Ny lag om kommunal hamnverksamhet

Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Nio av tio varor som exporteras från eller importeras till Sverige går via våra hamnar. Hamnarna är inte bara en del av transportsystemet. De är en del av vår försörjningsberedskap, vårt totalförsvar och vår ekonomi. Därför är det märkligt att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att behandla hamnarna som en fråga om organisationsformer och bolagsstruktur.

För oss socialdemokrater är hamnarna något betydligt större än så. De är strategisk infrastruktur som ska fungera i fred, i kris och i krig. De ska kunna ta emot energi, livsmedel, råvaror och militär utrustning. De ska bidra till jobb, tillväxt och försörjning i hela landet. Men detta perspektiv är märkligt frånvarande i regeringens proposition.

Fru talman! Regeringen säger att det handlar om EU:s statsstödsregler. Men det är inte hela sanningen. Europeiska kommissionen har ifrågasatt att vissa kommunala hamnar som drivs i förvaltningsform kan ha skattemässiga fördelar jämfört med andra aktörer. Det är en sak. Frågan är hur Sverige ska hantera detta. Där blir regeringens argumentation betydligt svagare.

Flera remissinstanser har pekat på att det finns andra sätt att uppfylla EU:s krav än att införa ett generellt bolagiseringstvång. Om verksamheten särredovisas, drivs på marknadsmässiga villkor och följer konkurrensreglerna kan samma syfte uppnås utan att staten tvingar fram en viss organisationsform. Men de alternativen har regeringen inte valt att gå vidare med. I stället väljer man den mest långtgående lösningen direkt och använder EU som argument för att införa nya regler, nya processer och nya administrativa krav. Det är inte särskilt övertygande.

Fru talman! Det finns också en tydlig motsägelse här. Moderaterna talar ständigt om regelförenkling, även om de nu lyser med sin frånvaro i kammaren, och Sverigedemokraterna säger att det ska bli enklare att bedriva verksamhet i Sverige. Men vad gör de nu? De inför nya organisationskrav, kräver bolagisering, bygger på ytterligare administration och skapar mer byråkrati. Det är svårt att se hur detta gör det enklare för någon. När regeringen möter företag är budskapet färre regler, men när regeringen möter hamnar är budskapet fler regler. Den ekvationen går inte riktigt ihop.

Fru talman! Jag tycker också att Moderaterna och Sverigedemokraterna har ett problem när det gäller beredskapen. Å ena sidan talar de varje dag om totalförsvar, säkerhet och nationell motståndskraft. Å andra sidan väljer de att köra vidare med ett lagförslag som flera remissinstanser och även Lagrådet har haft invändningar mot när det gäller konsekvenserna för säkerhet och beredskap. Regeringen säger att konsekvenserna blir små. Men sanningen är att man inte vet det. Man medger själv att konsekvenserna är osäkra. Ändå väljer man att gå vidare. Det är ett märkligt sätt att hantera samhällsviktig infrastruktur. När man bygger upp totalförsvaret borde försiktighetsprincipen gälla. Då borde man analysera en gång till när så många varnar för att viktiga perspektiv inte är tillräckligt belysta.

Fru talman! Det som kanske bekymrar mig mest är synen på de mindre och regionalt viktiga hamnarna. Sveriges styrka är inte att vi har några få stora hamnar. Sveriges styrka är att vi har hamnkapacitet spridd över landet.

Det skapar redundans och robusthet, och det

gör transportsystemet mindre sårbart. Om vi får störningar, sabotage eller ytterst ett militärt angrepp kommer vi att vara glada för varje fungerande hamn vi har kvar. Därför borde lagstiftningen utformas med utgångspunkt i hur vi stärker hamnsystemet, inte hur vi standardiserar organisationsformer.

