Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Jag hade under lördagen förmånen att få vara på Ravlunda skjutfält i Skåne, och från en upphöjd plats kunde jag beskåda delar av den nu pågående Baltopsövningen. Det var ett storslaget sceneri som utspelade sig med polska landstigningsfartyg, amerikanska stabsskepp, brittiska helikopterhangarfartyg, Apachehelikoptrar i luften samt svenska och finska stridsbåt 90.

Det var mycket imponerande och ytterligare ett bevis för att vi alltsedan Sverige blev partner till Nato 1993-1994 fortsatt våra ansträngningar att integrera oss i försvarsalliansens tekniska, taktiska och organisatoriska strukturer. Det har vi gjort så väl alltsedan dess att vi nu på en lång rad av områden har utvecklat ett ensidigt beroende av försvarsalliansen Nato.

Därtill har vi de senaste årtiondena skuldra vid skuldra slagits med Natoländernas soldater på Balkan och under senare tid i Afghanistan. Parallellt med dessa förändringar ute på fältet har vi politiker arbetat vidare på vår integration. Just nu sitter - det kan låta något motsägelsefullt, men likväl är det så - en rödgrön regering och förbereder ett värdlandsavtal för Sverige som ska göra det möjligt för oss att planera och förbereda för militär hjälp från just Nato. Detta är helt i enlighet med det guldkort som Sverige erhöll vid det senaste Natotoppmötet i Wales förra året.

Trots alla dessa aktiviteter och den bredd de har fortsätter Sverige att proklamera militär alliansfrihet. Ibland, herr talman, inte minst när man står och tittar ut över Baltopsövningen på Ravlunda skjutfält, undrar man hur omgivningen uppfattar denna proklamerade alliansfrihet. Är det så att de lyssnar till vad vi säger, eller är det så att omgivningen mer ser till vad vi gör? Jag tror att det är det senare som gäller. Det min uppfattning och absoluta bedömning att bland annat Ryssland, tidigare Sovjetunionen, sedan åtminstone 1950-talet vetat var någonstans Sverige hör hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Detta har försatt oss i den unika positionen att samtidigt som vi har en proklamerad alliansfrihet med mycket låg trovärdighet i omgivningens ögon har vi inte heller tagit steget in till ett medlemskap i Nato och därmed tillgodogjort oss de ömsesidiga försvarsgarantier som denna allians har att erbjuda. Utan medlemskapet, herr talman, finns ingen andel i det kollektiva försvaret. Senast att påminna om detta var USA:s ambassadör vid Nato, som under förra veckan konstaterade att kollektiv säkerhet omfattar enbart medlemmar.

För ett par år sedan på Folk och Försvar i Sälen kom moderatorn Pernilla Ström att ta upp Sveriges olika försvars- och säkerhetssamarbeten. Hon tillfrågade en förutvarande försvarsminister på följande sätt: För några år sedan var ni här och talade om ett europeiskt försvar. Förra året var ni också här, och då talade ni om ett nordiskt försvar. I år är det ett svensk-finskt försvar som är uppe till diskussion. Vad blir det nästa år? var hennes fråga till försvarsministern.

Herr talman! Det här visar på och understryker den ständiga jakt på fikonlöv som svensk försvars- och säkerhetspolitik har varit involverad i under mycket lång tid. Vi vill ha försvarssamarbeten med alla och envar.

I försvarspropositionen finns på s. 8 beskrivet ett uppdrag, nämligen en utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Utredningen ska hjälpa till - som det heter - att tydliggöra ett brett förhållningssätt till vår säkerhet. Embryot till direktivet, herr talman, lyder att regeringen uppdrar åt en expert att ta fram en rapport som utifrån ett fristående perspektiv analyserar och redogör för innebörden av olika former av samarbeten respektive medlemskap med länder och i organisationer samt dessas för- och nackdelar inom det försvars- och säkerhetspolitiska området i dag och i framtiden.

Det känns lite svårt för mig, herr talman, att förstå hur ett sådant direktiv ska medverka till att tydliggöra Sveriges breda förhållningssätt till säkerhet.

För Socialdemokraterna har det aldrig varit läge att gå med i Nato. För 15 år sedan ansågs den säkerhetspolitiska situationen vara sådan att det var helt obehövligt. Det kalla kriget var ju förbi. I dag upprepar samma socialdemokratiska företrädare att det nu är för farligt för Sverige att gå med i Nato. Det skulle öka spänningarna i Östersjön och i vårt närområde.

Moderaterna, vårt andra statsbärande parti, har efter valet avancerat i Natofrågan. Men Moderaterna anser inte heller denna mandatperiod att Sverige är moget för ett medlemskap.

Det är väl detta som är så signifikativt för svensk säkerhetspolitik. Man befinner sig ständigt i en flykt mot framtiden. Man pratar om tidtabeller. Men jag känner mig inte alls övertygad om att omgivningen håller sig med tidtabeller, kanske inte med de tidtabeller som vi själva har. Vi måste nu börja fundera över möjligheten att allvaret plötsligt kan komma att inställa sig och fråga oss själva vad vi ska göra då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Det är min bedömning att Sverige borde ha anslutit sig till Nato för ungefär 20 år sedan. Sverige har 9 miljoner invånare. Ryssland har mer än 140 miljoner invånare. Den försvarsuppgörelse som landades av de rödgröna och tre fjärdedelar av Alliansen nu under våren innebär att vi kommer att räkna upp det svenska försvarsanslaget med i storleksordningen netto en handfull miljarder. Under samma tid omfattar det ryska militära upprustningsprogrammet 4 500 miljarder.

Vi klarar inte att på egen hand anta allvarliga säkerhetsutmaningar från stormakter som till exempel Ryssland. Som medlemmar av Nato hade vi fått ett inflytande - vi hade fått en röst vid bordet i stället för att, som under många år av internationella operationer, få vänta ute i hallen på att ett besked ska komma.

Som medlemmar av Nato skulle vi också ha möjligheten att avskaffa vårt ensidiga beroende av organisationen. Det är inte farligt med beroenden, herr talman - inte ens på säkerhetspolitikens område. Men det blir farligt när beroendena är ensidiga, och för Sveriges vidkommande som icke-medlem är de just nu ensidiga. Det tog över 50 dagar av den internationella flyginsatsen Unified Protector i Libyen innan svenska flygförare fick tillgång till den lägesbild deras kollegor inom Nato hade. Detta berodde på att vi inte fick tillgång till de krypton som krävs för att vi ska vara fullt ut kompatibla med övriga Natomakter.

Herr talman! Vi har talat om en strategisk timeout i Sverige. En sådan rådde förvisso under i stort sett hela 1990-talet och 00-talet, fram till ungefär 2010. Nato har inte upplevt någon strategisk timeout; de har aldrig upphört att betrakta den säkerhetspolitiska verkligheten med stort allvar. Ett litet men talande bevis för detta är att Sverige för länge sedan avskaffade förmågan att slåss i brigadformatet medan det är något det lilla Natolandet Danmark fortfarande upprätthåller.

När vi vävs in tillsammans med andra länder som också har sett de strategiska säkerhetspolitiska tragedierna - ja, då inställer sig det operativa allvaret, och då finns det inte utrymme för strategiska timeouter.

Herr talman! Jag avser att återkomma i de försvarspolitiska delarna. För tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 10.

Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga våra reservationer.

Människan är fantastisk på att organisera sig. Tack vare detta lever vi i industriländerna i dag i rikt överflöd. Oreglerad tillväxt leder dock i längden till problem - utan politisk reglering uppstår oönskade effekter. På ekonomins område krävs konkurrenslagstiftning för att inte marknadsmonopol ska bildas, och på det säkerhetspolitiska området krävs diplomati och skrivna överenskommelser för att inte krig ska genereras per automatik.

Första världskriget startade på grund av säkerhetspolitik som inte fanns eller som var dysfunktionell. De deltagande länderna tvingades in i kriget som om de vore delar i en enda stor maskin. När ett land delvis mobiliserade var de andra tvungna att göra likadant för att inte vara hopplöst efter om de blev angripna. När sedan ett land mobiliserade helt var det likadant - de andra fick följa efter. När alla länder mobiliserade hela sina befolkningar och samhällsapparater gick det inte stoppa. Kriget blev en naturlig följd, trots att inget land önskat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Andra världskriget fick en annan upptakt: Två stora diktaturer rustade och planerade för krig, medan övriga Europa nedrustade och inte tog situationen på allvar. När de två stora diktaturerna sedan startade andra världskriget hade de ett stort övertag i krigsmateriel och övning av förbanden. På detta följde att en tredje stark diktatur med en mäktig krigsmakt i Asien gick till anfall, och den övriga världen fick bjuda allt sitt motstånd för att till slut segra år 1945.

Inbäddat bland kämpande brödrafolk kom Sverige undan andra världskriget. Danmark föll utan att kunna göra motstånd. Norge gjorde gott motstånd, och i det finska vinterkriget bjöd finnarna ett heroiskt motstånd. Mot slutet av andra världskriget var det uppenbart för de flesta att en av förövarna - en av diktaturerna - skulle överleva kriget, och det till och med stärkt. Kalla kriget tog vid. Länderna i östra Europa skulle genomleva kalla kriget som ockuperade och Finland som en påtvingad vän.

Genom atombomben hade krigets teknik förändrats radikalt. På 1950-talet förberedde sig Sverige för att bygga egna atombomber, det så kallade Ragnarökprojektet. Men - och det var säkert ett av våra svåraste beslut - vi valde att inte bygga egna atombomber. Det var samtidigt en gåva till världen, för vi minskade eventuellt vår absoluta säkerhet för att världen i gengäld skulle bli något säkrare. Här har vi alltså en pelare i Sveriges säkerhetspolitik: Vi har valt att inte möta kärnvapen med kärnvapen.

En angripare med kärnvapen kan bara hämnas av ett annat land med kärnvapen. De två supermakterna i kalla kriget fick så småningom en terrorbalans - de hade båda andraslagsförmåga och kunde om den andre angrep utplåna sin motståndare i ett nukleärt motangrepp. Detta ohyggliga faktum har besparat oss det tredje världskriget. Ingen kunde nämligen angripa i stor skala, för då väntade egen förödelse.

De bägge supermakterna samlade var sin allians kring sig. När kriget sedan spred sig ut i rymden visade det sig att ena supermaktens ekonomiska system inte klarade kostnaderna. Den andra supermakten vann alltså det kalla kriget genom en rent ekonomisk seger.

Efter kalla kriget nedrustade hela Europa, men Sverige gjorde det mest av alla. Om Sverigedemokraterna hade varit med i riksdagen då hade vi protesterat. Försvaret bör alltid ha en hög lägstanivå, och det är svårt att återta militär förmåga om man först raderar den. Sveriges känsliga geopolitiska och militärstrategiska läge är en orsak till vi att alltid bör ha militär beredskap - även när det för tillfället är lugnt. Hur stormakterna i vår närhet är rustade säger oss vilken beredskap vi måste ha. Det politiska läget kan däremot förändra sig över ett dygn, så det är inget vi kan lita på.

Vad är då bästa möjliga säkerhetspolitik i dagsläget? Många debattörer säger att vi ska behålla våra låga försvarsanslag och gå med i Nato. Därigenom skulle USA betala vår säkerhet. Detta bedömer jag som ett önsketänkande. Det är också uppenbart att det för USA är viktigare att vi höjer vårt försvarsanslag än att vi går med i Nato. Vi måste ta ansvar för säkerheten i vår del av världen. Vi har råd att göra det, och det är en skam om vi inte gör det.

Världsläget nu pekar på att Kina försöker rusta för att kunna ge sig ut i världen på hangarfartyg och börja ta hand om sina globala intressen - och kanske till och med ta över USA:s roll som världspolis om det är möjligt. Än så länge har USA ett tydligt övertag i den militära rustningen mellan dem och Kina, men vi vet inte säkert hur det ser ut i perspektivet 10-20 år. Säkert är dock att USA måste koncentrera sina styrkor till Stilla Havet och låta Europa ta över ansvaret för att hålla Ryssland stången. Om Ryssland och Kina bildar militär allians förstärks bilden av ett nytt kallt krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vad är då Sveriges roll i det nya säkerhetsläget? I det förra kalla kriget var Sverige välrustat. Sverige var en dämpande faktor genom att varje ryskt försök att nå Atlanten skulle bli kostsamt och ta tid. Det svenska försvaret var att räkna med.

Tyvärr har nu det svenska försvaret till största delen avrustats. Nu när vi ska återta militär förmåga skapar det en onödig kostnad. Det hade varit bättre om vi hade stannat kvar på den nivå försvaret hade år 1999.

Polen och Estland satsar 2 procent av bnp på försvaret. De flesta länder i övrigt i vårt närområde ligger runt 1,5 procent av bnp, och trenden är kraftiga höjningar. Enligt FOI har nu Sveriges försvarsanslag sjunkit till 1 procent av bnp. Efter den satsning som regeringen tillsammans med M, C och KD nu föreslår kommer anslaget fortfarande att ligga kvar på 1 procent av bnp.

Är detta ett kusligt skämt på bekostnad av Sveriges säkerhet? Försvarsberedningen slog ju fast att den ryska upprustningen påverkar säkerheten i vårt närområde och att vi måste förhålla oss till detta. Jag frågar därför regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna: Hur ska denna minimala höjning av försvarsanslaget räcka till någon riktig upprustning?

Säkerhetspolitik består av många komponenter. När allt fungerar har vi fred som ger frihet till alla nationer. Säkerhetspolitik kan vara ekonomiskt samarbete, gränsöverskridande samarbete av många olika former, en hyfsad och vettig diplomati eller gemensamma strategier mot katastrofer. Men det kan också fortfarande vara militär förmåga att skydda sitt territorium.

När säkerheten är som bäst spelas det säkerhetspolitiska spelet med öppna kort. Men när det finns nationella intressen är korten mer slutna. Ett kort som inte får saknas är den militära förmågan att skydda sitt territorium. En hand utan det kortet saknar spelvärde - nu och i alla tider. Där har ingenting förändrats.

Säkerhetspolitik är svårt, och inga absoluta formler finns för framgång. Men jag vill påstå att det är ganska lätt att peka ut några grundsatser för en god svensk säkerhetspolitik.

Vi ska fortsätta lämna kärnvapenbalansen åt de länder som i dag har kärnvapen och verka för icke-spridning.

Vi ska snarast möjligt skriva på en försvarsallians med Finland.

Vårt anslag till försvaret ska vara minst 2 procent av bnp.

Vi ska tydligt markera att vi inte är allierade med någon stormakt.

Vi ska delta i militärt bistånd, så kallade internationella insatser, men bara om de vilar på en vettig strategi.

Vårt bidrag till nationer och folk i nöd ska ske på plats och inte genom invandring till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi ska verka för frihandel, möjligen med undantag för livsmedel.

Vår diplomati ska grunda sig på respekt för varje nations särart.

Herr talman! Inför det nu aktuella försvarsbeslutet heter rapporten Vägval i en globaliserad värld. Där tecknas en mångdimensionell bild av globalisering, teknikutveckling, miljö och klimat, geopolitik och rustningar. Nu, ett år senare, går man direkt på Försvarsmaktens inriktning. Alla de hot och säkerhetsproblem som inte kan mötas med militära medel lämnas i stor utsträckning obeaktade och överlag ofinansierade. Så säger Lars Ingelsten, professor. Det är svårt att inte instämma i huvuddelen av hans kritik. Jag beklagar att det är på det sättet, för de säkerhetspolitiska utmaningarna finns i hög grad här och nu.

Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska förstås vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land ställs inför, men som också har möjlighet att vara en fredsbevarande kraft i andra delar av världen. Det kräver att Sverige har en trovärdig militär alliansfrihet. Men det kräver också ett brett engagemang - ett internationellt engagemang för nedrustning, konfliktförebyggande insatser, ett starkt FN, en återupprättad respekt för folkrätten och en minskad vapenhandel.

Vårt lands säkerhet bygger också på att vi har en trovärdig och självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för rättvisa och nedrustning. Vi bör också ha social rättvisa i fokus samt minskad vapenhandel och förbud mot vapenexport till diktaturer, krigförande stater och länder som begår svåra och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi bör som land verka för ett internationellt förbud mot massförstörelsevapen.

Herr talman! Sverige bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter i större utsträckning än i dag. Vänsterpartiet anser att vi ska synliggöra detta arbete i regeringens rapporter och utvärderingar. Vi anser dessutom att regeringen bör upprätta en heltäckande handlingsplan och en organisation för konfliktförebyggande verksamhet. Regeringen bör också utarbeta en skrivelse till riksdagen om hur arbetet fortlöper och både utvärdera tidigare insatser och diskutera framtida prioriteringar.

Vänsterpartiet beklagar att Sveriges deltagande i FN-ledda insatser kraftigt minskat de senaste decennierna samtidigt som Sverige har fokuserat alltmer på Nato- och EU-ledda insatser och på deltagande i EU:s stridsgrupper. Vi vill att Sverige i stället ska prioritera deltagande i internationella insatser, och vi understryker att det bör ske med FN-resolutionerna 1325 och 1820 som vägledning. 1325 är en resolution som fokuserar på kvinnors fred och säkerhet, och 1820 fokuserar på användningen av sexualiserat våld som ett medel under konflikter.

Nu har denna riksdag fattat beslut om insatsen i Mali och utbildningsstyrkan i Irak, och vi hoppas att det är ett trendbrott. Vi strävar efter att det ska vara så.

Vi är dock glada för att utskottet vill understryka att skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är centralt och att detta bör genomsyra agerandet i alla faser av planering och genomförande av en insats. Vi är glada för att utskottet erinrar om att Sverige som medlem i FN och i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1820 arbetar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vänsterpartiet menar däremot, herr talman, att Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU. Bara förra veckan skämdes ett i övrigt bra uttalande från parlamentet mot Ryssland av att man ville ha med ett krav på konsolidering och ett fördjupande av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Vi ser med oro på hur Sveriges militära alliansfrihet urholkas genom att samarbetet med Nato fördjupas steg för steg. Därför motsätter vi oss det värdlandsavtal som den borgerliga regeringen slöt med Nato strax innan flyttkartongerna packades på Rosenbad. Detta skadar Sveriges trovärdighet som militärt alliansfritt land.

Däremot, herr talman, är det nödvändigt att samarbeta med andra länder och organisationer. Vänsterpartiet ser möjligheter att fördjupa samarbetet med våra nordiska grannländer, däribland Finland, på en rad områden. Där tycker vi att regeringen har gjort väldigt goda och kraftfulla insatser. Men en förutsättning för ett fördjupat samarbete med övriga nordiska länder är att det inte inskränker Sveriges militära alliansfrihet. Det är en förutsättning för att vi ska föra en självständig utrikespolitik för fred och nedrustning, men det bidrar faktiskt också till att värna vårt lands säkerhet. Därför ser vi med oro på att Sveriges militära samarbete med Nato bibehålls och fördjupas.

Det svenska närmandet till Nato präglas av stegvisa glidningar och smygande förändringar utan ordentlig debatt. Jag har någon gång liknat det vid ett slags politiskt moonwalk - man ser ut att röra sig åt ett håll men tar sig i själva verket åt det motsatta hållet.

Vänsterpartiet säger nej till svenskt medlemskap i Nato - punkt. Jag är glad över, och tror på, att regeringen menar samma sak. Men för en utomstående betraktare kan det vara lite förvirrande. Sverige bör inte vara med i något som ytterst faktiskt är en kärnvapenallians. Kärnvapenstrategin är central för Nato och går helt emot Sveriges uttalade vilja att arbeta för kärnvapennedrustning. Ett svenskt medlemskap skulle försvåra för oss att med trovärdighet föra en egen utrikespolitik.

Kärnan i Nato är ändå artikel 5, som innebär att varje medlemsstat är bunden att bistå en annan medlem vid en militär konflikt, som det står, även med militära medel. I stället för att sända svenska soldater i EU:s och Natos stridsgrupper vill vi bidra till att öka FN:s möjlighet att agera fredsbevarande. Därför är vi, som sagt, motståndare till värdlandsavtalet. Vi motsätter oss värdlandsavtalet eftersom det gör att det ännu mer kommer att uppfattas som ett steg på vägen mot ett medlemskap - där håller jag med Allan Widman.

Vi motsätter oss också att Sverige alltmer upplåts som en stor övningsplats. Gång på gång, i väldigt stor omfattning och i en väldigt stor del av territoriet är vi en övningsplats, inte minst för Natoländer. Därför vill vi att värdlandsavtalet rivs upp. Vi ser stora behov av att stärka den militära alliansfrihetens trovärdighet, och detta är ett steg på vägen. Vårt territorium, vårt luftrum och vårt territorialvatten ska inte upplåtas för framtida Natoledda militärövningar. Och Sverige bör tydligt tacka nej till att delta i EU:s stridsgrupper och Natos snabbinsatsstyrka.

Jag vill här i kammaren nöja mig med att yrka bifall enbart till reservation 7 under punkt 4 samt reservation 9 under punkt 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Några av oss här i kammaren har jobbat intensivt med att ta fram underlag och sätta samman vår uppfattning om hur omvärlden ser ut och är. Det har tagit tid. Därför är det ett mycket väl genomarbetat betänkande som nu ligger framför oss att ta beslut om.

Försvarsberedningen lade fram den säkerhetspolitiska rapporten 2013 och den försvarspolitiska rapporten 2014. Vi har arbetat länge med rapporterna, och under tiden har omvärldsläget förändrats till det sämre.

Men jag vill starta ännu tidigare. I den förra försvarsberedningen, där jag inte ingick, som var ledd av före detta försvarsminister Karin Enström, fick de ta ställning till en händelse i Georgien. Det har varit många händelser på gränsen mellan Ryssland och Georgien, men 2008 hände det som inte fick hända: Ryssland gick in i två områden i Georgien: Abchazien och Sydossetien. Den konflikten visade att Ryssland var berett att gå in i andra länder, och det var början till att visa att man återigen ville bli en stormakt.

Att ha förmågan att ta över andra länder är en sak, men att ha viljan och dessutom verkligen göra det är något helt annat. Många länder har en förmåga av militärt försvar, men att använda den för att själv ta över grannländer är något helt annat. Att kunna är en sak, men att göra det är något helt annat. Det är att ha ökade ambitioner. Ryssland är berett att använda militära medel för att nå sina politiska mål.

Efter detta vet vi att även Krim och östra Ukraina har fått känna på samma behandling. Vi socialdemokrater vill därmed säga att det är en olaglig annektering av Krim likväl som det är att bryta mot folkrätten i östra Ukraina - det ska fördömas.

Jag har stått på gränsen till Abchazien. Det var ett stort taggtrådsstängsel som delade landet. Taggtråden gick rakt över kyrkogården och rakt över trädgården hos familjer, och den delade fastigheter för att skilja familjer åt. Barn och ungdomar nekades att gå till skolan vissa dagar, fick jag höra när jag besökte den OSSE-mission som fanns på plats. Därför är det fullt förståeligt att vi socialdemokrater upplever att Ryssland vill stärka sin stormaktsstatus. Allt detta har stort ryskt folkligt stöd. Dessutom har Ryssland, som vi har hört här från talarstolen, ungefär hälften av världens kärnvapenarsenal. Ryssland är berett att använda militära medel för att nå sina politiska mål, och de finns i närheten av oss.

I vårt land, Sverige, måste vi upprusta totalförsvaret. Det är en tröskel, en försäkring, för att vi inte ska utsättas för hot utifrån. Vi måste använda samhällets resurser på ett klokt sätt och också inse att det som kan hända inte enbart är militära hot utan också kriser. Vi behöver ett totalförsvar, och det innefattar både militärt och civilt försvar. Men vi ska också kunna använda alla andra medel i form av samhällets resurser, såsom diplomati, handel och bistånd. När vi i vårt land står inför katastrofer och kriser ska vi kunna ta emot hjälp, likaväl som vi ska kunna ge andra länder det stöd de kan behöva.

Samhällets resurser måste vara beredda på att saker kan hända i form av elavbrott, datastörningar och kommunikations- och transportproblem. Här får det civila försvaret inriktas och ta ett ansvar för att kunna samverka med andra för att samhällets resurser ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Vi lever i en global värld. Vi är inte ensamma. Vi har ett samarbete i Norden, främst med Finland men även med Norge och Danmark. Vi har en solidaritetsförklaring i EU som säger att vi inte ska vara passiva om ett land angrips, och vi förväntar oss motsvarande. Det betyder att vi ska vara samövade i många olika scenarier. Det är det som vi jobbar på just nu.

Vi har samarbeten bilateralt med vissa länder, som Finland, men också inom Norden, inom EU, med Nato och med FN. Vi deltar i sammansatta missioner på flera håll i världen, både civilt och militärt, eftersom det är viktigt.

Jag var i Moskva på ett besök på ambassaden för några år sedan. Ambassaden hade då bjudit in unga ryska studenter för att samtala om framtid och demokrati, om hur de såg på sin framtid och hur de tänkte om omvärlden. Tänk er ungefär som en studiecirkel där alla deltagarna förkovrar sig och delger alla sina tankar och idéer. Här blev det tvärt stopp. De ledande i Moskva uppfattade detta som en provokation. Det fick inte fortsätta. Västligt stöd till demokratiutveckling är ett hot.

Rysslands bnp sjunker, men upprustningen av det militära försvaret fortsätter med oförminskad kraft. Det tyder på att makten i landet vill fortsätta ambitionsnivån. Man prioriterar försvar.

I vårt närområde i Europa finns även andra utdragna konflikter. Jag tänker närmast på Nagorno-Karabach, mellan Azerbajdzjan och Armenien. Konflikten har pågått under många år, med många dödsfall. Jag tänker också på Transnistrien, som ligger i Moldavien. Det är en del av landet där det fortfarande finns utländska soldater trots att de borde ha lämnat landet.

En annan het men kall del i vår närhet är Arktis. Här finns förmögenheter gömda, ännu under istäcket. Vi vet inte när klimatförändringarna gör att isen drar sig undan och det blir möjligt att komma åt olika naturresurser. Här planeras för gigantiska investeringar under de närmaste tio åren. Här kommer nya logistiska flöden att göra förlorare till vinnare och tvärtom. Positioneringen och aktiviteterna ökar för att hitta egna fördelar för de länder som berörs. Oklara gränsdragningar i vissa områden gör inte saken enklare.

