Regional tillväxtpolitik

Fru talman! I dag har vi en debatt om regional tillväxt som sker i ljuset av och samtidigt med den allvarliga coronakrisen vi har i Sverige och i världen.

Vi är alla påverkade på olika sätt. Vissa är sjuka, andra har blivit permitterade och ytterligare andra sitter i egen karantän hemma för att inte smitta eller smittas. Personalen i den svenska vården gör ett fantastiskt arbete i detta läge som ska uppmuntras och uppskattas på alla sätt.

Sedan kommer det, fru talman, en tid längre fram när vi på något sätt är igenom coronakrisen. Det som måste ske nu är naturligtvis först och främst åtgärder inom smittspridning och vård. Parallellt tror vi i Moderaterna att det också krävs kraftfulla, stora och riktade stöd till företag och jobb. Det gäller oavsett om man befinner sig i en storstad, i mindre orter eller på svensk gles- och landsbygd.

I spåren av corona drabbas företag och företagare runt om i landet stenhårt. Folk köper kanske inte kläder och skor på det sätt som vi annars gör. Handlare kan drabbas. Vissa kan få ökad omsättning, medan det är ett stort slag för andra. Och på varje ort, i varje stad och i varje samhälle i Sverige finns vanligen butiker, affärsgator eller gallerior som är oerhört drabbade i det läge vi befinner oss i just nu.

Regional tillväxtpolitik

Krisåtgärder för företag och jobb måste komma nu, fru talman. Sådana åtgärder är helt avgörande för såväl stad och landsbygd som de mindre orterna i Sverige. Människor ska kunna leva, bo, arbeta och verka i hela landet både nu och i framtiden. För oss är det därför helt centralt att Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara i hela landet och att människor och företag ges möjligheter att växa och utvecklas oavsett var i Sverige man än bor och verkar.

Vi står bakom att man har ett fortsatt och förstärkt stöd till små butiker i sårbara och utsatta glesbygder i Sverige. Vi tycker att man kan utveckla det här driftstödet och titta på vilka faktorer som ligger till grund när man fördelar pengar och att man tar hänsyn till kostnader som är kopplade till driften av butikerna för att det ska komma fler till del.

Vi menar också att handlare runt om i landet - lanthandlare som ofta är en centralpunkt, en knutpunkt - ska kunna ha fler ben att stå på. Det är viktigt att man, som man ofta redan är i dag, är ombud för apoteket eller Systembolaget och att det här kommer fler butiker till del, för det är ofta en nyckelpunkt och en knutpunkt för att hela landet ska kunna leva. Det kan vara butiken, och det kan vara bensinstationen. Och när det gäller detta behöver mer göras.

Fru talman! Trycket har ökat inom handeln den sista tiden. Vissa handlar mer, och vissa hamstrar produkter. Alla delar av vårt samhälle påverkas av det som pågår just nu. Jag tror att coronakrisen även kommer att påverka den regionala tillväxten på olika sätt. Bara för att ta några exempel har vi en omfattande bär- och fruktverksamhet i Sverige som länge har burits fram av att personal har kommit inflygande till Sverige från andra länder och varit med och gjort ett viktigt arbete. Nu står vi inför en stundande sommarsäsong när det rimligen kommer att vara om inte omöjligt så i alla fall mycket svårare att klara personalförsörjningen för en viktig näring runt om i landet.

En annan sak är tillgängligheten till internet och uppkoppling. Många företag och människor vill ha det, och man ska ha det i alla delar av landet. Tidigare har man haft mycket stöd på rimlig grund från stat och EU för att det ska finnas och fungera. Detta har på olika sätt satts på prov, men nyttan och möjligheterna har också påvisats. Skolor i dag har av faktiska och praktiska skäl tvingats till att ha distansundervisning, e-undervisning, och testa den typen av instrument som man tidigare har talat om. Vi kan se hur detta längre fram skulle kunna utvecklas och ge helt andra möjligheter. Man skulle kunna ha undervisning på distans och ha kvar skolor på avlägsna ställen som man annars inte hade kunnat ha.

Jag tror att vi längre fram kommer att se samma utveckling efter att många av oss i det här allvarliga läget mycket mer än tidigare har nyttjat de distansmöjligheter som finns med telefonkonferenser och videokonferenser. Naturligtvis är det mänskliga mötet, att åka på konferensen i Stockholm eller mässan i Göteborg, jätteviktigt också i framtiden, men det här visar ändå att vi kanske kan öva upp en förmåga att ta vara på de faktiska möjligheter som finns med digitaliseringen. Det stärker också den regionala tillväxten och möjligheterna att leva.

En annan allvarlig aspekt är naturligtvis kopplad till transporterna. Jag tror att vi längre fram har en diskussion att komma tillbaka till om hur vi på olika sätt kan säkra transporterna i Sverige. Transporter är ju som ett blodomlopp i ekonomin, och detta påverkas naturligtvis av en allvarlig kris. Vi måste se allvaret i det här när tågen går tomma, långväga busstrafik inte rullar som den brukar och flygbolag är hotade. En del bolag kan gå under. Vi behöver ta en diskussion senare om hur det här ska fungera. Företag i alla delar av landet ska kunna räkna med välfungerande transporter både för godsen och för oss som människor.

Den här krisen kommer att följa oss under lång tid. Jag tror att det viktigaste nu, också inom ramen för en diskussion om regional tillväxt, fru talman, är de omedelbara åtgärder som måste till. Jag har sagt det förr, och jag kan säga det igen: Jag tycker att det är rätt som regeringen, Riksbanken och andra har gjort som har vidtagit åtgärder som kan säkra det finansiella systemet och att man kvickt gör detta. Men det är dags nu för nästa steg i krishanteringen. Vi måste bokstavligen göra vad vi kan politiskt för att gå in och rädda företag och jobb. Det gäller företag i landets största städer, på mindre orter och på den svenska lands- och glesbygden. Om vi inte tar det politiska ansvaret nu är det tiotusentals företag som kan gå under och hundratusentals jobb som kan gå förlorade. Priset både i stad och på landsbygd kan bli av historiska mått.

Sedan kommer vi, när vi är igenom detta längre fram, till ett läge där det handlar om att återstarta Sverige och svensk ekonomi. Då behöver vi bland annat se till att ha ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Det handlar om att säkra välfärden i alla landets olika delar. Och det handlar om en hel del andra åtgärder för att bygga upp efterfrågan och göra tillväxtreformer. Den dagen kommer, men just nu är det krisåtgärderna som behöver vidtas.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

Fru talman! Den här debatten om regional tillväxt äger rum under en exceptionell tid. Spridningen av ett mikroskopiskt virus, som orsakar sjukdomen covid-19, har under de senaste veckorna lamslagit stora delar av den industriella världen och så även vårt avlånga land. Vi befinner oss i ett läge där intresset för den politiska debatt som inte direkt kan knytas till hanteringen av coronakrisen är mycket svalt, för att inte säga obefintligt.

