Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Fru talman! Vi behandlar nu utrikesutskottets betänkande om OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det är med stolthet jag åter står här som ledamot i den svenska OSSE-delegationen. Under den här mandatperioden har jag också haft förtroendet att tjänstgöra som treasurer i OSSE:s parlamentariska församling med ansvar för frågor som rör just organisationens ekonomi och långsiktiga stabilitet.

Det behövs, för samtidigt som säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste på mycket länge befinner sig också OSSE:s parlamentariska församling i en ekonomiskt svår situation. Ryssland fortsätter att inte betala sina avgifter, vilket skapat betydande underskott och osäkerhet kring vår verksamhet framåt.

Det här är i grunden djupt symboliskt. Samma regim i Ryssland som brutalt försöker rasera den europeiska säkerhetsordningen underminerar också de internationella institutioner som byggts upp för att skydda fred, dialog och samarbete i Europa.

Just därför hade jag så sent som i går ett möte här i riksdagen tillsammans med OSSE:s generalsekreterare och riksdagsdirektören för att diskutera hur vi ska hantera situationen och säkerställa att organisationen fortsatt kan fullgöra sitt viktiga uppdrag. Det här handlar nämligen inte bara om siffror i en budget; det handlar om att värna en av de bredare plattformarna som Sverige ingår i där vi har dialog och jobbar för demokrati och säkerhet.

Fru talman! OSSE:s arbete domineras fortfarande av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget påverkar varje diskussion om europeisk säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är omöjligt att tala om Europas framtid utan att tala om Ukraina.

För andra året i rad reste jag för några veckor sedan till Ukraina. Att besöka ett land i Europa som befinner sig i krig gör starkt intryck, inte minst eftersom man samtidigt möter något väldigt mänskligt mitt i allt det mörka: människor som försöker fortsätta leva sina liv, gå till jobbet, uppfostra sina barn och hålla ihop sina familjer trots att flyglarm, drönare och robotattacker blivit en del av vardagen.

Jag tänker särskilt på en kvinna som jag mötte under resan till Ukraina. Hon hade överlevt en mycket allvarlig bombattack mot sitt bostadshus, och vid det tillfället var hon också gravid. Flera av hennes grannar överlevde inte. Hon berättade om hur allt förändrades på bara några sekunder, hur vardagen plötsligt förvandlades till kaos, rök och död.

Det är svårt att fullt ut ta in att människor i Europa år 2026 fortfarande vaknar upp till ljudet av bomber mot bostadshus och civila mål, att barn växer upp med krig som vardag och människor tvingas leva med ständig rädsla för nästa attack.

Bara den senaste veckan har vi sett hur Ryssland fortsätter sina attacker med full kraft. Nya bombningar genomförs gång på gång mot ukrainska städer, energiförsörjning och civil infrastruktur. Varje dag dödas människor. Varje dag tvingas familjer att fly. Det påminner oss om något som vi i Europa länge tog för givet: att fred aldrig kan tas för given. Krig i Europa är inte historia. Det sker här och nu.

Det är därför stödet till Ukraina både från den svenska OSSE-delegationen och från Sverige som helhet måste fortsätta – politiskt, ekonomiskt och militärt. Ett ryskt segerprojekt i Ukraina skulle inte bara vara ett nederlag för Ukraina utan ett nederlag för hela den europeiska säkerhetsordningen och för principen om att länders gränser inte ska kunna flyttas med våld.

Fru talman! I detta mörker är det samtidigt viktigt att inte förlora tron på demokratins kraft. Under året har jag deltagit i valobservation i Ungern, ett land där utvecklingen under en lång tid har präglats av demokratiska tillbakagångar, mer korruption, ökad kontroll över medier och ett hårdnande politiskt klimat.

Just därför inger det hopp att oppositionen lyckades vinna valet och har samlat ett betydligt starkare stöd. Förhoppningsvis kan det också bidra till ett mer demokratiskt och europeiskt orienterat Ungern, vilket får effekter inte minst i synen på stödet till Ukraina och Europas gemensamma säkerhet. Det visar också något viktigt: att demokratisk förändring är möjlig även när utvecklingen länge har gått åt fel håll.

