Luftfartsfrågor

Herr ålderspresident! Dagens debatt handlar om trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Det är frågor som är högaktuella. De är inte bara aktuella under rådande krisartade omständigheter med coronan, utan de har även varit aktuella sedan långt tidigare. Flygbranschen står inför stora omställningar, och det finns inte tydliga politiska riktlinjer från regeringen om huruvida flyget ska utvecklas eller avvecklas.

De frågor som vi diskuterade förra året vid den här tiden kvarstår tyvärr fortfarande. Arlandarådet har inte kommit med någon slutrapport. Regeringen har olika uppfattningar i fråga om Brommas varande eller icke varande och om hur det ska bli med den nya landningsbanan på Arlanda, beroende på vilket partis regeringsföreträdare som uttalar sig i medierna. Det saknas även en färdplan för omställningen till elflygplan.

Utöver detta påverkar krisen all infrastruktur, i synnerhet flyget. På grund av coronan står flyget mer eller mindre stilla i hela världen. Flygplatserna i Stockholmsområdet är uppsatta på den svarta listan av den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten, då vi inte har lyckats hindra coronans spridning.

En del flygbolag i Sverige går i konkurs, och andra avskedar mer än hälften av sin personal. De regionala flygplatserna dör sotdöden utan statliga stöd eller inkomster från flygbolag – flygbolag som inte kan verka i dag.

Regeringen har kommit med en del stödåtgärder, men det är långt ifrån tillräckligt. De regionala flygplatserna är viktiga för en fungerande infrastruktur, så att hela Sverige ska kunna leva och fungera som tidigare. Risken att företag och arbetstillfällen försvinner är nu hög.

Den regionala infrastrukturen har byggts upp under många år. Försvinner den nu är det inte troligt att den någonsin kommer tillbaka. Ska Sverige fortsätta att fungera måste vi vara en välfärdsnation, och det är inte bra för det svenska näringslivet om våra regionala flygplatser försvinner. Det är dessutom direkt livsfarligt när den lokala beredskapsförmågans möjligheter att snabbt verka rycks undan.

Herr ålderspresident! Dagens debatt handlar dock om frågor som var aktuella före coronapandemin, och det finns en del saker där vi från Moderaterna har andra åsikter än regeringspartierna.

En stor och viktig fråga gäller överlevnaden för Sveriges alla regionala flygplatser. Sverige behöver fungerande inrikesflyg för att hela landet ska kunna fungera och hålla ihop. Det är dessutom viktigt att säkerställa livräddande samhällsfunktioner som ambulansflyg, brandflyg och beredskapsflyg. Inrikesflyget kommer att behövas på både kort och lång sikt i Sverige.

Många regionala och kommunala flygplatser har svårt att få budgeten att gå ihop. Det kommer att krävas nationella pengar i form av driftsbidrag för att flygplatserna ska överleva. Det handlar egentligen inte om att skjuta till bidragspengar utan mer om att staten faktiskt ska betala för de åtaganden som vi vill ha i krissituationer. Det gäller till exempel ambulansflyget, som är viktigt nu under coronapandemin. Vi vill också ha brandflyget. Vi minns alla de bränder som har varit runt om i Sverige under somrarna.

Från de regionala flygplatserna flyger man dessutom till Arlanda och Bromma, som drivs av Swedavia. Swedavia skulle därför kunna kompensera de regionala flygplatserna med ett driftsstöd. Så använder vi skattebetalarnas pengar klokt.

I kölvattnet efter coronan har vi moderater även lagt fram ett förslag om ett stödpaket direkt riktat till de regionala flygplatserna om 100 miljoner kronor. Pengarna kommer att behövas och är en direkt överlevnadsfråga, så att inte flygplatserna riskerar att läggas ned, som nu sker i Ängelholm och snart i Västerås.

Nu återstår det att se om regeringen och dess stödpartier även ställer sig bakom detta när förslaget ska debatteras och röstas om här i kammaren senare.

Herr ålderspresident! Lika viktig som ett fungerande inrikesflyg är den internationella flygtrafiken, för att Sverige ska kunna utvecklas och skapa starka företag och fler jobb. Många internationella företag lägger sina Nordenkontor runt Arlanda och i Stockholmsregionen, eftersom regionen har varit dynamisk och lätt att ta sig till och från.

Vill vi på allvar att Sverige ska attrahera affärsliv och turister måste Arlanda byggas om och byggas ut. En utbyggnad skulle dessutom leda till stora miljöförbättringar och förberedelser för en infrastruktur runt bland annat elflyget. En modern, konkurrenskraftig flygplats skulle kunna få ökad kapacitet, upprustade terminaler och en förbättrad kollektivtrafik till och från flygplatsen. Det är därför både allvarligt och väldigt tragiskt att arbetet i och runt Arlandarådet inte varit till någon nytta. Arlandarådet behöver ta upp sitt arbete och fortsätta att utveckla Arlanda och svensk luftfart.

Jag har redan talat mig varm för inrikesflyget, men jag har inte nämnt frågan om Bromma flygplats tillräckligt. Bromma är nämligen inte en lokal Stockholmsflygplats, som vissa partier ibland vill göra gällande. Bromma är Sveriges lokalflygplats i Stockholm, en förutsättning för att snabbt och enkelt nå vår huvudstad. Genom att flyga till och från Bromma kan man från alla Sveriges hörn ta sig från dörr till dörr på några timmar. Bromma flygplats knyter samman Sverige och behövs för att hela landet ska leva med snabb tillgång till vår huvudstad.

Herr ålderspresident! Det finns så mycket mer att tala om när det kommer till flyget, och det finns så otroligt mycket mer vi skulle kunna göra om bara viljan fanns. Jag hoppas att flyget i framtiden får en allt större plats i våra diskussioner och i de fortsatta diskussionerna om svensk infrastruktur. Flyget kommer att spela en avgörande roll i klimatomställningen, men då kan vi inte förbjuda och försvåra för flyget. Det är inte flyget i sig som är problemet, utan det är bränslet.

Herr ålderspresident! Vi moderater står såklart bakom alla våra reservationer, men för att inte ta upp alltför mycket av kammarens dyrbara tid i dessa kristider väljer vi i dag att yrka bifall endast till reservation 1 om de regionala flygplatsernas betydelse för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.

Herr ålderspresident! Vi ska diskutera betänkande 12, Luftfartsfrågor. Till att börja med vill jag säga att Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 8.

Herr ålderspresident! Att flyga är att leva. Så lyder titeln på en bok som jag har hemma i bokhyllan. Även om boken utgår från stridspilotens känsla av att vara ett med lufthavet kan man med lätthet överföra det till flyget och dess utveckling som en livsviktig del av vår infrastruktur.

Sverigedemokraterna ser den stora betydelsen av flyget i det svenska samhället. Flyget tillgodoser både medborgarnas och näringslivets behov av resor och transporter. Strategin för en konkurrenskraftig svensk flygindustri sträcker sig dock inte enbart till flyget som trafikslag. Alla trafikslag bör vara inkluderade i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering.

I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska förutsättningar finnas för den svenska flygindustrin att samverka med övriga trafikslag, oavsett om det handlar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden, frakt av fordon till den internationella gruvindustrin, regionala persontransporter eller nationella affärsresor.

