Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Debatt om förslag 29 april 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Josefin Malmqvist (M)

Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Fru talman! Redan innan coronakrisen slog till med full kraft mot svensk arbetsmarknad såg vi omfattande strukturproblem i Sverige. Vi hade ett växande utanförskap som slog rot i område efter område runt om i landet. Mellan oktober 2014, när Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige, och februari i år, just innan coronakrisen slog till mot arbetsmarknaden, sjönk arbetslösheten i samtliga länder i EU utom ett: Sverige.

Vi har ett behov av strukturreformer på svensk arbetsmarknad, och det är nu akut, inte minst i ljuset av krisen. Vi ser att det behövs reformer för att göra det mer lönsamt att arbeta. Vi ser att det behövs reformer för att få en fungerande statlig arbetsförmedling, en arbetsförmedling som faktiskt fokuserar på dem som står absolut längst från arbetsmarknaden och som är i absolut störst behov av stöd. Vi behöver reformera omställningsmöjligheterna på svensk arbetsmarknad - möjligheterna att mitt i livet byta karriär och att rusta sig, kanske utbilda sig till ett nytt yrke, för att orka arbeta i några år till. Vi ser också, fru talman, att man behöver underlätta och förbättra möjligheterna för den som väljer att starta företag. Det är detta ärende som vi diskuterar här i dag.

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens arbete för att underlätta stöd till näringsverksamhet. Som framgår av Riksrevisionens rapport lämnas en lång rad åtgärdsförslag. Vi har valt att reservera oss mot utskottets förslag mot bakgrund av att vi skulle vilja att flera av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår blir en del av regeringens politik. Vi skulle vilja ställa oss bakom dessa förslag.

Det ena handlar om att vi vill se en större översyn av arbetet med stöd till näringsverksamhet. Vi ser att det i reformeringen av Arbetsförmedlingen i stort finns ett behov av att reformera också dessa delar.

Det andra handlar om stöd till överskuldsättning, där vi ser att det finns en omfattande risk. Det framgår i granskningen att arbetsförmedlarna på olika sätt informerar. Detta sker inte konsekvent, utan beroende på var man är i landet ser det olika ut när det gäller riskerna med överskuldsättning. Vi skulle vilja att detta förtydligas i linje med Riksrevisionens rapport. Eftersom vi inte fick gehör för detta har vi reserverat oss, och jag väljer därför att i dag yrka bifall till reservation 1.


Anf. 2 Ebba Hermansson (SD)

Fru talman! Riksrevisionen har granskat arbetsmarknadsprogrammet Stöd till start av näringsverksamhet. Granskningen av programmet är välkommen och något som vi anser vara viktigt för att få en så bra utväxling som möjligt av de resurser som läggs på arbetsmarknadsåtgärder.

Sverigedemokraterna anser att personer som går i tankar att starta en egen verksamhet ska uppmuntras och få det stöd som krävs för att de ska kunna skapa en verksamhet som blir så framgångsrik som möjligt. Det är en viktig utgångspunkt för entreprenörskap och innovation. Därför är programmet Stöd till start av näringsverksamhet ett viktigt program för att hjälpa framtida entreprenörer över den tröskel det innebär att starta en verksamhet för första gången. Fyra av fem jobb skapas nämligen av små och medelstora företag. En god affärsidé förtjänar att prövas, och framgångsrikt företagande leder till fler anställda. Att lyckas med sin idé och skapa lönsamhet är inte bara gynnsamt för den enskilda individen utan också för samhället i stort.

Sverigedemokraterna bryr sig om småföretagare och vill underlätta för fler att våga starta sin första verksamhet. Det är uppenbart att dagens system inte är perfekt uppbyggt för företagare, och vi vill underlätta för småföretagare genom att bland annat sänka arbetsgivaravgiften för de allra minsta företagen och se över regelverket för att förhindra det krångel som många företagare upplever när de driver sitt företag i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Sverigedemokraterna kommer alltid att prioritera och hjälpa småföretagare, och vi är beredda att gå väldigt långt för att uppnå detta mål. Som exempel har Sverigedemokraterna under den pågående coronapandemin gått långt för att rädda Sveriges ekonomi och småföretagare. Vi har bland annat lanserat sex skarpa krisåtgärder, såsom slopad arbetsgivaravgift samt egenavgift under sex månader och öronmärkta pengar direkt riktade som stöd kopplat till fasta kostnader, exempelvis hyreskostnader, för små företag. Stödet kopplas till företagets utveckling de senaste månaderna.