Därför, fru talman, är det min ambition att i detta anförande försöka knyta an till några aspekter av den här krisen vi befinner oss i som faktiskt har en koppling till just den regionala tillväxten.

I tider då människor räds en osynlig dräpare i form av ett virus kan det kanske framstå som en aning opassande att tala om att hela Sverige ska leva. Men faktum är att den ifrån den här talarstolen söndertjatade frasen nu är mer aktuell än någonsin. Det är dags att budskapet att hela Sverige ska leva får en riktig betydelse och ett faktiskt innehåll och inte förblir tomma ord som det är chict att svänga sig med i den här talarstolen när det passar.

Det vi ser nu, bokstavligen talat medan denna debatt pågår, är att stora delar av landet stänger ned. Verkstadsindustri, resebransch, nöjesliv och idrottsarenor bommar igen och varslar sin personal. Små enmans- och familjeföretag, jättar som Volvo och Scania och statliga bolag som SAS permitterar folk eller knäar ekonomiskt när kunderna uteblir och därmed även intäkterna. Idrottsföreningar och idrottsarenor blöder när slutspel och andra tävlingar ställs in. Hotell och restauranger står utan gäster, och tågen rullar nästan tomma. Det är faktiskt så att landet stannar - från Kiruna i norr till Ystad i söder.

Det är en oerhört ledsam utveckling, och precis som jag lider med alla de som har närstående som just nu intensivvårdas eller har avlidit på grund av covid-19 lider jag med alla de företagare, stora som små, som håller på att duka under då intäkterna uteblir. Jag lider också med alla de anställda som har blivit hemskickade utan lön, alla de som har förlitat sig på timanställningar som inte blir inringda och alla de som håller på att förlora sina jobb.

Fru talman! Det är lätt för mig som parlamentariker att stå här i denna talarstol och tala om att krisen kommer att vara övergående - för det kommer den att vara - att det mesta kommer att lösa sig genom satsningar och stödpaket riktade till företagare och att landets ekonomi kommer att hämta sig. Men jag väljer att avstå från det. Jag väljer att avstå från det av respekt för alla de företagare, föreningar och organisationer ute i landet som känner att deras verksamhet håller på att gå i kras och att allt slit, alla investeringar och alla satsningar håller på att sluta i en tragedi för att de av oss politiker beslutade stöden och satsningarna kanske inte är tillräckliga eller kommer just deras verksamhet till gagn.

Här, fru talman, anser jag att vi har en lärdom att dra och en läxa att göra. Runt om i vårt avlånga land på små orter som många knappt har hört talas om finns alla de här företagen, alla dessa driftiga människor och alla dessa innovatörer och entreprenörer. De kämpar och gör allt från att köra hundspann och skotersafaris till att arrangera musikfestivaler, konferenser och bröllopsfester eller tillverka nischade produkter som maltwhisky, rödpunktssikten, komplexa komponenter till bilindustrin eller designerkläder. Listan kan göras hur lång som helst.

Som jag nämnde finns många av dessa företag ute i vår landsbygd. Det är långt ifrån alla som stoltserar med stora huvudkontor eller produktionsanläggningar i någon av våra storstäder. I de flesta fall är det till och med så att företagandet i fråga är själva förutsättningen för att bygden ska hållas levande. Ibland står och faller en bygd med ett enda företag. Om jag säger Bengtsfors förstår ni nog vad jag menar. Ibland rör det sig snarare om ett kluster av företag i synergi, som i fallet med turismen kring Icehotel i Jukkasjärvi eller biltestverksamheten i Arjeplog som nu båda är väldigt hårt drabbade av de stängda gränserna.

Det handlar också om lanthandlar, små bensinmackar, campingar, stugbyar, krogar och liknande som skapar förutsättningar för att bo och leva i landsbygden men som också bidrar till att hålla igång den för landet så viktiga besöksnäringen.

Här, fru talman, är det på sin plats att ställa en relevant fråga: Hur kan det komma sig att så många av våra företag trots att de anses blomstra, trots att de har gott om kunder och trots att de sköter sig, har så små marginaler? Kan det vara så att vi har ett sammantaget skattetryck som helt enkelt inte skapar utrymme för småföretagare att bygga upp sådana tillgångar att de står väl rustade i händelse av dåliga tider? Vilka blottor i vårt system utkristalliserar sig nu under pågående kris, och vilka kände vi till redan tidigare?

Har det exempelvis varit så klokt att föra en politik som har gjort att en stor mängd lantbrukare har valt att kasta in handduken så att vi tvingas förlita oss på livsmedel från utlandet?

Har det gynnat våra landsbygder att många mindre bensinmackar tvingats omkull på grund av krångliga och rigida regelverk? Det är en fråga som för övrigt återigen blivit aktuell.

Har det varit så klokt att brandskatta privatbilismen och göra folk beroende av de kollektiva färdmedel som nu, när samhället krisar, fallerar och ställs in?

Är urbanisering, storskalighet och förtätning positivt eller negativt ur smittskyddssynpunkt? Hade smittspridningen begränsats eller intensifierats om de föreslagna nya reseavdragen hade varit verklighet så att fler hade upplevt sig tvingade att trängas på bussar och tåg?

Har vi några lärdomar att dra av detta?

Det är min tro, eller ska jag säga övertygelse, att landsbygderna i grunden är bättre rustade för att ta sig igenom en sådan här kris. Det förutsätter dock att landsbygderna tillåts leva - att man förstår värdet av mindre landsbygdsskolor i stället för att barn ska spendera ett par timmar varje dag i buss, att man förstår vikten och värdet av den lokala butiken eller macken, som inte sällan är ett och samma företag, och att man förstår vikten av en inhemsk produktion och en inhemsk besöksnäring, inte minst i ett läge när vi har smittan under kontroll men andra länder kanske inte har det.

Som jag ser det är det därför av yttersta vikt att vi inte bara i normalfallet, alltså när det inte pågår någon coronaepidemi, ser till att småföretagare runt om i landet har goda förutsättningar att driva sina företag. Frågan blir ännu mer aktuell i tider som dessa när vi ser en turist- och besöksnäring i fritt fall, en näring som dessutom är viktig både för varumärket Sverige och som en viktig del i landets förutsättningar för en regional tillväxt.