Även central myndighetsutövning och viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård och polis är i stort behov av flyget som transportmedel liksom dess tillhörande infrastruktur.

Herr ålderspresident! Den pågående pandemin har verkligen satt ljuset på vikten av en väl fungerande infrastruktur, inte minst vårt behov av fungerande regionala flygplatser. Det finns i medlemsorganisationen Svenska Regionala Flygplatser 34 icke-statliga regionala flygplatser. Huvudmän för flygplatserna är till den största delen kommuner, men det förekommer även andra ägarkonstellationer.

De icke-statliga flygplatserna har drabbats hårt av krisen och de reserestriktioner som införts på grund av det nya viruset. Jämförelsevis har resandet vid statliga Swedavias tio flygplatser minskat med 60 procent i mars till 1,3 miljoner resenärer. I april hade minskningen ökat till ca 97 procent.

Effekterna av det minskade resandet blir stora också för icke-statliga flygplatser runt om i landet som går miste om intäkterna. Flera av flygplatserna har tvingats korttidspermittera personal, och medlemsorganisationen varnar för att flertalet flygplatser kommer att begränsa eller upphöra med sådan verksamhet som krävs för att hålla flygplatserna öppna för trafik.

Vid sidan av att vara av strategiskt intresse för att möta näringslivets behov av kommunikationer har de regionala flygplatserna en viktig funktion för att ta emot samhällskritisk trafik som ambulansflyg, brandbekämpningsflyg, polis och militär.

Herr ålderspresident! Pandemin har påverkat flyget negativt, och effekterna riskerar att påverka vårt lands framtida möjligheter att erbjuda snabba och effektiva transporter, speciellt i norr. Flyget är, precis som annan infrastruktur, en viktig pusselbit i vårt samhälle.

Att vi måste gå till ett mer hållbart sätt att flyga är en självklarhet, och vi ser en rad nya tekniska lösningar som kan bidra till ett mer hållbart flyg i framtiden. Forskningen gällande elflyg bör bevakas, även om vissa hinder förekommer för att i stor skala kunna konkurrera med den befintliga industrin.

Forskningen inom drivmedel går dock framåt på alla områden, även inom batterier och laddinfrastruktur. När exempelvis energiförhållandena mellan dagens bränsle och morgondagens batterier jämnas ut kommer elflyget att vara mer konkurrenskraftigt. Detta kan på sikt gynna Sverige, då svensk elproduktion redan i dag är i stort sett fri från fossila utsläpp.

Den svenska flygindustrin bidrar med ca 40 000 direkta arbetstillfällen, och industrin är både direkt och indirekt kopplad till alla typer av företag i hela varukedjan oavsett storlek, bolagsform eller profession. Industrin samarbetar också med alltifrån lokala tjänsteföretag till världsomfattande multibolag.

Flygindustrin är också forskningsintensiv med nära relation till bland annat rymdindustrin och andra högteknologiska områden. Även utbildningar, tillgång till adekvat arbetskraft och välrenommerade svenska bolag inom flygindustrin resulterar i att Sverige har goda förutsättningar att fortsättningsvis kunna driva en stark svensk flygindustri.

Vikten av en fungerande flygverksamhet i landet och en väl fungerande flygplatsstruktur över hela landet har det talats om tidigare här från talarstolen. Oavsett om vi bor i Vilhelmina, i Gällivare eller på Gotland ska det vara enkelt och snabbt att förflytta sig. Det gäller både för den som jobbar inom industrin och när det gäller att transportera sjukvårdspersonal. Det är oerhört viktigt.

Flyget är en viktig kugge i hela vår infrastruktur. Vi måste värna om vår svenska flygindustri.

Herr ålderspresident! Vi har alla hittills varit inne på den svåra situation som nu råder i landet och i hela världen till följd av covid-19-pandemin. Jag tror att vi alla är väldigt överens om hur hårt detta har drabbat flygbranschen i alla dess delar.

Därför är det viktigt att framöver underlätta för flygsektorn att ta sig igenom den nuvarande situationen. Vi måste peka på att stora konsekvenser har drabbat flygbranschen på grund av spridningen av covid-19.

Inom ramen för det angelägna arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan vill vi i Centerpartiet peka på att principen om att jaga utsläppen, inte transporterna, självklart ska gälla även flyget. Det är inte flygresan i sig som är problemet, utan det är utsläppen som den genererar.

Flyget är ett av fem transportslag. Därför är det viktigt att upprätthålla och tillgängliggöra flyget för människor i hela landet. Centerpartiet vill därför framhålla behovet av en hållbar flygsektor och vikten av att det införs effektiva styrmedel som leder till teknikutveckling och minskningar av utsläppen från luftfarten såväl internationellt som nationellt.

Centerpartiet anser att omställningstempot för ökad användning av förnybara drivmedel inom flygbranschen behöver höjas, och för detta krävs flera olika åtgärder. Det är därför viktigt att det görs riktade satsningar på forskning och utveckling av biobränsle för flyget. Vidare är det angeläget att konsumenterna har tillgång till information om vilka utsläpp olika flygresor genererar så att efterfrågan kan påverka utbudet av just flygresorna.

Då klimatpåverkan från luftfarten är global är det viktigt med samverkan på internationell nivå för att finna gemensamma åtgärder som bidrar till att minska luftfartens utsläpp. Därför anser vi att Sverige måste vara pådrivande i internationella förhandlingar för att flyget ska betala för sina klimatkostnader.

Herr ålderspresident! Centerpartiet har tillsammans med regeringen och Liberalerna slutit en sakpolitisk överenskommelse. Vi i Centerpartiet anser att det är mycket positivt att det i januariavtalet ingår en punkt med inriktning mot att minska flygets klimatpåverkan. Vi vill vidare peka på att det i januariavtalet finns en punkt där det ställs krav på att införa en obligatorisk inblandning av förnybart bränsle och att man ska se över möjligheten att införa miljöstyrande start- och landningsavgifter. Centerpartiet vill också peka på att det ska finnas ekonomiska incitament för en hög inblandning av hållbart förnybart bränsle och att när ett system för flygbränsleskatt finns på plats så bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.

Herr ålderspresident! Vi vill framhålla att Sveriges stora avstånd gör att människor är helt beroende av flyget, och för näringslivet måste det vara lätt att ta sig till andra destinationer inom landet och sedan vidare ut i världen.

Eftersom de regionala flygplatserna binder samman Sverige och skapar arbetstillfällen ökar möjligheterna till turism, och de svarar för att till exempel brandflyg och ambulansflyg fungerar i hela landet, anser vi från Centerpartiet att det är viktigt att regeringen systematiskt arbetar för att stärka villkoren för svenskt flyg. På sikt måste vi även arbeta för att Swedavias vinstdelningsmodell bör ses över i syfte att stärka de regionala flygplatsernas funktionalitet, eftersom de i flera fall har en svår ekonomisk situation. Detta har förvärrats med anledning av covid-19.

Regeringen har tillsatt en flygplatsöversyn för att se över statens långsiktiga roll som stödgivare för icke-statliga flygplatser. Vi kan dock konstatera att denna översyn ännu inte har redovisats. Centerpartiet vill därför understryka att det är angeläget att staten skapar långsiktiga hållbara driftsförutsättningar för att de regionala icke-statliga flygplatserna ska få det lättare.