Fru talman! Samtidigt fortsätter utvecklingen i Georgien att gå i en mycket oroande riktning. Vi ser hur regimen i Georgien steg för steg rör sig bort från demokratiska principer och närmare en auktoritär samhällsmodell. Civilsamhället pressas tillbaka, oppositionella och journalister utsätts för påtryckningar och lagstiftning används för att begränsa det fria samhället.

Jag har själv besökt Georgien och mött människor som känner stor oro över utvecklingen, människor som fortfarande tror på demokrati, öppenhet och en europeisk framtid för sitt land men som samtidigt ser hur utrymmet för fria röster blir allt mindre.

Mot denna bakgrund var aktiveringen av den så kallade Moskvamekanismen om Georgien viktig. Moskvamekanismen är ett av OSSE:s skarpaste verktyg för att granska allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Mekanismen gör det möjligt för oberoende experter att undersöka situationen och rapportera om övergrepp och rättsstatliga brister.

Det internationella samfundet får inte blunda för utvecklingen i Georgien. Vi måste fortsätta stötta det georgiska civilsamhället och de människor som fortfarande kämpar för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Fru talman! OSSE:s arbete handlar också om människors rätt att leva öppet och tryggt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. På flera håll i OSSE-regionen ser vi nu hur hbtqi-personers rättigheter pressas tillbaka genom lagstiftning, hot och propaganda. Prideevenemang stoppas eller motarbetas, och människor utsätts för trakasserier enbart för att de är sig själva.

Inte minst har det skett i Ungern med exemplet Budapest Pride. Om några veckor kommer jag själv att gå tillsammans med partivänner i West Pride hemma i Göteborg. Den rättigheten är inte självklar överallt. Vi ser hur auktoritära krafter använder just minoriteters rättigheter som måltavlor för att splittra samhällen och flytta fokus från andra problem.

Därför är kampen för hbtqi-personers rättigheter också en del av kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i stort. Ett samhälle där människor inte tillåts leva öppet och fritt är inte heller ett fullt demokratiskt samhälle.

Fru talman! En viktig del av OSSE:s arbete är valobservationer och parlamentarisk dialog. Jag har under mina år i delegationen deltagit i valobservationer i bland annat Ukraina, USA, Moldavien, Uzbekistan, Serbien, Georgien och Ungern. Även här har den svenska delegationen tagit mycket plats under den gångna mandatperioden. Flera av delegationens ledamöter har lett olika valobservationer. Från mitt eget parti har bland annat Carina Ödebrink och Linnéa Wickman lett valobservationer i Nordmakedonien och Moldavien.

Det arbetet spelar stor roll inte minst i en tid då auktoritära krafter växer sig starkare och demokratin utmanas. Demokratier försvinner sällan över en natt. Ofta sker det stegvis – lite mindre pressfrihet, lite svagare domstolar, lite hårdare tryck mot oppositionen och civilsamhället. Därför är det så viktigt att det internationella samfundet fortsätter att granska, observera och stå upp för demokratiska principer.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till Sveriges OSSE-delegation för den gångna mandatperioden. Jag vill också tacka riksdagens internationella kansli för ett professionellt och engagerat arbete under den här mandatperioden.

Utmaningarna är stora. Just därför behövs OSSE, och just därför behövs också ett starkt svenskt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete.

(Applåder)

Fru talman! När vi nu här i dag behandlar utrikesutskottets betänkande om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa vill jag som den svenska delegationens ordförande i den parlamentariska församlingen kortfattat redogöra för vår verksamhet.

Året har i hög grad präglats av ett försämrat säkerhetsläge i Europa. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsätter att kasta en lång skugga över hela OSSE-regionen och påverkar både det politiska arbetet och församlingens förutsättningar i grunden. Det märks i diskussionerna och i prioriteringarna men också i organisationens ekonomi. Låt mig därför inleda med en fråga som är av helt avgörande betydelse för församlingens fortsatta arbete, nämligen dess finansiella situation.

Sedan Ryssland i anslutning till invasionen av Ukraina har upphört att betala sina medlemsavgifter till OSSE:s parlamentariska församling har organisationen stått inför återkommande ekonomiska underskott. Rysslands avgift motsvarar cirka 6 procent av den totala budgeten, och de uteblivna betalningarna uppgår nu sammantaget till drygt 1 miljon euro. För att hantera situationen har medel tagits av församlingens reserver under flera år. Det är naturligtvis inte en långsiktigt hållbar lösning. Tvärtom har det skapat ett läge där behovet av strukturella åtgärder är akut.