Jag vill därför, utöver framhållandet av vikten av stöd till bland annat kommersiell service i landsbygd, särskilt framhålla stödet till den så viktiga och nu extra utsatta turist- och besöksnäringen. Jag efterlyser långtgående stödåtgärder för att företag inom denna näring ska överleva denna kris och ha förutsättningar att ta emot nya bokningar och besökare när coronakrisen har klingat av.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag i enlighet med den nya överenskommelsen som träffats bifall endast till reservation 4 i betänkandet, även om jag naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag förstås står bakom Centerpartiets alla reservationer i betänkandet om regional tillväxtpolitik, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Det känns något märkligt att stå här i kammaren och diskutera regional tillväxtpolitik när Sverige och världen har fullt fokus på att bekämpa coronaviruset och covid-19. Den 31 december förra året rapporterade kinesiska myndigheter om det första bekräftade fallet i staden Wuhan. Det har gått knappt fyra månader sedan dess, och för sex dagar sedan rapporterade Kina att man inte har några nya inhemska fall av corona.

Coronas effekt på världen är enorm, och Sverige är inte undantaget. Jag tycker att Sverige hittills har hanterat detta snabba händelseförlopp på ett föredömligt sätt. Viruset slår inte bara mot äldre multisjuka människor, utan smittbekämpningen påverkar hela samhället. Jobb och företagande påverkas mycket hårt. Vi har alla haft många samtal med dem som drabbas, och vi vet hur tufft det är för företagen just nu. Framför allt är det småföretagare vars inkomster är som bortblåsta.

De olika coronapaket som levererats hittills och som det finns en stor politisk enighet kring har varit bra, men det kommer att krävas mer. Jag är övertygad om att fler akuta åtgärdspaket kommer att komma inom kort för att lösa den omedelbara krisen, men efter det kommer det också att behövas stimulanspaket för att få igång hjulen igen.

Världen förändras snabbt och genom dramatiska händelser. Många av dem kunde jag inte se komma: murens fall, som kanske startade globaliseringen, finanskrisen och nu corona, som kanske innebär slutet på globaliseringen. Det som var sant i höstas är kanske inte sant i dag.

I september förra året kom en rapport från Tillväxtverket som handlar om regionala förutsättningar för tillväxt, Utvecklingskraft i hela Sverige 2030. En av megatrenderna mot 2030 som rapporten tar upp är fortsatt globalisering, där företag blir alltmer beroende av globala värdekedjor. Jag är inte säker på att man hade skrivit på det sättet i dag.

Fru talman! Betänkandet handlar om regional tillväxtpolitik, och jag vill ta upp en del av de förslag som Centerpartiet har i detta betänkande. Det kommer ju en tid efter corona när vi måste tag både i de gamla problemen och de nya som kommer.

I en partimotion skriver vi i Centerpartiet att det är beklagligt att de omlokaliseringar av statliga jobb som skett ofta har gått till regionala tillväxtcentra där det jämförelsevis inte råder någon brist på den typen av arbetstillfällen. För att stärka arbetsmarknaden i hela landet bör fortsatta omlokaliseringar, liksom etableringar av servicekontor och filialer, inte bara ske till regionala tillväxtorter utan också till orter i Sveriges landsbygder, till exempel de orter som har förlorat statliga arbetstillfällen.

I januariavtalet framgår bland annat att inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden. Landsbygdskommittén föreslog att 10 000 jobb skulle omlokaliseras från Stockholm. Då ska man komma ihåg att det bara är en liten del av den ökning av statliga jobb som har skett i Stockholm under ett par decennier.

Jag kommer från Mora och bor i Mora, som är en centralort i norra Dalarna. Dalarna är Sveriges fjärde största län, om ni inte visste det. Trots uttalanden från regeringen och många politiska partier lade den tidigare generaldirektören för Skatteverket ned kontoret i Mora och flyttade det till Falun.

För att få en avståndsuppfattning har nu de boende i norra Dalarna längre till skattekontoret i Falun än vad Faluborna har till Stockholm. Det kanske inte säger så mycket för er som inte bor där, men för att få en bättre avståndskänsla är det som om stockholmarna skulle behöva åka till Jönköping för att träffa en skattehandläggare och sedan tillbaka. Det ger en känsla för vilka avstånd det handlar om.

Även efter de senaste signalerna från regeringen om att inte lägga ned kontor fortsätter generaldirektörer med detta. Nu senast är det Rikskronofogden som vill lägga ned kontoret i Mora och flytta det till Falun. Och det gäller inte bara Mora utan även andra ställen. Jag funderar och har sagt det någon gång tidigare: Är det så att vi måste ta fram ett nytt program, Axel Oxenstierna 2.0, för att förändra svensk myndighetsstyrning i grunden?

Centerpartiet lyfter också fram i betänkandet att företagare i Sveriges landsbygd ofta hämmas av statliga pekpinnar och betydande fyrkantighet från myndigheters sida. Vi menar att myndigheter, utöver uppgiften att se till att lagar och regler följs, också måste hjälpa människor och företag att göra rätt.

För att förbättra de statliga myndigheternas service till människor och företag bör regeringen rikta främjandeuppdrag till dessa och framför allt rikta utbildningsinsatser till den personal som ska stödja landsbygdens företag. Vi ser hur fler och fler kommuner tar efter Rättviksmodellen, som jobbar med dessa frågor. Och det borde vara något som också staten tar efter.

Fru talman! I en annan del av detta betänkande tas frågor om statens närvaro i hela landet upp. Staten har under ett antal år dragit sig undan från stora delar av landet, vilket vi till viss del försöker åtgärda i januariavtalet. En av punkterna handlar om att etablera fler lokala servicekontor i hela landet. Den punkten har färdigförhandlats, och jag har själv spelat in att detta inte får innebära att riktiga servicekontor ersätts av lokala kontor som har öppet ett par timmar i veckan. Vidare måste man samverka med kommuner och regioner. En medborgare har inte koll på hur vi i det offentliga har delat upp saker mellan olika nivåer, mellan kommuner, regioner och stat. Här måste vi samla verksamhet och samarbeta mellan olika aktörer.

Fru talman! Centerpartiet vill använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet genom att regionalisera flera delar av den statliga fastighetsskatten. På så sätt stärks den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Vid en större översyn av skattesystemet föreslår vi att man utreder frågan om hur skatteintäkter från vind- och vattenkraft kan regionaliseras.