Herr ålderspresident! Vi vill framhålla att miljö- och klimatpåverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden. Samtidigt måste detta ske på ett sådant sätt att tillgänglighetsmålet inte riskeras. Det sker i dag en snabb teknikutveckling inom luftfarten där el- och hybridflyg kommer att finnas på marknaden inom några år. Vi anser att introduktionen av elflyg bör underlättas, och det krävs ett större statligt engagemang för att tillvarata elflygets fulla potential.

I den flygstrategi som antogs 2017 behandlas dessvärre elflyget lite. Sverige saknar vidare ett politiskt mål för elflyg, vilket kan ställas i relation till Norge som har ett uttalat mål i den norska regeringsöverenskommelsen. Det finns ett tydligt politiskt mål för elflyg, som innebär att inrikesflyget ska vara elektrifierat 2040.

Vi anser därför att regeringen bör ge Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Energimyndigheten ett gemensamt uppdrag att analysera förutsättningarna för introduktion av elflyg i Sverige, utreda förutsättningarna för en innovationsupphandling av elflyg för upphandling av linjer med trafikplikt samt överväga ett nationellt mål för elflyg.

Herr ålderspresident! Centerpartiet står självklart bakom våra reservationer och särskilda yttranden i betänkandet om flygfrågor, men vi ska inte yrka bifall till alla reservationer utan har bestämt oss för att yrka bifall till reservation 3, Regionala flygplatser.

Herr ålderspresident! Vi kommer i dag att debattera luftfartsfrågor. Innan jag går in på de områden där vi kristdemokrater har reserverat oss konstaterar jag att vi talar om en bransch i kris. För egen del satt jag i trafikutskottet och ansvarade för flygfrågor när USA utsattes för ett fruktansvärt terrordåd den 11 september 2001. Tittar man på den nedgång som då drabbade flyget var den avsevärt mindre än den totala nedstängning som sker just nu. Över 90 procent av allt utrikesflyg står stilla, och det kommer att ta år innan kommunikationerna återställs.

Regeringen har vidtagit en del åtgärder för att parera detta, men tyvärr är det alltför uppenbart att Miljöpartiets ideologiska blockering avseende flyg har hindrat de svenska flygbolagen och flygplatserna, samt företagen som servar denna del av den svenska kollektivtrafiken, att få samma stöd som i våra grannländer.

Denna ovilja till stöd i ett krisläge riskerar att skada flyget för lång tid framöver, vilket i sig kommer att hämma det svenska näringslivet och försvåra för privatpersoner att röra sig i och utanför Sverige.

Herr ålderspresident! Vi anser att de regionala flygplatserna i Sverige har en stor betydelse för att kommunikationerna i Stockholm och andra resmål i Sverige och världen ska fungera. Svenska staten har genom Swedavia bolagiserat de stora flygplatserna. De mindre icke-statliga flygplatserna finns i hela landet och ägs främst av kommunerna med stöd av regionerna och staten. Dessa flygplatser är mycket viktiga för regionerna samtidigt som de har svårare att skapa ett utbud som gör att de bär sina egna kostnader.

Vi anser att finansieringen av de små flygplatserna behöver ses över för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Det är därför bra att ett sådant arbete pågår, och vi ser fram emot att få ta del av den utredning som enligt infrastrukturministern pågår inom Regeringskansliet.

I dag är det staten som via Trafikverket upphandlar flygtrafik på vissa utpekade linjer som inte bedöms som intressanta för kommersiell flygtrafik. Däremot får inte regioner eller kommuner upphandla flyglinjer, även om kraven för allmän trafikplikt i EU:s lufttrafikförordning är uppfyllda. Kommuner och regioner som äger lokala flygplatser har dock rätt att stödja dessa via ägartillskott. Dagens regelverk innebär således att ett passivt stöd är okej, men att ett aktivt stöd till den trafik som man anser sig behöva för att utveckla den egna regionen inte är tillåtet.

I stället för denna typ av passivt stöd borde kommuner och regioner få möjlighet att upphandla regional flygtrafik. Flyget är en viktig del av kollektivtrafiken som betjänar hela landet. I andra delar av EU har såväl stat som regioner och kommuner möjlighet att fatta beslut om att upphandla flygtrafik, och vi anser att det är otillfredsställande att denna möjlighet saknas i Sverige trots att vårt land är ett av de geografiskt mest utsträckta länderna i Europa. Vi värnar de regionala flygplatserna, och därför vill vi göra det möjligt att upphandla regional trafik.

Herr ålderspresident! Givet det mycket svåra läge som nu uppstått till följd av covid-19-pandemin kan vi dessvärre se att även flygbranschen i alla sina delar drabbats oerhört hårt. Vi anser därför att det är viktigt att underlätta för flygsektorn att ta sig igenom den nuvarande situationen, och vi vill peka på vikten av att hantera de stora konsekvenserna som drabbat flygbranschen utifrån spridningen av covid-19.

Vi vill framhålla att miljö- och klimatpåverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden. Samtidigt måste detta ske på ett sådant sätt att tillgänglighetsmålet inte riskeras.

Det sker i dag en snabb teknikutveckling inom luftfarten, där el- och hybridflyg kommer att finnas på marknaden inom några år. Vi anser att introduktionen av elflyg bör underlättas och att det krävs ett större statligt engagemang för att tillvarata elflygets fulla potential.

I den flygstrategi som antogs 2017 behandlas elflyget dessvärre endast summariskt. Sverige saknar vidare ett politiskt mål för elflyg. Det kan ställas i relation till Norge som har ett uttalat mål i den norska regeringsöverenskommelsen och även ett tydligt politiskt mål för elflyg som innebär att inrikesflyget ska vara elektrifierat 2040.

Vi anser därför att regeringen bör ge Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Energimyndigheten ett gemensamt uppdrag att analysera förutsättningarna för introduktion av elflyg i Sverige, utreda förutsättningarna för innovationsupphandling av elflyg för upphandlade linjer med trafikplikt samt överväga ett nationellt mål för elflyg.

Sammanfattningsvis anser vi att Sverige ska fortsätta ligga i framkant i den gröna omställningen av flygtrafiken. Det är bland annat därför vi har avsatt 100 miljoner i vår budget för forskning på mer miljövänlig flygteknik. Vi anser också att Sverige ska arbeta inom EU samt övriga internationella organ för gemensamma regler som leder till att flygets klimatpåverkan minskar.

Herr ålderspresident! Vi kan konstatera att det under de senaste åren har rapporterats om flera allvarliga incidenter med drönare i det skyddade luftrummet. Dessa incidenter har inneburit risk för flygplansolyckor, svåra ekonomiska förluster för flygbolag och förseningar för resenärer.

Vi konstaterar att det redan i dag är förbjudet att utan tillstånd flyga drönare i närheten av flygplatser och att ägare och piloter av drönare som flyger i fredade zoner således begår ett luftfartsbrott. För att detta ska kunna lagföras och för att motverka överträdelser anser vi att tillverkarna bör införa något slags signalsystem som identifierar drönaren och knyter den till ägaren. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör ta initiativ till ett system som innebär att varje drönare kan knytas till en ägare.

Herr ålderspresident! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Herr ålderspresident! Dagens debatt handlar om luftfartsfrågor, och jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation nr 5 om de svenska regionala flygplatserna.

