Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Herr talman! Först vill jag nämna att jag tycker att utredningen och propositionen som nu ligger på riksdagens bord har tagit vuxenutbildningen ett rejält steg framåt. Med den nya målsättningen, där man också väger in arbetsmarknadens behov, är jag övertygad om att vi kommer att få en bättre skola för alla.

Trots det är vi besvikna eftersom vi ser att ambitionsnivån är alltför låg. Moderaterna anser att den föreslagna målsättningen för komvux är för vid och behöver snävas in. Vidare vill vi lyfta fram risken med olika tolkningar av definitionen "störst behov av utbildning" och peka på behovet av att nogsamt följa hur skrivningen uttolkas.

Moderaterna avstyrker förslaget om ett förenklat betygssystem och sammanslagning av komvux och särvux. Vidare lägger vi förslag om valfrihet och högre kvalitet inom vuxenutbildningen, individuella prestationsplaner i sfi, fler sfi-lärare, resultatbaserad ersättning i vuxenutbildningen och statlig tillsyn.

Herr talman! Den viktigaste punkten är dock det jag inledde med, nämligen målsättningen. Moderaterna anser att målsättningen med komvux måste vara att ge vuxna de verktyg som är nödvändiga för att kunna fungera i både arbets- och samhällslivet.

De andra förslag som regeringen listar som målsättningar uppfyller inte kraven för mål utan bör snarare ses som medel för att uppnå ett överordnat mål. Det självklara som borde styra och vara det övergripande målet med all utbildning är att vi ska kunna fungera i vårt samhälle, både i dag och i morgon.

Att dessutom, som regeringen gör, säga att alla de fyra föreslagna målsättningarna ska väga lika tungt skapar problem. Målsättningen med att gå i skolan kan inte bli ett självändamål.

Moderaterna anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på ny målsättning för komvux enligt följande:

"Det övergripande målet för komvux ska förändras till att vara: Vuxna och unga ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet och unga som ej fått godkänd gymnasieexamen eller vill byta spår ska få möjlighet till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Komvux ska för att uppnå detta mål bland annat arbeta med att

stödja och stimulera vuxna och unga i deras lärande

utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet."

Varför ska man då inte ha flera mål? Jo, det kan man absolut ha, men då måste de också vara en faktisk målsättning. Att som regeringen nu gör föreslå att "vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande" som ett mål blir bara konstigt. Måluppfyllnaden säger att detta är en fjärdedel. "Ja, vi har uppnått den till 25 procent - vi har en elev här som är väldigt motiverad, men han har inte lärt sig något." Det blir fel målsättning när vi ska mäta effekten. Självklart ska de som studerar, oavsett nivå, stödjas och stimuleras i sitt lärande. Men det är knappast en målsättning för studierna. Det här handlar snarare, som jag tidigare nämnt, om ett medel.

Problemet med att göra medel till mål är att när man ska stämma av måluppfyllelsen kan resultaten bli väldigt underliga. Det leder till att fel resurser anslås och att man försöker lösa problem som egentligen inte finns eller kanske borde prioriteras lägre.

Herr talman! När det gäller urvalet välkomnar Moderaterna den nya urvalsdefinitionen "störst behov av utbildning". Det är däremot bekymmersamt att det ges stort utrymme för i princip oändlig tolkning av innebörden av detta.

Utredningen påpekar att den föreslagna förändringen innebär att det ges ökat tolkningsutrymme avseende vem som ska prioriteras och därmed en ökad risk för icke likformiga bedömningar.

Vi kan inte nog understryka vikten av att det tas fram riktlinjer som förhindrar godtyckliga tolkningar av urvalskriterierna. Det är viktigt att studenter som inte gått klart gymnasiet, bytt program eller av andra skäl behöver komplettera sin gymnasieutbildning har möjlighet att studera på komvux.

Som avslutning vill jag yrka bifall till reservation nr 5.

