Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar

Fru talman! Det här ärendet handlar om rikets säkerhet, om än bara som en liten fasett av något som måste bli en större bild.

Med denna komplettering av EU:s förordning om utländska direktinvesteringar utser Sverige till sin kontaktpunkt en uttalad myndighet att följa upp. Det blir ISP, Inspektionen för strategiska produkter, som redan i dag upprätthåller tillsynen över svensk försvarsmaterielexport.

Detta är i enlighet med vad Moderaterna tidigare angivit och önskat. Det är också i linje med det tillkännagivande som på moderat initiativ togs fram i utrikesutskottet under försommaren och klubbades av kammaren den 4 juni. Riksdagens uppmaning löd då att regeringen snarast bör genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden.

Då var det en hel del medial uppmärksamhet kring detta. Då kom inte bara en utan två ministrar till utrikesutskottet för att redogöra för regeringens position. Nu, när ärendet ska avgöras, är det tomt på regeringens bänk.

Fru talman! Jag har sedan Transportstyrelsens haveri för några år sedan arbetat med svensk säkerhet och konsekvent krävt en större medvetenhet kring dessa viktiga frågor. Så är det även i dag när riksdagen ställer sig bakom detta delmoment. Fler åtgärder och beslut kommer att krävas. Senast i november nästa år kommer den stora utredning att presenteras som förhoppningsvis kan ta ett bredare grepp kring detta med utländska direktinvesteringar och de risker som finns med att utländska intressen köper upp företag med kunnande och produkter som i fel händer långsiktigt kan vara till skada för Sverige eller våra vänner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Fru talman! Det är snart 20 år sedan Folkrepubliken Kina gick med i Världshandelsorganisationen, WTO. Det var en tid präglad av optimism och hopp om ökad handelsliberalisering. Globaliseringen under de senaste decennierna har varit den viktigaste kraft för välståndslyft och global utveckling som världen skådat.

I dag står vi i den fria världen inför den avgörande frågan om världshandelns utveckling. Två system står alltmer mot varandra: den kinesiska statsstödda ekonomiska modellen och den västerländska frihetliga marknadsekonomin.

Fru talman! Vi måste här stå upp för våra värderingar, samtidigt som vi på det sättet värnar våra intressen. Den handelspolitiska utvecklingen under de senaste decennierna präglar mycket väl vårt förhållningssätt till frågan om utländska direktinvesteringar. Vår svenska förmåga att attrahera investeringar är en viktig faktor för vårt lands välstånd och välfärd.

Men samtidigt som Sverige är ett av de mest frihandelsorienterade länderna i världen krävs en ordentlig beslutsamhet i vår förmåga att möta de risker som uppkommer till följd av investeringar i strategiska sektorer och infrastruktur. Utländska direktinvesteringar varken kan eller får tillåtas hota svenska säkerhetsintressen.

Moderaterna har utgjort en ledande kraft i svensk politik för att få på plats ett nationellt regelverk och verktyg för att granska och ytterst stoppa olämpliga direktinvesteringar. Vi har drivit frågan om en samordnad EU-linje. De krav som vi väckte redan under våren 2018 ligger i mångt och mycket till grund för att regeringen ett och ett halvt år senare satte igång en utredning kring frågorna. Således välkomnar vi nu att regeringen lägger fram förslag till kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.

Moderaterna välkomnar också förslaget att ISP blir den utpekade myndigheten - kontaktpunkten. Samtidigt som jag betonar att ISP är en kompetent myndighet inom frågor som rör säkerhet och försvar, krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden finns det anledning att påpeka det vi moderater lyfter i vår reservation, som jag nu också önskar yrka bifall till: ISP måste ha tillgång till en större finansiell kompetens än i dag för att på ett fullödigt sätt kunna lösa uppgiften som kontaktpunkt.

Vi har exempel från banksektorn där det handlar om ofattbara mångmiljardsummor som tvättats rena i olika skandaler då pengar slussats från fickor där de hamnat samtidigt som olika länders befolkningar berövats sina tillgångar av oligarker och politiska ledare. Det finns anledning att tro att fientliga uppköp förklädda till investeringar från utlandet kan ha lika finurliga upplägg och bestå av lika många finansiella tentakler.

