Processrättsliga frågor

Fru talman! Det detonerar en bomb i Malmö 2019. Utredningen ser svår ut. Det finns en kamera som fångar den misstänkta. Men tyvärr är personen maskerad. När polisen zoomar in övervakningsbilderna ser man en tatuering. En uppmärksam polisman känner igen denna tatuering.

Jag tycker att detta är ett så vackert polisarbete att det överträffar Beck och Wallander med hästlängder. Framför allt är det ett exempel av många på vilken användning polisen kan ha av kameror i sitt arbete. Men det visar också att kameror inte kan göra hela jobbet själva. Förutsättningen är att det finns skickliga poliser med god lokalkännedom. Den som åker snabbast på Vasaloppet har både rätt utrustning och rätt fysik. Den som bara har rätt utrustning kan mycket väl komma sist i loppet eller inte komma i mål alls.

Nu satsar vi rekordstort på polisen. Samtidigt har vi gett dem bättre redskap att klara upp och förebygga brott. Stormsteg har tagits mot målet om 10 000 poliser 2024. Vi har nu nått halvvägs. En ny kamerabevakningslag är på plats sedan 2018. Den underlättar polisens arbete. Förra året togs tillståndskravet bort för fler situationer, bland annat för apotek, som tyvärr är hårt drabbade av brottslighet. Nu arbetar en utredning med att se om Polismyndigheten har tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden. Utredningens förslag ska även gälla Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och tullen i tillämpliga delar. Förslag ska presenteras i september i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Så ser kampen mot brottsligheten ut - steg för steg, dag för dag, lag för lag.

Den nya lagen om hemlig dataavläsning, HDA, var första punkten i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Den nya lagen trädde i kraft den 1 april 2020. Lagen ger myndigheterna rätt att i hemlighet installera mjuk- eller hårdvara i en teknisk utrustning som en dator, mobiltelefon eller läsplatta och läsa av innehållet. När de små digitala spejarna, ettorna och nollorna, skickas tillbaka i form av information till polisen kan polisen få nödvändiga pusselbitar som man har saknat för att utreda och klara upp brott.

Fru talman! Eftersom vi inte tillåts tala engelska i talarstolen ger jag mig på en översättning av Mikael Dambergs ord: Den här lagstiftningen har inneburit en spelförändrare. Nu är det nya spelregler för den grova organiserade brottsligheten. Nu riktas ljuset mot de digitala skuggplatser där narkotikaaffärer, människohandel och mord har kunnat planeras i lugnan ro. Gängledarna blir stressade. Sverige blir tryggare. Steg för steg, dag för dag och lag för lag fortsätter vi med arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Men mer är på gång. Regeringen beslutade förra året att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regleringen av hemliga tvångsmedel. Hemlig avlyssning och kameraövervakning kan vara avgörande för att polisen ska komma vidare i en brottsutredning.

Syftet med utredningen är att ta ställning till hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet. Bland annat ska det utredas om ett tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning bör kunna knytas till en person i stället för en plats. Utredningen ser även på om en åklagare snabbare ska kunna få tillstånd att avlyssna en misstänkt.

Vidare har regeringen aviserat ett lagförslag om utökade möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål. Detta förslag kommer att lämnas i september 2021.

Nu arbetar även en utredning för att se hur en domstol ska kunna använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör. Bevisning ska därmed i större utsträckning kunna tas upp och läggas fram på det sätt som är lämpligast i varje enskilt fall. Det skulle ge en mer tillförlitlig bevisning och bättre förutsättningar för att domarna ska avspegla vad som faktiskt hänt och för att fler skyldiga ska kunna straffas. Detta, fru talman, är viktigt inte minst för brottsoffret, som kan slippa en påfrestande rättegång. Dessutom förebygger det hot eller andra påtryckningar från gärningsmannen eller dennes gäng.

Steg för steg. Dag för dag. Lag för lag.

Som socialdemokrat står man sällan längst ut på en kant. När världen sällan är helt svart eller vit är jag gärna en gråsosse. Vi ska ta krafttag mot gängen, men vi ska aldrig bli DDR. Brottsmisstanke måste finnas. Rättssäkerheten måste alltid kunna garanteras. Vi måste behålla en anständig nivå av integritet. Vi måste ställa krav på att avlyssning inte ska ske hur som helst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Jag är stolt över allt vi har åstadkommit sedan jag för första gången kom in i justitieutskottet. Vi har gett polisen kraft som inte funnits. Med fler kollegor och bättre verktyg växlar samhället upp. Vi har gjort detta utan att överge rättssäkerheten. Vi har gjort det steg för steg, dag för dag, lag för lag.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 5, 16, 17, 18, 19, 32 och 36 i betänkandet.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det var spännande eftersom det var många yrkanden. Vi brukar normalt sett ha ett yrkande per utskott, men jag förstår att ni har diskuterat.)

Jag har diskuterat detta. Det är ett medvetet regelbrott därför att det finns en så kallad falsk majoritet i utskottet.

Fru talman! I dag ska vi debattera ett motionsbetänkande gällande processrättsliga frågor. Jag står bakom alla reservationer där vi moderater är med, men jag yrkar bifall endast till nummer 11.

Det finns många bra förslag i betänkandet, men jag kan inte ta upp alla utan nämner bara ett par. Det första gäller hemliga tvångsmedel.

Hemlig avlyssning innebär att polisen i hemlighet kan avlyssna elektronisk utrustning, till exempel mobiler.

Hemlig övervakning innebär att polisen kan ta del av sms som skickats och samtal som ringts mellan två olika mobiler eller få information om var en mobil har funnits eller finns. Det ger dock inte tillgång till innehållet i meddelandet eller vad som sagts i samtalen.

Hemlig kameraövervakning innebär fjärrstyrda kameror utan ljudinspelning.

Hemlig rumsavlyssning innebär det som man i dagligt tal kallar för buggning, det vill säga att polisen i hemlighet avlyssnar ett rum som inte är tillgängligt för allmänheten och där samtal pågår. Detta får användas när minimistraffet för det misstänkta brottet är fyra års fängelse. Buggning får även användas vid misstanke om spioneri, människohandel eller våldtäkt där ett fängelsestraff på minst fyra år förväntas.

Hemlig dataavläsning började gälla för cirka ett år sedan och innebär att polisen i hemlighet kan avläsa uppgifter i någons dator, Ipad eller mobil. Minimistraffet är minst två års fängelse, och åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen för att polisen ska få använda detta.

Det är många olika tvångsmedel att hålla reda på.

Fru talman! Vi moderater har fler förslag gällande sänkta gränser för att få använda hemliga tvångsmedel. De brottsbekämpande myndigheterna har i dag särskilda möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i samband med utredningar som rör en viss typ av systemhotande brottslighet. Denna möjlighet bör även omfatta grova brott som begås inom ramen för gängkriminalitet.