Även detta finns med i januariavtalet, där det anges att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska syfta till att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar genom sänkt skatt på arbete och företagande. Den ska även bidra till att nå klimat- och miljömål, stärka Sveriges konkurrenskraft, jämna ut ekonomiska klyftor och sänka marginalskatter. Färre ska betala statlig inkomstskatt, och genom att begränsa antalet undantag ska skattesystemet också förenklas.

Fru talman! Jag har läst Thorbjörn Fälldins motioner om regionalpolitik från 70-talet, och det är förvånande hur mycket som inte har förändrats och som fortfarande gäller i dag.

Om vi ska kunna bryta den ökande regionala klyftan som vi har sett sedan 80-talet anser Centerpartiet att man ska ta hänsyn till hur politiska beslut påverkar landsbygden. För att landsbygdssäkra beslut bör man därför på nationell, regional och kommunal nivå genomföra konsekvensbeskrivningar liknande de som görs kopplade till miljö och jämställdhet. Vi anser också att regeringen borde se över hur det regionala ansvaret hos myndigheter ska tydliggöras och stärkas. Svenska myndigheters agerande har en stor betydelse för den regionala tillväxten.

Avslutningsvis vill jag säga att när vi kommer ut på andra sidan ur den mycket besvärliga situation som coronaviruset har försatt oss i kommer det att bli en ljusare framtid - även om vi inte kan se den just nu.

Låt mig hänvisa till en berömd statsman: Detta är inte slutet. Det är inte ens början till slutet. Men kanske är det slutet på början.

Fru talman! Det här anförandet skulle ha hållits av min partikamrat Birger Lahti, men på grund av rådande omständigheter har jag fått hoppa in. Jag vill tacka talmannen och alla tjänstemän för att ni har hjälpt mig med detta.

Vi diskuterar nu näringsutskottets betänkande 13, som handlar om regional tillväxt. I detta betänkande skulle man kunna klämma in en massa saker som försummats i decennier, oavsett färg på regeringar. Vi kan börja med att påminna oss om vad som höll på att hända med Arbetsförmedlingen. Var det något som skulle ha gynnat regional tillväxt om man hade lagt ned en mängd kontor avsedda att hjälpa arbetslösa? Nu i efterhand kan man tänka att det var klokt att inte göra så eftersom vi efter coronakrisen kommer att behöva kontoren i hela Sverige.

I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande presenterades flera förslag för att förbättra statens närvaro på landsbygden i olika avseenden. Kommittén föreslog bland annat att den lokala serviceverksamheten skulle samlas i en ny organisation och att samverkan mellan de myndigheter vars lokala servicefunktioner skulle brytas ut skulle regleras i respektive myndighets instruktion.

I landsbygdspropositionen med anledning av Landsbygdskommitténs betänkande framhöll regeringen i frågan om statens närvaro på landsbygden att tillgången till statlig service borde säkerställas oavsett var i landet man bor och att dagens situation var ohållbar. Regeringen bedömde att en organisation för service på lokal nivå borde inrättas inom Statens servicecenter och att antalet lokala servicekontor också skulle öka. Det låter bra, om ni frågar mig.

Regeringen beslutade i september 2017 om direktiv till en särskild utredare med uppdraget att föreslå bland annat vilket serviceutbud som borde finnas vid den statliga serviceorganisationens lokala kontor. Utredaren föreslog bland annat att 27 nya servicekontor skulle öppna i landet och lämnade förslag på platser i landet där serviceorganisationen ska tillhandahålla service. De nya kontoren ska ha öppnat senast den 31 december 2020, och serviceorganisationen kommer då att ha 140 servicekontor, enligt förslaget.

Vi från Vänsterpartiet hoppas verkligen att dessa kontor blir service för befolkningen och något som utvecklar landsbygden tillsammans med lokalbefolkningen. Vänsterpartiet har inte väckt några motioner i år som handlar om regional tillväxt, men det betyder inte att det inte ska finnas en politik på området.

Fru talman! Under punkt 4 i betänkandet behandlas återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Jag anser att regioner som bidrar med värdefull produktion av till exempel vattenkraft ska få behålla delar av den. Det är viktigt att främja den lokala landsbygdsutvecklingen. Trots att till exempel vattenkraften genererar enorma summor kommer endast en mycket liten andel av överskottet från vattenkraftsproduktionen kommunerna till del. Regeringen har i och med den energipolitiska överenskommelsen valt att sänka fastighetsskatten på vattenkraft samtidigt som man inte har någon annan lösning på hur man ska kunna återföra medel till kommunerna utöver den så kallade närområdesersättningen - även kallad bygdepeng. Norge har valt en annan modell där kommunerna får en betydligt högre ersättning för de negativa konsekvenserna av utbyggnaden av vattenkraften. Jag vill att möjligheterna att införa en liknande modell i Sverige bör ses över framöver så att en större del av kraftbolagens vinster kan återföras till de kommuner och regioner där vattenkraften produceras.

Jag och Vänsterpartiet vill även att en motsvarande lagstadgad närområdesersättning, en bygdepeng, framöver införs för vindkraften. Ersättningen som vindkraftsbolagen därmed skulle komma att behöva betala borde på samma sätt som i dag är fallet med bygdemedel för vattenkraften komma lokalsamhällen till godo. Redan i dag har det på olika håll efter krav från kommuner uppstått en frivillig närområdesersättning. En reglering behövs dock för att alla berörda kommuner ska få ersättning, inte bara några få.

Vi från Vänsterpartiet avser därför att framöver återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med ovan beskrivna inriktning. Jag anser dock inte att riksdagen i nuläget bör göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionerna. Däremot yrkar jag bifall till reservation 7 - motiveringen.

Fru talman! I dag debatterar vi regional tillväxt. Det är ett område som vi utan tvivel kommer att behöva debattera otroligt mycket framöver. Den regionala tillväxten är enormt viktig för Sveriges utveckling, och vi ser att vi behöver ge stöd till företag och jobb i den situation vi befinner oss i nu med covid-19.

Vårt näringsliv är kraftigt utsatt. Vi är flera som har talat om detta här i dag. Tusentals företagare kämpar för att rädda morgondagen. Jag har pratat med otroligt många företagare som nu ser sina livsverk raseras. Man vet inte hur man ska hantera morgondagen eller om man över huvud taget vågar ta risken att öppna igen när konkursen väl är där. Det är otroligt många livsöden, och vi ser det inte bara i Stockholm utan runt om i hela landet.