Fru talman! Skillnaden mellan oss och regeringsunderlaget är tydlig. Moderaterna och Sverigedemokraterna ser detta främst som en statsstödsfråga. Vi socialdemokrater ser hamnarna som en strategisk resurs för Sverige. Vi ser hamnar som noder för handel, industri, jobb, försörjning och totalförsvar. Därför tycker vi att lagstiftningen måste ta sin utgångspunkt i hamnarnas samhällsnytta, inte i en byråkratisk diskussion om organisationsformer.

Sverige behöver hamnar som fungerar i hela landet, i fred, i kris och i krig. Det här lagförslaget svarar inte upp mot den ambitionen. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu TU19 Ny lag om kommunal hamnverksamhet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag. I betänkandet har reservationer inkommit från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Regeringen har lagt fram propositionen för att EU slagit ned på att vissa svenska hamnar bedrivs inom kommunernas verksamhet i egen regi utan att vara bolagiserade och därför undgår inkomstbeskattning. Detta menar EU ger en konkurrensfördel och skulle kunna klassas som ett otillbörligt stöd.

Jag anser att EU borde låta bli att lägga sig i formen för hur vi bedriver vår kommunala hamnverksamhet, oavsett om det är i egen regi eller i bolagsform. Jag har också svårt att se att detta tar verksamhet från andra EU-länder eller för den delen hindrar andra privata bolag från att etablera sig.

Oavsett vad jag tycker är det likväl ett beslut från EU som vi har att förhålla oss till. Jag har svårt att se att det skulle vara ett problem. Redan i dag drivs faktiskt så gott som samtliga hamnar i bolagsform, Mattias Ottosson. Det gäller även i de kommuner där Socialdemokraterna styr.

I till exempel Malmö samägs CMP av Malmö kommun och Köpenhamns kommun. Socialdemokraterna styr i Malmö. Mälarhamnar AB ägs av Västerås och Köping. Socialdemokraterna styr i båda kommunerna. När det gäller Hallands Hamnar AB styr Socialdemokraterna i Halmstad men inte i Varberg. När det gäller Stockholms Hamnar AB styr Socialdemokraterna i Stockholms stad och i Norrtälje. När det gäller Göteborgs Hamn AB styr Socialdemokraterna. Samma ordning gäller för Gävle Hamn AB; Socialdemokraterna styr kommunen. Den här listan kan göras betydligt längre, men jag stannar där.

Fru talman! I ljuset av detta har jag svårt att förstå invändningarna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som har reservationer, om att en bolagisering skulle vara ett hot mot vårt totalförsvar. Invändningarna om att detta är ett hot mot vår försörjning, infrastruktur och beredskap klingar minst sagt falskt. Om ni hade tyckt så på riktigt hade ni rimligen avbolagiserat era sossestyrda hamnar för länge sedan. Eller?

Ni hade dessutom kunnat lagstifta mot bolagiserade hamnar under er tid vid makten 2014–2022, men det har ni inte gjort. Jag välkomnar tydliga svar från er om hur ni egentligen tänker och varför ni talar med kluven tunga. Där ni har makten i kommunerna väljer ni bolagiserade hamnar, men här får ni det att låta som att det skulle leda till vår undergång.

Fru talman! Jag biträder regeringens uppfattning att detta inte skulle ha någon märkbart negativ påverkan på Sveriges hamnverksamhet. Vad beträffar rådigheten styr man ju genom ägardirektiv som antas av en politisk majoritet i kommunerna.

Jag kan avslutningsvis konstatera att försvarsutskottet gör samma bedömning – att den föreslagna lagen inte kan anses bidra till att öka riskerna kopplade till Sveriges beredskap och säkerhet. Jag konstaterar även att det finns ett antal regler som förhindrar att verksamheten tas över av olämpliga aktörer.

Min fråga blir: Avser Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att gå emot EU i denna fråga? Avser ni att tvinga fram en avbolagisering av befintliga hamnbolag? Tror ni att detta på något sätt kommer att förenkla eller förbättra den kommunala hamnverksamheten?

