Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Herr talman! I detta betänkande behandlar utrikesutskottet redogörelsen från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling för det arbete som bedrevs förra året. Utskottet behandlar även regeringens skrivelse om verksamheten inom OSSE under helåret 2018 och det första halvåret 2019.

Som nämndes under förra årets debatt här i kammaren i samma ämne tog Sverigedemokraternas Björn Söder under vintermötet i Wien initiativ till att bilda en ny konservativ partigrupp inom OSSE:s parlamentariska församling.

Vid sommarmötet i Luxemburg bildades därför den konservativa och reformistiska gruppen. Den är knuten till det europeiska ECR Party, där bland annat regeringspartierna från Storbritannien, USA och Polen ingår tillsammans med Sverigedemokraterna och många andra partier runt om i OSSE-området. Sverigedemokraternas Björn Söder valdes till vice ordförande i gruppen.

Herr talman! De politiskt bindande åtagandena i OSSE:s tredje dimension syftar till att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut, att upprätthålla rättsstatens principer, att bygga upp och bevara demokratiska institutioner samt att motverka intolerans och diskriminering.

I regeringens skrivelse redogör man för att Sverige under perioden aktivt har bidragit till att stärka de rättsstatliga aspekterna av OSSE:s säkerhetsarbete. Man redogör vidare för att Sverige som en av 16 deltagande stater deltagit i aktiveringen av de så kallade Wien- och Moskvamekanismerna, vilka är särskilda verktyg för att övervaka tillämpningen av åtagandena inom den mänskliga dimensionen. Anledningen till detta är oron över situationen för de mänskliga rättigheterna, specifikt förföljelser av hbt-personer, i den ryska delrepubliken Tjetjenien.

Det är förvisso positivt att Sverige deltar aktivt i dessa frågor, men regeringens oro bör även omfatta den alltmer ökande diskrimineringen av och intoleransen mot kristna och andra religiösa minoriteter inom OSSE:s deltagande stater.

På flera håll i OSSE:s 57 deltagande stater vittnar man nämligen om att diskriminering av andra religioner och religiösa inriktningar ökar i takt med att skolor och moskéer sponsrade av Saudiarabien etableras. Många upplever hotet från den snabbt växande wahabitiska trosinriktningen inom islam, med epicentrum i Saudiarabien. Trots att många av länderna har religionsfrihet instiftad i grundlagen känner allt fler oro inför att visa annan religiös övertygelse. Inte sällan är det kristna minoriteter som far mest illa.

Herr talman! Vid OSSE:s parlamentariska församlings sommarmöte i Luxemburg förra året föreslog Sverigedemokraternas Björn Söder i en resolution att man borde uppmärksamma, fördöma och åtgärda den diskriminering av kristna och andra religiösa minoriteter som för närvarande sprider sig i flera av organisationens deltagande stater. Resolutionen antogs glädjande nog av församlingen och blev en del av slutdokumentet från Luxemburgmötet.

Den parlamentariska församlingen inom OSSE uttrycker i slutdokumentet stor oro över att diskrimineringen och förtrycket av minoritetsreligioner i vissa av OSSE:s deltagande stater verkar ha ökat i omfattning under senare tid. Detta inkluderar även institutionellt förtryck genom förtryckande rättsakter mot olika kristna trosinriktningar, som kan leda till att man underlättar och uppmuntrar till hatbrott mot medlemmar av dessa trosinriktningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Man noterar med oro att denna diskriminering inkluderar följande.

För det första handlar det om vag eller tvetydig lagstiftning när det gäller religionsfrihet, vilket tillåter myndigheter att vidta godtyckliga åtgärder mot vissa kyrkor, inklusive tillslag och nedläggningar, bland annat mot huskyrkor i landsbygdsregioner som saknar officiellt registrerade kyrkobyggnader.

För det andra gäller det förtryck av och godtyckliga handlingar mot vissa trosinriktningar och deras prästerskap i ockuperade territorier.

För det tredje handlar det om förbud för vissa trosinriktningar mot att få eller förnya registrering av sina samfund eller tjänster, mot att utföra missionsarbete eller mot att bygga nya kyrkobyggnader på grund av ogenomskinliga eller partiska zonstandarder.

För det fjärde gäller det officiell stigmatisering av dem som konverterar till kristendomen, inklusive påtryckningar för att de ska avstå från sin tro. Det handlar om förverkande av biblar och annan religiös litteratur eller om begränsningar för utnämningen av kyrkoansvariga.

I slutdokumentet uppmanar man OSSE:s deltagande stater att ta hänsyn till ökad diskriminering mot kristna och anhängare av andra trosuppfattningar i minoritet. Man erkänner den fulla suveräniteten i alla kristna trosinriktningar och deras kyrkliga organ, deras oberoende från politiska påtryckningar och deras rättigheter att fatta sina egna beslut oavsett politiska konflikter. OSSE:s parlamentariska församling rekommenderar därför OSSE att vidta åtgärder mot diskriminering.

Sveriges regering bör mot denna bakgrund inom OSSE:s tredje dimension aktivt verka för att särskilt sätta fokus på att bekämpa den ökande diskrimineringen av kristna och andra religiösa trosuppfattningar i minoritet inom OSSE:s deltagande stater.

Av denna anledning yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Herr talman! Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa byggdes på den grund som lades genom Helsingforsslutakten 1975 och har nu 57 deltagande stater. OSSE verkar för att främja säkerhet och stabilitet och jobbar efter tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en som rör demokrati och mänskliga rättigheter.

Denna parlamentariska församling är ett viktigt forum för dialog mellan parlamentsledamöter från medlemsstaterna. Där kan de skapa opinion och verka för mer internationell förståelse för mänskliga rättigheter och respekt för territoriell integritet, gränsers okränkbarhet och varje stats självständiga rätt att göra säkerhetspolitiska vägval. Detta är även en del av de viktiga grundprinciper som organisationen vilar på.

Herr talman! OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation under FN-stadgans kapitel VIII. OSSE:s verksamhet är indelad i tre dimensioner: militärpolitiska och säkerhetsrelaterade frågor, ekonomiska och miljörelaterade frågor samt frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Herr talman! OSSE har en roterande ordförande, liksom Europeiska unionen. OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 utsåg enhälligt Sverige till ordförandeland 2021. Detta är ett viktigt och hedersamt uppdrag. Utrikesminister Ann Linde kommer personligen att leda ministerrådsmötena under 2021 och därmed leda de 57 medlemsstaterna i arbetet för bland annat ökad respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Där ingår även att främja religionsfrihet och att arbeta mot diskriminering av minoriteter och diskriminering av kristna och anhängare av andra trosuppfattningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Herr talman! I en del av OSSE:s medlemsländer diskrimineras minoriteter, religionsfriheten inskränks och de mänskliga rättigheterna respekteras inte. Inte sällan är det kristna minoriteter som blir mest drabbade. Förföljelsen och diskrimineringen av kristna i världen har ökat de senaste åren, något som konstaterats i en rapport från det brittiska utrikesdepartementet samt av organisationen Open Doors.

Herr talman! Sverige bör som ordförandeland för OSSE tydligt markera mot medlemsländer som diskriminerar judar, kristna, muslimer och hbt-personer och som motverkar jämställdhet och förtrycker minoriteter. Det är av största vikt att vi fortsätter att bejaka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. De medlemsländer som bryter mot sina åtaganden bör få sitt medlemskap fruset, och sanktioner bör införas mot dessa länder. Annars kommer organisationens trovärdighet att minska.

Herr talman! Ordförandeskapet beslutar om organisationens politiska prioriteringar, och ordförandeskapet utnämner sina särskilda representanter. Därmed har det svenska ordförandeskapet stor påverkan på arbetsområdet och prioriteringarna för verksamhetsåret 2021.