Moderaterna har dessutom drivit frågan om ISP:s möjligheter att inrikta signalspaning, vilket riksdagen tidigare ställt sig bakom. Denna fråga aktualiseras återigen i och med detta nya uppdrag.

Fru talman! Det breda svenska stödet för den regelbaserade handelsordningen är en styrka. Sverige står upp för den fria handeln i världen. Det förpliktar också att vi har en tillräcklig förmåga att möta utmaningar och hot kopplade till utländska direktinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Detta är frågor som vi med stort intresse kommer att fortsätta diskutera här i kammaren framöver. Härnäst handlar det om den proposition som kom i går rörande åtgärder för skydd vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Och, fru talman, kanske kommer någon minister på besök till kammaren då den frågan ska avgöras.

Fru talman! Det är mycket välkommet att vi i dag debatterar och beslutar om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Från Sverigedemokraternas sida anser vi att förslaget är bra men borde kompletteras med ett par saker. Jag kommer att återkomma till dessa.

Vi sverigedemokrater lade redan förra året fram en motion i detta ämne, där vi ville begränsa möjligheten för icke-demokratiska, totalitära regimer att förvärva företag och andra samhällskritiska funktioner inom infrastruktur, från it och telekom till fysisk infrastruktur.

I vår motion skriver vi: "Storskaliga och långtgående strategiska investeringar från kinesiska aktörer utgör idag en säkerhetsrisk som under många år tillåtits försiggå obemärkt och utan vidare säkerhetspolitisk bedömning från svensk sida. Exempel på kinesiska ekonomisk-politiska intressen varierar från uppköpet av Volvo till medicinsk forskning, till intressen av mer geopolitisk karaktär i svenska hamnar och telekomnätverk såsom inom 5G."

Vi förklarar också varför: "Den kinesiska regimens ambitioner om en ökad maktutövning genom ekonomiskt och politiskt inflytande över centrala samhällsfunktioner i vår del av världen utgör ett verkligt hot mot vårt fria samhälle."

Vi måste givetvis säkerställa att svenska samhällskritiska företag och svensk teknik som kan användas i militärt syfte inte hamnar i icke-demokratiska, totalitära regimers händer. Säpo har sett åtskilliga exempel på hur Sverige stått illa rustat inför Kinafrågan. De statliga bolagen Imego och Norstel, som utvecklar respektive tillverkar avancerade halvledare, är två exempel på svenska företag som redan för ett par år sedan förvärvades av kinesiska aktörer.

Men jag noterar i sammanhanget, fru talman, att övriga partier så sent som den 1 april i år inte ansåg att detta var så akut utan röstade ned vårt förslag med hänvisning till att riksdagen förra året fattade beslut om lagändringar som gäller skyddsobjekt och obemannade farkoster. Man ansåg vidare: "Det var ett första steg mot ett bättre skydd av totalförsvarsverksamhet, men flera viktiga förslag från den parlamentariska kommitté som arbetat med frågorna återstår. Eftersom de är under beredning och utskottet inte anser att det finns skäl att föregripa kommande lagändringar inom området avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden."

Det var alltså försvarsutskottets yttrande och förslag till beslut, som övriga partier här inne ställde sig bakom så sent som den 1 april i år.

När jag året innan ställde en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan angående just försäljning av statliga bolag och känslig teknik till främmande makt hänvisade han till den pågående statliga utredningen och den från förra året gällande säkerhetsskyddsförordningen. Regeringen har varit minst sagt saktfärdig i dessa frågor och uppvisat en naivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Sedan kom covid-19, och plötsligt blev det fart på övriga partier, särskilt när det stod klart att kinesiska bolag började köpa upp företag som led svårt av pandemin. Moderaterna väckte ett utskottsinitiativ bara drygt en månad efter att de röstat ned vårt förslag med hänvisning till pågående utredningar. Men vi välkomnar givetvis att övriga partier nu vaknat till liv och att även regeringen satt fart när det gäller att ta fram kompletterande bestämmelser så att regleringen inom detta område snabbt kan komma på plats.