Herr talman! Komvux inrättades 1968, och ordet är, som ni vet, en förkortning av kommunal vuxenutbildning. Syftet är att ge utbildning till vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan och alltså att ge vuxna individer de kunskaper som behövs för att delta i samhälls- och arbetslivet. För att få börja i den grundläggande vuxenutbildningen ska man under året fylla minst 20 år och vara bosatt i Sverige, och utbildningen ger också möjligheter till fortsatta studier. Detta är vad komvux är.

Komvux är däremot inte ett integrationsprojekt för att försöka reparera en katastrofal migrationspolitik med omfattande bristande studieresultat som följd. Men när man läser regeringens proposition är det precis den bilden man får. Det är uppenbart att propositionens omnämnande av bättre genomströmning och förändrad målgrupp vittnar om just detta.

Sverigedemokraterna är djupt negativa till, och direkt oroliga över, att ambitionerna för vuxenutbildningen inte är högre än så. Snarare anser vi att komvux ska verka för att värna kvalitet och kunskap och ställa höga krav och förväntningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Det finns ett starkt värde i att ha en vuxenutbildning som håller hög kvalitet och förbereder eleverna för framtida yrken eller studier. Sverigedemokraterna är i grunden positiva till möjligheten att även senare i livet kunna omskola sig för att bli mer attraktiv på en föränderlig arbetsmarknad. Detta gäller såväl dem som saknar grundläggande utbildning som dem som har en längre utbildning bakom sig.

Vi kan förvisso se ljuspunkter i att propositionen understryker att vuxenutbildningen även riktar sig till dem som har en längre utbildning bakom sig. Men i likhet med ett antal remissinstanser, exempelvis Göteborgs universitet och Skolinspektionen, menar vi att det finns goda skäl att ifrågasätta vad som menas med begreppet "med störst behov av utbildning".

Vi ser en fara i att den ovan nämnda målgruppen med en sådan prioriteringsordning får stå tillbaka för andra. En ny prioriteringsordning får heller inte leda till rättsosäkerhet eller olika bedömningar i olika kommuner.

Personer med någon form av utvecklingsstörning har rätt att läsa vid komvux, där de ska prioriteras och ges särskilt stöd. Dock är det vanligare att delta i särvux, där behov kan tillgodoses på ett annat sätt som den vanliga komvuxutbildningen inte kan erbjuda.

Sverigedemokraterna anser därför att det var ett stort misstag att låta särvux upphöra som särskild skolform och uppgå i den ordinarie vuxenutbildningsverksamheten. Det riskerar att få förödande konsekvenser för kvaliteten på utbildningarna, samtidigt som det finns en överhängande risk för att dessa elever blir marginaliserade. Vi delar således den kritik och oro som framförts av en rad remissinstanser, exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten och Lärarnas Riksförbund. Vi är även djupt oroade över att denna målgrupp kommer att få stå tillbaka för andra målgrupper om den föreslagna prioriteringsordningen införs.

Vidare anser vi att förslagen om en förenklad betygsskala och om att göra om gymnasiearbetet till ett komvuxarbete drastiskt sänker kunskapskraven och skapar en orättvis relation till den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Sverigedemokraterna menar att det måste råda likhet mellan studier i den allmänna grund- och gymnasieskolan och komvux på motsvarande nivå. Förslaget att införa en förenklad betygsskala står i direkt strid med denna övergripande princip.

Med det nu aktuella förslaget skapas snarare snabbspår för vissa målgrupper, inte minst nyanlända och elever med bristande kunskaper i svenska språket. Det är inte rimligt att sänka trösklarna för denna målgrupp och därmed göra det betydligt lättare att komma in på gymnasial utbildning eller att erhålla gymnasieexamen.

Vi delar uppfattningen att sfi-undervisningen är av avgörande betydelse för att en person ska kunna bli anställbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Till skillnad från regeringen anser vi dock att det måste ställas betydligt högre krav på sfi än vad som görs i dag - inte lägre.