Herr ålderspresident! För drygt ett halvår sedan, när partierna i denna kammare lämnade in sina motioner, kunde vi inte ana att hela luftfartsområdet skulle kollapsa till våren. Vi tänkte utifrån att vi måste göra flyget mer klimatneutralt och att flygplatserna i Sverige måste ha rimliga förutsättningar för att kunna bedriva sund affärsverksamhet.

Sedan kom coronaviruset, och plötsligt ändrades förutsättningarna totalt. Det man tidigare tänkt stod inte längre högst upp på listan. En hel bransch ställdes på bar backe med inga inkomster in och stora lönekostnader och fasta kostnader att betala ut. Detta delades med många andra branscher i Sverige och delas fortfarande både i Sverige och globalt, men just flyget blev extremt hårt drabbat på grund av reserestriktionerna. Ingen ville ha in personer från andra länder innan man fick kontroll över viruset nationellt, och nationellt ville man inte sprida viruset mellan olika landsändar.

I dag har 80 procent av inrikesflyget och 90 procent av utrikesflyget ställts på marken. Det är siffror man knappt kan ta in, och det ser likadant ut världen över.

Nu har det gått tre månader utan intäkter, och resultatet kan vi se i de extrema varsel som lagts. SAS har varslat 5 000 personer, 40 procent av personalen. Flygbolaget Bra är i rekonstruktion och har varslat i princip all personal. Norwegian har varslat 400. Luftfartsverket har varslat 500, nära 50 procent av personalen. Swedavia har varslat 800, drygt 30 procent av personalen. Det är en lång uppräkning, och det är bara de största organisationerna.

Organisationerna blöder, och individer drabbas hårt. Vid ett så stort kompetensbortfall försvåras också möjligheterna att återstarta flyget.

Herr ålderspresident! Vi vill se kraftfulla åtgärder från regeringens sida för att rädda flygbranschen. De åtgärder som gjorts hittills har haft viss verkan, men de stora varslen talar sitt tydliga språk. Det har inte varit tillräckligt, och ska Sverige ha kvar en fungerande flygbransch i framtiden krävs kraftiga åtgärder nu. Både flygbolag och den svenska infrastrukturen i form av flygplatser, trafikledning och kringtjänster måste få riktade satsningar snarast.

Jag och Liberalerna är övertygade om att det finns brett stöd i Sverige för att vi ska ha ett fullt fungerande flyg. Det behövs för att vi ska kunna överbrygga de långa avstånden i vårt avlånga land, så att vi har rimlig möjlighet att resa inrikes, oavsett var vi bor, och många destinationer att välja på från våra stora knutpunkter för att komma ut i världen utan att behöva starta från Oslo, Köpenhamn eller Helsingfors.

Privatpersoner vill kunna resa på semester och upptäcka andra delar av världen eller bara hälsa på släkt och vänner. Flyget är också en förutsättning för att våra många internationella företag ska kunna träffa kunder och leverantörer och transportera gods med kort leveranstid. Detta är fundamentalt för ett land som Sverige med vårt stora exportberoende. Sverige spelar dessutom i olika globala sammanhang en mycket stor roll i förhållande till vår storlek. Vill vi fortsätta påverka på den nivån måste vi ha goda förutsättningar för att vara fysiskt på plats.

Detta, herr ålderspresident, blev ett brandtal för flyget. Men vi i Liberalerna är övertygade om flygets betydelsefulla roll för Sveriges och dess invånares framtid.

På kort sikt är den ekonomiska nedgången det största hotet mot flygbranschen. Tjänar man inga pengar kan man inte fortsätta i längden. Därför krävs direkt stöd nu. I ett längre perspektiv är det flygets påverkan på klimatet vi behöver fokusera på och lösa för att kunna behålla fördelarna med flyget.

För Liberalerna är det inte flyget i sig som är problemet utan utsläppen. Det är där vi vill fokusera våra insatser. Vi tror att flygresenärerna tycker att valet mellan att betala några hundralappar extra för biobränsle eller att inte flyga alls är ganska lätt.

Det var utsläppen vi fokuserade på när vi skrev våra motioner, i en annan tid. Liberalerna tror fortfarande på effektiva styrmedel som leder till teknikutveckling.

Reduktionsplikt för flyget är en viktig åtgärd som successivt och tillsammans med teknikutveckling kan ge minskade utsläpp både i Sverige och globalt. Här krävs riktade satsningar på forskning och utveckling av biobränslen.

När det gäller start- och landningsavgifter bör vi kortsiktigt följa utvecklingen i vår omvärld så att vi inte straffar ut svenskt flyg och som resultat får en ytterligare försvagad flygbransch och betydligt större kostnader på sikt. I grunden bör dock systemet med avgifter utvecklas så att det tar hänsyn till hur mycket biobränsle som används vid flygningarna.

Liberalerna vill i linje med vår tanke om att minska flygets utsläpp också införa ett system med flygbränsleskatt baserad på utsläpp och därmed ersätta dagens biljettskatt på flyget. Då större delen av svenskarnas klimatpåverkan sker globalt är det också viktigt att vi samverkar på internationell nivå för att få ned utsläppen och att vi driver på för att flyget ska stå för sina klimatkostnader, till exempel via en flygbränsleskatt.

Vi tror dessutom att det är viktigt att konsumenterna kan se vilken klimatpåverkan olika resor har och ser fram emot utredningen som ska föreslå klimatdeklaration av olika resor, däribland flyget.

Herr ålderspresident! Elflyget är jämte biobränslen en viktig möjlighet för att komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige såväl som globalt. Området har också, baserat på Sveriges omfattande flygkompetens, en möjlighet att bli en ny industrigren i Sverige. Liberalerna tror på teknikens möjligheter. Staten bör därför satsa på forskning och utveckling på området. Elflyget har potential att åter göra kortflygningar mellan olika regioner och inte minst mellan olika nordiska städer lönsamma, vilket samtidigt pekar på betydelsen av de regionala flygplatserna som komplement till de stora knutpunkterna.

Jag välkomnar att regeringen i januari i år gav Trafikanalys i uppdrag att göra en analys av lämpliga åtgärder för att främja utveckling och användning av eldrivna flygplan. Det är också viktigt att se över de regionala flygplatsernas roll i den kommande flygplatsstrategin.

Jag motionerade i höstas om att det skulle tillsättas en utredning om vilka åtgärder som krävs för att främja svenskt elflyg. Då Liberalerna har varit delaktiga i utformningen av direktiven till utredningen har jag lagt fram våra förslag från motionen i ett särskilt yttrande. Liberalerna kommer noga att följa utvecklingen inom elflygsområdet.

Sammanfattningsvis, herr ålderspresident, vill jag säga att vi tillsammans måste arbeta för att flygbranschen i Sverige ska lyfta igen och börja tjäna pengar. Först då har man råd att klara de stora satsningar på ny teknik och biobränslen som krävs för att flyget på sikt ska bli klimatneutralt.

Då flygets klimatfrågor till största delen ligger inom januariöverenskommelsen har vi lagt fram våra klimatåtgärder, inklusive dem som gäller elflyget, som särskilda yttranden. Därför ställer vi oss i dag bakom reservation nr 5 om de svenska regionala flygplatserna, med tanke på flygets ekonomiska läge och de regionala flygplatsernas strategiska betydelse för framtida elflyg, landets beredskap och förmågan att binda samman landet.