Vi vet hur det ser ut. Vi ser rekordvarsel runt om i landet - 18 000 har varslats under mars månad, och Stockholms handelskammare bedömer att 800 000 jobb är allvarligt hotade runt om i hela landet. Det kommer att vara en oerhörd påfrestning som kommer att påverka oss alla, oavsett om vi vill eller inte.

Kristdemokraternas vision är att hela Sverige ska ha förutsättningar att växa och utvecklas. Vår tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljöer där människor bor och verkar. Konkurrenskraftiga företag, goda kommunikationer, attraktiva livs- och boendemöjligheter och tillgång till offentlig och kommersiell service är avgörande för regioners och kommuners utvecklingsmöjligheter. Särskilt i dessa tider behöver vi ta tag i dessa frågor, men vi behöver också ha en långsiktig plan.

Fru talman! Grundläggande offentlig service ska vara lättillgänglig för alla i landet, och jag anser att man behöver underlätta för myndigheter och kommuner att samarbeta kring detta. Ett bra sätt är att upprätta så kallade servicecenter i anslutning till den lokala lanthandeln eller andra etablerade samlingspunkter i landsortssamhällena. Det är av stor vikt.

Det finns uppgifter som en lanthandel kan sköta på uppdrag av det offentliga, vilket fler borde få upp ögonen för. Därigenom kan knutpunkten i bygdens gemensamma liv bli ännu starkare. I arbetet med att få till välfungerande service i hela landet har landsbygdens och näringarnas intresseorganisationer viktiga roller att spela, både nu och framöver, men inte minst måste kommuner och regioner se dessa möjligheter och ta vara på dem.

Regelverken behöver ses över för att öka samordningen mellan myndigheter och förbättra samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma god offentlig och kommersiell service i hela landet.

Vi kristdemokrater har i vårt budgetalternativ fört fram att servicekontor borde komma fler mindre kommuner till del och anslagit en del medel till fler kontor. Vi menar också att stödet till dagligvarubutiker i glesbygd, som nu utökas, kunde ha byggts ut ännu mer. För den lilla orten kan butiken vara förutsättningen för så mycket, allt från merservice till sociala möten, vilket också skapar goda villkor för näringslivet.

Fru talman! Efter motionstiden, när vi behandlade detta betänkande, har vi kristdemokrater haft riksting. Där tog vi ställning för att det behövs en grundlig utredning om för- och nackdelar med en modell där vinsterna från de svenska naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip, snarare än att intäkterna som i nuläget går till staten och kommunerna får skatteintäkter enbart från de boendes arbetsinkomster. I detta sammanhang menar vi att det är värt att studera den modell som Norge har. Det finns all anledning att återkomma till den frågan.

Avslutningsvis vill jag säga att det den regionala tillväxten behöver nu är gynnsamma villkor för företagande, som är helt avgörande för jobb och tillväxt i hela landet. Genom starka företag lägger vi också grunden för en stark välfärd, för utan företag har vi ingen välfärd.

Det kan kännas mycket tungt för många företagare just nu. Jag skulle vilja rikta ett citat till dem som jag bär med mig i jobbiga stunder. Det är av Håkan Hellström, en artist som är många av oss kär.

Jag trornär vi går genom tidenatt allt det bästainte hänt än

Fru talman! Mitt i coronakrisen debatterar vi både näringslivsfrågor och regional tillväxt. Det finns många utmaningar här och nu men också i framtiden. Ingen är oberörd. Landsbygden är kanske än mer berörd än våra storstadsregioner, för ett jobb på landsbygden betyder mycket mer än ett jobb i storstadsregionerna.

I dag skulle jag vilja lyfta blicken en aning. En liberal politik för regional tillväxt handlar om att sträva efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter. Vi ska ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av vårt land.

Jag bor själv i Värmland. Bor man utanför de tre storstadsregionerna påminns man dagligen om skillnaden mellan stad och land. De tre storstadsregionerna växer snabbt, liksom regionstäderna, medan de flesta av landets kommuner har dränerats på befolkning och arbetstillfällen när företag flyttat eller lagts ned. Det har lett till ökade bördor samtidigt som den offentliga och privata servicen har försämrats.

Grunden för vårt välstånd är och förblir företagande och ekonomisk utveckling. Liberalerna vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas. På så sätt tar vi vara på hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. De generella insatserna på nationell nivå för jobb och utbildning och förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala insatser.

Fru talman! Även om vi är mitt uppe i coronakrisen behöver vi också blicka framåt. Om hela Sverige ska leva och växa behövs det fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter, som i sin tur kan finansiera vår gemensamma välfärd.

Ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, inte minst företag i glesbygd. Det skapar jobb. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Utveckling i hela landet förutsätter också fungerande bostadspolitik och väl utbyggd kommersiell såväl som offentlig samhällsservice för att en region ska vara attraktiv och locka till sig arbetskraft.

För att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det också finns tillgång till fungerande grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framför allt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhälle möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga.

Fru talman! Vi har tidigare debatterat näringslivsfrågor. Jag tror och är ganska övertygad om att vi behöver diskutera och förändra mycket för att stå starka även när coronakrisen är över, för regional tillväxt och näringslivsfrågor går hand i hand.

I coronakrisen har Liberalerna deltagit i arbetet med att ta fram de åtgärdspaket som jag presenterat. Jag är glad att enigheten om dessa paket varit stor. Liberalerna är beredda att vidta fler åtgärder för att rädda svenska jobb och svenska företag.

Som jag sa i början av mitt anförande strävar en liberal politik för regional tillväxt efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter. Liberalerna vill ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av vårt land.

Jag yrkar bifall till reservation 12.

Fru talman! I dag ska vi debattera näringsutskottets betänkande 13, som handlar om regional tillväxtpolitik. Det är naturligtvis i ljuset av coronakrisen vi gör detta. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna och reservationerna.

Regional tillväxtpolitik kan ibland, tycker jag själv, låta lite oprecist och byråkratiskt, men innehållet är extremt viktigt. I grund och botten handlar den regionala tillväxtpolitiken om att människor kan bo, leva och verka i hela landet. Oavsett om du bor i öst, väst, syd eller nord ska du känna att du är en del av ett Sverige som håller ihop. Det är extra viktigt i dagar som dessa, när just vårt lands sammanhållning sätts på prov. Vårt land, Sverige, fungerar som bäst när vi hjälper och stöttar varandra och har varandras rygg.

Som stockholmare är jag extremt glad över den hjälp vi får från olika håll just nu när den här regionen är hårdast drabbad av covid-19. Men det är lika viktigt att andra delar av landet, exempelvis den svenska glesbygden, känner att deras problem och svårigheter också finns högt på agendan här i Sveriges riksdag.