Ett stort problem är till exempel att det inte finns någon fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad först när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna kan pågå under oacceptabelt lång tid. Regeringen borde därför, innan propositionen lades på riksdagens bord, ha inväntat resultaten av de tilläggsdirektiv som bland annat berör just tidsramen för sfi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

För att ytterligare säkerställa undervisningskvaliteten inom sfi anser vi vidare att icke legitimerade modersmålslärare endast ska få tidsbegränsade anställningar, mot bakgrund av att målsättningen måste vara att öka andelen behöriga lärare även inom sfi.

Med detta sagt önskar jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1 och avslag på propositionen i dess helhet.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nr 3, för, herr talman, livslångt lärande och möjligheten att vidareutbilda sig också efter gymnasiet är viktigt. Lika viktigt som det är att den som har lätt för sig har möjlighet att välja utbildning och utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse är det att den som har en intellektuell funktionsnedsättning också får möjlighet att utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse.

Men har du gått i särskola har du inte samma möjlighet. Det är inte självklart att du ska få studera vidare på en eftergymnasial utbildning. Det beror i stället på vad kommunen vill erbjuda dig och om de anser att du verkligen behöver vidare studier. Du har egentligen ingen egen valmöjlighet. Detta är så fel och så onödigt.

Särskolan är viktig för de elever som behöver denna skolform. Samtidigt innebär en placering i särskolan begränsningar när det gäller möjligheter till vidareutbildning och arbete när man blir äldre. Vi vet att det finns många jobb man kan utföra även om man har en intellektuell funktionsnedsättning, bara man får chansen att fortsätta att lära sig mer efter gymnasiet.

Centerpartiet vill öppna fler möjligheter för den som gått i särskolan. Det handlar om möjlighet till anpassad utbildning, både inom yrkeshögskolan och högskolan, liksom lärlingsutbildning och andra arbetsmarknadsanpassade utbildningar för den som gått i särskolan. Också bättre möjligheter att studera på folkhögskolor behövs.

Den 4 maj 2017 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande som sa att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Det var ett beslut jag hade längtat efter och arbetat för sedan jag fick förmånen att komma in som ledamot i Sveriges riksdag 2006. Det var en enig riksdag som efter tio års arbete fattade beslutet den där vårdagen 2017 - ett beslut som samtliga riksdagspartier stod bakom.

Så ska det vara. Detta kan inte och bör inte vara ett partiskiljande ställningstagande. Att ta ställning för att ge möjlighet till den som gått i särskola att uppfylla sina drömmar, precis som det är möjligt för den som har lätt för sig att uppfylla sina drömmar, är en fråga om demokrati. Alla har en plats i vårt samhälle, och alla behövs i vårt samhälle.

Herr talman! Från Centerpartiet ställer vi oss bakom stora delar av de förslag från regeringen som vi i dag debatterar. Vi har från Centerpartiet under lång tid drivit frågor i syfte att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, underlätta omställning och skapa goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Vi instämmer även i de förslag som syftar till att stärka möjligheterna för vuxna elever med intellektuell funktionsnedsättning att uppnå högskolebehörighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Däremot anser vi inte att tillkännagivandet från maj 2017 är uppfyllt. Att förbättra förutsättningarna för särskoleelever att uppnå högskolebehörighet är en del. Men för att förbättra tillgången krävs också att hänsyn tas till studiefinansieringen, utbildningens utformning och möjligheten att studera på annan ort. För de personer som utbildats i särskolan saknas alternativ. Utbildningsplatserna har blivit färre på folkhögskolorna, samtidigt som universitet och högskolor i dagsläget inte alls erbjuder några anpassade utbildningar.

En del av problematiken är ersättningen till den studerande. Särskoleelever som går vidare till högskola har inte med automatik rätt till helt studiemedel eftersom studietakten ofta behöver vara långsammare än för andra studenter och de därför inte kan ta det antal poäng som krävs för helt studiestöd. Samtidigt förlorar den som studerar på högskola rätten till sin aktivitetsersättning. Dessa elever hamnar i ett moment 22 som är helt oacceptabelt.

Aktivitetsersättningen utgör den största inkomstkällan för många som har utbildats i särskolan. Förlorar man sitt stöd, sin inkomst, utan möjlighet till annan kompensation blir det givetvis svårt, för att inte säga omöjligt, att studera vidare.