Herr ålderspresident! I dag behandlar vi trafikutskottets betänkande Luftfartsfrågor. Mitt anförande hade, herr ålderspresident, sett helt annorlunda ut om vi inte hade haft en pandemi att ta hänsyn till. Den pågående pandemin har slagit hårt mot vårt samhälle. Därför vill jag först beklaga sorgen för alla dem som har förlorat någon av sina närmaste.

Herr ålderspresident! Pandemin har, som vi hört tidigare här från talarstolen, slagit hårt mot framför allt flygbranschen. Under en vecka i mars försvann nästan 90 procent av passagerarna. Det är en hård verklighet som slog till mot en bransch som redan tidigare hade börjat få vikande siffror. Människor började använda andra färdmedel för att minska framför allt klimatpåverkan.

Branschen själv hade börjat ta stora kliv för att hitta ett sätt att bli mer klimatneutral. Det har hänt mycket bra saker. Ett exempel är Heart Aerospace, som hoppas få ett elflyg i luften redan 2025 – alltså bara några år bort. SAS och Airbus jobbar tillsammans för att utveckla större flyg som ska vara mer miljövänliga. De räknar med att ha ett klimatneutralt flygplan med 100 stolar i luften redan 2030. Svenskt Flyg har tagit fram en färdplan för hur svenskt flyg ska bli fossilfritt. Färdplanen visar hur inrikesflyget kan vara helt fossilfritt redan 2030 och hur flyg som startar från svenska flygplatser kan vara fossilfritt 2045.

Dessa viktiga steg som tas får inte avstanna utan kan förhoppningsvis fortsätta och stärkas ytterligare trots det läge vi befinner oss i. Låt mig vara tydlig med att flyget behövs och att Sverige, som är ett avlångt land, är beroende av flyget. Därför är det viktigt att vi folkvalda och flygbranschen själva krokar arm och gör det bästa av den situation vi befinner oss i. Vi har kanske en chans att ställa om snabbare än vi tänkt. För detta behöver vi hjälpas åt.

Herr ålderspresident! Vi vet att flyget har drabbats hårt. Därför har det tagits en hel del beslut om att hjälpa flygbranschen. Allt från korttidspermitteringar till krediter har tagits fram. Det är viktigt i det här läget, men det finns också en viktigare sak: När pandemin tar slut ska vi återstarta Sverige och ekonomin. Det är viktigt att vi gör detta på ett sådant sätt att vi får många människor i arbete och att vi återstartar Sverige så grönt så möjligt. Swedavia kommer till exempel att förbereda alla sina flygplatser för elflyg, och vi vet att de regionala flygplatserna redan gör detta. Sverige ska vara redo för den framtid som kommer.

I januari 2020 gav regeringen ett uppdrag till Trafikanalys gällande en översiktlig analys av lämpliga åtgärder för att främja utvecklingen och en övergång till en större användning av helt eller delvis eldrivna flygplan. Uppdraget till Trafikanalys är en del av överenskommelsen mellan januaripartierna. Uppdraget innefattar att ta fram kunskapsunderlag om kapaciteten hos eldrivna flygplan samt om vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att främja utvecklingen och en övergång till en större användning av elflygplan. Utredningen ska presenteras den 7 oktober i år.

Herr ålderspresident! Flygplan är bra, men de behöver flygplatser. Pandemin har med all tydlighet visat att vi som ett avlångt land behöver tillgång till flygplatser som en viktig del av den samhällsnödvändiga infrastrukturen. Därför upphandlades trafiken snabbt för att möta de behov som finns i Sverige.

Vi vet att även om vi upphandlar trafiken så är det inte gratis att sköta en flygplats. Därför har stöd till kommuner och regioner inte öronmärkts utan kan användas för att stötta inte bara sjukvården och hjältarna där, utan även kollektivtrafik och flygplatser och de hjältar som fortsätter jobba så att vi kan få ett fungerande samhälle. Vi vet också att när Trafikverket upphandlade trafiken så meddelade flera aktörer att de skulle återuppta trafiken på vissa sträckor. Det är positivt att man gör det, för vi vill ju ha en fungerande marknad.

Herr ålderspresident! I betänkandet finns också ett avsnitt om drönare och vad framtiden betyder för oss; det handlar om innovation och annat. Man skulle i dag kunna använda drönare för att inspektera järnväg eller titta om det finns bränder någonstans.

Förra året talade jag om att det är viktigt att vi har gemensamma regler. Den 1 juli 2020 träder EU-gemensamma regler i kraft. Det handlar framför allt om säkerhet. De nya reglerna ligger nära de svenska reglerna, men det blir nya krav på registrering av nästan alla operatörer och drönare och på utbildning av piloter. Drönare får också en ny indelning i kategorier utifrån risknivå. Detta välkomnar vi.

Herr ålderspresident! Till slut vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag i betänkande TU12 och avslag på samtliga reservationer.

Herr ålderspresident! Vi har precis hört ett anförande där de regionala flygplatserna hyllas, liksom flygets möjlighet att knyta samman Sverige. Jag tycker att det känns jättepositivt!

Vi befinner oss just nu i en situation där flygplatserna runt om i Sverige blöder. Jag kommer själv från Västerås. Vi står där inför ett beslut, och Denis Begics partivänner inom Socialdemokraterna vill lägga ned flygplatsen.

Jag undrar hur Socialdemokraterna ser på de regionala flygplatserna i det läge där vi befinner oss just nu, både utifrån hur betänkandet ser ut och utifrån det förslag som vi moderater har lagt fram om extra pengar direkt riktade till de regionala flygplatserna.

Herr ålderspresident! Tack, Åsa, för frågan! Som jag nämnde tycker jag att det är otroligt viktigt med de regionala flygplatserna.

Jag själv kommer från Örebro, inte långt från Västerås, och där har vi också en flygplats där. Och jag tror att det är otroligt viktigt att vi tittar på hur strategin ska se ut i hela Sverige när det gäller regionala flygplatser. Hur viktiga de är visade också pandemin, framför allt när vi började upphandla flygtrafiken upp till Norrland, där man visade på behoven av att framför allt sjukvårdsmaterial och annat skulle komma till de delarna av Sverige snabbt och effektivt.

Det är klart att vi måste fundera på hur hela det svenska beståndet av flygplatser skulle behöva se ut. En utredning pågår till exempel om beredskapsflygplatser, som kommer att redovisas den 15 juni. Den kommer också att omfatta de gemensamma regionala flygplatserna.

Jag tror att vi får avvakta lite tills pandemin har lugnat ned sig, så vi kan se allt som har hänt på flygmarknaden i Sverige när det gäller de regionala flygplatserna. Sedan kanske vi kan sätta oss ned och diskutera hur det här ska se ut, för vi måste ha beredskap om pandemin kommer en gång till.

Herr ålderspresident! Tack för svaret, Denis Begic!

Vi kan konstatera att Sveriges regionala flygplatser blöder här och nu. Vi vet inte när den här pandemin är över. Vi hinner inte vänta. Vi har lagt fram ett konkret förslag om mer riktade pengar till de regionala flygplatserna här och nu.

Risken är att fler flygplatser hinner läggas ned runt om i Sverige under tiden pandemin pågår, och då kommer det att bli väldigt mycket dyrare att återstarta dessa flygplatser. Det är inte att ta ansvar för skattebetalarnas pengar.