Vi vill också sänka kraven för att få hämta in uppgifter från teleoperatörer om vilka mobiler som funnits i ett visst geografiskt område, för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

I dag krävs som huvudregel att det rör sig om ett brott med ett minimistraff om fängelse i två år. Detta krav vill vi sänka till ett års fängelse, för vi tycker att polisen ska få de verktyg de behöver för att kunna utreda grov brottslighet.

De rättssäkerhetskrav som finns i dag ska även gälla de nya villkor som vi föreslår. Till exempel ska tillstånd att använda hemliga tvångsmedel normalt prövas av domstol.

Vi vill att polisen ska få kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar, som jag sa. Vi vill att gränsen för att använda hemliga tvångsmedel ska sänkas, även för hemlig rumsavlyssning, och att åklagare ska kunna fatta interimistiska beslut om detta. Vi vill också att platskravet vid hemlig dataavläsning ska knytas till en person och inte till en plats.

Fru talman! Vi föreslår att det ska vara möjligt att sätta in hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig dataavläsning och hemlig kameraövervakning mot aktiva gängmedlemmar innan de begår brott, för att hindra dem från att begå grova våldsbrott. En sådan möjlighet finns i dag i den så kallade preventivlagen. Den begränsar sig dock i huvudsak till terrorist- och spioneribrott och gäller mycket sällan gängkriminalitet.

Det pågår en utredning gällande utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, som Gustaf Lantz nämnde, och det är i och för sig bra. Det som är dåligt är att den preventiva avlyssningen inte utreds. Det är en stor brist.

Uppdraget ska redovisas i april 2022. Sedan kommer det att ta ytterligare tid innan regeringen presenterar förslag om förändringar. Eller så kanske regeringen inte alls vill göra lättnader i hur hemliga tvångsmedel ska användas. Det vet vi inte. Därför är det bra att vi får igenom ett tillkännagivande i betänkandet, men det räcker inte. Därför har vi moderater tagit ett utskottsinitiativ i justitieutskottet om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Anledningen är att 2020 blev ett mörkt rekordår för gängkriminaliteten, från en redan mycket hög nivå.

Skjutningar i gängmiljö blev vardagsbrott i Sverige. I snitt mördades nästan en person i veckan i dessa skjutningar. Sprängningarna ligger kvar på fortsatt höga nivåer. Dessa grova våldsbrott drabbar inte bara gängkriminella utan även oskyldiga människor. Gängen blir mer och mer aggressiva, och de bryr sig inte om de skjuter ihjäl en tolvåring eller en mamma som har sitt spädbarn i famnen.

Fru talman! För ett tag sedan besökte rikspolischefen Anders Thornberg riksdagens justitieutskott. Han informerade om vad han anser är nödvändigt för att bekämpa den grova gängkriminaliteten. Thornberg menade att det är viktigt att hemliga tvångsmedel kan användas i preventivt syfte, alltså förebyggande, utan konkret misstanke mot aktiva gängmedlemmar, för att förhindra allvarliga våldsbrott. Det gäller alltså aktiva gängmedlemmar, inte vem som helst.

Den franska och den holländska polisen har detta verktyg och har lyckats knäcka det krypterade kommunikationssystemet Encrochat. Där undrar jag om Gustaf Lantz, när han pratade om DDR, menade att han likställer den franska och den holländska polisen med DDR? Det vore att gå lite väl långt.

I Sverige pågår flera stora gängrättegångar som bygger på uppgifter från Encrochat. Rättegångarna handlar om mycket grov brottslighet: mord, mordförsök, grov utpressning med mera. Vi vill ge också den svenska polisen de nödvändiga verktygen för att bekämpa den grova gängkriminaliteten. Det är nödvändigt att svensk polis får motsvarande verktyg som den franska och holländska polisen har. Man kan ju undra varför svensk polis ska ha sämre verktyg än andra länder, särskilt med tanke på hur allvarlig gängbrottsligheten är i Sverige. Syftet är naturligtvis att bekämpa den grova gängkriminaliteten, inte att avlyssna laglydiga människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Tillstånd ska bara ges om det finns en tydlig misstanke om att den som tvångsmedlen ska riktas mot är aktiv gängmedlem - aktiv gängmedlem, alltså inte vem som helst och inte DDR som Gustaf Lantz pratade om. Tillstånd i preventivt syfte ska alltid uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn över användandet.

I justitieutskottet pågår arbete med detta utskottsinitiativ som förhoppningsvis kommer att resultera i att regeringen återkommer med förslag om att hemliga tvångsmedel ska kunna användas utan konkret misstanke när det gäller aktiva gängmedlemmar. Jag säger det igen: aktiva gängmedlemmar, inte vem som helst och inte DDR som Gustaf Lantz pratade om.

Här har jag en fråga till Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Ni säger ofta att ni vill krossa gängkriminaliteten, men ändå vill ni inte ge den svenska polisen det verktyg som den behöver. Varför vill ni inte det? Litar ni inte på rikspolischefen när han säger att polisen behöver det här verktyget?

Fru talman! Till sist är jag glad över att vi får ett tillkännagivande om utvärdering gällande rätten till målsägandebiträde.

Den som utsatts för exempelvis grov kvinnofridskränkning, sexualbrott eller misshandel har rätt att få ett målsägandebiträde. År 2018 ändrades reglerna gällande detta i allmän domstol, vilket innebar att förordnandet gäller till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Anledningen var att Socialdemokraterna och Miljöpartiet helt enkelt tyckte att det kostade för mycket pengar.

Ett målsägandebiträde kan i dagsläget förordnas även i hovrätten om det anses finnas behov av det, men det sker inte automatiskt utan ska prövas i varje enskilt fall.

Från flera olika håll har det lyfts fram att denna ändring inneburit stora nackdelar för brottsoffret då man blivit nekad att få ha kvar målsägandebiträdet i hovrättsprocessen. När målsägandebiträde inte finns är tanken att åklagarna ska gå in och företräda målsäganden. Men detta blir faktiskt helt fel. Målsägandebiträdets uppgift är att även stötta målsäganden, något som inte är åklagarens uppgift.

En stor nackdel som lyfts fram gäller behovet av att få information från hovrätten. Det kan till exempel gälla om hovrätten beslutar att släppa den åtalade från häktet. Detta är information som är mycket viktig för brottsoffret att få för att kunna sätta sig i säkerhet innan förövaren står utanför dörren och knackar på - förmodligen på ett fruktansvärt dåligt humör eftersom han kanske suttit häktad i månader. Då kan man tänka sig vad han har i åtanke när han helt plötsligt står utanför brottsoffrets dörr och brottsoffret över huvud taget inte är beredd.