Församlingens totala budget uppgår till cirka 4,4 miljoner euro, och där bidrar Sverige med drygt 3 procent. Det kan konstateras att utrymmet för ytterligare underskott i praktiken är uttömt. Därför måste vi nu säkerställa en budget i balans. Det innebär att svåra prioriteringar behöver göras och att effektiviseringar och besparingar, inte minst på administrativa kostnader, kan bli nödvändiga. Årets revision har också varit tydlig i sina rekommendationer. Budgeten behöver omstruktureras och den finansiella styrningen stärkas för att säkerställa långsiktig stabilitet.

Fru talman! Trots dessa interna utmaningar har församlingen fortsatt att vara aktiv och relevant i sitt kärnuppdrag att främja säkerhet, demokrati och samarbete i regionen. Ett viktigt område för den svenska delegationens arbete under året har varit att stärka samarbetet med Centralasien. Inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet har vi tagit initiativ till ett fördjupat kunskapsutbyte med centralasiatiska delegationer. Detta har konkretiserats i bilaterala möten, bland annat med Uzbekistans delegation, där frågor om energi, hållbar utveckling och jämställdhet har stått på dagordningen.

Vid sidan av detta har deltagande i OSSE:s fältverksamhet, såsom besöket i Tadzjikistan, gett oss värdefulla insikter i organisationens praktiska arbete på plats. Det handlar om insatser för att stärka rättsstatliga institutioner, hantera gränsöverskridande utmaningar och bidra till stabilitet i en region som är av stor strategisk betydelse, inte minst ur ett bredare säkerhetspolitiskt perspektiv.

Fru talman! Samtidigt som samarbetet utvecklas i vissa delar av regionen ser vi i andra delar en tydlig och oroande demokratisk tillbakagång. Situationen i Belarus är fortsatt mycket allvarlig. Oppositionen verkar under stark repression. Politiska motståndare fängslas, och civilsamhällets utrymme är kraftigt begränsat. Frågan om politiska fångar har därför varit återkommande i församlingens arbete, liksom behovet av fortsatt internationellt stöd till demokratiska krafter.

I detta sammanhang är det också viktigt att lyfta utvecklingen i Georgien. Under året har en allt större oro vuxit fram kring den politiska utvecklingen i landet. Den styrande regeringen, ledd av partiet Georgisk dröm, har vidtagit åtgärder som försvagat grundläggande demokratiska strukturer. Det handlar bland annat om rättsstatens ställning, mediefrihetens villkor och civilsamhällets utrymme att verka.

Utvecklingen i Georgien har inte gått obemärkt förbi i OSSE:s parlamentariska församling. Vid sommarsessionen i Porto uppmärksammades situationen tydligt, och i den antagna Portodeklarationen riktades uppmaningar till Georgien att värna demokratiska fri- och rättigheter och att leva upp till de åtaganden som följer av medlemskapet i OSSE. Det är en viktig markering. OSSE:s styrka ligger ytterst i dess normer och principer, och dessa måste upprätthållas konsekvent.

Fru talman! Parallellt med det formella arbetet har den svenska delegationen också varit aktiv i att arrangera seminarier och så kallade side events. Dessa utgör viktiga plattformar för fördjupad dialog och kunskapsutbyte.

Under sommarsessionen i Porto arrangerade vi exempelvis ett seminarium om val och digitalisering tillsammans med ODIHR, där frågor om hur ny teknik påverkar valprocessers legitimitet diskuterades.

Vi organiserade även ett seminarium om desinformation tillsammans med den ukrainska delegationen. Det är ett område som blivit alltmer centralt i dagens säkerhetspolitiska landskap.

Därutöver arrangerade vi i samarbete med Europarådet ett högnivåmöte i riksdagen om de ukrainska barn som förts bort av Ryssland. Detta möte samlade parlamentariker, experter och civilsamhällesrepresentanter och bidrog till att ytterligare belysa en av krigets allvarligaste humanitära frågor.

