Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Liberalerna värnar public service-medierna. Deras funktion är viktig i samhället. Sverige har och ska ha en radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst som präglas av oberoende, opartiskhet och saklighet. Det kräver att verksamheterna är självständiga i förhållande till såväl staten som ekonomiska, politiska och andra intressen i samhället. Public service ska ha ett fortsatt brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans oavsett genre.

Fru talman! Medierna har en viktig betydelse i samhället: De ska informera, de ska granska och de ska bidra till debatt. Därmed blir de också centrala för demokratin. Ibland fungerar de som något av en lägereld i landet, något som människor kan samlas kring, men de är också viktiga för den enskilda individen. Vi kan få kunskaper, insikter och förmåga att fatta självständiga beslut samt fundera på vilka människor vi vill vara - och vi kan delta i demokratin.

Det finns anledning att fungera kring hur vi har breda medier i det här samhället. Inte minst i en tid av bubblor och algoritmer måste man fundera på hur vi får breda medier som kan skapa en hyfsat gemensam verklighetsbild. Jag säger "hyfsat gemensam verklighetsbild", för vi behöver också olika perspektiv, olika infallsvinklar och olika berättelser. Vi behöver dock en hyfsat gemensam bild för att kunna föra ett rimligt samtal.

Olika medier är på det sättet både konkurrenter och kompletterande till varandra, och det är bra. Man måste se detta som en medieekologi där medierna både hjälper och lever av varandra, men också bidrar till och konkurrerar med varandra. Den här mångfalden är central, för den innebär att vi får en bredd i både granskningen och den kunskap som kommer till oss - och dessutom i debatten.

Jag vill gärna säga att jag tycker att det finns tecken på att den här ekologin och samarbetsklimatet mellan olika medier fungerar bättre. Det ska vara konkurrens och samarbete, men det verkar som att man nu också har hittat en gemensam modell för hur man ger kredd till varandra, berättar för andra vem som var först med en nyhet och så vidare. Det är bra. Det är centralt och viktigt att medierna hjälper varandra men också att man stärker helheten på det sättet att man ger varandra kredd.

Fru talman! Pandemin har påverkat mediesituationen på många olika sätt. Många medier har mött en ökad efterfrågan; folk vänder sig till dem och vill ha kunskap och information. De vill ha snabba uppdateringar, men de vill också ha säkra uppdateringar.

Samtidigt har pressens affärsmodell på många sätt utmanats genom att annonsintäkterna har sjunkit kraftigt. Jag måste säga att jag är stolt över att Liberalerna och Centerpartiet tillsammans med regeringen har kunnat få fram akuta stöd till pressen under den här perioden när det har varit väldigt tufft. Jag tror att vi måste vara beredda att fortsätta se över hur presstöd och sådant ska utformas.

Vi ser under pandemin också ett fortsatt högt - och till och med starkare - förtroende för public service-medier. Det tror jag är jätteviktigt. SOM-institutet har gjort en särskild undersökning under pandemin som visar att det finns ett starkt stöd och ett starkt förtroende för public service-medierna, och det tycker jag att vi ska värna. Även i de grupper som traditionellt har lägre förtroende har man sett ett starkt förtroende för public service under pandemin. Jag hoppas att vi ska fortsätta ha det så, för förtroendet för medier är väldigt viktigt - precis som tilliten i samhället är väldigt viktig - för att demokratin ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har haft lite olika roller i den här krisen - i pandemin. Utbildningsradion, som ofta kommer i skymundan i den allmänna debatten, har tagit ett väldigt stort ansvar när svensk skola har fått ställa om och digitalisera sig på ett sätt den inte var förberedd för. Det tycker jag att vi bör nämna i den här debatten. Det har varit viktigt för många - för föräldrar, lärare och elever, men också för Sverige som helhet.

Fru talman! I länder där auktoritära regeringar tar makten är en av de första åtgärderna ofta att försöka stärka greppet om medierna. Public service-medierna med sitt uppdrag för det offentliga är särskilt utsatta och extra sårbara för detta, och det finns tyvärr rätt mycket oroande tendenser runt om i världen som visar på den idé som auktoritära regimer har om att försöka ta kontroll över medierna. Vi ser det också ganska nära vårt eget land.

Kan det ske även i Sverige? Jag vet inte. Jag vill inte tro det och hoppas att det inte är så, men jag vågar faktiskt inte vara naiv och säga att det inte kan ske. I en intervju för bara ett tag sedan öppnade en av ledamöterna i Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR för att man skulle kunna straffa enskilda journalister för partiskhet. Det skulle alltså bryta mot den gamla modellen vi har i Sverige, och en journalist som bröt mot partiskheten skulle kunna straffas genom att få sparken eller få böter. Det är något helt nytt, och det är ett steg i fel riktning. Det är ett steg som vi vet vartåt det leder, och de stegen bör vi inte ta i Sverige.

Samtidigt ser vi att det finns hot mot redaktioner och att det riktas hat mot journalister. Oavsett om hoten är politiska eller icke-politiska och oavsett var de har sitt ursprung måste vi ta dem på väldigt stort allvar. Det behövs därför starka garantier för att public service-mediernas oberoende inte ska urholkas, fru talman. Jag tycker att det är synd att 2018 års yttrande- och tryckfrihetskommitté inte lyckades nå fram till ett stärkt grundlagsskydd. Vi hade gärna sett det, men eftersom det inte fanns ett brett stöd lyckades man inte nå enighet om förändringar på detta område.

Det finns dock annat man kan göra. De tre public service-bolagen har ju en förvaltningsstiftelse, och flera steg har redan tagits för att öka den armlängds avstånd som finns mellan politikerna och public service-medierna. Det har blivit så att vi har tagit väck riksdagsledamöter från styrelser, till exempel, och man bör ta ytterligare steg på den vägen. Den som är anställd i ett riksdagsparti eller ett riksdagskansli bör till exempel inte kunna vara styrelseledamot. Den som sitter i Europaparlamentet eller jobbar för en europaparlamentariker bör inte heller kunna vara styrelseledamot.

Man bör också fundera på hur man skyddar granskningsnämnden. Det är orimligt att den till stor del regleras i en förordning som innebär att en minoritetsregering ganska enkelt - med bara ett pennstreck - kan ändra alla förutsättningar: sparka dem som sitter där och i praktiken tillsätta enbart regeringstrogna ledamöter, utöver de jurister som finns där. Allt det är helt orimligt, och därför måste förordningen till stor del flyttas över till lag så att en minoritetsregering åtminstone behöver få stöd i riksdagen för den typen av förändringar. Vi skriver om detta i Liberalernas motion, och jag hoppas att vi så småningom ska få stöd för idén. Jag tror att ganska många i den här kammaren tycker att det vi föreslår är rätt rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 om Förvaltningsstiftelsens oberoende.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1, Reformera radio och tv i allmänhetens tjänst.