Utrikesminister Ann Linde redogjorde inför utrikesutskottet under förra veckan för vilka prioriteringar Sverige kommer att förorda. Kristdemokraterna anser att utrikesministern har fokus på rätt frågor när det gäller Ryssland, Azerbajdzjan och Turkiet men att utrikesminister Ann Linde även bör bejaka respekten för religionsfrihet och skyddet för minoriteter i medlemsländerna.

Vidare menar vi att utrikesministern som ordförande för OSSE aktivt bör verka för att Turkiet erkänner och respekterar syrianer som nationell minoritet i enlighet med fredsöverenskommelsen i Schweiz, det så kallade Lausannefördraget från 1923, då den turkiska nationens nya gränser drogs efter Osmanska rikets sönderfall. De kristna minoriteterna armenier, syrianer och greker samt judar skulle skyddas i grundlagen, och deras medborgerliga rättigheter skulle värnas. Dessa minoriteter skulle omfattas av minoritetsrättigheter - språkliga, kulturella, politiska och religiösa.

Vi kan konstatera att den turkiska nationen inte levt upp till sina åtaganden i fredsöverenskommelsen när det gäller icke-muslimska minoriteters rättigheter. För att säkra kristnas framtida existens i Turkiet och för att de ska få möjlighet att utöva sin kultur, sin religion och sitt språk måste Turkiet garantera syrianer officiell minoritetsstatus enligt FN:s och EU:s kriterier.

Herr talman! Det är viktigt att utrikesministern som ordförande för OSSE verkar för syrianers minoritetsrättighet i Turkiet och att det syrisk-ortodoxa klostret Mor Gabriels egendom, som konfiskerades av den turkiska staten 2008, återlämnas till sin rättmätiga ägare, nämligen Mor Gabriel-klostret och den syrianska församlingen i staden Midyat i sydöstra Turkiet.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen från SD och KD under punkt 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Herr talman! Vi behandlar nu utrikesutskottets betänkande 2019/20:UU7 om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Som ordförande i den svenska parlamentariska OSSE-delegationen är jag stolt över att vi har en aktiv och hårt arbetande svensk delegation, men jag är också stolt över att Sverige som nation kommer att axla det kommande ordförandeskapet i OSSE 2021. Till detta återkommer jag, för jag vill naturligtvis passa på att säga några ord både om föregående år och om de utmaningar vi har framåt.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation, med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika. OSSE verkar för att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet som omfattar tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en rörande demokrati och mänskliga rättigheter.

Organisationens särskilda styrka ligger bland annat i dess breda krets av deltagande stater, den konfliktförebyggande verksamheten, det breda spektrumet av institutioner och instrument som medger snabb och flexibel konflikthantering samt den utbredda fältnärvaron. OSSE är en organisation som likt FN arbetar i en inkluderande anda. Detta ställer särskilda krav på oss som kommer från länder som är demokratiska, som värnar frihet och mänskliga rättigheter och som arbetar tydligt mot korruption. Så länge ofrihet, förföljelse, förtryck, konflikt och korruption är en påtaglig del av vardagen i många av OSSE:s medlemsländer måste det tuffa samtalet ha sin självklara plats vid församlingens möten.

Under 2019 genomfördes nio valobservationer, vill jag nämna, och den svenska delegationen närvarade vid sju av dessa. Den svenska delegationen hade samlat hög närvaro, precis som under föregående år. För egen del var jag med och observerade val såväl i Ukraina som i Kazakstan. I höst hoppas vi att det väntar flera observationer inom OSSE. Vi har bland annat valet i Georgien och det amerikanska presidentvalet framför oss, för att endast nämna två av de observationer som väntar. Men mot bakgrund av den nuvarande situationen med covid-19 förblir det förstås osäkert om observationer av eventuella val i relativ närtid kan komma att genomföras.

Herr talman! Ja, covid-19-krisen drabbar oss globalt och är en pandemi som givetvis också påverkar OSSE-delegationens arbete. Vi genomförde vårt sommarmöte i Luxemburg, och vi hann genomföra vårt årliga vintermöte i Wien i februari. Vi har tvingats fatta beslut om att ställa in årets sommarmöte, som var tänkt att äga rum i Vancouver i juli. Som det ser ut just nu, för oss som för så många andra, sker de möten som genomförs med den parlamentariska församlingen digitalt.

Många av OSSE:s länder drabbas nu hårt av pandemin, såväl hälsomässigt som ekonomiskt. I tider av kris är det viktigt att frågor som handlar om demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat fortfarande värnas och får prioritet också post corona.

Vi kan ju se att dessa frågor nu utmanas. I Ukraina pågår den ryska aggressionen fortfarande. I Polen och Ungern utmanas demokratiska institutioner som den fria pressen och det självständiga rättssystemet. Vi har fler exempel på oroande tecken även från andra medlemsländer inom OSSE. Frihandel ifrågasätts. Jämställdheten sätts på undantag, och kvinnoförtrycket ökar. Hbtq-personer och minoriteter förtrycks, vilket också är en säkerhetspolitisk utmaning. Utöver hbtq-personer drabbas religiösa minoriteter, till exempel när antisemitismen växer sig starkare, och etniska minoriteter som krimtatarerna blir särskilt utsatta. Dessa grupper som jag nu nämnt blir förstås än mer utsatta i de områden där konflikt råder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Vi måste ständigt arbeta för att skydda den demokratiska utvecklingen såväl i länder där demokratin ännu är ung som i länder där demokratin länge varit ohotad men nu utmanas.

Det paradoxala, och det frustrerande, är att populismen och den aggressiva nationalismen växer i en tid när vi som aldrig förr behöver effektiva och välfungerande samarbeten för att tackla de problem som vi i dag ställs inför. Pandemier bryr sig inte om nationsgränser. Det finns ingen lösning på klimatfrågan som inte involverar ökat samarbete över hela planeten. Vi kan heller inte lösa flyktingfrågan utan en europeisk union med medlemsstater som är beredda att nå kompromisser. Med ökad konflikt länder emellan blir det en osäkrare värld för oss alla.

Herr talman! Vi kan konstatera att ett antal frusna konflikter finns kvar att hantera i regioner som ligger relativt nära oss.

En fråga som ständigt är aktuell är den utdragna konflikten i Nagorno-Karabach. Där är utmaningen att hitta fredliga lösningar för hur parterna, framför allt Armenien och Azerbajdzjan, ska kunna enas. Vi har också frågorna om Rysslands inblandning i Georgien och naturligtvis den pågående ryska aggressionen mot Ukraina, som jag redan nämnt.

Att lösa såväl pågående som frusna konflikter är en viktig uppgift, där OSSE har ett ansvar och en funktion att fylla i en ständigt pågående dialog.

Det svenska ordförandeskapet under 2021 ger Sverige möjligheter att påverka OSSE i större utsträckning - samtidigt som man som ordförandeland också företräder hela organisationen.

Den inriktning som utrikesministern har pekat ut med fokus på den europeiska säkerhetsordningen, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokratifrågor är klok. Jag vill särskilt tacka utrikesministern för den initiativkraft som hon visat genom att involvera OSSE-delegationen och naturligtvis utrikesutskottet men även delar av civilsamhället i regeringens arbete. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Jag vill också passa på att tacka OSSE-delegationens ledamöter och de övriga riksdagsledamöter som under verksamhetsåret har deltagit i såväl valobservationer som andra möten. Jag vill tacka de svenska diplomaterna vid OSSE i Wien och på våra svenska ambassader. Självklart vill jag också tacka personalen på riksdagens internationella kansli, som alltid är oss behjälplig och bistår med praktikaliteter och gott humör. Till sist vill jag tacka delegationens vice ordförande Margareta Cederfelt för vårt samarbete.

Jag är övertygad om att den svenska delegationen kommer att fortsätta ta plats i den parlamentariska församlingen när vi väl kan återgå till en lite mer normal tillvaro efter den pågående coronapandemin. Vi ser också fram emot det svenska ordförandeskapet i OSSE, för det är demokratin, jämlikheten och solidariteten det handlar om.