Låt mig ställa en annan fråga till Denis Begic och Socialdemokraterna. Men låt oss först blicka ut lite grann, tänka lite större och titta på Arlanda och Arlandarådets arbete, som fortfarande inte är slutredovisat. Hur ser regeringens företrädare Denis Begic på Arlanda och Arlandas utveckling och framtid?

Herr ålderspresident! Tack, Åsa, för frågan!

Det är alltid lättare att vara i opposition och lägga väldigt mycket pengar på det som man just vid tillfället tycker är viktigt.

Staten och Stockholms stad har ett avtal som sträcker sig till 2038 när det gäller till exempel Bromma och Arlanda. Och jag tycker att det är otroligt viktigt att Arlanda är ett nav i både den svenska flygindustrin och flygbranschen. Det vore otroligt olyckligt om vi inte hade en flygplats så här nära Stockholm, framför allt en internationell flygplats.

Jag skulle vilja se många, många fler flygplan, jag skulle gärna vilja se tredje banan på Arlanda, etcetera. För allt detta behöver en diskussion mellan staten och Stockholms stad förstås komma till skott. Vi har fortfarande tid att diskutera de här frågorna. Framför allt handlar det om vad Stockholms stad vill ska hända och ska göras.

Det som jag är orolig för är snabba sträckor till exempel mellan Jönköping och Köpenhamn och vilken som kommer att vara Jönköpingsbornas, Halmstadsbornas, Malmöbornas och Helsingborgsbornas flygplats. Ja, det kommer att vara Kastrup i stället för Arlanda. Vad kommer det att innebära när vi i dag, i det läge som vi är med pandemin, inte kan åka över till Danmark?

Det här är frågor som jag verkligen kommer att titta väldigt nära på när jag vet hur allt har gått i pandemins tecken. Hur kommer vi att vara förberedda till nästa omgång av pandemin?

Herr ålderspresident! Flygfrågorna är fortsatt väldigt aktuella. Det har de varit en bra tid, och nu har de gått från aktuella till spännande och dramatiska på ett sätt som ingen av oss hade planerat, naturligtvis.

Utvecklingen de senaste åren har varit positiv såtillvida att det har varit en dynamisk minskning av flygandet, som naturligtvis behövs utifrån ett klimatperspektiv. Utvecklingen de senaste månaderna är ju någonting helt annat och något som jag inte tror att någon härinne önskar. Flyget måste självklart minska, och ganska mycket, men naturligtvis inte på det här sättet.

Låt mig också vara tydlig med att flyget ska minska från de tidigare nivåerna. Skälet till det är en ganska så simpel matematik. Svenskar flyger väldigt mycket. Vi flyger ungefär fem gånger mer än det globala genomsnittet. Det är ett flygande på en nivå som på intet sätt över huvud taget är förenlig med Parisavtalet. Och det är oförenligt just eftersom det inte finns några som helst tekniska landvinningar som ligger i närtid för att drastiskt kunna minska utsläppen från flyget. Det är just därför som den här nivån av flygande inte är hållbar på något sätt.

Biobränsle lyfts fram som en lösning. Då ska jag vara väldigt tydlig med att det bara är en dellösning. Det är inte en huvudlösning, utan det är en ganska liten del, och det är av framför allt två skäl. Det första är att även biobränslena har höghöjdseffekter. På hög höjd bidrar även biodrivmedel till utsläpp som ger en markant klimatpåverkan. Det andra är att även biobränsle naturligtvis är en bristvara.

Det finns de som har räknat lite på det här. De har tittat på nivåerna av svenskt flygande och skalat upp dem på en global nivå och sett vad som skulle hända om man helt enkelt bytte ut allt bränsle mot biobränsle utifrån behov. Då landar man på att hela jordens yta skulle behöva odlas upp för att kunna komma upp i de volymer av biobränsle som behövs. Det är alltså verkligen bara en liten del av lösningen. Det är därför som just frågan om minskat flygande är en fråga om simpel matematik. Det går helt enkelt inte ihop om vi flyger så mycket som vi gör i Sverige.

Låt mig bemöta några andra myter och argument om flyget som bland annat har yttrats här i dag. Ett väldigt populärt argument är att det inte är flyget i sig utan bränslet som är problemet. Det är helt enkelt ett argumentationsfel, och det av de skäl som jag har nämnt tidigare.

I dag är flyg synonymt med utsläpp. Det går inte att särskilja flyg från dess klimatpåverkan. Det är en fysisk och teknisk realitet som speglar var vi befinner oss med flygmarknaden i dag. Det finns, som sagt, inga tekniska landvinningar i närtid som drastiskt kan minska flygets utsläpp. Därför kan man inte säga att flyget i sig inte är ett problem, för det är det. Det är nämligen synonymt med en stor klimatpåverkan. Långt in i framtiden kommer vi förstås att ha teknik som delvis kan bidra till en minskning av utsläppen från flyg per passagerarmil, men den finns inte här och nu.

Det andra argumentet som har lyfts, som hör ihop med det första, är elflyget. Jag är verkligen en varm anhängare av teknikutveckling. Det är därför som jag tror på skatter och styrmedel för tekniska språng och allmän teknisk utveckling.

Häromdagen testflög företaget Magnix ett elflygplan för första gången – jättespännande. Jag är som sagt anhängare av detta, men jag är inte naiv. Att förlita sig på elflyg som lösningen för flygets klimatpåverkan på både kort och lång sikt är att vara naiv, för elflyget kommer inte att kunna ta de passagerarantal som nuvarande flyg tar och är långt ifrån den kapacitet som järnvägen har.

Låt mig ta det konkreta exemplet med testflygningen. Det är ingen kommersiell linje som har öppnat utan ett testflyg med 9 personer. Jämför det med ett X2000-tåg som tar 330 personer. Det är en enorm skillnad i kapacitet.

Vi ska vara medvetna om att dessa små elflyg inte kommer att kunna trafikera långa sträckor. Det betyder per automatik att järnvägen nästan alltid är att föredra eftersom den är kapacitetsstarkare och mycket bättre på korta sträckor. Det fåtal undantag som givetvis finns är till exempel om man har den typ av natur som Norge har med fjordar och liknande. Då är det såklart en fördel att kunna ta sig över dessa fjordar med elflyg eftersom det är lite väl dyrt att bygga järnväg. Men för de flesta sträckor i Sverige är järnvägen betydligt bättre, framför allt och helt uppenbart Stockholm−Göteborg.

Det sista skälet till att elflyget kommer att ha svårt att konkurrera med järnvägen är givetvis energieffektiviteten. Det handlar återigen om simpla fysiska lagar. Vad krävs energimässigt för att flytta en sådan tung kropp upp i luften jämfört med att förflytta en lång rad med vagnar där loket tar luftmotståndet, vagnarna följer efter och tåget använder gravitationskraften för att glida fram järn mot järn. Järnvägen är helt enkelt överlägsen på i princip alla sätt.

Det tredje argumentet jag ska bemöta rör frågan om en rullbana till på Arlanda. Det är extra intressant att Moderaterna lyfter denna fråga, för Moderaterna brukar ju eftersträva kostnadseffektivitet i sin politik och är sällan positiva till subventioner hit och dit. Flygandet minskade rätt drastiskt redan före corona, och nu har det minskat ännu mer. Jag har svårt att se att flygandet kommer tillbaka till samma nivåer som tidigare, och det är inte heller önskvärt ur ett klimatperspektiv.