Public service, radio och tv, har nått en ny nivå i debatten de senaste åren. Jag tycker mig se och höra en intensifiering i samhällsdebatten och engagemanget i frågan. Det är fler som debatterar public service i dag än tidigare, och det är en välkommen debatt.

Public services grundsten är att förmedla allmännyttiga nyheter, och vi kan i SVT:s sändningstillstånd läsa följande: "Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället."

Under året har det framgått tydligt att stora delar av både radio- och tv-tablån fått ställas om för dagliga presskonferenser från Folkhälsomyndigheten och för regeringens extrainsatta presskonferenser. SVT, SR och UR har spelat en viktig roll i förmedlandet av nya rekommendationer och för förståelsen för vad en pandemi är och har även försökt upplysa oss, landets befolkning, om vilka konsekvenser vi kan räkna med, både före och efter coronaviruset. De har bidragit till att bringa förståelse för dagsaktuella händelser kopplade till pandemin, och vi vet till exempel numera vad landets statsepidemiolog heter. Detta är en grundsten och ett typexempel på ett viktigt uppdrag som public service har.

Men vi har även kunnat gräva i Öppet arkiv och se om klassiska filmer och/eller VM-finalen i fotboll från 1994, då vi skulle gräva guld i USA. Det blev inte guld, men det blev ändå fina minnen.

Man ska ha åsikter om medieklimatet. Det är både nyttigt och viktigt, inte minst om vi vill ha ett högkvalitativt sådant. Vi måste få ifrågasätta, men framför allt diskutera, medielandskapet. Public service fyller en viktig funktion. De har ett särskilt viktigt uppdrag att säkerställa att betydelsefull information når ut till hela befolkningen vid krissituationer - precis en sådan situation som vi fick uppleva under hela förra året och fortfarande befinner oss i. Det är därför de har en särskild ställning och krav på sig, till skillnad från övriga medier.

Fru talman! Utifrån sin socialkonservativa utgångspunkt anser Sverigedemokraterna att det är av yttersta vikt att det finns en medial aktör som skapar kvalitetsinnehåll på svenska språket och som har i uppdrag att spegla hela vårt land och se till att innehållet är tillgängligt för samtliga medborgare, oavsett enskilda medborgares fysiska förutsättningar.

Fru talman! Många upplever att public service-bolagen de senaste åren brustit i sitt uppdrag gällande just saklig informationsförmedling och opartiskt innehåll. Vi tror att en del av landets nuvarande utmaningar hade kunnat lindras och undvikas om medborgarna fått full insikt i och förståelse för vad vissa politiska förslag skulle komma att få för konsekvenser. Det talas om en åsiktskorridor i hela mediesfären - en åsiktskorridor som public service tyvärr hållit sig inom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Den reform som vi beskriver i vår kommittémotion skulle börja med en ny, större utredning som skulle konstruera ett nytt, modernare public service-system, med starka inbyggda mekanismer som, i den mån det går, utgör grunden för en opartisk medieaktör.

Vi behöver se över public services budget genom att slå ihop bolagen så att vi har en public service-aktör och inte, som i dag, tre. Blickar vi ut i Europa ser vi att detta är det normala i sammanhanget - ett public service-bolag.

Framtida reformering bör gå i riktning mot en smalare och vassare public service. Detta är, menar vi, en nödvändighet för att möta en modern mediemarknad i framtiden. Kort och gott behöver vi ett system som är resurseffektivt och som folk känner hög tilltro till.

Fru talman! Jag har egentligen bara en synpunkt och en fråga. Detta med ett smalare public service-uppdrag, hur går det ihop med Sverigedemokraternas grundtanke om att människor i Sverige bör uppleva ungefär samma saker, ta del av ungefär samma saker, tänka ungefär samma saker och ha ungefär samma kunskaper? Detta är liksom själva grunden i det värderingsbygge ni vill skapa i Sverigedemokraternas socialkonservativa dröm. Varför ska man då ha en smal public service? Är det inte smartare att ha en bred public service som alla tittar på, så att alla får ta del av samma sak? Det är min första fråga och fundering.

Min andra fråga och fundering är: Tycker Sverigedemokraterna att en journalist själv ska få avgöra vilken vinkel man väljer i ett reportage, och tycker Sverigedemokraterna att en redaktör på en nyhetsredaktion själv ska få avgöra vilken mix man har på kvällens nyheter?

Fru talman! Tack, Christer Nylander, för frågorna! För att börja med den första om vad en vassare public service är så är det för mig en public service där vi kan höja kvaliteten men fortfarande hålla en bredd. Vi menar att det fortfarande kommer att handla om filmer och svenska dramaserier av hög kvalitet.

Jag tror att Christer Nylander missförstår oss när han tänker på en vassare public service. En vassare public service kan fortfarande vara bred.

På hans andra fråga, om journalister ska få skriva vad de vill utan att bli kontrollerade, är svaret ja. Det är en självklarhet om vi ska ha fria medier i vårt samhälle.

Fru talman! Jag ställde frågan därför att Angelika Bengtsson i sitt anförande sa att upplysning om vissa politiska förslag inte gått till på rätt sätt och att vissa vinklar inte antas i public service-medier samt att man borde ha någon advisory board som bestämmer vilka frågor som ska tas upp. Detta finns ju också i motionen: att det ska finnas en nordisk enhet som ska bestämma ungefär vilken policymix som ska finnas i Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Utbildningsradions innehåll.

Om man har det blir det väldigt svårt att tänka sig att en nyhetsredaktör samtidigt ska få bestämma att det i dagens Aktuellt är dessa saker som är viktigast. Det är också väldigt svårt att tänka sig att en journalist ska få ta tag i ett stoff och säga: Den här vinkeln vill jag välja. Det kanske inte stämmer överens med er tanke om att detta ska präglas av att alla politiska förslag får den vinkel som ni vill ha eller som ni tycker saknas i dag och att alla politiska förslag som ni tycker att man ska granska ska granskas på ett speciellt sätt. Om journalisten och redaktören samtidigt ska ha frihet blir det väldigt svårt att få ihop era åsikter och er politik. Jag förstår inte riktigt. Antingen det ena eller det andra måste vara fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

När det gäller min andra fråga om bredden uppfattar jag att det ni menar är en bred public service som fångar många och blir en lägereld för alla och där uppdraget inte görs smalare. Är detta rätt uppfattat? Ni vill ha ett brett uppdrag som fångar många och har förtroende bland många - hur vill ni i så fall uppnå detta?