Herr talman! När vi nu debatterar utrikesutskottets betänkande om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är det en retroaktiv debatt eftersom den berör regeringens skrivelse som avser 2018 och första halvåret 2019 samt en redogörelse från den svenska delegationen. Men det är naturligtvis omöjligt att fokusera endast på dåtid. Självklart, herr talman, handlar debatten också om framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Som sagts här tidigare har OSSE en lång historia. Organisationen bildades 1975, under kalla kriget, och den parlamentariska församlingen grundades 1990. Själva grundvalen för arbetet är den europeiska säkerhetsordningen. Att det är 57 medlemsländer har redan sagts, men det finns också ett tiotal observatörsländer. OSSE sträcker sig från Kanada i väst till Mongoliet i öst.

OSSE är en säkerhetsorganisation. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. OSSE arbetar med säkerhet ur ett brett perspektiv. Det handlar om att bygga förtroende och förebygga konflikter. Arbetet bedrivs i de tre dimensionerna politik och säkerhet, ekonomi och miljö samt mänskliga rättigheter.

Som vice ordförande i den svenska delegationen men också vicepresident i OSSE:s parlamentariska församling är jag väldigt glad över att notera att den svenska delegationen är en av de mest aktiva i OSSE:s parlamentariska församling. Jag säger detta eftersom vi faktiskt är en liten nation med en relativt liten delegation i det stora sammanhanget. Men den är väldigt aktiv och sätter avtryck i verksamheten.

Jag vill här nämna OSSE:s fältmissioner, fältaktiviteter, som bedrivs i 15 länder. Missionernas arbete är baserat på de behov som finns i respektive land, och verksamheten rättas därefter. Alla missioner arbetar i nära samarbete med regeringen i landet.

Jag vill särskilt nämna en mission: missionen i Tadzjikistan. Den har ett program för att bland annat förebygga korruption och öka rättstryggheten genom polisens arbete men också för att stödja kvinnliga politiker. Till min stora glädje har jag noterat att i år finns det faktiskt två kvinnor i Tadzjikistans delegation. Det är första gången. Detta visar att OSSE:s mission har betydelse, herr talman.

Jag vill också nämna missionen i Kirgizistan, som arbetar med utbildning av journalister. Det handlar om ungdomar, post-graduates, som får gå en utbildning i vad journalistik innebär, hur man kan arbeta med mediefrihet, pressetik, faktagranskning med mera. Detta är viktigt, för i många av OSSE:s medlemsländer är medierna utsatta för begränsningar och ofta under hård press från regimen. Det visar att utbildning är viktigt, liksom nätverksbyggande.

Men den absolut mest välbekanta missionen i dag är tyvärr observatörsstyrkorna i Ukraina. Den ryska aggressionen pågår alltjämt, sex år efter den första ockupationen av Krim. Det är krigföring i Donetsk och Luhansk. Ukraina är ett land som befinner sig i krig och under ockupation av ett grannland, Ryssland. Värt att notera är att i Ukraina finns det närmare 1,5 miljoner internflyktingar. Samtliga kommer från de områden som är drabbade av den ryska aggressionen.

FN:s generalsekreterare har uppmanat Ryssland att iaktta vapenstillestånd under coronapandemin, men hittills har uppmaningen inte följts - inte ett dugg.

OSSE planerar att ha observatörer vid gränsövergångarna mellan Donetsk och Luhansk. Dagligen kommer rapporter om hur överträdelser mot Minsköverenskommelsen sker. Observatörsstyrkan ska ha en lugnande effekt på konflikten men också förmedla en bild av vad som händer. För den som är intresserad finns rapporterna att läsa på OSSE:s hemsida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Säkerhetsläget inom OSSE-regionen är i många fall ansträngt. Jag tänker här på konflikten i Nagorno-Karabach, men också på Transnistrien, Moldavien, Abchazien, Sydossetien och Georgien. Här gör OSSE mycket för att arbeta för fred och säkerhet.

Den andra dimensionen, ekonomi och säkerhet, har fått allt större betydelse. Det gäller ekonomin men också miljön eftersom miljöfrågor får ökad betydelse i OSSE:s medlemsländer.

När det handlar om valobservationer är den svenska delegationen väldigt aktiv, fru talman. Fru talmannen har ju varit ledamot i OSSE-delegationen och där ordförande för den första kommittén, politik och säkerhet. Sverige har deltagit i sju av nio valobservationer som har genomförts.

Det råder ibland missförstånd om vad en valobservation är. Valobservation handlar inte om att fördöma utan om att arbeta för ökad demokrati. Detta är viktigt därför att själva arbetet med en valobservation är stort och omfattande. Flera organisationer brukar delta. Det handlar om att iaktta vad som händer före ett val. Hur ser politiken och mediefriheten ut? Hur arbetar parlament och valmyndighet? På valdagen handlar det förstås om att vara ute och notera vad som händer. Och efteråt gäller det att följa upp. Kommer valresultatet att iakttas? Efter detta lämnas inte ett land utan erbjuds naturligtvis stöd för att kunna bli bättre.

Jag noterar dock att rekommendationerna tyvärr inte alltid följs. Jag tjänstgjorde själv som special coordinator i Vitryssland. Jag nämner detta land för att OSSE har observerat val där sedan 1994 och lämnat ett stort antal rekommendationer. Hur har dessa tagits om hand?

En rekommendation har delvis fullföljts. Det handlar om att handikappanpassa vallokalerna för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i röstandet. Det har också tillsatts en utredning om hur demokratin kan underlättas. I övrigt är resultatet att det inte skett några förändringar.

Men det finns även glädjeämnen, och jag tycker att de också är viktiga att nämna. Nordmakedonien har tyvärr på grund av coronaviruset fått skjuta upp sitt val men är väldigt noga med att understryka att OSSE ska finnas på plats och observera när valet genomförs. Detta är positivt.

Positivt är också att Uzbekistan genomförde ett val den 22 december förra året. Det var första gången OSSE observerade ett val i Uzbekistan; där har tidigare inte funnits ens ett embryo till demokrati. Men den nye presidenten Mirziyoyev - ursäkta mitt felaktiga uttal - har starka intentioner att förbättra och utveckla demokratin, och OSSE har sagt att man ska hjälpa till med detta, både från den parlamentariska sidan och från regeringssidan. Vi är beredda att stå bakom Uzbekistan i dess strävan efter demokrati. För övrigt var vi två svenskar som deltog i den observationen trots att valet ägde rum den 22 december.

Jag vill också nämna en annan aspekt av OSSE:s demokratiarbete. Under förra året var jag utsedd till rapportör för mordet på den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov. För den som är intresserad finns slutrapporten publicerad på OSSE-PA:s hemsida. När jag utnämndes till rapportör hade Europarådet redan utrett mordet, men vi ville också från OSSE-PA:s sida utreda både vad som hade hänt och hur Ryssland hade hanterat den rättsliga processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Tyvärr är den rättsliga processen i Ryssland fortfarande höljd i dunkel. Ingen information har nått ut, och jag har inte kunnat få något som helst positivt gensvar eller någon information som svar på de frågor jag har riktat till Ryssland. Detta är en av mina slutsatser.

Den andra slutsatsen är naturligtvis att förutsättningarna för demokrati behöver utvecklas i Ryssland. Det handlar bland annat om villkoren för oppositionspolitiker. Men det handlar också i grunden om rättsstatens principer.

Jag vill nämna att OSSE också har särskilda representanter för mediefrihet samt den höga kommissarien för minoritetsgrupper. Jag vill också nämna att kvinnor har en låg grad av representativitet inom den parlamentariska församlingen. Jag tycker att detta är viktigt att nämna eftersom medlemsländerna själva utser sina delegater. Ungefär 28 procent av delegaterna i den parlamentariska församlingen är kvinnor. Kvinnor finns dock ändå representerade på ledande positioner i församlingen.