Vi har även gått ut och sagt att staten bör ta ett fullt kostnadsansvar för permitteringar som uppkommer i krisens spår. De lån som är ämnade att gå till företagen ska länkas till en statlig garanti, vilket säkerställer att bankerna verkligen lånar ut pengarna. Räntan för denna kortsiktiga upplåning ska sättas till noll. Slutligen ska a-kassan utökas med höjt tak samt utvidgas till att innefatta fler än vad som är fallet i dag. Detta är aktiv småföretagarpolitik på riktigt, fru talman.

På den moderna arbetsmarknaden ser vi tydliga tecken på att fler väljer att driva sin egen verksamhet. Vi vill att Arbetsförmedlingen fokuserar mer på programmet för att göra det bättre och mer effektivt, inte minst som en framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd. Därför vill vi se en total översyn av programmet.

Riksrevisionen väljer att rikta sina åtgärder direkt till Arbetsförmedlingen, vilket är helt naturligt eftersom myndigheten ansvarar för programmet. Dock anser vi att regeringen, som styr över myndigheten, bör ta sitt ansvar och ge ett tydligt uppdrag till Arbetsförmedlingen.

Konsekvenserna av coronapandemin är förödande, och de förväntas dessvärre bli ännu värre. Då är det viktigt med ett tydligt ledarskap som visar vägen till framtidens arbetsmarknadspolitik. När krisen är över krävs nämligen en stark arbetsmarknadspolitik att stå på, och då bör arbetet påbörjas före, inte efter, speciellt med tanke på den reformering som myndigheten nu går igenom. Vi anser därför att regeringen, såsom slås fast i reservationen, bör ta fram en åtgärdsplan med tydliga krav på Arbetsförmedlingen för att motverka överskuldsättning hos deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Vi anser även att en översyn och ett helhetsgrepp för programmet behövs, och regeringen bör enligt oss återkomma med förslag till förändring av detta.

Slutligen yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 3 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Dagens debatt tar sin utgångspunkt i Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt.

Vi kristdemokrater anser att staten har ett stort ansvar att stötta ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får en möjlighet att blomma ut.

Det personliga initiativet utgör grunden för nyföretagande. Det är viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras, till exempel genom utbildningssystemet, genom ett gott företagsklimat och genom att just stötta arbetslösa med drivkraften att skapa sitt alldeles egna arbetstillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Programmet Starta eget-bidraget startades 1984 och bytte namn till Stöd till start av näringsverksamhet år 2000. Det är ett arbetsmarknadspolitiskt program som just syftar till att ge arbetslösa personer en möjlighet att starta egen verksamhet.

Stödet innefattar ett aktivitetsstöd under maximalt sex månader och får lämnas till den som enligt förordningen om arbetsmarknadspolitiska program bedöms ha "goda förutsättningar att driva näringsverksamheten med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning".

Från 2016 till i dag är dock de enda hårda kriterierna som behöver uppfyllas för att få ta del av stödet att den arbetssökande är inskriven på Arbetsförmedlingen och har fyllt 18 år.

Under 2018 deltog ungefär 5 100 personer, vilket motsvarade ungefär 1 500 deltagare per månad. Den samlade kostnaden för programmet 2018 uppgick till 203 miljoner kronor.

Riksrevisionen har i sin genomförda granskning tittat på om programmet är en effektiv åtgärd jämfört med att exempelvis delta i andra arbetsmarknadspolitiska program.

Granskningens resultat visar att deltagarna i just detta program fick en kortare arbetslöshet och färre utbetalningar från socialförsäkringssystemet jämfört med personer som var öppet arbetslösa eller deltog i någon annan arbetsmarknadspolitisk insats. Mäts resultatet på detta sätt framstår det därmed som ett mycket lyckat program.

Fru talman! Men detta är inte riktigt hela sanningen, då granskningen också visar att deltagandet i programmet Stöd till start av näringsverksamhet dessvärre genererade lägre inkomster under flera år och ökade risken för att få långvariga skulder hos Kronofogden med ungefär 60 procent.

Riksrevisionen skriver i sin granskningsrapport att det tydligt framgår i Arbetsförmedlingens handläggarstöd att arbetsförmedlaren ska informera om riskerna med att driva eget företag och om det särskilda betalningsansvar som gäller för enskilda näringsidkare och handelsbolag. Detta tillämpas dock inte regelbundet.