Det här betänkandet hanterar ett stort antal motioner inom en lång rad områden. Det finns dock även andra frågor som är extremt viktiga för att hela landet ska leva och som inte behandlas i dagens betänkande, exempelvis frågor som rör infrastruktur och skatter. Motionsyrkandena tar upp lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell offentlig service och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Målet för den regionala tillväxtpolitiken som beslutades i statens budget, alltså budgetpropositionen för 2019, är att skapa utvecklingskraft. Den lokala och regionala konkurrenskraften stärks. Detta skapar en hållbar utveckling i hela landet.

I det läge vi i dag befinner oss i, när vi varje dag nås av besked om hur olika verksamheter och människor runt om i hela landet drabbas och påverkas av coronaviruset, är den regionala tillväxtpolitiken extra viktig. Effekten av coronaviruset kan vi nog inte fullt greppa just i dag.

Regeringen och januaripartierna har snabbt presenterat två krispaket, som har varit kraftfulla och välavvägda. Samtidigt vet vi att det behövs ytterligare åtgärder och ett fokus på mindre företag. Precis som i den regionala tillväxtpolitiken behöver vi åtgärder som är anpassade efter de olika förutsättningar som råder i vårt avlånga land.

I dessa tider är välfärden extraordinärt viktig för att upprätthålla service och omsorg i hela landet. Det är välfärdsarbetarna på sjukhus, förskolor och skolor, bussar och tåg och polis- och brandstationer som är hjältarna under coronakrisen. Det är städare, transportarbetare, sophämtare - kort sagt, arbetare och tjänstepersoner - men också företagare i hela landet som ska hyllas.

Men det är viktigt, fru talman, att alla dessa hjältar känner att deras insatser räknas också när krisen är över. Det är därför Sverige behöver en politik som håller ihop, ekonomiskt och socialt men också geografiskt, vilket detta betänkande handlar om.

Fru talman! Utgångspunkten för den regionala tillväxtpolitiken är att det finns en enorm kraft i hela vårt land. I vanliga fall och under vanliga förutsättningar hade jag som socialdemokrat anfört att hela vårt land genom bra förutsättningar för innovation och företagande kan fortsätta att växa.

Det har också varit fantastiskt att se hur besöksnäringen och restaurang- och hotellbranschen år efter år har vuxit i stora delar av landet. Dessa företag skulle i vanliga fall hjälpas av en mer enhetlig myndighetsutövning och likvärdiga och effektiva kontroller som minskar regelbördan runt om i landet. Detta är fortfarande en viktig fråga för oss socialdemokrater, som vi har högt på dagordningen. Den så kallade Rättviksmodellen är något att ta efter runt om i Sveriges kommuner.

Men i skuggan av coronakrisen blir det också extra viktigt att mildra effekterna för just dessa företagare. Det är de som har tagit den första smällen i det svenska näringslivet kopplat till coronakrisen.

Ska vi ta till vara den växtkraft som finns i hela Sverige så att hela Sverige kan växa behövs också en infrastruktur, en tillgänglighet till hela vårt land, en kompetensförsörjning som fungerar från norr till söder och en statlig närvaro i hela landet.

Samtidigt vet vi socialdemokrater att politik gör skillnad. Ett exempel är den politik som har främjat regionala exportcentrum, som har visat sig oerhört framgångsrik. Den har visat att exporten faktiskt kan öka i hela vårt land; det har den gjort i alla län runt om i Sverige. De regionala exportcentrumen ger möjlighet att ta till vara de regionala styrkorna och dessutom utveckla dem. Med den nya exportstrategin ökar takten i det arbetet.

Fru talman! När det gäller statliga myndigheters lokalisering har regeringen mellan 2015 och 2019 fattat 21 beslut om omlokaliseringar. Regeringen har också tagit fram en utredning som handlar om ökad statlig närvaro i Västernorrlands län, med namnet Ökad statlig närvaro i Härnösand. Utredningen har haft i uppgift att samla arbetsuppgifter motsvarande 50 årsarbetskrafter från olika myndigheter för att stärka den statliga närvaron i Västernorrlands län. Det är bra, för det behövs statlig närvaro i hela landet.

Totalt har drygt 2 000 arbetstillfällen flyttats tillbaka ut i landet. Samtidigt får vi inte slå oss för bröstet. Det är viktigt att myndigheter flyttar till rätt platser och inte enbart till regionala tillväxtcentrum. Vi ser också, precis som har nämnts här tidigare, att myndigheter fortfarande flyttar statlig service från landsbygd till regionala tillväxtcentrum. Detta står i bjärt kontrast till regeringens uttalade vilja.

Det är viktigt med statlig närvaro i städer och förorter och på landsbygd. Det är viktigt att myndighetspersoner har olika perspektiv i sitt arbete. Sverige ser faktiskt lite olika ut beroende på var i landet vi befinner oss. Det är också viktigt att det finns kvalificerade jobb runt om i vårt avlånga land.

Fru talman! Offentlig och kommersiell service behövs, oavsett var du bor i Sverige. Därför är lanthandlarstödet oerhört viktigt. Det har stoppat butiksnedläggningar och har ofta varit avgörande för att butiker finns kvar. Regionala serviceprogram, lokala servicelösningar och stöd till kommersiell service i glesbygd är också oerhört viktigt. Tillväxtverket har konstaterat att butiker som har fått just detta stöd har en mer positiv syn på framtiden, men det har också underlättat ägarskiften och ökat viljan att investera i nya butiker.

Fru talman! Regeringen har också tagit beslut om att inrätta ett antal servicekontor runt om i Sverige. I dag finns 113 stycken på plats. I budgeten för 2020 finns 54 miljoner, vilket innebär nya kontor i Åsele, Storuman, Vansbro och Torsby. Detta är mycket välkommet.

Avslutningsvis, fru talman, kan jag konstatera att utskottet vid flera tillfällen har avslagit förslag om återföring av medel från vatten- och vindkraft. Avslaget kan motiveras med att principerna för statens budgethantering måste gälla.

Vi har ett kostnadsutjämningssystem som har funktionen att utjämna skillnader mellan kommuner och regioner. Kostnadsutjämningssystemet har precis utretts, och en ändring trädde i kraft den 1 januari i år. Där har parametrarna för socioekonomiska skillnader och glesbygdens villkor getts större utrymme. Denna ändring har haft stor betydelse för att ge kommuner och regioner likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärd till invånare i hela landet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att vi i dessa tider behöver ett starkt, solidariskt samhälle, som håller ihop och hjälps åt.