Det är rätt att Sverige har uppmärksammat att vinterförmåga är av största vikt. Jag återkommer till vinterförmåga i försvarsdebatten, som följer direkt efter den här debatten om säkerhetspolitiken.

Det finns ännu fler konflikter i världen. Alla kan per definition inte kallas krig, då det inte är länder emellan utan inom länder. Men även om det inte är traditionellt krig länder emellan är det likafullt oerhört svåra väpnade konflikter.

Vi ser det i Irak och i Libyen. Vi ser det i fråga om små öarna i Sydkinesiska sjön, som många vill hävda sin rätt till. I Syrien pågår en väpnad konflikt som vi alla fördömer och som driver miljontals människor på flykt, både inom och utom landet.

Vårt kustbevakningsfartyg Poseidon finns i dag i Medelhavet för att hjälpa flyende människor att överleva. De gör ett behjärtansvärt arbete och har så här långt räddat flera hundra personer från undermåliga flytfarkoster.

Alla hot är dock inte geografiska. Vi kan också utsättas för påverkanskampanjer och informationskrigföring. Det svåra är att ifrågasätta, att våga skrapa lite på ytan och fundera på om det som vi hör och ser verkligen är sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Jag är även orolig för vår journalistkår. Jag är orolig för att de inte ska få tillräckligt med tid att göra research för att kunna gå till botten med fakta i sina undersökningar. Det är så lätt att skriva fort och fel. Och även om en artikel som blivit fel kan rättas sätter sig det första intrycket.

Konspirationsteorier finns överallt. Påverkanskampanjer används för att påverka en statsledning, en befolkning eller en särskilt utpekad grupp. En bild kan då målas upp som gynnar egna syften.

Påverkanskampanjer kan innehålla ett brett spektrum av kanaler, både öppna och dolda. Maktmedel - politiska, ekonomiska och militära - kan användas för att nå så stor effekt som möjligt, och sådana kan vara både dolda och öppna.

Talespersoner kan koordineras med nyhetsförmedling i medierna, smutskastning och hot, falska dokument, styrkedemonstrationer, sociala medier, frontorganisationer eller planterade nyheter.

Vi är utsatta för påverkansoperationer i dag i Sverige med syfte att påverka vår säkerhetspolitik. Det är lika i våra grannländer. Om deras suveränitet undergrävs påverkar det även oss. Dessa företeelser har funnits länge, men med utveckling av metoder och teknik har möjligheterna ökat att genomföra dem.

Terrorism förekommer i många länder, och till och med vi har varit utsatta. Norge drabbades hårt i Oslo och på Utøya. Danmark fick uppleva attentatet mot Jyllandspostens redaktion, och vi har också sett det i Madrid, London, Paris, New York och Boston. Alla har drabbats av terrorn.

Kärnvapen har stor betydelse för säkerhetspolitiken. Sannolikheten för ett globalt kärnvapenkrig bedöms som liten, men risken för detta i regionala eller lokala konflikter kan komma att öka. Risken för kemiska och biologiska vapen bedöms också som låg, men vi vet att de ändå användes i inbördeskriget i Syrien.

Herr talman! Det vi i västvärlden ser som en lösning i form av demokrati och alla människors lika värde är inte en självklarhet i andra länder. Vi har arbetat med det östliga partnerskapet för att stötta Azerbajdzjan, Armenien, Georgien, Ukraina, Vitryssland och Moldavien i att närma sig Europa och EU. Vi vill stötta dessa länder i deras demokratiska utveckling.

Vi arbetar för att FN ska få en avgörande roll i konflikter. De nödvändiga besluten måste tas i FN:s säkerhetsråd. Men de blir blockerade av vetorätten, och säkerhetsrådets roll måste därför stärkas.

OSSE, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, vilken sträcker sig betydligt längre än så, från Vancouver till Vladivostok, finns som rapportör i många länder där oro är en daglig gäst. OSSE:s missioner rapporterar om läget, och det är bra att vi får rapporter vi kan lita på och som inte påverkas av ett lands diktatoriska påverkan.

Vi är partnerland i Nato, vilket gör att vi kan samöva tillsammans i stora militära operationer. Vi behöver inte utreda vad Nato är; det vet vi redan.

I Partnerskap för fred deltar vi sedan länge i ett omfattande samarbete för att öka interoperabiliteten och förmågeutvecklingen. Vi deltar i övningar men också i planerings- och översynsprocessen. Det gör det lättare att arbeta nära andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi är dessutom utvalda som partnerland tillsammans med en handfull länder, däribland Finland. Vi deltar i EOP, Enhanced Opportunities Programme, där vi kan medverka i större utsträckning, skräddarsy och fördjupa samarbetet utifrån våra länders individuella utgångspunkter. Vi får därigenom insyn och inflytande, stärkt politisk dialog, bättre operativ effekt, kostnadseffektivitet och ökad interoperabilitet.

Vi har också undertecknat ett samförståndsavtal om värdlandsstöd. Det syftar till att lämna effektivt stöd vid militära övningar på ett lands område. Vi bjuder in till övning när vi vill, och då finns ett avtal som reglerar vilket stöd vi ger.

Detta kommer att läggas fram för riksdagen innan det träder i kraft. Det har varit många myter i medierna om detta avtal, och jag hoppas vi har svarat på dessa så att inga missförstånd längre behöver finnas. Vi gör regler för vårt land i detta avtal, precis som andra länder gör sina regler. Allt kommer att finnas skrivet.

Vi i Sverige vill ha en fredlig värld, en värld där vi kan leva och bo, se barn och barnbarn växa upp och få leva i frihet och förverkliga våra drömmar.

Herr talman! Åsa Lindestam uppehåller sig under en ganska avsevärd del av sitt anförande vid den förhöjda risken för användning av kärnvapen i dagens värld. Jag delar den oro som Åsa Lindestam ger uttryck för och har med anledning av det en fråga till Åsa Lindestam.

Ryssland har ju tillägnat sig en ny kärnvapenretorik mot bland annat sina grannländer, och man uttrycker mer eller mindre tydligt kärnvapenhot mot grannstater. På vilket sätt, enligt Åsa Lindestam, ska Sverige stärka sin motståndskraft mot hot om användning av ryska kärnvapen?

Herr talman! Åsa Lindestam säger också vid flera tillfällen att Sverige inte står ensamt. Då vill jag fråga Åsa Lindestam vilka länder det är som lämnar försvarsgarantier till Sverige i dag.

Herr talman! Tack för frågan om kärnvapen! Det är en väldigt intressant och svår fråga att diskutera, så jag är glad att vi får tillfälle att fördjupa oss i den delen.

Visst står vi inför en ny retorik från Ryssland. Jag tror att vi i Sverige ska göra på samma sätt som vi alltid har gjort: Vi ska ingå i de delar där vi kan förhandla, där vi kan se till att kärnvapnen minskar i omfattning. Jag tror att det är den enda framkomliga vägen för att inte antalet stridsspetsar och användandet av de vapen som finns ska öka, med allt som hör till det.

Jag tror att vi alltid ska göra det Sverige är bäst på, och det är att ingå och förhandla för nedrustning i de här frågorna. Jag tror att vi måste kämpa på och vara mer aktiva i den rollen och gå in i alla de delar som är möjliga. Genom FN och genom Nato måste vi sitta med och förhandla för att kunna klara av de här svåra frågorna.

Herr talman! Min andra fråga antar jag att Åsa Lindestam kommer att besvara i sin nästa replik, nämligen frågan om vilka länder som har försvarsgarantier gentemot Sverige som gör att vi inte står ensamma i händelse av krig och ofärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

När det gäller kärnvapnen säger Åsa Lindestam att vi måste kunna förhandla oss bort från sådana hot. Jag vet inte hur Åsa Lindestam bedömer president Vladimir Putins läggning. Det är möjligt att han går att förhandla med, även om det synes trögt emellanåt.

Min fråga gäller något mycket mer konkret: Om hotet riktas mot Sverige, vad avser företrädare för regeringen att göra då? Hur stärker vi vår motståndskraft mot ett sådant hot?

Enligt uppgift, herr talman, fick Tage Erlander redan på 50-talet frågan: Vad gör du om Sverige blir hotat med kärnvapen från Sovjetunionens sida? Han svarade lakoniskt, på den tiden: Då ringer jag Washington.

Min fråga till Åsa Lindestam är: Avser ni att göra detsamma i dag?

Herr talman! Jag har ingen direkttelefon så att jag personligen kan ringa till någon i Washington, så jag tror inte att det kommer att vara min lösning.

Jag tror att Sveriges lösning är att vara samövat med många andra länder, att vi deltar i stora operationer och att vi tillsammans kan hjälpas åt mot ett eventuellt hot, kanske inte bara från Ryssland utan från många av de stater som finns.

En värld som blir hårdare och tuffare, där vi ser mycket fler krigshandlingar utföras och mycket mer väpnade konflikter är nämligen en fara i sig. Jag tror att det inte är bara kärnvapen som vi ska vara rädda för. Jag tror att även de påverkansoperationer, som jag lade en stor tyngd vid i mitt anförande, är sådant som vi måste agera mot. Kärnvapen utgör en fara, men det finns så oändligt mycket mer som vi också ser används i alla länder runt omkring oss. Det används mot regeringar och mot parlament. Jag tror att det är dessa delar som vi måste angripa. Vi måste hjälpas åt och öva. När det väl händer saker vet vi nämligen redan vem vi i så fall kan jobba tillsammans med. Är det skarpt läge och vi redan har övat, tror jag att det kommer att gå betydligt bättre i dessa delar.

Herr talman! I Åsa Lindestams anförande nämndes totalförsvaret - regeringen tänker återta totalförsvaret. Totalförsvaret omsluter det militära försvaret och civilförsvaret.

I Försvarsberedningens arbete har vi diskuterat det civila försvaret mycket. Vi har analyserat vad som har funnits och hur det såg ut förr i tiden. Men vi kom inte så långt när det gäller framtiden. Majoriteten i Försvarsberedningen kom fram till att det civila försvaret ska utformas på ett smart sätt, så att det blir väldigt billigt. Sedan kom vi inte längre i Försvarsberedningen. Det är därför regeringens arbete att föra den här saken vidare.

Eftersom ni markerar tydligt att totalförsvaret ska återtas vill jag ställa en fråga. Hur ska det civila försvaret utformas?

Herr talman! Svaret är att det civila försvaret är en oerhört viktig del i det svenska totalförsvaret. Vi kommer att rusta upp civilförsvaret inom en, som jag hoppas, snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Under många år har vi rustat ned civilförsvaret till nästan ingenting. Därför börjar vi på en mycket låg nivå. Men alla som har ett ansvar i dag för sina verksamheter har också ett ansvar under kris, vid höjd beredskap och vid krig. De kommer att ha detta ansvar både nu och i framtiden. Det vill därför till att det civila försvaret utför den uppgift som de är satta att utföra. De måste se över vad de behöver göra.

Men det vi måste se till blir gjort är att man samövar. Vi måste se till att transporterna rullar på våra vägar till våra butiker, så att vi kan köpa mat. Vi måste se till att det går att få vatten. Men vi måste också se till att det finns el och internet som fungerar. Självklart måste det vara smart och billigt.

Jag tror att det som är viktigt i det civila försvaret just nu är att de samövar med andra och att vi får svenska folket att förstå att man också måste ta ett ansvar för sin egen del och att man kanske måste klara sig ett antal dagar om en kris eller något värre skulle inträffa. Detta måste vi utreda ännu mer för att se hur högt vi ska lägga ribban när det gäller varje enskild person i Sverige.

Men totalförsvaret och civilförsvaret är oerhört viktiga.

Herr talman! Jag tyckte att svaret verkade mycket tunt. Det civila försvar som vi hade tidigare byggde på att man hade stora lager med förnödenheter. Det byggde också på att man skulle kunna hålla värmen i hushållen. Det fanns kaminer för alla. Mycket fanns på lager, och det kostade mycket pengar.

Man hade också övningar, och det fanns ett utbyggt driftvärn som gjorde att man i pliktsystemet kunde så att säga fullfölja det civila livet även under en krigssituation.

Åsa Lindestam säger här att det är myndigheterna - de - och medborgarna - de - som ska klara av situationen. Men tidigare byggde det civila försvaret på att regeringen tog ledningen och skapade system för ett civilt försvar som skulle kunna fungera. Det kan inte vara så att säga de som ska fixa det. Det måste vara regeringen som lägger fram riktlinjer och skapar system, så att det civila försvaret blir verklighet.

Hittills har jag inte hört någonting som talar för att det civila försvaret kommer att bli verklighet på något sätt. Regeringen har inte sagt någonting om hur det ska gestaltas.

Då kommer min andra fråga: Vad kommer det civila försvaret att kosta? Finns det någon prognos för det?

Herr talman! Vi är överens om att det civila försvaret är mycket viktigt. Vi hade tidigare lager av förnödenheter. Men samhället ser inte ut så längre. Samhället har förändrats. Vi har inte lager någonstans längre. I stället fraktas det, som jag sa i mitt tidigare inlägg, mycket material och förnödenheter på vägar. Vi måste se hur samhället ser ut i dag, inte som det såg ut förut. Vi kan inte bygga lager någonstans i Sverige. I stället måste vi se till att transporter och alla de samarbeten som ska ske verkligen fungerar.

Några av oss har kaminer hemma. Det är några av oss som har tänkt lite till, eftersom vi har varit utsatta för till exempel elavbrott under flera dygn. Det betyder att vi har fått en visshet om hur det kan vara. Jag tror att många i Sverige inte är riktigt där än, alltså att de kan förstå att elen kan slås ut under många dygn och att de måste klara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Detta samordnas av myndigheten MSB, och de kommer att se till att detta kommer i funktion. De ser till att det blir övningar för hela Sverige, med kommuner, med regioner och med de personer som är inblandade i detta. Men det är också ett privat näringsliv som vi ska ha upp på fötter och som kanske ännu inte har insett sitt ansvar i dessa delar. I dag ägs inte heller saker på samma sätt som tidigare i historien, utan vi står inför en ny verklighet som vi måste ta ansvar för.

Allt detta kommer så att säga sättas på fötter med hjälp av de riktlinjer som vi får men också av MSB, som kommer att se till att detta samövas.

Herr talman! Låt mig först vara mycket tydlig, så att vi inte missförstår varandra på denna punkt. Vänsterpartiet fördömer verkligen i samma starka ordalag som alla andra Rysslands agerande på Krim och i Ukraina. Det handlar om det smutsiga krig man för där, de påverkanskampanjer som till och med Sverige är offer för och de förfärliga uttalanden som man gör på ett mycket nonchalant sätt. Men det handlar också om det aggressiva uppträdandet i närområdet med olika övningar. Det är ett beteende som absolut inte är godtagbart. Men just då är det så viktigt att hålla huvudet kallt.

Det är sant att Ryssland gick in i Georgien. Men vi bör ändå kanske komma ihåg att de gav oss en ovanligt bra ursäkt genom att Georgien började med att förklara Ryssland krig. Hur man kan komma fram till det vet jag inte.

Men nyckelfrågan är: Hur farligt är Ryssland? Det är naturligtvis oerhört viktigt att analysera. Det är sant att man har gjort en våldsam upprustning, vill jag påstå, under 2000-talet. Man har åtminstone fyrdubblat anslagen till militären.

Det är faktiskt först i år, i den reviderade budgeten, som man för första gången så att säga taktar ned lite grann.

Men det är mycket viktigt att komma ihåg att från Sovjetunionens fall och fram till år 2000 minskade militärutgifterna med 93 procent. Om man fyrdubblar från den nivån bör man ha bägge dessa siffror i minnet.

I dag är Rysslands militärutgifter 10 procent av Natos och 50 procent av Kinas. Östersjön är förlorat som ett sovjetiskt innanhav. Man har inga militärbaser. USA har jämförelsevis ett hundratal. Ryssland är en koloss på lerfötter som dessutom vilar på olja. Det är en auktoritär regim med dålig ekonomi. Oljan och sanktionerna gör sitt till. Man har en minskande befolkning och en åldrande befolkning. Man har korruption och råvaruberoende. Jag vill påstå att det i grund och botten är ett svagt land.

Herr talman! Ja, nog har Ryssland en auktoritär regim. Jag har varit i Ryssland många gånger och upplevt människors rädsla inför den makt som finns. Man törs inte säga saker rent ut. Man viskar fram saker. Man vågar inte stå för saker.

Det gäller att hålla huvudet kallt i det här. Självklart är det så, även för svensk del. Vi ska hålla huvudet kallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Det farliga är att man upprustar och dessutom inte använder det till försvar utan för att ta andra länder, att annektera andra länder, att gå in och göra någonting mot sina grannar. Man har en annan syn på historien. Man vill tillbaka till en stormaktstid som har varit, och man tror att man har den möjligheten. Det är det som är det svåra i den här historien.

Upprustningen har gått i rasande fart. När vi började i Försvarsberedningen sa vi att Ryssland utgick från en väldigt låg nivå, precis som Stig Henriksson säger. Men även om bnp i Ryssland faller håller man fast vid samma antal kronor när det gäller försvarsförmågan och upprustningen, och det är oroande.

Ryssland har aldrig varit en demokrati på det sättet, men man hävdar att demokrati är förfall och att man inte ska finnas med i det. Numera sitter man inte heller runt bordet i våra stora församlingar. Man är inte med och diskuterar för att försöka göra så att världen blir godare. Man har avstått, och man är heller inte välkommen på vissa håll. Det gör att det blir mycket svårare att komma fram till någon form av samverkan med och påverkan på varandra. Det här måste vi jobba betydligt hårdare med.

Herr talman! Det är precis som du säger, Åsa Lindestam. Det är en förfärlig regim - framför allt för ryssarna, skulle jag vilja säga. Oerhört många drabbas hårt av det här. Demokratiförkämpar, hbtq-aktivister - det går att räkna upp stora grupper.

Å andra sidan: För ett antal år sedan fanns det en seriös diskussion om att Ryssland kanske skulle gå med i Nato. Vad hände sedan? Putin har inte bara plötsligt över en natt ändrat åsikt. Det finns kanske skäl till det, som vi inte har tid att gå in på här.

Sverige har ju nedrustat sedan kalla krigets slut. I reala termer tror jag att det är med 22 procent. Man kan jämföra det med de siffror jag tidigare redogjorde för vad gäller Rysslands dramatiska nedrustning och numera ganska dramatiska upprustning från en väldigt låg nivå.

Vi säger att vi är defensiva i vårt försvar och att vi övar defensivt. Då har jag väldigt svårt att förstå Baltopsövningen. En landstigningsövning - är det defensivt?

Det är sant att Putin gör som Sverigedemokraterna föreslår. Den militära förmågan prioriteras framför allt annat i budgeten. Men det är också sant att man för första gången faktiskt fick bromsa in när man reviderade budgeten i år, så det finns kanske hopp om att verkligheten hinner i kapp. Ryssland är en koloss på lerfötter.

Det här är nu inte enbart av godo. Stormakter i förfall är, vill jag påstå, ofta farligare än stormakter som har en bra utveckling. Problemet ur vår synvinkel, när vi ska agera, är att ingenting skulle vara mer välkommet för Putin - med den sociala oro som ofrånkomligen kommer i det landet med dess korruption, minskande befolkning, ekonomi etcetera - än att kunna ena landet mot en yttre fiende. Det ska inte vi hjälpa honom med.

Herr talman! Ja, jag håller med om att yttre fiender i det här fallet inte är bra. Vi har också utverkat en massa sanktioner, som jag hoppas ska kunna påverka Ryssland så att man förstår att man är inne på fel väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Jag tror ändå att vi måste öva tillsammans med andra. Jag tror att de här övningarna som Sverige är med i är helt nödvändiga för vår del. Jag tror att vi behöver ha en hel del sådana övningar, både nu och framgent, för att visa att vi kan klara de delarna.

Det gäller att sitta med runt bordet. Det gör ju Sverige. Men eftersom Ryssland har backat i de här delarna blir det väldigt svårt att föra någon form av dialog.

Jag vet att Ryssland fortfarande är med i OSSE-familjen. Man kommer till de mötena, och man skickar sina främsta parlamentariker till OSSE. Men jag tror att det är så gott som den enda organisation där man fortfarande finns kvar. OSSE har alltså ett stort arbete att göra.

Nedrustningen måste vi fortsätta jobba med. Det måste vara målet för Sverige att världen ska nedrustas. När vi stod här i kammaren för några år sedan var vi helt övertygade om att världen var en godare plats att leva på. Men de senaste två åren har det hänt någonting, och det har ökat - all den fara som har funnits har ökat.

Det är många länder, inte bara Ryssland, som är i förfall. Just att vara i förfall är oändligt svårt, för när en stat rasar samman blir den ännu farligare än en stat som leds av någon.

Jag tror ändå på demokratiutveckling. Jag tror på nedrustning, och jag tror på att förhandling och samtal är vägen framåt för oss.

Herr talman! I morgon är det exakt sex år sedan riksdagen senast fattade beslut om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska inriktning. Det var 2009 som riksdagen fattade beslutet att anta solidaritetsförklaringen och reformera det svenska försvaret från grunden. Åtskilligt har hänt under de sex år som gått. Framför allt har läget i vårt närområde och i omvärlden förändrats och försämrats.

Det här innebär att det inte är så ofta kammaren får tillfälle att fatta beslut om den försvarspolitiska inriktningen och om den säkerhetspoliska inriktningen. Vi har många debatter och replikväxlingar, men nu ska vi faktiskt fatta ett beslut som sedan ska styra inriktningen av försvaret en god tid framöver.

Som sagt, och det har vi också hört i de inledande anförandena: Förändringarna i världen har skett i snabb takt. Globalisering, urbanisering och digitalisering har skapat nya möjligheter men också enorma utmaningar.

Det är en oroligare värld vi har runt omkring oss. Det ser vi inte minst i det ökande antalet konflikter. Enligt Sipris årsbok för 2014, som presenterades i dag, ser trenden att antalet väpnade konflikter sjunker och att antalet omkomna offer till följd av väpnade konflikter sjunker nu ut att brytas. Vi har ett blodigt 2014 att se tillbaka på.

Allvarliga konflikter pågår i Irak, Syrien, Nordafrika, Mali, Nigeria och Centralafrikanska republiken med svåra humanitära kriser till följd. Vi ser att demokratin och respekten för mänskliga rättigheter trycks tillbaka och att den internationella terrorismen hotar hela det öppna, fria samhälle som vi vill leva i och som vi vill att fler ska kunna ta del av.

I vårt närområde har Rysslands aggressivitet tilltagit. Rysslands agerande i Ukraina visar att landet inte drar sig för att med militära medel ändra ett lands gränser. Rysslands annektering av Krim och militära angrepp på Ukraina utmanar hela den freds- och säkerhetsordning som vi har försökt bygga upp i Europa efter kalla krigets slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Allt detta påverkar naturligtvis Sverige. Den oroliga omvärlden ställer krav på svensk utrikes, säkerhets- och försvarspolitik. Vi är satta under tryck.

Vad drar vi då för slutsatser? Jo, herr talman, de kan enkelt sammanfattas i två huvudpunkter.

För det första måste den svenska försvarsförmågan stärkas. Det kommer nästa ärendedebatt att behandla på djupet senare i dag.

För det andra måste Sverige fortsätta bygga säkerhet tillsammans med andra. Vi behöver mer samarbete, inte mindre.

Målen för vår säkerhetspolitik är väl beskrivna i propositionen och föreslås vara desamma. Här beskrivs också hur viktigt det är att alla politikområden samverkar. Alla samhällssektorer måste också samverka för att kunna bygga upp en stark svensk säkerhetspolitik. Vi måste använda samhällets samlade resurser för att kunna möta hoten mot vår säkerhet.

Men som vi konstaterar - vi gjorde det redan 2009 - ska vi bygga säkerhet tillsammans med andra. Det är genom mer och starkare samarbeten som Sverige kan möta de utmaningar som vi står inför. Från Moderaternas sida vill vi se ett ännu starkare samarbete inom EU, ett starkare samarbete med våra nordiska och baltiska grannländer, ett starkt internationellt samarbete inom ramen för FN, inom ramen för Nato och inom ramen för OSSE.

I propositionen beskrivs väl vikten av samarbete och sammanhållning i Europa med en principfast och tydlig europeisk utrikespolitik, och det är väldigt bra. Propositionen beskriver samarbetet med Europas östra grannskap och södra grannskap men också globalt, där EU kan vara en aktör för fred och säkerhet i världen.

Det finns dock saker som vi kan göra ännu bättre. Och jag och Moderaterna välkomnar att vi har träffat en uppgörelse med regeringens partier för att ha en grund att stå på när det gäller utformningen av försvaret och den säkerhetspolitiska inriktningen för de kommande åren. Vi har en god tradition av samsyn, och även om vi inte tycker lika i alla detaljer har vi en gemensam syn på grunden för vår säkerhet.

Men tittar vi tillbaka, herr talman, kan vi se att Sverige sedan kalla krigets slut har övergivit möjligheten till neutralitet i krig i vårt närområde till förmån för att bygga just säkerhet tillsammans med andra länder. Den här processen har fortgått under såväl socialdemokratiska regeringar som borgerliga regeringar. Medlemskapet i EU 1995 var naturligtvis ett väldigt viktigt steg på samarbetets väg, men också att vi blev medlemmar i Natos partnerskap för fred 1994 var ett viktigt steg.

Samarbetet med Nato har sedan dess fördjupats på flera områden. Det gäller internationella insatser, övningssamarbete och det värdlandsavtal som har nämnts här i dag. Det är angeläget att Sverige fördjupar vårt samarbete med Nato, för då bygger vi säkerhet i samverkan och stärker vårt försvars möjlighet att öva med en kvalificerad partner.