Det finns tolv särskilda representanter inom OSSE, fru talman. Sju av dessa är kvinnor. Här kan jag nämna att det finns en särskild representant för Arktis; det är en kvinnlig parlamentariker från Norge. Det finns också en särskild representant för det civila samhället och samarbete med det; det är en kvinnlig parlamentariker från Finland. Som ni hör är de nordiska länderna väl representerade när det handlar om den parlamentariska församlingen.

Slutligen vill jag säga att i tider av oro, nationalism och minskad respekt för mänskliga rättigheter och demokrati är behovet av internationellt samarbete som störst. Det handlar om samarbete mellan både regeringar och parlamentariker. Endast genom att mötas, diskutera och arbeta fram lösningar på problem kan vi nå en trygg, stabil omvärld som baseras på respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Även nu under covid-19-pandemin fortsätter OSSE-PA:s arbete. Regelbundet, varje vecka, hålls olika former av webinars, där delegationernas ledamöter inbjuds att delta.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till OSSE-delegationens kansli i Sverige för dess goda arbete och stöd till oss ledamöter. Jag vill också tacka delegationens ordförande Johan Büser för hans arbete. Jag ser fram emot det svenska ordförandeskapet inom OSSE och vill tacka för de signaler som utrikesministern har givit oss i delegationen om en vilja till samarbete.

Fru talman! Detta är parlamentets granskning av det som har pågått under 2018 och halva 2019 när det gäller regeringens arbete i OSSE och den parlamentariska delegationen. Det är klart att det är viktigt inte bara för delegationens ledamöter att få berätta utan också för oss som parlamentariker att få diskutera och granska det som händer.

Det finns naturligtvis mycket som i grunden är väldigt bra. Odihrs arbete har nämnts tidigare, och det är avgörande för all valobservation som sker i Europa, men också i USA och övriga OSSE-länder. Detta är naturligtvis viktigt.

Det som pågår inom ramen för missionen i Ukraina är viktigt, om än inte tillräckligt. Denna mission visar genom sitt agerande tydligt på begränsningarna i systemet. Där finns en av de aggressiva aktörerna med. Ryska ögon och öron är med. Där finns begränsningarna. Man har inte fått tillträde till hela det ukrainska territoriet. Villkoren sätts av Kreml, och det är klart att det inte är acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

När vi talar om vårt Europa och vår säkerhet är en av de viktiga grunderna Helsingforsslutakten från 1975. Då kunde man ändå hitta ett antal principer för vårt umgänge för att bygga säkerhet och gå vidare med ökad transparens och på det sättet försöka höja trösklarna för en öppen konflikt med respekt för territoriella gränser.

Efter Berlinmurens fall blev det möjligt att nå en Parisdeklaration, som i år firar 30 år. Det sågs som ett stort framsteg. Vi hoppades då att vi alla var med på samma färdplan. Vi önskade en ny ordning för vårt Europa och för vår samverkan.

Men det vi har sett i Europa sedan dess är en ny verklighet, och den syns också i OSSE alldeles entydigt. Ryssland önskar en återgång till en annan ordning, post Helsingfors och post Paris. Man vill se en ny stormaktspolitik och en ny rysk hegemoni över delar av vårt Europa. I strid med löften, uttalade och underskrivna, har man sökt ändra och ändrat gränser. Man har illegalt annekterat delar av andra länders territorier. Detta fortgår utan att OSSE har möjlighet att göra något åt det.

OSSE är en konsensusorganisation. Precis på samma sätt som i säkerhetsrådet uppkommer problem att nå framgång. Det är klart att det är en utmaning när Sverige nu tar på sig ordförandeskapet i OSSE för 2021. Det är ett viktigt vägval att göra, och det är viktigt att delegationen bestämmer sig för en hållning - ska man vara en trivsam samtalspartner, krockkudden i systemet, eller en röst som står upp för de principer och grunder som vi har haft och också för den tredje dimensionen i säkerhetsbegreppet.

Jag noterar att regeringen har utgångspunkten att hela det breda säkerhetsbegreppet ska vara vägledande. Men vi vet att inte minst Ryssland inte har intresse av att hålla i frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Om man tar upp det gör man det på samma sätt som Kina, alltså med inställningen att det är interna angelägenheter.

Musklerna saknas hos OSSE. Det är viktigt att vi är varsamma och aktiva för att säkra att vi inte spelar med i ett spel där vi successivt ändrar verkligheten på nytt till en ordning som Kreml under Putin önskar. Som det ser ut just nu kan vi förutse att han har rätt lång tid på sig. Han brukar ju säga att han väntar ut andra. Därför finns det skäl att vara uppmärksam.

Det finns skäl att med tydlig röst stå upp för Ukraina, Georgien och de grundläggande principerna om territoriell integritet. Det handlar om att stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati, för utan dem och utan rättsstatens principer vet vi att konflikter av annan sort väntar.

Det är oerhört centralt att ordförandeskapet inte syftar till att vara stötdämpare, även om jag vet att rollen som ordförande kräver att man inte kan säga allt och att man måste företräda organisationen. Men det är viktigt att det tydligt framgår vad som är Sveriges uppfattning.

Vi ser i många andra sammanhang hur man försöker tysta genom att vara lite bulldozer eller genom att ta ut svängarna och aggressivt angripa. Då har vi en tendens att kliva tillbaka. Det är viktigt att vi inte gör det, för om vi gör det vet vi att andra tappar hoppet och tänker: Okej, då måste vi anpassa oss till den verklighet som vi ser kommer. Och det är det som Ryssland vill.

Det är också viktigt att vara varsam med de krafter som man använder. Vi vet att man använder olika instrument för att destabilisera. Vi måste se på de instrumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Vi vet hur Kreml har använt den rysk-ortodoxa kyrkan för att påverka. Vi ser också hur man med det kristna baneret förtrycker andra kristna grupper. Man stänger kyrkor, och det sker inte bara i Ryssland utan också i flera andra av OSSE-medlemsstaterna. Man vill att bara en röst ska höras, och det är maktens röst. Man lierar sig med den kyrka som är beredd att ställa upp.

Vi måste vara varsamma så att religionen inte blir förtryckets röst. Den måste vara frihetens röst, och friheten måste omfatta också övriga mänskliga rättigheter. Om människor förtrycks, om hbtq-personer förtrycks, om kvinnor förtrycks, om journalister fängslas och om det fria ordet tystas vet vi att då följer också ett förtryck av religionen, oavsett vad man tror på. Det är avgörande att man står upp för de grundläggande värdena, och att man hävdar den tredje dimensionen är centralt.

Fru talman! Med detta tycker jag att utrikesutskottet har ett gott råd - att lägga redogörelsen och skrivelsen till handlingarna.

Fru talman! Vi har fått OSSE-delegationens årsrapport. Som ledamot i den delegationen vill jag såklart poängtera det jag anser vara viktigt att arbeta med i OSSE:s parlamentariska församling, men jag vill börja med det svenska ordförandeskapet i OSSE som börjar den 1 januari nästa år.

Självklart kommer det mesta som görs under det året att ha något slags koppling till pandemin. Förhoppningsvis har vi då redan kommit en bit på väg i kampen mot pandemins spridning och konsekvenser, men den har redan orsakat så mycket skada att det kommer att ta många år att komma till rätta med allt.

En av de negativa konsekvenser vi ser av pandemin är att det finns ledare inom OSSE som har passat på att införa lagar som ger mer makt åt regeringar utan att parlamenteten kan agera.

En annan negativ konsekvens är att lagar som påverkar människors liv negativt införs nu när människor inte kan gå ut på gator och torg och protestera eller ens ha möten för att diskutera lagförslagen. Detta hoppas jag att Sverige kommer att ta upp under ordförandeskapet.

Då regeringen driver en feministisk utrikespolitik förväntar jag mig att Sverige som ordförande kommer att driva feministiska frågor som exempelvis aborträtten, mäns våld mot kvinnor och förföljelsen av hbtq-personer.