Studiemedelssystemet behöver anpassas och bli mer flexibelt för att över huvud taget ge möjlighet till fortsatta studier.

En annan del av problemet är att utbildningarna ofta inte är anpassade efter studenternas förutsättningar. De är självklart utformade efter studenter som utbildats inom gymnasieskolan, vilket självklart ställer den som studerat inom gymnasiesärskolan helt utanför.

Vidare är det svårt att studera på annan ort för den som behöver särskilt stöd i sin vardag. Det är hemkommunen som bestämmer om det stöd som krävs ska ges vid en flytt. För många innebär detta i princip en kommunarrest. Och det begränsar självklart utbildningsutbudet och valmöjligheten för individen.

Herr talman! De hinder vi såg våren 2017, när vi samtliga partier i riksdagen beslutade om tillkännagivandet, finns fortfarande kvar. Tillkännagivandet sa att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras, för det finns fortfarande betydande hinder kvar för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta del av eftergymnasial utbildning.

Från Centerpartiet är vi därför tydliga med att frågan behöver utredas ytterligare.

Herr talman! För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer har misslyckats, för andra en chans till yrkesväxling.

Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskolan ska alla ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv. Dessa kunskaper ser Vänsterpartiet som en rättighet. Alla vuxna som inte har dessa kunskaper ska ha rätt att få det tillgodosett inom vuxenutbildningen.

I takt med att arbetsmarknaden förändras blir det ett växande problem att många unga inte har fullföljt gymnasieskolan. Det finns i dag en stor grupp unga vuxna som är dåligt rustade för arbetslivet och riskerar att få det svårt att behålla eller att få ett arbete. Det behövs särskilda insatser inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra deras möjligheter och för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Att studera som vuxen innebär andra förutsättningar än för barn och unga. Studierna behöver i många fall kunna kombineras med föräldraskap och arbete. Därför är det viktigt med en flexibel utformning av studierna med möjlighet till distansstudier, kvällsstudier eller studier i olika tempo.

Vuxenutbildningen behöver i hög grad utgå från de studerandes olika behov av stöd och olika studiebakgrund. Det kan handla om studiehandledning på modersmål, studiemotiverande kurser eller individuell planering.

Vuxenutbildningen behöver dock inte lämnas i händerna på privata aktörer, med begränsade möjligheter för ansvarig rektor att ta kontroll över verksamheten som följd. Dagens system riskerar att ge kommunerna incitament att upphandla utbildning till lägsta möjliga kostnad med förhoppning om att många ska få tillgång till utbildning men med risken att skattepengar i stället slösas bort på kurser som inte håller tillräckligt hög kvalitet. I stället bör kommunerna få förutsättningar att erbjuda utbildning i klassrum och på distans i egen regi.

Yrkesutbildning för vuxna måste utvecklas vad gäller både omfattning och kvalitet. Det finns behov av flexibla utbildningsformer som kan möta dessa tillfälliga eller lokala behov av utbildning. Dessutom måste det finnas möjligheter att utbilda sig för mer traditionella hantverksyrken, exempelvis. För att lyckas med yrkesutbildning av hög kvalitet måste dessa utbildningar drivas i nära samverkan med vuxenutbildningen och de branscher och arbetsgivare som sedan ska anställa utbildad personal.

Valfrihetssystemet i vuxenutbildningen kan få effekten att utbildningsutbudet utgår från utbildningsföretagens intressen snarare än kompetensbehoven på den lokala arbetsmarknaden.

Herr talman! Ekonomiska kriser går sällan att förutse. Vi vet inte hur länge den som har orsakats av coronapandemin kommer att pågå. Men det är troligt att många människor kommer att behöva omskola sig under krisen eller när krisen är över. Vi kan redan se konsekvenserna av pandemin inom många sektorer.

Det är positivt, menar vi, att regeringen nu föreslår en lagändring som gör att det är de som har störst behov av utbildning som ska prioriteras vid antagning. Utifrån rådande läge kan vi inte vänta ett år på att denna lagstiftning ska träda i kraft. Därför menar vi från Vänsterpartiet att lagstiftningen rörande prioriteringsbestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 6.

Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag om förändringar i komvux. Flera av delarna är mycket välkomna, som att tydligare möta vuxnas behov av ny kompetens för att komma vidare i arbetsliv och försörjning och att koppla komvux till arbetsmarknadens behov av kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Den missmatchning som råder i dag är negativ både för den enskilda personen och för samhället i stort. Var och en behöver känna att ens förmågor tas till vara och att man får möjlighet att bidra till samhället och till sin egen försörjning.

Vi ställer oss även bakom förslaget om förenklad betygsättning. Vi har också förståelse för förslaget att särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, särvux, ska ingå i komvux. Men det finns en överhängande risk för att en redan utsatt grupp marginaliseras när de kommer att ingå i en större organisation. Jag vill särskilt framhålla den särskilda kompetens som behövs bland lärare och annan personal, till exempel studie- och yrkesvägledare, för att möta denna grupps särskilda behov. Jag anser därför att frågan bör följas noga och utvärderas två år efter att reformen har trätt i kraft.

Herr talman! Det är rimligt att man, oavsett i vilken kommun man bor, har möjlighet att läsa in de olika nationella program som erbjuds inom yrkesvux eller gymnasieskolan. Om en kommun inte tillhandahåller ett visst program bör den kommuninvånare som vill läsa just det programmet kunna få göra det i en annan kommun. Kommuner kan ju också skriva samarbetsavtal med varandra, så att exempelvis mindre kommuner kan tillhandahålla några gymnasieprogram per kommun i stället för att alla kommuner nödvändigtvis ska ha beredskap för precis alla utbildningar.

Att däremot tillåta komvuxelever att på annan ort läsa sådana utbildningar som redan erbjuds i kommunen kan leda till omotiverade kostnader, särskilt för små kommuner. I en kommun som jag har varit i kontakt med innebar en enda elev som studerade på annan ort att komvux plötsligt fick bära en kostnad som motsvarade en femtedel av hela komvux budget. Jag menar därför att rätten att läsa i en annan kommun bör begränsas till att gälla utbildningar som inte erbjuds i hemkommunen eller samarbetsområdet. Detta gäller både nuvarande komvuxelever och de som i dag går på särvux, och som alltså kommer att tillhöra komvux efter att reformen har genomförts.

I en del fall där en kommun inte erbjuder den komvuxutbildning som studenten behöver för sin etablering på arbetsmarknaden eller för vidare studier kan det alltså vara rimligt att studenten kan få gå en sådan utbildning i en annan kommun, även utanför samarbetsområdet. Det kan till exempel gälla en smal hantverksutbildning som inte finns inom samarbetsområdet. Vid sådana fall uppstår ju en betydande kostnad för kommunen som alltså kan spräcka hela komvuxbudgeten, i synnerhet som detta främst drabbar mindre kommuner med begränsade ekonomiska resurser. När särvux inom kort kommer att ingå i komvux kommer det sannolikt att bli fler sådana fall. Detta är något som behöver följas upp och eventuellt kan behöva åtgärdas när man ser effekterna av det hela.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 4.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi diskuterar nu regeringens proposition Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Jag kommer in på förslagen lite senare, men efter att ha lyssnat känner jag ett behov av att tala lite om dels Socialdemokraternas syn på vuxenutbildning, dels hur vuxenutbildningen startade i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

För oss socialdemokrater är bildning och utbildning grundpelare i vårt samhällsbygge. Bildning och utbildning skapar frihet, jämlikhet och jämställdhet oavsett den ryggsäck man har med sig. Därför har socialdemokratiskt ledda regeringar alltid satsat på bildning och utbildning. Vi har sett det med andra regeringar också men framför allt när vi finns med och styr.

Folkbildningen är en del av vuxenutbildningen. Det finns en devis som verkligen visar vad folkbildning är: Bildning inte bara för folket utan också genom folket. Man deltar på lika villkor och att det man gör är viktigt.