Fru talman! Till den långa listan av hamnar ska vi naturligtvis lägga Norrköpings Hamn, som också drivs i bolagsform. Jag har själv varit med och styrt den under många år. Det går alldeles utmärkt. Min kritik handlar inte om att den stora merparten av de 52 allmänna hamnarna i Sverige drivs i bolagsform. Däremot är jag mån om att vi ska värna det kommunala självstyret.

Ledamoten verkar själv vara inne på att EU kanske inte ska lägga sig i allting. Problemet med lagförslaget är att remissinstanserna är tydliga med att det går att driva hamnar i förvaltningsform utan att bryta mot EU:s konkurrensregler. På så sätt uppfylls EU:s krav i frågan.

Jag tycker att varje kommun eller region själv ska få välja hur man vill göra. Problemet är att det finns några inte helt oviktiga hamnar som man har valt att driva på ett annat sätt. Det är de två stora hamnarna i Blekinge, det är samtliga hamnar på Gotland och det är den andra djuphamnen på västkusten. Det finns några fler, men nämnda hamnar är strategiskt viktiga.

Är det inte viktigt att vi kan ha dessa hamnar igång? Det verkar ju som att ledamoten delar min uppfattning att EU inte ska lägga sig i det här och att vi kan bedriva det på ett klokt sätt. Jag tycker att det rör sig om hamnar som är ganska strategiska för rikets försörjning.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan och för svaret från Socialdemokraternas ledamot Mattias Ottosson.

Det är smått komiskt och ironiskt i sammanhanget att riksdagens kanske mest EU-kritiska parti ändå inser att vi måste gilla läget och införa detta, medan ett av Sveriges mest EU-positiva partier tycker att vi ska trotsa EU.

Det är jättemärkligt att de få hamnar som finns kvar i egen regi inte skulle gå att bolagisera. Ledamoten vet lika väl som jag att det går hur bra som helst att göra en bolagisering. Som alla vi erfarna politiker vet kan kommuner bilda bolag väldigt enkelt. Det skulle inte påverka ett dugg. Det kommer att vara exakt samma verksamhet oavsett om den bedrivs i ett bolag eller i egen regi.

Vi tycks konstigt nog ha samma ståndpunkt i sak, att EU inte ska lägga sig i detta, men tolkningen att det måste bli i bolagsform tycker jag är ganska tydlig. Annars har vi ju kvar det så kallade statsstödet, alltså stöd i och med att man inte har inkomstbeskattning. Det blir helt enkelt ett otillbörligt gynnande när man driver det i egen regi; det går inte att komma ifrån.

Fru talman! Jag förstår inte riktigt hur ledamoten argumenterar. EU har ju ställt de här kraven. När regeringen bereder skickar man ut förslag på remiss. Här har remissinstanserna varit tydliga med att man kan driva det i förvaltningsform och ändå uppnå de konkurrensvillkor som EU har ställt upp. Då bryter vi inte mot EU:s regelverk, så det förstår jag inte.

Det finns inget som säger att det måste vara bolag, utan man kan göra det på annat sätt. Sedan tycker jag också att det är upp till varje kommun eller region att själv bestämma hur man ska göra. Risken nu är att vi stökar till det så mycket att man kanske tröttnar och inte vill bedriva verksamheten.

Det rör sig om ett antal hamnar som, om jag får uttrycka det så, är väldigt strategiska för Sveriges försörjningstrygghet. Med det kommunala självstyre vi har, som jag tror att även ledamoten uppskattar, är det de som är närmast den verksamhet som bedrivs som får bestämma.

Jag förstår inte. Man kan uppfylla EU:s krav utan att göra så här. Nu ställer man bara till stök för kommunerna. Det kan ju inte vara så Sverigedemokraterna vill att det ska vara. Eller är det så att Sverigedemokraterna har blivit överkörda så det står härliga till i samarbetet och liksom har lagt sig ned och inte bryr sig om det här? Är det den signalen man vill sända ut?