Vi kan titta på vad som har hänt sedan 2009 och hur solidaritetsförklaringen har mottagits. Vad vi gjorde under förra mandatperioden var att vi gav en utredare i uppdrag att titta just på Sveriges internationella samarbeten för att se hur vi ska utveckla vår säkerhetspolitik framöver. Det var Tomas Bertelman som fick uppgiften att göra utredningen. Han menar att Sveriges internationella försvarssamarbeten och det fördjupade samarbetet i Nato i kombination med vår egen solidaritetsförklaring från 2009 för oss så nära Nato att vi knappast att undgå att identifieras med alliansen utan att vare sig få den effekt av samarbetet eller det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi moderater tycker som sagt att det är bra att det finns en bred överenskommelse om den framtida inriktningen. Vi tycker att det är bra att det där ingår en utredning om Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap. Vi ser utredningen som en bra ståndpunkt. Men som parti skulle vi önska att vi kunde gå ett steg längre därför att för Moderaterna är inte frågan om vi borde bli medlemmar i Nato, utan frågan är faktiskt hur. Det är då viktigt att se på de konkreta förutsättningarna för ett medlemskap och vad det skulle innebära.

Vi vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato, och vi vill verka för en svensk anslutning. Vi tror att det skulle ge Sverige större möjlighet att ta ansvar för och påverka en organisation som i dag är helt central för både vår egen och Europas säkerhet. Vi tror att det skulle stärka vår säkerhet i en tid då osäkerheten i vårt närområde ökar. Sverige skulle också på allvar kunna ha ett mer effektivt nordiskt samarbete inom ramen för Nato som skulle kunna gälla i alla lägen, inte bara i fredstid.

För att ett sådant beslut ska kunna bli verklighet krävs naturligtvis en bred parlamentarisk förankring och uppslutning och ett folkligt stöd. Vi tycker också att ett sådant beslut ska tas i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Och naturligtvis är det nationella beslut i parlamenten som skulle ligga till grund för ett sådant beslut.

Herr talman! Säkerhetspolitiken är en del av det som bygger en tröskel som inte något land ska vilja kliva över för att utmana vår självständighet och territoriella suveränitet. Jag tycker att det är bra att vi nu diskuterar säkerhetspolitiken och att vi också vågar prata om ett fördjupat samarbete med Nato, kanske till och med vågar prata om vad ett medlemskap för svensk del skulle innebära.

Herr talman! Jag är glad över att vi har en bred samsyn, att det är så många partier som har slutit upp kring den framtida inriktningen. Det är viktigt för myndigheten Försvarsmakten, men det är också en viktig signal både till våra egna medborgare och till omvärlden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är alltid otydligt vad solidaritetsförklaringen innebär. Exempelvis säger de baltiska folken: Tack för solidaritetsförklaringen! Men vi räknar den som noll. Vi räknar inte med att vi kommer att få någon hjälp.

Vad innebär solidaritetsförklaringen schematiskt? Vilken hjälp ska vi ge till andra nationer i nöd? Finns det något schematiskt att säga om det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Den solidaritetsförklaring som riksdagen antog 2009 är väldigt tydlig. Den visar tydligt på vilken ambition Sverige har. För första gången kunde vi fatta ett beslut här i riksdagen som inte bara talade om vad Sverige inte var, att vi inte var medlemmar i Nato eller inte var det ena och det andra. Vi var nu medlemmar i EU, och EU hade i sitt Lissabonfördrag antagit två olika typer av solidaritetsdeklarationer som handlar om att man ska ställa upp för varandra. Som ett utflöde av detta kunde vi komma överens här i riksdagen om att Sverige vill ta ansvar, inte bara för vår egen säkerhet utan också för våra grannars säkerhet och övriga EU-länders säkerhet. Det utvidgades till att omfatta även Norge och Island, som inte är EU-medlemmar.

Detta tycker jag, herr talman, är en i grunden väldigt god princip, för vi vet ju att vår säkerhet hänger så oerhört nära samman med våra grannars säkerhet. Därför var vi överens om att vi inte skulle stå vid sidan om och passivt titta på om en kris, en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat land.

Jag hoppas att Sverigedemokraterna tycker att det här är en bra idé. Men det jag har hört i dag och tidigare tycker jag inte visar på att Sverigedemokraterna är beredda att ställa upp för sina grannar. Det tycker jag är bekymmersamt, eftersom, som jag just sa, herr talman, vår säkerhet är så intimt sammankopplad med våra grannars säkerhet.

Vi är beredda att hjälpa till, och det gäller med såväl civilt som militärt stöd. Och vi förväntar oss och hoppas på att få samma hjälp tillbaka. Men en solidaritetsförklaring är inte en ersättning för några försvarsgarantier. Det är ett komplement till de samarbeten vi har med de fördelar och nackdelar det har att inte ingå i någon försvarsallians.

Herr talman! Jag tycker fortfarande att solidaritetsförklaringen är otydlig.

Problemet är att när krig utbryter är det väldigt svårt att ta ställning, för det är så svårt att hjälpa någon som är i krig. Det krävs väldigt mycket för att ta sådan ställning.

Vi är tydliga med att vi vill att Sverige och Finland ska ingå en försvarsallians så fort som möjligt, för det höjer bägge länders trösklar mot andra länders aggressioner.

Vad gäller Baltikum har vi inte kunnat skissa på någon verklig hjälp, men det är inte heller solidaritetsförklaringen. Vi kan tänka oss ett fall. Säg att Ryssland angriper Estland. Då finns det olika saker som Sverige kan göra. Vi kan ha en högstämd retorik, vi kan ge stöd till Estland som icke-stridande och vi kan förklara Ryssland krig. Vilket av de tre alternativen är det som kommer att bli resultatet av solidaritetsförklaringen?

Herr talman! Mikael Jansson sa i sitt inledningsanförande att säkerhetspolitiken är ett spel, i bästa fall med öppna kort. Det blir tydligt i repliken att det är så Mikael Jansson ser på det. För mig är säkerhetspolitik inte ett spel utan något som är helt avgörande för hur vi ska kunna bevara vår självständighet, hur vi ska förhålla oss till andra och hur vi ska kunna bevara både frihet och stabilitet i vårt eget land och övriga delar av världen.

Solidaritetsförklaringen ser jag som ett sätt för Sverige att lämna en isolationistisk politik, en politik som innebär att vi ställer oss vid sidan om och tittar på och hoppas att det går bra för just bara oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Skillnaden mellan en försvarsgaranti, det som Mikael Jansson uppenbarligen vill ingå med Finland endast, och en solidaritetsförklaring är att uttrycka en ambition. Sedan måste det givetvis, som i alla fall, fattas separata beslut beroende på vilka omständigheter man är i.

Det är betecknande för Sverigedemokraterna att man helst inte vill samarbeta och ta det gemensamma ansvaret. Det enda man kan tänka sig är att möjligen göra det tillsammans med Finland - men inte med något annat grannland. Det är svårt att se konsekvensen i Sverigedemokraternas säkerhetspolitik.

Säkerhetspolitiken ska vara tydlig. Den ska inte spelas utan vara tydlig både för våra medborgare och för våra grannländer. Solidaritetsförklaringen har varit ett bra sätt för Sverige att försöka definiera vad våra intressen är och hur vi ska agera i ett läge där våra grannländer eller andra delar av EU är hotade. Men det är ingen försvarsgaranti, och det är därför det är en skillnad mot att vara medlem i till exempel en försvarsallians.

Herr talman, ärade ledamöter och ni som ser debatten via tv! Det här är en viktig debatt. Tack för att ni lyssnar!

Sverige måste vara en stark röst i världen för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, i närområdet och globalt.

De senaste åren har den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde försämrats. Den ryska aggressionen i Ukraina är oacceptabel. Rysslands annektering av Krim är folkrättsvidrig och måste fortsätta fördömas. Ryssland har ökat sin aktivitet i Östersjöområdet och för en intensiv informationskrigföring. Detta måste vi förhålla oss till. Men förhållningssättet får inte stavas Nato.

Vänner! Jag känner ett starkt ansvar inför våra barn. Ett medlemskap i Nato är en osäkerhetspolitik, inte en säkerhetspolitik. Risken för krig i Sverige skulle öka. Vi skulle tvingas ha Natotrupper på svensk mark, kanske bestyckade med kärnvapen. Vi skulle inte kunna undgå att bli en del av ett slagfält om krig bröt ut.

Ett Natomedlemskap skulle dessutom gynna de bakåtsträvande i den ryska makteliten, som skulle peka på ytterligare hot från väst. Den kallakrigsretorik som vissa partier i Sveriges riksdag för skrämmer mig.

Ett grundläggande element i svensk säkerhetspolitik och diplomati måste i stället vara att verka för fredlig utveckling, stabilitet och ömsesidigt förtroende i den euro-atlantiska regionen. En sådan politik främjas inte av ett svenskt Natomedlemskap. Alliansfriheten har tjänat Sverige väl och kommer att göra så även i framtiden.

Herr talman! Sverige måste ha ett välfungerande försvar. Om det är vi överens, och åtgärder vidtas. Men säkerhetspolitik är så mycket mer än svensk försvarspolitik. Den är global, en global fredspolitik.

Vi lever i en orolig tid med utmaningar större än någonsin. För att få en säkrare värld måste vi hantera klimatutmaningarna, motverka terrorismen, hindra de globala epidemierna, stå upp för de mänskliga rättigheterna och utrota fattigdomen.

Väpnade konflikter är ofta ett resultat av en ojämlik resursfördelning, brist på demokrati, mänskliga rättigheter och minskande naturresurser. En utvidgad säkerhetsanalys visar att risken för väpnade konflikter ökar med konkurrens inom och mellan länder om energi, vatten, mat och mineraler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Över 50 miljoner människor är på flykt i världen i dag. Inte ens under brinnande världskrig har vi sett fler människor på flykt undan förföljelse och död. Hälften av dem är barn. Nära 90 procent återfinns i den fattigare delen av världen.

Blodtörstiga terrorgrupper som IS i Syrien och Irak och Boko Haram i Nigeria har decimerat människovärdet till just ingenting. Oskyldiga dödas i stora antal. Kvinnor och barn kidnappas. Sexuella övergrepp är en del av en vidrig krigföring.

Listan på konflikter i världen kan göras lång: Israel-Palestina, Mali, Afghanistan, Libyen, Yemen, Kongo-Kinshasa och Centralafrikanska republiken. Situationen i Burundi är minst sagt oroande.

Det är inte klokt att världen står handlingsförlamad, att vi inte har förmågan att skydda eller ännu bättre avstyra uppblossande konflikter innan de bryter ut i krig. Här måste Sverige och omvärlden göra så mycket mer.

Här har Sverige genom sin alliansfrihet en särställning. Miljöpartiet driver därför på för att Sverige ska satsa mer på fredsförebyggande åtgärder i form av fredsdiplomati, medling, förhandling och försoningsskapande åtgärder.

Sverige ska också finnas kvar när de internationella styrkorna har åkt hem och tv-kamerorna slocknat och bistå dessa länder med att bygga upp sina samhällen på nytt och ge människor hopp om en demokratisk framtid.

FN-systemet och de konventioner som Sverige har ratificerat ger ramar och verktyg för att stävja kränkningar och brott, skydda civilbefolkningen och utkräva ansvar av de skyldiga. Sverige arbetar för att stärka FN-systemet. En plats i säkerhetsrådet skulle stärka Sveriges roll i den globala fredspolitiken.

Herr talman! Vi bygger inte freden genom en upprustningsspiral. Som FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon en gång sa: Världen är överbeväpnad, och freden är underfinansierad. Världen lägger ungefär 12 000 miljarder svenska kronor på militär upprustning varje år.

Det är oroande att takten i kärnvapennedrustningen minskar och att Ryssland och USA moderniserar de kärnvapen som finns kvar. Kärnvapen har också blivit lättare att använda och kan bli föremål för cyberattacker. Ryssland har uttalat kärnvapenhot, och terrorister vill få tag på kärnvapen. Så länge det finns kärnvapen är risken stor att de används. Detta, mina vänner, är en mycket oroande utveckling som vi måste motarbeta.

Herr talman! Gemensamt för krig och konflikter är att de drabbar kvinnor och barn hårdast. Sveriges driver en feministisk utrikespolitik - på riktigt. Jag är stolt över den, för här finns otroligt mycket att göra.

Många frågar sig var kvinnorna finns och varför förhandlingsborden kantas av idel män. Kan man nå en varaktig fredlig lösning om bara hälften av befolkningen finns representerad? Nej, det kan man faktiskt inte.

Sverige lägger därför stor vikt vid implementeringen av resolution 1325. Krig drabbar alla, och fred byggs gemensamt. Ur en rent demokratisk synvinkel är det ohållbart att exkludera kvinnor i frågor som rör liv och död.

Herr talman! Utrikespolitiken ska vara den främsta försvarslinjen. Säkerhetspolitiken ska vara en fredspolitik. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Jag vill tacka dig, Pernilla Stålhammar, för att du breddar debatten om det säkerhetspolitiska perspektivet.

Jag ska läsa innantill från något som jag tycker låter himla bra:

"Sverige måste skapa sig en säkerhetsstrategi som vilar på en bredare grund än den vi har idag. En säkerhetsstrategi är inte längre något exklusivt för det militära försvaret, utan har sin giltighet över hela samhället.

Globalisering innebär att det inte går någon skarp gräns mellan extern och intern säkerhet, mellan civila och militära åtgärder. En modern nationell säkerhetsstrategi måste omfatta alla dessa aspekter."

Det jag läste högt ur var Miljöpartiets kommittémotion om försvaret 2013/14. Jag tycker att det är väl uttryckt. Jag ser inte riktigt att propositionen lever upp till detta, men det får väl vara ett work in progress. Jag saknar det breda perspektivet, och jag beklagar att jag själv inte har lyckats formulera det lika bra.

För att betona vikten av detta blir min naiva fråga: Hur ska vi som tänker så lyckas utvidga debatten och så småningom besluten till detta bredare synsätt?

Herr talman! Jag tackar Stig Henriksson. Jag vet att vi står enade i detta, och så gör också regeringen.

Självfallet måste arbetet fortsätta, och vi måste ha en bred säkerhetspolitik som också är en fredspolitik. En väg att gå är att lyfta in detta i arbetet med politiken för global utveckling. Regeringen kommer att arbeta vidare med och ha mångfacetterade dialoger om en plattform och en nystart för den politiken, och där kommer såklart det säkerhetspolitiska globala perspektivet in.

Herr talman! Det tycker jag är jättebra.

Problemet är att jag tror att alla här, från samtliga partier, egentligen är medvetna om detta. Men när vi sedan kommer till olika rapporter och så småningom propositioner och till och med i debatten snävas det tyvärr alltmer in till att handla om det traditionella militära försvaret.

Det är klart att det ska handla om det också. Detta är ändå en försvarsdebatt, och det är ingen oväsentlig del av det hela. Men det känns trist att vi så lätt snävar in till att bara titta på de faktorerna.

Jag tackar dig än en gång, Pernilla Stålhammar, för att du har breddat debatten.

Herr talman! Jag tackar Stig Henriksson.

Vi står som sagt enade i detta och får fortsätta att diskutera hur vi kan gå vidare i arbetet. Det finns många möjligheter framöver.

Herr talman! Jag tackar Pernilla Stålhammar för ett engagerat anförande mot militärt försvar och upprustning och för civilt försvar och bredare säkerhetspolitik. Anförandet slutade i att Sverige inte på något sätt bör närma sig Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Givet detta anförande, herr talman, har jag en fråga. Pernilla Stålhammars parti sitter i en regering som har använt sina nio månader vid makten till att bland annat besluta om svenskt deltagande i Nato Response Force, Natos snabbinsatsstyrka. Man har dessutom påbörjat implementeringen av Host Nation Support, värdlandsavtal, vilket gör det möjligt för oss att ta emot militär hjälp från Nato. De gröna har även medverkat till en försvarsuppgörelse som, låt vara i liten mån, ökar Sveriges försvarsutgifter framöver.

Min fråga, herr talman, är: Varför säger Pernilla Stålhammar en sak när hennes kollegor i regeringen gör en helt annan?

Herr talman! Jag tycker inte att jag gör en sak och regeringen en annan. Det finns ingen motsättning här.

Som jag sa i anförandet är vi överens om att vi måste ha ett bra och fungerande svenskt försvar. Där är alla partier överens, även om Allan Widman och hans parti önskar mer.

När det gäller värdlandsavtalet är det ett beslut som fattas längre fram. Jag ser fram emot att vi i Sverige kommer att ha en viktig debatt om detta.

Herr talman! Jag hörde tydligt Pernilla Stålhammar säga att försvaret och de militära resurserna i världen är överfinansierade. Men de rödgröna i regeringen menar att så inte är fallet i Sverige, utan de stärker försvarsanslaget med 10,2 miljarder brutto.

Jag blir lite brydd när jag hör Pernilla Stålhammar prata om att värdlandsavtal är något vi ska ta ställning till i framtiden. Innan denna riksdag kan få ta ställning till ett värdlandsavtal, Pernilla Stålhammar, ska dina partikollegor i Regeringskansliet ha berett frågan och lämnat en proposition till riksdagen.

Jag vågar drista mig till att tro att Miljöpartiet avser att föra denna fråga till riksdagen och därmed föreslå att Sverige ska bli föremål för värdlandskap.

Herr talman! Allan Widman har rätt. Vi har stärkt det svenska försvaret. Man har nedrustat försvaret under en tid innan vi fick regeringsmakten. Vi ser att den säkerhetspolitiska situationen, inte minst i närområdet, har förändrats. Vi står därför bakom det beslut som har fattats om försvaret.

När det gäller värdlandsavtalet vill jag hänvisa till att det pågår en beredningsprocess och att det kommer att behandlas senare.

Herr talman! Det var intressant att höra hur Miljöpartiet nu försöker förklara på vilket sätt man står bakom propositionen. Det blir framför allt intressant när Miljöpartiet ska vara både för och emot det fördjupade samarbetet med Nato.

Jag hörde en del uttalanden, herr talman, som jag gärna vill att Pernilla Stålhammar förklarar lite närmare. Om jag hörde jag rätt sa Pernilla Stålhammar att ett svenskt medlemskap i Nato skulle öka risken för krig i Sverige. På vilket sätt skulle det ske, och vad har Pernilla Stålhammar för argument? Det var min ena fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Min andra fråga handlar om det som jag också hörde Pernilla Stålhammar säga, nämligen att ett närmande till Nato egentligen bara skulle gynna bakåtsträvande krafter i Kreml och Ryssland. Tycker Pernilla Stålhammar att det är EU, USA eller Nato som har provocerat fram den aggressivitet som finns från rysk sida? Hur ser Pernilla Stålhammar och Miljöpartiet på den ryska aggressionen och på västs skuld i detta?

Herr talman! Jag tackar Karin Enström för frågorna.

Risken med Nato är att om vi skulle vara fullvärdig medlem i Nato skulle man kunna använda Sverige som bas för krigföring. Vi skulle bli tvungna att ingå i planeringen. Vi får inte glömma att Nato är en kärnvapenallians och att vi i Sverige är emot kärnvapen. Vi vill nedrusta. Vi vill ta bort kärnvapen. Så länge de finns utgör de ett stort hot mot omvärlden. Skulle de användas skulle det vara en katastrof för mänskligheten.

Vi skulle inte kunna stå upp på samma sätt för att driva en antikärnvapendiplomati. Vi skulle i stället få stå där och besluta om hur Natos kärnvapen ska kunna riktas mot olika mål i Ryssland.

Det är några av riskerna, som jag ser det.

Om vi skulle ha provocerat fram Rysslands agerande? Nej, det tycker inte jag eller Miljöpartiet. Det östliga partnerskapet är av största vikt. Vad jag menade var att vi har en upprustningsspiral. Ju mer spänningarna ökar i vårt närområde, desto mer agerar den andra sidan. Vi vill inte ha den våldsspiralen.

Herr talman! Tack för svaret, även om det blev mer som en utläggning kring riskerna med kärnvapen. Jag håller naturligtvis med om att vi måste försöka fortsätta samarbeta och arbeta internationellt för att minska antalet kärnvapen i världen. Det kan ske bara genom internationellt samarbete.

Men tillbaka till huvudfrågan: Menar Pernilla Stålhammar att det skulle vara provocerande och att det skulle öka risken för krig om Sverige skulle bli medlem i Nato? Gäller detsamma också Finland?

Jag hör - men jag hoppas att jag hör fel - en underton av att vi, när vi gör egna säkerhetspolitiska vägval, snarare måste lyssna på vad den större och starkare grannen tycker och att vi därmed inte ska göra det.

Pernilla Stålhammar talar också mycket om alliansfrihet, att det är tack vare den som vi kan göra skillnad i världen. Men vi är ju inte alliansfria. Sverige är medlem i en mycket viktig politisk allians, nämligen EU. Det är inom ramen för EU som vi driver försvars, utrikes- och säkerhetspolitik, även om vi naturligtvis inte har ett gemensamt försvar. Men det är en gemensam utrikespolitisk röst som gör skillnad och som ska vara en global aktör även när det gäller säkerhetspolitik.

Men Miljöpartiet gillar ju inte det heller. Det vore intressant att höra. Även i EU finns det ju länder som har kärnvapen. Det tycker jag inte gör EU till en kärnvapenallians. Det vore intressant att höra hur Pernilla Stålhammar ser på motsättningen mellan att kunna vara med i EU men inte kunna vara med i Nato på grund av det finns medlemsstater som har kärnvapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Men tillbaka till huvudfrågan: Hur skulle ett Natomedlemskap öka risken för krig i Sverige?

Herr talman! Återigen måste jag säga att det inte handlar om att vi genom att gå med i Nato provocerar fram något, utan det handlar om att vi hamnar i en våldsspiral, det vill säga att vi ökar spänningarna genom att vi går med i Nato och en annan part reagerar. Det handlar inte om att vi på det sätt som Karin Enström beskriver är rädda för att det är vi som provocerar fram ryskt agerande.

När det gäller alliansfriheten kan jag beträffande EU säga att vi har föreslagit att vi ska ha en fredskår inom EU. Vi vill satsa i vårt samarbete inom det europeiska samarbetet också på fredsdiplomati, som vi tycker att Sverige ska göra men också att EU ska kunna göra mer.

Herr talman! En gång i tiden handlade säkerhet om att bygga murar och gräva vallgravar. I dag finns insikten att ensam inte är stark. Vi bygger i dagens mycket komplexa värld säkerhet tillsammans. Hoten ser annorlunda ut i dag än i går och jämfört med i morgon. Försvaret är den hårda kärnan i vår gemensamma säkerhetspolitik. Först är det diplomati, handel och samverkan i olika sammanhang, inte minst i EU, Norden och naturligtvis FN. Vi har utvecklingsbistånd och vill jobba med problemlösning i fråga om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsväsen som fungerar. Vi har Europarådet som en kraft i det sammanhanget, och vi har OSSE. Men i grunden är det så att vi bygger säkerhet också genom ekonomisk styrka, att vi har ett robust och säkert samhälle här hemma.

Herr talman! År 2009 hade vi ingen säkerhetspolitisk debatt, men 2015 har vi det, innan vi tar ett inriktningsbeslut kring försvarsfrågorna. Det är bra och välkommet.

Försvarsberedningen, som är en del av vårt underlag, lämnade den 31 maj 2013 sitt betänkande Vägval i en globaliserad värld. Den pekade just på globaliseringen. Den pekade på religiösa, etniska och nationalistiska åsikter som skulle komma att stärkas, liksom sociala motsättningar, grundade på en ojämlik fördelning av resurser, som skulle kunna skapa osäkerhet. Den pratade om livsmedel, klimatet och migrationen, om resurskonkurrensen, om behovet av att öka livsmedelsförsörjningen med 30 procent, om energi som skulle behöva öka med 50 procent över lite längre tid. Den talade om flöden, handelsflöden och hot mot vår säkerhet till följd av detta.

Men, herr talman, den 31 maj 2013 nämndes inte Isil med ett ord i betänkandet. Då syntes inte den utveckling som vi på senare tid har följt i Syrien och Irak. Då skrev man också om vår kontinent: "Samtidigt som Europa upplever den säkraste och fredligaste situationen på vår kontinent någonsin ." Så lät bedömningen den 31 maj 2013.

I den försvarsberedning som föregick 2009 års beslut och som lämnade sitt betänkande före Georgienkriget syntes inget av Rysslands agerande i Sydossetien eller Abchazien. När inriktningsbeslutet togs 2009 hade en komplettering gjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi fick till vår säkerhetspolitiska analys en komplettering i Försvarsberedningens slutbetänkande till följd av vad som hände i Ukraina under 2014, en ny analys post 2013, då vi hade den fredligaste situationen på vår kontinent någonsin.

Herr talman! Vi levde då med bilden av perestrojka, bilden från 80-talet som förändrade mångas uppfattning att öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två. Vi såg med glädje hur Berlinmuren föll 1989. Vi välkomnade med öppna armar nya medlemmar i vår gemensamma värdegrund i Europarådet för att stärka mänskliga rättigheter, för att stärka demokrati och för att stärka rättsstaten och på det sättet bygga gemensam säkerhet i vårt Europa, såsom vi lärt efter andra världskriget att vi borde göra.

Det fanns hopp om en ny gemenskap som sträckte sig från Atlanten till Vladivostok. Det fanns hopp om öppenhet och säkerhet på en alltmer gemensam värdegrund. Det låg naturligtvis alltjämt bakom perspektiven från Försvarsberedningen och bilden av vår fredliga kontinent.

Under Putins ledning har Ryssland dock visat att man har en annan vilja, att man är beredd att bryta överenskommelser. Den olagliga annekteringen av Krim var det många som aldrig hade kunnat förutse och hoppades aldrig skulle hända. Men den hände.

Vi såg hur Helsingforsdeklarationen, en del av det som vi jobbade med för att bygga säkerhet och öppenhet, glömdes bort eller medvetet negligerades. Vi hörde Putin, och faktiskt också Medvedev redan 2008, föreslå en ny säkerhetsordning eftersom man inte gillade vad man såg.

Ryssland försöker under Putin återta en del av sin historiska världsbild, med intressesfär och geopolitik. Den tyska militära doktrinen från 2014 är bara ytterligare ett tecken på detta. Där talar man om karaktärsdrag för nuvarande militära konflikter, samordnad användning av militärt våld och politiska, ekonomiska och informationsmässiga eller andra åtgärder av icke-militär karaktär, genom ett brett användande av en befolknings kapacitet till protester av specialoperationstrupp.