Folkbildningen startade med studiecirklar, just för att under en tid då vårt land var väldigt ojämlikt ge människor möjlighet att öka sina kunskaper och ta plats i samhället oavsett vem de var. Detta skedde i studieförbunden. Sedan kom folkhögskolorna, som redan då hade ett slags vuxenutbildning i form av sina kurser.

Viktig var 1946 års skolkommission, som identifierade något de kallade senväckta begåvningar, alltså vuxna människor som kommit på sent i livet att de ville plugga vidare. I 1946 års skolkommission föreslogs det att de skulle beredas plats på en för dem anpassad studiegång. Detta blev så småningom vår tids vuxenutbildning, som vi har haft sedan 1968.

Med anledning av det vi har hört om målsättningarna från tidigare talare vill jag påminna om vad vuxenutbildningen har för målsättningar. Då som nu handlar det om att ge individer en andra chans att stärka sin ställning i arbetslivet och samhällslivet samt främja personlig utveckling. Vuxenutbildningen handlar mycket om att stärka demokratin och den personliga utvecklingen, öka jämställdheten och ge tillgång till ett livslångt lärande. Det finns inga åldersgränser i vuxenutbildningen; det är viktigt att komma ihåg. Det ska finnas under hela livet.

Att individens, samhällets och arbetsmarknadens behov ska jämkas ihop kan vara ett problem. Det som har varit bra med vuxenutbildningen historiskt är att den hela tiden har följt utvecklingen. Den har inte varit statisk eller sett likadan ut sedan 1968, utan den har hela tiden ändrat sig.

Vad händer nu då? Jo, nu måste vuxenutbildningen i ännu högre grad fungera som ett stöd för nyanlända. En stor del, ungefär 90 procent, av dem som går grundutbildningen är födda i andra länder, och då måste vuxenutbildningen givetvis vara ett stöd för att komma ut i samhällslivet och arbetslivet.

Vuxenutbildningen ska också vara ett komplement i arbetsmarknadspolitiken och stärka individens jobbchanser. Den ska även vara ett näringspolitiskt verktyg för att bredda kompetensförsörjningen.

Vi får dock aldrig glömma bort att det finns fler målsättningar. Vuxenutbildning handlar inte enbart om att komma ut i jobb; det handlar också om att stärka människor.

Utmaningen i dag är att elevgruppen är alltmer heterogen och att fler är i behov av särskilt stöd.

Jag yrkar därför bifall till dagens förslag, som handlar om de övergripande målen. Regeringen är mycket tydlig med att det inte finns någon rangordning i de övergripande målen. Det nya målet om kompetensförsörjning handlar om hur det ser ut i dag, men det är därmed inte sagt att det är överordnat de andra målen. Det är viktigt att komma ihåg. De redan existerande målen förlorar inte i betydelse, utan de är lika viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Så till förenklad betygsskala. Eftersom vi ser att betyg inom grundvux och sfi inte har någon betydelse som urvalsfunktion ska vi kanske låta lärarna göra något annat under den tiden. Jag tycker att detta är ett mycket bra förslag.

När det gäller att de med störst behov av utbildning ska prioriteras handlar det om hur det ser ut i dag. Vi har brist på yrkesutbildade människor samtidigt som många har gått igenom en gymnasieutbildning och därmed inte prioriteras för yrkesväxling. Detta måste vi göra något åt; det är jätteviktigt.

Slutligen har vi särvux. Det är jättebra att vi äntligen likställer och ger alla, oavsett vem man är, möjlighet att komma vidare i livet. Att det ska finnas möjlighet till eftergymnasial utbildning är vi rörande överens om. Det vill jag skicka med Per Lodenius. S, C och L har drivit på denna fråga och de andra partierna i riksdagen. Det är viktigt att vi fortsätter att hålla i denna fråga.

Den långa, utdragna regeringsbildningen och det vi lever i just nu kan vara en orsak till att vi ännu inte har fått fram konkreta förslag, men vi håller i denna fråga. Det ska vara en självklarhet att man oavsett vem man är ska kunna plugga vidare.