Därför måste frågan ställas: Hur kan man på något sätt motivera en ytterligare rullbana på Arlanda – dessutom ur ett kapacitetsperspektiv? Kapacitetstaket på Arlanda är inte nått. På Heathrow, som är en av världens största flygplatser, har man två rullbanor. Arlanda har tre. Det vore kapitalförstörelse av monumentala mått att slänga bort tiotals miljarder kronor på ännu en rullbana på Arlanda. Extra märkligt blir det att detta kommer från Moderaterna med tanke på deras stora aversion mot höghastighetsbanorna.

Jag minns när Alliansen under ledning av Fredrik Reinfeldt lanserade Sverigebygget. Det var en framtidssatsning med optimism och tro på att vi i framtiden skulle kunna transportera oss hållbart. Kommuner och regioner ställde sig bakom detta och var villiga att investera i bostäder och lokalt näringsliv, om staten pekade med hela handen och lovade att bygga dessa banor. Men nu vacklar man och är i stället villig att slänga bort tiotals miljarder kronor på ännu en rullbana som inte på något sätt kan motiveras, varken ur ett kapacitetsperspektiv eller ett klimatperspektiv. Detta är politik som inte går ihop.

Gemensamt för de tre argument och myter som jag har bemött är att de som framför dem har en så kallad responsförnekelse. De förnekar inte klimathotet, men de förnekar vad som krävs för att hantera klimathotet. Det är viktigt att det blir tydligt att alla inte är överens om att klimathotet ska hanteras. Vissa förnekar den respons som samhället bör ge för att möta utmaningen.

Jag har redan dragit över min talartid, men låt mig snabbt gå igenom vad vi behöver göra framöver. Vi behöver skala upp arbetet med nattågstrafiken. Nu har vi bestämt att vi ska ha ett nattåg som går ned på kontinenten. Det finns lite krux att lösa, men jag ser gärna att vi utvecklar detta ännu mer. Ett nattåg till Oslo vore utmärkt, och det finns fler sträckor att titta vidare på.

Höghastighetsbanorna har jag redan nämnt. Det är uppenbart att Stockholm–Göteborg inte ska vara den vanligaste flygsträckan i Sverige; det är på alla möjliga sätt helt orimligt. Där är det mycket bättre att vi transporterar oss på räls.

Vi behöver få igång biodrivmedelsproduktionen. Vi gröna har drivit på för ett investeringsstöd till nya biodrivmedelsanläggningar som bland annat ska tillverka biojet.

Till sist vore det rimligt att titta på en trängselskatt på de stora flygplatserna. Folk har fått för sig att Arlanda har kapacitetsproblem, men så är det inte. Ännu mindre kapacitetsproblem hade det funnits om landningsavgifterna hade varit differentierade utifrån trängsel. Då hade man sett att det absolut inte finns någon kapacitetsutmaning på Arlanda.

Om vi går vidare med dessa åtgärder kan vi minska flygandet och utsläppen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr ålderspresident! Vi har hört ett anförande som var allt annat än ett brandtal för flyget. Det blir väldigt tydligt att Miljöpartiet har för avsikt att avveckla flyget i stället för att utveckla flyget. Man ser inget problem med att flygbranschen går dåligt och att det påverkar näringsliv och arbetstillfällen runt om i Sverige. Det är kanske inte helt konstigt när det kommer från ett parti som inte heller gillar tillväxt.

Jag ska ändå fråga Miljöpartiets Lorentz Tovatt lite samma fråga som jag ställde till Socialdemokraterna, eftersom Miljöpartiet faktiskt sitter i samma regering som Socialdemokraterna.

Miljöpartiet har också ingått i Arlandarådet, vars arbete är avslutat. Det har dock inte kommit någon slutrapport. Du har talat mycket om landningsbanor på Arlanda, men Arlandarådets arbete involverade mycket mer än det, till exempel Brommafrågan och frågan om att ställa om Arlanda till en mer miljövänlig flygplats med enklare sätt att resa kollektivt till och från Arlanda.

Hur ser Miljöpartiet på Arlandarådets arbete och utvecklingen av Arlandaområdet?

Herr ålderspresident! Jag tackar Åsa Coenraads för frågan.

Vi vill inte avveckla flyget, men flyget måste minska till hållbara nivåer. Det är två helt olika saker. Människor kommer att flyga även i framtiden men inte på ett sätt som är farligt för planeten och kommande generationer. Detta är utgångspunkten för grön politik generellt. Jag tror att Moderaterna har en annan inställning. De verkar inte bry sig lika mycket om kommande generationer. Åsa Coenraads får gärna rätta mig om jag har fel i mitt antagande.

Arlandarådet jobbade allmänt med Arlandas utveckling. Rådet lämnade en rapport till regeringen, men den har ännu inte publicerats. Vad jag förstår är det bland annat för att rådet föreslår en till rullbana på Arlanda, vilket inte kan motiveras av vare sig kapacitets- eller klimatskäl. Jag tror att rapporten därför har stoppats.

Sedan stämmer det nog att det finns en hel del annat spännande i färdplanen, och dessa delar jobbar vi vidare med. Det handlar bland annat om inblandning av biobränsle. Där har regeringen, mycket tack vare Miljöpartiets bidrag, jobbat med att ta fram reduktionsplikten, som ska tvinga in biobränsle i tanken.

Det finns en massa saker som vi kan göra för att få flyget mer hållbart utan att göra de dumdristiga investeringar som handlar om att öka kapaciteten på en flygplats som redan har överkapacitet.

Herr ålderspresident! Vi fick inte svar om vad som händer med Arlanda och med Arlandas framtid, men det var inte helt oväntat.

Det är intressant att Lorentz Tovatt nämner reduktionsplikten och inblandning av biobränsle och liknande, som är jätteviktiga saker. Detta är viktigt för flyget och inför framtiden.

Vi har sett att man testar en hel del saker, såsom bioinblandning, egenproducerat biobränsle och elflyg. Man gör dock inte detta bara i Stockholm, på Landvetter och i Skavsta, utan man gör det ofta på de små, regionala flygplatserna. Nu ser vi en situation där de regionala flygplatserna runt om i landet dör sotdöden. Ängelholm har lagt ned, och Västerås är på väg att lägga ned, tack vare Lorentz Tovatts parti tillsammans med Socialdemokraterna.

Hur kommer vi att kunna fortsätta att utveckla de bra, miljövänliga delarna för flyget om vi inte har möjlighet att testköra dem? Vi har lagt fram ett förslag med extra pengar till de regionala flygplatserna. Det är pengar som skulle kunna användas för att utveckla bland annat elflyget och tankningen av biobränsle som produceras lokalt. Hur ställer sig Miljöpartiet till den satsning som vi har föreslagit?

Herr ålderspresident! Tack, Åsa Coenraads, för replikskiftet!

Jag tänkte svara på frågan med en motfråga: Hur mycket kan Moderaterna tänka sig att skattesubventionera flyget i Sverige? Flyget är redan momsbefriat. Man betalar ingen skatt på sitt bränsle, man har en låg flygskatt, som Moderaterna dessutom vill skrota, och man är skattebefriad på en massa olika sätt utöver detta. Och sedan, utöver alla dessa befrielser, har man enorma offentliga subventioner.