När brottsoffret inte längre har målsägandebiträde i hovrätten är det ingen som ansvarar för denna typ av information, och då finns stor risk att brottsoffret utsätts för nya våldsbrott. Med tanke på den senaste tidens grova våldsbrott mot kvinnor är det mycket viktigt att brottsoffren får det stöd de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi moderater vill i vår motion ha en utvärdering av hur den här lagändringen har fallit ut och vilka konsekvenser det blivit. Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig mot en utvärdering. De skriver att de utgår från att regeringen noga följer frågan och vid behov vidtar de åtgärder som behövs. Tydligen har Socialdemokraterna och Miljöpartiet missat alla varningsklockor som ringt från både åklagare, målsägandebiträden och brottsoffer. För varningsklockor har ringt. Därmed har regeringen inte följt den här frågan eller helt enkelt inte brytt sig om den.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet brukar ju skryta om att de står på brottsoffrens sida, men här är det tydligt att de inte gör det. De vill inte ens gå med på en utvärdering av lagen. Varför vill ni inte ens utvärdera en fråga som lyfts upp som ett problem för brottsoffer?

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande från justitieutskottet om processrättsliga frågor. Det vi kan notera är att vi i betänkandet har ganska många tillkännagivanden, närmare bestämt 15. Initialt kanske jag därför ska passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag vill särskilt lyfta fram punkten 4, som berör tillståndsplikten för kommuner och regioner när det gäller kamerabevakning.

Det har nämnts tidigare i debatten här i dag att Socialdemokraterna vill gå framåt med en hel del förslag när det gäller just kamerabevakning men att man inte vill se någon form av DDR-samhälle. Det kan vara kul och intressant att då blicka tillbaka på hur den här debatten har låtit genom åren.

Innan vi fick den nya kamerabevakningslagen 2018 ville Sverigedemokraterna göra det enklare för polis och brottsbekämpande myndigheter att använda sig av kamerabevakning utan den så kallade tillståndsplikten. Då fanns det ett motiverat motstånd från den rödgröna regeringen mot att göra det enklare för brottsbekämpande myndigheter att använda kamerabevakning. Som exempel kan nämnas att det tog tre år för polisen i Rinkeby att få upp kamerabevakning på pendeltågsstationer och andra brottsutsatta områden i kommunen. Det var såklart ett orimligt förhållande men ändå något som regeringen då var tillfreds med, tills det bildades en ganska bred majoritet i justitieutskottet som riktade tillkännagivanden till regeringen om att vidta åtgärder för att detta skulle kunna förenklas.

Nu låter det som om den rödgröna regeringen har hittat den rätta balanspunkten, men historiskt sett vet vi att den balanspunkten alltid har processats fram av Sverigedemokraterna. Det är klart att vi är glada över den utvecklingen, men vi ser fortsatt ett behov av att andra aktörer är mer proaktiva i sitt brottsförebyggande arbete och eventuellt också behjälpliga i efterhand när brott har inträffat genom utökad kamerabevakning.

Därför är tillkännagivandet om tillståndsplikten för kommuner och regioner viktigt. Vi tror att det är viktigt att fler aktörer i samhället får ett breddat och kanske tyngre uppdrag att arbeta brottsförebyggande. Det pågår utredningar om huruvida kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att arbeta med frågor om brottsförebyggande. Där skulle exempelvis tillståndsplikten för kamerabevakning vara en del där kommunerna kan ta ett större ansvar för att trygga fler platser - inte minst i miljöer kring skolor, där man inte får kamerabevaka men där det kanske sker mycket skadegörelse och liknande, och även andra delar i kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Det finns andra viktiga frågor som jag vill ta upp i debatten, inte minst en problematik som vi har debatterat flitigt här i kammaren: gängbrottsligheten, dess utbredning och dess makt över samhällen. Detta är något som har förvärrats för varje år som den rödgröna regeringen har suttit vid makten och gjort det år vi just lämnat bakom oss, 2020, till ett rekordår för dödsskjutningar, skjutningar och andra typer av kriminalitet mellan olika kriminella grupperingar.

Den här utveckling är, vilket vi påtalat från Sverigedemokraternas sida, en direkt konsekvens av att vi har haft en naiv inställning till vad segregation kan tillföra till vårt land. Många andra partier i denna församling har ju sagt att invandring endast är en vinst för samhället, medan vi har pekat på att en okontrollerad invandring och en naiv inställning till invandring är huvudorsaker till att vi har en utbredd segregation kring våra storstadsområden.

Situationen har länge behövt starkare muskler, inte minst när det kommer till processrättsliga frågor. Sverigedemokraterna har historiskt varit ensamma om att exempelvis påpeka att anonyma vittnesmål i domstol är en huvudnyckel för att bryta den tystnadskultur som i dag råder. Det är alltså extremt få av de mord som sker inom gängrelaterade miljöer som klaras upp, utan de läggs på hög. Det finns inga skyldiga gärningsmän som sitter inne för morden, och det är ett jättestort problem.

Polisen har uppgifter om att det finns personer i anslutning till morden som kan ha sett och hört någonting - den kunskapen finns - men det är ingen som vill prata med polisen. Det beror på att man går in med sitt liv, kanske med sin familjs liv, som insats om man väljer att ställa upp som vittne mot den organiserade brottsligheten. Vi tycker att det är ett orimligt förhållande att ställa krav på att samhället ska ställa upp för rättsväsendet när man gör det med sitt liv som insats.

Anonyma vittnesmål i domstolar har varit en fråga där det historiskt har funnits ett motiverat motstånd från den rödgröna regeringen tills att det gjordes ett tillkännagivande från riksdagen på vårkanten 2018. Det blev sedan en del av det som regeringen sedan utredde. Man hänvisar i reservationen i betänkandet till justitieutskottets förslag till beslut om att en utredning pågår om möjligheten att tillåta anonyma vittnen.

I den här kammaren har vi haft många debatter, och jag har under tiden utredningen har pågått ställt frågor. Från regeringens sida har man varmt talat för ett kronvittnessystem, som finns med i samma utredning. Där är man beredd att gå vidare, men man utelämnar möjligheten att vittna anonymt i sin berättelse av vad man avser att gå vidare med. Det är för att det finns ett motiverat motstånd från rödgröna partier, och för den delen vissa liberala partier, om att införa möjligheten att komma åt de komplicerade morden i gängrelaterad miljö. Det kunde vara klädsamt att i betänkandet faktiskt berätta vad man tycker i sakfrågan och inte hela tiden hänvisa till att man inte vill föregripa en pågående utredning.

Vi vet att förslaget sannolikt inte kommer att finna stöd i en rödgrön regering när utredningens förslag presenteras för riksdagen. Jag anser att det är en allvarlig brist att den rödgröna regeringen historiskt sett har varit emot allt som varit nödvändigt tills det finns en överväldigande majoritet i riksdagen för förslaget, och då kan man tänka sig att gå vidare med det i någon form. Det är inte vad jag skulle kalla ett bra ledarskap för att komma till rätta med morgondagens problem att ta upp gårdagens lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Anonyma vittnesmål i domstolar kommer att vara en av huvudförklaringarna till hur vi bryter ned den organiserade brottsligheten där få mord klaras upp. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Processrätten är ett av de områden som vi borde ägna mer uppmärksamhet om vi verkligen ska lyckas bygga upp den trygga rättsstat som vi vill ha och som Sveriges invånare förtjänar. Hela rättsapparaten måste vara under ständig utveckling, och samtliga rättsvårdande myndigheter måste ha så goda förutsättningar som möjligt att göra ett bra jobb.