Fru talman! Vi ska vara stolta över våra satsningar på vuxenutbildningen. Det är viktigt att satsa pengar på att människor kan ställa om i livet och ständigt utvecklas. Det måste dock göras varsamt, och vi måste ha koll på konsekvenserna. Därför följer vi hela tiden upp vad som händer.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag utbildningsutskottets betänkande som grundar sig på de förslag som regeringen lägger fram på riksdagens bord genom propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning.

Fru talman! Liberalerna yrkar inte på något annat än utskottsmajoritetens förslag. Vi tycker att propositionen generellt innehåller bra förslag, men jag ska använda mina få minuter i talarstolen till att ta upp några delar där vi uppmanar regeringen att fortsättningsvis följa utvecklingen noga.

I den nuvarande ordningen är vuxenutbildningen inte sällan styvmoderligt behandlad. Det är den skolform man lägger till i en hast för att inte helt glömma bort den eller den skolform som inte omnämns över huvud taget.

Det talas ofta fint, inte minst från denna talarstol, om att vuxenutbildningen ska vara en andra chans. Men frågan, som jag även ställer till mig själv och mitt parti, är om vi politiker har skapat tillräckliga förutsättningar för att det ska bli just en andra chans. Jag tror vi behöver fråga oss när vi debatterar denna proposition vad vi mer behöver göra för att vuxenutbildningen ska bli en reell väg framåt och inte ännu en återvändsgränd för de människor som söker just en andra chans.

Det brukar sägas att det inte finns någon skolform som är så konjunkturkänslig som just vuxenutbildningen. I tider av kris är det allt fler som söker sig till vuxenutbildningen för att klara av en omställning i arbetslivet eller för att komma vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Den 30 mars presenterade regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna åtgärder för regional yrkesvux, yrkeshögskola och så vidare med ökat antal platser, slopade medfinansieringskrav med mera. Det är bra, viktigt och nödvändigt.

Fru talman! Jag ska nu gå över till mina och Liberalernas medskick vad gäller det föreliggande betänkandet. I propositionen föreslås att särvux ska tas bort som särskild skolform och låta den bli en del av komvux, om än som ett separat spår. Det är bra.

I texten i propositionen beskrivs att särvux tappar elever. Det är också den bild som jag har fått. Men denna bild behöver fördjupas och något problematiseras.

Särvux är en fantastiskt viktig verksamhet, men en verksamhet som ställer stora krav på lärares förmåga att se och anpassa verksamheten till varje individ. Vissa elever har mycket grava funktionsnedsättningar, medan andra har betydligt lättare. En viktig del vid införlivandet av särvux i komvux måste vara att förstärka möjligheterna för dem med lättare funktionsnedsättning att rustas för arbetsmarknaden.

Inom särvux finns också elever som skulle vilja plugga mer. Men på grund av regler för aktivitetsersättningar får de inte plugga mer än 5 procent. Annars måste de ta studiemedel, och det är de rädda för på grund av risk för att misslyckas och bli återbetalningsskyldiga. Detta behöver vi också göra någonting åt.

Fru talman! Ett förstärkt fokus på kompetensförsörjning är också välkommet. Bristen på rätt kompetens har länge varit en av näringslivets största utmaningar. Nu är situationen förändrad, men utmaningen om kompetensförsörjning kommer att kvarstå om än se något annorlunda ut.

Att dimensionera utbildningar får inte bli en fråga om att dimensionera för kommunala behov, utan här är det fortsättningsvis viktigt att vuxenutbildningen samverkar med branschorganisationer och det lokala näringslivet. Det finns tecken på att regionalt yrkesvux inte har klarat av detta fullt ut. Låt det bli en läxa nu när vi fortsätter detta arbete.

Vad gäller urvalsprinciper och förändringar som ligger på bordet vill jag säga att personer som i dag blir arbetslösa eller som vill yrkesväxla men redan har en gymnasieutbildning eller till och med en högskoleutbildning ibland har haft svårt att komma in på vuxenutbildning med nuvarande urvalsprinciper. Det är bra att de förändras. Men jag vill verkligen understryka vikten av att de som i dag utgör vuxenutbildningens främsta målgrupp, de som saknar gymnasieutbildning och som står allra längst bort från arbetsmarknaden och utbildningsområdet, inte får glömmas bort. Förändringen får inte innebära att de hamnar sist i kön för utbildning och att en utsatt grupp blir ännu mer utsatt.