Fru talman! För bara en liten stund sedan presenterade besöksnäringens organisation Visita beläggningssiffror för svenska hotell. Mathias Tegnér representerar ju Stockholm. Där presenterade Visita att beläggningen i går tisdag var 8,2 procent. En normal tisdag i mars brukar beläggningen vara i storleksordningen 85 procent. Jag tror att den siffran inte bara sätter fingret på de effekter coronakrisen får i Stockholm just nu utan på vilken ort som helst i landet och hur den slår mot jobb och företag lokalt.

Vi moderater har för vår del presenterat vad vi tycker är nästa steg i krishanteringen, från det rimliga och riktiga som regeringen har gjort när det handlar om att försöka säkra det finansiella systemet och möjliggöra att bankerna inte krisar i detta läge till att gå över till riktade, kraftfulla och omedelbara stöd för att bokstavligen rädda svenska företag, så att jobb inte går under i det här läget. Det handlar till exempel om hotellnäringen i Stockholm och i andra delar av landet.

Vi har talat om att ta bort arbetsgivaravgifter och hyreskostnader för hotell, restauranger och butiker. Vi har talat om aktiekapital direkt till bolag och om att lyfta risk från banker, vilket gör att små och medelstora företag de facto kan få lånemöjligheter. Detta är viktigt i alla delar av landet.

Jag vill fråga: Kommer regeringen att återkomma med något paket i linje med vad bland annat Moderaterna, Svenskt Näringsliv och övrig expertis menar måste komma nu i detta allvarliga läge?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Regeringen och januaripartierna har ju presenterat två kraftfulla paket för att rädda likviditeten i det svenska näringslivet. Det har varit viktigt, riktigt och nödvändigt att göra det snabbt och på ett välavvägt sätt. Det handlar om att ta ifrån företagen sjuklöneansvaret för dag 1-14. Det handlar om permitteringsstöd. Det handlar om olika typer av likviditetsstöd. Det handlar om statliga garantier. Det handlar om satsningar med resurser till Almi och exportstöd.

Samtidigt är det precis som ledamoten Hjälmered säger: Nu behövs det ytterligare insatser. Både min kollega Helene Hellmark Knutsson och finansministern har varit ute och sagt att det kommer ytterligare stöd.

Svaret på Lars Hjälmereds fråga är alltså: Ja, det behövs ytterligare stöd, och det behövs i närtid.

Fru talman! Det är rimligt att agera för att bankerna inte ska påverkas i det här läget, men företagare överlag, stora som små, pekar också på att det som har gjorts hittills inte kommer dem till del. Det räcker inte till. Man tappar en stor del av omsättningen. Bolag kan gå under. Hundratusentals jobb kan hotas i det här läget. Då måste vi ta vårt ansvar.

Mathias Tegnér har ju en bakgrund inom handeln. Svensk Handel har ju påpekat att 70 000 jobb kan gå förlorade. Jag tror att Mathias Tegnérs gamla arbetsgivare och andra bokstavligen kan förlora hälften av sin omsättning eller mer inom loppet av några veckor. Det är fritt fall, med risk för stora effekter.

Vi moderater kommer att fortsätta att ta fram konkreta förslag för den regionala tillväxten för att säkra jobb och företag i Sverige.

Fru talman! Det finns också en aspekt till. Detta säger jag inte för att på något sätt gå i polemik, utan jag vill bara lyfta frågan med Mathias Tegnér. Hans parti, mitt parti och andra partier är med och styr i regioner och kommuner runt om i landet. Jag vill i sammanhanget säga att man har ett lokalt ansvar eller, om man så vill, en möjlighet. Det kan handla om parkeringsavgifter, betaltider eller tomträttsavgälder eller om att öppna för uteserveringar, liksom en lång rad andra frågor.

Jag vet att många kommuner har agerat: Trosa, Norrtälje, Göteborg, Partille, Staffanstorp och en lång rad andra. Men jag tycker att vi också måste rikta en nationell uppmaning. Jag hoppas att fler kommunala företrädare nyttjar de möjligheter de har att underlätta för företagare runt om i landet, för det är ett viktigt bidrag i sammanhanget.

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan eller kanske snarare för det gemensamma medskicket!

Jag kan bara vara enig. Det är otroligt viktigt att vi alla, både individer, kommuner, regioner och också staten, drar vårt strå till stacken. Själv kommer jag från en kommun som heter Tyresö. Även där har kommunen varit snabbt ute för att hitta olika sätt att stödja lokalt näringsliv. Jag tror även att de kommunala bolagen kan göra stor skillnad eftersom de ofta är hyresvärd åt många små lokala företag. Lars Hjälmered har helt rätt: Detta är extremt viktiga frågor.

Precis som Lars Hjälmered berättade har jag själv en bakgrund i Svensk Handel. Jag har många företagare i min närhet, och jag hör exakt samma sak som ledamoten Hjälmered, det vill säga att det behövs mer åtgärder.

Sedan är det viktigt att vi inte gör partipolitik av dagens situation. Åtgärder behövs - det vet jag och Lars Hjälmered, och det vet också regeringen. De måste komma snart, men de måste också vara välavvägda. Jag är säker på att regeringen i närtid kommer med fler förslag för att rädda svenskt näringsliv.

Men det Sverige behöver just nu är samarbete, sammanhållning och samsyn - inte politisk konflikt. Därför vill jag också passa på att tacka Lars Hjälmered för den goda tonen i debatten i dag.

Fru talman! Coronakrisen är allvarlig. Jag tänker på hur sjukvården arbetar hårt för att kunna ta emot allvarligt sjuka, hur många det är som är sjuka och är hemma och hur många som arbetar hemifrån och bidrar aktivt med att stoppa smittspridningen. Ta hand om er, och ta hand om varandra!

Fru talman! Vi är här för att debattera näringsutskottets betänkande Regional tillväxtpolitik. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Just nu är näringslivet hårt ansatt av krisen. Stora och normalt trygga företag varslar. Småföretagare drabbas hårt. Alla slags företag är i akut kris på något sätt. Det finns branscher som har klarat sig väl hittills, men nya utmaningar kommer för varje dag som går.

Betänkandet heter Regional tillväxtpolitik. Tillväxtordet kanske inte knyter så bra an till vår ekonomi i dessa dagar utan handlar mer om pandemin. Men nu handlar politiken om att mildra effekterna av krisen. Det gäller att se till att så många företag som möjligt kan övervintra och växa sig starka igen när pandemin lägger sig.