Det är konsulter som granskar den arbetssökandes affärsplan och budget som Arbetsförmedlingen sedan har i uppgift att tillstyrka alternativt avstyrka. Det är ovanligt att konsulterna helt och hållet avstyrker affärsplan och budgetar. Det är också ovanligt att arbetsförmedlaren avviker från konsultens rekommendation, på grund av att denne helt enkelt inte har kompetensen att göra en affärsmässig bedömning. Arbetsförmedlingens handläggarstöd rekommenderar dessutom att handläggaren följer konsultens uppmaning. Det är sedan samma konsulter som vid ett positivt programbeslut får möjlighet att debitera upp till 20 timmars mentorstid till deltagaren samt uppföljningsrapporter.

Fru talman! Vi ser uppenbara problem med programmets utformning som bör åtgärdas för att vi ska kunna få fler framgångsrika företagare. Det kan helt enkelt inte vara rätt att ett statligt arbetsmarknadspolitiskt program leder till en sådan överskuldsättning hos deltagare. Vi anser därför att regeringen faktiskt har ett ansvar att återkomma med en åtgärdsplan i syfte att motverka överskuldsättningen för framtida deltagare i programmet Stöd till start av näringsverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Arbetsförmedlingen är i dag under en mycket stor press till följd av den pågående pandemin med höga varseltal och ett stigande antal nyinskrivna arbetslösa, detta samtidigt som myndigheten står inför en stor reform.

I ett sådant läge är det viktigt att regeringen visar ledarskap och ger tydliga uppdrag till myndigheten. Att frångå sitt ansvar med hänvisning till att Riksrevisionen inte lämnar några rekommendationer till regeringen i sin rapport är inte ett ansvarsfullt agerande.

Vi anser att det bör göras en översyn av och tas ett helhetsgrepp om programmet Stöd till start av näringsverksamhet och att regeringen bör återkomma med förslag om förändring av programmet och om hur detta på lämpligt sätt kan genomföras inom ramen för reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till reservationen.

Avslutningsvis: Vårt näringsliv är kraftigt utsatt i pandemins spår, och vi ser hur företagarna kämpar med att rädda morgondagen för sina anställda, för sin familj och för sig själva.

Vi måste göra mer för att stötta dem som nu kämpar. Och vi måste göra mer för att ännu fler, trots de tuffa tider vi nu befinner oss i, ska våga att inte släppa tanken på att förverkliga sin idé.

Det är därför som det är så viktigt att regeringen också tar ett ansvar för programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Kanske kommer det att behövas mer än någonsin. Men då måste man också vara beredd att göra mer för att det verkligen ska få den effekt som vi så innerligt behöver.


Anf. 4 Serkan Köse (S)

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens granskning av Stöd till start av näringsverksamhet, som är ett arbetsmarknadspolitiskt program till vilket Arbetsförmedlingen efter en arbetsmarknadspolitisk bedömning kan anvisa arbetssökande.

Arbetsförmedlingen har i dag upphandlade tjänster, dels för bedömning av individens förutsättningar att driva företag, dels för utbildning i företagande.

Stöd lämnas om det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och därigenom kunna ge varaktig sysselsättning.

Enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning fick drygt 4 224 individer - 45 procent kvinnor och 55 procent män - stöd till start av näringsverksamhet under 2019. Av samtliga som avslutat programmet Stöd till start av näringsverksamhet under 2019 var 79 procent i arbete 90 dagar efter avslutat program - 80 procent av kvinnorna och 79 procent av männen.

Fru talman! Tidigare utvärderingar och Riksrevisionens granskning visar att programmet Stöd till start av näringsverksamhet är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som genomgående uppvisat mycket positiva sysselsättningseffekter jämfört med andra insatser. Riksrevisionen konstaterar att programmet överlag fungerar bra men att effektiviteten ändå kan förbättras.

Riksrevisionens granskning visar att programmet har en positiv effekt på offentliga finanser, främst till följd av minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet efter att individerna deltagit i programmet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Granskningen visar dock att deltagandet i programmet inte leder till någon inkomstökning, och Riksrevisionen påpekar en ökad risk för överskuldsättning.

Fru talman! Vi välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att det är bra att bristerna synliggörs, debatteras och åtgärdas. Vi anser att granskningen är ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet.

Men, fru talman, just nu ligger allt vårt fokus på att bekämpa covid-19, som utgör en fara för människors liv och hälsa och som har lett till allvarliga konsekvenser för jobben och ekonomin både globalt och i Sverige.

Sedan viruset bröt ut har regeringen och samarbetspartierna med brett stöd av riksdagen presenterat många åtgärder för att motverka och lindra virusutbrottet, bland annat insatser som handlar om att minska smittspridningen, se till att sjukvården har de resurser som krävs och rädda jobb.

Utöver det måste vi också se till att människor har den ekonomiska trygghet som krävs när krisens effekter slår till.

Vi har de senaste veckorna sett ett stort antal varsel på svensk arbetsmarknad. Vi vet ännu inte hur många av dem som kommer att leda till uppsägning. Men vi måste vara beredda på att fler människor kommer att bli arbetslösa och att fler kommer att behöva stöd från arbetslöshetsförsäkringen och från arbetsmarknadspolitiken.

Därför anser vi att Arbetsförmedlingen behöver lägga sitt fokus på att hantera den akuta situationen här och nu och på att möjliggöra att alla individer som skrivs in hos myndigheten får det stöd de behöver.

Arbetsförmedlingen ska bidra till en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är särskilt viktigt nu för att vi bättre ska kunna möta en utveckling där fler bedöms bli arbetslösa. Till den aktiva arbetsmarknadspolitiken hör bland annat programmet Stöd till start av näringsverksamhet, och därför välkomnar vi att regeringen har aviserat en förlängning av programmet för att stärka förutsättningarna att möta en ökad arbetslöshet.

Fru talman! Svenska jobb och företag drabbas hårt av viruset, och regeringen har redan lagt fram krisåtgärder för över 130 miljarder kronor. För att fler företag ska överleva och färre anställda ska bli av med jobbet har vi infört korttidspermittering, det vill säga att anställda går ned i arbetstid under en period och får behålla en stor del av sin lön samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Fram till i går hade drygt 31 000 ansökningar beviljats. Drygt 274 000 löntagare omfattas. Hittills har korttidspermittering avtalats i nära 523 av de totalt 666 kollektivavtal som finns inom privat sektor. Det innebär att 90 procent av de anställda i näringslivet som har kollektivavtal, ca 2 miljoner löntagare, omfattas av korttidspermittering.

Vid sidan av detta minskar vi också arbetsgivarnas kostnader genom att staten tillfälligt tar över sjuklönekostnaderna och sänker arbetsgivar- och egenavgifterna. Företag i utsatta branscher får stöd för sänkt hyra, och alla får möjlighet till likviditetsstöd via skattekontot.

Dessa åtgärder kommer att rädda många jobb, men inte alla. Vi kommer att behöva göra mer, men vi kan konstatera att företag ändå kommer att gå i konkurs och att människor kommer att bli arbetslösa. Därför stärker vi tryggheten för den som blir arbetslös.

Den ekonomiska tryggheten stärks med en bättre a-kassa, och samtidigt får Arbetsförmedlingen mer pengar för insatser som leder till jobb. Arbetsförmedlingens ekonomiska ramar har utökats med drygt 2 miljarder kronor - 330 miljoner till anslaget och 1,8 miljarder till programmedel och ersättning. Fler platser skapas inom yrkesutbildning och på högskolor och universitet för att göra det lättare för människor att fylla på sina kunskaper eller ställa om till ett nytt jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Fru talman! De senaste årens ekonomiska politik har handlat om att rusta Sverige och bygga upp en motståndskraft mot kriser. Tack vare starka offentliga finanser med den lägsta statsskulden sedan 1977 har vi nu de muskler som krävs för att skydda jobb, företag och välfärd.

Fru talman! Den pågående coronapandemin testar vårt samhälle på alla tänkbara sätt. Den prövar vår beredskap, vår ekonomi och vår välfärd, men den prövar även oss - dig och mig - i vår roll som medmänniskor.

Jag vill därför avsluta mitt anförande med att skicka en varm hälsning till alla dem som nu ligger i intensivvård. Jag hoppas att de tillfrisknar och återförenas med sina nära och kära. Jag vill framföra mitt varmaste deltagande till alla dem som har förlorat en anhörig.

Jag vill också ta tillfället i akt att skicka en varm hälsning till alla de människor som står längst fram i försvarslinjen - de som varje dag sliter och arbetar mycket hårt. Jag talar givetvis om den fantastiska personalen i vården, i skolan och inom omsorgen, liksom om transportarbetarna, butiksbiträdena och arbetsförmedlarna. Jag talar om alla dem som gör att samhället fungerar även i en tuff tid.

Listan över människor att tacka när detta väl är över kommer att bli mycket längre än så, men jag vill ändå redan nu slå fast att jag och många med mig kommer att vara er evigt tacksamma för ert hårda arbete, er skicklighet och er omställningsförmåga. Tack för er insats för era medmänniskor! Tack för er insats för Sverige!

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.


Anf. 5 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det är på sätt och vis lite lugnande att mitt under extraordinära pandemitider hålla på med den ordinarie ärendehanteringen i riksdagen. Vi diskuterar nu ett betänkande med den klatschiga titeln Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt.

Den rapport som regeringens skrivelse behandlar innehåller en rad intressanta iakttagelser om ett av verktygen i Arbetsförmedlingens verktygslåda, nämligen möjligheten att anvisa inskrivna till program för start av näringsverksamhet - alltså att de blir företagare i någon form. Det är förstås rimligt och bra att detta är en väg som kan prövas inom ramen för aktiv arbetsmarknadspolitik; det kan leda till att någon får en push att förverkliga sin affärsidé och gå från arbetslöshet till sysselsättning. Det visar sig också i de siffror som presenteras här att det fungerar okej eller bra om man ser till övergången till sysselsättning.

Det nya och intressanta här är dock att Riksrevisionen i sin granskning har använt en kompletterande metod för att, förenklat, kolla huruvida anvisningarna även hjälper individer att få en skälig och hållbar inkomst över tid. Då blir bilden delvis en annan: Granskningen visar att effekten på inkomsterna faktiskt var negativ under flera år efter deltagande i programmet. För kvinnor tog det ungefär åtta år innan effekten blev ungefär noll. Granskningen visar också att effekten är mer negativ för utrikes födda, vilket innebär att risken att hamna i överskuldsättning ökade för deltagarna i programmet. Risken att bli långvarigt registrerad hos kronofogden ökade med ungefär 60 procent. Detta är något som inte syns om man bara tittar mekaniskt på övergången från att någon är registrerad hos Arbetsförmedlingen till att personen anses vara sysselsatt genom företagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Det är värt att notera att en sak nämndes som någonting positivt, även delvis från Riksrevisionens sida. När man funderar över den statsfinansiella effekten säger man att den nog är positiv eftersom det finns en uppvägande faktor via minskade kostnader i socialförsäkringssystemet. Vad det betyder i praktiken är dock att många av programdeltagarna betalar ett ganska högt pris i form av låga inkomster och personlig otrygghet. Detta är någonting som man, tillsammans med mycket annan kunskap som finns genom kvantitativa och kvalitativa studier av bland annat invandrades företagande, borde kunna reflektera lite över.

Under en ganska lång tid har det funnits en stark hej-och-hurra-attityd till egenföretagande - att det är lösningen på i princip alla problem i samhället, inte minst för invandrade. Ibland behöver man reflektera över att det inte är så enkelt i verkligheten. Detta är dessutom troligen mycket mer än bara en informationsfråga, det vill säga att det kommer att gå bra bara människor får mer info när de ska göra detta. Det finns i stället strukturella problem som man skulle kunna fundera över - inklusive att man har privata konsulter som får betalt för att bedöma affärsplanerna och som har ett egenintresse i att få dem att framstå som möjliga, vilket inte alltid stämmer överens med verkligheten.

Från Vänsterpartiets sida tycker vi att regeringen tar fasta på att Riksrevisionen inte har några konkreta rekommendationer till regeringen, och vi nöjer oss med den hanteringen. Vi tänker alltså inte yrka bifall till motionen från M och KD, men det betyder inte att detta är en fråga som ska glömmas bort. Riksrevisionen påpekar bland annat att det här programmet efter några års nedgång åter är på uppgång i volym och att det är flera särskilda projekt igång för att öka deltagandet, framför allt bland nyanlända. Därför kommer detta att bli en fråga som är viktig att följa upp från regeringens sida.