Jo, så kan man fortsätta. Det har vi sett. Man försöker splittra EU och splittra Nato. Man utnyttjar inte bara militära medel utan långt mycket mer icke-militära medel.

Vi ser kärnvapenupprustning och hörde så sent som i dag, från Sipri, hur detta förstärks. Vi har sett Arktis militariseras på nytt. Vi hoppades att det inte skulle ske.

Östra grannskapet prövar oss, igen. Ryssland har visat att det inte bara handlar om retorik, vilket det ibland låter som i den här debatten. De är verkligen beredda att handla.

Litar våra grannar på vår solidaritet? Häromdagen kunde vi se en opinionsbild om Nato och viljan att agera utifrån den säkerhetsgaranti som finns. Ryssland läser också den. Putin läser också den. De ser naturligtvis att bilden ser mycket splittrad ut. Det bidrar inte till vår gemensamma säkerhet.

Det är därför viktigt att vi är tydliga med att vi är solidariska, med Norden, med Baltikum och med EU. Sverige är inte neutralt. Vi är en del av EU och en del av en politisk allians. Vi är solidariska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Sedan kalla krigets slut har Europa ändrats. Nya EU-medlemsstater har kommit till, och vi har sett nya Natomedlemmar runt omkring oss. Det påverkar oss alla. Vi har också sett - och det är en insikt att ta med - att ingen torde angripa Sverige eller en EU-stat, ensamt. Det kommer att vara ett angrepp på alla. Det måste vi förhålla oss till.

Det är viktigt att vi hittar gemensamma lösningar, baserade på vår värdegrund. Det är naturligtvis ingen tvekan om den transatlantiska länkens betydelse för vår säkerhet.

Sedan försvarsbeslutet 2009 har vi också sett en utredning från Tomas Bertelman, vilken har varit uppe i debatten tidigare. Den pekar på luckor i vår säkerhetspolitik där ytterligare analys krävs. Centerpartiet har därför önskat en utredning om för- och nackdelar med ett Natomedlemskap. För oss är det viktigt att den nya analys som ska göras, i den rapport som vi väntar på, också tar fasta på detta.

Finlands sak brukar ibland vara vår. Även här måste vi se till att vi kan klara av att göra det som Finland gör.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis understryka att vi samtidigt måste bygga säkerhet på bredden, inte bara stirra oss blinda på det som händer här och nu så att det tar all vår uppmärksamhet. Vi får inte tappa bort vårt arbete för en hållbar värld, där människor får möjlighet att leva ett liv som de drömmer om - i en värld med frihet, fred och försoning. Bara så kommer vi att gemensamt bygga en säkrare värld där vi inte behöver se krig och konflikter, vare sig på vår kontinent eller i andra delar av världen. Det är något som vi alla jobbar för.

I detta anförande instämde Ola Johansson (C).

Herr talman! I dag debatterar vi inriktningspropositionen. Debatten är uppdelad i två olika debatter, och den här första debatten handlar om det säkerhetspolitiska läget.

Om vi blickar ut över världen ser vi mörka moln torna upp sig. Vi ser det i Mellanöstern, där vi ser Isis agera på ett förfärligt sätt. Vi ser hemvändande jihadister som kommer till Europa. Det medför också stora säkerhetsrisker.

Vi ser även hur det säkerhetspolitiska läget blir tuffare i vårt eget närområde. Flera samverkande faktorer förstärker den bilden. Den stora osäkerheten leder till att vi måste vara beredda att kunna justera försvars- och säkerhetspolitiken i takt med att omvärlden förändras.

Det är just vad Nato gör nu. USA:s försvarshögkvarter, Pentagon, planerar att permanent ställa upp stridsvagnar, stridsfordon för infanterienheter och andra tunga vapen i flera av de baltiska staterna och länderna i östra Europa, rapporterade New York Times i helgen. Upprustningen ska räcka till upp till 5 000 amerikanska soldater och ska avskräcka Ryssland från ytterligare möjliga aggressioner i området i framtiden. Lettland, ett av de länder som vapnen är tänkta att försvara, är mycket positivt inställt till en starkare amerikansk närvaro.

New York Times konstaterar att åtgärden kan ses som ännu ett tecken på det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, dessutom i vår del av Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Det ryska väpnade angreppet mot Ukraina visar att Rysslands tröskel för att använda militärt våld har sänkts och att de inte respekterar självständiga staters gränser. Trots omfattande sanktioner samt fallande priser på rubel och olja fortsätter den ryska försvarsreformen med oförminskad styrka. År 2020 kommer de att ha spenderat 5 000 miljoner kronor på nytt materiel och på att omsätta gammalt materiel. 70 procent ska vara förnyat år 2020.

I militärdoktrinen och den inofficiella retoriken framhålls de ryska kärnvapnen som ett viktigt instrument som man säger sig vara beredd att använda vid mindre kriser. Kärnvapen är en integrerad del av den ryska militära doktrinen och används där man finner det lämpligt. I den uppmärksammade ryska så kallade dokumentärfilmen om Krims annektering, som sändes i Ryssland för en tid sedan, berättade Vladimir Putin att han var beredd att säkra ockupationen av Krim med kärnvapen.

Den ryska militära doktrinen föreskriver att kärnvapen kan användas i försvar även mot konventionella vapen. Men här ser vi alltså att man är beredd att hota med kärnvapen även för att uppnå offensiva mål. Då ska vi ha i åtanke att Ryssland, bland annat under den ryska påsken 2013, genomförde något som skulle vara ett simulerat kärnvapenanfall mot Sverige. Och övningen Zapad 2009 avslutades med simulerade kärnvapenangrepp mot både Baltikum och Warszawa.

Herr talman! Den ryska ledningen tar steg för steg konkreta beslut och ställningstaganden som gör landet tydligt auktoritärt. Det civila samhället och yttrandefriheten angrips. Dessutom stryps de medborgerliga fri- och rättigheterna mer och mer.

Inrikespolitiskt använder sig den ryska ledningen av den militära makten och de aktioner man genomför för att stärka sin egen ställning. Östersjöområdet präglas av ökad militär aktivitet där incidenter och kränkningar hör till vardagen.

I en ny rapport från European Leadership Network konstateras att mer än 70 militära incidenter där Ryssland har utmanat sina grannar har inträffat sedan Rysslands invasion av Krim. Det är en mycket oroande bild. Totalt listas 72 händelser i rapporten. Bland annat är det nio fall där ryska flygplan har orsakat incidenter strax utanför den svenska kusten.

En av de allvarligaste händelserna inträffade den 3 mars 2014. Ett ryskt signalspaningsplan var då nära att kollidera med ett SAS-plan strax söder om Malmö. De 132 passagerarna ombord var på väg från Köpenhamn till Rom. SAS-planet passerade bara 90 meter från det ryska planet, som hade transpondern avslagen.

När transponderns signaler - som den civila ledningen kan ta emot - är avstängda kan bara försvarets radiooperatör upptäcka flygplanet. En varning från försvaret till den civila flygtrafikledningen gjorde att en kollision kunde undvikas den 3 mars. Den 12 december inträffade ungefär samma incident.

En av de allvarligaste händelserna inträffade den 17 december 2014 när två avancerade ryska attackplan kränkte svenskt luftrum.

Herr talman! Trycket är särskilt hårt mot de baltiska staterna, av vilka Estland och Lettland har stora ryska minoriteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Det har tidigare här i debatten talats om påverkansoperationer. Jag vill påminna om ett mycket konkret exempel på en sådan. De ryska påverkansoperationerna mot våra baltiska grannar innebär att Ryssland ställer krav på Litauen att utlämna sådana litauiska medborgare till Ryssland som vägrade att inställa sig till sovjetisk värnpliktstjänstgöring under de sista åren innan Sovjet bröt samman 1991. Detta krav framfördes 1995, 2005 och även 2014. Det här är ett tydligt exempel på hur Ryssland vill påverka. Precis som har sagts här tidigare är detta någonting som även Sverige utsätts för.

Till sist några ord om Nato. Vi har ett djupt och utvecklat partnerskap med Nato, vilket är en viktig pusselbit i hur vi bygger vår säkerhet och vårt försvar. I likhet med propositionen kan vi konstatera att Sverige ingår i en säkerhetspolitisk gemenskap. Vi är inte ett neutralt land. Vi samarbetar med EU och FN, och vi har ett utvecklat samarbete med Finland, med Baltikum och med Nato. Detta är något som vi behöver utveckla ännu mer.

Vi välkomnar den rapport som regeringen avser att ta fram och som ska analysera de olika samarbetena med andra länder respektive medlemskapen i organisationer. Detta underlag ska läggas till den värdefulla utredning som har gjorts av Tomas Bertelman för regeringens räkning.

För oss är det viktigt att vi för vidare diskussioner om hur vi tillsammans med andra aktörer kan bygga vår säkerhet. Det är en viktig rapport som nu ska arbetas fram, och vi ser framför allt fram emot analysen av för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato. Det var just det som Tomas Bertelman särskilt poängterade behöver göras. Som det är nu är det få som förstår den svenska hållningen. Därför måste den utredas noggrant.

Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det har varit intressant att lyssna på och ta del av de många inlägg som har gjorts ur många aspekter på svensk säkerhetspolitik och framtiden. Det har handlat om olika utgångspunkter och värderingar.

Jag är också glad över att det nu finns en fempartiöverenskommelse som vittnar om stabilitet i Sveriges riksdag. Det är en väldigt bra signal till svenska folket, Försvarsmakten och våra partner som vi samarbetar med samt till omvärlden. Det ger ett intryck av och är också en korrekt bild av att det finns en stabilitet och en stark kärna i Sverige. Det är väldigt bra och viktigt inför framtiden.

Säkerhetspolitiken syftar till att ytterst garantera landets självständighet. Det handlar om hävdande av suveränitet och territoriell integritet. Det är en förutsättning för säkerheten. Till detta har vi fler säkerhetspolitiska instrument: handel, diplomati, bistånd och också totalförsvaret.

En grundläggande tes i den försvarspolitiska inriktningspropositionen är att hot mot freden avvärjs bäst tillsammans med andra länder.

En annan sak som är väldigt viktig är att det inte går att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Man tänker sig här - och det har vi också varit överens om i Försvarsberedningens arbete - att det handlar om en större palett och ett bredare perspektiv.

Vi får inte heller glömma att globaliseringen tillsammans med de ekologiska och ekonomiska utmaningarna kan utgöra incitament för samarbete men också kan utgöra incitament för ökad konkurrens och att det uppstår en lång rad problem som vi måste hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

I vårt närområde är det - som har framgått av debatten här i dag - Ryssland som står i centrum med sina ökade militära ambitioner och med sin mer konfrontativa hållning. Detta visar att stater är säkerhetspolitiska aktörer.

År 2008 bestämde man sig för en plan, 2008-2012, för att reformera sina militära styrkor. Den planen är i princip fullföljd. Sedan finns det en ny plan, 2013-2020, där man fortsätter moderniseringen av materiel och övningsverksamhet. Vi kan successivt se en ökad militär förmåga och hur man fullföljer sina ambitioner. Når man inte ända fram handlar det ändå om en rejäl ökning av militär förmåga och kapacitet.

Men precis som också har nämnts här tidigare är det anmärkningsvärt att man är beredd att använda militär kraft för att förändra den säkerhetspolitiska situationen. Det gäller annekteringen av Krim, som är ett tydligt brott mot internationell lag och folkrätt, någonting som är helt oacceptabelt. Det gör att vi inte kan ha ett läge med business as usual. Det är väldigt viktigt att klara ut detta.

Egentligen kan man fundera över den debatt som förs med olika förklaringsmodeller till Rysslands agerande. Jag är för egen del inte beredd att acceptera den typen av resonemang. Det är Ryssland som har annekterat, det är Ryssland som har brutit mot folkrätten, det är Ryssland som i det här fallet utgör problemet. Den klarsynen måste man ha. Man får inte blanda ihop korten på ett sådant sätt att man inte ser vad som är kärnan i en problematik. Oavsett hur man upplever ett annat land har man inte rätt att bryta mot vare sig Helsingforsdeklarationen eller det som föreskrivs i internationell folkrätt. Upphör det systemet att gälla gäller till slut ingenting.

Då kan många länder här på jorden börja fundera på hur det ser ut i deras grannskap och vidta åtgärder för att lösa olika typer av problem. Man kan använda sig av resonemanget att eftersom det har hänt på ett ställe kan man själv också göra det. Det här måste vi vara väldigt klara över. Ukraina har rätt att välja vilka olika internationella organisationer som man vill ha medlemskap i utan att någon har rätt att över huvud taget lägga sig i det. Det är väldigt viktigt att man har också den biten klar för sig.

Aggressionen mot Ukraina är oacceptabel, liksom involveringen i och underhållandet av konflikten där. Det innebär att vi har en väldigt aggressiv situation i ett grannland till våra grannländer. Det är naturligtvis ett historiskt nytt skede av allvarligt slag. Detta leder till att bland annat Baltikum upplever en oerhörd press. Det har nu resulterat i att USA har tagit det nödvändiga steget att också positionera mer av trupp och materiel i området, vilket är ett sätt att försöka att över huvud taget balansera situationen.

Det vi måste inse, i den tid vi lever i, är att saker och ting har förändrats. Därför är det viktigt med enighet i Europa, en enighet som ser till att upprätthålla en balans i de här sammanhangen. Splittringstendenser i Europeiska unionen måste bekämpas med kraft. Det är regeringens ståndpunkt, och det klargör vi vid de möten som vi deltar i. Det har jag gjort vid varje försvarsministermöte som jag deltagit i.

Det är alltså viktigt att nu hålla ihop och se den rådande situationen som ny, se den på ett klart sätt. Håller vi inte ihop kommer vi inte att klara balansakten. Att hålla ihop är därför ett sätt att bidra till säkerheten. Det är ett sätt att bidra till fred. Det är i det perspektivet vi ska se den säkerhetspolitiska linje vi har valt. Vi har valt den sedan lång tid tillbaka. Det började redan 1994 i och med att vi gick med i Partnerskap för fred, men i den allmänna debatten har frågan exponerats mer under senare tid beroende på det som hänt på Krim och i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi har en ökad militär övnings- och underrättelseverksamhet i Östersjön, där vi hela tiden ser risken för incidenter, där vi ser ett utmanande uppträdande och där vi ser rysk underrättelsetjänsts agerande och påverkansoperationer. Framför allt hör vi uttalanden av typen: Kom ihåg att vi har kärnvapen! Det är en fullständigt orimlig retorik att någon tar sig rätten att hålla på och påminna världen om att de har kärnvapen. Vad är egentligen syftet med sådant? Ja, det kan var och en fundera på.

Nog har läget förändrats. Den strategi som vi i nuläget valt baseras på en process som pågått ett antal år i Försvarsberedningen och i andra sammanhang. Det är därför intressant att kunna summera att vi numera är rätt så överens om grundanalysen. Så har det inte varit hela tiden. Många hade tidigare svårt att inse att det skett en förändring i Ryssland och levde på någon sorts förhoppning om att det skulle rätta till sig. Man hade olika typer av teoribildningar om att vi inte såg det som vi i själva verket såg. Det kanske vi också ska påminna om i sammanhanget.

Nu har vi en gemensam bas, och då är uppgörelsen om försvaret viktig. Det var fem partier som kom överens om att utöver de 7 miljarder som tidigare har aviserats lägga till ytterligare 10,2 miljarder. Här finns alltså ett ekonomiskt tillskott över tid som innebär ett tydligt trendbrott. Vi markerar att vi ska upprätta permanent militär närvaro på Gotland. Det ska sättas in i ett totalsammanhang där vi ser dess positionering i förhållande till de baltiska länderna. Jag vill påminna om att det i uppgörelsen står att vi ska förlägga en hel del av övning med luftvärn till just Gotland.

Det faktum att vi nu bryter trenden vad gäller försvarsutgifterna är mycket viktigt. Det är ett oerhört viktigt steg. Det är en bekräftelse på att vi försöker ta ansvar för den nya situationen.

Att deklarera att vi även är beredda att titta på scenarier bortom fredstida förhållanden med Finland är oerhört väsentligt. Det är ett stort steg att ta för två alliansfria länder, men det är just det vi gör. Jag hade ett bra möte med den finske försvarsministern där vi var överens om att alla de saker vi kommit överens om med den tidigare finska regeringen ska fullföljas. Det råder således ingen tveksamhet om det trots att Finland haft ett regimskifte.

Vi har Nordefco. Det omfattar ett 150-tal olika samarbetsprojekt på en lång rad områden. Cross Border Training på Nordkalotten är kanske det mest kända. Där övar svenskt, finskt och norskt flygvapen tillsammans ungefär 40 gånger per år.

Vi har partnerskapet med Nato, som innehåller övningsverksamhet, deltagande i NRF, deltagande i EOP. Dessutom har vi Host Nation Support-avtalet. Enligt uppgörelsen kommer vi att fullfölja det och under nästkommande vår återkomma till riksdagen med en proposition för ett slutgiltigt beslut. Vi ska samarbeta om krishantering och krisberedskapsplanering.

Låt mig säga något ytterligare om övningsverksamheten. Den är viktig utifrån perspektivet att den höjer vår militära kapacitet och vår militära förmåga på ett sätt som vi inte annars kan göra. Att öva tillsammans med andra innebär att vi får tillgång till mycket kunskap som vi inte kan skaffa oss på annat sätt. Sedan är övningarna som nu genomförs viktiga och stabiliserande även ur ett försvars- och säkerhetspolitiskt perspektiv. De visar att det finns en militär förmåga i vårt närområde och att det är flera länder som i samband med olika typer av övningar kan samverka. Det i sig har i det här läget en stabiliserande effekt. Jag tycker att det är viktigt att Sverige deltar i övningsverksamheten och att vi också utvecklar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

EU är naturligtvis en mycket viktig plattform, FN likaså. Den transatlantiska länken till USA är oerhört avgörande. Om den inte fungerar innebär det ett avbräck för Europas länder. USA är det land som har möjlighet och militär kraft att på ett mer uthålligt och långsiktigt sätt än andra klara av den här typen av situationer. Oavsett hur man värderar det tror jag att det bara är att inse att det är ett grundläggande faktaförhållande. Därför är USA en viktig partner för Europa och därmed också för Sverige.

Jag var nyligen på resa och träffade flera representanter för den amerikanska administrationen. Vi planerade då att tillsammans titta på hur vi kan utveckla den svensk-amerikanska relationen. Jag tror att det strategiskt sett är viktigt. Det handlar om både materielfrågor och övningsverksamhet.

OSSE som organisation är oerhört väsentlig, vilket är viktigt att markera i sammanhanget.

Låt mig också säga något om Isil. Det är en mycket oroande sak. Vi har beslutat att vi på inbjudan av Iraks regering ska delta med utbildare i norra Irak. Vi kommer att skicka 35 soldater som ska ingå i koalitionen med 60 länder. Det är ett jätteviktigt beslut, för det som sker i spåren av Isils framfart, med den brutalitet och den skövlingsstrategi de har, är fullständigt oacceptabelt. Det är en utmaning som en civiliserad mänsklighet helt enkelt tillsammans måste ta tag i. Det går inte på annat vis.

Vid sidan av den humanitära hjälp som vi tidigare beslutat att ställa upp med vill vi gå vidare med att också delta i den militära delen med utbildare. Jag ser det som en oerhört viktig insats som vi tillsammans med andra kan vara med och göra. Den är viktig också med tanke på säkerheten i vår del av Europa.

När det gäller de som deltar i Isils aktiviteter, de som har en förankring i Sverige men deltar i strider på Isils sida, förbereder regeringen förslag om hur det ska hanteras. Där kommer regeringen att återkomma. Den verksamheten bör kriminaliseras.

Det är viktigt att vi nu även tittar på de svenska säkerhetspolitiska samarbetena. Sedan Bertelmans utredning genomfördes har ett nytt moment tillförts som är mycket tydligt. Det är planeringen av hur vi hanterar kriser bortom fredstida förhållanden med Finland. Det är ett helt nytt perspektiv som lyfts upp till ytan och något som vi fört till. Det är inte analyserat över huvud taget i något utredningssammanhang. Utredningen har på det sättet en helt ny dimension att ta ställning till.

Precis som påpekats i debatten går utvecklingen väldigt fort. Det är kort omloppstid på uppfattningar och händelser. Det innebär att den utredning som nu ska göras har att i vissa delar ta hänsyn till andra scenarier än de som var aktuella när Bertelmans utredning gjordes. Förhållandet till exempelvis Ryssland har skärpts en del. När det gäller den uppgörelse vi gjorde, som innebär att vi ska titta på olika typer av samarbeten och medlemskap och värdera dem utifrån plus- och minuseffekter, vill jag markera att det i den ingick att vi inte ska värdera alliansfriheten. Det var vi överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Jag tycker att det är ett rimligt förhållningssätt, för vi ska inte i den tid vi nu lever i, med den väldiga förändringsprocessen omkring oss, ge signaler om att vi är på väg att förändra vår säkerhetspolitiska grund. Däremot ska vi utifrån vår säkerhetspoliska grund utveckla och fortsätta med alla de samarbeten vi har, detta i kombination med att vi ökar vår egen militära förmåga. Det är ett sätt att agera där jag känner att det ligger stabilitet i botten. Det finns en hållfasthet i den typen av agerande.

Det handlar alltså inte om tvära kast eller snabba förflyttningar. Men det handlar inte heller om att vi ligger kvar i ståndpunkter som gällde för 20, 25, 30 år sedan. Vi har ett helt annat samarbetsscenario i dag.

Jag står bakom vartenda ord i propositionen. Men ibland när jag hör alla möjliga inlägg i debatten från olika partier känner jag lite grann: Är det bara jag, en del av regeringen, som står bakom den?

Vi måste nu på något vis värdera att det är fem partier som har gjort upp om det här. Vi måste stå bakom vartenda ord. Sedan kanske vi kan ha lite olika uppfattningar i fråga om nyanser, men har man gjort upp så har man gjort upp. Lagt kort får ligga!

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för ett eggande, engagerande och inspirerat anförande kring vår säkerhetspolitik. När man lyssnar till inlägget slås man av att det innehåller en del viktiga beståndsdelar, såsom den osäkerhet som Ryssland genom sitt agerande skapar, inte bara för närområdet utan för hela regionen. Man slås av den betydelse som försvarsministern fäster vid Sveriges och andra länders samarbete med och medlemskap i Nato. Peter Hultqvist har sannerligen varit på resa i västerled, och vi har alla kunnat följa hans kommentarer om hur viktiga USA och Nato är för säkerheten i Europa, inte minst för de baltiska länderna, och nu också hur viktigt det är att Ukraina får välja sin säkerhetspolitiska väg.

Peter Hultqvist betonar även dynamiken och snabbheten i den utveckling som pågår. Jag antar att han kopplar det till att det är väldigt svårt att ens några år framåt i tiden göra precisa och bestämda bedömningar om vilka vägar man ska välja eller inte välja säkerhetspolitiskt.

Peter Hultqvist har också uppehållit sig länge vid det svenska partnerskapet, Host Nation Support, som enligt propositionen ska implementeras under nästa år. Han uppehåller sig vid det så kallade guldkortet och menar att här finns utrymme för ytterligare fördjupningar.

Givet allt detta sammantaget, kan försvarsminister Peter Hultqvist, ytterst ansvarig för svensk nationell säkerhet, med handen på hjärtat i dag utesluta behovet av ett svenskt medlemskap i Nato?

Herr talman! Sverige valde, som jag sa, år 1994 vad vi kan kalla för samarbetslinjen, en linje där vi successivt ska utveckla alla våra samarbeten. Det handlar om Sverige, Finland, Norden, Baltikum, Europa, Natos partnerskap - alla de här delarna. Och det är det vi har gjort. Det är den linjen vi har drivit. Vi har nu kommit till en nivå där man inom ramen för EOP, framför allt från den amerikanska sidan, öppnar för olika varianter av samarbete inom ramen för den europeiska dimensionen utifrån vad som passar olika länder och geografier och hur det kan se ut i olika givna lägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Nato som organisation öppnar på det sättet för många olika typer av varianter i sitt närmande till omgivningen. Det tycker jag är positivt. USA har en pådrivande roll i den typen av processer. Detta ligger i linje med det som har valts som den svenska linjen och som också manifesteras i den här inriktningspropositionen.

I den regeringsförklaring vi har och som Allan Widman känner väl till står det klart och tydligt att den här regeringen inte kommer att ha ambitioner att söka något medlemskap i Nato. Det är den linje som ligger fast och som vi driver. Vi driver också den linje som riksdagen förhoppningsvis nu kommer att ta ställning för, och den innehåller inget Natomedlemskap. Den typ av frågor som Allan ställer blir på det sättet väldigt spekulativa.

Herr talman! Oavsett graden av spekulation kan jag konstatera att jag inte får något tydligt svar från försvarsministern. Jag är väl medveten om vad regeringen sa i regeringsförklaringen, men min fråga till försvarsministern, som är den ytterst ansvarige för svensk nationell säkerhet, var om han inom överskådlig tid kunde utesluta behovet av ett svenskt medlemskap i Nato. På den frågan fick jag inget svar. Men ibland är det så i politiken, herr talman, att ett uteblivet svar också är ett svar. Jag misstänker att jag vet hur Peter Hultqvist innerst inne tänker. Sedan är det en annan sak att han kanske inte vill dela de tankarna med hela väljarkåren.

Under lång tid slog socialdemokratiska politiker bort Natofrågan. Den har inte varit föremål för så mycket hoppighet, herr talman. Vi har diskuterat svenskt medlemskap i Nato sedan denna allians bildades år 1948, tror jag. Någon gång måste saker och ting ändå mogna i alla politiska läger.

Förr brukade socialdemokrater slå bort Natodebatten med att svenska folket inte vill detta. Nu har vi på bara ett halvår fått tre opinionsmätningar som visar att antalet ja-sägare är större än eller lika stort som antalet nej-sägare. Jag kan bara, herr talman, hoppas att Peter Hultqvist, som verkar ha tagit in de sakliga argumenten för ett Natomedlemskap, kommer att driva på i sitt parti för ökad lyhördhet mot vad det svenska folket nu uppfattar som en relevant riktning för Sveriges säkerhetspolitiska val.