Vi kommer tyvärr att få se återverkningar på samhällsekonomin under lång tid framöver. Samtidigt har vi en stark ekonomi i Sverige, och därför kan regering och riksdag göra välbehövliga satsningar på sjukvården, kommuner och regioner, företag och civilsamhälle. Vissa satsningar har redan trätt i kraft. Andra bereds fortfarande på Regeringskansliet. Det är inte tid att nu klaga över att det går för långsamt. Det går faktiskt väldigt fort. Vi har en väldigt bred politisk enighet om att agera. Det visar inte minst debatten i dag.

Många företagare är väldigt oroliga. Jag vill rikta mig direkt till er och säga: Kanalisera era goda förslag via era organisationer, så att de verkligen kommer fram till regeringen! Debatt och anklagelser har vi inte tid med. Ta hjälp och råd, och försök förstå vilka stöd du kan nyttja! Håll kontakten med din bank och din revisor!

Min hemkommun Uppsala har agerat föredömligt. Tillsammans med Uppsala Innovation Center erbjuder kommunen kostnadsfri rådgivning och handledning till småföretagare i upp till fem timmar med experter inom en rad kompetensområden. Det är en företagsakut på lokal nivå. Uppsala kommun har också tagit beslut om att hjälpa näringslivet och ger bra information. Jag hoppas att fler kommuner gör som Uppsala.

Landsbygdens företagare är viktiga för vårt land. LRF uttalade sig häromdagen om att livsmedelskedjan klarat sig ganska bra hittills, utom restaurangbranschen. Sveriges lantbrukare kommer dock att stå inför stora problem när säsongsarbetskraft som vanligtvis kommer från andra länder saknas. Här finns det möjlighet för 8 000 personer att få säsongsjobb. LRF har lyft fram att regeringen skulle kunna underlätta för permitterade och arbetslösa att få jobb i gröna sektorn.

Vi måste lösa kriser tillsammans.

Fru talman! Dagens ämne är regionalpolitik, och det är ett väldigt viktigt område. Som Miljöpartiets landsbygdspolitiska talesperson ser jag att landsbygds- och regionalpolitik har blivit både viktigare och roligare de senaste åren. Frågorna är mer och mer prioriterade.

När jag träffade representanter för Inlandsupproret när de besökte riksdagen sa de: Miljöpartiet har faktiskt ett ganska bra landsbygdsprogram. Ni borde prata mer om det.

Miljöpartiets politik för landsbygden och regional utveckling kan sammanfattas i fem punkter:

investera i bostäder och arbetsplatser

utveckla landsbygden till en motor för hållbar utveckling inom energi, mat och levande natur

satsa på fossilfria kommunikationer, tåg, kollektivtrafik och miljöfordon

främja småföretagandet

investera i digitalisering för landsbygdens utveckling.

I dessa tider av kris ser vi hur viktiga bredbandsnäten är för att Sverige ska hålla sig på fötter när väldigt många arbetar hemifrån. Den verklighet som många i städerna nu ser lever våra landsbygdsbor med dagligen. Vi måste säkerställa att bredbanden fungerar.

Betänkandet tar upp hur regeringen säkerställer att statliga myndigheter lokaliseras till andra platser än Stockholm. Landsbygdskommittén bidrog med 75 förslag som nu är på väg att genomföras i ganska stor utsträckning, tycker jag.

Jag besökte SGU, Sveriges geologiska undersökning, på deras kontor i Malå i somras. Vissa myndigheter är ju lokaliserade till flera orter. SGU:s huvudkontor ligger i Uppsala. SGU har infört en valfrihet för dem som anställs så att de kan välja placeringsort. Det låter väldigt positivt, men det verkar i helt fel riktning. Fler av SGU:s geologer och administratörer borde faktiskt arbeta i Malå. Det skulle göra oerhört mycket för orten. SGU:s borrkärnearkiv är nyligen utbyggt med 10 000 kvadratmeter, och även det är förlagt till Malå. Det behövs en tydlig satsning inom näringspolitikens område som handlar om att alla företag som vill prospektera efter mineraler först måste leta efter känd kunskap i SGU:s arkiv. Det är ett förslag som skulle kunna ge värdefulla jobb och ekonomisk utveckling i en liten Norrlandskommun samtidigt som det har enormt stora miljöfördelar.

Landsbygderna i Sverige är viktiga för att vi ska kunna genomföra klimatomställningen. På den lokala nivån skapas arbetstillfällen och möjligheter till smarta industrietableringar. Men värdet skulle öka ännu mer med långsiktigt säkrade ekonomiska förbättringsmöjligheter för kommunerna.

Kommunerna i Norrland tar ett mycket stort ansvar för basen i Sveriges energiförsörjning. De gör det sedan länge vad gäller vattenkraften, och de står för 80 procent av utbyggnaden av vindkraften fram till 2022. Miljöpartiet vill att fastighetsskatten för vindkraften ska gå till de kommuner där vindkraften finns. Vi vill också se om det går att göra motsvarande satsning för vattenkraften.

Vindkraften i Sverige står inför en stor utbyggnad. Under perioden 2017-2022 kommer den att byggas ut med 27 terawattimmar i hela Sverige, och 80 procent kommer att ligga i Norrlandslänen.

Det är uppenbart att kommunal fastighetsskatt skulle gynna de kommuner där vindkraften byggs. Svensk Vindenergi har ett räkneexempel på hur mycket en kommunal fastighetsskatt som tas ut med 0,67 öre per producerad kilowattimme skulle kunna ge. De kom fram till att det skulle kunna bli 181 miljoner kronor i hela Sverige och drygt 152 miljoner kronor i Norrland.

I Norrbotten är utbyggnaden koncentrerad till Piteå kommun. De skulle kunna få 55 miljoner kronor årligen. Det motsvarar ungefär Piteås kostnader för räddningstjänsten.

Fru talman! Klimatinvesteringsstöden Klimatklivet och Industriklivet är viktiga satsningar som stärker företagen runt om i vårt land. Det är viktiga satsningar för den regionala tillväxten. Klimatpolitik och landsbygdspolitik kan verkligen gå hand i hand.

Fru talman! Efter mitt anförande uppmärksammades jag av kammarsekreteraren på att jag yrkat bifall till en annan reservation än vad som var min avsikt. Jag passar på att tacka kammarsekreteraren för denna uppmärksamhet. Jag drar således tillbaka mitt bifallsyrkande avseende reservation 4 och yrkar i stället bifall till reservation 5 under punkt 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)