Det jag som delegat i OSSE:s parlamentariska församling vill poängtera är vikten av att ständigt orka lyfta frågor som gäller sådant som många länders parlamentariker antingen vill försämra eller helt ignorera.

Då OSSE:s parlament samlar parlamentariker från 57 medlemsstater finns det möjligheter att tala direkt med parlamentariker från de olika länderna, men det främsta arbetet sker ändå under sessionerna. Under sommarens möte antas en resolution för var och en av de tre dimensioner som finns i OSSE-PA. De är den militärpolitiska dimensionen, den ekonomiska och miljömässiga dimensionen och den mänskliga dimensionen.

Där har alla parlamentariker möjlighet att lyfta in saker som de anser är viktiga. Till exempel har jag fått med skrivningar om vikten av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och att skolan ska undervisa om det. Eftersom resolutioner i OSSE antas med majoritet kan inget land enskilt obstruera när det gäller frågor inom mänskliga rättigheter som de inte vill jobba med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Resolutionen är visserligen inte bindande, men genom att en majoritet i parlamentet stödde mitt förslag förstod de som är emot kvinnors rättigheter att de är i minoritet. De försökte vinna mark för sin förlegade syn på kvinnor, men vi som är för mänskliga rättigheter visade att vi är fler.

Detta var ett viktigt sätt att visa att majoriteten av parlamentarikerna i OSSE:s parlamentariska församling anser att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är så viktigt att vi är beredda att arbeta för att man i undervisningen i skolan ska lyfta detta.

Så kan vi stigmatisera dem som är emot mänskliga rättigheter.

Inte för att jag tror att auktoritära staters parlamentariker omedelbart kommer att åka hem och börjar arbeta för mänskliga rättigheter, men i och med att andra länder visar motstånd kommer de att tvingas förhålla sig till att de trots allt enbart utgör ett litet fåtal.

Vänsterpartiet kommer i framtiden att arbeta för att skrivningar om hbtq-rättigheter och SRHR ska finnas med i de årliga resolutioner som antas i organisationen.

Fru talman! En annan styrka med OSSE är att det finns ett rapporteringssystem för hatbrott, vilket bland annat innefattar brott mot hbtq-personer. Dessutom finns till exempel Moskvamekanismen, som Sverige tillsammans med 16 andra länder tog initiativ till. Den ger möjlighet att sända en oberoende expertmission till ett OSSE-land om det bedöms föreligga ett särskilt allvarligt hot mot mänskliga rättigheter, sett till de åtaganden landet har gjort inom organisationen. Bland annat gjordes detta efter att de fruktansvärda brotten mot homosexuella i Tjetjenien uppmärksammats. Då framkom inte bara omfattningen av brotten utan även hur de skyldiga fick straffrihet.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör verka för att Moskvamekanismen ska åberopas när hot mot hbtq-personer och hbtq-rörelsen anses vara överhängande. Detta yrkande har lyfts i ett annat betänkande, men jag vill passa på att lyfta det även under denna debatt, för det är en väldigt viktig fråga.

Ytterligare en styrka med OSSE är Open Skies, som innebär att 34 medlemsländer får genomföra omfattande spaningsflygningar över varandras territorium. Genom dessa flygningar, som måste göras med obeväpnade plan, kan länderna få en överblick över varandras militära och civila infrastrukturer och hålla sig uppdaterade om varandras militära utveckling, vilket är ett sätt att skapa förutsägbarhet och transparens mellan parterna. Det är även ett sätt att skapa dialog mellan länder som annars kanske inte har så många plattformar där de möts. Alltså är Open Skies ett säkerhetsskapande samarbete.

I oktober förra året kom det fram att USA överväger att lämna Open Skies, och i april kom ytterligare information som pekar åt samma håll. Det är olyckligt då de flesta länder som ingår inte har samma övervakningssystem som USA har och inte på andra sätt kan tillskansa sig den oerhört viktiga informationen.

Detta är inte den första internationella organisation som Trump lämnar. Det är allvarligt att en stormakt som USA väljer att stå utanför multilaterala samarbeten. Det handlar inte enbart om att resurserna inom organisationerna minskar utan även om att president Trump väljer att överge allt fler plattformar för dialog, som ju är en förutsättning för samarbete och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Genom familje- och vänskapsband, arbete i internationella organisationer, utlandsstudier och utrikeshandel är världen starkt sammanlänkad. Då behövs mer öppet internationellt samarbete, inte nationalistisk slutenhet.

Fru talman! Civilsamhället har en central roll i demokratiska system och för den demokratiska utvecklingen. Det fungerar som både vakthund och visselblåsare när övergrepp har begåtts, rättigheter kränkts eller utvecklingen är på väg att gå åt fel håll. Det fungerar som ansvarsutkrävare för utlovade reformer och beslut men också som informationskälla såväl för befolkningen inom ett land som för omvärlden.

I vissa fall erbjuder civilsamhället tjänster och funktioner som staten inte klarar av att leverera. Det är också i civilsamhället som människor går samman och gemensamt kräver förändring för att få sina rättigheter tillgodosedda och sina livsvillkor förbättrade.

Civilsamhället utgör därmed en helt central motvikt till mäktiga politiska och ekonomiska intressen och är en viktig arena för att utjämna ojämlikheter och orättvisor världen över.

I dag krymper civilsamhällets utrymme i många länder. Därför är det viktigt att vi i OSSE-delegationen på våra resor alltid ser till att träffa civilsamhällesorganisationer - för att vi ska lära oss mer om situationen i de länder vi besöker men även för att visa organisationerna vår uppskattning för det viktiga arbete som de utför.

Fru talman! Jag ser fram emot när OSSE:s parlamentariska församling återigen kommer att ha möten, så att jag både kan lyfta de frågor jag anser är viktiga att belysa och träffa civilsamhällesorganisationer för att knyta fler band och lära mig mer om vår omvärld.

Fru talman! I världen pågår nu en bred attack mot den regelbaserade multilaterala världsordningen, som det brukar uttryckas. Det är principer som ska bära upp vår värld. Det är principer som också är väldigt viktiga för oss i Sverige. Det handlar om rättsstaten, frihandel, klimatöverenskommelser, en bred säkerhetsordning där man respekterar sina grannländer och så vidare.

Allt detta undermineras, men det undermineras inte bara, som man kanske kan tro, av odemokratiska, destruktiva regimer. Det undermineras även av länder i hjärtat av Europa, i hjärtat av västvärlden. Det handlar om fria stater som på olika sätt - till följd av populism, av extremism och av att gaphalsar och lycksökare kommer till makten - driver utvecklingen i en mer auktoritär riktning.

Detta hotar i grunden liberala värden och progressiva värden. Det gäller minoriteters rättigheter, kvinnors rättigheter, inkluderande samhällen och så vidare. I stället får vi en politisk utveckling som drivs fram av högljudda attacker på fria medier, av utstämpling av minoriteter, av ökad polarisering och av ökad intolerans och xenofobi.

Demokratin genomgår nu sin värsta kris på många årtionden. Den pandemi vi nu ser kommer förstås att förstärka detta. Det finns i alla fall mycket stora risker för det. Vi ser en rad länder som använder den situation som nu råder till att införa drakoniska inskränkningar och på olika sätt slå ned på oppositionen i landet. Det finns regeringar som vill tillskansa sig mer makt och så vidare. Det finns länder där det ingalunda finns några konkreta besked om att detta sedan kommer att rullas tillbaka och att man ska återgå till ett normalläge. Vi ser nu hur regimer kommer att använda pandemin för att stärka sin egen makt och öka sin maktfullkomlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

I spåren av den ekonomiska krisen ser vi givetvis också att fler människor blir arbetslösa, att risken ökar för att människor söker sig till politiska ytterligheter och så vidare.

Jag tycker att det är viktigt, fru talman, att OSSE som organisation sätts in i denna kontext. Organisationens problem just nu är delvis en följd av utvecklingen i världen, men inte bara. Det är också så att länder aktivt agerar inom OSSE för att, så att säga, underminera hela basen, grunddoktrinen, för OSSE:s verksamhet.