Herr talman! Jag vill bara uppmana Allan Widman till en sak: Försök inte vara tankeläsare och luska ut vad jag innerst inne eventuellt funderar på! Jag kan avslöja att jag tänker precis det som står i propositionen - ingenting annat, varken mer eller mindre, Allan Widman. Du behöver inte ägna dig åt någon sorts kremlologisk teoribildning eller fundera på om det är några underliggande terapeutiska frågor som jag behöver reda ut med min omgivning. Läs den boken, så ser du precis hur jag tänker!

Jag har precis som du varit delaktig i Försvarsberedningen. Du hoppade ju av i slutvarvet, men du var delaktig långt in i arbetet. Jag har aldrig någonsin nämnt ett enda ord om Natomedlemskap för svensk del. Däremot har jag alltid varit anhängare av de här samarbetena. Jag tycker att det som står i propositionen stämmer rätt bra överens med det jag började med i Försvarsberedningen en gång i tiden gällande dessa samarbeten och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Där står jag, och det är där jag också hoppas att Sveriges riksdag kommer att stå. Det innebär inte heller att jag skulle vara någon särskilt unik person i sammanhanget, utan jag förutsätter att de som trycker på knappen för propositionen också tycker så här. Jag är glad åt att det finns en bred majoritet. Sedan kan jag beklaga att Widman själv eller tillsammans med andra bestämde sig för att inte delta i detta. Widmans ståndpunkt beträffande Nato är känd sedan länge.

Vi har valt samarbetslinjen på många håll, med många organisationer och med många länder. Det är den vi försöker beskriva. Det är det som är positionen, ingenting annat. Då ska man inte heller spekulera eller ge sig in på någon sorts själsanalyser, för det leder ingenvart mer än till konspirationsteorier. Jag tänker inte bidra som någon kraft i mitt parti till vare sig det ena eller det andra utöver det som står i propositionen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för att vi ändå fick en viss inblick i försvarsministerns själsliv. Det är inte varje dag!

När jag var försvarsminister låg det på mitt bord att förbereda för det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Efter valet tog Peter Hultqvist över också den uppgiften - att utifrån två försvarsberedningsrapporter och en dramatisk omvärldsutveckling försöka samla en majoritet för en försvarspolitisk inriktning. Resultatet kan vi nu se i form av den gröna boken, propositionen som visar alla försvarsministerns tankar och förhoppningsvis inte bara försvarsministerns.

Det finns två huvudslutsatser i propositionen. Den ena handlar om att stärka vår egen svenska försvarsförmåga, den andra om att stärka våra samarbeten.

Försvarsministern har fortsatt med det samarbete som vi inledde med Finland och som har pågått under en längre tid. Det är bra. Vi har mycket gemensamt med Finland och ska samarbeta djupt med dem. Men när vi nu diskuterar att gå ett steg längre och också prata om samarbete utöver det fredstida måste ändå försvarsministern ha funderat över hur detta påverkar den svenska och den finska militära alliansfriheten.

Det är väldigt tydligt i propositionen att vi inte är medlem i någon militär allians. Men hur skulle ett fördjupat samarbete påverka den hittillsvarande militära alliansfriheten om vi är på väg mot mer av en form av en försvarsallians? Hur skulle det påverkas av att till exempel Finland skulle ta ett steg närmare Nato? Det skulle jag vilja veta.

Herr talman! När det gäller Finland har vi sagt - och det var väl så också på din tid, Karin Enström - att det planerades för att titta på scenarier och hur vi hanterar kriser bortom fredstida förhållanden. Man beslutar om man använder den optionen när man kommer i ett eventuellt givet läge. Det är inte en förhandsförpliktelse eller en återförsäkringsgaranti. Det har vi inte diskuterat i sammanhanget.

Däremot skapar scenarierna möjligheter att agera om man så önskar när man väl är där. Det är väl det vi är överens om med den finska regeringen. I dagsläget har det inte förekommit, i varje fall som jag kan överblicka, några diskussioner om att det nu blir en allians här och till slut ett fördrag om ömsesidiga förpliktelser. Det är att gå händelserna i förväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi har valt att ha den linjen att nu göra dessa saker med utbyte av personal på departementen. Vi skickar en person nu i augusti, och de kommer med en i början på nästa år. Vi håller på att upprätta säker kommunikation. Vi ska bygga den marina styrka som är delbar. Vi ska fixa detta med alternativbaser för flyg och marin.

Vi ska göra detta i praktiken så att man skapar plattformar som är reella. Det är nu mer viktigt att vara inriktad på resultaten av det än att spekulera: Hur kan det bli om 10, 15 eller 20 år eller om 5 år? Det handlar om att göra dessa saker. Sedan får man ta nya tag när man står där.

Jag har inte deltagit i en enda diskussion om försvarsfördrag på det sättet. Det handlar om att skapa optioner för att använda i ett möjligt läge. Det är vad vi har varit överens om från Finland och Sverige.

Herr talman! Tack för det, försvarsministern! Samtidigt var det försvarsministern själv som i ett annat resonemang här i dag öppnade för frågan inför den utredning som ska göras om Sveriges internationella försvarssamarbete som uppgörelsen innehåller. Det har hänt väldigt mycket, och utvecklingen går väldigt snabbt.

Utvecklingen går också väldigt snabbt i samarbetet med Finland. Därför är det ändå på sin plats att höra hur försvarsministern ser på den möjligheten och hur det skulle påverka den militära alliansfriheten, som är grundbulten för Socialdemokraterna i vår säkerhetspolitik. Det var det ena.

Det är inte bara Socialdemokraterna som sitter i regeringen utan också Miljöpartiet. I dag fick vi lite konstiga signaler från en av Miljöpartiets företrädare. Det handlar om samarbetet med Nato och inte minst det samförståndsavtal som finns om värdlandsstöd. Där kan man nästan få uppfattningen att det för Miljöpartiets del är en helt öppen fråga som ska komma upp till riksdagens prövning, och så får vi ser hur det går.

Jag är övertygad om vikten av och det goda i att ha värdlandsstödsavtal. Det skrevs under i september förra året. Jag förutsätter att det så snart som möjligt kommer till behandling i riksdagen för att kunna fullföljas. Hur ser försvarsministern på det? Är det så att ni inte är riktigt överens mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna? Eller kan vi lita på att vi så fort det är praktiskt möjligt kan få godkänna det vi behöver göra i riksdagen för att värdlandsstödsavtalet ska komma i hamn och gå i lås?

Herr talman! Jag öppnade inte för några nya försvarsfördrag med någon när jag sa att utvecklingen går mycket snabbt och att man nu måste titta över de olika bitarna. Så konkret och långtgående var jag aldrig, utan jag uttryckte mig rätt så allmänt.

Jag säger det som vi har kommit överens om mellan Finland och Sverige. Det är scenarier, optioner och möjligheter att agera bortom fredstida förhållanden. De beslut som i så fall är nödvändiga fattar vi då. Nu har vi en process där vi verkligen seriöst måste se till att vara snabba och jobba hårt. Det är en mycket prioriterad fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

När det gäller värdlandsavtalet är vad som gäller det som står här: "Ett avtal om värdlandsstöd skapar förutsättningar för att öka förmågan att ge och ta emot militärt stöd i linje med den solidariska säkerhetspolitiken och förenklar övningssamarbetet. Avtalet förutsätter vissa lagändringar och en lagstiftningsprocess är påbörjad." Det är vad som nu pågår. "Avtalet kommer därför att underställas riksdagen innan det kan träda i kraft. Regeringen anser att det är prioriterat att vidta de förberedelser som behövs för att säkerställa att Sverige, vid tidpunkten för ikraftträdandet, kan uppfylla sina åtaganden enligt samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd."

Det är vad som står, det vi ska ta ställning till och det som jag förutsätter gäller.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för en del klarlägganden! Jag skulle dock vilja ställa några frågor med anledning av vad som har sagts.

Till att börja med uppfattar jag det senaste svaret som försvarsministern gav angående värdlandsavtal som att det finns en samsyn i regeringen, oaktat vad som hördes i Miljöpartiets tidigare inlägg, att värdlandsavtal ska fullföljas. Det är viktigt att få det klargörandet tydligt. Även om jag hörde att försvarsministern inte tänkte mer än vad som stod i propositionen tror jag inte riktigt på det, herr talman, när jag lyssnar.

Jag har några andra frågor. En är om vad som ska hända i den rapport som ska tas fram inom ett år. Svaret på det finns ännu inte. Jag vill understryka Centerpartiets uppfattning - och hoppas att försvarsministern delar den - om vikten av att i det rapportarbetet säkerställa att vi får fram ett underlag som handlar om för- och nackdelar med ett Natomedlemskap.

Det innebär inte ett ställningstagande men att man tar fram för- och nackdelar med ett Natomedlemskap. Jag förstår att försvarsministern än en gång tänker läsa innantill i försvarspropositionen. Men jag hoppas att försvarsministern, som ska skriva och ta hand om direktiven, är tydlig med att de också innehåller den delen.

Herr talman! Det sägs och sas så sent som den 8 april i riksdagen att regeringen ska ta fram en ny nationell säkerhetsstrategi och inbjuda till samtal om denna. Med tanke på att allt som redan har tänkts har presenterats är jag naturligtvis nyfiken på vad som avses med den nya nationella säkerhetsstrategin och om försvarsministern kunde berätta någonting mer än vad som står i propositionen.

Herr talman! Det som står i propositionen är samberett i Regeringskansliet. Det är en uppgörelse mellan de partier som nu har gjort upp. Det bygger på vad som har stått i Försvarsberedningens betänkande. Där hade vi en bred enighet om de delar som gäller Host Nation Support. För mig finns det ingen anledning att ytterligare kommentera det. Jag kan bara konstatera att det ser ut så. Vi jobbar nu med en proposition till nästa vår. Vi avser då att presentera den för riksdagen, och sedan förväntar jag mig att vi beslutar om de detaljer som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

När det gäller rapporten och det som ska utredas står det: "Den innefattar bland annat relationen till de nordiska, nordisk-baltiska och bilaterala svensk-finska samarbetena, samt till den transatlantiska länken, FN, EU, OSSE och Nato." Jag förutsätter att man i alla delar gör en bra rapport och att man tar fram en rapport "utifrån ett fristående perspektiv, analyserar och redogör för innebörden av olika former av samarbeten respektive medlemskap med länder i organisationer, samt dessas för- och nackdelar inom det försvars- och säkerhetspolitiska området, i dag och i framtiden".

Jag förutsätter att man gör det på samtliga områdena. Sedan konstaterar jag att vissa är oerhört fixerade vid just Natodelen. Det är tydligen det enda som betyder något i sammanhanget. Jag tycker att det är viktigt att man har hela bredden när man analyserar det. När det gäller den nationella säkerhetsstrategin är det en fråga som statsministern har ansvar för och som han får svara för.

Herr talman! Lite nyfiken blir jag ändå. Det är ju spännande när vi nu har en säkerhetspolitisk debatt som bas för det försvarsinriktningsbeslut som ska tas med sikte framåt. Om det finns planer i regeringen när det gäller framtagandet av en nationell säkerhetsstrategi är det naturligtvis viktigt att de ska finnas med i betänkandet.

Nu har det varit en debatt i kammaren. Senast den 8 april utlovades att det skulle komma ett underlag under våren. Jag har ännu inte sett någon inbjudan till samtal eller att arbetet skulle ha dragit igång, och våren har åtminstone i min värld övergått till försommar, även om det känns rätt kallt där ute. Jag undrar verkligen när den nationella säkerhetsstrategin ska tas fram och om försvarsministern, som ytterst är ansvarig, har någon bild av vad den skulle kunna tänkas innehålla. Detta är en viktig och central del också när det gäller försvarets inriktning.

Sedan noterar jag att försvarsministern säger att för- och nackdelar, inklusive Natomedlemskap, ska finnas med i den rapport som tas fram inom ett år. Vi ser fram emot att se detta och har naturligtvis ingenting emot att vi utgår från att vi fortsatt ska vara med i OSSE, så där finns det ingen diskussion. Men naturligtvis är det bra att se för- och nackdelar även där.

Avslutningsvis har jag en fråga. Handlar inte säkerhet om kapacitet, förmåga och vilja att göra och att handla? Är det inte viktigt att markera att viljan finns om det skulle hända något i våra grannstater - viljan att handla? Avser försvarsministern att vara tydlig med detta när det gäller handling?

Herr talman! Nu hamnar vi i ett läge där vi ska koncentrera oss på det yttersta av alla scenarier, och vi glömmer bort betydelsen av allt det vi gör i dag. Genom att vi deltar i alla dessa övningssamarbeten, i olika typer av internationella operationer och i andra sammanhang internationellt visar vi dagligen vår vilja att göra saker och ting tillsammans med andra. I och med att vi har en solidaritetsförklaring ligger däri också en förpliktelse inför framtiden. Hur en sådan sedan exakt faller ut kan man inte säga i dag, för det vet man bara den dag man har att ta beslut om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Ibland blir diskussionerna här lite spekulativa och teoretiska. Men värdera det förhållande att vi nu deltar i en lång rad olika saker och att vi också har lagt om stora delar av svensk säkerhets- och försvarspolitik, där vi nu betonar den nationella och regionala nivån på ett helt annat sätt än kanske för tio år sedan, då det enbart var internationella operationer som stod i centrum. Vi gör alltså nu en stor förändring i inriktning och trend när det gäller svensk försvars- och säkerhetspolitik. Vi betonar andra saker.

I de internationella relationer och kontakter jag har får jag också intrycket att det svenska agerandet på olika sätt uppskattas, både den breda uppgörelse vi har och vårt deltagande i olika sammanhang, och man ser oss också gärna som en partner. Jag tycker att detta är något som vi ska värdera och tillsammans vara stolta över.

När det gäller utredningen menar jag ändå att det är jätteviktigt att titta på det nordiska samarbetet och dess framtid. Det är viktigt att nu också titta på Sverige-Finland ordentligt. Den transatlantiska länken är högaktuell. Frågan hur vi utvecklar partnerskapet är inte den enda storheten i sammanhanget.

Herr talman! Jag har två frågor till försvarsministern. Utifrån Försvarsberedningens beskrivning av de problem, hot och kanske delvis också möjligheter som fanns - globalisering, teknikutveckling, cyberhot, miljö- och klimatproblematiken och pandemier - har vi nu fått en proposition och ett betänkande. Jag ska förstås inte fråga om ministern är nöjd med det, för det är klart att han är det. Men utifrån det breda perspektivet och det betänkande vi har att diskutera, ser ministern någon framtida utvecklingspotential på de andra områden som nämndes i Försvarsberedningen? Det var min första fråga.

Nu kommer jag till min andra fråga. Jag håller självklart med om att alla länder har rätt att själva bestämma sina vägval när det gäller allianser, nationellt självbestämmande och så vidare, liksom att gränser är eller borde vara okränkbara. Däremot kan jag inte hålla med om att det därigenom skulle vara ointressant att förstå bakgrunden till olika konflikter. Jag tror nämligen att det är den förståelsen som gör det möjligt för våra motåtgärder att bli så bra som möjligt. Analysen ger slutsatserna, till exempel när det gäller frågan om ett medlemskap i Nato ökar säkerheten för Sverige eller tvärtom, eller hur man ska se på ett värdlandsavtal med Nato, där flera medlemsstater har användandet av kärnvapen som en möjlighet i sina försvars- och säkerhetspolitiska doktriner. Jag frågar, som man gjorde i Socialdemokraternas kommittémotion om försvaret förra året, om ett värdlandsavtal med detta Nato ökar vår säkerhet eller tvärtom.

Herr talman! Ibland inträder på något sätt ett stadium av den obotfärdiges förhinder. Det är som om det inte går att stå för sin ståndpunkt fullt ut, utan man ska komma med 14 olika anledningar till att en konflikt uppstod, och plötsligt reduceras då ståndpunkten till någonting som egentligen inte gäller eller som var allmänt dåligt genomtänkt. Så kan vi inte ha det.

När det gäller Ryssland och det som har skett är det Ryssland som utgör problemet. Det är de som utgör problemet på Krim. Det är de som utgör problemet i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Vi kan ägna mycket tid och kraft åt förklaringsmodeller. Det må man ändå göra, men samtidigt får man inte blanda bort korten här. Den risken ser jag många gånger när den här typen av debatt dyker upp. Det blir på något sätt ett indirekt försvar av det agerande vi ser. Det är något jag tycker är oacceptabelt, och det vill jag ska vara klart utsagt. Har man den positionen är det sedan enklare att ägna sig åt analytisk verksamhet, men det får inte bli så att bakgrundsfaktorer ursäktar ett beteende som strider mot folkrätt, internationell lag och annat. Det får heller inte bli så att den här typen av länder ska styra värderingar om hur vi ska göra.

Vi deltar i övningar och gör olika saker, och ständigt kommer frågan: Vad tycker Ryssland? Det är en ointressant fråga, för det är vi själva som ska bestämma hur vi ska agera och vad vi tror är bäst för svensk säkerhet. Det ska inte dikteras av andra.

Herr talman! Ursäkta, men detta är sådana självklarheter att jag tycker att vi kan hålla oss på en lite högre nivå och diskutera utifrån den analys som väl rimligen måste göras i alla sammanhang. Vi kan inte bara rusa på blint framåt och säga att vi inte bryr oss om omvärlden, andras synpunkter och idéer eller orsaker till saker och ting. Detta har inget att göra med att vi, hur kraftigt som helst, kan kritisera olika beteenden. Vi är ju överens om detta, så det känns ganska beklagligt att ministern pratar om att blanda bort korten och så vidare.

Detta ursäktar ingenting, men det påverkar våra framtida beslut. Vår analys måste påverkas av de saker vi kommer fram till, och det gör att det är långt ifrån ointressant om till exempel ett Natomedlemskap, som många vill ha, ökar eller minskar vår säkerhet och om ett värdlandsavtal ökar eller minskar vår säkerhet. Det är nyckelfrågor i den här debatten.

Herr talman! När det gäller Nato och värdlandsavtal har vi tydligt klargjort regeringens ståndpunkt. Den är att ett Natomedlemskap inte är aktuellt, och det framgår av regeringsförklaringen. Det trodde jag var tydligt sedan länge. Värdlandsstöd ingår i den strategi vi har tagit ställning till, och där är alla de punkter vi har nämnt en del av säkerhetsskapande. Det ingår alltså i en säkerhetsskapande strategi.

När det gäller värdlandsstödet är det dessutom vi i Sverige som avgör vem vi bjuder in till svenskt territorium i olika lägen. Som det ser ut i dagsläget handlar det främst om att underlätta övningsverksamhet. Det tycker jag att man ska ha klart för sig.

Det är ändå inte ointressant att göra den typen av markeringar som jag gör i sammanhanget. Ibland finns en tendens i debatten att den principiella grunden, hur man ska se på olika saker, till exempel brott mot folkrätten, ibland suddas ut eller luddas ut utifrån att debatten förs så att man måste förstå den andra sidan också.

Jag är beredd att analysera vad som är orsak och verkan i olika sammanhang, men jag är inte beredd att gå ifrån den principiella grunden. Jag väljer att vara lite tydlig på den punkten. Sedan må Henriksson tycka att det inte är bra, men jag väljer att göra så eftersom jag tycker att det är viktigt. Just det resonemanget dyker upp så ofta, som jag uppfattar i slutändan leder till att vi ska acceptera att det är som det är. Men det tänker vi inte göra, och det kan inte bli business as usual så länge Krim är annekterat. Så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Business as usual! En viktig förändring i inriktningspropositionen är att Gotlands betydelse poängteras på ett tydligare sätt. Det historiska misstag som gjordes när den kvalificerade militära närvaron togs bort från Gotland rättas nu till.

Försvarsministern betonade i sitt anförande betydelsen av övning. Det är viktigt att så sker. Det är lika självklart som med en fotbollsmatch. Om man ska komma någonvart måste man öva.

Nu finns det ett problem på Gotland, nämligen Tofta skjutfält. En gång i tiden hade Försvarsmakten stora områden på Gotland, men nu är det i princip bara Tofta skjutfält som finns kvar. För ena halvan av fältet finns ett överklagat tillstånd, och för den andra halvan av fältet saknas miljötillstånd och därmed kan det inte användas. Det är alldeles för lite. Ena halvan av fältet, 50 procent, räcker inte ens till hemvärnet med 400 män och kvinnor, än mindre till de 230 soldaterna, både skyttekompaniet och stridsvagnskompaniet. De ska vara på plats redan 2018. Då krävs att de kan börja arbeta. Det är viktigt att komma till skott.

Nu ligger frågan på regeringens bord. Jag skulle gärna vilja höra hur frågan ligger till. När kan Försvarsmakten få klartecken så att man kan gå vidare med nästa del och återta den andra halvan av fältet som inte kan användas i dag?

Herr talman! Vissa problem får man ärva från tidigare regeringar. Här har ni haft ett antal år på er att hantera problemet. Men nu är vi där vi är.

Vi har resonerat i Regeringskansliet, och vi vill skynda på processen för många ärenden som har legat till sig under en längre tid och som förra regeringen borde ha tagit upp. Vi ska försöka skynda på en mängd sådana ärenden så att det blir beslut och en fungerande verksamhet.

Låt oss titta på Försvarsmakten principiellt. Ordningen är att det är Försvarsmakten som bestämmer var övningar ska förläggas och genomföras. Jag ska inte försöka ministerstyra ärendet. Då kommer någon behjälplig människa att anmäla mig till konstitutionsutskottet, och sedan blir det någon form av anmärkning. Jag måste tyvärr balansera mig fram i diskussionen.

Jag begriper det problem Mikael Oscarsson tar upp, men han måste förstå att det är Försvarsmakten som bestämmer var övningar ska förläggas, hur de genomförs och när de genomförs.

Regeringen kommer att fatta beslut om Gotland och frågan om den permanenta närvaron. Då kommer vi att fastställa en inriktning i förhållande till Försvarsmakten om vikten av att arbetet fullföljs. Tanken är att vi ska komma överens om den permanenta närvaron från 2018.

Vi måste arbeta med en lång rad infrastrukturfrågor. Allt detta står inte och faller med hanteringen av Tofta skjutfält, även om Tofta skjutfält är en viktig ingrediens. Kom nu ihåg balanspunkten mellan vad som är ministerstyre som resulterar i KU-anmälan och vad som är myndighetsutövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Om den militära närvaron ska vara på plats fullt ut till 2018 krävs att man tar mått och steg. Naturligtvis kunde detta ha varit löst tidigare, men nu fattar vi beslut i dag. Försvarsminister Peter Hultqvist och regeringen har ansvaret. Då är det viktigt att ha samma budskap. Det går inte att enbart komma med budskapet att övningsverksamheten måste utökas och att vi måste satsa på Gotland.

Tofta skjutfält är ytterst centralt i att genomföra det vi har beslutat om. Det är komplicerat. Jag besökte Gotland och Tofta skjutfält för en tid sedan. En hel del av byggnaderna måste finnas i anslutning till skjutfältet, om det inte ska bli dyrt. Därför är det centralt att frågan avgörs.

Det är inte bara fråga om det här ärendet utan det finns 17 andra överklaganden. Bland annat i Stockholms skärgård drivs på fullt allvar frågan att övningar inte ska få genomföras under perioden den 1 april-31 augusti. Med tanke på att det blir isfritt först i början av mars skulle det i så fall betyda att det inte går att genomföra övningar under våren.

Att avgöra dessa frågor snabbt så att Försvarsmakten kan gå vidare är viktigt. Då blir det inte förseningar i allt vad vi ska besluta om i morgon.

Herr talman! Jag tror inte att Oscarsson behöver övertyga mig i sak om vare sig det ena eller det andra.

Läget är vad jag har försökt att beskriva. Här finns alltså ett överklagande som har legat till sig under en period. Ärendet kunde ha varit avgjort tidigare. Jag ska inte gå djupare in på vilka som hade kunnat avgöra frågan och ifrågasätta debatten på den tiden. Men vi är där vi är nu.

Det Mikael Oscarsson inte kan kräva av mig är att jag ska överta myndighetsutövningen. Då passerar jag den gräns och de mått och steg jag kan ta som statsråd.

Jag har respekt för att Mikael Oscarsson argumenterar och lägger fram problemen. Jag kan instämma i dem. Men han ska inte lura in mig i någon felaktig myndighetsutövning. Det hade han inte heller gjort i förhållande till Karin Enström när hon var försvarsminister. Vi får fundera över var vi lägger oss i den politiska debatten så att diskussionen i alla fall blir saklig.

Jag begriper problemen, och vi ska försöka skynda på dessa ärenden. Men jag är inte myndighetsutövare i det här fallet.

Herr talman! Försvarsanslaget är rekordlågt, och FOI anger att det har sjunkit till 1,0 procent av bnp. Upprustningen som anges i inriktningspropositionen kommer att göra att anslaget fortfarande ligger på 1,0 procent av bnp. Det är minimal upprustning. Det förvånar mig med tanke på det materielberg som finns. Investeringar har inte gjorts av tidigare regeringar, och är fortfarande inte gjorda.

Enbart i skalförsvaret finns enorma kostnader som vi måste hantera i en snar framtid. Om vi ska upprätthålla antalet stridsflygplan, få dem mer operativa med servicepersonal och reservdelar, och om vi ska beväpna Gripen och se till att det finns robotar i lager och inte på beställningslistor, kräver beredskapen att robotarna finns hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Om vi ska investera i långräckviddigt luftvärn, i nödvändigt antal eldrör, i de modeller som Försvarsmakten vill ha, kan vi inte söka en billighetslösning. Om vi ska behålla antalet kölar i flottan måste vi ta stora kostnader.

Varför är anslagshöjningen så liten i inriktningspropositionen?

Herr talman! Det är naturligtvis en värderingsfråga vad som är smått och litet. Man kan också fundera på vad som är möjligt och omöjligt i olika sammanhang. Jag vet att Sverigedemokraterna har en väldigt stor börs i de här sammanhangen. Den är till och med så stor att vi inte skulle kunna anställa vare sig officerare eller truppledare som skulle kunna ta hand om alla bitarna om ni skulle försöka genomföra det ni har planerat, så även ni kanske har behov av viss översyn av de förslag ni har lagt fram.