Det senaste jag hörde om Moderaternas ekonomiska politik var att det fanns åtminstone någon idé om att inte ensidigt skattesubventionera och pumpa in pengar i en bransch som inte kan stå på egna ben. Västerås flygplats stänger därför att de under många, många år har gått hundratals miljoner back varje år. Att då tänka sig att det offentliga ska pumpa in skattebetalarnas pengar bara för att några rika människor ska kunna ta flyget från Västerås till den spanska solkusten – vad är det för politik? Vad är det för ekonomisk galenskap där pengar pumpas in i en verksamhet som inte kan stå på egna ben och som dessutom är direkt klimatskadlig? Jag har aldrig förstått denna prioritering från en högerrepresentant.

Svaret på frågan är att Moderaterna blir svaret skyldiga om hur mycket de egentligen vill pumpa in i denna bransch.

Herr ålderspresident! Jag lyssnade noga under Lorentz Tovatts anförande. Jag kan konstatera att vi kanske inte står i diametralt olika ringhörnor när det gäller flyget men att vi står ganska långt ifrån varandra. Det som vi har gemensamt är att vi ser att det finns en potential när det gäller biobränsle och också när det gäller elflyg, även om vi ser annorlunda på potentialen hos elflyg.

Det som fascinerar mig är att Miljöpartiet och Lorentz Tovatt fokuserar mycket på tågen när det gäller att rädda klimatet, men tyvärr går det inte att ta tåget till USA eller Afrika. Sett till utsläppen i Sverige kommer 94 procent, på det sätt som man räknar nu, från vägtransporterna. Det är därför Liberalerna fokuserar på dem, för att minska klimatutsläppen. Flygets påverkan är inte speciellt stor i förhållande till de 94 procenten, även sett till global påverkan.

Vår inställning är att man ska kunna satsa på biobränslen och utveckla elflyget. För att kunna behålla flygets fördelar vill vi jobba med koldioxidinfångning. Därför vill jag fråga: Hur ser Lorentz Tovatt och Miljöpartiet på att inte fokusera på en dramatisk minskning av flyget utan i stället göra så mycket det går med miljöåtgärder och kompensera med koldioxidinfångning för att få ett klimatneutralt flyg?

Herr ålderspresident! Tack, Helena Gellerman, för frågorna!

Först vill jag rätta Helena Gellerman lite. Att 94 procent kommer från vägtransporter stämmer inte, om man tar med det internationella flygandet och dessutom lägger till höghöjdseffekter. Då är flygandets andel betydligt större. Man ska ha med sig att flygandet är en väldigt stor del av gemene svensks utsläpp.

Helena Gellerman talar om att det inte går att ta tåget till USA eller Afrika. Då blir följdfrågan: Kan man ta elflyget till USA? Nej. Kan man ta biobränsleflyget till Afrika utan höghöjdseffekter? Nej. Det är där vi står. Jag uppskattar verkligen att Helena Gellerman lyssnade noga på mitt anförande, men jag gick igenom de tekniska förutsättningarna tydligt. Jag var tydlig med att den teknik som finns att tillgå i dag inte funkar utifrån ett klimatperspektiv. Den tar oss inte hela vägen till att vara i enlighet med Parisavtalet. Och senast jag kollade ställde sig Liberalerna bakom det avtalet.

Detta gör att vi kommer tillbaka till det som jag pratade om: responsförnekelse. Helena Gellerman menar naturligtvis väl, vill klimatet väl och vill åstadkomma en minskning av klimatfarliga utsläpp, men likväl kokar det ned till att man förnekar den respons som vi som samhälle måste ställa upp med för att tackla utsläppen.

Nu hann vi inte tala så mycket om infångning. Jag tror att CCS-teknik på olika sätt kommer att vara viktig framöver. Jag tror dock inte att det är det viktigaste för flyget, utan där är det bättre att minska flygandet.

Herr ålderspresident! Jag tackar Lorentz Tovatt för svaret på min fråga.

Min uppfattning är att om det är någon som förnekar flygets fördelar är det Miljöpartiet. Jag tycker inte att jag fick svar på min fråga. När vi i Liberalerna tittar på flyget tittar vi på det i stort och på vad vi kan göra i verkligheten. Vi tror på flyget och på att det ska vara fortsatt stort.

Vad kan man då göra? Jo, på korta distanser är det nu i början självfallet elflyget som kan täcka en stor del av flygbehovet. Det är därför vi i Liberalerna jobbar med biobränslen. Vi tror att svenska folket är beredda att betala extra för att bekosta biobränsle för att kunna åka på semester till olika delar. Detsamma gäller företagen. Det är dessa två åtgärder som vi ser.

Vi tror inte heller att man med hjälp av biobränsle eller högnivåutsläpp kommer att ta bort alla utsläpp från flyget – självklart inte – men det är därför vi säger att det ska vara möjligt att kompensera för utsläppen. Sett till flyget i dess helhet ska det kunna bli klimatneutralt, och detsamma gäller sjöfarten. Man går så långt man kan med tekniken, och sedan får man jobba med koldioxidinfångning.

Min fråga kvarstår: Anser Miljöpartiet att man inte ska kunna dra fördel av flyget utan i stället bara säga att man ska dra ned på det, i stället för att premiera koldioxidinfångning?

Herr ålderspresident! Jag tackar för Helena Gellermans replik. Det är mycket som jag skulle vilja säga. Vi får se om jag hinner med allt.

Först och främst förnekar jag inte flygets fördelar. De är helt uppenbara. Flyget har en stor fördel på långa sträckor jämfört med andra transportmedel. Man kan förstås ta tåget långa sträckor också. Det finns de som tar tåget till exempelvis Afrika, vilket Helena Gellerman inte kunde tänka sig tidigare. Men det finns uppenbara fördelar.

Det som jag gör, och som Helena Gellerman tyvärr inte verkar göra, är att ha klimatet som utgångspunkt. Jag sätter de planetära gränserna först. Jag sätter dem före människors rätt att flyga. Jag tycker att det borde vara en rimlig utgångspunkt för alla politiker att vi har en gemensam planet att ta hand om. Vi har kommande generationer som vi måste värna. Vi har våra barn som vi måste värna. Jag kan inte förstå att man inte har det som referens för den politik som man driver. Och jag kan inte förstå dem som hellre skulle prioritera flygbranschen framför vår gemensamma framtid.

Jag ska lite snabbt säga något mer om elflyget. De inrikes fossila flygresorna som skulle kunna ersättas är försvinnande små om man jämför med flygets totala utsläpp. Därför är elflyget en dellösning men en ganska liten dellösning. Elflyg på långa distanser är mer eller mindre uteslutet. Att lyfta och flyga ett 80 ton tungt flygplan över Atlanten skulle kräva ett batteri som är mer än dubbelt så tungt. För att lyfta 80 ton behöver man uppåt 180 ton batteri. Det säger sig självt att det är orimligt.

När det gäller koldioxidinfångning är det en konkurrens om det. Vi har massor av branscher som vill fånga in koldioxid och som kommer att behöva fånga in koldioxid om vi ska bli klimatneutrala på sikt.

Om jag ska vara lite konstruktiv i slutändan tror jag att elektrobränslen kommer att vara den viktigaste delen för flyget på lång sikt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)