Fru talman! Valobservation är en av OSSE:s mest konkreta och betydelsefulla verksamheter. Under året har församlingen observerat flera val, och den svenska delegationen har deltagit aktivt i tre av dessa. Svenska parlamentariker har haft framträdande roller, bland annat i Albanien och Moldavien, där de också haft uppdrag som ledare för valobservationsinsatser. I Albanien var det jag som fick möjlighet att leda OSSE:s parlamentariska församlings valmission.

Genom valobservationsarbetet bidrar OSSE till att säkerställa att val genomförs på ett fritt och rättvist sätt i enlighet med gemensamt överenskomna normer. Samtidigt resulterar observationerna i konkreta rekommendationer för hur valprocesser kan förbättras. Det är ett viktigt arbete för att stärka demokratin i praktiken.

Fru talman! Sammanfattningsvis har året varit både utmanande och händelserikt. Församlingen har behövt hantera ett försämrat säkerhetsläge, betydande ekonomiska utmaningar och en oroande demokratisk utveckling i delar av regionen. Samtidigt har arbetet fortsatt med hög aktivitet och tydligt fokus. I en tid präglad av ökade motsättningar, minskat förtroende och ifrågasatta demokratiska normer är behovet av fungerande parlamentarisk dialog större än på länge. OSSE:s parlamentariska församling utgör en sådan plattform.

Den svenska OSSE-delegationen kommer att fortsätta att bidra aktivt till att stärka organisationens relevans, säkerställa en hållbar ekonomi och försvara de principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat som utgör grunden för hela samarbetet. Jag vill tacka delegationens ledamöter för ett konstruktivt samarbete och ett gott samarbetsklimat. Jag vill också tacka delegationens tjänstemän för deras insatser för att stödja oss ledamöter i vårt arbete. Efter fyra år som ordförande för delegationen och när nu mandatperioden lider mot sitt slut kan jag konstatera att vi har haft en fantastisk tid tillsammans och verkligen varit aktiva, konstruktiva och pådrivande för att utveckla organisationen.

(Applåder)

Fru talman! Det har väl inte undgått någon att stämningen på den internationella scenen har förändrats under senare år. OSSE kom till i skuggan av kalla kriget, men man kunde då enas om de principer som sedan var vägledande när murar föll, demokratier vann genomslag och vi faktiskt fick en positiv anda i Europa och hela världen.

Nu är vi i ett läge där säkerhet återigen är på agendan, där krig råder i vårt närområde och där hot om krig används som ett medel för att uppnå andra syften – det vill säga precis just det som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa var satt att förhindra.

Lägg därtill att den liberala demokratin, där man diskuterar saker och där man bryter åsikter mot varandra, allt oftare får träda tillbaka för auktoritära regimer. Visst, det finns positiva delar. Valet i Polen var en sådan. Valet i Ungern var en annan. Men det finns också länder med de tendenser jag nyss beskrev.

Lägg vidare därtill att vi står inför utmaningar med ny teknik. Det gäller inte minst möjligheten att använda sociala nätverk stödda av artificiell intelligens. Det innebär att vi behöver återuppfinna det slags institutioner som OSSE beskriver.

Vi kan därför konstatera att det i dagens OSSE, som vi behöver, också finns problem. Ekonomin har nämnts. Det har inte nämnts att det har funnits en del problem med att hantera vissa regimer. Hur ska man se på en regim i Georgien efter ett val som kanske inte har uppfyllt alla våra principer när det samtidigt gäller ett land som är medlem?

Just den spännvidden – hur man ska hantera OSSE som både en arena där man bör kunna mötas och en tydlig avsändare av budskap för det vi står bakom – tror jag är vår allra största utmaning vid sidan av ekonomin i dag. Vi har ett vägval. Ska vi vara ett ställe där man förlåter och träffas för att skapa dialog, eller ska vi ta chansen att deklarera?

Jag tror att det är viktigt att vi som står på demokratins sida tydligt markerar demokratins värde, värdet av utbyte och diskussion och värdet av en regelbaserad världsordning.

Fru talman! Jag tror att vi är i ett läge där parlamentarisk diplomati, som det ibland brukar kallas, behövs mer än på väldigt länge. Men den förutsätter också att vi gör rätt saker och att vi inte bara har institutionerna och låter dem glida ut.

Det är tydligt att vi måste stå upp för de grundläggande värdena demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och en regelbaserad världsordning. Det innebär också att vi inte får backa när det ifrågasätts.