Du koncentrerar dig en del på materielberget, Mikael Jansson. Visst är det så att det är ett stort problem, och därför tror jag att det måste hanteras i väldigt samlad form. Här har det nämligen byggts upp en gigantisk historia år för år, och man har skjutit detta framför sig. Det är därför vi nu säger att det måste göras en strategi, och det är därför vi inledningsvis tillsätter en utredare.

Utredaren ska titta på sådant som livstidsförlängning av korvetter, anskaffning av nya transportbåtar, integration och anskaffning av lätt torped, uppgradering och omsättning av den fasta sensorkedjan och ny radioutrustning till hemvärnsförbanden. Sedan har vi sådant som skolflygplan - en SK 60 - och transportflygplan, minröjningsfartyg, fasta telenätet samt en ny sjömålsrobot. Ja, du hör ju själv - det är miljarders miljarder.

Att ta sig an detta i ett regeringskansli är en gigantisk uppgift. Därför måste det göras en ordentlig strategi för detta, och det har vi alltså lagt grunden för i denna proposition. Vi ska försöka bearbeta detta under ytterligare något år och sedan komma fram med en idé om hur man kan gå vidare med frågorna på ett prioriterat och genomförbart sätt.

När det sedan gäller andelen av bnp kan jag bara konstatera att vi är där vi är. Vi bryter nu ändå en trend och försöker genomföra förbättringar på en rad områden.

Herr talman! Jag hör ju att regeringen och försvarsministern inser att det finns ett enormt materielberg och att det är väldigt stora investeringar som måste göras. När det här berget finns måste man kanske satsa så mycket att berget kan avlägsnas inom ett visst antal år, det vill säga i närtid.

Jag stannar kvar vid försvarsanslaget. Ser man på länder i vår omgivning ser man att Polen satsar 2 procent av sin bnp på försvaret, och Estland gör likadant. Andra länder ligger på 1,4 eller 1,5 procent. Trenden är en kraftig höjning, som i exempelvis Norge, och man tar sikte på 2,0 procent. Som ett exempel är Natos rekommendation till sina medlemsländer 2,0 procent. Därför vill jag fråga regeringen och försvarsministern vad visionen på lång sikt är. Hur många procent av bnp ska försvaret få kosta i det långa perspektivet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Det vi gör nu är en anslagsökning med 11 procent på fem år. De pengar vi tillför är av betydligt större mått än tidigare, exempelvis om vi tittar på de åtta år som har gått. Det är alltså ett tydligt trendbrott, och när jag redovisar detta i olika sammanhang - framför allt internationellt - märker jag att det är trendbrotten man noterar. Man noterar så att säga den höga ambitionen att göra någonting på en lång rad områden.

Det vi gör här är alltså att utifrån vår förmåga och den ekonomi vi har i uppgörelsen börja bygga någonting nytt. Sedan har vi ett nytt försvarsbeslut som ska fattas efter den här perioden, och då kommer naturligtvis de bitar på materielsidan jag har talat om in. Det är det vi nu försöker bereda väg för med ett bra underlag, så att man kan ta ställning till hur man hanterar de svåra prioriteringar som måste göras.

Jag vill inte låsa mig för någon procentsats, utan det jag tror är viktigt är att man från tid till annan och i de olika arbeten man utför tittar på vad det är för typer av vapensystem vi tillför. Vad är det för typ av förmågor vi ska förbättra? Vad är det för typ av övningsverksamhet vi ska bedriva? Vi ska alltså egentligen tala om militär förmåga och utfall i direkt effekt. Man kan nämligen hantera pengar på många olika sätt; du kan ha en stor summa pengar du använder ineffektivt, och du kan ha en mindre summa du använder effektivt. Man får alltså fundera på vilket mått som är det rätta, så att säga.

Herr talman! Nu har vi hört försvarsministerns anförande, och det är väldigt positivt. Du inger som du säger förtroende, försvarsministern - både utomlands och här i kammaren. Jag tycker att det är glädjande att vi för en gångs skull har en försvarsminister som är duktig och som har en linje man i många fall kan stödja.

Det är lite intressant att försvarsministern har glömt en sak, herr talman, nämligen att förhöra dem på den gröna boken så att det framgår tydligt att de läser den. Det framgår i debatten att vissa har missat en del. Det är också intressant att försvarsministern har lyckats med konsten att få Folkpartiet, Centern, KD och Moderaterna - som tävlade och trängdes i gångarna för att nedrusta försvaret - att få ordning på detta. Det är en bedrift, och det är ett trendbrott. Även om det är litet är det i alla fall ett trendbrott.

Sedan vill jag ge en kort kommentar om miljötillstånden. Jag har tidigare arbetat med att överse skjutfälten vid vissa tillfällen, och då är det så att miljötillstånden ligger och ändras efter hand som övningarnas omfattning ökar. När det gäller att ändra och påverka miljötillstånden, vilket vi tog upp i försvarsutskottet redan i januari, kan jag - om jag är rätt underrättad - glädja er med att det pågår ett arbete i detta stycke på försvarshögkvarteret. Man har uppmärksammat detta och driver de här frågorna. De är av nationellt intresse, och därmed kan processen snabbas upp väsentligt. Jag tycker alltså inte att man behöver vara alltför orolig för detta, men det måste uppmärksammas.

Herr talman! Debatten har, med all rätt, handlat mycket om Ryssland och det osäkra utrikespolitiska läge som finns runt omkring oss. Jag har valt att ha en helt annan inriktning i det här anförandet. Debatten handlar om den säkerhetspolitiska inriktningen, och senare kommer vi att ha en försvarspolitisk debatt. Som alla vet är det dock inte en mur mellan dessa två, utan de hakar i varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Jag tänker inte upprepa allt det där, utan jag väljer i stället att ta upp ett antal ämnen jag tror påverkar omvärldens syn på Sverige och därmed i viss mån och till vissa delar även den säkerhetspolitiska uppfattningen om Sverige. Andra länders syn på Sverige påverkar och ger i handling möjligtvis en respekt för Sveriges agerande - och omvänt tveksamhet till hur Sverige egentligen förhåller sig. Jag kommer att beröra det inre säkerhetspolitiska arbetet mycket och hur Sverige uppfattas utomlands.

Har detta någon betydelse? Ja, vi i Sverigedemokraterna tycker det. Men vad tycker ni? Vad tycker ni om att den förre statsministern, med stöd av de övriga i Alliansen, nästan uttrycker sitt förakt för alla dem som har skadats, dödats och lemlästats i försvarets tjänst? Den förre statsministern säger: Försvarsmakten är ett särintresse. Hur kan han stå och säga det utan att ni reagerar? Han säger att Försvarsmakten är ett särintresse, och sedan lämnar man saken. Påverkar detta någon form av säkerhetspolitisk bedömning utomlands? Ja, jag tror det. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med detta. Ibland saknar man ord, herr talman.

Har det någon betydelse? Ja, vi anser det. Vad tycker ni om att ledande ministrar genom sitt uppträdande här i kammaren visar ett stort förakt mot snart 20 procent av väljarkåren? Vad tycker ni om att vice statsministern vägrar skaka hand med representanter för en så stor del av svenska folket? Har det någon betydelse för den bild man visar utomlands? Ja, vi tror det, men uppenbarligen tycker inte ni det.

Sedan kan detta väl ursäktas, herr talman, med att man vistas för mycket i ångorna av giftfärg som man målar med. Det kan ha en betydelse.

Herr talman! Har det någon betydelse att det enda parti som gjorde en risk- och sårbarhetsanalys innan vi kom in i riksdagen om hur Rysslands agerande kan tänkas bli var Sverigedemokraterna? Har det någon betydelse för trovärdigheten? Ja, det har det.

Har det någon betydelse för trovärdigheten hos er, Folkpartiet, som tävlade i nedrustning av försvaret samtidigt som vi försökte tala om att försvaret inte kan fluktuera med tanke på Rysslands agerande för tillfället? Har det någon betydelse när man bedömer Sveriges förmåga till analys? Ja, det har det. Därför är det bra att vi nu har fått en försvarsminister som har tagit tag i frågorna på ett bra sätt.

Sverigedemokraterna företräder inte några särskilda personer - korta, långa, utrikes födda eller inrikes födda. Vi har en politik och åsikter, och de som ansluter sig till detta är våra medlemmar. Det är dem vi företräder. Men det får uppenbarligen ingen säkerhetspolitisk konsekvens att man struntar i snart 20 procent. Har det någon betydelse för omvärldens syn på denna riksdag?

Herr talman! Har det någon säkerhetspolitisk betydelse - vi tycker det - att Alliansen vägrar att rösta på sin egen politik? Den kan man ju få igenom. Har det någon betydelse för länder som ser på oss utifrån? Vi tror det. Decemberöverenskommelsen garanterar detta.

Vi har ett mycket starkare stöd än fem andra partier som sitter här, och vi stängs ute från Försvarsberedningen. Beror det på vår kompetens i försvarsfrågor? Kom upp och säg det, då! Eller vad är det som gör att vi inte kan vara med i debatten i de olika beredningarna? Har det någon betydelse?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Har det någon betydelse att Sverige ger en fristad till terrorister? Ja, vi tror det. Vad är er uppfattning? I dag anser Säkerhetspolisen att detta är det största säkerhetspolitiska hotet. Säkerhetspolisen bedömer att det finns över 1 500 krigsförbrytare och ett par hundra IS-terrorister. Har det någon betydelse att vi ger dem en fristad? Har det någon betydelse att vi ger dem extra förmåner om vi får tag i dem genom vår nationella samordnare? De får företräde i bostadsköer och hjälp med arbete. Har det någon betydelse för hur andra ser på oss utifrån, och har det någon koppling till deras bedömning av en säkerhetspolitisk ordning här i Sverige? Ja, vi tror det. Vad är er uppfattning?

Herr talman! Har det någon betydelse att det finns före detta statsråd som uttrycker ett stort förakt för den svenska, fina kulturen? Ja, vi tycker det. Vad tycker ni? Jag har aldrig hört något.

Jag läser svaret på en fråga som dagens nationella samordnare har fått om vad hon anser om den svenska kulturen: "Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är." Det är ofattbart. Hon säger vidare: "Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana 'töntiga' saker." Det säger hon inför det turkiska ungdomsförbundet. Har det någon betydelse utrikes när man betraktar Sverige? Ja, vi tror det. Ett land som föraktar sin egen kultur - har det någon säkerhetspolitisk betydelse? Vad tycker ni? Vi tycker det.

Herr talman! Har det någon säkerhetspolitisk betydelse att Sverige under alliansregeringen, och för den delen även under tidigare regeringar, har gått ifrån i stort sett självförsörjning till i dag under 50 procent när det gäller livsmedel, till exempel? Har det någon säkerhetspolitisk betydelse att man inte kan vara självförsörjande? Ja, vi tycker det. Tycker ni det? Här har väl det gamla Centerpartiet svikit mest, herr talman.

Har det någon säkerhetspolitisk betydelse att den nya utrikesministern försätter Sverige i vissa svårigheter med sina uttalanden? Jag säger inte att det hon sa var fel, utan det är hur man säger det och när man säger det som kräver en viss känsla. Här kan man nästan sakna Carl Bildt.

Herr talman! Har vårt splittrade samhälle och neddragningen av välfärden någon påverkan över huvud taget på inställningen till att försvara Sverige? Nu har vi snart gått upp till att vara nummer två i våldtäktsstatistiken. Jag pekar inte ut vem det är. Det är skottlossningar varje dag, i stort sett. Det är bränder i utanförskapsområden där ambulansförarna inte vågar köra in, och inte heller polisen. Har det någon säkerhetspolitisk betydelse? Ja, vi tycker det. Kan det här påverka andra länders syn på Sverige på ett negativt sätt? Ja, vi tror att det kan göra det i viss mån.

Herr talman! Ibland ser man inte skogen för alla träd. Är det inte i själva verket så att det största säkerhetspolitiska hotet i någon mening sitter framför oss här i kammaren - i form av en i vissa stycken handlingsförlamad regering och en opposition som inte vill att dess politik ska genomföras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

I detta anförande instämde Jeff Ahl och Mikael Jansson (båda SD).

Herr talman! Ja, det har stor betydelse vad vi gör både i detta parlament och i andra parlament. Jag begärde replik delvis för att tala om att Sverigedemokraterna var med i Försvarsberedningen. Den som var med sitter här i kammaren för Sverigedemokraterna; det var ingen uteslutning där. Sedan handlade det om en reservation.

Det jag egentligen begärde replik för gäller Rysslandsresolutionen, som man har beslutat om i Europaparlamentet. Jag undrar om Roger Richtoff över huvud taget känner till den. Det handlar alltså om att EU-länderna ska stå enade i sin hållning mot Rysslands annektering av Krim. Men under den debatt som fördes ställde sig SD upp tre gånger i protest för att visa sitt ogillande mot förslaget. Det gjordes i sällskap med många vänner från likasinnade partier, exempelvis Marine Le Pens Front National. De har beskrivit folkomröstningen i Krim - som har fördömts av den organisation som jag tidigare har varit med i, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE - som fullständigt legitim. Så säger Le Pen att det är. Då har Sverigedemokraterna gjort gemensam sak med dem.

Jag undrar om detta verkligen är något som inte har betydelse. Roger Richtoff står här i talarstolen och frågar vad det är som har betydelse. Jo, det är vad man gör och vad man säger och att visa enad front. Det är oerhört viktigt när vi har en sådan här makt som nära granne till oss. Vi ser hur de gör, och vi tycker att det ska fördömas.

Roger Richtoff står här och förklarar att det är så här, men i Europaparlamentet gör man precis tvärtom i Roger Richtoffs parti. Jag vill veta: Är detta verkligen Sverigedemokraternas hållning även i den svenska riksdagen?

Herr talman! Så här förhåller det sig: Här i riksdagen har vi varit tydliga med vår inställning till Ryssland. Det är ganska lätt att vara det här, eftersom man här kan ta ställning till konkreta förslag, vilket vi har gjort tidigare.

Lyssna nu noga! När man kopplar på Europaparlamentet bakar man in många delar som var för sig ligger i ett förslag som det ska sägas ja eller nej till.

Väldigt många av de förslagen är så dåliga att vi inte kan gå med på dem. Då tvingas man säga ja eller nej till ett paket, som innehåller en kritik som är berättigad och mycket totalt vansinnig politik. Därav följer att man ibland röstar nej.

Åsa väljer naturligtvis att rycka ut det som rör den här biten. Men om vi går igenom de andra bitarna tror jag att förståelsen för detta ställningstagande ökar.

Herr talman! Nej, Roger Richtoff, det är inte sant. Det är nämligen inte första gången som Sverigedemokraterna agerar på det sättet. Gång på gång har Sverigedemokraterna tillsammans med sin grupp agerat efter Rysslands intressen i parlamentet och motsatt sig EU:s ställningstagande i fråga om hur Ryssland har agerat. Det har hänt flera gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Det har betydelse hur man gör i vårt parlament men också i Europaparlamentet. Vi måste göra gemensam sak. Vi måste stå upp mot det som händer.

Det finns en ledarskribent som heter Patrik Oksanen, som skriver i min hemtidning. Han har satt SD på delad andraplats i fråga om de mest Rysslandsvänliga partierna i EU-parlamentet.

Det har betydelse hur vi från Sverige agerar här i kammaren men också i Europaparlamentet. Vi måste vara eniga i de här delarna och fördöma det som Ryssland gör på Krim och i östra Ukraina. Det är inte rätt sätt att vara. Det vill jag att Roger Richtoff uttryckligen ska säga här men också till sina partikamrater i Europaparlamentet, för vi måste stå tillsammans och göra gemensam sak när sådana här saker händer. Det går faktiskt inte att dela upp det och säga: Vi tar avstånd från allt på en gång eftersom det är en liten del som inte stämmer.

Det är upp till bevis nu, Roger Richtoff, om det ska bli någonting riktigt, bra och rätt. Vi måste ta itu med sådana här allvarliga saker i det här parlamentet, och vi måste ha en enad front.

(Applåder)

Herr talman! Det har hänt flera gånger - det är korrekt. Det kommer att hända fler gånger - det är korrekt. Varje gång skulle jag, herr talman, vilja skicka tillbaka bollen lite grann till ledamotens partivänner där nere: Försök slimma förslagen, så att man kan koncentrera sig på den här frågan, som vi försöker göra! Lyft ut frågan om kritiken mot Ryssland! Ni säger nej. Ni vill inte det, utan ni envisas med att det ska vara paket. Det handlar om nya medlemsländer och så vidare. Allt detta ska ingå i samma paket. Vi säger nej. Lyft ut det! Då kan vi vara tydliga. Ni vägrar. Vad tänker ni göra åt detta? Kan ni inte hjälpa till, så att vi kan kritisera och få en rak linje här och i EU-parlamentet? Ni vill inte det. Då blir problemet kvar. Vissa gånger har vi kunnat kritisera - då har man slimmat det här, och det har varit acceptabla helhetsförslag.

Här i riksdagen hoppas jag att jag har varit väldigt tydlig med var vi står i förhållande till Ryssland och deras aggression och brott mot alla konventioner som vi kan nämna. De har ansvaret för sitt agerande. Men, som sagt var, hjälp oss!

Herr talman! I dag debatterar vi det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om säkerhetspolitisk inriktning för Sveriges försvar för perioden 2016-2020. Den debatten är tydligen, som vi kan höra, väldigt bred. Säkerhetsbegreppet kan tydligen innehålla det mesta.

Herr talman! Vi lever i en orolig tid, och säkerhetsläget är mer oförutsägbart än på väldigt länge. Rysslands aggression mot Ukraina och de pågående konflikterna i EU:s södra grannskap ställer krav på en ansvarstagande säkerhetspolitik. Därför är det välkommet att det finns en god samstämmighet här i Sveriges riksdag och att fem partier har kommit överens om inriktningen för det svenska försvaret.

De säkerhetspolitiska målen från 2009 års inriktningsproposition föreslås bli desamma 2015, det vill säga att värna befolkningens liv och hälsa, att värna vårt samhälles funktioner och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden. För att uppnå de målen och för att garantera vårt oberoende och vår självständighet krävs ett starkt och trovärdigt försvar. Regeringen säger därför i sin proposition att Sveriges försvarsförmåga behöver förstärkas. Det är också det sammansatta utskottets mening.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Som det sammansatta utskottet nämner i betänkandet är det samtidigt viktigt att vi påminner oss om att det finns andra hot mot vår säkerhet som kan vara mer troliga och mer närliggande. Vid sidan av det militära försvaret måste vi också rusta oss för att möta kriser och katastrofer som är oförutsägbara och gränslösa och som kan drabba oss i form av terrorism, miljökatastrofer, cyberattacker eller brottslighet. Därför är det nödvändigt att vi bygger ett robust samhälle, ett samhälle som håller ihop och som kan motstå det som hotar oss.

I det sammanhanget är det också viktigt att lyfta fram det viktiga i att förebygga krig och katastrofer. Säkerhetspolitikens första linje är att förebygga konflikter, katastrofer, olyckor, kriser och brottslighet. Ett svenskt engagemang för att bekämpa fattigdom och orättvisor i världen liksom att delta i arbetet för nedrustning och för att möta klimathot och miljökatastrofer är en väl så viktig del av vår säkerhetspolitik. Därför är det tillfredsställande, herr talman, att regeringen annonserat att arbetet med att genomföra politiken för global utveckling ska intensifieras.

Herr talman! Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra, och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och med organisationer. Vi lever i en integrerad värld, och vi delar vårt öde med andra. Ingen klarar sig själv. Att synliggöra vårt beroende av varandra och formalisera det är också ett sätt att förebygga konflikter och att arbeta för en fredligare värld.

Sverige är inte med i någon militär allians men är inte passivt och kommer inte att vara passivt om något krig eller någon katastrof drabbar något annat EU-land eller något annat nordiskt land. Den nordiska solidaritetsdeklarationen och försvarssamarbetet är inga ersättningar för samarbeten i Nato eller EU. De är komplement men innehåller inga ömsesidiga militära förpliktelser. Vi väljer själva vilka insatser vi vill göra och omfattningen av dem.

FN spelar en central roll för hur vi ska kunna hantera konflikter i världen. Det är viktigt att värna den legitimitet som FN åtnjuter men också att samtidigt verka för att reformera systemet. Det är därför som Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Sverige bör fördjupa och förstärka FN:s förmåga genom att delta i fredsfrämjande verksamheter.

Sverige bör också aktivt medverka till att utveckla EU:s gemensamma utrikes, försvars- och säkerhetspolitik. Ett enat Europa utgör ett starkt försvar mot aggressivitet i östra Europa. Och ett starkt och attraktivt EU kan genom sin mjuka makt med hela verktygslådan av möjligheter i form av handel, diplomati, kultur, utbildning och politik utgöra en stark motkraft till destruktiva krafter.

Herr talman! För oss socialdemokrater framstår de nordiska länderna, inklusive de baltiska länderna, som de mest naturliga samarbetspartnerna. Som det sammansatta utskottet skriver i sitt betänkande syftar samarbetet till att stärka de nationella försvaren, att förstärka våra förmågor och att finna effektiva gemensamma lösningar. Vi ser möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Det gäller inte minst med Finland, med tanke på de händelser som utspelar sig i östra Europa och incidenterna i Östersjöområdet. Det känns bra att en utredning ska se över hur det svensk-finska samarbetet kan vidareutvecklas. Andra talare har nämnt OSSE och hur viktigt samarbetet där är. Jag understryker det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Sedan har vi Natofrågan. Samarbetet med Nato är viktigt, liksom den transatlantiska länken, för säkerheten i Europa. Sveriges samarbete med Nato grundar sig på partnerskapsrådet och Partnerskap för fred. Sverige har, som många har beskrivit i dag, undertecknat ett värdlandsavtal med Nato, det som kallas Host Nation Support, om att vi här i Sverige ska kunna ge stöd för militär verksamhet vid övningar eller vid krishantering.

Vi socialdemokrater anser att Sverige bör utveckla samarbetet inom ramen för partnerskapet utan att ge avkall på vår rätt att själva bestämma om vilka insatser vi ska delta i och omfattningen av dem.

Allan Widman sa när vi började vår debatt i morse att vi inte har några säkra garantier när vi står utanför Natoalliansen. Frågan är, herr talman: Skulle vi ha det om vi var innanför?

Den 10 juni publicerade Pew Research Center: Global Attitudes & Trends en undersökning om attityderna till Nato bland åtta medlemsländer. Attitydundersökningarna visar på sviktande sympatier för Nato bland befolkningen i medlemsstaterna och en än mer sviktande vilja att leva upp till artikel 5.

Frågan är därför, herr talman, om fikonlövet kanske inte är större med ett medlemskap än utan. Och hur det än är måste väl Sverige se om sitt eget hus och rusta sig för att kunna svara mot kravet på säkerhet.

Karin Enström går rakt på sak och frågar hur vi ska bli medlemmar i Nato och vill ha en färdplan dit. Det ska då ske i samarbete med Finland. Men, herr talman, även det svenska folket måste väl rådfrågas inför ett sådant avgörande beslut och ett sådant stort avsteg från den svenska säkerhetspolitiken. Man kan väl fråga sig om det är klokt att i dessa tider föra upp en sådan, förmodligen uppslitande, debatt som så skulle dela det svenska folket mitt itu.

Vi måste i så fall, skulle jag tro, föra en opinionsbildning där vi får det svenska folket att göra de uppoffringar som behövs och avstå från de viktiga saker som de behöver för att vara med och rusta Sverige. Det är som försvarsministern sa nyss miljarders miljarder som ska till för att vi ska kunna rusta vårt försvar till den förmåga som krävs.

Vi kan också undra vad som skulle hända om svenska folket skulle säga nej i en folkomröstning, för en sådan antar jag att vi måste ha inför ett sådant stort och avgörande beslut. Det är inte helt otroligt. Hur skulle ett sådant nej uppfattas i vårt samarbete ute i världen och inte minst med Nato?

Samarbete ska byggas, och det ska byggas långsiktigt. Inte minst ska vi integrera oss med varandra för att det ska finnas ett ömsesidigt beroende.

I vår oroliga värld är det som sagt nödvändigt att samarbeta kring försvar och säkerhet. Därför välkomnar vi socialdemokrater den rapport som fem partier kommit överens om att en expert ska ta fram för att analysera för- och nackdelar med olika samarbeten. Analysen ska som bekant inte utvärdera den militära alliansfriheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Sveriges säkerhet värnas bäst genom att konflikter, kriser och katastrofer förebyggs. Dessutom är det vårt moraliska ansvar att solidariskt vara med i insatser som är fredsfrämjande och förebyggande. Konflikter, katastrofer och övergrepp tar inte strategiska pauser.

De internationella insatser som Sverige väljer att delta i måste också övervägas noga, och de ska demokratiskt förankras genom beslut i Sveriges riksdag.

För oss är det också väsentligt att de insatser som svenska väpnade styrkor deltar i utomlands har en folkrättslig grund i FN:s säkerhetsråd eller genom förfrågan från det land som vill ha hjälp.

I akuta lägen när det föreligger hot om folkmord eller andra övergrepp måste det också övervägas om FN:s beslut om responsibility to protect kan vidtas.

Återigen finns det anledning för oss socialdemokrater att betona att det primära i säkerhetspolitiken är att förebygga konflikter och att skapa hållbara fredslösningar. Det kan inte ske utan upprätthållande av respekt för mänskliga rättigheter och genom humanitära insatser.

I det sammanhanget, herr talman, måste FN:s resolutioner 1325 och 1820 lyftas fram. Sexuellt våld är ett massförstörelsevapen som påverkar utvecklingen i drabbade länder i generationer. Ingen varaktig fred kan uppnås, inget robust samhälle kan bygga med hälften av befolkningen lämnad utanför.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i det sammansatta försvars- och utrikesutskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Jag tyckte att det var väldigt välgörande, det som Anna-Lena Sörenson sa angående att folket rimligen måste rådfrågas. Jag tror att hon uttryckte sig precis så här: Vi måste väl ha en folkomröstning.

Det kanske inte lät så entusiastiskt men dock. Min enkla fråga är: Kan man se detta som ett löfte att Socialdemokraterna, oavsett regering, nu eller framdeles, aldrig kommer att acceptera ett Natomedlemskap utan en föregående folkomröstning?