Som jag sa inledningsvis, fru talman, anser vi dock att förslaget borde innehålla ytterligare komplettering. Vi vill påminna om att det inte räcker med en ny reglering, utan det är slutligen den effektiva kontrollen och hur den implementeras som är avgörande. Här finns brister i regeringens förslag, som riskerar att skapa en kontroll som inte är så effektiv som den skulle kunna vara.

Vi anser främst att den säkerhetspolitiska kompetensen under en lång tid varit eftersatt hos myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, som föreslås få uppdraget att genomföra kontrollen av utländska direktinvesteringar. Detta uppmärksammades senast 2017 av Riksrevisionen, som beskrev hur ISP har uppgett att de har svårt att rekrytera och behålla specialistkompetens. Tyvärr har tillräckliga åtgärder ännu inte vidtagits, och det är nu hög tid att regeringen säkerställer att denna kompetens finns när myndigheten nu får nya och utökade uppgifter som är av stor vikt för Sveriges säkerhet.

Vidare fäster vi stor vikt vid att det genomförs en noggrann prövning av utländska direktinvesteringar och att ISP utan dröjsmål kan få tillgång till relevanta uppgifter från berörda företag. Därför menar vi att det inte är rimligt att företag kan överklaga beslut om att tillhandahålla uppgifter eller handlingar. Vi har noggrant beaktat de invändningar som finns mot detta men kommit fram till att Sveriges säkerhetspolitiska intressen väger tyngst.

I Moderaternas följdmotion tas det upp relevanta punkter som vi också stöder, inte minst avseende vikten av att ISP tillförs finansiell kompetens för att kunna lösa de nya uppgifter som myndigheten tillförs. Det är vår uppfattning att detta uppmärksammas även av regeringen i och med att de nya uppgifterna specifikt kräver finansiell kompetens och att detta tidigare ej funnits på myndigheten.

I Moderaternas följdmotion tar man även upp riksdagens tidigare tillkännagivande från 2018 om ISP:s möjlighet att inrikta signalspaning. Vi tycker att det är mycket bra att Moderaterna tar upp och påminner regeringen om behovet av att agera i denna fråga. Det är inte rimligt att det ska ta upp till två år för regeringen att återkomma till riksdagen om vilka åtgärder som vidtas när det rör Sveriges säkerhet.

Slutligen, fru talman, välkomnar vi regeringens förslag, men vi anser att det borde kompletteras med de saker jag just redogjort för. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 3.

Fru talman! Covid-19-epidemin påverkar vårt samhälle på en rad olika sätt. En av effekterna - framför allt inledningsvis - var att den ekonomiska nedgång som epidemin innebar skapade en osäkerhet kring företag och deras framtida affärsmöjligheter. Detta ledde till en kraftig nedgång på börsen för aktiekurser. Företag blev helt enkelt billigare. Det blev rent av rea på svenska företag men även företag globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Vid rea blir det snabbt köparens marknad, och det kan gå fort att sälja ut det som finns - för fort. Det var just den risken som blev uppenbar i våras, särskilt när det gäller säkerhetsrelaterade företag. Det är alltså företag vars verksamhet är vital för svensk säkerhet och som inte utan vidare kan acceptera att de får vilka utländska ägare som helst och i vissa fall inte utländska ägare över huvud taget. Vi får helt enkelt inte vara naiva.

Redan ett år före det att coronaepidemin bröt ut i Sverige och andra delar av Europa antogs en EU-förordning om att upprätta en ram för granskning av utländska direktinvesteringar. Den svenska regeringen tillsatte i augusti 2019 en särskild utredare, Sten Heckscher, för att utreda bland annat vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning, under vilka förutsättningar utländska direktinvesteringar ska kunna hindras och vilken befintlig myndighet som ska ansvara för granskningen av dessa investeringar.

I mars i år lämnade utredaren ett delbetänkande om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. I delbetänkandet föreslås det att det ska införas en ny lag som bland annat innehåller bestämmelser om att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara kontaktpunkt enligt förordningen och att kontaktpunkten ska få vissa specifika befogenheter. I delbetänkandet föreslås det att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska vara Sveriges kontaktpunkt enligt förordningen. Det är också det som är regeringens förslag i den proposition som vi debatterar och tar ställning till här i dag.