Jag måste säga att jag tycker att det jobb som svenska riksdagsledamöter gör, som vi hör om i denna debatt, och som den svenska delegationen gör inom OSSE är väldigt bra. Man står tydligt upp för viktiga värden och försöker upprätthålla organisationens åtaganden och respekten för grundstatuten och så vidare.

OSSE är ett viktigt organ. Det är världens största regionala säkerhetsorganisation med 57 medlemsstater. Man har en rad fältmissioner, valobservationer och så vidare. Man har att hantera ett antal frusna eller pågående konflikter, inte minst i Nagorno-Karabach, Abchazien, Transnistrien och givetvis Ukraina.

Om OSSE fungerar kan man spela en väldigt viktig roll, vilket vi i Sverige förstås strävar efter. Vi har dock sett hur den europeiska säkerhetsordningen i alla fall delvis har satts ur spel av Ryssland genom överfallet på Ukraina, annekteringen av Krim, undermineringen av säkerheten i en rad olika länder, hybridkrig och fake news. Inte minst handlar det om diktaturen och förtrycket inom Ryssland, kanske allra tydligast exemplifierat i mordet på Boris Nemtsov för fyra fem år sedan.

Fru talman! Det här innebär att OSSE:s arbete lamslås. Möjligheten att agera begränsas avsevärt när det blir en sådan polarisering i organisationen och så pass starka destruktiva krafter agerar för att OSSE ska vara svagt.

Men det handlar inte bara om Ryssland. Det är viktigt att betona det. Det handlar även om flera EU-medlemsstater, exempelvis Ungern och Polen som nämnts tidigare i debatten.

Det finns även andra stater som inte lever upp till OSSE:s normer, principer och åtaganden. Turkiet är en sådan stat, som nu har embarkerat på ett militärt äventyr där man ockuperar delar av norra Syrien. Man bedriver ett massivt militärt och polisiärt övervåld och omfattande politisk förföljelse. Man fängslar journalister. Man respekterar inte religionsfriheten, vilket förtjänstfullt togs upp av Kristdemokraterna i ett tidigare anförande.

Detta gör att Sveriges roll som ordförandeland nästa år blir väldigt viktig. Dels är det givetvis viktigt att vi på olika sätt agerar för att organisationen ska hålla ihop och fungera, dels är det väldigt viktigt att Sverige nu är en tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, för skydd av minoriteter, hbtq-personers rättigheter, kvinnors rättigheter och så vidare. Vi måste förmå att inte tumma på de principerna för mycket, för det finns ett antal stater som inte vill annat än att lura skjortan av demokratierna i de här internationella organen. Det är därför väldigt viktigt att betona det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Från Liberalernas sida står vi bakom att Sverige nu blir ordförandeland, och jag uppfattar också att det finns en bred enighet här i riksdagen om hur viktiga dessa principer är.

Fru talman! Verksamheten i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är av central betydelse för Sveriges och Europas säkerhet. OSSE är ett forum där den europeiska säkerhetsordningen försvaras. Territoriell integritet och gränsers okränkbarhet, förbudet mot våldsanvändning och staters rätt att självständigt göra utrikes- och säkerhetspolitiska vägval utgör några av hörnstenarna i denna ordning.

För Sverige är värnandet av den europeiska säkerhetsordningen ett vitalt säkerhetsintresse. OSSE med sina 57 deltagande stater är också hemvist för det unika, breda säkerhetsbegreppet. I detta sätts demokrati och mänskliga rättigheter i direkt relation till säkerheten såväl inom stater som mellan dem. Med detta som grund har de deltagande staterna accepterat att de mänskliga rättigheterna är gemensamma åtaganden som ska efterlevas och främjas.

Sedan 2014 pågår en väpnad konflikt med nästan dagliga dödsoffer i Europa. Rysslands aggression mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim är nu inne på sitt sjunde år. Ingen varaktig lösning finns i sikte. Vi förväntar oss att alla parter, i synnerhet Ryssland, uppfyller sina åtaganden i den så kallade Minsköverenskommelsen, som ska skapa förutsättningar för en hållbar politisk lösning på konflikten i östra Ukraina. OSSE har en central roll för att övervaka situationen på marken och leda de samtal som förs i den trilaterala kontaktgruppen.

Utöver den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim pågår ett antal utdragna konflikter i Östeuropa och södra Kaukasus. I Centralasien är den demokratiska utvecklingen hotad. På västra Balkan pågår transition mot rättsstatlighet. Vi har sett viktiga framsteg men också brister i ländernas reformansträngningar.

I samtliga dessa geografier är OSSE närvarande till stöd för länderna och som tidig varningsfunktion genom fältmissioner och genom de autonoma institutionerna Odihr, Mediefrihetsrepresentanten och Högkommissarien för nationella minoriteter. I vissa av de utdragna konflikterna har OSSE-ordförandeskapet särskilda och personliga representanter som har en roll i de olika förhandlingar som pågår för att uppnå fredliga lösningar. Det är tydligt att OSSE spelar en avgörande roll i samtliga säkerhetspolitiska konflikter som påverkar vår region.

Fru talman! Den samsyn som finns mellan partierna i Sveriges riksdag avseende den grundläggande inriktningen i vår utrikes- och säkerhetspolitik är en styrka för Sveriges agerande i OSSE och har varit så under lång tid. Vi är i OSSE drivande för att utkräva ansvar för brott som begås mot säkerhetsordningen och kränkningar mot åtaganden om de mänskliga rättigheterna, och vi stöder organisationens autonoma institutioner som verkar för att stärka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter.

Vårt politiska engagemang matchas också av ekonomiskt stöd. Bland annat stöttar vi genom särskilda projekt exempelvis kontoret för mänskliga rättigheter och övervakningsmissionen för Ukraina. Vi bidrar till OSSE:s valobservationsmissioner.

Fru talman! Den skrivelse som regeringen presenterat för riksdagen beskriver verksamheten i OSSE under 2018 och det första halvåret 2019. I skrivelsen redogörs för detaljerna kring det svenska engagemanget. Skrivelsen beskriver också hur verksamheten i OSSE:s tre dimensioner har fortlevt under perioden. Det står klart att konflikterna påverkar samarbetsklimatet i organisationen. Av den anledningen är det just nu mycket svårt att åstadkomma beslut som skulle bidra till att stärka respekten för den europeiska säkerhetsordningen eller andra viktiga åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Det som inte nämns i skrivelsen, eftersom det inträffade efter den period som skrivelsen avhandlar, är ju att Sverige har utsetts till organisationens ordförande under 2021. Att Sverige under nästa år ska inneha ordförandeskapet för OSSE är en naturlig konsekvens av vårt långvariga engagemang för säkerheten i Europa.

Vår viktigaste uppgift blir att använda den viktiga plattformen som ordförandeskapet ger för att värna den europeiska säkerhetsordningen och det breda säkerhetsbegreppet. I en orolig omvärld är det ett uppdrag som är extra viktigt men också extra svårt. Givet de svåra motsättningarna i organisationen behöver vi ha realistiska förväntningar på vad vi kan uppnå som ordförande.

Förberedelserna inför ordförandeskapet är nu i full gång. I det första skedet arbetar vi tillsammans med departement, myndigheter, tankesmedjor, civilsamhället och naturligtvis riksdagen för att ta fram de prioriteringar som ska vägleda vårt ordförandeskap. Jag är mån om att ha den dialogen med riksdagen och ser fram emot våra fortsatta kontakter i den här frågan.

Fru talman! Jag har ett par frågor till utrikesministern. De första handlar om observatörerna i Ukraina.

Observatörerna är viktiga. Även om deras mandat är begränsat är det viktigt att styrkan finns kvar. Jag vet att observatörsstyrkan regelbundet har problem med ekonomin, och det finns krafter som motarbetar att observatörsstyrkan även i fortsättningen ska ha ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag.