Den goda rättsstaten, en rättsstat som de flesta litar på, måste balansera viktiga värden mot varandra. Å ena sidan måste rättssäkerheten och den enskildes integritet säkras. Å andra sidan måste de verktyg som rättsvårdande myndigheter har till sitt förfogande vara så vassa att de blir effektiva medel för att få skyldiga brottslingar dömda.

Alla människor måste kunna känna att rättsväsendet är för dem, att polisen är där för oss när vi behöver den och att den som begår brottsliga handlingar mot oss med största säkerhet åker fast.

I betänkandet vi nu debatterar finns en hel del intressanta idéer, och det är inte otänkbart att många av dem kommer att vara viktiga pusselbitar i framtidens processrätt. Icke desto mindre krävs ett gediget och strukturerat analysarbete för att åstadkomma en effektivare och bättre processrätt.

Fru talman! Det duger helt enkelt inte att utan någon större plan ösa på med en massa förslag utan att veta vilka effekter de kommer att få. De problem som måste lösas behöver ägnas mer grundlig analys än gissningar och skott från höften.

Arbetet i justitieutskottet är ofta präglat av stor professionalism och faktiskt också en hel del politiskt ledarskap från många partier som klarar av att lägga prestigen åt sidan och samarbeta för Sveriges bästa. Men en vanlig och kanske något olycklig princip är att ställningstaganden ibland baseras just på möjligheten att få till tillkännagivanden, och på så vis trycka till regeringen, snarare än att se ett motionsbetänkande, som det som vi just nu debatterar, som en grund för en sammanhållen policyutveckling, något som bidrar till att skapa ett bättre regelverk genom rättvisa, träffsäkra och proportionerliga lagar.

Detta är ett ansvar som vilar på oss alla, men det tyngsta ansvaret måste bäras av dem som faktiskt gör anspråk på att styra landet. På flera punkter har vi i detta betänkande från utskottet så kallade falska majoriteter, det vill säga att majoriteten i utskottet inte speglar majoriteten i kammaren. Det är inte Centerpartiets ansvar att säkra majoriteten åt något håll. Vi har, förutom för punkterna 69 och 42 i januariavtalet, inget strukturerat samarbete med någon på rättsområdet. Ändå betvingar vi lockelsen att skaffa billiga politiska poänger genom att kliva med på tillkännagivanden bara för att tvåla till regeringen. Kvantitet är inte nödvändigtvis samma sak som kvalitet.

Med det sagt vill jag samtidigt betona den återkommande kritik som jag har mot regeringen på rättsområdet, nämligen att det saknas en sammanhållen idé om vad regeringen egentligen vill med rättspolitiken. Rättspolitiken blir ett mischmasch av en mängd olika idéer som ligger spridda över rättsstaten. Bland dem finns goda tankar, men för att dessa goda tankar ska kunna omsättas i brottsbekämpande förmåga krävs mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! På bland annat Centerpartiets initiativ har utökade möjligheter till kameraövervakning införts för att kunna bekämpa brott mot till exempel lantbruksföretagare. Vi får oroande indikationer på att detta ändå inte har kommit att fungera fullt ut - detta i en verklighet där djurhållande företag i allt större utsträckning utsätts för allvarliga hot. Säkerhetspolisen talar nu om ekofascism, alltså högerextrem djurrättsaktivism. Därför yrkar jag bifall till min reservation 7 om att den nya lagens effekter måste utvärderas.

En delmängd som inte har berörts i tillräckligt stor utsträckning i detta års processrättsbetänkande är åtgärder som träffar ett av vårt allra största samhällsproblem, nämligen våld i nära relationer. Centerpartiet har under detta år väckt en stor motion på just det ämnet, och glädjande nog har vi känt ett starkt stöd från många partier på många av punkterna. Men, fru talman, detta är bara en början. Vårt analys- och utvecklingsarbete på området fortsätter, och nästa år kommer vi tillbaka med en ännu större motion på området våld i nära relationer. Den motionen kommer att innehålla ett stort antal hemställanspunkter med skarpa förslag på området våld i nära relationer.

Fru talman! Jag fick det här röda armbandet med en kvinnosymbol från Järfälla kvinnojour och Kvinnojouren Anna i förra veckan. Kvinnojourernas roll har aldrig varit viktigare än nu.

Mäns våld mot kvinnor genomsyrar hela samhället, från att tjejer lär sig att titta över axeln när de kliver av bussen på kvällen, att väja om en man kommer bestämt gående mot dem på gatan, till mer allvarliga fall, nämligen att kvinnor blir slagna, våldtagna, köpta och mördade varje år.

Mäns våld mot kvinnor är den brottslighet som år efter år ser likadan ut. Det dör 16 kvinnor per år för att män väljer att mörda kvinnor. Gängskjutningar, kriminella nätverk och mc-kriminalitet är kriminalitet som förändras genom åren och ser olika ut. Men mäns våld mot kvinnor ser likadant ut år efter år.

Det finns ingen ursäkt. Men kanske är det för att mäns våld är ett våld som kan utföras av alla män som frågan är så svår att debattera. Kriminalitet vill man gärna skylla på någon annan, något främmande långt bort. Men mäns våld är inte främmande. Det är mitt ibland oss. Det är män från alla samhällsklasser, alla grupper, högutbildade och lågutbildade, storstadsbor och landsbygdsbor. Gemensamt är att det är män som slår kvinnor.

Det vi debatterar i dag är processrätten - hur det ska funka i domstol, vilka metoder polisen ska få använda, hur vittnen ska skyddas. Det är stora och viktiga frågor, men det är också lagstiftning som inträder när brottet redan har begåtts. 95 procent av mäns våld mot kvinnor blir inte ens polisanmält. Förra året anmäldes 25 765 fall av mäns våld mot kvinnor. Förstå hur stort mörkertalet är!

Normaliseringsprocessen för kvinnor som lever i mäns våldsgrepp är brutal. Blåmärken viftas bort med att det inte ens kom blod. Sår går det att sätta plåster på. Män är duktiga på att slå där det inte syns. Kvinnor är duktiga på att sminka över blåtiror. Det tar ofta alldeles för lång tid innan polisen kommer in i bilden, och när polisanmälan är gjord kommer den stora utmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Polisen arbetar prioriterat mot mäns våld genom satsningen på särskilt utsatta brottsoffer. Polisen har utvecklat arbetsmetoder och anställt 350 nya personer. Det är bra, men det behövs så mycket mer.

Socialtjänsten fungerar inte så bra som den borde. Det är en problematik som både Nationellt centrum för kvinnofrid och Unizon lyfter fram. Det saknas kunskap och tydliga riktlinjer.

I går skrev ett stort antal socialarbetare en debattartikel i Aftonbladet och vädjade om att få använda sin kompetens utan kommunens besparingskrav på socialtjänsten.

Ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar skyddat boende i den egna kommunen. Kvinnojourerna behöver kontinuerlig och tillräcklig finansiering för att kunna bedriva ett fungerande arbete på lång sikt. Privatisering av kvinnojourer hotar hela den ideella stödverksamhet och den kunskap som byggts upp.

Den farligaste perioden är när kvinnan - ofta med barn - ska lämna mannen, när det gemensamma hemmet ska delas upp, när hon ska gå. I dag finns det ingen upparbetad hjälpinsats när kvinnan bokstavligen ska lämna det gemensamma hemmet. Och varför är det hon som ska lämna det? Det borde rimligen vara mannen.

Det behövs en översyn av vårdnadslagstiftningen med fokus på skyddet för kvinnor och barn som är utsatta för mäns våld. Domstol ska inte kunna besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja i de fall där en förälder har utsatt den andra föräldern eller barnet för våld eller övergrepp. Gemensam vårdnad och umgänge är kanaler som våldsutövaren använder för att fortsätta utöva våld mot kvinnan. Inte ens i de fall då pappan har dödat mamman blir han automatiskt av med vårdnaden.

Processrättsligt är det därför viktigt att se hur inspelade förhör kan användas som bevisning i rättegångar, för kvinnor hotas till tystnad och till att ta tillbaka sin anmälan.

Det är bra att vi i riksdagen har samlats kring att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning ska höjas, bland annat för att kunna inhämta medicinska journaler och rättsintyg, och att alla partier vill se över hur meddelanden mellan närstående ska kunna användas som bevisning.

Vittnen måste skyddas mer och bättre. I dag kan en kvinna som vittnar om vad mannen har gjort mot henne riskera sitt liv eller sina barns liv. Vittnesskyddet måste stärkas, rätten till målsägande vid förhandling i hovrätten likaså.

Det röda armbandet jag bär vittnar om vilken utsatthet kvinnor ständigt lever i. Kvinnor behöver ständigt skyddas från mäns våld, via kvinnojourer och via processrättsliga ändringar. Mäns våld måste stoppas.

Fru talman! Jag kommer inte att yrka på något i dag. Men jag konstaterar att det finns en majoritet bestående av S, MP, V och C som gärna funderar lite längre, som gärna vill utreda och analysera politiska förslag, som gärna inväntar en utredning innan man sätter ned foten. Sedan finns det partier som gör tvärtom.

Jag instämmer fullständigt i vad Johan Hedin från Centerpartiet sa i sitt anförande. Jag tvålar också väldigt gärna till regeringen när det behövs. Men inte jämt. Inte i varje fråga. Lagstiftning är för viktigt för att alltid göra snabba politiska poänger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor på landsbygden, i en stad eller i en förort. En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett väl fungerande rättsväsen ge medborgarna trygghet.

Brott kränker människors liv, frihet, hälsa och rätt till sin egendom. Därför kan vi aldrig tolerera brottslighet. Men det finns inget enkelt svar på hur vi skapar ett tryggare samhälle.

Genom att stå upp för varandra och säga ifrån när vi ser att någon blir illa behandlad eller när ett brott begås stärker vi sammanhållningen och markerar rätt och fel.

Det behöver också finnas framtidstro i alla delar av samhället. Hopp om att kunna skapa ett bättre liv. Utsikter att få ett jobb. En övertygelse om att det är bättre att vara en del av samhället än att välja ett liv vid sidan om. En förvissning om att när människor mår dåligt finns det ett skyddsnät och medmänniskor som fångar upp och hjälper. Och en vetskap om att när det begås ett brott kommer samhället och det offentliga att reagera snabbt och tydligt, såväl för att bistå brottsoffret som för att utreda gärningen.

Fru talman! Riksdagen har denna mandatperiod och den förra gjort många tillkännagivanden till regeringen på en rad områden för att ge tydligare reaktioner mot brott.

För dagens område, processrättsliga frågor, föreslår majoriteten i justitieutskottet att riksdagen riktar 15 uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Vid behandlingen för ett år sedan fanns det majoritet för fyra tillkännagivanden. I år har det alltså ökat till 15 - sju med faktisk majoritet, ett från ett enigt utskott och sju med falsk majoritet. Gustaf Lantz väljer att bryta den frivilliga överenskommelsen att yrka på endast en reservation. Naturligtvis är man fri att bryta mot detta. Samtidigt skapar det ett prejudikat för framtiden. Det kommer kanske, förhoppningsvis, andra regeringar.

Återigen är detta ett tecken på att det finns en majoritet som anser att det som nuvarande regering gör inte är tillräckligt.

Återigen måste riksdagen driva regeringen framför sig för att få en rättspolitik som möter dagens behov.

Återigen är det tydligt att vi behöver en ny regering i Sverige som visar handlingskraft för att möta en brottslighet som är i ständig förändring.

Många av de tillkännagivanden som föreslås i utskottet bygger på förslag från oss kristdemokrater, men vi ger naturligtvis även stöd till goda förslag från andra partier för att nå fram till en politik som främjar en god rättslig process. Låt mig beröra några av de tillkännagivanden som föreslås, fru talman.

Möjligheterna för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning på allmänna platser och andra platser dit allmänheten har tillträde bör förstärkas i syfte att öka tryggheten och se till att fler brott klaras upp. Vi vill också att rättsväsendet får ändamålsenliga tvångsmedel för att beivra brott. Svenskt rättsväsen ska inte bakbindas av att lagstiftningen ligger efter den tekniska utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi anser att avlyssningsbeslut ska bindas till person i stället för telefonnummer, adress eller viss elektronisk kommunikationsutrustning. Denna bedömning delas av de myndigheter som faktiskt ska använda lagstiftningen, nämligen Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. Kristdemokraterna anser att lagen bör utformas så att beslut om hemlig avlyssning - liksom andra beslut om övervakning, exempelvis hemlig dataavläsning - ska knytas till personen som ska bevakas.

Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel har fått i uppdrag att ta ställning till om ett tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska knytas till person. Vi ser det dock som nödvändigt att regeringen säkerställer att det utredningsarbete som nu pågår även leder fram till ett förslag i fråga om platskravet och om det ska gälla person.

Fru talman! Jämfört med andra länder har Sverige en mycket sträng tillämpning av omedelbarhetsprincipen och muntlighetsprincipen, som sammantaget innebär att all tyngd i processen läggs på huvudförhandlingen medan tidiga förhör tillmäts ett begränsat värde. En sådan ordning riskerar att bidra till den tystnadskultur som ofta råder i mål om grov organiserad brottslighet. Utredningen om processrätt och stora brottmål har lämnat förslag som innebär en förändring av omedelbarhetsprincipen, och regeringen har också nyligen beslutat om en lagrådsremiss. Det är dock viktigt att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som innebär ökade möjligheter att använda tidiga förhör som bevisning i brottmål.