Fru talman! Jag ska försöka svara på alla frågor. Det var väldigt många, och jag har bara två minuter på mig. Jag ska göra mitt bästa!

När det gäller Norden handlar det om att utbyta erfarenheter. Vi kan se att vi delar mycket kulturellt med Norden. Vi delar synen på hur ett samhälle ser ut.

Det är våra närmaste grannländer. Jag tror att vi kan få ett bättre medielandskap om vi utbyter erfarenheter med varandra. Inte minst har man exempelvis rapporterat om migrationen på olika sätt. Om vi hade varit ärligare och rapporterat om migrationens egentliga kostnader tror jag att vi hade fått se en helt annan debatt - en debatt som vi har kunnat se i Danmark, Norge och Finland, som jag tror att vi har mycket att lära oss av.

En annan dagsaktuell fråga är energipolitiken, där rapporteringen har varit relativt enformig på sistone. Där har vi mycket mer att lära oss när det gäller hur man rapporterar - utbyte av erfarenheter, med andra ord.

Christer Nylander återkommer till journalistens frihet. Det är en självklarhet för oss. Jag kan inte nog betona det. Just hur man rapporterar om migrationspolitik eller energipolitik handlar om att utbyta erfarenheter med varandra. Det handlar inte om politiska riktlinjer om att man måste skriva på ett visst sätt om ett sakpolitiskt område.

Det handlar om att utbyta erfarenheter, att se hur man har rapporterat om ett visst område i våra nordiska grannländer och att lära av varandra. Jag tror på det. Vi har mer att lära av varandra.

Fru talman! Medierna beskrivs ibland som den tredje statsmakten. Public service är en viktig del av svensk media, inte minst när det gäller opartisk nyhetsbevakning och förmedling av samhällsinformation. För den svenska demokratins skull bör public services uppdrag och fokus ligga på just detta, och därför yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation, som har till syfte att värna detta.

Vi skulle verkligen kunna kalla public service för tv och radio i allmänhetens tjänst. Här är det Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion som har det uppdraget, och det har de fått av oss folkvalda fram till 2025.

Något vi har sett under en tid och som jag tror fyller de flesta av oss med en del oro är att den mediala närvaron utanför storstäderna fortsätter att ha det tufft. Den minskar. För att möta den utvecklingen har vi kristdemokrater sagt att vi ser ett värde i att public service stärker sin regionala nyhetsbevakning. Vi menar att public service bör fokusera på samhällsinformation och oberoende, saklig nyhetsförmedling både nationellt och internationellt och också regionalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Här har vi använt uttrycket "smalna av". Det är för att beskriva det uppdrag som vi anser bör vara i fokus för public service. Uttrycket "smalna av" ger vid handen att det redan finns någonting där och att det kan räcka och att man kan lämna till andra att utföra sådant. Vi anser helt enkelt att public service hellre ska prioritera regional nyhetsbevakning, som kostar pengar, än stora nöjesproduktioner. När det gäller det sistnämnda finns det redan en rad riktigt skickade kommersiella aktörer som kan göra det.

Förutom att förse oss med en allsidig och opartisk nyhetsverksamhet har public service ett alldeles speciellt uppdrag att möta upp de särskilda behov som finns hos vissa målgrupper. Det kan handla om barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetsspråkgrupper. Sedan har vi under pandemin sett att public service har ett oerhört viktigt uppdrag att förmedla samhällsinformation, en samhällsinformation som med all sannolikhet har hjälpt till att rädda liv. Trots att vi har förlorat väldigt många liv under pandemin har ändå informationen gjort nytta för att minska smittspridningen.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att det i dag är en för liten andel av public service-bolagens samlade sändningar som utgörs av nationell, regional och internationell nyhetsförmedling och samhällsinformation. Vi ser att väldigt stora delar av tv-tablåerna upptas av det som vi kallar för nöjesprogram. Det tycker vi inte är en rimlig prioritering.

Det är min bestämda övertygelse att en avsmalning av uppdraget, som det kallas, också kommer att stärka public services legitimitet över tid, och det gör det förhoppningsvis också möjligt att sänka public service-skatten.

Fru talman! Jag har i dagarna läst ut Stig Hadenius bok Kampen om monopolet, som handlar om Sveriges radio och tv och under 1900-talet. Det är en samhällsskildrande bok som beskriver hur radiotekniken och sedermera tv-apparaten möjliggör information till den breda allmänheten och kanske främst hur den så kallade medieideologin växer fram, det vill säga principer för hur Sveriges radio och tv ska hantera kommersiella, ekonomiska och politiska särintressen.

En händelse som utspelar sig under den här tiden exemplifierar hur relationen till regeringen, riksdagens partier och myndigheterna blir allt känsligare i takt med ökade granskningar och nya program. På ett möte som ägde rum i december 1967 mellan Sveriges Radios ledning och företrädare för den dåvarande regeringen uppstår ett längre samtal. Först handlar det om teknikens utveckling och om distributionsmöjligheter, men ganska snart övergår samtalet till klagomål över programmens innehåll.

Kulmen på mötet nåddes då dåvarande finansministern Gunnar Sträng karakteriserade en populär underhållningsserie som "trams och tjafs". Men den dåvarande finansministern fick svar på tal av radiochefen Olof Rydbeck. Det sägs att Sträng hade blivit alldeles förbluffad och, för ovanlighetens skull, tystad av motrepliken att det var för det svenska folket, och inte för Sträng, som programmen gjordes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Den så kallade medieideologin som här växer fram handlar om vad Sveriges radio och tv ska syssla med och vilka principer de ska förhålla sig till. Detta formuleras för första gången på 1960-talet, då man anger att verksamheterna ska stå till samhällets tjänst och i samhällets intresse hålla medborgarna väl informerade utan att för den skull vara en del av statsförvaltningen, regeringen eller oppositionen.

Fru talman! Det har gått 54 år sedan samtalet mellan Gunnar Sträng och radiochefen Olof Rydbeck. Sedan dess har också public service-bolagens uppdrag förtydligats. Bolagen ska erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, som speglar hela landet och som kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre.

En grundläggande förutsättning för att kunna upprätthålla integritet och redaktionellt oberoende är att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till kommersiella, ekonomiska och politiska intressen. Vikten av oberoendet finns med i samtliga utredningar och propositioner, hela vägen tillbaka till 1960 års radioutredning. 2018 års parlamentariska public service-kommitté landade i exakt samma slutsats.