Jag hade själv ett förslag till föregående beslutsmöte i OSSE, sommarmötet, som innebar att man skulle ta ställning efter våra valobservationer för att kunna uttala att vi inte var nöjda eller för den delen att vi var nöjda. Oftast handlar det dock om att man vill ta upp kritik och kunna säga ”Ni måste skärpa till er”, för annars har det inget värde. När det tas med en axelryckning blir det ingenting av det.

Det är viktigt att vi står för de grundläggande värdena. Det är viktigt att vi kan göra valobservationer och att de kan leda till något. De diskussioner som förs mellan stater inom OSSE är värda att föras. Man lär sig alltid något när någon annan pratar och när man lyssnar till nya perspektiv och argument.

Jag tror att OSSE har en betydande roll som mötesplats där vi kan träffas och diskutera sakfrågor och där vi möjligen också kan hjälpa till att lösa knutar som finns mellan stater. Därför är det oroande att ekonomin är svag, och därför är det oroande att vi ibland tenderar att inte ta striden för demokratin.

OSSE behövs mer än någonsin i situationer med precis det som jag började med att beskriva: ökad risk för vår säkerhet, en situation där man använder krig som hot, auktoritära stater som växer sig starka och utmaningar i form av ny teknik.

Fru talman! Låt mig rikta ett tack till mina kollegor i OSSE-delegationen – naturligtvis för åsikter och naturligtvis för samarbeten men också för att vänskapen visar just det som är demokratins styrka. Man kan vara oenig i sak men respektera varandra för dem vi är. Det gäller oss emellan för de åsikter vi har. Det behöver också gälla stater emellan.

Låt mig också rikta ett tack för det stöd som vi får av våra tjänstemän.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag i betänkande 11, som är årsrapporten från Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Boriana Åberg (båda M).

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Flera av föregående talare har varit inne på det: Vi lever i en tid som är mörk, dyster och väldigt orolig. I det läget behövs en organisation som OSSE mer än någonsin. OSSE byggdes tillsammans med andra internationella organisationer på ruinerna av andra världskriget. De inrättades för att människor då kände in på bara kroppen: Aldrig mer krig.

OSSE är en konsensusorganisation, och det medför naturligtvis en del utmaningar. Vi behöver vara överens om egentligen allting. Flera av föregående talare har varit inne på de utmaningar och problem som vi ser när det gäller ekonomi och valobservationer.

Jag skulle vilja lyfta fram ytterligare en utmaning som vi har diskuterat i delegationen. Det handlar om hur vi följer upp de beslut som vi fattar på våra årsmöten. Kommande möte blir för övrigt i Nederländerna. Vilka uppföljningar gör vi? Vi talar väl om våra deklarationer och hänvisar till dem, men hur följer vi upp att vi faktiskt realiserar det som deklarationerna innehåller?

Demokrati har flera varit inne på, och den är viktigare än någonsin. Sju av tio människor på denna jord lever i länder som inte är fullt ut demokratiska. Vi ser ökad nationalism och högerextremism. Vi ser allt fler auktoritära ledare som använder demokrati för att förgöra demokratin.

Jag har fått förmånen att vara rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter. Det finns ett växande problem. Kvinnors rättigheter trycks tillbaka. Vi ser misogyni och att rättigheter för hbtqi-personer och för religiösa och etniska minoriteter trycks tillbaka. Vi ser situationen för medier och journalister som fängslas och utsätts för hårt tryck i många av de länder som är medlemsstater i OSSE.

I höstas blev jag utsedd till särskilt sändebud för de deporterade ukrainska barnen. Jag kommer inom en månad att presentera min andra rapport om barnen i Ukraina. Det gäller inte bara de barn som har deporterats, utan det är också viktigt att se att 1 ½ miljon barn lever på ryskockuperat område i Ukraina i dag. Deras rättigheter tillgodoses inte. De utsätts för militarisering, russifiering, propaganda och indoktrinering.

Vi har många utmaningar, fru talman, men det finns också ljuspunkter. Jag vill nämna valobservationen i Ungern. Vi var många på plats för att observera valet. Resultatet av det var glädjande och oväntat. Men glädjande var också det otroligt höga valdeltagandet. Det finns alltså även ljuspunkter, fru talman.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)