Fru talman! Många känner en stor oro inför att vittna. Det gäller särskilt vittnesmål som rör gängbrottslighet och grov organiserad brottslighet. Det är ett nederlag för rättsväsendet och för hela samhället när människor tystnar av rädsla för repressalier och hot. I Danmark, Norge och Nederländerna är det möjligt att i vissa exceptionella fall använda anonyma vittnesmål. Möjligheten är också godkänd av Europadomstolen, givet att det rör sig om speciella omständigheter. Hoten mot rättssäkerheten har därför inte den vikt som tidigare har anförts av andra politiska partier. Möjligheten att vittna anonymt i vissa specifika typer av brottmål bör prövas i Sverige.

Efter påtryckningar från Kristdemokraterna och andra beslutade regeringen att utreda ett system med anonyma vittnen. Dock har justitieministern tidigare uttalat en ovilja att genomföra förslaget. Vår bedömning är dock alltjämt densamma: Ett system med anonyma vittnen bör införas, och Sverige bör även införa ett system med kronvittnen. Ett kronvittne är en misstänkt som kan få mildare straff om uppgifter kan lämnas som bidrar till uppklaringen av ett brott. Detta är avgörande för att bryta tystnadskulturen i framför allt utsatta områden.

Fru talman! Det är också viktigt att utreda de nya bestämmelser om förordnande av målsägandebiträde som trädde i kraft den 1 juli 2018. Man behöver utreda konsekvenserna. Man bör göra en utvärdering och se till att brottsoffer får stöd och hjälp i rättsprocessen.

Fru talman! Jag vill i denna debatt också lyfta ett förslag som vi kristdemokrater anser vara ett verksamt verktyg för att trycka tillbaka brottsligheten. Det gäller beslag och förverkande av brottsvinster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Den norska justitieministern besökte förra året Irland i syfte att dra lärdom av det framgångsrika arbete som bedrivits där sedan 1996. När byrån på Irland får ett domstolsbeslut gör de en husrannsakan och beslagtar pengar, klockor, smycken och annat om man inte kan förklara hur man kommit över tillgångarna på laglig väg. Den irländska modellen vänder på bevisbördan. En person med dyr klocka, exklusiv bil eller mycket pengar på bankkontot behöver redogöra för och bevisa hur han har tillskansat sig tillgångarna på laglig väg.

Den norska ekobrottsmyndigheten har välkomnat förslaget att ta efter Irland. Vi menar att Sverige också borde utreda hur detta förhållningssätt skulle kunna införlivas i en svensk kontext. Vad gäller arbetets organisation bör det övervägas om den svenska myndighetssamverkan kan ta efter Irlands modell med en särskild civilrättslig enhet eller om det bästa är ett fortsatt arbete i samverkan men med starkare muskler och ett tydligt uppdrag på varje myndighet att prioritera arbetet.

Vi menar att det är viktigt att arbeta ännu mer kraftfullt för att beslagta statussymboler för gängkriminella. Genom att gå på pengarna och statussymbolerna får arbetet större effekt, och det blir också mindre attraktivt att vara kriminell. En positiv effekt är att det skulle kunna förhindra nyrekrytering då kriminella som propagerar för en kriminell livsstil inte skulle kunna visa upp bilar, klockor, pengar och andra statussymboler.

Utifrån denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 30.

Fru talman! Som dagens betänkande och debatt visar finns det allvarliga problem i vårt land som behöver mötas med verkningsfulla åtgärder. Trots goda intentioner och stora ord har den regering som nu haft ansvaret i snart sju år tyvärr inte lyckats åstadkomma den förändring som krävs för att återetablera den trygghet som våra medborgare efterfrågar och förtjänar. Utskottets 15 förslag till tillkännagivanden visar på åtgärder som behöver genomföras för att ändra situationen.

Vi kristdemokrater stöder de tillkännagivanden som utskottets majoritet har föreslagit, liksom Kristdemokraternas egna yrkanden, men vid denna debatt yrkar jag som tidigare sagt bifall endast till reservation 30.

Fru talman! Under denna debatt om betänkandet Processrättsliga frågor väljer jag att för Liberalernas räkning yrka bifall till reservation 41.

Vi vill gärna påminna åhörare och kollegor om vikten av att ha en sammanhållen, stark rättsstat. I detta inbegrips väldigt mycket. Det handlar om olika resurssatsningar, om rimliga och relevanta straff och om det vi nu ska prata om, nämligen verktyg inom processrätten. Det handlar också om internationellt samarbete och samverkan mellan myndigheter. Det är ungefär dessa parametrar vi har att spela med i arbetet med att förebygga, bekämpa och utreda brottslighet för att på lång sikt just minska brottsligheten och öka tryggheten.

När man funderar på vilka avvägningar vi behöver göra får man betänka att vi när det gäller en sådan sak som säkerhet på våra vägar exempelvis tillåter polisen att stoppa mig hur många gånger som helst per dag när jag är ute och åker bil, för att till exempel kolla att jag är nykter. Det är extremt lämpligt, men det är också en sorts integritetskränkning. Polisen har ganska stor makt där, men jag har faktiskt aldrig hört någon protestera mot det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

En annan sak som är uppe i betänkandet är det här med preventiva insatser när det gäller massmord, rån, terroristbrott eller liknande. Då krävs det väldigt mycket för att polis och myndigheter ska få agera för att stoppa detta. Där har vi valt en annan balans, som har sin självklara förklaring i ett demokratiskt perspektiv.

För Liberalerna är det viktigt att vi inser allvaret i den nuvarande situationen i Sverige med ganska grov brottslighet som äter sig in i samhällskroppen. Vi ser det direkt, tragiskt och spekulativt. Senast i natt sköts ännu en person till döds i min hemstad Örebro - oklart varför, men man kan ju gissa. Brottsligheten ger sig också in i våra välfärdssystem och bygger upp parallella rättsordningar i stora delar av Sverige. Utvecklingen är allvarlig, och det är därför dessa svåra frågor diskuteras. Från flera partier försöker vi driva på regeringen att inse detta.

Det hade varit annorlunda i Sverige om mycket av vad vi i utskottet är överens om och som nu är på gång i utredningar redan hade varit på plats för redan 10 eller 15 år sedan, när vi såg denna utveckling komma. I många av dessa frågor vill några av partierna, inte minst Liberalerna, gå ytterligare steg. Andra har dock inte sett det komma förrän nu, och därför är det svårare att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten.

Också vi i Liberalerna ser det som nästan en demokratisk naturlag att rättsstaten ligger efter den grova brottsligheten. Vi behövde inte ha en massa säkerhetskontroller på flygplan innan det fanns flygplan. Vi behövde inte tala om hemlig dataavläsning och de integritetsavvägningar som måste göras när det inte fanns några datorer. När folk skickade röksignaler till varandra behövde man inte någon hemlig dataavläsning. Men den eviga frågan kvarstår: Man måste väga rättstryggheten, det vill säga att brott helst inte ska begås alls, mot rättssäkerheten, att ingen ska bli oskyldigt dömd, och också integriteten. Var går gränsen? Vi ska inte bli DDR, men vi kan heller inte vara Bullerbyn.