(Applåder)

Fru talman! Det här är verkligen en strid om påvens skägg. Jag håller det för mer sannolikt att det kommer att snöa på midsommarafton i Skåne än att Visby Hamn helt plötsligt skulle tvingas lägga ned därför att den görs om till ett bolag.

Man har valt att driva så gott som samtliga hamnar i bolagsform på grund av att man upplever att det är den bästa formen att driva dem i. Både jag och ledamoten Mattias Ottosson – det vet jag innerst inne – är hundra procent säkra på att det kommer att fungera precis lika bra när lagen träder i kraft den 1 augusti 2026. Vi kommer dessutom att slippa riskera att få EU på oss med allt som följer av det, såsom risk för vite och annat. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli hur bra som helst.

Principiellt ska EU såklart inte lägga sig i, men nu är det som det är. Det får man faktiskt förhålla sig till.

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition om en ny lag för kommunal hamnverksamhet. Den nya lagen innebär att flera hamnar som i dag drivs utifrån självkostnadsprincipen och som en del av den kommunala förvaltningen inte får fortsätta att drivas så utan måste ombildas till ett kommunalt aktiebolag och drivas på affärsmässig grund.

Det är i praktiken en tvångsbolagisering som regeringen nu driver igenom. Det är en kraftig inskränkning av det kommunala självstyret.

Hamnverksamhet är inte vilken verksamhet som helst. Det är samhällsviktig verksamhet och också en del av den samhällskritiska infrastrukturen. Med bolagisering införs som sagt avkastningskrav och krav på lönsamhet, men en hamn behöver inte vara lönsam och generera stora överskott för att vara strategiskt viktig.

Upphandlingsmyndigheten har ett längre resonemang om det här i sitt remissvar. Man konstaterar att offentligt finansierad infrastruktur, som de här hamnarna är, är just offentligt finansierad för att marknaden saknar incitament att finansiera och driva den.

Man konstaterar också att det är väldigt ovanligt att en mindre, allmän hamn i Sverige är lönsam. Det betyder alltså att lönsamhet inte kan ses som ett mått på hur viktig den här verksamheten är. Samhällsviktig verksamhet motiveras inte av lönsamhet, utan den motiveras av samhällsnytta. Det är en jätteviktig princip som vi inte får tappa bort i det här, en princip som riskeras med det här lagförslaget.

Fru talman! Genom att bolagisera de här hamnarna kan man också göra det mindre lönsamt för kommunen. Det handlar om att man bygger upp en struktur som i sig är fördyrande.

Skellefteå hamn beskriver det här väl i sitt remissvar. Det som kommer att hända efter att kommunen har bolagiserat sin hamn är att kommunen ska teckna ett arrendeavtal med det kommunala bolaget. Det arrendet måste vara marknadsmässigt, vilket för Skellefteås del kommer att innebära att det kommunala bolaget kommer att stå med betydligt högre kostnader för hamnen än de driftskostnader som hamnen har i dag, när den drivs i förvaltningsform. Det blir alltså högre kostnader som sedan måste hanteras genom ökade avgifter på sjöfarten och försämrad konkurrenskraft för ett viktigt trafikslag.

Bolagiseringen riskerar alltså att göra det dyrare för kommunerna och mindre fördelaktigt för sjöfarten. I sin förlängning kan det leda till att hamnar måste läggas ned. Trafikanalys, som är en expertmyndighet på området, konstaterar i sitt remissvar att hamnar kan behöva stängas och att det får påverkan på den lokala logistiken. Upphandlingsmyndigheten konstaterar precis samma sak – att systemkritisk infrastruktur kan behöva läggas ned. Det är en stor, allvarlig och helt oacceptabel risk med det här lagförslaget.

Herr talman! Vänsterpartiet säger därför nej till den här propositionen och yrkar avslag på förslaget.