Hur kommer Sverige att ställa sig i denna fråga under det svenska ordförandeskapet? Kan vi här få ett löfte att regeringen kommer att arbeta för att det ska finnas finansiellt stöd för observatörsstyrkan?

Jag undrar också om det finns intentioner att försöka utveckla observatörsstyrkan. Jag tänker här på Georgien, Sydossetien och Abchazien. Den ryska aggressionen har visat sig tydligt där och blivit alltmer framträdande. Till exempel har det arrangerats val i Abchazien med ryskt bakgrundsstöd. Det finns också åtskilliga exempel på militära övergrepp. Här skulle det behövas fler observatörer och stöd för Georgiens rätt till sitt territorium.

Jag hoppas att Sveriges regering kommer att arbeta för att hålla fokus på den europeiska säkerhetsordningen nu när covid-19 härjar. Det finns åtskilliga krafter som gärna vill se att fokus flyttas från den europeiska säkerhetsordningen till andra frågor, rent av perifera frågor eller frågor som absolut inte ligger inom OSSE:s område. Här måste det finnas kraft i ordförandeskapet.

Fru talman! Jag tackar Margareta Cederfelt för de viktiga frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Låt mig börja med observatörerna i Ukraina. Jag är också medveten om att man försöker göra så att våra "monitorer" över huvud taget inte ska få tillträde. Man vill till och med ta bort missionen. Jag kan försäkra Margareta Cederfelt att vi inom ramen för ordförandeskapet kommer att arbeta för att observatörerna ska fortsätta att få både politiskt och ekonomiskt stöd.

Det är samma sak med den georgiska missionen. Jag känner inte till att man aktivt arbetar för att få bort den missionen på samma sätt som jag känner till att man gör så med den som finns i Ukraina, men vi vill att den ska fortsätta att arbeta.

Jag håller helt med om att vi måste hålla vårt fokus på den europeiska säkerhetsordningen. Jag vet att olika länder har tagit upp frågan om att minska det fokuset och i stället lägga fokus på frågor som vi inte anser är särskilt viktiga. Samtidigt får vi vara observanta på att andra länder kan säga att sådant som vi tycker är viktigt - till exempel mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-personers rättigheter - inte är viktigt, och därmed försöker de tysta oss när vi tar fram de frågorna.

Här gäller det att både hävda att de frågor vi tar upp är viktiga och behålla fokus på den europeiska säkerhetsordningen.

Fru talman! Ja, absolut! Hbtq-personers rättigheter ingår i OSSE:s ansvarsområde. Naturligtvis ska fokus finnas kvar där; det är oerhört angeläget eftersom de finns med i mandatet. Här finns också de som vill rycka bort dessa frågor, men jag inkluderar dem i den europeiska säkerhetsordningen och OSSE:s uppdrag. Det är bra att regeringen kommer att ha fokus på detta.

Men jag vill gå tillbaka till frågan om Georgien, Sydossetien och Abchazien. Situationen förvärras allteftersom, och denna påverkar hela Georgien. Där sker numera en tillbakagång i demokratin. Det ska hållas ett val i höst. Vad kommer regeringen att göra för att under ordförandeskapet se till att den ryska aggressionen inte spiller över på valet i höst så att det blir mindre demokratiskt eller på något sätt påverkas negativt? Vi kunde under föregående val se att tendenser till vad som utspelades i Sydossetien och Abchazien också hade påverkan på hur valet genomfördes också i övriga Georgien.

Demokratifrågan är viktig. Problemen ökar, och Ryssland är mån om att tiga ihjäl frågan, precis som Ryssland gör när det gäller Ukraina.

Fru talman! Precis som Margareta Cederfelt säger anser jag att demokratifrågan är viktig. Jag har själv besökt områdena, och jag har sett taggtråden och de militära gränsposteringarna. Jag har sett hur illa människorna som lever i områdena behandlas. De lider av att de inte har en normal, trygg och säker situation. Det är mycket viktigt att OSSE inte lämnar dessa områden.

Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

En sak som jag också tycker är viktig är att man inte avslutar sanktioner eller minskar det politiska trycket efter en viss tidsperiod. Det ska inte vara så att om man är aggressiv mot eller annekterar ett annat land blir det fråga om sju, åtta eller tio år ute i kylan och sedan blir allt som vanligt igen. Jag anser att vi ska hålla kvar trycket till dess situationen har lösts; alltså inte släppa på trycket.

Jag tror att vi är eniga om att behålla Georgien högt uppe på dagordningen.

(forts. § 9)

Fru talman! Jag lyssnade noggrant på utrikesministern som markerade att den europeiska säkerhetsordningen ska försvaras. Det är naturligtvis rätt. Men i verkligheten försvagas den. Risken för att det blir en ny Potemkinkuliss är uppenbar.

Vilka åtgärder ser utrikesministern framför sig för att just stärka säkerhetsordningen, eller åtminstone se till att den inte försvagas ytterligare? Vad är det för åtgärder som utrikesministern ser framför sig?

Utrikesministern nämnde också att man ska utkräva ansvar för brott mot säkerhetsordningen. Det tydligare brottet mot säkerhetsordningen är den ryska aggressionen i både Georgien och Ukraina. Då kan man fundera på vilka tankar utrikesministern har om ansvar när det gäller just detta. Vi ser nu att man tar in medborgare från Ukraina som bor på Krim i den ryska försvarsmakten för att delta i aggression i östra Ukraina, mot sitt eget folk. Det är ett flagrant brott mot internationell rätt. På vilket sätt utkräver man ansvar för den typen av åtgärder?

Avslutningsvis, apropå vad man hävdar om en tredje dimension av mänskliga rättigheter: Ryssland är nu pretendent på att bli medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Där är det tydligt vilken syn Ryssland har på mänskliga rättigheter. Är utrikesministern beredd att ta en rejäl match om detta i OSSE?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Fru talman! När det gäller åtgärder för att stärka den europeiska säkerhetsordningen tror jag att det absolut bästa är att vid varje tillfälle stå upp för denna både multilateralt och i bilaterala samtal.

Jag har till exempel tagit upp detta direkt med den ryska utrikesministern Lavrov och även direkt med Frankrike och den franska utrikesministern. En del som har kommit upp i deras olika tal och så vidare har ju pekat på att de kanske till viss del skulle vilja försvaga - så skulle jag vilja säga - den europeiska säkerhetsordningen. Då är det viktigt att direkt gå in och säga: Om ni ser det på det här sättet kommer den europeiska säkerhetsordningen att försvagas.

Jag har tagit upp detta också i EU-sammanhang och vid EU-ministermötena. Till exempel är frågan om sanktioner mot Ryssland och Georgien inte bara en fråga som berör just dessa konflikter, utan det är också en fråga för hela säkerhetsordningen.

Rysslands aggression mot Ukraina uppmärksammas dessutom varje vecka i det så kallade permanenta rådet i OSSE. Det är tydligt att det ansvarsutkrävande som sker varje vecka, år ut och år in, spelar en viktig roll för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningens integritet. Alternativet hade varit att vi hade varit tysta där när det gäller de brott som har begåtts, och det vore att normalisera agerandet och att de facto ge till exempel Ryssland utrymme och att detta skulle uppfattas som en accept.

Fru talman! Visst är det bra att lyfta bilaterala samtal. Men det är många som har prövat den vägen, och om man ser att makt i praktiken går före rätt är det tydligt vilken väg de stora länderna väljer. Och det är inte bara Ryssland; det finns andra som har samma modell.

Därför är det viktigt, fru talman, att tala klarspråk - och inte bara bilateralt i de tysta rummen. Man ska vara tydlig i kritiken.

Jag noterar sanktionsfrågan, som ju är en viktig fråga. Här har uppenbarligen den ryska duman ambitioner i FN att med covid som täckmantel agera för att häva sanktioner. Men man har också tydligt agerat och skrivit även till oss att man i alla parlamentariska organisationer och i alla organisationer tänker jobba för att häva sanktionerna, som man anser vara politiskt motiverade eller på annat sätt diskriminerande. Man talar om de dubbla standarderna. Detta har man prövat rätt länge.