Herr talman! Jag har svårt att se att någon regering över huvud taget skulle kunna lägga fram ett sådant förslag utan att först genomföra en folkomröstning. Det skulle vara ett enormt stort avsteg från vår förda säkerhetspolitik, att jämföra, tror jag att någon har sagt, med det som skedde i början på 1800-talet när vi deltog i krig utomlands för sista gången, i Napoleonkrigen.

Herr talman! Det låter väldigt bra! Jag hoppas att alla andra partier som är representerade här i kammaren håller med om att en folkomröstning är ett absolut nödvändigt villkor.

Eftersom vi nu för första gången har haft några skälvande opinionsundersökningar som visat en majoritet för Natomedlemskap i Sverige kan man ju undra hur en motståndare kan förorda en folkomröstning. Det är av det enkla skälet att vi vet en sak om alla folkomröstningar som har hållits, och det är att kunskapsnivån har höjts betydligt i frågan. Därför skulle jag känna mig extremt trygg om det blev en folkomröstning om Natomedlemskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Den förra folkomröstningen vi hade var väl om EMU. Det kan vara bra att tänka på att folket sa nej till ett medlemskap. Hur många här i kammaren tycker i dag att euron blev en sådan hit att folket hade fel?

Herr talman! Det här är en bred debatt; jag tänker inte ge mig in i en debatt om euron.

Däremot håller jag fast vid att jag inte tror att en folkomröstning om ett Natomedlemskap i det här läget skulle gagna vår fred och säkerhet i norra Europa.

Herr talman! Vi är ungefär tre och en halv timme inne i försvarsdebatten, och vi har hunnit en tredjedel på talarlistan. Det visar om inte annat att kammaren har ett stort intresse för viktiga försvars, säkerhets- och utrikesfrågor. Det är glädjande.

När det gäller vad Anna-Lena Sörenson sa är jag inte säker på att vi ska se Nato som ett fikonlöv. För min del tror jag att vi får mer säkerhet, inte mindre, med ett Natomedlemskap. Det gläder mig att vi redan har påbörjat diskussionen, och den vill jag hälsa varmt välkommen.

Herr talman! Låt mig under den säkerhetspolitiska delen av dagens maratondebatt om inriktningspropositionen och ett nytt försvarsbeslut lyfta fram ett par aspekter.

Försvarsberedningens analys, Vägval i en globaliserad värld, visade hur händelser på en del av jordklotet snabbt kan få spridning till en annan och att osäkerheten är mer påtaglig i dag än på mycket länge.

Det handlar om hur ekonomi och handel kan utgöra en viktig del för att förstå globala trender på precis samma sätt som det gäller att ha ögonen på var upprustning och ett nytt, hårdare politiskt språkbruk kommer till uttryck.

Det finns skäl att vara djupt bekymrad över utvecklingen både inne i Ryssland och över Rysslands utveckling i relation till dess grannar.

Redan 2008 fanns tydliga tecken i och med den ryska inmarschen i Georgien och den ockupation av territorium som sker fortsatt in i dag i Ossetien och Abchazien. Till det kommer en helt ny ordning efter den illegala annekteringen av Krim och därefter nedskjutningen av ett civilt passagerarflygplan från Holland på väg till Malaysia för ungefär ett år sedan. Det är fullständigt oacceptabla händelser. För några månader sedan mördades oppositionsledaren Boris Nemtsov på öppen plats i Moskva, bokstavligen i skuggan av Kremls torn, tinnar och lökkupoler. Överenskommelser till trots, nu senast det så kallade Minsk 2-avtalet, sker provokationer mot Ukraina i form av främmande trupp i landets östra delar och terrorbeskjutning.

Till det kan adderas olika former av gränskränkningar, incidenter och provokationer i Östersjöområdet. Polskt luftrum har kränkts. Estländskt luftrum har kränkts. Finländskt luftrum har kränkts. Svenskt luftrum har kränkts. I oktober förra året kunde främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård konstateras. Och i luften finns, precis som påpekas, ryska stridsflygplan med avslagna transpondrar som därmed riskerar att medverka till en olycka med den civila flygfarten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Det är inte endast i vårt närområde en försämrad utveckling kan iakttas. Vi ser det i Medelhavet med flyktingar som söker sig undan krig och katastrofer på knappt flytbara skutor, och många gånger i händerna på samvetslösa smugglare. Vi ser det i ett Libyen i sönderfall, och där Isil/Daesh riskerar att bita sig fast med terrorceller allt närmare vårt Europa. Vi är kanske på väg att bevittna ett skifte från tungt saudiskt och sunnitiskt inflytande till iranskt och shiitiskt inflytande som kan få globala följder, och allt med sin grund i ett USA och Nordamerika i praktiken självförsörjande på gas och snart också olja genom nya produktionsmetoder.

Herr talman! Allt detta borde leda till en slutsats: Vi kan gissa och spekulera, men vi vet lite om vad som verkligen kan vänta oss runt hörnet. Försvarsberedningen, vars arbete delvis ligger till grund för de beslut som nu ska fattas, fick sitt arbete förlängt en tid med anledning av den oroande utvecklingen genom Rysslands agerande gentemot Ukraina. Så här på kanten av inledningen på ett nytt försvarsbeslut, som ska gälla från den 1 januari 2016 och ungefär fem år framåt, finns det anledning att redan speja framåt mot nästa beslut, som med största säkerhet kommer att fattas senast 2020. Inför detta behöver en ny försvarsberedning inkallas. Min uppmaning till försvarsministern är: Vänta inte för länge med detta. Det kan vara dags för en försvarsberedning att börja arbeta redan i närtid för att följa just den stora osäkerhet och de många svåra vägval som måste göras i en globaliserad värld.

Ett av de vägval som ligger bortom denna inriktningsproposition är just det säkerhetspolitiska vägvalet hur länge vi ska stå utanför det naturliga samarbete 28 andra länder valt, och hur länge vi ska ducka för viktiga och allvarliga framtidsdiskussioner.

Herr talman! I lördags hade jag också förmånen att besöka övningen Baltops och se brittiska marinens flaggskepp HMS Ocean ligga ute i Hanöbukten och hur amerikanska, svenska, polska, brittiska och finska soldater tränade landstigning på den skånska kusten. På plats fanns två polska fartyg som skeppade i land trupp och materiel. För 25 år sedan eller så hade en polsk landstigningsmanöver på skånsk mark varit liktydigt med ofärd och ett kraftigt försämrat världsläge. Alla kyrkklockor hade klämtat för att markera. I dag är det ett bevis på samarbete och samhörighet Östersjöländerna emellan. Det är en styrkeuppvisning. På liknande sätt är det med den stora flygövning som genomfördes i norra Sverige för några dagar sedan.

Herr talman! Försvarsministern får kritik för dessa viktiga övningar, och han får klagomål för samarbete med USA och Nato. Men han får det inte från mig, inte från Moderaterna och inte från mina alliansvänner - tvärtom. Men mer eller mindre halvkvädna visor kan höras från miljöpartister som motsätter sig både Natoövningar och att vi har med USA att göra.

I Simrishamn dök i helgen Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Kommunistiska partiet upp och protesterade mot övningsverksamheten. Vilken skön förening.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Men vad är det som gäller? En regering kan inte ha dubbel bokföring i fråga om säkerhetspolitiken. Är övningar likt Baltops bra eller dåligt? Är flygövningar i Estland tillsammans med USA bra eller dåligt? Herr talman! Frågorna riktas inte till försvarsministern - hans svar är klara och distinkta, och jag gillar dem - utan till det andra regeringspartiet, inte det röda utan det gröna.

Just utvecklingen mot fler, större och mer komplicerade övningar är bra. Vi behöver inte färre utan fler sådana övningar. Eller som det står på HMS Oceans hemsida: Vi är där på övningen för att förbättra vår förmåga och dela resurser med våra allierade.

Det är detta som vårt samtal måste handla om, ett samtal som kommer att ligga i tid bortom den här försvarsuppgörelsen och den här inriktningspropositionen.

Hur kan vi fördjupa och förbättra vårt partnerskap med Nato och USA och stärka den transatlantiska länken? Här kanske vi förlorar Miljöpartiet och med stor sannolikhet Vänsterpartiet, men vi har sannolikt med oss försvarsministern.

När det gäller nästa steg, den logiska fortsättningen: Hur kan vi försäkra oss om de bindande säkerhetsgarantier som finns endast i ett Natomedlemskap? Här har vi sedan länge förlorat både Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men jag närs ändå av förhoppningen att vi en dag ska se svenska socialdemokrater som finner det lika naturligt som danska och norska partikamrater att se Nato som en självklar beståndsdel av den egna försvars- och säkerhetspolitiken.

För min del får HMS Ocean gärna komma hit på övning. Men i ett skarpt läge är det av avgörande betydelse att fartyg likt detta finns på vår sida. En garanti för detta finns endast i ett svenskt Natomedlemskap.

När det gäller Försvarsberedningens arbete, förvaltat vidare i detta försvarsbeslut, är vi eniga här. Här sluter jag upp lika tydligt som försvarsministern bakom vår uppgörelse. Men utvecklingen kan snabbt och genom otrevliga händelser tvinga fram nya beslut och åtgärder. Därför är en ny försvarsberedning i närtid och en öppen Natodebatt vad som kommer att behövas.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja ha några klargöranden från Hans Wallmark. Det första gäller att du, Hans Wallmark, faktiskt stöder den demokratiska rätten att protestera och att du tydliggör dig på den punkten. Jag tyckte nämligen att det lät lite märkligt. Jag hoppas att vi inte ska ha det som i Putins Ryssland.

Det andra gäller övningen Baltops. Jag har fått lära mig att allt vi gör ska visa att vi satsar bokstavligen just på ett försvar med defensiva åtgärder och så vidare. Jag är inte så militärt kunnig. Det var länge sedan jag gjorde lumpen; dessutom gjorde jag det i infanteriet. Men jag kan inte förstå hur en landstigningsövning kan vara defensiv.

Det tredje gäller en folkomröstning. Om olyckan skulle vara framme och en majoritet i Sveriges riksdag vill pröva frågan om ett Natomedlemskap, kommer Hans Wallmark och Moderaterna då att stå bakom att vi naturligtvis måste ha en folkomröstning i frågan före ett eventuellt medlemskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Jag tackar för det. Det är glädjande att till och med Vänsterpartiets företrädare frustande nu eftersöker en folkomröstning om ett Natomedlemskap. Man får konstatera att det dessvärre är en relativt lång process innan vi är framme vid ett Natomedlemskap. Det måste finnas en bred folklig förankring, och det måste finnas en parlamentarisk förankring. Jag vill också gärna se det koordinerat med Finland.

När alla dessa saker är uppfyllda och vi är framme är det naturligtvis så att de kloka politikerna vid den tidpunkten måste ställa sig frågan hur man gentemot Nato manifesterar den breda och folkliga förankringen. Ett sätt kan vara en folkomröstning. Men vi har inte tagit ställning till det, därför att vi inte är riktigt framme än i att medlemskapet har sökts. Däremot tycker jag att en minimiförutsättning för att vi över huvud taget ska kunna ha en folkomröstning naturligtvis är att vi har ett ja eller ett nej att ta ställning till, det vill säga själva medlemskapet.

Det är därför bra om Vänsterpartiet utövar påtryckningar nu, så att vi får fart på medlemskapsförhandlingarna och så att vi får ett avtal på plats som vi sedan kan ta ställning till i Sveriges riksdag och eventuellt i en folkomröstning.

När det gäller rätten att protestera är jag en distinkt försvarare av det. Jag har till skillnad från några andra här i kammaren alltid kritiserat både Putins och Rysslands inskränkta demokrati och det kommunistiska Sovjetunionens inskränkta demokrati. Därför är det helt rätt och rimligt att om Gudrun Schymans Feministiskt initiativ och Kommunistiska partiet vill samla ihop 30-40 personer i en demonstration har de lika mycket rätt att göra det som de 600-700 hemvärnsmän och andra entusiaster som fanns samlade i Simrishamn för att titta på Baltopsövningen.

Det är riktigt att en landstigningsövning i allra högsta grad kan vara defensiv, därför att det också gäller att förbereda sig för alla eventualiteter och att någon annan har varit offensiv.

Natos grund är att just vara en defensiv försvarsallians.

Herr talman! Det där sista argumentet om de defensiva landstigningsoperationerna påminner mig om när jag hade varit i slagsmål på skolgården och försökte förklara det med att det började med att han slog tillbaka. Men okej. Jag är i alla fall glad över att det inte är fel att demonstrera och uttrycka sina åsikter i Sverige. Jag tycker att det klargörandet var bra.

Nej, Hans Wallmark, vi eftersöker inte en folkomröstning. Det kanske var en fin retorisk finess. Vi säger bara att om olyckan skulle vara framme och det fanns en majoritet i Sveriges riksdag för det drastiska steget att överge 200 års tämligen framgångsrik alliansfrihet till förmån för en omsvängning som enligt min och många andras bedömning - även en del moderater, folkpartister och före detta militärer delar den bedömningen - skulle minska Sveriges säkerhet, då är det självklart att vi skulle ha en folkomröstning. Men Hans Wallmark säger att det är ett sätt, så det är tydligen ingen självklarhet att vi ska ha en folkomröstning om att ta detta enormt stora steg efter 200 års alliansfrihet. Det beklagar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Jag ser fram emot att Vänsterpartiet kommer att hjälpa till att få till stånd någon form av beslut i Sveriges riksdag om medlemskap. Sedan får vi ta ställning till hur vi ska hantera den folkliga opinionen kring detta.

När det gäller huruvida man kan ha en defensiv landstigningsmanöver tror jag att just det uttalandet visar den ohistoriska grund som Vänsterpartiet baserar sin försvars- och säkerhetspolitik på. Det är också ett tecken på att det var bra att ni inte var med på försvarsuppgörelsen.

Vi är några dagar från den 6 juni. Det är inte bara Sveriges nationaldag. Det var också den dagen D-dagen inträffade. Jag tror att det är historiens bästa exempel på en defensiv landstigningsmanöver. Trupper, allierade kamrater sida vid sida, korsade Engelska kanalen för att befria Europa från barbari och tyranni. Om inte det, herr talman, är ett gott exempel på en defensiv landstigningsmanöver, då skulle jag vilja att Vänsterpartiet ger mig ett sådant exempel.

Att vi har just den typen av övning i vårt Östersjöområde, den typen av samarbete och samverkan i en orolig tid, är en viktig symbol och markering att vi står sida vid sida.

Jag är otroligt glad över de trupper från USA, Storbritannien, den fria polska armén, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika som sida vid sida hjälpte till att befria Europa från nazismens ok och tyranni för lite drygt 70 år sedan.

Herr talman! Visst finns det exempel på defensiva landstigningsmanövrar. Jag, herr talman, skulle gärna vilja att svensk trupp övade mer på sådana tillsammans med Natoallierade, även fortsättningsvis.

Herr talman! Jag vill börja med att tala om det här med defensiva landstigningar. Vi behöver inte gå tillbaka till Normandie för att hitta exempel på sådana. Vi övar själva sådant i Sveriges försvarsmakt. Vi har någonting som heter amfibiebataljoner. De ska i händelse av krig kunna återta våra egna skärgårdsöar. Så, ja, det går att ha defensiva landstigningsoperationer. Vi kan lämna den diskussionen därhän.

Herr talman! Sverige står i dag inför flera säkerhetspolitiska utmaningar. Vårt agerande på den utrikespolitiska arenan kan få återverkningar även här hemma i Sverige.

Vi har i dag hundratals IS-krigare som reser mellan Sverige och Mellanöstern. Nere i Syrien och Irak våldtar de kvinnor, mördar barn och söndrar kulturarv och hela regioner.

Det har föreslagits och det utreds en skärpning av lagstiftningen mot dessa krigsförbrytare, vilket är välkommet. Sverige har även tydligt valt sida vad gäller striderna i norra Irak, dit vi nu ska skicka en utbildningsinsats för att hjälpa till. Det gör vi med rätta. Sverige ska vara med och bekämpa de islamistiska krafterna, som även hotar vår västliga civilisation.

Dessa två delar samt annat är dock samverkande faktorer som ökar hotbilden mot Sverige. En upprepning av Parisdådet fast i större skala är tyvärr inte en omöjlighet, om än inte särskilt sannolik.

Dessa terrorister är vältränade och krigserfarna, och de drar sig inte för att begå hemska brott mot civilbefolkningen. Staten måste därför garantera att det finns resurser och beredskap för att hantera den här typen av storskaliga terrorangrepp på svensk mark, hur liten risken än må vara. Ordningsmakten och försvarsmakten måste samordnas, sättas i beredskap och tränas för denna typ av möjliga scenarier. Det är av högsta vikt att vi garanterar våra medborgare den säkerhet de har rätt till, oavsett om hotet kommer utifrån eller inifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Flera politiker bland både de borgerliga och de rödgröna hävdar att ett enskilt angrepp från ett annat land mot Sverige är osannolikt. Att de hävdar det beror enbart på att deras enveckasförsvar måste legitimeras på något sätt. Det krävs att fler länder än Sverige är inblandade för att man ska kunna legitimera att man har ett försvar som kan försvara Sverige endast på en plats i en veckas tid. Till yttermera visso är detta enveckasförsvar ännu inte på plats, och det verkar dröja förhållandevis lång tid innan ens denna minimala förmåga kommer på plats. Oavsett hur de försöker trolla med olika politiska skrivelser blir det alltså politiskt underbetyg till samtliga som ingår i försvarsuppgörelsen.

Sverige kan bli utsatt för ett enskilt angrepp. Det är lika sannolikt som att vi blir utsatta för en aggression som är en del av ett större angrepp i Europa. Kan Georgien och Ukraina utsättas för enskilda angrepp gäller såklart detsamma för oss. För att kunna möta den typen av hot krävs framför allt två saker.

Sverige måste rusta upp sin försvarsförmåga kraftigt. Vi måste ha målet att den på sikt ska ligga på ca 2 procent av bnp. Detta gör att vi får en försvarsförmåga som avskräcker men också möjligheter att tillfoga angripare så pass stora förluster att de eventuellt avbryter sin aggression.

Parallellt med denna kraftiga upprustning måste vi snarast ingå ett försvarsförbund med Finland. Detta höjer den så kallade tröskeleffekten och stärker vår sammantagna försvarsförmåga. Ett försvarsförbund mellan två uttalat defensiva länder kommer inte att bidra till någon form av upptrappning utan tvärtom till avspänning eftersom vi genom ett sådant försvarsförbund tydligt visar att Sverige och Finland kan lösa sina säkerhetspolitiska utmaningar utan att blanda in stormakterna.

Herr talman! I betänkandet återfinns följande skrivning: "Ryssland har visat att man är beredd att använda sin militära förmåga för att uppnå sina politiska mål, även när det innebär brott mot folkrättsliga principer. Detta påverkar den säkerhetspolitiska situationen både i vårt närområde och i Europa som helhet."

Detta är något som vi alla såklart kan skriva under på - men som bara ett parti i den här riksdagen budgeterar för. Medan övriga partier ägnar sig åt underfinansiering och särskilda yttranden som bara kommer att reta upp de aktiva i Försvarsmakten ännu mer är Sverigedemokraterna ensamma om att budgetera för ett stärkt försvar på riktigt. Utöver det för vi en balanserad politik i vårt närområde som syftar till att bidra till avspänning och inte till upptrappning.

Sverige står inför en farlig framtid, och vi är under inga omständigheter tillräckligt förberedda för den. Detta är på grund av dålig politik.

Sist men inte minst vill jag läsa upp ett utdrag ur borgarnas gemensamma särskilda yttrande: "Den stora osäkerheten gör dock att vi måste vara beredda att kunna justera försvars- och säkerhetspolitiken i takt med att omvärlden förändras."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Jag är väldigt förvånad. Vad menar ni med det här yttrandet? Vad är det som krävs, hur mycket mer ska läget förvärras, för att Sveriges riksdag ska fatta beslut om att stärka Sveriges försvarsförmåga på riktigt? Ska det stå ryska luftvärnsrobotar, stridsvagnar och kryssningsrobotar på Gotland, eller vad är det som krävs? Ni har åtminstone några representanter kvar här. Jag skulle önska ett svar per omgående vad gäller just den här skrivningen och en utveckling av densamma.

Herr talman! Mycket har hunnit sägas i debatten, inte minst om den allvarliga säkerhetspolitiska situationen och hur viktigt det är för oss att samarbeta med andra länder.

Jag vill här betona vikten av det som står i både propositionen och betänkandet om FN:s resolutioner 1325 och 1820, det vill säga de resolutioner som lyfter fram behovet av att medlemsstaterna arbetar för att öka kvinnors inflytande i fredsfrämjande insatser, i fredsförhandlingar och i alla beslutande organ samt fördömer användandet av sexuellt våld som vapen i konflikt. Jag vill betona vikten av att vi i alla våra viktiga samarbeten och när vi deltar i insatser värnar om arbetet med att öka kvinnors inflytande.

Herr talman! Resolution 1325 fyller i höst 15 år. Även om den nu alltså har några år på nacken är den i relation till försvarshistorien väldigt ny.

Den utsatthet som kvinnor tvingas utstå under konflikter är dock inte något nytt. Att vara kvinna i ett konfliktområde kan ibland vara farligare än att vara soldat. Systematiska våldtäkter och våld är tyvärr en verklighet som många kvinnor i konfliktområden tvingas förhålla sig till. I Kongo-Kinshasa beräknas över 200 000 av kvinnorna någon gång ha utsatts för sexuellt våld bara sedan konflikten inleddes. Det är också därför som FN:s antagande av resolution 1325 var så oerhört viktigt. Det var ett erkännande av att kvinnor är särskilt utsatta och att deras perspektiv därför måste lyftas in i alla delar av arbetet för fred och säkerhet. Kvinnor såväl som perspektivet om hur kvinnor och barn drabbas ska vara en del av den fredsfrämjande insatsen, av fredsförhandlingar och i alla beslutande organ.

Herr talman! När vi från Sverige deltar i insatser är det för att värna om mänskliga rättigheter, folkrätt och humanitär rätt. För att uppnå det måste hela befolkningen vara lika synliggjord. När det är män som deltar i konflikter, i de militära insatserna, i fredsförhandlingar och i den politiska makten kan vi inte inbilla oss att det då tas beslut som ser till hela befolkningen. Vi kan önska att det inte hade haft någon betydelse, men historien visar något annat. Det var också just därför som FN antog resolution 1325.

Vi måste alltid komma ihåg att arbetet med att se kvinnor inte ensamt handlar om att just se kvinnor, utan det handlar om att arbeta för fred, för säkerhet och för utveckling - precis det som vi har som mål att bidra till genom vår säkerhetspolitiska inriktning. Vi kan inte tro att vi uppnår säkerhet för hela befolkningen utan att inkludera hela befolkningen. Hela befolkningen måste vara representerad om vi vill att hela befolkningens behov ska tillgodoses. Det går inte att inbilla sig att vi kan uppnå stabilitet när hälften av befolkningen står helt utan inflytande i så många delar av världen. Därför är resolution 1325 egentligen ett verktyg för att uppnå fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! För oss är det viktigt att komma ihåg att för att fullt ut göra vår del för att uppfylla 1325 handlar det inte bara om att ha ett genderperspektiv på insatsen och särskilt utbildad personal. För att riktigt nå upp till resolution 1325 måste vi också öka antalet kvinnor i Försvarsmakten. Att få fler kvinnor att söka till Försvarsmakten och få fler kvinnor att stanna i Försvarsmakten är en uppgift som vi måste prioritera, för fler kvinnor i Försvarsmakten innebär ett starkare svenskt försvar och starkare internationella insatser.

Herr talman! Vi i Sverige har samtidigt väldigt mycket att vara stolta över när det kommer till arbetet med 1325. Ute i Kungsängen hittar vi Swedint och deras nordiska center för gender i militära operationer. Där utvecklas nya koncept för hur 1325 kan implementeras, och där utbildar den svenska Försvarsmakten militärer från hela världen i just 1325 och dess tillämpning. Sedan 2013 är de dessutom utsedda som huvudansvariga inom genderområdet hos Nato. Det är ett viktigt arbete och ett arbete som vi ska vara oerhört stolta över. Men även om vi är stolta får vi aldrig bli nöjda. Vi har fortfarande mycket arbete kvar, och det är viktigt att ha med oss det när vi nu beslutar om inriktningen för vårt försvar.

När vi nu ser hur konfliktnivåerna trappas upp på många håll i världen och den säkerhetspolitiska situationen försämras är det kanske viktigare än någonsin att vi håller i och särskilt prioriterar genderperspektivet. Det är viktigt att vi hela tiden har med oss hur olika personer drabbas och hur faktorer som kön påverkar samt att, precis som det också står i betänkandet, åtagandena i resolutionerna 1325 och 1820 genomsyrar alla aspekter av svenska krishanteringsinsatser. Det är enda sättet att nå långsiktig stabilitet. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill ställa en snabb fråga till Alexandra med anledning av anförandet. Vi pratar om kvinnor i Sveriges försvarsmakt.

Socialdemokraterna antog ju på sin kongress ett förslag om att man fullt ut ska individualisera föräldraförsäkringen - som det så fint heter. Det betyder alltså att familjerna inte ska få bestämma själva, utan staten ska peka ut för föräldrarna hur de ska dela upp föräldraledigheten.

Nu är det inte detta vi ska diskutera, men det är intressant såtillvida att det kan finnas en risk att man överväger kvotering även i andra delar av samhället. Kan Socialdemokraterna förväntas kräva kvotering även i Försvarsmakten, eller är det kompetens som ska styra när personer antas till Försvarsmaktens olika förband och enheter?

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att jag inte tror att det alltid finns en motsättning mellan kompetens och kvotering. Det är tydligt att hela befolkningen kan vara lika kompetent och ha lika mycket styrkor oavsett vilket kön man har.