Moderaterna väckte under våren frågan om att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar. Detta ställde sig ett enigt utrikesutskott bakom i början av juni, och riksdagen beslutade den 16 juni i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet har under tiden som denna fråga behandlats fått information av statsråden Mikael Damberg och Anna Hallberg om vad regeringen gör och avser att göra. Den 4 juni sände regeringen en remiss till Lagrådet om den lagstiftning som sedan blev regeringens förslag i en proposition till riksdagen den 2 juli. Den propositionen har samtliga partier här i riksdagen varit angelägna om att behandla skyndsamt för att därigenom få igenom ett så snabbt ikraftträdande som möjligt av den nya lagstiftningen. Den 1 november kan lagen träda i kraft.

Detta är ett av flera steg som behöver tas för att stärka regelverket kring utländska direktinvesteringar i säkerhetskänsliga företag. Det är både glädjande och en styrka för Sverige att vi politiskt kan hantera en sådan här situation snabbt, resolut och rättssäkert.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i utrikesutskottets betänkande.

Fru talman! Låt mig börja med det positiva, och det är precis det som Annika Strandhäll framhåller, nämligen att riksdagen på alla sätt har försökt agera så skyndsamt som den bara kan. Vi har debatten i dag efter att vi har snabbforcerat detta - så får man nog ändå beskriva det - genom utrikesutskottet. Jag tycker att det är bra. Jag tycker att det är utmärkt att lagen kan träda i kraft den 1 november.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Fru talman! Annika Strandhäll säger att det gäller att inte vara naiv - det håller jag verkligen med om. Och vi ska inte vara saktfärdiga - det håller jag också med om. Då undrar jag hur Annika Strandhäll tänker utifrån det socialdemokratiska perspektivet, nu när det inte finns någon minister på plats som vill försvara sin proposition. Kan Annika Strandhäll kasta lite ljus över det faktum att utredaren, Sten Heckscher, ska lämna sitt slutbetänkande först i november 2021? Det innebär, med alla processer med lagråd och en del annat, att vi kanske kan ha lagstiftning på plats före valet 2022, men säkert är det inte. Är detta Socialdemokraternas definition av att inte vara saktfärdig och inte vara naiv?

Fru talman! ISP är den myndighet som blir kontaktpunkt. Det tycker vi på många sätt är bra just eftersom man har kunskap om inte minst försvarsmaterielförsäljningar. Men det saknas finansiell kompetens, vilket vi moderater har påpekat. Ser inte Socialdemokraterna några problem med att denna typ av direktinvesteringar kan ske i form av ganska svåra ekonomiska affärer och, som jag nämnde i mitt anförande, att de använder sig av finansiella tentakler? Det borde innebära att man tillför finansiell kompetens.

Fru talman! Tack, Hans Wallmark, för dina reflektioner! Detta var anledningen till att jag i mitt anförande redogjorde för att regeringen redan i augusti 2019 tillsatte Sten Heckscher. Jag tror också att man måste ha respekt för frågans komplexitet och att vi behöver arbeta igenom detta på ett sätt som vi alla kan känna oss trygga med.

Nu får vi detta på plats den 1 november, något vi alla är överens om. Det finns en skyndsamhet i detta. Och, som sagt, inte minst statsrådet Mikael Damberg har vid flera tillfällen varit i utrikesutskottet. Det har funnits alla möjligheter att ställa frågorna till honom. Han har redogjort för processen. Min bild är att man i utskottet vid dessa tillfällen också har varit nöjd med den redogörelse som inrikesministern har lämnat.

När det gäller frågan om finansiell kompetens är det så här: Enligt regeringsformen är det regeringen eller de myndigheter som ligger under regeringen som beslutar om myndigheternas organisation och fördelning av resurser. Det är också så att det i budgetpropositionen för 2021 föreslås en ökning av ISP:s förvaltningsanslag med 4 miljoner kronor för uppdraget som kontaktpunkt. ISP får därigenom en möjlighet att, om man så behöver, förstärka sin organisation och kompetens för att klara sin nytillkomna uppgift.

Fru talman! Jag tror inte att man ska underskatta främmande makters förmåga att hitta på kluriga upplägg om de verkligen vill ägna sig åt fientliga övertaganden. 4 miljoner är vackert så, men jag är inte helt säker på att det täcker kompetens för att undvika den typen av tentakler.