Det finns förstås länder som finansierar public service på andra sätt och har andra typer av innehållsuppdrag än just sändningstillstånd, men få kan mäta sig med den renhet som råder i vårt svenska system, där medlen går direkt från allmänheten till public service-bolagen. Detta, om något, talar för såväl oberoende som självständighet i uppdraget.

Fru talman! Riksdagen har fattat en hel del beslut under den här mandatperioden mot bakgrund av de slutsatser som 2018 års public service-kommitté landade i. Systemet med tv-licenser har avvecklats till förmån för en public service-avgift, och sändningstillståndsperioden för 2020-2025 innebär en hel del nya uppdrag.

Bolagen har nu skyldighet att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden. De ska ta hänsyn till kommersiella nyhetsmediers konkurrensförutsättningar. De ska utöka förstasändningarna på de nationella minoritetsspråken, utvidga kärnverksamheten till de egna plattformarna på nätet och utgöra en del av totalförsvaret och därmed utveckla ett beredskapsuppdrag.

Fru talman! Ett år in i det nya sändningstillståndet kan jag konstatera att den parlamentariska utredningen landade ganska rätt. Antalet personer som tittar på traditionell tv har minskat kraftigt, vilket hade urholkat det tidigare tv-licenssystemet. Att bolagen numera kan tillgodoräkna sig programverksamhet på internet får nog anses vara det enda rimliga. Bara under detta pandemiår har nyhetsprogrammen i SVT Play ökat med 100 procent.

Som ett resultat av de ambitioner vi hade med det nya sändningstillståndet öppnas nu också nya lokala redaktioner. SVT berättade i januari månad att man startar redaktioner i Fagersta, Flemingsberg, Sveg och Lund. Ytterligare sex orter får fast SVT-bevakning inom tre år.

Sveriges Radio har under det här året anställt omkring 20 nya medarbetare vid lokala P4-kanaler och förstärkt bevakningen i Västernorrland, i Ånge. Och man har startat tillfälliga redaktioner i Vilhelmina, Arvidsjaur och Strömsund. Samtidigt har Sameradion öppnat i Jokkmokk. I Skåne har man förstärkt bevakningen i Höör. Nu görs också satsningar i södra Kronoberg och norra Blekinge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Utbildningsradions insats har varit ovärderlig under detta pandemiår. Att man snabbt insåg sin roll och ställde om verksamheten för att hjälpa lärare och pedagoger att möta distansundervisningen har haft en oerhörd betydelse. Enligt en Novusundersökning från oktober 2020 svarade 72 procent av lärarna ja på frågan om UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till den svenska skolan i händelse av en samhällskris.

Fru talman! Modellen för reglering och styrning av public service har under decennier fungerat väl, men utvecklingen på flera håll i Europa visar hur pass skyddslös public service-verksamheten kan vara. I flera länder utgör den i dag en propagandamaskin för sittande regering. De närmaste exemplen vi har är regeringarnas inflytande över public service i Ungern och Polen.

I Sverige behövs enbart en tillfällig majoritet i riksdagen för att snabbt genomdriva genomgripande förändringar. Skyddet för Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Utbildningsradions oberoende bygger inte alltid på regleringar utan på en praxis som riksdagens partier har kommit överens om. När en sådan praxis inte längre gäller finns det inget skydd mot genomgripande förändringar av uppdragets oberoende och breda karaktär.

Riksdagen kan egentligen när som helst ändra innehåll i uppdraget. Riksdagen kan också ingripa i den budget bolagen har att röra sig med för att strypa verksamhet och minska innehåll. Det finns alltså goda förutsättningar för det parti som vill utöva påtryckningar och snabbt förändra programbolagens möjligheter att agera som oberoende och granskande mediebolag.

Detta, fru talman, är orsaken till att vi socialdemokrater har ställt oss bakom ett grundlagsskydd. Vi menar att det är viktigt att genomföra ett sådant. Vi kan också konstatera att det inte har genomförts, på grund av de reservationer som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna talade för under utredningens gång.

Under den här tiden har det kommit en del förslag som stärker min övertygelse om behovet av ett grundlagsskydd. Exempelvis vill Moderaterna frångå det kommersiella och ekonomiska oberoendet och införa reklamfinansiering. Hur lämpligt det skulle vara om UR plötsligt skulle börja sända reklam i program som Livet i Mattelandet när det visas för Sveriges elever i klassrummen kan bara Moderaterna själva svara på. Och ju mer Moderaterna tycker att de kan samarbeta med Sverigedemokraterna, desto mer behöver de fundera på hur de ska kompromissa med deras mediepolitiska förslag.

Det är inte M:s förslag som jag ska ställa frågor om, för dem känner jag ännu inte till. Men jag har en del frågor till Sverigedemokraterna.

I detta betänkande behandlas en kommittémotion från Sverigedemokraterna, där man föreslår att det ska tillsättas en större utredning om en modernisering av public service. Bland annat vill Sverigedemokraterna införa ett vetenskapsråd som ska kontrollera saklighet och informationens korrekthet och som ska gå igenom inslag och journalisters arbete. Det är ett förslag som har mötts av skarp kritik från Svenska Journalistförbundet.

Det nämndes tidigare här ett exempel om Linus Bylund, som för mindre än ett år sedan sa att han vill se mer av personaliserad repressaliemöjlighet för granskningsnämnden. Hur ser man på det uttalandet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Ett annat förslag som Sverigedemokraterna har och som finns med i detta betänkande handlar om att införa ett program som visar rättelser, där ansvarig redaktör ska ställas till svars och redogöra för vad som gått fel i sändningarna, en form av offentlig skampåle. Sverigedemokraterna får gärna svara på vad förslag som detta gör med den granskning av makt som public service ändå ska ägna sig åt.

Fru talman! Vill vi inför framtiden främja public service ska vi absolut kunna debattera public services framtida uppdrag, hur de svenska medieaktörerna ska stå starka i den globala konkurrensen, hur de ska klara digitaliseringen och vilka nya utmaningar teknikutvecklingen medför.

Men jag vill avsluta detta anförande där jag började. Public services främsta uppgift är att stå till samhällets tjänst och att i samhällets intresse hålla medborgarna väl informerade utan att för den delen vara en del av statsförvaltningen, regeringen eller oppositionen. Detta är för oss socialdemokrater en självklarhet. Även Gunnar Sträng ändrade sedermera sin uppfattning kring just det.

Men i dag befinner vi oss i en situation där Sveriges alla politiska partier behöver ta sig en funderare på hur man ska främja just detta.

Med detta sagt ställer jag mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag fick en del frågor. Jag ska försöka bemöta dem men framför allt förklara och tydliggöra vad vår public service-politik faktiskt är.

Gällande det så kallade vetenskapsrådet - eller kalla det vad du vill - är det inte så kontroversiellt som det kan verka eller som många vill få det till. Det handlar i grund och botten om transparens. Det handlar om vad man gör i efterhand, när någonting har granskats i granskningsnämnden. Granskningsnämnden tittar inte på sakfel. Har man sagt att en sak var vit som var svart rättas inte det. Man granskar utifrån sändningstillstånden.

Vi menar att det ökar misstroendet mot public service när man inte granskar vad som är det faktiska felet i ett programinnehåll. Därför vill vi att vetenskapsrådet i efterhand ska kunna belysa vad det var som var fel, rent faktamässigt, om nu ett program fälls, vill säga. Det handlar om transparens och ingenting annat. Få det inte att verka som att det handlar om någonting annat!

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson, för ett tydliggörande! Sverigedemokraterna har själva i sin kommittémotion betecknat detta institut som ett vetenskapsråd. Jag har bara läst i den kommittémotionen hur man beskriver det. Jag vill som sagt också redogöra för att man pratar om att granska innehåll.

Anledningen till att Svenska Journalistförbundet har riktat kritik mot detta förslag från Sverigedemokraterna är att man börjar närma sig censur. Hur ser Angelika Bengtsson på Svenska Journalistförbundets kritik mot detta förslag? Har man missuppfattat det, så som Angelika här beskriver det? Det går nog inte att tolka kommittémotionen på något annat sätt än det jag redogjorde för i anförandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Det handlar inte om att man ska granska innan ett program sänds, utan detta gäller om någonting uppdagas i efterhand. Man måste kunna få rätta till fel i efterhand. Det är just det som detta vetenskapsråd ska göra.

Problemet med granskningsnämnden, så som den är uppbyggd i dag, är - återigen - att man bara kontrollerar om någon har brutit mot nu gällande sändningstillstånd. Trovärdigheten när det gäller public service handlar om transparens och om att det ska vara så sakligt som möjligt. Om det nu uppdagas att något inte är sakligt måste man kunna uppmärksamma det i efterhand via det samhällsorgan som vi presenterar i vår motion.

Fru talman! Det finns rapporter som visar på att gemene man som tittar på public service tror att det som fälls i granskningsnämnden handlar om just sakfel. Man vet inte att det inte handlar om det utan är kopplat till sändningstillstånden. Det är detta som det handlar om och ingenting annat. Det är inte jättekontroversiellt. Jag tror att Journalistförbundets oro är densamma som Lawen Redar har känt, nämligen att man tror att det handlar om någonting i förväg. Det är helt fel. Så är det inte. Det handlar om att saker ska belysas i efterhand, till exempel vetenskapliga fel.

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson, för tydliggörandet! Jag vill också vara tydlig med att säga att granskningsnämnden tittar på saklighets- och opartiskhetsprövningar. Det är en del av deras uppdrag, och just för att allmänheten ska känna ett förtroende för public service behöver det ju finnas en granskning av de här programföretagen. Varje människa i det här landet har möjlighet att göra en anmälan till just granskningsnämnden, som är ett eget organ under Myndigheten för press, radio och tv.

Riksrevisionen har så sent som för två månader sedan tagit fram en rapport som tittar på hur granskningen görs, alltså hur deras arbete och granskningar ser ut kring anmälningarna. Jag har också tittat på deras slutsatser, och slutsatserna från Riksrevisionen är ju att granskningsnämnden fungerar ändamålsenligt och lever upp till öppenhet och effektivitet. De få brister som man pekar på handlar om handläggningstider, vilket har fått en motivering i form av att de har en hårdare belastning. Det hela fungerar väldigt, väldigt bra.

Om det är så som Angelika Bengtsson beskriver har faktiskt granskningsnämnden exakt detta uppdrag att titta på anmälningar som handlar om saklighet och opartiskhet och om programbolag faktiskt lever upp till detta. Om det är så som Angelika Bengtsson här beskriver ser jag därför inte någon anledning till att Sverigedemokraterna levererar ett sådant här förslag.

Det Sverigedemokraterna håller på med är att kontinuerligt göra politik av missnöje, och det är en helt annan sak. Medborgare får vara missnöjda och anmäla det till granskningsnämnden, men att göra politik på detta och föreslå genomgripande förändringar skadar journalisters frihet och bolagens oberoende. Detta anser jag utgör ett stort problem i förslaget.

Fru talman! En mångfald av medier är en central del av vårt öppna samhälle. I demokratier är de oljan i maskineriet som gör att informationen sprids, att medborgarna kan ta ställning, att maktutövningen granskas och att inflytande, ansvarstagande och samlad klokskap kan säkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

I diktaturer är medierna redskapet för att hålla medborgarna i schack genom ovisshet och okunskap. I allt högre grad har också mediernas möjligheter uppmärksammats av mörka krafter som ett effektivt sätt att bedriva desinformationskrig i syfte att så split och splittring och därmed underminera öppna samhällen. Det måste vi vara uppmärksamma på och agera kraftfullt emot.

Få branscher har upplevt en så snabb och dramatisk förändring av sina förutsättningar som mediebranschen under de senaste decennierna. Radio och tv-monopol har antingen avskaffats politiskt eller fallit till följd av utvecklingen. Digitaliseringen och internets utveckling har förändrat medievanorna och lett till nya aktörer och affärsmodeller, samtidigt som många av de gamla kämpar för att anpassa sig och överleva.

Fru talman! Det är i denna snabbt föränderliga medielogik och landskap en modern public service behöver navigera och finna sin grundläggande roll. Senast till 2026, då en ny sändningstillståndsperiod inleds, behöver en ny reformerad public service-politik vara på plats.

Vi moderater har tillsatt en mediepolitisk arbetsgrupp med inriktning mot en smalare och vassare public service, och vi kommer att återkomma med resultatet av det arbetet. Där tar vi ett bredare grepp om mediepolitiken med utgångspunkt i att främja just mångfalden. Om detta meddelar vi också i vårt särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Fru talman! Vi moderater vill värna den unika roll som public service har även i framtiden, samtidigt som vi ser att kärnan i uppdraget kan stärkas och kravet på saklighet och opartiskhet vårdas. Under de snart 100 år som skattebetalarna finansierat produktion av radio och tv - först som licensfinansierat monopol, sedan 30 år tillbaka i konkurrens med kommersiella aktörer och numera finansierat över skattsedeln - har motiven till att public service behövs växlat. I begynnelsen var det tekniskt. Frekvenserna var begränsade, och teknologin bakom radioproduktion ansågs för dyr och komplicerad för att fler aktörer skulle få plats. Sedan blev det säkerhetspolitiskt, det vill säga att främmande makter inte ska kunna desinformera det svenska folket - ett motiv så gott som något även i dag.

Många olika bevekelsegrunder har använts under åren, såsom folkuppfostran, kulturpolitik, regionalpolitik, att skapa ett nationellt kitt och en gemensam "lägereld", allas lika möjlighet till avkoppling, språkvård, minoritetsintressen, mångfald, folkbildning, att främja inhemsk kulturproduktion och så vidare.

Några av dessa är fortsatt relevanta också i det nya medielandskapet. Ett motiv som särskilt bör nämnas är att public service är den enskilt viktigaste finansiären av svensk produktion av drama, underhållning och samhällsbevakning för radio och tv. Även om de globala streamingtjänsterna i växande utsträckning också köper svensk produktion, vilket såklart är mycket positivt, skulle den fristående film, tv- och radioproduktionsbranschen knappast existera om inte public service fanns som köpare.

En sådan utveckling vore till skada inte bara kulturpolitiskt utan även näringspolitiskt, för då skulle Sverige förlora en bransch som omsätter omkring 5 miljarder kronor och som internationellt är mer framgångsrik än vad som följer av vårt begränsade språkområde. Public service är helt enkelt fortsatt viktigt ur många aspekter, men en reformering behövs för att upprätthålla legitimiteten över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! För den innevarande perioden och i närtid menar vi moderater att det måste vidtas åtgärder för att säkerställa den i dag ifrågasatta sakligheten och opartiskheten i public service. Detta görs genom att utveckla granskningsnämndens uppdrag.

Utan att värdera enskilda ärenden som behandlats kan man konstatera att kravet på opartiskhet och saklighet har väckt stor debatt. Det är en debatt som förtjänar att tas på allvar, inte minst utifrån programföretagens legitimitet hos allmänheten. Granskningsnämndens verksamhet måste alltid präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bland annat att högre krav bör ställas på att de beslut som granskningsnämnden fattar alltid ska vara motiverade.

Det finns starka skäl att ge granskningsnämnden ett tydligare utredningsansvar än den har i dag. Det skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för granskningsnämndens prövning. Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör också förtydligas så att offentliggörandet alltid blir lika tydligt som den klandrande rapporteringen.

Mot bakgrund av detta bör regeringen se över och utveckla granskningsnämndens uppdrag för att säkerställa att public service lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Detta är ett av de förslag vi moderater tar upp i vår mediepolitiska motion, som dock inte behandlas i detta betänkande.

Fru talman! Det finns ytterligare delar gällande public service som måste åtgärdas redan nu. Riksdagen beslutade för snart ett och ett halvt år sedan, i samband med det senaste tillståndsbeslutet, att tillkännage för regeringen att den behöver tillsätta en utredning som ser över möjligheterna till en annan ordning för förhandsprövning av nya tjänster, där regeringen inte utgör den sista instansen. Någon sådan utredning är dock ännu inte presenterad. Riksdagens beslut var att utredningen skulle tillsättas snarast av regeringen. Det var 2019. Nu skriver vi 2021 men fortfarande ingen utredning. Det är anmärkningsvärt senfärdigt och oacceptabelt.

Fru talman! En fri åsiktsbildning med oberoende medier som grund är vitala delar för den västerländska liberala demokratin. I dessa snabbt föränderliga tider behövs omprövningar och reformeringar. Den som principfast och tvärsäkert står still riskerar att bidra till stagnation och i förlängningen också till minskad legitimitet, exempelvis för vår svenska public service.

Fru talman! Public service ska vara såväl politiskt som kommersiellt oberoende. All politisk styrning minskar friheten och därmed också trovärdigheten. Oberoendet behövs för att du som mottagare ska kunna känna dig trygg i att enskilda politiska åsikter inte styr innehållet. Detta ska inte blandas ihop med att det finns ett sändningstillstånd med uppdrag, exempelvis att public service ska spegla hela landet. Vilka program som sänds och vad de innehåller ska dock inte politiken lägga sig i.

Fru talman! Det är ju faktiskt inte makten som ska granska medierna utan det är medierna som ska granska makten. Detta är grundläggande för en demokrati. Varje gång som man med politiska argument kritiserar enskilda program eller enskilda journalister så påverkas trovärdigheten. Det blir ett misstänkliggörande av public service. Varje önskan om att genom politiska beslut begränsa public service skapar också en tro att det de gör i dag inte är oberoende. Det undergräver då också trovärdigheten i den oberoende granskningen av makten och samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Att Sverige har ett brett medieutbud är viktigt och på många sätt avgörande för en fungerande demokrati. Det är viktigt med fria medier på en kommersiell marknad och public service som står fri från både kommersiell och politisk påverkan. Därför behöver vi både kommersiella medier och public service, sida vid sida, för bland annat granskning av makthavare och för opinionsbildning där flera perspektiv får möjlighet att föras fram. Public service behöver då också ha ett brett innehåll för att vara relevant för många. När vissa politiska företrädare talar om att man vill smala av public service och ta bort vad vissa kallar "krimskrams" missar de vikten av att många ska kunna hitta något som är relevant för just dem i utbudet. Det som är krimskrams för en person kan vara veckans höjdpunkt för en annan.

Det skulle vara väldigt olyckligt att smala av uppdraget och riskera att public service blir en smal kanal för några få. Den kultur och underhållning som public service-bolagen producerar och förmedlar ger en bred bild av vårt samhälle, vilket i sin tur skapar förutsättningar att tillsammans stärka vårt samhälle. Samtidigt så ger public service också möjlighet för olika grupper i vårt samhälle att få ta del av och sprida till andra sin egen historia och kultur. Det ger då också möjligheten att öka kunskapen och förståelsen för fler i vårt samhälle.

Att public service har ett brett uppdrag är därför en förutsättning för att också fortsättningsvis vara relevant i vårt samhälle och i det snabbt rörliga medielandskapet. Vi har som ett samhälle i sin helhet en stor nytta av en public service som speglar hela landet, inte bara geografiskt utan även bland annat minoriteter i vårt land. Det ger en bredd av perspektiv och en ökad förståelse för hur samhället fungerar och ser ut. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Då är det också viktigt att denna källa är tillgänglig även för den som har en funktionsnedsättning. Höga krav på public service-bolagen när det gäller tillgänglighet är därför mycket viktigt.

Fru talman! Vi ser inte minst nu under denna svåra period behovet av ett brett utbud hos public service-bolagen med en opartisk och granskande nyhets- och informationsförmedling samtidigt som man också i sina kanaler sprider kultur och skapar underhållning.

Public service är för många människor inte bara nyheter eller nöje, utan den bidrar även till att man kan känna att man är en del av vår samhällsgemenskap. Ett exempel på det är hur Sveriges Television ställde om för en äldre publik som sitter mycket hemma nu under coronapandemin. Det handlar då inte bara om samhällsinformation, utan man kan också möta upp där man ser att behov uppstår med exempelvis inspiration till rörelseträning.

Radion är också en viktig trygghet med ett brett utbud och är lättillgänglig att ta del av. Ytterligare ett exempel, som också har tagits upp här i talarstolen av andra före mig, är hur Utbildningsradion snabbt ställde om sin produktion till att skapa program för lärare och elever om corona, distansundervisning och källkritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Public service är, kan vi konstatera, en demokratisk nyttighet och finansieras också solidariskt genom public service-avgiften. Man möts därför inte heller av en betalvägg, och man behöver inte registrera sina personuppgifter för att kunna ta del av programmen. Ingen stängs ute!

Fru talman! Public service är och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Och med det så vill jag avsluta med att uppmärksamma kammaren på Centerpartiets särskilda yttrande angående motionsyrkanden som bereds i förenklad form.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fria, självständiga och oberoende medier utgör en viktig grundsten i bygget av en stabil demokrati. I Sverige finns en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och dagens medielandskap innehåller en stor mångfald av privata och gemensamt ägda tv- och radiokanaler och tidningar - även om ägarkoncentrationen har ökat rejält på senare tid. Det ska vi se upp med framöver.

Det är via de gemensamt finansierade företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, det vi sammantaget i dag kallar public service, och deras breda uppdrag som befolkningen tillförsäkras bland annat opartisk samhällsinformation, nyheter, underhållning och kulturupplevelser. Att såväl journalistiken som hela public service står oberoende i förhållande till politiken är helt grundläggande.

Fru talman! Det är fortfarande fyra år kvar på det sex år långa sändningstillståndet vi här i riksdagen beslutade om för public service-bolagen. Men redan nu står det klart för mig att flera partier faktiskt är tydliga med att man vill se stora förändringar och nedskärningar för public service under nästa tillståndsperiod. Man kallar det förstås inte nedskärningar utan pratar om omstruktureringar, att vässa utbudet, ett smalare uppdrag och en hopslagning av bolagen.

Jag har sagt det tidigare här i kammaren, men det tål att upprepas, nämligen att det breda uppdraget i dag som inkluderar sportsändningar, familjeunderhållning och barnprogram varvat med kultur, dokumentärer och nyhetsinslag borgar för att SVT känns angeläget för många och att det kan fortsätta att vara en självklar del i människors vardag, trots att vi kan välja bland fler kanaler och streamingtjänster än någonsin.

Detta handlar bland annat om hur gemensamma upplevelser kan skapa en känsla av samhörighet även med främlingar. Det handlar också om att det ska finnas en opartisk och tillgänglig nyhetsrapportering även för dem som inte har råd med en tidningsprenumeration eller en betaltjänst.

Det handlar också om lättillgänglig bildning. Vi har verkligen blivit varse under pandemin vilken viktig roll public service har haft för att hjälpa oss att förstå det nya viruset och hålla oss uppdaterade om den senaste forskningen. Människor har till exempel kunnat skicka in sina egna frågor och få svar av experter. Det är en fantastisk service, och jag tror att det har hjälpt många att hantera sin oro och osäkerhet i krisen. Vi har kunnat se hur snabbt Utbildningsradion har stöttat elever, föräldrar och lärare när det blev distansundervisning, som flera talare före mig också har lyft upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Ett bolag som har i uppdrag att spegla hela landet kan ge oss en större förståelse för den som bor i en annan del av landet eller den som har en annan bakgrund än min egen. Det gör man inte bara i nyhetsrapporteringen utan också i andra typer av program. Det är förstås oerhört viktigt att man kan spela rollen i allas liv, även för den som behöver teckentolkning eller syntolkning.

Att många människor får en relation till public service spelar också en roll för att bygga tilliten till det som sägs. Är det här ett bolag som agerar för allmänhetens bästa, självständigt från statsmakten och privata ekonomiska intressen? Om vi ska fortsätta att vara en stark demokrati där medborgarna kan lita på att makthavare och myndigheter granskas spelar public service agerande en viktig roll. En fungerande demokrati behöver en välinformerad befolkning som delar samma bild - eller i varje fall en delvis liknande bild av verkligheten, som Christer Nylander redogjorde för på ett bra sätt. Självklart ska olika perspektiv belysas, men vad som är fakta och vad som är åsikter ska den som lyssnar eller tittar inte behöva tvivla på. De senaste årens utveckling i USA visar med tydlighet vilken situation man annars kan hamna i.

Sedan kan vi alla konstatera, fru talman, att vi ibland tycker att ett program inte har den rätta ingången eller att frågeställningen som jag tycker är den rätta saknas. Det går inte att göra alla nöjda, och journalister är inte heller immuna mot politiska förändringar och förskjutningar i värderingar i samhället. Men det betyder inte att vi från politiskt håll ska lägga oss i eller ifrågasätta grunden för agerandet. Det finns en granskningsnämnd, och nu också en mediepolitisk ombudsman, och nyligen granskade Riksrevisionen granskningsnämndens granskning av public service. Det låter mycket invecklat, men det är egentligen en enkel procedur. Riksrevisionen kan hjälpa oss att se över att allt fungerar bra. I granskningen konstaterade Riksrevisionen att det på det hela taget fungerar bra men att det finns utvecklingspotential och förbättringsmöjligheter.

Det är väldigt välkommet att en sådan här översyn görs så att vi kan öka transparensen. Att det finns tydliga motiveringar av besluten, som Riksrevisionen lyfter fram, tycker jag är en självklarhet.

Det som oroar mig är att flera borgerliga partier nu stämmer in i den kör som länge bara bestod av sverigedemokrater. Det har funnits en liten nedgång i förtroendet för public service, och nu vill både Moderaterna och Kristdemokraterna ta det till intäkt för att bolagen inte fungerar som de ska, att de inte är så opartiska som de borde och att man nog måste göra något åt den saken. Men hur mycket har man på fötterna för det påståendet?

Det här tycker jag emellanåt känns mer som en jakt efter de väljare som sympatiserar med Sverigedemokraterna än som grundat på en verklig utveckling. Kan det vara så att den som har låg tillit är missnöjd för att man inte tycker det pratas tillräckligt negativt om invandring? Är det minskad tillit för att klimatskeptiker inte får tillräckligt stort utrymme? Är det de väljarna ni ska försöka göra mer nöjda med public service?

Är det så som Viktor Wärnick säger att det finns en stor debatt? Det behöver inte betyda att det finns något konkret att ta på i den debatten. Jag är väldigt bekymrad över de här tongångarna. Jag försöker se var man har fått den här uppfattningen ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

För ett tag sedan fanns det en diskussion om en genomgång från Näringslivets medieinstitut. De hade hittat 40 inte fällningar men fall av kritik på 12 år. 75 procent av dem rörde politik men inte partipolitik. Det handlar alltså om 40 fall på 12 år. Jag tycker inte att det är så alarmerande att man behöver ha de här tongångarna i Sveriges riksdag eller att det ska generera den typ av förslag som finns i motioner från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Jag tycker att ert agerande och ifrågasättande av public service hjälper till att undergräva förtroendet. Sedan, när tilliten minskar, kan man peka på att det behövs stora förändringar. Jag kallade det inledningsvis nedskärningar. En alternativ sanning är att det blir ett vässat utbud.

Fru talman! Det var en varm dag i december, så där vid lunchtid. Jag stod på mitt kontor i Afrikanska utvecklingsbanken nära ekvatorn i Abidjan i Elfenbenskusten. Jag skulle åka hem till Sverige lite senare på dagen.

Helt plötsligt började man skjuta runt om i hela staden. Vi hörde kulspruteelden och hade ingen aning om vad som hände.

Det första som hände var givetvis att tv och radio blev tysta.

Jag skulle ju ta mig till flygplatsen. Egentligen fick jag väl inte det, men jag tog faktiskt en bil och körde ut till flygplatsen genom ett brinnande hav, kan man väl säga. Jag kom dit. Det fanns ett plan. Han som ägde salary slipen sa att "om du betalar så här mycket pengar får du flyga". Dem tänkte han ju stoppa i egen ficka, och självklart mutar man sig inte igenom någonting.

Security guards kom och hämtade upp mig. Telefonerna fungerade inte, men jag hade ändå fått kontakt med en svensk journalist som var på plats i Västafrika för en tidning. De körde mig hem till honom. Vi låste in oss och satt i villan i 24 timmar med tv:n på. Den var alldeles tyst och svart, såklart.

Efter ungefär 24 timmar brusade det till lite grann. Sedan blev det tyst igen. Sedan brusade det till, och då stod ett gäng militärer där och sa: "Nu har vi tagit över landet. Vi ska sopa det rent från korruption."

Vad handlar det här om? Jo, det handlar om att äga informationen. Det är så viktigt för dem som vill förstöra att det första de tar över i en sådan situation är just radio och tv. Journalisterna som var där hittade man senare misshandlade.

Nu tror ju inte jag att den här situationen kommer att uppstå här i Sverige. Men vi har redan en situation där vi kämpar om informationen, en situation där det sprids jättemycket desinformation i vårt samhälle. Det sker på olika sätt, som angrepp utifrån från andra länder. Det sker i filterbubblor, till exempel antivaccinationskampanjer som vi ser som ett stort problem inte minst nu under coronapandemin.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi kan bemöta allt detta och att vi kan ha trovärdiga medier så att människor kan få rätt information, förstå informationen och känna tillit till myndigheter och public service och medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Jag har nu under två års tid jobbat i socialutskottet. Det senaste året har jag ägnat mig åt krishantering av vårt land och då väldigt mycket åt information.

WHO har sagt att vi har ett stort problem: en infodemi. Det handlar om förvriden kunskap som sprids om pandemin, om vaccinationen och om vad som är bra och inte bra.

Vi är säkert många som suttit framför public service under här tiden och tittat på den lägereld, skulle jag faktiskt säga, som uppstod i samband med att Folkhälsomyndigheten började ha sina dagliga sändningar i tv. Vi kunde samlas där.

Det finns något väldigt vackert i vårt land, och det är att vi har stor och hög tilltro till myndigheter och experter och medier. Det är något som vi verkligen måste kämpa för och bevara, för så ser det inte ut i alla länder. Därför är public service och en mångfald av medier så otroligt viktigt.

Därför är det också viktigt att vi har en granskande journalistik. Vi ser ju i dagens samhälle hur information och nyheter sprids som löpeldar på olika sätt - via internet, via sociala medier och via radio och tv. Det går så väldigt fort, och det finns alltid en tendens till herd mentality. Det är därför även falsk information kan spridas så oerhört snabbt.

Myndigheten för psykologiskt försvar kommer att ha en jätteviktig uppgift. Det är också oerhört viktigt att vi utnyttjar biblioteken och skolorna och lär ut till våra barn vad källkritik är för något.

Fru talman! En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Alla människor, oavsett var i landet man bor, ska ha tillgång till ett allsidigt nyhets- och medieutbud av hög kvalitet som kan fördjupa, skildra, granska och förklara samhällets skeenden. Medborgarna måste ha möjlighet att fatta beslut med riktig kunskap som grund.

Vi lever i ett medielandskap under stor och snabb omvandling där tidigare förutsättningar för mediekonsumtion och nyhetsförmedling ställs på ända. Tillgången till medier och information har blivit bättre, meningsutbyten och åsiktsyttringar har underlättats och fler kan publicera medialt innehåll.

En ambitiös mediepolitik strävar efter en levande mediemångfald där starka, ansvarstagande och oberoende medier i hela landet kan bidra till att händelser i samhället belyses ur olika perspektiv. En stark public service på en livskraftig mediemarknad som präglas av integritet, oberoende, medieetik och en mångfald av perspektiv och som åtnjuter allmänhetens förtroende utgör grunden för Miljöpartiets mediepolitik. Forskning visar att en stark public service i kombination med en livskraftig kommersiell mediemarknad går hand i hand med starka demokratier.

Fru talman! Att det finns oberoende medier som kan förmedla sakliga nyheter och granska regering, riksdag och myndigheter är centralt för att kunna upprätthålla en vital demokrati. I en tid när traditionella dagstidningar med prenumeranter når allt färre är det kanske viktigare än någonsin förr att public service kan vidmakthålla sitt uppdrag i allmänhetens tjänst.

Radio och tv i allmänhetens tjänst

I vår omvärld har vi sett hur auktoritära regeringar kort efter att de tillträtt har kunnat ta kontroll över landets tidigare public service och omvandla den till en regeringsstyrd propagandakanal som ett led i en avdemokratiseringsprocess. Just därför att det är så viktigt att det inte ska vara lätt att ta makten över public service har Miljöpartiet under många år pekat på behovet av att skydda public service i grundlagen så att möjligheterna för en regering som vill styra innehållet i programbolagens sändningar minskas. Vi hoppas att vi kan vinna en majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra detta framöver.

Fru talman! Med dessa ord skulle jag vilja yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)

Studiestöd