Vi ser i dag att vi har en brist på kvinnor i Försvarsmakten. Socialdemokraterna har inget förslag om att kvotera Försvarsmakten. Däremot ser vi ett stort behov av att öka antalet kvinnor inom Försvarsmakten. Då handlar det framför allt om att se över hela personalpolitiken och se till att Försvarsmakten upplevs som en attraktiv arbetsgivare så att vi får fler att söka till Försvarsmakten och inte minst också får fler att stanna från hela befolkningen - kvinnor, män och övriga kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Det finns ju olika sätt att få fler att söka till Försvarsmakten, både positiva och negativa sätt. Det finns skräckexempel på hur man sänker de fysiska kraven för att få en jämnare fördelning. Till exempel inom brandkåren har man haft det problemet.

Ska man bygga en fungerande försvarsmakt krävs det att man har hårda krav på soldaterna. Jag var själv med när man införde det nya systemet med GMU, där man på olika sätt sänker kraven på soldaterna, och har sett vad det innebär, framför allt när de kommer ut på förbanden där kraven fortfarande är på samma nivå.

Det oroar mig när jag hör den här typen av retorik. Det är därför jag försöker få klargjort om det finns några diskussioner inom Socialdemokraterna om hur det här ska gå till. Ska man sänka kraven eller bara jobba effektivare med informationskampanjer? Hur förväntas man få in fler kvinnor i Försvarsmakten?

Herr talman! Självklart är det viktigt med rätt kompetens, och det gäller inom alla yrkessektorer. Det är klart att vi vill ha en stark, robust och kompetent försvarsmakt.

Sedan är det viktigt att komma ihåg att det finns fler kompetenser än fysisk kompetens. Inom vår försvarsmakt är det lika viktigt att vi har väldigt starka hjärnor som att vi har starka muskler. Sedan tror jag att vi kan ha starka muskler oavsett vilket kön vi har. Det viktiga är att se till att vi har hela kompetensen, att vi har en bredd och att det är en arbetsgivare som attraherar människor att söka sig till Försvarsmakten.

Jag tycker att det känns lite oroväckande att höra Sverigedemokraternas syn på kompetens, framför allt då relaterat till kön. Jag tror att vi har väldigt mycket att utveckla. Vi vill framför allt jobba för att det ska bli så attraktivt som möjligt för människor att söka sig till Försvarsmakten. Det är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Många har varit uppe och talat i den här debatten, även om vi har en stor samsyn. Det är positivt att den säkerhetspolitiska debatten är bred - jättebred.

Dagens beslut handlar om att garantera vårt politiska oberoende och vår självständighet. Vi bygger säkerhet tillsammans med andra. Vi stärker försvarsförmågan och använder alla säkerhetspolitiska instrument. Vi ska försvara Sverige för att det är värt att försvara.

Mycket har hänt sedan Försvarsberedningen påbörjade sitt arbete under förra mandatperioden. Först kom omvärldsanalysen. Sedan förändrades omvärlden rejält i och med den ryska aggressionen och försöken att ändra gränser i Europa med våld.

Vi hade möjlighet att ta in detta i vårt arbete, för sådana är politikens villkor: I en ständigt föränderlig värld måste vi ta avstamp där vi är, sikta framåt och bestämma inriktningen. Det krävs förmåga att regera, reagera och agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Sipri beskriver 2014 som ett osedvanligt våldsamt år i världen. Ibland försöker vi beskriva att vi har en ny normalbild, ett nytt normalläge. Men det är inte normalt att bryta internationella överenskommelser och bedriva hybridkrigföring som Ryssland faktiskt gör.

Herr talman! Motståndskraft handlar om kunskap. Vi ser ett utökat propagandakrig i vår närhet och i Sverige. Några är snabba med att genomskåda försöken till påverkansoperationer men inte alla. Möjligen har medvetenheten ökat.

Informationskrigföringen och påverkanskampanjer med propaganda är en central del av hybridkrigföringen som Ryssland har drivit i till exempel Ukraina. Bland det första som de ryskstödda rebellerna gjorde när de anföll Donetsk i östra Ukraina var att ta över tv-stationen och ersätta ukrainska sändningar med ryska.

Samtidigt som propagandan och den skapade osäkerheten försvagar motståndet stärker det Putins stöd hemma i Ryssland.

Dagens Nyheter rapporterade tidigare i vintras från Sankt Petersburg om en av de ryska trollfabrikerna med 250 nättroll. Där sitter människor som mot ersättning producerar fejkade bloggar och nätkommentarer dygnet runt. Deras budskap är att hylla Putin och kritisera dem som ses som motståndare. Det märker säkert flera av oss av i vår politiska vardag.

Nättrollen är ett sätt att kommunicera. De statliga mediekanalerna är ett annat. Det ryska statliga tv-nätverket Russia Today, RT, sänder enligt nättidningen Euobserver på engelska, spanska, franska och tyska, har en budget på 300 miljoner dollar per år och har 2 000 personer anställda.

Förutom att RT har en stor global räckvidd ger detta perspektiv på de motmedel EU har satt in hittills. EU har stått handfallna inför den här utvecklingen. Vi ser att EU börjar vakna, men det går långsamt. Sverige måste trycka på för att detta ska tas på allvar och aktivt delta i det arbetet.

Herr talman! För oss moderater är det mycket viktigt att säkerhetspolitiken går hand i hand med utrikespolitiken och att båda är värderingsdrivna. Vi har tillsammans med Alliansen i åtta år genomfört en utrikespolitik som bygger på värderingar, och vi har med kraft bidragit till EU:s gemensamma säkerhetspolitik. EU som arena är viktigt för oss, och vi bygger som sagt säkerhet tillsammans med andra.

Värderingar är viktiga och spelar roll. Jag har sagt det förr, och det tål att upprepas. Det handlar om öppenhet, ett modernt bistånd, kvinnors rättigheter, SRHR och hbtq men också om ett brett säkerhetsbegrepp, friare handel och att integrera klimat och hållbarhet i politiken. Det här gör vi inte för att vi måste utan för att vi vill. Dessutom är det nödvändigt.

Herr talman! Biståndet måste ses som en del av det breda säkerhetsbegreppet. Det vi ser från den ganska oförberedda rödgröna regeringen är att bistånd och utrikespolitik går något i otakt. Det gnisslar illa redan nu. Det finns en del oklarheter i hanteringen av svåra frågor men också i det politiska hantverket.

Det senaste är att statsrådet Lövin berättar i medierna att den biståndspolitiska plattformen, som styr allt och är samlingsdokumentet, ska skrotas. Men sedan pudlar hon i ett svar på en skriftlig fråga här i riksdagen och säger att plattformen naturligtvis gäller tills nästa är på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Nyheten var i verkligheten att ett första möte för att påbörja en process med en ny plattform skett och att de rödgröna ville ge biståndspengar till opinionsbildning och proffstyckare. Men det var allt.

Samsyn, långsiktighet, stabilitet och transparens och att värna viktiga värderingar är grunden för att Sverige ska kunna bidra till en säkrare och bättre värld med sitt bistånd. Därför är detta en oroande utveckling.

Herr talman! Jag förutsätter att den rödgröna regeringen rycker upp sig och att vi moderater och våra alliansvänner kommer att använda riksdagens kontrollmakt på bästa sätt.

Även om dagens debatt och beslut är slutet på en lång politisk process är det bara början på arbetet med att fortsätta förbättra försvaret och anpassa det till omvärldsförändringarna. Vi har nu i Sverige en bred överenskommelse om den politiska inriktningen, men den förutsätter att den rödgröna regeringen också levererar.

(Applåder)

Herr talman! Sofia Arkelsten tog i sitt anförande upp att Sipri anser att 2014 var ett särskilt våldsamt år. Jag återkommer därför till den fråga jag ställde i talarstolen som ingen av de övriga borgerliga representanterna har velat besvara.

I ert gemensamma särskilda yttrande står det: "Den stora osäkerheten gör dock att vi måste vara beredda att kunna justera försvars- och säkerhetspolitiken i takt med att omvärlden förändras."

Vad menas med detta yttrande? I dag är omvärlden extremt labil. Vi har inrikes hot och utrikes hot, och de är precis vid dörrposten. Krävs det att det står ryska luftvärnsrobotar, stridsvagnar, kryssningsrobotar och annan rysk materiel på Gotland för att omvärldsläget ska bli så drastiskt att vi faktiskt vidtar åtgärder för att rusta upp?

Vad krävs för att vi ska justera vår försvars- och säkerhetspolitik i takt med att omvärlden förändras?

Herr talman! Det är enkelt. Det vi skriver i vårt särskilda yttrande är vad vi menar. Det som står gäller. Det är bra att vi är tydliga med att vi är beredda till förändring.

Jag förstår oron som Sverigedemokraterna visar, för vi hade mycket diskussioner i Försvarsberedningen - där ni för övrigt var företrädda, Jeff Ahl. Vi diskuterade mycket det som min kollega Hans Wallmark tog upp om att det är ett rörligt läge. Något som händer i en del av världen kan påverka en annan del av världen. Som jag sa i mitt anförande har vi en ny normalbild, även om det faktiskt inte är normalt att vissa denna typ av aggression.

Det står där, och vi menar det vi skriver.

Herr talman! Jag tror att min kollega Roger Richtoff menade försvarsuppgörelsen och inte Försvarsberedningen. Det var nog en felsägning. Vi är väl medvetna om att vi fick vara med i Försvarsberedningen, och det tackar vi för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Tillbaka till frågan. Sofia Arkelsten talar om att något som händer långt bort kan påverka. Men Georgien spelade ingen roll för den borgerliga regeringen. Det vidtogs inga åtgärder, utan man ryckte på axlarna och fortsatte med samma politik. Ukraina verkar inte heller spela någon roll, för ni vidtar inte några som helst åtgärder för att upprusta Sveriges försvarsförmåga. Ni budgeterar inte ens för att upprätta enveckasförsvaret. Ni har bara budgeterat hälften av vad Försvarsmakten krävde.

Ge mig ett konkret exempel! Vad måste hända i Sveriges närområde, vad måste hända runt Östersjön för att det jag citerade ska gälla, alltså för att vi måste justera försvars- och säkerhetspolitiken så att den faktiskt genererar något?

Herr talman! I dag levererar vi en fempartiöverenskommelse om vad som ska gälla för försvarsinriktningen framåt. Det är viktigt att vi är tydliga med vad som är grunden för detta: Vi har gjort en omvärldsanalys, vi har levererat utifrån den och gjort en beskrivning av hur vi vill att försvaret ska fungera och på vilket sätt vi vill stärka det.

Det stämmer inte som Jeff Ahl säger att det inte hände något vid Rysslands aggression mot Georgien under förra Försvarsberedningen. Först lämnades rapporten i juni, och sedan hände detta i augusti, om jag minns rätt. Därefter fick politiken givetvis justeras. Det var inget konstigt.

Vi har levt med den ryska aggressionen i Försvarsberedningen och har tagit viss höjd för det. Vi har också kommit överens om ganska bra skrivningar om det.

Den här debatten har varit mycket upplysande vad gäller Sverigedemokraternas ganska splittrade syn på svensk försvarspolitik. Det finns en naivitet i den som är lite sorglig. Ni gillar inte EU, ni gillar inte Nato och ni gillar inte andra människor.

Men vi måste bygga ett samarbete med andra. Vi menar det vi skriver i våra papper. Det är bra att flera partier står upp för denna överenskommelse, för det krävs en bredd för att vi ska kunna ha en långsiktig politik för detta.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

De senaste årens dramatiska och tragiska utveckling i östra Ukraina och Krim har placerat den svenska försvars- och säkerhetspolitiken i centrum för svensk politisk debatt. Konstigt vore det annars. Att garantera vårt lands politiska oberoende och självständighet är grundläggande och överordnat allt annat.

I detta har alliansfriheten tjänat oss väl i 200 år och fortsätter alltjämt att göra det, om vi nyttjar den på ett klokt sätt. Vi måste kunna hävda vårt lands suveränitet och territoriella integritet. Därför är den försvarsöverenskommelse som nyss ingåtts välkommen. Den kommer successivt att stärka vår förmåga.

Men säkerhetspolitik är mer än så och består av flera delar. Det är lätt att i oroliga tider låta försvarspolitiken ta hela utrymmet, men säkerhet skapas också av andra delar av säkerhetspolitiken.

Förutom försvarspolitik är utrikespolitiken en av grunderna för vår säkerhet, för utrikespolitiken är vår första försvarslinje. Det handlar om att genom diplomati och internationell politik verka för avspänning och nedrustning, att tidigt nås av signaler och kunna sätta in motmedel, att kunna bidra till att klara ut missförstånd eller att kunna markera där så är påkallat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Det kan också handla om att medla eller bidra till försoning, något som Sverige en gång var mycket bra på men där Finland och Norge nu är mycket verksamma. Det handlar även om att i olika politiska forum verka i gemenskap för respekt för våra åsikter och behov, liksom vi lyssnar till och bistår andra.

Det är lätt att vi gör den säkerhetspolitiska debatten till enbart en debatt om Ryssland och Östersjöområdet. Det kan vara värt att påminna oss själva om att vi också medverkar till global säkerhet genom insatser via biståndet, exempelvis våra insatser i Mali och Irak med hjälp av vår militär. I många av dessa sammanhang känner jag stolthet över att vi bidrar till att öka säkerheten. I dag är mycket av säkerhetstänkandet globalt, inte regionalt.

Vi vet att 300 svenskar har åkt från Sverige för att strida för Isil. Ett fyrtiotal av dem har dött i strider, men de övriga fortsätter att vara aktiva genom att döda och begå brutala övergrepp mot yazidier, kristna, kurder och muslimer. Detta är avskyvärt och förkastligt och för oss in på en annan del av säkerhetspolitiken - den inre säkerheten.

Hur skyddar vi oss mot att rekryterare kommer hit för att värva extremister och blivande jihadister? Hur bemöter vi dem som återvänder? Hur skyddar vi oss i bredare bemärkelse mot påverkansoperationer i vårt land? Hur stark är vår förmåga till krishantering?

Det är inte utan man känner en saknad efter Styrelsen för psykologiskt försvar, som var liten men väl verkande och fokuserande. Även om denna verksamhet nu är en del av MSB kan det finnas skäl att fundera över hur vi ska ha det i framtiden, något jag vet att försvarsministern har på sin radar.

Herr talman! För att återgå till vårt närområde har jag under de senaste 20 åren rest åtskilliga gånger till Ukraina. Under de senaste två åren har jag rest många gånger till i huvudsak Ukraina men också till Ryssland, bland annat i min kapacitet som vice president i OSSE:s parlamentariska församling.

Jag har bland annat varit valobservatör i presidentvalet i Ukraina och varit särskild koordinator för hela den internationella valobservationsmissionen i parlamentsvalet i Ukraina i oktober 2014, då 900 valobservatörer var på plats. Jag har fått delta i många sammanhang som medverkat till att fördjupa min insyn i det som just nu sker.

Herr talman! Från 1922 fram till 1991 var Ryssland och Ukraina delar av Sovjetunionen. Fram till 1957 tillhörde Krimhalvön den ryska delen av Sovjetunionen. Sovjet beslöt då att flytta över Krim till att höra till de ukrainska delarna av Sovjetunionen. Krim blev därför folkrättsligt en del av Ukraina efter det kalla kriget.

År 1991 upplöstes Sovjetunionen, och Ukraina blev en självständig stat. Ledningen i Moskva accepterade att Krim blev en del av det nya Ukraina, trots att majoriteten då som nu var etniska ryssar. Således kan man konstatera att inlemmandet av Krim i Ukraina har skett helt i laga ordning.

I februari 2014 gick Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj i landsflykt efter att ha blivit avsatt av parlamentet efter en inrikespolitisk konflikt rörande Ukrainas vägval när det gäller associeringsavtalet med EU eller ett framtida inlemmade i Rysslands ekonomiska union.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Presidentens orientering mot Ryssland väckte stor folklig vrede, och i Kiev blev det stora folkliga demonstrationer på Majdan. Demonstrationerna vände sig också mot brister i ledningen och mot den omfattande korruptionen i Ukraina.

Under våren 2014 försökte Ukraina starta en ny process mot legitimitet för landets ledning. I maj arrangerades presidentval, och då var jag som sagt på plats i Odessa. Det valet genomfördes på ett bra sätt över hela landet.

I oktober hade händelseutvecklingen försämrats dramatiskt med hundratusentals internflyktingar runt om i Ukraina, Krim hade olagligen annekterats av Ryssland och kriget pågick för fullt i Donetsk och Luhansk oblast. Trots detta genomfördes valet på ett mycket bra sätt i över 99 procent av alla vallokaler.

Den ledning som finns i Ukraina i dag, såväl presidenten som parlamentet och regeringen, har utan tvivel folklig legitimitet. Men de står inför stora utmaningar.

Herr talman! Den ryska aggressionen i östra Ukraina och Krim är oacceptabel och måste fördömas. Den får och måste få konsekvenser. Respekten för länders integritet är grundläggande i internationell rättsordning.

Det är viktigt att Sverige medverkar till att svara mot dessa övergrepp i Ukraina i gemenskap såväl inom EU som transatlantiskt och med andra stater som delar denna uppfattning. Och det är viktigt att vi håller ihop. Så sker också genom de sanktioner som är på plats och som över tid tycks ge verkan. Nyligen förlängde EU-länderna sanktionerna mot Ryssland med ytterligare en period, och nya och förstärkta sanktioner diskuteras i dessa dagar.

När vi så snabbt och dramatiskt hamnar i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det viktigt att vi reflekterar såväl bakåt som framåt. Hur hamnade vi här, är vi väl rustade i ordets bredaste bemärkelse och vart är vi på väg?

Herr talman! Det är uppenbart att Ukraina, nära 25 år efter Sovjetunionens upplösning, tyvärr inte har förmått att ta till vara många av de möjligheter som självständigheten givit. Med en bnp som inte är så värst mycket större än diktaturen Vitrysslands förstår man att mycket tid gått förlorad. Medan Polen har fyrdubblat sin bnp landar Ukrainas bnp som sagt inte långt över Vitrysslands.

Omfattande korruption, svaga institutioner, många interna politiska konflikter och så vidare gjorde att Transparency International 2014 definierade Ukraina som ett av Europas mest korrupta länder. I dagarna är Ukraina på randen till statsbankrutt, kanske så snart som inom en månad, om inte mer bistånd kommer.

Därför är Ukrainas kris flerdubbel. Man har en säkerhetspolitisk kris med krig i östra Ukraina. Krim är olagligen annekterat av Ryssland. Det är energikris i form av beroendet av Ryssland och samtidigt priskonflikter och betalningssvårigheter genom detta, och i höst kommer höjda energipriser, vilket många kommer att ha svårt att hantera. Många oroar sig för ny social oro i landet. Krav från omvärlden på nödvändiga reformer är en förutsättning för nya utbetalningar, samtidigt som en befolkning på miljontals människor närmar sig livets nödtorft. I detta läge ser vi ett Ukraina som har mycket svårt att ens uppbringa minimal motståndskraft mot övergreppen i östra Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Ryssland å sin sida utvecklas i alltmer auktoritär riktning. Man fortsätter att blåneka när det gäller inblandningen i östra Ukraina, vilket är närmast löjeväckande. Det är en ökad övningsverksamhet kring olika delar av dess gränser, inte bara kring Östersjön, som en del av dess ökade militära kapacitet, inte sällan med aggressivare beteenden som ingrediens. Krim betraktas nu av den ryska ledningen som en del av Ryssland till vilken man sänder tusentals statsanställda på semester. Den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland blir alltmer bekymmersam, med fler och fler exempel på oppositionella och journalister som dödas och hotas eller ger sig av i landsflykt. På detta sätt beskärs fri journalistik och politisk debatt. Situationen för de oppositionella i landet är minst sagt bekymmersam.

Ryssland är nu under stark ekonomisk press. Vi ser ett Ryssland som mer och mer söker samarbeten i andra riktningar än mot Europa som en följd av sanktionerna som införts. Med tanke på hur omfattande handeln är med Europa och hur viktiga de finansiella tjänsterna är för ryskt näringsliv lär detta vara en strategi som först på mycket lång sikt kommer att bära frukt. Men när denna konflikt en dag läggs bakom oss - för den dagen kommer - är sannolikt relationen till Ryssland för överskådlig framtid en helt annan.

Herr talman! När vi blickar framåt måste lösningen på detta ryska övergrepp på Ukraina - hur man än vrider på det - avgöras i förhandlingar, inte med ytterligare våld. Det är nu närmare 7 000 döda, tiotusentals skadade och hemlösa, hundratusentals flyktingar i Ukraina, Ryssland, Vitryssland och andra platser och en näst intill total förödelse av stora delar av infrastrukturen i Donbassområdet, en av Ukrainas tidigare ekonomiskt mest dynamiska regioner.

OSSE är i dag den organisation som alla inblandade parter respekterar och som man har valt som den organisation man samarbetar genom. OSSE bidrar med övervakning i Donbassregionen genom SMM och valobservationer i de val som hålls i landet, medverkar till konflikthantering och förhandlingar och som facilitator i bland annat Minsksamtalen. Det är viktigt att vi i detta läge använder alla de kanaler vi har till Ryssland för att trycka på och uppmuntra till samtal och dialog i konstruktiv anda. Därför är det bra att Kerry nyligen åkte för samtal till Sotji, att Angela Merkel fortsätter sina ansträngningar och att Finlands president i dagarna åker till Moskva.

Vi måste upprätthålla trycket på Ryssland och öka det om så behövs. Vi måste också, om vi menar allvar, vara beredda att kraftfullt ge ekonomiskt stöd mycket mer till Ukraina. Annars kommer de inte att orka igenom den tid som nu väntar. Hösten kommer att vara en kritisk tidpunkt då kylan kommer. De ökade energipriserna riskerar att skapa social oro hos en ukrainsk befolkning som inte har mycket till övers för politiker oavsett färg, när man inte kan betala sin energiräkning eller sätta mat på bordet.

Vi måste, herr talman, för vår säkerhets skull också ha ordning och reda här hemma. Försvarsöverenskommelsen kommer successivt att stärka vår militära beredskap, vilken under mycket lång tid varit eftersatt. Vi måste se över och stärka vårt civila försvar från en låg nivå. Vi behöver stärka vår förmåga att hantera påverkansoperationer och vara tydliga i vår utrikespolitik - vår första och främsta försvarslinje!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Herr talman! Att försvarsministern står bakom försvarspropositionen bär lite karaktären av "hund bet man". Om försvarsministern hade meddelat att han inte gjorde det hade det snarast haft karaktären av "man bet hund".

Med detta sagt vill jag föra oss tillbaka till början av debatten. Mikael Jansson tog för dryga tre timmar sedan oss åter till upptakten av andra världskriget, för att med det exemplifiera olika saker. Jag vill ta upp hans exempel.

Om Europas demokratier hade haft en fungerande transatlantisk försvarsallians skulle, om vi tillåter oss ett lite kontrafaktiskt resonemang, tingen ha sett lite annorlunda ut. Betänk med vilket förtroende en brittisk premiärminister hade åkt till München med vetskapen om att ett fungerande transatlantiskt militärt samarbete fanns. Se också Polen och Finland, om det hade varit som nu, med Nato, där man för över trupp och är på plats i de baltiska länderna och i Polen. Om den tyska generalstaben hade vetat att det på plats i Polen fanns amerikanska och andra försvarsalliansförband hade historien kunnat få en annan utveckling.

Jag vill med denna korta historiska exposé lyfta fram: Att vara tidig och agera resolut innebär inte nödvändigtvis att man eskalerar en konflikt utan att man kväver en konflikt innan den tar en hemsk utveckling.

Jag hade förberett en lista med förmaningar till försvarsministern. Men - utan att i övrigt jämföra försvarsministern med en häst - vill jag säga att erfarenheten är att när en häst galopperar rent ska man inte ge den mer sporrar, så jag knycklar ihop mitt papper.

(Applåder)

Herr talman! Efter fyra och en halv timmes debatt är det mesta sagt. Jag kan lugna alla här i kammaren med att jag inte har mer än högst fyra minuter till mitt förfogande, eftersom jag inte har föranmält mig.

Jag står helt bakom de moderata anföranden som har hållits här tidigare i dag. Jag ska i mitt korta anförande fokusera på OSSE.

OSSE är, precis som har nämnts tidigare, ett unikt organ, som med sina 57 medlemsländer sträcker sig från Centralasien i öster till USA och Kanada i väster. OSSE är unikt, eftersom Ryssland fortfarande finns med som medlemsland. OSSE arbetar konfliktförebyggande för demokrati, för mänskliga rättigheter, för stabilitet. Det innebär att OSSE på så sätt är ett unikt organ.

Jag skulle också vilja ta upp att OSSE även arbetar med sina missioner. Därför är jag mycket bekymrad över att Azerbajdzjan i dagarna har meddelat att man inte längre vill ha kvar OSSE:s mission i landet. Varför tycker jag att detta är viktigt? Jo, därför att det inte bara handlar om Ryssland och Rysslands annektering av Krim och de östra delarna med oppositionella utan också därför att säkerhetspolitiken och vad som händer i vårt område är så mycket vidare. Risken finns naturligtvis, när det finns en stor konflikt i ett land, att konflikten sprider sig också till andra länder. Därför är OSSE:s arbete oerhört viktigt.

Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Om några veckor, den 5-9 juli, kommer OSSE:s sommarmöte att avhållas i Helsingfors, ett grannland till oss. Jag skulle vilja säga och stryka under att de debatter som kommer att föras där är oerhört viktiga för det kommande säkerhetspolitiska arbetet.

Fokus kommer inte endast att vara på vad som händer i Ukraina och på Rysslands agerande. Fokus kommer också att vara på mänskliga rättigheter, miljö och ekonomi. Det visar hur viktiga de säkerhetspolitiska dialogerna är. Det är lätt att, i en säkerhetspolitisk debatt, tro att säkerhetspolitik är detsamma som Nato, detsamma som försvar. De är utan tvekan viktiga ingredienser i säkerhetspolitiska resonemang. Men respekt för demokrati och de mänskliga rättigheterna är på samma sätt oerhört angelägna.

Jag vill också nämna vår svenska yttranderätt. Sofia Arkelsten lyfte upp internet och trollen. Det är en viktig del. Men den desinformation som pågår när det handlar om försvars- och säkerhetspolitik är också viktig. Därför är jag glad över att försvaret lyfter upp kommunikationsfrågan som en del i den säkerhetspolitiska strategin. Jag kan också konstatera att just kommunikation finns med på OSSE:s bord.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)