För Liberalerna är det viktigt att vi är i Sverige här och nu och ser hur det ser ut. Vi får inte vara naiva. Rättstrygghet och rättssäkerhet är det väldigt få människor som är emot. Och apropå integritet: Om allting skulle avlyssnas och om polisen skulle ha samma kontrollmöjligheter som de har när det gäller nykterhet i trafiken skulle brottsligheten minskas väldigt, men många skulle uppleva det som integritetskränkande. Det blir en total genomlysning om allting kontrolleras, men så vill ju ingen ha det. Det är en orimlig balans.

Den balans som det alltid handlar om i dessa svåra frågor gäller behovet, ändamålet och proportionaliteten. Men vi har landat olika på en rad områden.

När det gäller det här betänkandet vill vi liberaler lyfta fram detta med utökade möjligheter till husrannsakan. Det finns flera nivåer på detta, men att kunna göra husrannsakan är centralt för att kunna stoppa inte minst det grova våldet på våra gator, som skördar inte bara inblandade personers utan också många oskyldiga människors liv. Det skulle kunna få en dämpande effekt, och ett våldskapital skulle pressas tillbaka, för det bygger ofta på vapen.

I går gick Kronofogdemyndigheten ut och signalerade behovet av att slå mot pengar och statussymboler. De flesta grova kriminella har ganska omfattande störningar och låg empatisk förmåga. De är rätt tragiska på många sätt men väldigt farliga. De är dock i regel inte sadister per definition, utan de håller på med sin verksamhet för att de helt enkelt inte vill gå till jobbet. De vill inte jobba vare sig för den kommunala hemtjänsten i Nora eller för den delen för Attendo någon annanstans. De vill inte jobba, men de vill ha pengar ändå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Därför ska man slå mot brottsvinsterna. Här finns mycket mer som vi kan göra. Det har ju nyss varit deklarationstider. Då måste laglydiga medborgare i Sverige redovisa var varenda krona kommer ifrån, men människor som lever i kriminella miljöer och nolltaxerar eller deklarerar låga inkomster har uppenbarligen ändå stora ekonomiska medel. Vi måste slå mot pengarna och förverka brottsvinster.

Tekniken utvecklas. De regelverk som finns om att beslagta meddelanden mellan närstående för att använda i brottsbekämpning stammar från 1940-talet. Då skrev folk brev - möjligtvis hotbrev men mest kärleksbrev. I dag sitter folk och gör annat på nätet. Den digitala utvecklingen parat med den grova brottslighetens utveckling med gäng och klanmentalitet gör att vi måste se till att detta kan användas mer offensivt i domstol. Husrannsakan, förverkande av brottsvinster och möjlighet att beslagta meddelanden mellan närstående är centralt.

Kronvittnen har berörts här. Det handlar om människor som medverkar till att erkänna och klara upp sin egen brottslighet och som kan utgöra starka bevis om pengar, vapen, brottsplaner, narkotika eller vad det nu kan vara - tyngre bevis än bara ett anonymt vittne. Detta behöver utvecklas, och det är på väg framåt.

Avslutningsvis finns det också motioner här om nämndemännens situation. Det kommer ju upp i processrätten. Där är frågan hur de ska behandlas. Vissa förbättringar har gjorts på senare år, men Liberalerna vill ha det till protokollet att detta är kostnadsdrivande, och vi har därför svårt att driva på där utöver genom det pågående samarbetet med regeringen när det gäller statens budget för utgiftsområde 4, det vill säga detta område. Men det finns all anledning att fundera på om man ytterligare ska förstärka nämndemännens ekonomiska situation. Detta vill jag ha till protokollet.

Jag yrkar bifall till reservation 41, som handlar om vikten av internationellt samarbete i Europa för att bekämpa den grova brottsligheten.

Fru talman! I början av mars 2020 tog jag tillsammans med riksdagsledamöter från ett flertal andra partier emot Ted Hui och den delegation från Hongkong som han ledde. De reste runt i Europa för att väcka uppmärksamhet för situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Hongkong för att världen skulle bry sig och agera, särskilt i en tid när frågor om mänskliga rättigheter hade åkt ned på den globala dagordningen med Donald Trump som president.

I maj 2020 såg jag på Twitter bilder hur Ted Hui blev bryskt utsläpad av parlamentets personal när han försökte tala i Hongkongs parlament, ett parlament likt riksdagen. Att jag i dag skulle bli utsläpad ur kammaren av er andra här inne är såklart otänkbart, men i Hongkong har det redan skett.

Under sommaren 2020 drevs den så kallade nationella säkerhetslagen för Hongkong igenom. Genom den blev det uppenbart att rättssystemet i Hongkong inte längre är fristående. Flera länder har därför valt att avsluta sina avtal med Hongkong, och EU har uppmanat medlemsstaterna att granska säkerhetslagens effekter på gjorda överenskommelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Den 26 augusti 2020 greps Ted Hui. Han tvingades under hösten att avgå som parlamentsledamot, och nu har hans familj tvingats på flykt utomlands. De söker nu asyl, senast i Australien. Regimen har straffat honom genom att frysa hans banktillgångar och sätta upp honom på en lista över efterlysta, som om vi vore i vilda västern.

Jag hittade hans visitkort. På det står det att han är vald parlamentsledamot och att han representerar det demokratiska partiet, som till och med har en fredsduva som sin logga.

I delegationen fanns också en ung kvinna, som var tillbakadragen under en stor del av besöket. Men samtidigt utstrålade hon styrka. Hon var en av organisatörerna för de modiga motdemonstranterna, de som tog över gatorna i folkliga massprotester med miljoner deltagare, de som fick öka på sin skyddsutrustning när våldet från polisen ökade och de som ockuperade sina universitet i syfte att göra sina röster hörda.

Trots deras kamp blev de brutalt nedslagna av den kinesiska regimen. Hongkongs ledare Carrie Lam har blivit symbolen för någon som är beredd att sälja ut sitt land och sin demokrati.

Fru talman! Den svenska regeringen och EU har under lång tid kommit med ett flertal skarpa uttalanden om situationen i Hongkong. Men när det har kommit till handling och agerande har det varit obefintligt.

I EU:s beslut står det att medlemsstaterna ska vidta åtgärder. Den svenska regeringen har inte följt det beslutet. Regeringen kan inte visa på en enda konkret åtgärd som man har vidtagit. I stället listar regeringspartierna i tid och otid skäl till att man inte ska agera. Det är precis vad Peking vill. Det är därför bra att riksdagen i dag agerar och fyller den lucka som regeringen har skapat.

Avtalet om rättshjälp mellan Sverige och Hongkong är i grunden ett bra avtal. Det är viktigt att länder kan hjälpa varandra i att finna såväl bevis som dem som begår brott. Det stärker vår rättsstat och minskar strafffriheten för internationell brottslighet.

Men när Hongkong inte längre är en demokrati riskerar avtalet att bli en hjälp för regimen att förfölja sitt folk. I avtalet finns det undantag som gör att ett land kan neka det andra landet rättshjälp. Det gäller till exempel politiska brott. Problemet med avtalet är att den bedömningen ska göras av polisen, och polisen är inte Utrikesdepartementet. De ska bekämpa brott i Sverige och inte följa utvecklingen för demokrati i Hongkong. Regeringen har kopplat till avtalet inte gett några instruktioner till rättsvårdande myndigheter. Man har helt frånsagt sig ansvar och styr inte.

