger är bland annat att statens regelverk för buller har tvingat ut planerna till mindre attraktiva lägen. Jag vet att Nina Lundström, Ola Johansson och Eva Bengtson Skogsberg har varit inne på olika exempel ute i landet där det inte fungerat särskilt bra. Det gäller Linköping, där flygbuller är en het fråga. Inte för att invånarna klagar. De ser betydelsen av flygindustrin. Jag talade med en Linköpingsbo bara för en timma sedan om det. Det är Saab som överklagar bostadsbyggandet. Varför? Både länsstyrelsen och kommunen står bakom byggandet, men företaget inte vill riskera att Naturvårdsverkets inställning i en senare prövning i bullerfrågan medför väsentliga inskränkningar av deras verksamhet. Ett annat exempel har varit uppe här i dag som jag ändå vill nämna och som vi ofta har diskuterat i bullerfrågan är detta. När en lastbil kör på vägar i Helsingborg klassas motorljudet som trafikbuller. Den som vill bygga bostäder intill vägarna behöver förhålla sig till Boverkets regelverk som säger att lastbilens ljud knappt får höras inne i bostaden. Detta är ett rimligt krav som oftast går att leva upp till tack vare den moderna byggtekniken. Men när samma lastbil kör in på hamnområdet klassas motorljudet i stället som industribuller, och Naturvårdsverkets mycket strängare regelverk från 1978 börjar gälla. Bullernivån mäts dessutom inte längre inomhus, utan vid husfasaden. Enligt Naturvårdsverket ska boende kunna sitta ute med sin kaffekopp vid den sida av huset där det låter mest, även om bostaden ligger mitt i en tätort och även om det är tyst på andra sidan huset. Fru talman! Det är sant att det byggs för lite i Sverige och har gjorts så under decennier. Bullerproblematiken är alltså ett av alla de hinder som gör att ambitiösa byggplaner med tusentals bostäder inte blir av. Därför är det så välkommet med regeringens förslag. Det nya är bland annat att bedömningen ska göras utifrån medicinska eller hygieniska utgångspunkter och inte omfatta ekonomiska eller tekniska avvägningar. Regeringens förslag innebär att människors hälsa i samband med planläggning av bostäder i bullerutsatta miljöer kommer att beaktas på ett godtagbart sätt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder)