Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet

Debatt om förslag 23 mars 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 123 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Riksrevisionen har granskat det svenska biståndet - förutsägbarheten och långsiktigheten. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Det är uppenbart att Riksrevisionens förslag att förbättra budgeteringen och planeringen av biståndet bör genomföras. Regeringens svar på Riksrevisionens rapport saknar nämligen skarpa förslag. Det krävs ett större helhetsgrepp, eller varför inte en nystart. Omvärlden är orolig, och konflikterna är färre men värre. Omvärldsförändringar kan gå snabbt, och de påverkar Sverige direkt.

När många flydde från krig och förtryck och samtidigt hamnade i Sverige funderade regeringen och Finansdepartementet på att låta två tredjedelar av biståndet stanna i Sverige och gå till flyktingmottagning det första året. De var helt oförberedda och planerade enligt gamla siffror, trots att ny information verkar ha funnits. Regeringen hade inte tillräckligt tidigt vare sig agerat eller hanterat de osäkerheter som påverkar biståndsbudgeten. Det bekräftas av Riksrevisionen.

Regeringens brister påverkar biståndets kvalitet och förutsägbarhet. Jag är glad att biståndsministern är här i dag! Biståndsministern gör också utfästelser om avräkningarnas storlek, som inte har någon grund i regeringsbeslut. Det finns inga formella beslut. Det är svårt att följa upp och granska regeringens verksamhet.

Vi har redan i andra ärenden diskuterat den urusla hanteringen av biståndsbudgeten, och KU har kritiserat hanteringen. Det handlar om miljarder som den nuvarande regeringen flyttar runt i budgeten. År 2016 var avräkningarna - de pengar som går till flyktingmottagande första året - 8 miljarder. Först ökade de med 4,1 miljarder i budgeten, och sedan minskade de i höständringsbudgeten med 6,1 miljarder.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att den statliga beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet är låg. Det har den varit sedan 2010. Möjligen ligger en del i utformningen av enprocentsmålet, men osäkerheten har alltså ökat. Regeringen har alltså inte agerat.

Riksrevisionen vill bland annat att regeringen ser över beräkningsmodellen som används för prognos, budgetering och redovisning av asylkostnader första året som en del i biståndet. Enligt budgetlagen ska resultatet av den översynen redovisas för riksdagen.

Herr talman! Utskottet lyfter också upp ett antal transparensfrågor i sitt ställningstagande. Det är också en kritik - eller möjligen en hjälp till regeringen att förbättra sig. Utskottet lyfter upp hur viktigt det är att regeringen ger en samlad redovisning till riksdagen av resultatet av det förbättringsarbete som den säger sig genomföra. Annars kan vi inte fullgöra vår konstitutionella uppgift att granska regeringen och påverka politikens inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Herr talman! Den nuvarande regeringen imponerar inte. Det finns brister i det politiska hantverket. Vi ser det, Riksrevisionen ser det och jag tror också att väljarna ser det.


Anf. 124 Hans Linde (V)

Herr talman! En diskussion om avräkningar blir lätt teknisk. Den fastnar i resonemang om komplicerade beräkningsmodeller och snåriga internationella regelverk. Jag vill därför börja mitt anförande med att höja blicken och förklara varför detta är en viktig debatt för oss vänsterpartister.

Vi vet att bistånd kan göra skillnad. Är biståndet långsiktigt och förutsägbart kan det både förändra liv och rädda liv. Får de som känner fattigdomen och förtrycket i sin vardag sätta dagordningen för biståndet vet vi att vi tillsammans kan förändra världen.

Inte sällan är det små medel som kan göra stor skillnad. För 200 kronor kan en hel skolklass med afghanska flickor och pojkar få pennor och papper. För en hundralapp kan en gravid syrisk kvinna på flykt i Libanon få en hälsokontroll.

Samtidigt har Sverige genom åren tagit 66 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Bara under 2015 fick Dalarna mer bistånd än Bangladesh samtidigt som 5 200 bangladeshiska kvinnor dör varje år i samband med en förlossning.

Isabella Lövin har under sin tid som minister för internationellt utvecklingssamarbete tagit många viktiga initiativ. Jag har haft anledning att både i talarstolen och i andra sammanhang berömma många av initiativen. Men tyvärr överskuggas mycket av det arbete som regeringen har gjort av det faktum att den nuvarande regeringen inte bara slagit svenskt rekord i avräkningar, man har till och med blivit den regering som avräknar mest i hela världen.

Vänsterpartiet försvarar asylrätten. Men flyktingmottagande i Sverige är inte bistånd. Det är inte rimligt att världens fattiga, hungriga och förtryckta ska betala för asylkostnader i Sverige genom uteblivet bistånd. Därför har vi under en rad år krävt att avräkningarna ska minska. Vårt mål är tydligt, nämligen att bistånd ska användas till utvecklingssamarbete och inget annat.

Herr talman! Avräkningarna har inte bara dränerat biståndet på viktiga resurser; de har skapat en stor osäkerhet och minskat förutsägbarheten. I grunden har de försämrat Sveriges möjligheter att bedriva ett långsiktigt bistånd som gör skillnad.

År 2016 visade på de stora problemen med avräkningarna. När höstbudgeten presenterades i september 2015 slog man fast att 8,2 miljarder, 19 procent, av biståndsbudgeten skulle avräknas för flyktingkostnader. Redan när riksdagen skulle fatta beslut om budgeten i december hade verkligheten sprungit ifrån budgetförslaget. Finansministern talade om att så mycket som 60 procent av biståndet skulle avräknas. I vårändringsbudgeten ökade avräkningarna till 12,2 miljarder, det vill säga 28 procent av biståndsbudgeten. Men under sommaren stängdes i stor utsträckning de svenska gränserna, färre sökte asyl i Sverige och i höständringsbudgeten minskades avräkningarna till 5,9 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Ryckigheten och kortsiktigheten fick självklart konsekvenser för många av Sveriges partner runt om i världen. Internationella organisationer fick först besked att Sverige skulle minska sitt stöd och till och med att Sverige skulle bryta ingångna avtal, för att några månader senare få helt nya besked. Jag har själv mött många aktörer runt om i syd som med rätta frågat sig om de kan lita på Sveriges stöd. Sveriges trovärdighet som biståndsaktör har skadats.

Riksrevisionens granskning understryker de stora problemen med avräkningarna och lämnar stora frågetecken om det svenska biståndet. Vad har egentligen avräknats? Kunde avräkningarna ha blivit mindre? Skulle de stora svängningarna i avräkningarna ha kunnat undvikas?

Riksrevisionens viktigaste rekommendation är att regeringen bör göra en översyn av modellen för avräkningar. Det är uppenbart att en sådan översyn behövs. Tyvärr ser vi att regeringen har valt att tillsätta en grupp med tjänstemän från Justitie, Utrikes- och Finansdepartementen för att med ett smalt mandat se över biståndets planeringsförutsättningar. Biståndet förtjänar att tas på större allvar än så!

Utrikesutskottet understryker i dag att vi utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning som beaktar olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna. Jag förutsätter att regeringen lyssnar på riksdagen och nu gör en verklig översyn.

Under utskottets behandling av Riksrevisionens granskning har det kommit flera rapporter som pekar på att regeringen medvetet försökt att maximera avräkningarna och genomfört avräkningar som strider mot de internationella regelverk som fastslagits av OECD:s biståndskommitté Dac.

Regeringen har hävdat att kritiken är felaktig. Men för oss folkvalda, för oss riksdagsledamöter, är det inte möjligt att säga vem som har rätt och vem som har fel i diskussionen eftersom vi saknar grundläggande information och fakta om de svenska avräkningarna.

Vi som sitter i denna kammare i dag kan inte besvara frågan om vad som egentligen har avräknats och hur avräkningarna har beräknats. Varför tar man i år 216 000 kronor från biståndsbudgeten för varje asylsökande som kommer till Sverige, medan man under Göran Perssons tid som statsminister bara tog 55 000 kronor?

Går jag in på Openaid, den webbplats där det svenska biståndet ska redovisas, kan jag läsa att den svenska biståndsorganisationen Diakonia har fått 107 000 kronor för att under fem år motverka spridningen av hiv/aids i Burkina Faso. Och jag kan få ta del av en detaljerad beskrivning av projektet. Men avräkningarna redovisas i en klumpsumma på 8,89 miljarder kronor utan någon information om vad som avräknats.

Runt om i världen talar Sverige varmt om ansvarsutkrävande och transparens. Men här hemma, på hemmaplan, saknas det i grunden möjligheter för riksdagen att granska en budgetpost på över 8 miljarder kronor. Det saknas i grunden möjligheter för oss folkvalda att hålla regeringen ansvarig. Det är inte rimligt.

Ett enigt utrikesutskott markerar i dag vikten av att öka transparensen. Vi skriver i vårt betänkande: "Utskottet vill understryka vikten av att de belopp som redovisas på Openaid är jämförbara mellan olika år och att det framgår hur kostnaderna beräknats."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Jag förutsätter även här att regeringen lyssnar på riksdagen och skyndsamt tar steg för att öka transparensen runt avräkningarna.

Jag är glad att utrikesutskottet har valt att vara tydligt på flera punkter i sitt betänkande. Men det finns också några områden där vi från Vänsterpartiets sida hade önskat att man hade tagit några steg till.

Vänsterpartiet vill att regeringen löpande ska redovisa hur avräkningarna från biståndet för migrationskostnader förhåller sig till biståndets mål, och vi vill att det genomförs en oberoende översyn och granskning av i vilken mån de avräkningar från biståndsbudgeten som genomförts är förenliga med OECD-Dacs riktlinjer.

Därför yrkar jag bifall till reservation 2.


Anf. 125 Robert Halef (KD)

Herr talman! Den 26 augusti år 2016 överlämnade Riksrevisionen sin granskningsrapport Ett förutsägbart bistånd - trots en osäker finansiering. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerat biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Vi kristdemokrater välkomnar den granskning som Riksrevisionen genomfört. Förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet är viktigt för att kunna genomföra ett effektivt bistånd men också för att riksdagen, som har till uppgift att granska regeringens budget, ska kunna fullfölja sitt uppdrag.

I rapporten slår Riksrevisionen fast att den statliga beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg under den granskade perioden. Man konstaterar också att osäkerheten i finansieringsvolymen ökat under perioden men att regeringen inte har agerat för att få till stånd en ökad förutsägbarhet i budgeteringen av biståndet.

Riksrevisionen anser att regeringen bör förbättra sin budgetering och sin planering så att riksdagens och regeringens ambitioner om en långsiktigt förutsägbar svensk biståndsverksamhet kan uppnås.

Herr talman! En viktig förutsättning för att kunna bedriva effektiva biståndsinsatser är att det finns långsiktighet i planeringen för biståndets utförare.

Riksrevisionen pekar på en central aspekt av osäkerheten i biståndsplaneringen. Det är kostnaden för mottagandet av asylsökande i Sverige.

De så kallade avräkningarna för asylkostnader genomförs baserat på riktlinjer från biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD-Dac.

Biståndets koppling till bruttonationalindex och till kostnaderna för asylmottagningen leder till en osäkerhet kring hur mycket medel som finns kvar för biståndsverksamhet för ett visst år. Även om avräkningar för asylmottagning ökat kraftigt med det ökade antalet asylsökande i vårt land, främst under år 2015, är osäkerheten inte ny. Svårigheten att prognostisera antalet asylsökande liksom bni-utvecklingen har länge medfört en svårighet att budgetera för biståndsverksamheten.

Detta är en osäkerhet som ställer höga krav på både Utrikesdepartementet och Sida när det gäller att se till att Sveriges biståndsverksamhet hanteras effektivt och leder till satta mål. Men det ställer också krav på att regeringen budgeterar och redovisar biståndsramen så att de negativa konsekvenserna av osäkerheten begränsas.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse, i vilken den redovisar sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och vilka åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av de rekommendationer som Riksrevisionen framfört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Det är bra att regeringen ser att det finns ett behov av att se över modellen för beräkning av asylkostnader i biståndet och nu har beslutat att se över modellen. Behovet av att se över systemet för avräkningar i stort är något som vi i Kristdemokraterna drivit i vår budgetmotion.

Det är även viktigt att regeringen ser behovet av att i ändringsbudgetarna tydliggöra skälen till ändringar för riksdagen.

En viktig transparensfråga som utskottet lyfter fram i betänkandet är hur kostnaderna för asylsökande beräknas. Utskottet välkomnar att avräkningarna för flyktingkostnader i Sverige redovisas på openaid.se. Men på webbplatsen anges endast att avräkningarna avser kostnader för mottagning av asylsökande från ODA-länder under de första tolv månaderna av deras vistelse i Sverige. Ingen beskrivning ges av vad som ingår i dessa kostnader eller hur dessa beräknas. Utskottet vill understryka vikten av att de belopp som redovisas på Openaid är jämförbara mellan olika år och att det framgår hur kostnaderna beräknats.

Herr talman! Den övergripande kritiken i Riksrevisionens granskningsrapport Ett förutsägbart bistånd - trots en osäker finansiering bekräftar att regeringen inte på ett tillfredsställande sätt har agerat för att hantera de osäkerheter som påverkar biståndsbudgeten. I granskningen kritiseras de stora ändringsbudgetar under budgetåret som hindrat en långsiktig planering av biståndsinsatser. Det är också mycket svårt att följa hur dessa kostnader har beräknats.

Kristdemokraterna anser det nödvändigt att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en redogörelse för hur stora ändringsbudgetar ska kunna undvikas framöver och hur transparensen ska kunna öka.

Herr talman! Det svenska utvecklingssamarbetet har i dag ett starkt stöd hos den svenska befolkningen, och den svenska biståndsviljan är fortsatt hög. Men stora förändringar av biståndsbudgeten kan skapa osäkerhet om vad enprocentsmålet egentligen innebär och i förlängningen också skada allmänhetens förtroende för det svenska utvecklingssamarbetet.

Kristdemokraterna vill se tydlighet och ordning och reda i biståndet och att det sker en noggrann granskning och uppföljning av svenskt bistånd.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

(Applåder)

(forts. § 14)


Anf. 126 Maria Andersson Willner (S)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av förutsägbarhet och långsiktighet i biståndet.

Utvecklingsbistånd är en investering, en investering i bland annat jobb, utbildning, sjukvård och miljö - till största delen i andra delar av världen.

För att vara maximalt effektiv måste en investering vara förutsägbar och långsiktig. Ett hus bygger man inte på lösan sand. Man har tänkt igenom hur många rum som behövs, läget och vad det kommer att kosta. Det finns en ritning och en plan.

Förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet är viktigt, såväl för att säkra effektiviteten i insatserna som för att öka riksdagens möjlighet att granska regeringens budget som helhet och påverka politikens inriktning.

Det är bra att Riksrevisionen har granskat planering och förutsägbarhet inom biståndsverksamheten. Goda planeringsmöjligheter är en förutsättning för biståndseffektivitet, vilket utgör en grundläggande princip i det svenska utvecklingssamarbetet.

Regeringen har redan vidtagit viktiga åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning för att uppnå en ökad förutsägbarhet i biståndet. Detta är mycket välkommet. Det gör investeringen och kalkylen mer trovärdiga.

Regeringen har till exempel redan påbörjat ett arbete med en översyn av den modell som används för prognos, budgetering och redovisning av asylkostnader inom biståndet. Från utskottets sida instämmer vi i att det finns ett behov av att se över modellen och dess påverkan på biståndsverksamhetens finansiering i syfte att skapa bättre planeringsförutsättningar inom biståndet.

Regeringens användning av ändringsbudgetar är ett transparent sätt att anpassa kalkylen efter omvärldsförändringarna, och underlaget i budgetarna kommer att utvecklas ytterligare för att riksdagen ska få bättre information om skälen till förändringarna och om konsekvenserna.

Både Sida och UD har ett pågående arbete för att utveckla arbetssätt och analyser för att uppnå bättre beredskap att hantera förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Vi ser fram emot att få en samlad redogörelse av regeringen om det förbättringsarbete som pågår.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 127 Hans Linde (V)

Fru ålderspresident! Min fråga till Maria Andersson Willner är om hon och Socialdemokraterna i dag med 100 procents säkerhet kan säga att de avräkningar som i dag genomförs är förenliga med de internationella regelverk som är fastslagna av OECD:s biståndskommitté Dac. Jag ställer denna fråga eftersom det under de senaste månaderna har förekommit en rad uppgifter från olika håll, bland annat från biståndsnätverket Concord, om att vissa av de avräkningar som görs inte är överensstämmande med internationella regelverk.

Precis som jag sa i mitt anförande har jag som riksdagsledamot väldigt svårt att avgöra vad som egentligen gäller, för transparensen är så bristfällig. Det är i dag helt omöjligt för mig som folkvald riksdagsledamot att tydligt se vad det är som är avräknat och hur avräkningen har beräknats.

Kanske Maria Andersson Willner, som tillhör ett av regeringspartierna, sitter på mer information än vad jag gör som företrädare för ett oppositionsparti. Därför skulle det vara intressant att höra om Maria Andersson Willner i dag kan garantera Sveriges riksdag att de avräkningar som i dag genomförs är förenliga med OECD-Dacs regelverk.


Anf. 128 Maria Andersson Willner (S)

Fru ålderspresident! Tack, Hans Linde, för frågan! Jag är väldigt glad över att Concord har utkommit med denna rapport. Den visar också att transparensen ökar med den här regeringen. Från Concords sida säger man att rapporten skulle ha varit omöjlig att skriva under den förra regeringen eftersom det är så svårt att ta sig in i de här siffrorna.

Jag har all anledning att tro på regeringen när man säger att de avskrivningar som görs är Dacfähiga. Det är upp till regeringen att bedöma detta. De granskningar som har gjorts av detta i efterhand visar också att det som vi har rapporterat som Dacfähigt också har varit Dacfähigt.


Anf. 129 Hans Linde (V)

Fru ålderspresident! Maria Andersson Willner säger att hon har all anledning att lita på regeringen. Det är möjligt att vi alla har all anledning att lita på regeringen, men jag tolkar svaret som att hon precis som jag inte på egen hand har kunnat säkerställa att de avräkningar som görs är förenliga med internationella regelverk.

Visst har transparensen ökat, och insynen i avräkningarna har ökat, men fortfarande är det väldigt svårt, om inte omöjligt, för oss som folkvalda riksdagsledamöter att på allvar kräva ut ansvar och granska denna budgetpost, som nu ligger på drygt 8 miljarder kronor.

Vi är flera som i behandlingen av betänkandet har tagit upp att det behöver göras en oberoende översyn för att säkerställa att avräkningarna är förenliga med Dacs regelverk. Från regeringen har vi hört att den översyn som de nu jobbar med över huvud taget inte kommer att titta på Dacregelverket, för man utgår från att de avräkningar som redan genomförs är förenliga med Dac. Tyvärr har en bred majoritet i utskottet avstyrkt de förslag som kommit från både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna om en oberoende översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Jag vill ändå fråga Maria Andersson Willner: Om ni nu är så säkra på att de avräkningar som genomförs är förenliga med Dacs regelverk, varför är ni då inte beredda att öppna för en oberoende granskning och översyn? Varför säger ni nej till de förslag som har förts fram från flera partier, både från vänster och från höger, i den här diskussionen?


Anf. 130 Maria Andersson Willner (S)

Fru ålderspresident! Tack för frågan, Hans Linde! Jag är övertygad om att statsrådet i sitt inlägg kommer att återkomma till de här frågorna.

Vi har ett regelverk som regeringen har att tolka när det gäller avräkningar i enlighet med Dac. Vi ska vara väldigt noga med att de avräkningar som görs är Dacfähiga, och det är vi också. Vi är en stor biståndsgivare, och vi har ögonen på oss. Det finns all anledning för oss att vara väldigt noga med detta.

I den översyn av modellen som görs kommer det att bli mer transparent. Det underlättar för riksdagen att granska. Precis som Hans Linde påpekar har vi från utskottets sida understrukit vikten av transparens när det gäller biståndsramen och vad som ingår i avräkningarna. Jag ser fram emot det arbete som regeringen gör på området och att det kommer att leda till att vi från riksdagens sida har bättre möjligheter att granska.


Anf. 131 Pernilla Stålhammar (MP)

Fru ålderspresident! Ett levande och bärkraftigt samhälle tar tid och möda att bygga upp, men det kan raseras inom loppet av ett par veckor, på en enda makthavares enväldiga initiativ. Jag tänker på städer som Kabul, Mogadishu, Mosul och Aleppo. För oss här inne i dag är de förknippade med ojämförlig misär och tragedi, otrygghet, ovisshet, förtvivlan, fruktan och flykt.

För många av deras gamla invånare hägrar kanske ännu minnen från tiden då handeln blomstrade och skolorna var fyllda av elever - flickor och pojkar. Det var en plats där barn kunde leka på gatan utan att frukta för sitt liv. Det är i dessa svåra, för att inte säga nästan omöjliga, miljöer som våra svenska biståndspengar och biståndsarbetare gör skillnad. De gör skillnad i människors vardag och människors liv varje dag.

Jag vill passa på att använda det här tillfället till att tacka alla er som har bidragit till att skapa ett svenskt utvecklingssamarbete i världsklass. Vi utmärker oss internationellt genom att hålla högsta kvalitet och att mäkta med att göra sådant som även länder med större resurser inte klarar av.

Vi såg det exempelvis i Liberia och Sierra Leone under ebolakrisen. Då var det läkare och sjuksystrar, personal på MSB och inte minst vår ojämförlige Hans Rosling som visade att man med mod, tålamod, viljestyrka och en stor organisationsförmåga kunde bidra till att förhindra en betydligt större katastrof.

Vår fantastiska personal på biståndsmyndigheten Sida har i över ett halvt sekel fört utvecklingen i världen framåt med nya, fräscha och innovativa idéer men också med beprövade och kvalitetssäkrade metoder.

När det gäller allt detta har vi som ett av få länder i världen en bred och blocköverskridande samsyn om enprocentsmålet och kan därför skapa förutsättningar för ett stort mått av såväl långsiktighet som förutsägbarhet. Vi har alla här inne en anledning att känna stor stolthet över vårt svenska utvecklingssamarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Fru ålderspresident! Riksrevisionens rapport om detta är därför viktig och välkommen, inte minst för att vi också fortsättningsvis ska kunna känna oss trygga och säkra med att kvaliteten och transparensen i det svenska utvecklingssamarbetet är hög. Ska Sverige kunna fortsätta att vara en ledande aktör inom utvecklingssamarbetet måste också skattebetalarna känna att pengarna gör nytta och skillnad. Och för att de ska kunna göra det krävs det framförhållning, tydlighet och transparens. Riksrevisionen pekar på ett antal åtgärder som regeringen har behövt vidta för att säkerställa detta.

Exempelvis är det bra att regeringen nu ser över modellen för avräkningarna och redan har ökat transparensen när det gäller att redovisa hur avräkningarna görs. Här har det sedan den nuvarande modellen infördes under den förra regeringen varit svårt att se och förstå hur pengarna har använts och redovisats. Här har regeringen redan tagit flera steg mot en ökad transparens, och man kommer att ta ytterligare sådana.

Det är också värt att notera att regeringens satsningar på informationsinsatser för biståndet också innebär att fler kan ta del av vad utvecklingssamarbetet faktiskt gör och bidrar till i världen.

Jag tackar för regeringens svar och yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 132 Kerstin Lundgren (C)

Fru ålderspresident! Det är en viktig granskning som Riksrevisionen har gjort, och från utrikesutskottets sida är vi tydliga med att vi tycker att det är viktigt att Riksrevisionen granskar hur biståndet används.

Som har framgått tidigare är vi överens om en biståndsnivå på 1 procent av bni. Men vi är också relativt brett överens om att avräkningar ska kunna göras från biståndet.

Så har det inte alltid varit. Om vi hade haft denna debatt för, låt oss säga, tre år sedan, våren 2014, hade vi kunnat höra hur representanter för inte bara Vänsterpartiet utan också Miljöpartiet tydligt kritiserat detta och sagt att alla avräkningar skulle upphöra och att detta bör skötas på annat sätt.

Men även här har man nu kunnat skönja en bredare samsyn i debatten. Detta inkluderar till och med Vänsterpartiet, även om det kanske inte låter så när man lyssnar på Hans Linde i det här samtalet.

Från Centerpartiets sida konstaterar vi att både den nuvarande och den tidigare regeringen har ägnat sig åt avräkningar. Det har varit ett bekymmer. Jag har själv under årens lopp brottats med dessa frågor. Jag har till och med försökt att i Paris, i samband med Dacmöten, ta diskussionerna om hur den här hanteringen egentligen ska gå till.

Vi tycker att det är viktigt att Riksrevisionen nu har markerat att beredskap måste skapas för att hantera förändringar i UD:s anslagsdel och att Sida måste utveckla sin beredskap för förändringar.

Vi har sett en mycket besvärande historia. Hösten 2015 fick vi se hur biståndsbudgeten blev ett dragspel som gick än hit, än dit i den diskussion som vi fick uppleva. Det summerades sedan ihop, inte till den enprocentsnivå som vi har varit överens om, utan till 1,4 procent, vilket redovisades till Dac. Asylkostnaderna hade ökat, och därför blev det helt plötsligt 1,4 procent av bni som redovisades som svenskt bistånd. Hur en sådan redovisning ska betraktas är naturligtvis en fråga man kan ställa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Budgeten för 2016 har varit en skakig resa, eftersom vi sent omsider fick besked om hur man skulle räkna. Det har både ökat och minskat.

Från Centerpartiets sida tycker vi att det är viktigt att följa OECD:s riktlinjer. Vi välkomnar en översyn av dessa riktlinjer och det arbete som pågår i Dac för att försöka att komma fram med ett tydligare regelverk. Vi hoppas att detta kan göras och att det kan göras på ett sätt som vi får möjlighet att följa upp.

Från utrikesutskottets sida har vi i år, i den här behandlingen, försökt att få ett djupare seende. Vi har granskat olika uppgifter, både från medier och från organisationslivet. Jag kan instämma i det som har sagts av andra: När utskottet lämnade detta betänkande var vi många som kände att frågetecken kvarstod och att vi inte kunde se någon tydlighet i hur avräkningar beräknas.

Detta är som sagt inte någon liten post i dag, om man till exempel tittar på openaid.se.

Vi i Centerpartiet har sagt ja till att göra avräkningar, men vi vill att de ska vara möjliga att följa upp, så att vi får tydlighet och transparens också i denna del.

När avräkningarna var mindre sågs bilden kanske lite mer från sidan, men när avräkningarna är så stora som de är nu är det viktigt att vi skapar transparens. Till exempel skriver vi om transparensgaranti på openaid.se. När man läser vad som står där - när man följer de olika områdena och ser tydligheten - märker man att det finns strategier för alla områden utom just detta, vilket man ju kan fundera på. Här finns ingen strategi. Här finns ingenting så tydligt att följa upp.

Ändå står det tydligt att vi ska ha största möjliga insyn i biståndet, vilket jag tror att vi är överens om. Det är viktigt att våra skattebetalare vet hur biståndspengarna används, och det är även viktigt för våra partner att kunna följa hur vårt utvecklingsbistånd ser ut och hur det utvecklas.

Jag hoppas därför att vi får en samlad redovisning från regeringen. Jag hoppas också att vi den här gången får en redovisning som är möjlig för riksdagen att följa upp och granska, för det är vår roll.

Vi tackar naturligtvis Riksrevisionen för biståndet i detta arbete, men vi hoppas också att regeringen är beredd att återkomma och att göra mer.


Anf. 133 Birgitta Ohlsson (L)

Fru ålderspresident! I dag ska vi diskutera Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet.

Jag tycker att man kan medge att det finns många svåra och snåriga avvägningar, men öppenhet och transparens måste ändå vara en ledstjärna här. Alliansens princip när vi byggde upp openaid.se under våra åtta år i regeringsställning måste kunna tillämpas på alla politiska fält. Jag instämmer med er som tidigare i debatten har lyft fram att hanteringen av avräkningar för flyktingkostnader måste vara lika öppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Jag vill inledningsvis säga att det i en tid då land efter land drar ned på sitt bistånd är av yttersta vikt att värna solidariteten, vårda värderingarna och vakta enprocentsmålet i biståndet.

En av världens största biståndsgivare, USA, väljer att radikalt dra ned på stödet till kvinnors hälsa. Regering efter regering i Europa minskar sitt stöd till människor som lever i stängda diktaturer. FN fick under den värsta krisen för världens flyktingar mindre än 35 procent av behoven täckta.

I en sådan tid prövas solidariteten. Då visas att enprocentsmålet, som ger ett konkret uttryck för vår solidaritet, inte har tjänat ut utan behövs mer än någonsin. Det här säger jag som liberal och därmed som företrädare för ett av de partier som var de första att förespråka detta mål för många decennier sedan.

Men politik är inte bara att vilja - det är också att välja. Vi måste prioritera och ha ett generöst men värderingsstyrt bistånd.

Under alliansåren antogs en biståndspolitisk plattform. Den ställde mycket större krav på resultat, transparens och utvärdering än vad vi sett tidigare inom biståndspolitiken. Det var i mångt och mycket nödvändigt. Särskilt i en kris för världens flyktingar och när demokratin går bakåt är det viktigt att vi inom biståndspolitiken prioriterar de projekt som ger människor mer frihet.

Denna plattform vill regeringen nu riva upp och ersätta med ett slags policyramverk. Det här kommer vi att debattera i denna kammare längre fram under våren.

Men det har inte varit riktigt tydligt vad regeringen egentligen prioriterar. Vi liberaler tycker att skattebetalarna måste få veta vad pengarna går till och om de gör nytta.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på flera brister vad gäller möjligheten till uppföljning och förutsägbarhet. Riksrevisionen vill att regeringen förbättrar sin budgetering och planering, så att våra ambitioner om en långsiktigt förutsägbar svensk biståndsverksamhet kan nås. Från Liberalernas sida vill vi understryka vikten av att den här kritiken tas på största allvar.

Författarinnan Sylvia Plath skrev en gång: Om du inte förväntar dig någonting från någon kan du heller aldrig bli besviken. Så ju lägre förväntningar vi har på god utveckling i en del länder som vi samarbetar med, desto mindre besvikelse. Men lägger vi som demokrater den demokratiska ribban för lågt för länder som saknar exempelvis fri- och rättigheter kommer vi också att svika deras befolkningar. Därför är det självklart när vi diskuterar öppenhet, transparens och effektivitet att vi givarländer inte ska skriva mottagarna på näsan. Varje människa ska själv kunna besluta om sin framtid. Men varje demokratiskt land måste då också fatta beslut om hur man vill leda ett land.

Vi måste då kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. I många av de länder som vi ger bistånd till saknas ett fullgott demokratiskt styrelseskick. I många fall är inte regimen i sådana länder ute efter folkets bästa utan sitt eget bästa. Då är det rimligt att vi ställer skarpare krav än de som riktas i dag.

Vi har ett ansvar för att de svenska skattepengar vi skickar gör verklig nytta för folk som lever i länder med diktatur. Därför är det otroligt självklart för oss liberaler att fortsätta ställa hårda krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

De länder vi ger till kan inte kränka sina medborgare utan att vi reagerar skarpt. Ska de ha ett svenskt bistånd ska de också respektera demokratiska principer och tillåta sin befolkning att blomstra.

I den fattigare delen av världen är bristen på reformer oftare ett större problem än bristen på resurser. Detta är ett problem som inte går att betala bort. Det är de lagstiftande församlingarna i dessa länder som själva måste agera för att städa bort korruption och liberalisera ekonomier.

För att styra länder som går åt rätt håll måste stater som genomför demokratiska reformer, främjar mänskliga rättigheter, jämställdhet och öppenhet och minskar korruption kunna belönas för detta.

Biståndet måste också förnyas. En sak som kommer upp i Riksrevisionens rapport, och som vi har debatterat mycket under åren i riksdagens utrikesutskott, är de reformer som har skett av Dac-kriterierna. Där vill jag som liberal säga att vi fortsatt måste vara mycket tydligare med att man inte ska kunna använda biståndspengar till olika militära aktiviteter. Det är en väldigt tydlig och viktig gräns som vi ska hålla fast vid. Men det är positivt att det nu enligt Dac-kriterierna är möjligt att använda biståndsmedel för exempelvis förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Här tror jag att Sverige skulle kunna använda ett land som Tunisien - det enda goda exempel som vi har från den arabiska våren - och se till att det blir ett pilotprojekt som kan appliceras på andra länder. Det är en demokrati som är ung och ny men som också kämpar otroligt mycket mot våldsbejakande islamistiska extremister. Det är det land som faktiskt har flest spioner som har anslutit sig till Daish. Den kopplingen är det också väldigt viktigt att vi tar upp. Det har vi i vår budgetmotion budgeterat för i biståndet.

Sverige är ett medelstort land i EU och ett litet land i FN, men vi kan och måste göra skillnad. Då måste vi också driva frågor som är politiskt känsliga. I dagens läge, när demokratin backar för elfte året i rad, handlar det om en ren överlevnadsstrategi att transparent och öppet stödja de goda krafter som går i rätt riktning.

I detta anförande instämde Nina Lundström (L).


Anf. 134 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru ålderspresident, ärade ledamöter! Vi lever i en tid av stora globala utmaningar. Kriget i Syrien är nu inne på sitt sjunde år. Det har orsakat ett ohyggligt lidande och utbredd hopplöshet för miljoner människor. Men krig och konflikter pågår samtidigt på en rad andra håll i världen, mindre i mediestrålkastarljuset men likväl en katastrof för miljoner människor.

Det finns ingenting som förstör möjligheterna för utveckling så mycket som krig och konflikter. Krig slår sönder stater, samhällen, skolor, sjukhus, vägar och broar. Men de slår också mot det mest grundläggande vi har, och det är tilliten till varandra, tilliten till de mänskliga relationerna.

Totalt befinner sig nu över 65 miljoner människor på flykt, varav hälften är barn. De humanitära behoven i världen har vuxit explosionsartat de senaste åren. 130 miljoner människor är nu i behov av humanitär hjälp för att klara sig.

Det är bakgrunden till att Sverige under 2015 tog emot över 160 000 människor som sökte sin tillflykt till vårt land. Jag är oerhört stolt över den humanitära insats som Sverige har genomfört, och fortfarande genomför, i denna globalt mycket svåra situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Jag är stolt över att Sverige är världens sjunde största humanitära givare i absoluta tal, och vi är den allra största kärnstödsgivaren till UNHCR. Vi har tagit ett enormt ansvar för att ta emot människor på flykt undan krig när stora delar av Europa svek. Det är en bakgrund som jag tror är viktig att ha med sig i dagens viktiga debatt. Vi lever i en exceptionell tid då Sverige har tagit ett exceptionellt stort ansvar.

Fru ålderspresident! Det finns ett starkt stöd för biståndet från svenska skattebetalare. Det är oerhört positivt. Men skattebetalarna förväntar sig också transparens, förutsägbarhet och långsiktighet i planeringen och kvalitet i biståndet. Det är självklart. Det är ju en av grundförutsättningarna för att biståndet ska fungera på ett effektivt sätt. Därför välkomnar jag Riksrevisionens granskning av biståndsverksamheten och om biståndet planeras på ett långsiktigt och förutsägbart sätt. Den utgör ett viktigt underlag för regeringens arbete med att fortsätta att effektivisera biståndet.

Riksrevisionen föreslår att hela modellen för att räkna ut avräkningarna ses över, och regeringen instämmer i detta behov. Vi har därför inlett just en sådan översyn. Det pågår nu ett arbete i Regeringskansliet med att se över modellen i förhållande till de biståndspolitiska målen och det finanspolitiska ramverket. Arbetet kommer att avslutas under 2017 och redovisas i en kommande budgetproposition.

I enlighet med utrikesutskottets betänkande kommer regeringen att överväga olika alternativa modeller. Samtidigt kommer vi att förhålla oss till OECD-Dacs pågående arbete med att förtydliga riktlinjerna för rapportering av asylkostnader i givarlandet.

En grundläggande utmaning i detta arbete är att asylkostnaderna ska rapporteras in varje år till OECD-Dac, samtidigt som de faktiska kostnaderna för asylmottagandet blir kända först långt senare, ibland många år senare. Det gör att vi, liksom andra länder, måste använda någon form av modell för att göra beräkningen. Därför är det viktigt att ha realistiska förväntningar på hur mycket en modell kan motsvara de exakta kostnaderna enskilda år.

En annan central fråga i sammanhanget är transparens. Regeringen har förbättrat transparensen i redovisningen av asylkostnader. I höständringsbudgeten för 2016 angav vi tydligt hur medel som återfördes till biståndet skulle användas inom Sidas och UD:s verksamheter. I budgetpropositionen för 2017 utökades redovisningen av asylkostnaderna. Bland annat förklaras varför avräknade kostnader i budgetpropositionen 2015 skilde sig från det faktiska utfallet som rapporterades in till OECD-Dac.

Regeringen ser nu också över på vilket sätt redovisningen kan förbättras i årsredovisningen för staten. Regeringen kommer att överväga ytterligare åtgärder för att öka transparensen och därmed också förståelsen för avräkningsmodellen. Exempelvis kan övervägas hur biståndsplattformen openaid.se skulle kunna användas för att fortsätta öka insynen i det svenska biståndet.

Riksrevisionen konstaterar att UD och Sida har inlett ett arbete, främst under 2015, som på sikt har goda förutsättningar att öka långsiktigheten och förutsägbarheten. Det är positivt att detta uppmärksammas av Riksrevisionen. Jag vill passa på att nämna att detta förbättringsarbete kommer att fortsätta under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Fru ålderspresident! Biståndet behövs mer än någonsin. Därför presenterade regeringen före jul ett nytt policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd som utgår från de stora förändringar vi ser i vår omvärld och som är anpassat till den nya globala utvecklingsagendan. Sverige ska ligga i framkant och driva på i det internationella arbetet för ett effektivt och hållbart bistånd som skapar förutsättningar för människor att resa sig ur fattigdom och förtryck.

Jag är stolt över att Sverige står upp för biståndets effektivitet och integritet i en tid då många givarländer driver på för att bredda definitionen av bistånd så att resurserna kan användas mer i givarländernas egenintresse än för att hjälpa människor att resa sig ur fattigdom.

Jag är också glad för det breda engagemang som finns i kammaren för Sveriges utvecklingssamarbete. Jag konstaterar att alla partier utom två står bakom att vi ska ha 1 procent av bni i bistånd.

Vi har också en bred samsyn i grundläggande frågor om biståndets effektivitet. Det är tyvärr inte fallet i många av de andra europeiska länderna.

(Applåder)


Anf. 135 Hans Linde (V)

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för att hon är här i dag och deltar i diskussionen.

Jag är lite förvånad över att det bara var jag som tog replik. För utskottet borde detta vara en av de viktigaste debatterna vi har, den om hur vi skapar ett förutsägbart och därigenom också ett effektivt bistånd. Jag är förvånad över hur lojt det är från delar av utskottet och över att vissa av de partier som brukar beskriva sig som biståndsvänliga inte ens har bemödat sig att skriva en motion och än mindre en reservation eller ett särskilt yttrande.

Det betyder dock inte att Vänsterpartiet saknar frågeställningar som vi vill lyfta upp i denna diskussion.

Jag välkomnar beskedet från Isabella Lövin om att regeringen ska göra en översyn. Nu fick vi ett lite annat besked än vad vi fick i utskottet tidigare. Då beskrev Isabella Lövin det som en tjänstemannaprocess där man bara skulle titta på planeringsförutsättningarna för biståndet. Jag tolkar dagens besked som att regeringen verkligen har lyssnat på utskottet, och det välkomnar jag. Jag ser fram emot att regeringen kommer att presentera en heltäckande översyn av den svenska avräkningsmodellen.

Jag och Isabella Lövin har haft många diskussioner om den svenska avräkningen genom åren. Isabella Lövin har gång på gång upprepat att de svenska avräkningarna är förenliga med Dacs internationella regelverk - precis som hennes föregångare också har sagt.

Jag har inte haft någon anledning att ifrågasätta detta, men nu har det kommit flera rapporter som ifrågasätter om de svenska avräkningarna verkligen är förenliga med Dacs regelverk.

Concord säger att minst 20 procent av biståndsavräkningarna går till administrativa kostnader och ifrågasätter om det är förenligt med Dacs regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

Det ifrågasätts om regeringen verkligen lever upp till det regelverk som säger att man bara får avräkna kostnader för en asylsökande första året, eftersom vi ser att man avräknar kostnader för flyktingbarn som kom 2015 i både 2016 och 2017 års budget.

Kan Isabella Lövin i dag i denna kammare garantera oss i utskottet att de svenska avräkningarna till sista kronan är förenliga med Dacs regelverk?


Anf. 136 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru ålderspresident! Jag tackar Hans Linde för engagemanget och frågan. Det här är mycket viktiga frågor.

Vi har redovisat till Dac hur vi beräknar avräkningarna, och Dac har inte haft några synpunkter på det.

Många medlemsländer har väldigt olika modeller för hur man beräknar flyktingkostnader. Sverige är inte, som Hans Linde sa tidigare, det land som tar ut de största schablonkostnaderna för flyktingar. Nio länder har en högre kostnad, bland andra Italien, Danmark och Holland.

Det är viktigt att det som ska räknas av är Dacfähigt, och de uppgifter och reaktioner som vi har fått från Dac ger ingen annan indikation.

Dac arbetar nu för en större harmonisering i hur länderna rapporterar, så att det ska bli en ökad transparens. Detta arbete, som Sverige är delaktigt i, kommer att vara värdefullt och nyttigt för att komma vidare i diskussionen. Arbetet handlar inte om att vi ska ha likadana modeller i alla länder utan om att vi ska redovisa på ett öppet och transparent sätt så att det går att noggrant uttyda hur olika länder agerar. Det är viktigt.

Apropå ryckigheten i biståndet vill jag säga att det inte bara var biståndet som påverkades när 163 000 människor kom till Sverige 2015, utan det var en stor påverkan på hela vårt samhälle och på många utgiftsområden. Vi har ändå hanterat detta väl med vårt påbörjade arbete, tycker Riksrevisionen.


Anf. 137 Hans Linde (V)

Fru ålderspresident! När jag sa i mitt anförande att Sverige tyvärr ligger i topp i världen när det gäller avräkningar syftade jag på hur stor andel av biståndsbudgeten som går till avräkning för flyktingkostnader, och här är Sverige tyvärr världsledande i dag.

Det förekommer olika uppgifter om vad Dac egentligen säger om de svenska avräkningarna. Precis som Isabella Lövin säger har Dac inte haft några synpunkter på vad Sverige har rapporterat in, vilket har tolkats som ett godkännande.

Vänsterpartiet valde att mejla till Dacs sekretariat och fråga hur man ser på de svenska avräkningarna. Svaret vi fick var, fritt översatt av mig från engelska: På basis av de existerande regelverken har Dacs sekretariat inga starka argument för att vare sig godkänna eller inte godkänna de modeller som medlemsstaterna i dag använder sig av. Med andra ord: Dac har inte tagit ställning till den svenska modellen för avräkningar.

Det går inte att luta sig mot detta. Vi behöver ha en tydlig genomlysning.

Det är synd att både utskottet och regeringen har avvisat tanken på att göra en oberoende översyn av de svenska avräkningarna för att garantera att de är förenliga med Dacs regelverk. Bedömer man att alla avräkningar är förenliga med regelverken skulle man inte ha något att dölja eller oroa sig över i en oberoende översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsäg-barhet och långsiktig-het inom biståndet

När det gäller openaid.se vill utskottet se en tydligare redovisning där av avräkningarna för flyktingmottagandet. I dag redovisas det i en klumpsumma utan någon som helst information om vad som avräknas och hur det har beräknats.

Vad tänker regeringen göra utifrån utrikesutskottets tydliga medskick? På vilket sätt kommer man att ta tag i openaid.se för att tydligare och mer transparent redovisa flyktingavräkningarna där?


Anf. 138 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru ålderspresident! Att Sverige är världsledande när det gäller ett effektivt och kvalitativt bistånd gav OECD-Dac oss ett kvitto på i sin senaste utvärdering. Här har vi stigit i alla de parametrar där man tidigare gav kritik.

Vi är också ett av få länder i världen som har ett bistånd som överstiger 0,7 procent av vår bni. Jag har mottagit mycket respekt under mina korta tid som biståndsminister för det högkvalitativa arbete vi gör. Trots att vi gjorde stora avräkningar drabbade det inte pågående verksamhet under den exceptionella situationen 2015. Vi lyckades undvika att bryta ingångna avtal eller pågående verksamhet tack vare att vi kunde planera med hjälp av bland andra Sida.

Vad gäller dygnskostnader för flyktingar finns det beskrivet i budgetpropositionen hur det är beräknat. Under utgiftsområde 8 finns en noggrann redogörelse för vilken andel som går till olika delar av utgifterna, såsom dagersättning, skola, sjukvård och boende för ensamkommande. Här finns en tydlig redovisning av hur dessa kostnader fördelar sig inom utgiftsområde 8.

Exakt hur detta kommer att kunna bli tydligare också på openaid.se är det för tidigt att gå in på.

Nu ser vi över planeringsförutsättningarna och modellen, och vi diskuterar givetvis hur detta ska bli så bra som möjligt så att vi får ett långsiktigt och effektivt bistånd och bra planeringsförutsättningar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 mars.)

Beslut

Planeringen av biståndsarbetet har granskats (UU8)

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna. Skrivelse 2016/17:64 läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.