Jag tror att man, precis som Annika Strandhäll framhåller, ska ha respekt för frågans komplexitet. Men, fru talman, man ska nog heller inte bortse från tidens utsträckning. Om utredningen tillsattes 2019 och beräknas leverera sitt utredningsresultat i november 2021 och lagstiftning kan börja arbetas fram i riksdagen efter hörandet av Lagrådet någon gång under 2022 måste man fundera på var balansen finns mellan tid och leverans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Sedan är det alldeles riktigt som Annika Strandhäll framhåller att Mikael Damberg har varit med på ett antal utskottsmöten, men jag noterar att han inte är i kammaren i dag för att försvara sin proposition.

Fru talman! Som statsråd har man naturligtvis ett löpande ansvar för att följa en fråga och har i den rollen möjlighet att ta initiativ om så krävs. Med den dignitet som denna fråga har ska den arbetas igenom väl, och jag är övertygad om att om regeringen behöver ta ett tidigare initiativ kommer man att göra det.

Fru talman! Detta är ett ärende om förordningen om utländska direktinvesteringar, som kommer från en EU-process. EU:s goda sida är synlig. EU startade processen tidigare än den 19 mars 2019, då beslutet togs. Sverige har alltså under en längre tid varit med i debatten, även om det har låtit i tidigare inlägg som att allt startade efter den 19 mars och att det var då många vaknade. Men låt oss alla ha lite ödmjukhet i denna debatt. Det är verkligen så att vi alla har haft tid att agera tidigare och se vad som var på väg att hända.

Förordningen trädde i kraft den 10 april 2019. Regeringen tillsatte som sagt utredningen med dess enmansutredare den 27 augusti 2019, men det är klart att man hade kunnat göra detta tidigare.

Vi är inte utan förebilder. Det som EU såg var att många länder redan hade denna typ av granskningsmekanism på plats: Australien, Kanada, USA, Indien, Japan och även Kina. Hälften av medlemsländerna hade granskningsmekanismer på plats när beslutet togs. Sverige tillhörde inte dessa länder, men däremot Danmark och Finland, för att nämna några av våra grannländer. Det fanns alltså exempel att titta på för att agera mer skyndsamt.

Vi har från många håll sett att vi framför allt står upp och försvarar vår öppenhet och vår frihandel och att vi vill säkra möjligheten till utländska investeringar i Sverige, för det är viktigt för oss. Så småningom har vi sett att det finns andra där ute som inte agerar enligt de regler som vi trodde att vi hade gemensamt. Vi har sett hur inte minst Kina har brutit mot regelverk och hur staten Kina agerar. Handeln blir en del av en politisk redskapsbod som man använder för att nå sina politiska resultat. Detta är något som jag tror många har fått upp ögonen för.

Ett öppet, frihandelsvänligt land ska vi vara även fortsättningsvis, men vi måste se vad som händer runt omkring. Om vi ska lyckas måste vi hävda granskning och kontroll så att vår frihet och öppenhet inte missbrukas av fientliga krafter.

Jag noterar att Säkerhetspolisen och flera andra myndigheter har varnat för att utländskt övertagande av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige kan skada svensk säkerhet. Varnat har man också gjort nu med ökad skärpa efter covid-19 och de effekter det har fått på den svenska ekonomin och svenska företag. Också EU-kommissionen har noterat den risk som uppkommer som en effekt av covid-19 och de försvagningar som vi har sett hos många företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Det finns alltså starka skäl att nu få på plats en granskningsmekanism också i Sverige och en skärpt ordning inom hela EU. Vi står bakom det förslag som ligger, att ISP ska ha den kontrollfunktion som vi förväntar oss ska kunna säkra granskning. Jag noterar att skälet till att just ISP har valts är att de är vana att arbeta med granskning av säkerhetskänsliga områden och att identifiera sådana men också - detta bör noteras - samverka med andra myndigheter och deras expertkompetens. Det är centralt att man klarar att göra detta.

Med budgeten för nästkommande år får vi en stärkt ekonomi. ISP får ökade resurser för att kunna skala upp sin kompetens på de områden där sådan saknas. Men självfallet måste man arbeta med andra myndigheter för att säkra kompetens, precis som ISP gör i dag när det gäller krigsmaterielexport. Sådan export har ISP att granska i dag, men nu även andra säkerhetskänsliga områden.

Vi ser att detta är början. Vi noterar den nya proposition som har kommit och som vi ska granska med stort intresse. Vi har från vår sida i debatten lyft fram att den markör när det gäller investeringseffekter som EU har pekat ut för att säkra säkerhet och allmän ordning innehåller fem olika områden.

Ett av de områden som vi har lyft fram är medierna och deras frihet och mångfald. Vi är glada för den markering som görs i betänkandet om just detta område. Många ser 5G, inte medier i första hand, som en tydlig säkerhetsrisk, men det pågår en fajt också om det fria ordet. Vi har sett till exempel hur kinesiska intressen gått in för att ta över och styra. Vi har sett det på den afrikanska kontinenten, och vi har sett hur man har köpt upp en populär radiostation i Prag.

Mediernas frihet och mångfald är viktiga att värna, inte för att stoppa möjligheten att sälja och köpa men för att kunna granska och ha en tröskelmekanism på plats för att inte göra det för enkelt för den som är ute i fientligt syfte när det gäller säkerhet och allmän ordning i Sverige.

Mot denna bakgrund kommer vi att granska den nya propositionen, och vi ser fram emot att få en tidigare leverans av utredaren. Vi hoppas och hade önskat att det inte skulle krävas till november 2021. Vi förväntar oss att man gör allt för att komma fram med ett slutbetänkande från utredaren tidigare än så för att vi ska kunna få på plats en lagstiftning som är bredare och mer effektiv än vad vi får nu när vi börjar lappa och laga.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Fram till 1992 fanns lagen om utländska förvärv av svenska företag. Den begränsade utländska aktörers möjligheter att förvärva aktier i svenska aktiebolag eller andelar i svenska handelsbolag eller andra rörelser som drevs i Sverige. Sedan lagen upphävdes år 1992 finns det i dag mycket begränsade möjligheter att påverka eller i förekommande fall förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden i Sverige.

Förutom att det kalla kriget var slut 1992 hade vi en moderatledd regering, och ett medlemskap i EU, eller EG som det hette på den tiden, låg runt hörnet. Till skillnad från många andra partier sveptes Vänsterpartiet inte med i den våg av lagförändringar som gjordes i den tidsandan före EU-medlemskapet och efter Sovjetunionens fall. Därför var Vänsterpartiet emot att man avskaffade dåvarande lagstiftning om utländska direktinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

I dag har vindarna vänt, och riksdagen tycker att det behövs lagstiftning kring utländska direktinvesteringar. Det är klokt. Men man kan undra över varför det är så bråttom från de borgerliga partierna. De skäller på regeringen hit och dit för att den inte är snabb nog när de själva 1992 var väldigt snabba med att avskaffa en lagstiftning som de i dag vill ha tillbaka.

Jag tror att allt lagstiftningsarbete behöver ske på en klok och god grund. Man behöver utreda och tänka till innan man sätter ned foten. Jag hoppas att det sker även denna gång. Vi ser nämligen att det finns stora skillnader mellan hur det är i dag och hur det var förr. Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle där information finns i datorer snarare än på papper och där offentligt ägande har trängts ut av privatiseringar och outsourcing. Det gör att det även i privata bolag finns för Sverige säkerhetskänslig kunskap som vi inte vill ska hamna i orätta händer.

Mycket av denna debatt handlar om att peka ut antagonister som Ryssland och Kina. Men jag tror att vi ska ha klart för oss att hotbilden är bredare än så. I en digitaliserad värld kan också icke-statliga aktörer och stater som saknar direkt geografisk koppling till Sverige ändå vara intresserade av att vara antagonister till oss. Det visar inte minst det omfattande flyktingspionage som vi har sett i vårt land, till exempel den körkortsapp på farsi som avslöjades i förra veckan och som samlar in information och spelar in samtal som användaren av appen gör. Vi vet inte vilka som ligger bakom, men man kan ha sina misstankar riktade mot till exempel Iran.

Även om ISP nu får en nyckelroll som kontaktpunkt, och säkerligen i framtiden kommer att ha ännu tydligare nyckelroller, är det viktigt att betona en stark myndighetssamverkan. Jag tror att det är genom kunskapsöverföring mellan myndigheter som vi får en bred säkerhetsbild klarare för oss. Jag tror till exempel att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kan ha en nyckelroll i kunskapen om hur vi förebygger civila kriser.

När den nuvarande säkerhetsskyddslagen togs fram för två år sedan hade it-skandalen på Transportstyrelsen briserat. Då var det uppenbart för var och en vad priset för outsourcing och privatiseringar kan bli, att känslig information om alla fordon i Sverige hamnar i händerna på personer som inte är säkerhetsklassade eller ens lyder under svenska regler.

Det offentliga hanterar dagligen mängder av information. Mycket av det som skapas och lagras är både viktigt och känsligt. Vissa uppgifter klassas som skyddsvärda, och en del rör till och med rikets säkerhet. Om information går förlorad, stjäls, manipuleras eller sprids till obehöriga kan det få allvarliga konsekvenser för oss. Både individer och samhällsstrukturen kräver stora mängder av information för att vardagen ska fungera.

När kortsiktig vinst blir drivkraften för att upprätthålla ett system sätts långsiktigheten på undantag, och helheten går förlorad. Det finns riskmoment i sig att outsourca uppgifter till privata aktörer som innebär hantering av säkerhetskänslig information.

Jag tror att vi var många som kollade på ett av de senaste avsnitten av Svenska nyheter som tog upp Rymdbolaget i Kiruna. Det var en mycket bra granskning av ett komikergäng. Man skrattade, men det var något som fastnade i halsen när man förstod allvaret i att vi inte ens vet hur länge som känslig information kommer att levereras från Kiruna direkt till Kinas militär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Ett annat ämne som jag kortfattat vill beröra i dag är ägandet av mark. Sverige som stat är ofta en stor markägare runt om i vårt land. Samtidigt finns det ofta en vilja att minska statens markinnehav. Det är därför viktigt att ta hänsyn till säkerhetsdimensionerna och att vårt statliga markägande i framtiden bör präglas av en större säkerhetsdimension än i dag. Det kommer att stärka totalförsvaret av Sverige.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i UU3.

När riksdagen nu ska fatta beslut om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar innebär det att en svensk lagstiftning som säkrar granskningen av sådana investeringar äntligen kommer på plats. Därför är det välkommet att den nya EU-förordningen börjar gälla redan från oktober månad.

Ett gemensamt och effektivt system för granskning av utländska direktinvesteringar är helt centralt, inte minst i tider av oro och allvarlig ekonomisk nedgång.

Verkligheten visar att det är på just detta sätt. I kölvattnet av finanskrisen 2008 såg vi hur omfattande utländska direktinvesteringar gjordes i undervärderade och därmed sårbara europeiska bolag, inte sällan med verksamhet inom strategiskt viktig infrastruktur som it, energiförsörjning och hamnar. Då handlade det i första hand om uppköp i de försvagade ekonomierna i södra Europa, även om en del andra EU-länder också såg samma företeelse.

Uppköpen var i dessa fall kopplade till Kina. I kommunistpartiets dokument Made in China 2025 finns strategin bakom detta formulerad, som bland annat gör klart att kinesiska bolag får tillgång till omfattande kapital genom statliga subventioner.

Fru talman! Att kinesiska uppköp i Sverige inte sker av en tillfällighet vidimeras i en kartläggning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, från december 2019. Kartläggningen visar att ett femtiotal svenska företag med sammanlagt hundratals dotterbolag har fått den kinesiska staten som huvudägare under 2000-talet.

Det är viktigt att framhålla att utländska investeringar i grunden är välkomna och har stor betydelse både för företag och för samhällets utveckling och sysselsättning. Det är också viktigt att framhålla att den lagstiftning som vi beslutar om i dag inte är riktad mot något enskilt land. Den är generell till sin karaktär. Men det går inte att komma runt verkligheten. Sverige har alltför länge varit utan ett effektivt system för att granska investeringar och uppköp utifrån viktiga strategiska effekter för samhället och också utifrån effekter för rikets säkerhet.