Efter att rapporten skrevs har vi fått ställa in oss på att arbetslösheten i Sverige snabbt kommer att öka på grund av coronakrisen. Vad hade varit bra i det läget? Jo, det hade varit bra att ha en välfungerande, stark och lärande myndighet som hanterade detta - lämpligen Arbetsförmedlingen. I stället befinner vi oss i en situation där det är komplicerat eller möjligen meningslöst att diskutera detaljer i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. Vi har nämligen att göra med en myndighet som har försatts i ett flerdimensionellt kaos genom många års ideologiska experiment högerifrån, och tyvärr även genom den politik som den här regeringen - pådriven av sina samarbetspartier Centern och Liberalerna, varav det ena inte deltar i debatten - har fört.

Det är detta som är det verkligt beklagliga i situationen. Vi kan stå och diskutera rapporter, siffror och strategier, men faktum är att Arbetsförmedlingen i dag är en myndighet som sliter. Även om riksdagen förra året fick rycka in och dra i ett par nödbromsar, vilket gjorde läget lite mer hanterligt än om januariavtalet hade fått fullt genomslag, är det fortfarande så att kontor har lagts ned och personal sagts upp. Oro och osäkerhet präglade myndigheten när vi gick in i detta extraordinära läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Nu signalerar regeringen och samarbetspartierna väldigt sturskt att reformarbetet ska fortgå, som det heter. Det är ganska magstarkt när man från regeringens sida samtidigt säger att allt fokus ska vara på att hjälpa människor ut ur den situation som krisen skapar. Detta är ju oförenliga saker.

Där står vi ändå i dag. Vi får läsa i tidningen att man från IFAU:s sida, från fackförbundet SSR och från flera andra håll är väldigt orolig över det som sker när det nu flaggas för att allting ska pågå som om ingenting hade hänt. Anders Forslund på IFAU, en av arbetsmarknadspolitikens forskningsnestorer, säger att det som sker är "den perfekta stormen" och att det är väldigt illa. SSR kallar det obegripligt.

Men där står vi som sagt i dag. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förvänta sig att man från myndighetens eller regeringens sida på ett vettigt sätt ska kunna ta tag i problem som exempelvis denna rapport pekar på. Därför lär vi tyvärr få återkomma fler gånger till dessa politiskt framtvingade problem inom Arbetsförmedlingen, fru talman. Det kommer om inte annat Vänsterpartiet att se till att vi gör i det aktuella utskottet och i denna kammare.


Anf. 6 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Pandemin drabbar inte bara vår sjukvård och våra äldre och sköra utan hela vårt samhälle, då ekonomin påverkas. De flesta känner i dag någon som blivit av med sitt arbete, permitterats eller varslats, och många företagare ser sina livsverk ruineras.

Över 100 000 människor har skrivits in på Arbetsförmedlingen sedan virusets utbrott. Utöver detta duggar varslen tätt, och många företag använder de möjligheter till permittering och korttidsarbete som vi fattat beslut om här i kammaren. Sverige är i ett läge som är värre än 90-talskrisen och värre än någon av de kriser som någon av oss här inne har upplevt under vår livstid.

Ärendet vi debatterar i dag är en granskning från Riksrevisionen av Arbetsförmedlingens program för stöd till start av näringsverksamhet. Detta är ytterligare en i raden av granskningar som visar att det finns en förbättringspotential i de insatser samhället gör för de människor som också behöver den frihet som det innebär att ha ett eget jobb och en egen försörjning.

För att rusta alla de arbetssökande som redan före pandemin var inom Arbetsförmedlingens verksamhet och dem som nu tillkommer behöver Arbetsförmedlingen rustas. I januariavtalet har vi kommit överens om att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Detta viktiga arbete får inte stanna av i det här läget - nu behövs det mer än någonsin, och det behöver göras med takt och känsla så att reformeringen hjälper och inte stjälper det större åtagande som Arbetsförmedlingen nu har på sitt bord.

Fru talman! För oss liberaler handlar detta inte om siffror i statistiken, utan det handlar om människor som oroar sig över hur de ska kunna betala sin hyra eller sitt bostadslån. Det handlar om barn som inte längre ser sina föräldrar gå till arbetet varje morgon. Det handlar om att ge alla dem som nu letar efter ett nytt arbete framtidstro, hopp och vägar för att stå bättre rustade den dag det vänder och företagen börjar anställa igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

I denna tid behöver alla, såväl statliga som fristående aktörer, hjälpas åt att guida dem som behöver stöd. Det kan handla om att inspirera den tidigare receptionisten på ett hotell att hoppa på en YH-utbildning inom ett bristyrke eller om att möjliggöra för studenter som blivit av med sina sommarjobb att bidra i de lovskolor som många grundskolor kommer att behöva ha för att garantera eleverna den kunskap som de har rätt till. Det kan också handla om att hjälpa butiksbiträdet att hitta nya vägar, till exempel genom att personen bidrar inom vården.