Nästa ärende handlar om Europarådet. I fjol, fru talman, var Sveriges regering tillsammans med övriga beredda att ändra reglerna för att ge Ryssland rätt att komma med. Man har alltså sett att det går att ändra regelverk.

Fru talman! Jag hoppas verkligen att Sverige ska ta tydligt spjärn mot detta när det gäller OSSE och vara beredda att inte bara tala tyst utan också öppet när Ryssland och andra agerar i strid med regelverket.

Fru talman! Kerstin Lundgren har helt rätt; man ska inte vara tyst i kritiken. Det är just därför vi aldrig någonsin är tysta i kritiken. Både regeringen, utrikesministern, statsministern och EU-ministern har vid upprepade tillfällen offentligt, i medier, i sociala medier och i de möten som vi har upprepat denna kritik. Där har vi verkligen ett riktigt bra track record.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Dessutom försöker vi påverka genom att till exempel skicka protester till Ryssland när man använder covid-19 för att begränsa rörelsefriheten för OSSE:s SMM-mission. Tyvärr fick inte detta något bra svar från Ryssland, utan man valde att bara skicka tillbaka protesten och säga att man inte hade någon del i konflikten.

Det var ändå ett försök från trojkan att göra en formell diplomatisk protest. Det tror jag är viktigt, och vi har också varit öppna med detta för att just markera det.

När det gäller sanktionerna är vi tydliga med att vi menar att de ska vara kvar. Man ska inte efter ett antal år eller med anledning av pandemin eller något annat lätta på sanktionsinstrumentet. Det skulle ge intrycket av att det till exempel finns ett visst antal år som är priset för att annektera ett annat land, viss mark eller olika delar av ett annat land och att det sedan skulle vara okej. Det är inte okej. Det finns ingen tidsgräns för att bryta mot folkrätten, utan det brottet står kvar.

När det gäller den parlamentariska församlingen har det hela tiden varit regeringens uppfattning att församlingen själv fattar beslut om vilka som är med och inte med i den. Det lämnar vi till riksdagsledamöterna att besluta.

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor är ett välkänt problem inom alla länder i OSSE. Även om en del länder har kommit en bit på vägen finns det inget land där mäns våld mot kvinnor tas på tillräckligt stort allvar så att kvinnor kan känna sig trygga i sina hem.

Däremot finns det en del länder inom OSSE där mäns våld mot kvinnor är utbrett och där straffriheten är hög. Ryssland är ett av de värsta exemplen med runt 10 000 kvinnomord varje år. Skyddslagarna är i stort sett obefintliga.

Även hbtq-personer och hbtq-aktivister lever under extrema hot i en del av OSSE-länderna. Polen har infört hbtq-fria zoner, och i Tjetjenien utsätts hbtq-personer för grovt våld utan att rättsväsendet agerar.

Samtidigt ser vi hur civilsamhällesorganisationernas krympande utrymme inskränks alltmer. Det sker i omfattande utsträckning i många av OSSE:s medlemsländer. De som står upp för mänskliga rättigheter lever under hård press.

Detta är frågor som jag vet är viktiga för regeringen, så jag vill veta hur utrikesminister Ann Linde tänker använda sin roll som ordförande i OSSE för att få fart på dessa viktiga frågor. Det är nödvändigt inte bara för de människor som utsätts personligen utan också för samhällen som helhet när deras medborgare inte får verka i ett demokratiskt samhälle enligt de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! Låt mig börja med frågan om hbtq-personers rättigheter. Jag kan berätta att det som nu sker oroar mig mycket, vilket har gjort att jag ringde upp ett av de absolut viktigaste och största förbunden för hbtq-organisationer, nämligen Ilga. Jag hade ett långt samtal med dem i går och fick höra deras analys av situationen och var det är särskilt problematiskt just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Jag har jobbat med de här frågorna i flera decennier, så jag är väldigt angelägen om att Sverige, när vi nu också har OSSE-ordförandeskapet, fortsätter att vara aktivt i detta.

Ett tydligt exempel på att Sverige är aktivt är att vi 2018 tillsammans med 15 andra länder aktiverade den så kallade Moskvamekanismen, som syftar till att utreda misstankar om allvarliga övergrepp mot hbtq-personer i Tjetjenien. Då samarbetade inte Ryssland med kommissionen trots att det togs fram en gedigen rapport.

När det gäller mäns våld mot kvinnor är det en av de saker som nu ger anledning till störst oro under pandemin. Vi har i vissa länder sett en ökning av mäns våld mot kvinnor på upp till 35 procent. Det visar hur utsatta kvinnor är, inte minst i en situation som en pandemi. Dessutom ser vi hur de frågor som gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har tryckts tillbaka med argumentet att det inte är lika viktigt i en sådan här krissituation. Det kommer jag med kraft att motarbeta.

Jag får återkomma till civilsamhället.

Fru talman! Tack, utrikesminister Ann Linde, för svaret! Just den här kommissionen i Tjetjenien där Moskvamekanismen sattes in lyfte också jag fram i mitt anförande. Det är en av OSSE:s styrkor, så jag hoppas att det kommer att användas vid fler tillfällen.

Detta är som sagt oerhört viktiga frågor, speciellt nu när länder i pandemins namn passar på att försämra människors rättigheter.

USA är en väldigt viktig maktfaktor i världen. Landet leds som alla vet av en president som är nyckfull och uppenbarligen inte så förtjust i multilaterala organisationer eller internationell samverkan. Presidenten har bland annat dragit in stöd till UNFPA, Unrwa och WHO.

Nu verkar det som om Trump kommer att se till att USA lämnar Open Skies, som är ett väldigt viktigt säkerhetspolitiskt instrument. Att de länder som ingår i Open Skies med obeväpnade plan kan flyga över alla territorier som ingår i avtalet gör att det finns en transparens om länders militära förmågor. Det ger även en möjlighet till dialog mellan de länder som ingår i Open Skies. Detta är såklart oroväckande för OSSE som organisation, men Trumps attityd till multilateralismen är oroväckande för hela världssamfundet.

Därför vill jag fråga utrikesminister Ann Linde om det finns utökade möjligheter till dialog med USA genom ordförandeskapet i OSSE och, om så är fallet, hur utrikesministern kommer att använda sig av den möjligheten för att trycka på vikten av multilateralism och internationella samverkansavtal.

Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi ser mycket riktigt att USA drar sig ur multilateralt samarbete på flera håll. Exempelvis Open Skies är ett avtal som Sverige värdesätter väldigt högt. Vi är faktiskt ett av få länder i världen som har egna observationsflyg för Open Skies. Vi har nära följt signalerna om att USA nu överväger att lämna avtalet. Vi försöker ta upp det i varje kontakt med USA.

Jag har själv haft ett långt samtal - som faktiskt var väldigt bra - med utrikesminister Pompeo. Trots att vi tyckte väldigt olika i många frågor kunde vi ha en riktig diskussion. Open Skies var en av de frågor jag tog upp. Jag underströk hur viktigt detta är, även om vi ser att det finns fog för en del av den kritik som USA har. Till exempel borde man titta på möjligheterna att observera nära Kaliningrad. Det är dock inget skäl, tycker vi, att dra sig tillbaka.

Det är samma sak när det gäller WHO. Där bad jag den amerikanske utrikesministern att omvärdera det beslut som USA har fattat om att dra tillbaka hela sitt bidrag, som är ungefär 15 procent. Jag fick inte något särskilt stort gehör för det, måste jag erkänna, men jag tror ändå att det är viktigt att ta upp detta konkret och säga att det här tycker vi är problematiskt.

Multilateralismen är oerhört viktig. Jag hoppas att USA kommer att vara med, för vi behöver ett aktivt USA i det multilaterala arbetet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Europarådet