Jag vill också understryka vikten av likvärdighet i hela landet. Det talas mycket om det inom ungdomsskolan men alldeles för lite inom vuxenutbildningen. Det är också ett medskick från Liberalerna.

Fru talman! Kommer de förändringar som föreslås i propositionen att råda bot på alla de utmaningar som finns inom vuxenutbildningen? Mitt svar är nog nej. Är det tillräckligt? Mitt svar på detta är också nej. Är det ett steg på vägen? Förhoppningsvis är det det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Fru talman! Arbetsmarknaden i vårt land förändras i snabb takt. Coronapandemin påskyndar ytterligare denna omställning. Många människor förlorar sina jobb, och vi ser ett skriande behov av arbetskraft inom andra yrken.

Vuxenutbildningen finns till för att vuxna ska kunna utvecklas i sitt lärande och för att det livslånga lärandet ska kunna pågå hela livet. Den finns för dem som vid 15 års ålder inte visste att de ville bli plattsättare eller frisörer. Den finns för dem som vid 18-19 års ålder inte klarade av sin gymnasieutbildning. Men den finns också för dem som i coronapandemins spår inte längre kan arbeta som pilot. Den finns för dem som vill bidra i äldreomsorgen, som ser att den är underbemannad och som vill läsa till undersköterska.

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Här tas flera viktiga steg för att bättre anpassa vuxenutbildningen till dagens föränderliga arbetsmarknad och till det faktum att det nya normala inte kommer att vara att man har samma yrke på olika arbetsplatser under arbetslivet utan faktiskt flera olika yrken under sitt arbetsliv. Därför är förändringen vad gäller prioritering av vilka som ska få tillgång till vuxenutbildning viktig. Det ska vara de som har störst behov.

Även fortsättningsvis kommer det i stor utsträckning att vara de som har låg utbildning med sig som har störst behov. Vi vet nämligen att den viktigaste inträdesbiljetten till arbetsmarknaden är att ha en gymnasieexamen eller motsvarande. Men vi kommer också att se behov av vuxenutbildning genom komvux för dem som har en utbildning på högskolenivå, kanske från ett annat land eller kanske inom bransch som inte längre behöver lika många anställda när digitaliseringen och AI tagit över fler arbetsuppgifter, eller när omställningen till följd av coronapandemin eller andra samhällsförändringar leder till att hela branscher stöps om.

Fru talman! Förslaget att slå samman särvux och komvux ger bättre möjligheter för personer som har intellektuella funktionsnedsättningar och som samtidigt har förutsättningar att utbilda sig vidare på komvux att också göra det. Det tycker vi är viktigt.

Miljöpartiet instämmer i det som flera talare har sagt från denna talarstol, nämligen att vi även i fortsättningen behöver arbeta för att de som har gått på särskola också ska ha möjligheter till vidare studier efter den gymnasiala nivån. Det tillkännagivande som vi var eniga om handlade om att just se över denna möjlighet, och det har regeringen också gjort.

Förslagen från den av regeringen tillsatta utredningen har presenterats för regeringen och bereds nu i Regeringskansliet. Men vi vet alla att arbetsbelastningen för tillfället med anledning av inte minst coronapandemin är stor på Utbildningsdepartementet.

Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Att det är på detta sätt beror på att Sverige har en lång och stolt tradition av att utbilda människor ur ekonomiska kriser. Sverige är ett framgångsrikt exempel inom OECD vad gäller just vuxenutbildning. Vi är bra på att ge människor en andra chans, en tredje chans och en fjärde chans och att utvecklas som människor och kunna delta i samhällslivet och på arbetsmarknaden.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet som utvecklar vuxenutbildningen för att bättre anpassas efter de föränderliga behov som vi ser på arbetsmarknaden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)