Vad gäller regeringens motivering att den här lagen behövs för att svensk hamnverksamhet ska vara förenlig med EU:s statsstödsregler är vi inte alls lika övertygade som regeringen. Vi vill i stället utreda hur svensk hamnverksamhet kan vara förenlig med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång. Det tror vi, i enlighet med flera remissinstanser, är fullt möjligt. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 2, där vi föreslår en sådan utredning.

Herr talman! I dag debatterar vi en ny lag om kommunal hamnverksamhet.

Avseende själva lagen har jag inte mycket att tillägga. Lagen likställer olika hamnverksamheter. Jag har lyssnat på Sveriges Hamnar och Svensk Sjöfart, som anser att lagen går i rätt riktning. Jag yrkar därför bifall till propositionen.

Herr talman! Detta är det sista tillfället under den här mandatperioden då vi kommer att diskutera sjöfarten och hamnarnas förutsättningar. Jag kommer därför att lyfta fram Kristdemokraternas tankar avseende svenska hamnar och sjöfartens betydelse.

Jag var själv med i Kristdemokraternas samhällsbyggnadskommitté, som var tillsatt av partistyrelsen och syftade till att ta fram konkreta förslag för att stärka Sverige som industrination, allt utifrån devisen att hela landet ska leva.

Herr talman! Av alla varor som importeras och exporteras till och från Sverige kommer 90 procent med båt. Vi måste därför ha en politik som stärker Sveriges hamnar, och för att lyckas med det behöver vi tillsätta en ny hamnutredning som ser på de utmaningar som Sverige står inför.

Den senaste hamnutredningen genomfördes för 20 år sedan. Känn på det – 20 år sedan! Det var, om jag minns rätt, Åsa Torstensson som var infrastrukturminister då. I den utredningen pekade man på risken för överetablering av hamnar. Man pekade också på behov av bättre samordning mellan hamnarnas ägare och Trafikverket. Infrastrukturkopplingarna mellan hamnar och övrig infrastruktur – the last mile, så att säga – var också en viktig del i den utredningen.

Fru talman! Sedan dess har det hänt en del. Vårt Natointräde ställer helt nya krav på våra hamnar men inte bara på hamnarna. Det ställer även krav på att infrastrukturen hänger ihop.

I andra länder är det ofta staten som hanterar hamnverksamhet. I Sverige är det framför allt kommunerna som äger och driver hamnar. Dagens proposition förtydligar kravet att dessa hamnar ska hanteras på ett likvärdigt sätt oavsett vilken driftform kommunerna till viss del väljer. Även för privata hamnar kommer dagens proposition att underlätta den fria konkurrensen avseende gods.

Dagens proposition hanterar dock inte relationer mellan hamnar och övriga transportsystem. Vi måste hitta ett bättre sätt att lösa kopplingen mellan hamnar och övrig infrastruktur såsom vägar och järnvägar.

I flera kommuner har man problem med att hamnarna utifrån moderna krav behöver flyttas ut från stadskärnorna, men när man gör detta är det ofta svårt att få till en bra koppling mellan den nya hamnen och befintlig infrastruktur.

Vi har även problem med att hamnmyndigheter och olika riksintressen kolliderar med varandra, vilket blir tydligt när en kommun vill utveckla sina stadskärnor.

Herr talman! Vi är beroende av fungerande hamnar för att värna handel och ekonomisk utveckling. Därför behöver vi förbättra hamnarnas förutsättningar.

Herr talman! Kristdemokraterna anser att det behövs en ny hamnutredning, som behöver titta på följande frågor:

Fungerar dagens system med hamnmyndigheter på ett bra sätt?

Vad får Nato för konsekvenser för Sveriges hamnar?

Hur många hamnar behöver vi inför framtiden?

Hur får vi till en bättre koppling mellan hamnar och den övriga infrastrukturen?

Hur lever vi upp till avtal om corehamnar och TEN-T inom EU?

Behövs det fler corehamnar?

Hur hanterar vi riksintressen i relation till kommunal utveckling?

Utredningen behöver även titta på frågor som den avseende gränspolis och kustbevakning och byte av personal på fartyg.