En väg till egen försörjning är att starta ett eget företag. Som rapporten - och för den delen även sviterna av pandemin - visar är detta inte utan risk. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Arbetsförmedlingen tydligare ska informera om till exempel det personliga betalningsansvar man har när man startar en enskild firma. Riksrevisionen konstaterar också att stödet behöver anpassas, till exempel genom kortare utbildningsinsatser så att fler får tillgång till dem innan de startar ett eget företag.

Detta är kloka och viktiga rekommendationer som Arbetsförmedlingen kommer att arbeta efter och som kommer att följas upp utifrån. De kommer att leda till att de insatser som erbjuds kommer att bli effektivare och mer träffsäkra.

Fru talman! Att förlora sitt arbete och sin försörjning är såklart enormt svårt och påfrestande, men låt oss vända det onda till något gott och använda tiden tills det vänder - för det kommer att vända - till att stötta receptionisten, butiksbiträdet och studenten som blivit av med sommarjobbet i att hitta nya vägar, utbilda sig vidare eller bidra inom de sektorer som nu har stora behov av personal. Varför inte använda tiden till att fundera över att starta ett eget företag? Det kommer såväl individen som samhället att vinna på, och det kommer att göra både individen och samhället bättre rustade för framtiden.


Anf. 7 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Sveriges småföretagare är helt nödvändiga för att vårt land ska fungera, men att småföretagande kan vara riskfyllt har varit väldigt påtagligt i dessa dagar av pandemi och social distansering. Försvinner kunderna försvinner också intäkterna.

Det tar tid att bygga upp ett företag. Det krävs hårt arbete, och risken är att man inte får tillräckligt många kunder för att gå runt. Samtidigt är det de nya företagen som genom företagarens kunskap om den verklighet hen lever i driver samhället framåt, tar vara på behov som ingen annan tagit vara på och skapar jobb åt andra.

I Riksrevisionens granskning av stödet till start av näringsverksamhet framgår både att stödet är mer effektivt för att få sysselsättning än andra insatser från Arbetsförmedlingen och att det ger låga inkomster, vilket ökar risken för att bli överskuldsatt. Det är alltså så att stödet har nackdelar, men samtidigt ger det människor en chans att påverka sin egen situation.

Tyvärr är det, enligt Riksrevisionen, svårt att utvärdera effekterna tillräckligt bra, eftersom Arbetsförmedlingens uppföljning ser olika ut på olika platser i landet. Resultaten behöver också följas upp under en längre tid - programmet gör visserligen att deltagarna snabbt blir sysselsatta, men de kan ha svårt att försörja sig under en längre tid. Detta kan, i kombination med riskerna med att starta företag, göra att de drar på sig stora skulder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om stöd till start av närings-verksamhet - lång-siktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar därför att deltagarna får bättre information om risken att bli skuldsatt, och Arbetsförmedlingen bör överväga att erbjuda en kortare anpassad förberedande utbildning för att nå så många som möjligt med information om riskerna med skuldsättning. Arbetsförmedlingen behöver också utvärdera programmet på ett systematiskt sätt och på samma sätt i olika delar av landet samt under en längre tid.

Det är landets arbetsförmedlingar som behöver förbättra sina rutiner och utveckla hur de arbetar med stödet. Därför är det också rimligt att rekommendationerna riktas till Arbetsförmedlingen, även om det såklart ytterst är regeringens ansvar att se till att myndigheterna utvärderar och utvecklar arbetsmarknadspolitiken. Regeringen följer hela tiden upp att de resurser som tilldelas Arbetsförmedlingen används på ett effektivt sätt.

Arbetsförmedlingen genomför just nu en stor omorganisation samtidigt som den står inför sin största uppgift på decennier, nämligen att hjälpa alla som behöver ett nytt arbete till följd av coronakrisen. Vi vet inte hur omfattande denna uppgift kommer att bli, men vi ser redan nu en dramatisk ökning av antalet varsel och korttidspermitteringar och av antalet människor som har blivit av med sina jobb. I det läge som vi är i nu är det avgörande att ge Arbetsförmedlingen möjligheten att själv förbättra sina rutiner och ta sig an den stora uppgift som väntar dem.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut

Granskning av Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet (AU11)

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.

Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.