Vi har sett det förut. I går hade näringsutskottet och utrikesutskottet möte med handelsministern och Exportkreditnämnden, EKN, efter att myndigheten hade beviljat krediter till diktaturens Belarus. Sådant ska inte hända i Sverige. Men sådant händer när regeringen inte tar sitt ansvar.

Om Ted Hui skulle återvända till Sverige, skulle då svenska rättsvårdande myndigheter hjälpa regimen att samla bevis mot honom? Det vet vi inte. Men vi vet att om avtalet om rättshjälp avslutas kommer så inte att ske.

Vi i riksdagen tar vårt ansvar. Vi tillkännager härmed följande för regeringen: Hongkong är inte längre en demokrati. Hongkong styrs numera från Peking. Därför kan Sverige inte längre ha ett avtal om rättshjälp med Hongkong. Därför tillkännager vi att avtalet ska sägas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Jag vill tacka Håkan Svenneling för ett bra anförande och för ett patos för demokratikämparna i Hongkong, det Hongkong som en gång var brittiskt. Det skulle vara en övergångstid som skulle löpa i många, många år för att de skulle kunna bevara och utveckla sin demokrati snarare än avveckla den. Den tiden blev kortare än önskvärt.

Jag hade förmånen att leda en delegation från riksdagen för finansutskottets del tidigare under denna mandatperiod. Det var då det började, kan man säga. Detta har pågått under lång tid, men det var då kampen på gatorna började. Vi fick då förmånen att träffa både svenska företag och företrädare för oppositionen. Vi träffade testuggande företrädare för diktaturen också.

Detta är centralt. Jag är inte den som alltid försvarar regeringen, vill jag understryka. Men tidigare var frågan om sans och balans uppe när det gäller detta betänkande. Det finns ju ändå en tydlighet i att man kan neka till att utlämna människor som uppenbart är politiskt jagade av diktaturen, så att säga.

Jag vill också lyfta in det faktum att detta kan påverka möjligheten för svenska företag som verkar i Hongkong och som behöver göra så en tid, åtminstone. Vi liberaler tror ändå att närvaro av svenska företag eller andra europeiska företag i Hongkong kan mildra effekten av det som diktaturen nu är på väg att genomföra.

Jag tänkte höra om Håkan Svenneling har några reflektioner om det. Det är klart att Liberalerna står bakom detta. Jag vill bara problematisera det, men jag uppskattar engagemanget för demokrati.

Fru talman! Detta tillkännagivande kom till efter en motion från Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Jag tog initiativ till detta tillsammans med centerpartisten efter att det varit en interpellationsdebatt i riksdagen där utrikesministern väldigt tydligt avvisade alla krav på att regeringen på något sätt skulle agera. Det var bara månader efter att EU gemensamt hade beslutat om att medlemsstaterna skulle agera i syfte att skydda demokratin i Hongkong och skydda människorättsförsvararna. Därför krävde vi handling. En av de saker vi tog upp var just rättshjälpsavtalet.

Ministern ger inte några instruktioner. Det hade kanske varit en annan sak om man hade sagt: Vi ska inte använda det här avtalet så länge det rör sig om politiska brott. Vi kommer att vara tydliga i vår styrning av Polismyndigheten och andra rättsvårdande myndigheter med att detta avtal inte ska användas i syfte att jaga demokratiaktivister.

Men det beskedet fick vi då inte av regeringen, och vi har inte fått det sedan dess. Man har i stället hänvisat till olika skäl för att avtalet inte ska sägas upp. Det imponerar inte på mig. Därför är jag stolt över att jag, Johan Pehrson och andra partier i dag gör detta tillkännagivande.

Det är viktigt att Sverige är en tydlig röst för demokrati runt om i världen. Man kan inte ha en drive for democracy från Utrikesdepartementet och samtidigt inte stå upp för det när demokratin utsätts, som den gör i Hongkong.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Det är en utmaning för oss hur vi ska stödja demokratin nu när demokratiaktivisterna antingen har gått under jord eller sitter i fängelse eller har tvingats fly. Det är ett faktum i Hongkong i dag. Den resa som du gjorde tillsammans med finansutskottet är inte möjlig att göra i dag. Ni kan inte träffa samma personer som ni träffade då. Därför måste vi såklart på bästa sätt stödja svenska företag som står upp för mänskliga rättigheter och som vill finnas kvar i Hongkong. Jag tror att ett steg skulle kunna vara en lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter. Jag hoppas att en sådan lagstiftning kommer till på svensk nivå och på EU-nivå.

Fru talman! Jag ska inte förlänga detta. Det var klokt sagt. Vi behöver ha en stark Kinapolitik - det är det vi ska prata om i dag - och det inbegriper ett fokus på de spillror av demokratikämpar som finns kvar i Hongkong, som kanske inte ger upp och som har en dröm om att detta är möjligt.

Jag vill understryka att det i det sammanhanget gäller att vi skiftar fokus mot Taiwan och ser vad de nu utsätts för. Först tog man Hongkong - ja, man har tagit annat också: människors liv, till exempel. Och nu riktar man sig mot Taiwan. Vi måste från Sverige och den europeiska nivån, som är helt avgörande, tillsammans sätta press. Vi kan gärna ta med en, så att säga, demokratiskt mer progressiv administration i USA för att göra vad vi kan för att bygga en axel av demokratier som sätter den press som Kina måste möta. Det finns törstande demokratiaktivister som förtvinar eller mördas i Kina.

Fru talman! Jag och Johan Pehrson håller med varandra om mycket i detta replikskifte. Det som vi som parlament och som riksdagsledamöter behöver ha fokus på är den imperialistiska politik som Kina nu för.

Vi ser stormakter som försöker påverka länderna i sina närområden. Man pratar om inre angelägenheter när man inte vill att vi ska titta på vad som sker på deras egna bakgårdar. Det är där vi måste säga ifrån och tydligt peka på de brott som sker mot mänskliga rättigheter i Kina. Det gäller också hur Kina försöker påverka sina grannländer, där Taiwan, som Johan Pehrson är inne på, är det främsta.

Vi behöver fortsätta hålla fokus på Hongkong. Vi behöver lyfta uigurernas situation i Xinjiang eller Östturkestan, som det också heter. Vi behöver fortsätta ha ett fokus på Tibet, där Kina de facto har ett järngrepp om situationen. Men vi ser också andra regioner som vi inte får tappa fokus på, till exempel Inre Mongoliet. Där har Sverige nyligen gett besked om att avvisa politiska aktivister från Sverige till Inre Mongoliet. Man ser att minoriteter även i de - vad ska man säga? - underbevakade regionerna är utsatta och förföljda för sina politiska och religiösa åsikter.

Processrättsliga frågor

Detta måste vi som svenska parlamentariker stå upp för.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)