Som kristdemokrat hoppas jag att vi kan få till en ny, bred hamnutredning under nästa mandatperiod. Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! I dag debatterar vi en ny lag om kommunal hamnverksamhet.

Vi liberaler är mycket positiva till Sveriges EU-medlemskap och alla de fördelar som kommer med det – inte minst i dagsläget, när vi tillsammans står betydligt starkare mot Ryssland och kan stödja ukrainare med betydligt större resurser än om vi hade agerat själva från svensk sida.

EU har också skapat en effektivare marknad där svenska företags konkurrenskraft har stärkts, och vi medborgare kan röra oss fritt i Europa utan pass.

Ja, det finns en mängd fördelar med EU. Med dem kommer samtidigt skyldigheter och anpassningar för att EU ska fortsätta vara en konkurrensneutral marknad, vilket inte minst gynnar svenska bolag.

Ett exempel är klimatlagstiftningen, där gemensamma krav ger stor påverkan på klimatutsläppen. Det gynnar svenska företag, som ligger långt fram i omställningen. Ett annat är initiativet med gemensamma regler för internationella tågresor.

Herr talman! EU:s regler för statsstöd som styr när ett medlemsland får stödja verksamheter gynnar Sverige eftersom många av våra företag, som skapar jobb i Sverige, konkurrerar på en internationell marknad och Sverige aldrig kommer att kunna ge lika stort statsstöd till företag som större länder som Frankrike och Tyskland.

I den nu aktuella propositionen om hamnverksamhet ger regeringen förslag på hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska kunna vara förenliga med EU:s regler om statsstöd.

Herr talman! I flera europeiska länder har det tidigare funnits särskilda skattebefrielser för hamnar och hamnverksamheter. EU-kommissionen undersökte 2013 europeiska hamnars funktionssätt och beskattning och kom fram till att skattebefrielsen av hamnar i flera europeiska länder utgjorde statsstöd. Detta tvingade fram förändringar i skattelagstiftningen i dessa medlemsstater.

Kommissionen har sedan dess under flera år uppmärksammat den svenska regeringen på att vissa kommunala hamnar drivs som en del av den kommunala förvaltningen och är befriade från inkomstbeskattning medan övrig hamnverksamhet, inklusive sådan som bedrivs i kommunala bolag, beskattas enligt de allmänna reglerna.

Herr talman! Förslaget om bolagiserad hamnverksamhet innebär att en kommun eller en region som bedriver hamnverksamhet på en marknad ska bedriva verksamheten i ett kommunalt aktiebolag på kommersiell grund.

Det finns dock undantag, och de är viktiga. Hamnverksamhet får bedrivas inom den kommunala förvaltningen om hamnen främst nyttjas av lokala användare och verksamheten inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU. Det är ett viktigt undantag, för det omfattar många av de hamnar som jag kanske skulle vara orolig över att detta skulle innebära en stor påverkan för. Många faller under detta undantag.

Lagförslaget lämnas för att de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska vara förenliga med EU:s regler om statsstöd. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. De kommuner och regioner som i dag bedriver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen får dock fortsätta med sin hamnverksamhet fram till och med den 31 december 2028.

Herr talman! Utskottet har även efterfrågat Försvarsutskottets synpunkter på det lagda förslaget. Vi har tidigare i debatten hört en oro för vad denna förändring skulle innebära för rikets beredskap och säkerhet. Försvarsutskottet skriver dock i sitt svar att man delar regeringens och utskottets bedömning att lagen om kommunal hamnverksamhet i bolagsform inte kan anses bidra till ökade risker kopplade till Sveriges beredskap och säkerhet. Det tycker jag är ett viktigt besked.

Liberalerna anser att propositionen är väl avvägd och att den möter EU:s regler om statsstöd. Det är viktigt att vi i Sverige står upp för EU:s statsstödsregler, då det gynnar de svenska företagen internationellt.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 juni.)