Fru talman! Med den nya lagstiftningen får Inspektionen för strategiska produkter, ISP, uppdraget och resurserna att vara myndighet och nationell kontaktpunkt gentemot EU och det gemensamma regelverket för hur medlemsländerna kan granska och vid behov hindra utländska investeringar. Utöver denna roll som internationell samordnare får ISP även befogenhet att bygga upp en fungerande nationell granskningsfunktion, så som har sagts tidigare här i debatten. Det innebär bland annat att uppgifter från berörda företag kan inhämtas inför en investering om risker föreligger för att agerandet kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Det finns all anledning att stödja detta upplägg, och vi i Kristdemokraterna förutsätter - utan att reservera oss - att myndigheten faktiskt tilldelas de resurser, den kompetens och det kunnande som krävs för att klara detta för vårt land så viktiga arbete. Om så inte sker undergrävs själva syftet med hela lagstiftningen, vill jag säga.

Fru talman! En av utmaningarna framöver blir att hitta en balans mellan att skydda svenska intressen och samtidigt visa att Sverige är en attraktiv nation att investera i. Hans Wallmark var inne på detta i sitt anförande. Detta är en inte helt enkel men oerhört viktig avvägning - lika viktig som att i pandemins och de stängda gränsernas tid slå vakt om frihandel och nya internationella handelsavtal. Kristdemokraterna är och kommer alltid att vara varma frihandelsvänner, utan att för den skull passivt se på om vårt lands säkerhet hotas genom uppköp och investeringar i strategiskt viktiga samhällssektorer.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det är verkligen så att Sverige är en del av världen - och måste så vara. Det är avgörande, fru talman, att företag och investerare runt om i hela världen ser Sverige som ett attraktivt ställe att placera sina pengar på och ett attraktivt land att investera i. Det är faktiskt så att det är just vår fria ekonomi som har gett oss de ekonomiska och tekniska muskler vi behöver för att också kunna skydda oss mot kvalificerade hot från andra länder.

Fru talman! Det är glädjande för en person som jag - en liberal och någon som vill se sig själv som en del av världen - att vi kan göra detta tillsammans i EU. I Europeiska unionen tar vi, i och med detta och liknande beslut runt om i unionen, tillsammans upp striden mot de länder som vill använda vår fria ekonomi för otillåten vinning. Det handlar om dem som utgör ett säkerhetshot och vill investera i känslig infrastruktur. Det handlar om dem som kanske vill komma åt att köpa upp känslig teknologi och om dem som vill äga infrastruktur på för oss säkerhetspolitiskt känsliga platser.

Det är helt nödvändigt att få kontaktpunkten för detta gemensamma europeiska arbete på plats, fru talman. Det är också helt nödvändigt att se till att ISP får ordentliga muskler för att utföra granskningarna på plats. Om vi ska kunna upprätthålla vår säkerhet och kontrollen över vår känsliga infrastruktur i det här landet, fru talman, är det helt avgörande att vi gör det tillsammans. Vi behöver göra det tillsammans i EU, med öppenhet och samtidigt som vi värnar den fria, globala, öppna ekonomin.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Fru talman! Man får dock inte vara naiv. Av det skälet är jag och Liberalerna - som driver på för den här typen av åtgärder sedan tidigare - väldigt glada att det finns pengar i budgeten till ISP, den myndighet som får just det här ansvaret. Det gör att de kan se till att få rätt kompetens på plats. Det framkommer tydligt att de har ett ansvar att samarbeta med andra myndigheter, och det framkommer tydligt att detta är ett arbete som vi behöver göra tillsammans med andra europeiska länder.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar

Även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är vi i Sverige nämligen sällan ensamma. Vi är hotade inte för att vi är Sverige utan för att vi ingår i den delen av världen där vi har fri- och rättigheter och tror på demokrati, yttrandefrihet och en fri ekonomi - alla de saker som länder som till exempel Kina, som har nämnts tidigare, avskyr. De ser alla dessa saker som hot. Det är därför vi i Sverige, som en del av den liberala världen, är hotade. Av det skälet är det avgörande att vi gör detta tillsammans, både för att Sverige fortsatt ska vara attraktivt att investera i och för att vi ordentligt ska kunna granska de investeringar som riskerar att vara farliga för vår säkerhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn