Kemikaliepolitik

Fru talman! I vår vardag omges vi av tusentals kemikalier, där många är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga upp det samhälle vi har. De har bland annat möjliggjort både längre hållbarhet för mat, effektivare mediciner och minskad risk för brand. På så sätt har de bidragit till både ekonomisk och social välfärd liksom till handel och sysselsättning. Men med en allt större kemikalieanvändning tillkommer också ett större ansvar för de kemikalier vi sprider och hur dessa långsiktigt påverkar miljön och oss människor.

Detta är inledningen på Moderaternas kommittémotion om kemikalier. Men det är också huvudbudskapet i den kemikaliestrategi som EU fastställde så sent som för någon månad sedan. Med tanke på att kemikalier sprids över nationsgränser via handel, vind och vatten är Moderaterna övertygade om att detta är frågor som ska drivas internationellt.

Vi välkomnar därför EU-strategins syfte att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier men också att stärka industrins konkurrenskraft. Moderaterna gläds också åt den stora samsyn som finns här bland svenska partier i riksdagen när vi diskuterar och behandlar kemikaliefrågor. Men i det kommande vill jag ändå lyfta fram några frågeställningar där vi tycker att regeringen borde agera snabbare och kanske lite mer.

Fru talman! Kemikaliers koppling till vatten är ett brett men också livsavgörande område. Så här i coronatider har beredskapsfrågor lyfts lite på dagordningen. En viktig beredskapsfråga handlar om att säkerställa att det finns kemikalier som gör att vi kan klara av vattenreningen.

Det är en fråga som vi har lyft fram. Men också Försvarsberedningen tog upp det redan i en rapport 2017. I den poängterar man att det bygger på att vi nu har en ansvarsprincip. Det innebär att det är kommunerna som är de som egentligen har ansvar för att se till att det fungerar.

Det är precis på samma sätt som att regionerna har ansvar för hälso och sjukvård. Men vi vet alla hur det gick med det. Därför tycker vi att det är förvånande att regeringen i dag, ett år efter pandemins utbrott, inte kan ange hur det kommunala vattenansvaret säkerställs och följs upp.

En annan fråga jag vill lyfta upp rör globalt ansvar då det gäller framställningen av kopior på läkemedel. Det är det som kallas generika. Det visar sig nämligen att miljöhänsynen är sämre i de fabriker som tillverkar just kopiorna än i de fabriker som tillverkar originalmedicin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

För några år sedan fick forskare från Göteborgs universitet tillåtelse att följa hela processen från det att aktiva substanser byggdes upp till dess att läkemedlet var klart. Det visade sig att 75 procent av originalläkemedlen framställdes i länder där man hade ett helt adekvat och gott miljöarbete. Men tittade man på kopiorna av läkemedlen, generikan, var det bara 30 procent av länderna som levde upp till den nivån som gällde för framställning av originalmedicinerna. Det är oroväckande resultat.

Det innebär, vilket vi också har sett, att i de länder där man använder och framställer antibiotikagenerika har man funnit att de har släppts rätt ut i naturen. På så sätt bidrar de också till en resistensutveckling för de antibiotika vi så väl behöver.

Med tanke på att tillverkningsprocessen kan ha så stor betydelse för spridningen av de substanserna till miljön anser Moderaterna att miljökrav bör föras in i EU:s regelverk om det som kallas god tillverkningssed.

Till sist jag också uppmärksamma problemen med de perfluorerade kolvätet PFAS. Det handlar egentligen om 3 000-4 000 ämnen. I går avslutades en rättsprocess i Blekinge tingsrätt. Det gällde Kallingebor som under lång tid har utsatts för dricksvatten som har varit förorenat med PFAS. Där konstaterade man att det finns ett samband mellan den ohälsa som dessa individer upplever och den förorening i vattnet som föreligger.

Nu finns det inte några egentliga fastställda normer för hur mycket PFAS som kan finnas i dricksvatten. Det finns bara för några enstaka PFAS-ämnen. Därför står vår förhoppning till att EU:s dricksvattendirektiv kommer att skärpa villkoren och skärpa reglerna för nivåerna på detta.

Jag ska säga ytterligare en sak om PFAS. Det handlar om de stora kända hälsoproblem som vi vet finns med dessa ämnen. Danmark var tidigt ute. För ett år sedan införde de ett förbud mot PFAS-föroreningar i exempelvis pizzakartonger och muffinsformar. Det var just för att man inte skulle kunna få substanser som går in i maten. Vi tycker att det är förvånansvärt att regeringen inte följde Danmarks exempel. Det hade vi nämligen möjlighet att göra, men regeringen valde att tiga still.

Fru talman! En annan punkt jag vill ta upp när det gäller kemikalier är hur viktigt det är att vi har en helhetssyn i fråga om användande av växtskyddsmedel. I Sverige har vi, trots våra nordliga breddgrader, goda förutsättningar för växtodling, detta trots att vi också har en låg användning av växtskyddsmedel och handelsgödsel.

Nu finns det dock ett EU-utspel som heter Från jord till bord, där man samtidigt vill pressa tillbaka användningen av bland annat växtskyddsmedel i hög grad och kraftigt minska användningen av insatsvaror i jordbruket. Där har vi moderater fört fram och poängterat att man måste ta hänsyn till hur det ser ut i olika länder - det ser ju olika ut om vi är i södra Europa eller om vi är här uppe i höga nord - men också att det vi framför allt ska minska är överanvändningen av produkterna.

Samtidigt noterar vi med glädje en utvärdering som kommissionen har gjort och som belyser en fråga som vi tidigare har drivit. Det handlar om ömsesidigt erkännande. Kommissionen erkänner nu att detta försvårar och försenar marknadstillträde för nya växtskyddsmedel. Detta är som sagt en fråga som vi har drivit länge.

Ett mycket använt växtskyddsmedel vars godkännande går ut nästa år är glyfosat. Detta är ingen partsinlaga, men vi anser att det är viktigt att den nya utvärderings- och godkännandeprocess som ska till är faktabaserad och bygger på vetenskapliga kriterier men också på samhällsekonomiska analyser. Ett eventuellt förbud mot användning av glyfosat i dag skulle nämligen få långtgående konsekvenser för det svenska jordbruket och faktiskt även bidra till både ökade klimatutsläpp och miljörisker. Detta är inget som jag hittar på, utan det har Jordbruksverket konstaterat i en rapport. De tar som exempel att direktsådd inte blir möjlig, att ogräsbekämpningen blir sämre och att användningen av växtskyddsmedel som har sämre miljöprofil kommer att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Så än en gång: Helhetssyn är viktigt. Inte minst därför tycker vi att det är viktigt att det blir Jordbruksverket som får ta över godkännandeprocesser när det gäller växtskyddsmedel, eftersom det är de som kan jobba vidare med en helhetssyn.

Fru talman! Jag ser att talartiden springer ifrån mig. Jag hoppar snabbt till avslutningen och vill då säga att jag yrkar bifall till reservation 12.

Sedan vill jag ändå ge ett tänkvärt ord på vägen. Pseudonymen Falstaff, fakir myntade uttrycket: "Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift." Begreppet "giftfritt" är ju någonting som vi ofta svänger oss med, men det är också någonting som kan lura oss - dels därför att gifter inte måste vara syntetiskt framställda, dels därför att det handlar om dos.

Fru talman! I dag debatterar vi kemikaliepolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 10, så har jag det gjort.

Vare sig vi tänker på det eller inte utsätts vi dagligen för kemikalier, både naturligt förekommande och industriellt framställda sådana. I många fall är inte de kemikalier vi utsätts för farliga, men det kan också variera och de kan bli giftiga för människa och natur beroende på användningssätt och koncentration.

Kemikalier och deras användning är ett komplext område. Även om enskilda kemikalier kan vara ofarliga kan de i kombination med varandra bli direkt ohälsosamma. Därför måste vägen framåt för användningen av gynnsamma kemikalier vägledas av försiktighet men också av folkbildning, vetenskap, innovationer och ständigt förbättrade kunskaper om kemikaliers effekter på levande organismer.

Nya smarta kemikalier och användningssätt har potential att minska människans negativa påverkan på miljön, samtidigt som moderna och funktionella produkter kan lanseras på marknaden. Arbetet med att reglera kemikaliers användning måste präglas av evidensbaserad forskning och rimliga överväganden mellan för- och nackdelar och ha stora säkerhetsmarginaler när det kommer till människors hälsa.

Detta gäller framför allt när det kommer till barn, som av olika skäl kan vara extra känsliga. Därför behöver produkter riktade till barn bedömas med största noggrannhet. Det får inte uppstå situationer där barns leksaker, lekplatser, kläder, nappar eller liknande utgör en risk där barn utsätts för ämnen som även om de inte syns med blotta ögat kan vara en hälsorisk som kan påverka dem om inte direkt så senare i livet.

Jag tror att alla föräldrar vill göra det som är bäst för deras barn, men marknaden består av en djungel av produkter som riktar sig till barn, inte minst på internet. Man kan ofta lockas av billiga priser från webbsidor och appar från tredjeland, det vill säga från länder utanför EU, där man själv kan köpa produkterna som man då direktimporterar till Sverige. Varor som säljs i Sverige och inom EU ska vara säkra att använda och måste följa EU:s kemikalielagstiftning. Men leverantörer utanför EU omfattas inte av dessa lagkrav och kan därmed sälja produkter som är direkt farliga till svenska konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

I ett nordiskt tillsynsprojekt lett av Kemikalieinspektionen som presenterades under förra våren kunde det konstateras att nästan 80 procent av de produkter som testades och som var köpta från företag utanför EU innehöll förbjudna ämnen som kan vara skadliga - 80 procent! Därför är det viktigt att våra myndigheter arbetar proaktivt för att öka medvetenheten och ge det kunskapslyft som behövs för att skydda våra svenska konsumenter från att utsätta sig själva eller sina kära för onödiga hälsorisker som kan uppstå till följd av köp av varor som inte genomgått EU:s kontroll och blivit CE-märkta.

Fru talman! Jag vill belysa ytterligare ett område kopplat till handel med utlandet. Det handlar om elektronikprodukter.

Under 2017 infördes en särskild punktskatt på hemelektronik som kallas för kemikalieskatten. Denna skatt är inget annat en straffskatt inlindad i miljöns fina omslag. De varor som omfattas av skatten är varor som anses självklara eller rent av nödvändiga i varje människas hushåll i Sverige. Det handlar om allt från kylskåp och dammsugare till datorer, surfplattor med mera.

Sverigedemokraterna var ensamma emot denna straffskatt från start, då vi kunde se att kemikalieskatten inte skulle vara lösningen på de hälso och miljöproblem som man ville komma undan med hjälp av skatten. Att straffbeskatta en bransch som möjliggör det moderna leverne som vi har i dag, där vi i hög grad använder elektroniska enheter till det mesta, är direkt bakåtsträvande.

Redan tidigt kunde man förutspå att detta skulle innebära en ökad kostnad för våra företagare, inte bara från skatten i sig utan även i och med den ökade administrativa bördan för dem och förluster på intäktssidan när konsumenterna i stället kanske går till utländska aktörer som inte har förhöjda priser.

Men bidrar då denna skatt till miljönytta, eller är det bara en i raden av kassakor som regeringen använder sig av för att försöka täcka upp för andra misslyckanden och budgethål? Jag menar att kemikalieskatten som är baserad på vikt och tas ut oavsett varans värde inte är till någon särskild miljönytta när de farliga kemikalierna fortfarande finns kvar i produkterna. Om man verkligen vill arbeta för bättre miljö och hälsa bör man i stället se över annan reglering av de ämnen man vill skydda sig mot och satsa på teknisk utveckling för att hitta bättre alternativ.

Fru talman! Nu är det på gång igen. Den här gången handlar det om en kemikalieskatt på kläder och skor. Innehåller en produkt så höga halter av skadliga ämnen att den blir farlig ska den regleras eller eventuellt till och med plockas bort från marknaden. Man löser inte problemet med hormonstörande eller cancerframkallande ämnen genom att ha kvar varan och dessutom räkna med att driva in miljarder till statskassan. Räknar man med att det kommer att komma in pengar till statskassan till följd av en så kallad miljöskatt känns motiven inte särskilt uppriktiga.

Återigen: Ska vi få bort farliga ämnen i de halter där de är skadliga för oss behöver vi reglera dem, hitta nya och bättre alternativ och inte se dem som en kassako.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Jag vill redan inledningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 22 under punkt 12.

Fru talman! Centerpartiet har en vision om en giftfri vardag. Den visionen innebär att vi inte ska behöva oroa oss över att utsättas för skadliga ämnen, giftiga tungmetaller eller hormonstörande ämnen vare sig i kläderna vi tar på oss, i gardiner och möbler på arbetsplatsen eller i leksakerna vi ger till våra barn. Vi vet vilken miljöpåverkan vi har från historiska synder när kemikaliepolitiken har missat målet eller inte tillräckligt försökt säkra att ämnen vi använder som bekämpningsmedel i brandskum eller andra avgörande produkter också har varit säkra för människa och miljö.

Vi har nog fortfarande svårt att ta till oss vilken påverkan vi ser också på människor från hormonstörande ämnen, tungmetaller och skadliga kemikalier. En av de saker som skrämmer mig mest är påverkan på manlig fertilitet de senaste tre generationerna. Jag ska erkänna att det är för att jag är part i målet. Även när de skadliga effekterna för människor är kända blir det här nästan lite för nära det egna skinnet - det kryper in under huden.

Är det någonting vi som folkvalda politiker inte får göra är det att blunda för de miljöproblem vi har i arbetet för ett säkrare och bättre samhälle och en giftfri vardag.

Kemikaliepolitiken är verktyget vi tar till inte bara för att nå våra miljömål utan också för att bygga ett säkrare samhälle för människan. Det här är ett arbete som inte bara bedrivs här i riksdagens kammare. Varor tillverkas och transporteras över hela världen i en alltmer globaliserad ekonomi. Hanteringen av kemikalier i varor och produkter är en global angelägenhet som vi måste lösa i samarbete även utanför Sveriges gränser.

Ett av våra viktigaste verktyg är EU:s kemikalielagstiftning Reach. Här har Sverige ofta haft en progressiv roll när det gäller att tidigt peka ut vilka ämnen som vi ser kan komma att behöva regleras hårdare eller förbjudas. Vi har försökt peka ut en linje där vi ambitiöst fasar ut skadliga ämnen och samtidigt ger en stark signal till marknaden om att vi behöver mer hållbara och säkra alternativ.

Fru talman! Det här är ett arbete som på intet vis får avstanna för att vi har uppnått historiska segrar. Det är precis lika viktigt i dag, 2021, att vi ambitiöst ser över kandidatlistan till Reach och funderar på vilka ämnen vi behöver arbeta för att få upp där så att de kan regleras hårdare.

Om de här varorna importeras till Sverige från länder utanför EU är det inte alltid lätt att få EU:s kemikalielagstiftning att gälla. Här har vi ett av de stora problemen i en globaliserad ekonomi: att få miljö- och säkerhetslagstiftning att faktiskt gälla alla de varor som säljs på marknaden i Sverige. Jag har ofta slitit mitt hår över hur vi gör med importerade produkter. Men det hjälper inte att jag sliter mitt hår, utan här måste vi försöka komma åt detta på ett bättre sätt.

För att höja medvetenheten men också försöka öka möjligheterna till samarbete vill vi från Centerpartiet se en särskild satsning på det internationella kemikaliearbetet, dels i Reach, dels utanför EU. I synnerhet gäller det arbetet med ökad information om farliga ämnen i leverantörskedjor samt bilateralt samarbete med strategiska länder som Sverige har en stor varuimport från, i syfte att minska förekomsten av farliga ämnen i importerade varor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Allting kan vi inte fånga upp. Det allra bästa är om vi från svensk sida och från europeisk sida gemensamt kan sätta press på tillverkare att anpassa sin tillverkning och se till att vi har giftfria leverantörskedjor.

Fru talman! Dagens snabba teknikutveckling, inte minst inom digitalisering och applikationer av artificiell intelligens, skapar helt nya möjligheter att underlätta en mer cirkulär ekonomi där kunskapen och medvetenheten hos konsumenter om produkters miljöpåverkan och deras innehåll av farliga ämnen ökar.

I dagsläget försvåras det här, till exempel på textilområdet, av att man inte får sätta digitala informationsbärare på produkter. Vi vill därför att regeringen verkar för att revidera det så kallade ROHS-direktivet så att digitala informationsbärare på alla sorters produkter, inklusive textilier, möjliggörs.

Ett ytterligare område där det krävs utökade åtgärder är kemikalieanvändningen i byggmaterial och byggvaror. Precis som jag var inne på i inledningen är det här ett typexempel på material som vi är i konstant kontakt med i våra hem, på arbetsplatsen och här där jag står och lutar mig mot talarstolen.

Det här är områden där man som enskild har små möjligheter att välja vad man omger sig med. Jag kan styra vad jag inreder mitt eget hem med, men så fort jag går till arbetsplatsen eller så fort jag plockar upp min systers barn på förskolan kommer jag i kontakt med byggmaterial som jag har haft ytterst liten möjlighet att påverka.

Erfarenheter från tidigare generationers misstag och okunskap, till exempel i fråga om radon, visar vilka långsiktiga konsekvenser materialvalen kan få. Vi från Centerpartiet vill därför att det införs ett europeiskt regelverk med krav på redovisning av kemikalieinnehåll i byggmaterial och att detta framgår av innehållsdeklarationen för materialen. Vi vill också att regeringen påskyndar arbetet med att trygga konsumenter från skadliga ämnen i byggprodukter.

Fru talman! En av de svåraste avvägningarna vi möter i omställningen till en cirkulär ekonomi är balansen mellan å ena sidan giftfrihet och största möjliga minskning av risken att utsätta människor och natur för kontakt med skadliga kemikalier och å andra sidan återbruk.

De flöden som vi vill göra cirkulära är inte alltid fria från skadliga ämnen. I vissa fall vet vi också att det kommer att vara väldigt svårt, åtminstone under den närmast överskådliga tiden, att se till att de är helt fria från skadliga ämnen.

Vi har alltså en osäkerhet kring när vi ska försöka avgifta flöden, när vi kan acceptera vissa skadliga ämnen för att de förekommer i så liten grad att det inte blir en reell risk och när vi har de riktigt stora problemen. Den här osäkerheten är ett av de stora hindren i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det här möter mig varenda gång jag är ute och pratar med företag som arbetar med återbruk och återvinning men också med producenter. Jämte osäkerheten om vad material innehåller är det här en av de höga trösklarna i omställningen till cirkulär ekonomi.

Även om jag är väldigt stolt över den strategi för cirkulär ekonomi, den första i Sveriges historia, som förra året antogs som en följd av januariavtalet är inte heller den en tydlig vägledning för hur vi ska hantera avvägningen. Därför vill vi se ett utredningsuppdrag till Kemikalieinspektionen med syftet att undersöka hur man kan uppdatera lagstiftningen för att väga mål om cirkulära resursflöden och giftfri miljö mot varandra. Det skulle vara gynnsamt för inte bara miljön utan också de aktörer som verkar inom återbruket och återvinningsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Avslutningsvis: Arbetet för en giftfri vardag spänner som synes över många områden, såväl den europeiska som den nationella och den ytterst lokala politiken. Det är ofta tungrott och komplext. Men vi vet vilka långsiktiga negativa effekter bristande kemikaliepolitik kan få. Om vi ska ta fasta på det som är kärnan i de svenska miljömålen och det svenska miljöarbetet, att inte lämna över problemen till kommande generationer, är det här ett avgörande område för oss folkvalda att fortsätta utveckla.

Fru talman! Jag vill, liksom kollegan Betty Malmberg, börja med att tala om ett dagsaktuellt ämne. I går fick PFAS mycket tid i nyhetssändningarna på grund av den dom som kom gällande PFAS-föroreningar i Blekinge. Ett ständigt återkommande inslag är på vilket sätt dricksvattentäkter i Sverige är förorenade med långlivade och giftiga per- och polyfluorerade kemikalier, som går under samlingsnamnet PFAS. Dricksvattentäkter för så många som 3 ½ miljoner invånare i vårt land kan vara förorenade av PFAS.

Olika PFAS-föreningar förekommer i ett antal tillämpningar, däribland brandsläckningsskum samt inom industriella processer. Det är angeläget att ta ett helhetsgrepp om denna kemikaliegrupp. Kristdemokraterna föreslår därför ett förbud mot alla PFAS-ämnen, förutom de ämnen där det kan visas att ämnets miljö- och hälsoegenskaper är acceptabla. Vi är på väg dit, men vi är inte där än.

Bisfenol A är ett ämne med omfattande användning i samhället. Det har flera hälso- och miljöfarliga egenskaper och misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Studier har visat att bisfenol A är hormonstörande även vid låga doser. Sedan tidigare råder inom EU förbud mot ämnet i till exempel nappflaskor och barnmatsförpackningar. Även andra typer av bisfenoler är skadliga.

Sedan december 2015 har EU-kommissionen, med stöd av EU:s leksaksdirektiv, infört haltgränser för bisfenol A i leksaker för barn under tre år och leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Det är ett steg i rätt riktning, men det är dags att gå vidare och förbjuda alla former av bisfenol.

För att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för våra livsmedelsproducenter bör regeringen verka för att myndigheterna i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel. Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel, för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar för det svenska jordbruket. Med anledning av detta vill jag yrka bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 18, fru talman.

Det finns många användningsområden för nanopartiklar, men vi vet fortfarande inte mycket om hur människa och miljö utsätts för nanomaterial, vars risk, spridning och exponering inte är tillräckligt kända.

Den lagstiftning som finns är undermålig. I Reachlagstiftningen finns en gräns som säger att all import eller tillverkning av kemiska ämnen över 1 ton per år och tillverkare måste registreras. Men eftersom nanomaterial ofta används eller importeras i mycket små mängder riskerar de att hamna under strecket för detta krav. Det innebär att den nuvarande lagstiftningen inte helt kan generera den information som behövs för att bedöma risker och vid behov vidta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

EU-kommissionen anser att Reach är rätt forum för att hantera risker med nano och att det räcker att ändra i bilagor och vägledningsdokument för att Reach ska bli tillämplig på nanomaterial fullt ut. Kristdemokraterna anser att kommissionen även ska utreda andra sätt att garantera säker hantering av nanomaterial, exempelvis kompletterande lagstiftning. Det bör regeringen verka för inom EU.

Nanomaterial används inte bara i konsumentprodukter utan även i samband med nya och innovativa medicinska behandlingar. Forskning har visat att nanopartiklar kan användas för att skada eller till och med förstöra cancerceller inifrån. En annan användning av nanoteknik i kampen mot cancer syftar till att lokalisera tumören på ett tidigare stadium än annars skulle ha varit möjligt. Nanopartiklar som utformats för att fästa sig på cancercellerna gör tumörer synliga i skanningar tidigare under sjukdomsutvecklingen. Eftersom tidig diagnos är avgörande för att bota cancer är detta ett viktigt steg i kampen mot sjukdomen.

Nanomaterial är alltså viktigt. Men vi måste lära oss mer om användandet av det.

Fru talman! Slutligen: Mikroplaster är plastpartiklar i det breda storleksspannet 0,001-5 millimeter. De flesta är inte synliga för blotta ögat. Östersjön tillförs mikroplast genom exempelvis båtfärger, tvätt av syntetiska kläder samt hygienprodukter som tandkräm och smink. Enbart från hygienprodukter spolas det varje år ut runt 40 ton mikroplaster i Östersjön. På vissa ställen i Östersjön finns fler än 100 000 partiklar per kubikmeter vatten.

Vi vet att plast bryts ned väldigt långsamt i naturen. Därför ökar halterna successivt i både sjöar och hav. Mikroplaster kan vara ett dödligt hot mot fiskar som får i sig partiklarna även i små mängder. Eftersom de inte bryts ned i djuren ansamlas mikroplasterna allt högre upp i näringskedjan. En konsekvens är att de slutligen hamnar i våra kroppar.

Sedan den 1 juli 2018 är mikroplaster förbjudna i vissa produkter i Sverige. Det gäller mikroplast med rengörande, skrubbande eller polerande funktion i produkter som sköljs av eller spottas ut. De återfinns i bland annat tandkräm, schampo, balsam och skrubbar. I Sverige finns redan i dag ett nationellt förbud mot mikroplast i vissa kosmetiska produkter.

EU:s kemikaliemyndighet Echa har föreslagit ett förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter. Detta förbud skulle omfatta bland annat kosmetiska produkter, tvätt- och rengöringsmedel, färg och lack, medicinsktekniska produkter samt jordbruks- och trädgårdsprodukter. Kristdemokraterna ställer sig bakom det förbud mot avsiktligt tillsatta mikroplaster som Echa har föreslagit och anser att Sverige bör driva på för ett sådant förbud.

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall endast till Liberalernas reservation nummer 17, om växtskyddsmedel. Men självfallet står vi bakom alla våra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Vi har redan hört mycket om vad kemikalier innebär för vår livsmiljö. De är viktiga om vi ska ha möjlighet att återbruka och återvinna och är en stor del av den cirkulära ekonomin. Kemikalier finns överallt. Vissa är nödvändiga; andra skapar bara stora bekymmer inför framtiden.

EU:s jord till bord-strategi ska leda till att unionen ställer om till ett mer hälsosamt och hållbart livsmedelssystem. Kommissionen har som en del av detta föreslagit en halvering av användningen av kemiska bekämpningsmedel till 2030. Bekämpningsmedel och växtskyddsmedel påverkar miljön.

Miljö- och jordbruksutskottet kunde förra veckan ta del av vattenfrågor och exempelvis rening av vatten från pesticider. I en jämförande studie kunde konstateras att Sverige inte var bäst i klassen. Det är ganska enkelt, om man tänker efter. Det som sprutas på grödor och mark kan sippra ned och hamna i vattenmiljöer. Det som sprutas på våra grödor kan också hamna på vårt matbord.

Att sträva efter en så låg användning som möjligt borde vara viktigt, men det finns starka intressen för att möjliggöra ökad användning av olika typer av växtskyddsmedel och bekämpningsmedel. Argumenten brukar handla om konkurrensskäl. Så länge andra inte gör tillräckligt ska vi av konkurrensskäl heller inte åläggas ytterligare restriktioner. Det tycker vi i Liberalerna är beklagligt. Sverige måste kunna gå före och driva på en utveckling där mängden bekämpningsmedel minskar i miljön.

Forskningen har visat att artrikedomen av främst fåglar, insekter och växter är 30 procent högre i ekologiskt brukade jordbruksfält än konventionellt brukade fält där kemiska växtskyddsmedel används. Konsekvenserna för biologisk mångfald av konventionell odling kontra ekologisk odling behöver fortsätta att studeras. Målet bör vara att hitta metoder att bruka jorden som skonar den biologiska mångfalden utan att minska effektiviteten i jordbruket.

Växtskyddsmedlens påverkan på biologisk mångfald bör ingå på nationell nivå men också i det fortsatta arbetet med jord till bord-strategin inom EU. I många länder inom EU ser användningen av växtskyddsmedel helt annorlunda ut än i Sverige. Det finns starka miljöskäl för att begränsa användningen även inom EU. Den gemensamma ambitionen inom EU bör vara att användningen av växtskyddsmedel begränsas där det är möjligt.

Vi kan samtidigt konstatera att i och med väntande klimatförändringar kan även Sveriges jordbruk komma att påverkas. Detta måste vi vara observanta på. Sverige bör vara pådrivande så att strategin omfattar ambitiösa mål för att begränsa användningen av växtskyddsmedel där det är möjligt, inte minst för att värna biologisk mångfald och de pollinerande insekterna som är så viktiga för vår livsmedelsproduktion.

Fru talman! Vi människor har många olika kemikalier i våra kroppar. PCB, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen och andra kemiska ämnen har uppmätts i både blod och urin hos människor. Några av de ämnen som vi får i oss är hormonstörande och misstänks kunna bidra till uppkomsten av sjukdomar. Barn är särskilt känsliga för påverkan eftersom deras kroppar utvecklas. Ett Sverige fritt från gifter är därför en viktig del i den liberala miljöpolitiken.

Det finns flera exempel på att det är möjligt att minska halterna av farliga ämnen i miljön. Välkända miljögifter har minskat med hjälp av lagstiftning och andra åtgärder. Kemikalielagstiftningen ska i detta avseende utgå från försiktighetsprincipen och särskilt ta hänsyn till barns och ungas känslighet. Vad är det för leksaker barnen leker med? Vad är det för produkter som riktas till barn och ungdomar? Det här är viktigt. Farliga ämnen i konsumentprodukter, såsom leksaker och kläder, behöver komma bort från marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

För att detta ska bli möjligt måste resurspolitiken förhindra att tungmetaller, läkemedelsrester och andra farliga ämnen sprids i naturen. Det krävs en bred grundläggande kunskap och tydlig information om kemikalieinnehållet i varor och produkter både i butiker och vid återvinningsanläggningar.

Det januariavtal som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna påvisar hur viktigt det är med en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Den ska stärkas, och det ska bland annat göras en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Om vi ska kunna låta produkter cirkulera måste vi ju också veta vad de innehåller, allt i syfte att se till att konsumenterna vet vad de konsumerar.

Fru talman! Vi i miljö- och jordbruksutskottet jobbar med många frågor. Det är ibland lätt att tappa helikopterperspektivet om hur allt hänger ihop i vår miljö. Vissa kemikalier behövs, medan andra behöver fasas ut. Kemikalier hamnar i marken och i våra vattenmiljöer. Reningsverken ska ta hand om det som hamnar där. Annat hamnar i fisken, köttet och grönsakerna eller i godiset och kryddorna. Åter annat hamnar i kläderna och andra konsumentprodukter. Det vi människor sprider i vår miljö och natur riskerar att bli en bumerang. Vi får tillbaka det till oss om och om igen.

Därför måste användningen av kemikalier vara grundad på riskanalyser och kunskap. Onödig användning måste minska. Farliga kemikalier måste fasas ut. Vissa produkter måste bort från marknaden.

Fru talman! Jag vill avsluta med att fästa uppmärksamheten på att det inte bara är människor som påverkas av kemikalier. Det gör som sagt också många andra. För att blomma och ge frukt är våra grödor beroende av pollinerande insekter. Vi måste vara rädda om dem. Låt oss därför också värna våra pollinerare. De skapar och bidrar till biologisk mångfald, och de ger oss mat på vår tallrik. Vi behöver också värna miljön och den biologiska mångfalden för kommande generationer. Här tänker jag speciellt på de nya generationerna barn och barnbarn.

Fru talman! Tack, Nina Lundström, för anförandet! Jag tror egentligen att vi är överens om det mesta, men jag skulle vilja få några klargöranden och också få förklara sådant som jag själv sa i mitt anförande.

Jag vill börja med det här att vi kraftfullt ska trycka tillbaka användningen av olika insatsmedel, bland annat växtskyddsmedel. Det exempel jag vill ta upp gäller den svenska lökodlingen. Den finns framför allt på Öland och i Kalmartrakten. För ett antal år sedan ville Kemikalieinspektionen förbjuda vissa bekämpningsmedel här i Sverige. Man fick be om dispens för att eventuellt få odla med detta medel den kommande säsongen. Följden av detta hade blivit att lökodlingen i Sverige hade totalt utraderats, fru talman. I stället hade vi blivit tvungna att importera lök från Holland som hade odlats med samma bekämpningsmedel som vi själva hade förbjudit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Det är någonstans här som vi måste försöka behålla det sunda förnuftet. Vi kan inte helt slå undan benen på våra egna verksamheter och lantbruksföretagare, utan vi måste ha en helhetssyn och se vad som kan gynna det svenska lantbruket så att det inte försvinner.

Jag vill höra Nina Lundströms syn på det här tänket. Har Liberalerna med detta perspektiv när de säger att det enda som är viktigt är att trycka tillbaka växtskyddsmedlen? Jag delar uppfattningen att vi ska få bort de skadliga kemikalierna, men det kan få konsekvenser som slår tillbaka.

Fru talman! Ja, det finns alltid målkonflikter i olika frågor. Här finns, som många talare varit inne på, å ena sidan vikten av konkurrens, å andra sidan ansvaret för den biologiska mångfalden och belastningen på vår natur av olika typer av växtskyddsmedel, bekämpningsmedel eller till och med pesticider.

Vi i Liberalerna vill verkligen sträva efter att balansera upp frågan om den inre marknaden, där vi har myndigheter som jobbar generellt för att skapa goda förutsättningar. Det är klart att det som är bra för Sverige med att trycka ned användningen också måste gälla övriga Europa. Sedan ser förutsättningarna naturligtvis väldigt olika ut, inte minst av klimatskäl.

Vi menar också att det är en riskfylld strategi att luta sig tillbaka och förvänta sig att andra länder ska gå före. Vi tycker att vi i Sverige ska gå före. Men självfallet handlar det här också om att man ska jobba utifrån kunskap och evidens. Det finns myndigheter som har den kompetens och kunskap som vi politiker behöver för våra beslut.

Någonstans måste vi hitta en balanspunkt, men vi tror från Liberalernas sida att det är en väldigt defensiv och farlig väg att sätta sig och vänta på att någon annan ska agera. Vi tycker att det är viktigt att vi gör det vi kan. Vi har från Liberalernas sida lyft fram att vi välkomnar olika typer av metoder och metodutveckling för att se till att kunna trycka ned användningen av växtskyddsmedel.

Vi har också den stora frågan om pollinerande insekter. Det gäller att värna dem. Om vi inte har dem spelar det ingen roll vad vi försöker odla, för förutsättningarna kommer att saknas. Allt hänger ihop. Vi måste kunna gå före, men också driva på EU så att vi får fler som agerar i rätt riktning.

Fru talman! Jag tackar Nina Lundström för svaret. Men jag vet inte riktigt om jag blev klok på exakt i vilket perspektiv Nina Lundström satte exemplet med lökodlingen. Det är ju ingen målkonflikt. Målkonflikten skulle väl i princip handla om att vi slutar äta lök. Det kanske var så vi skulle tolka det.

Jag är den första att skriva under på vikten av pollinerande insekter. Vi har satt extra pengar i våra budgetförslag från Moderaterna för att gynna biodling och gynna de pollinerande insekterna. Vi står helt eniga där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Det vi ser nu är till exempel att England efter att ha lämnat EU har gett ytterligare dispenser för användning av neonikotinoider i olika oljeväxter, vilket är förkastligt för de pollinerande insekterna. Vi ska absolut driva detta tillsammans och internationellt. Men frågan är: Kan Sverige helt avhända sig detta och då också riskera vårt eget jordbruk och vår egen livsmedelsproduktion? Det är där någonstans som det måste finnas ett slags balans och helhetssyn också. Om vi ska importera all vår mat därför att vi förbjuder bekämpningsmedel som används i resten av EU får vi en problematik. Därför måste det anpassas.

En möjlighet som vi har är nu också att jobba vidare med gensaxen, CRISPR-Cas9. Jag undrar om Liberalerna har tagit ställning till om man är för den typen av redskap för att kunna säkra vår livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att lyfta fram ett konsumentperspektiv, vilket jag också försökte göra i mitt huvudanförande. Det handlar om att vi har väldigt medvetna konsumenter som vill veta vad som landar på tallriken. Man vill kunna göra aktiva val och välja bort produkter om man känner att det är fråga om en produktion som man inte vill gynna.

Allt det här måste vävas ihop, även metodiken i jordbruket, oavsett om man odlar konventionellt eller ekologiskt. Det kan gälla växtföljden, gensaxen eller vad det nu må vara. Vi måste använda den tekniska potentialen och försöka komma ifrån så mycket som möjligt av de gifter som ändå kommer att vara kvar och cirkulera. Vi hörde ju exempelvis i miljö och jordbruksutskottet att reningsverken får hantera väldiga mängder kemikalier, inte bara det man själv sätter i reningsprocessen utan också det som fångas upp från marken och från vattenflödena. Det finns skäl att försöka hålla nere detta så mycket som möjligt.

Sedan är vi fullt medvetna om att vi i dag inte klarar oss utan växtskyddsmedel. Men det förs en argumentation om att vi av konkurrensskäl ska upprätthålla ett brukande i stället för att fundera på tekniken, forskningen om växtföljder och hur vi ska se till att värna biologisk mångfald och pollinerare. Jag tycker att det är väldigt defensivt att ge upp och säga att vi är nöjda bara konkurrensen fungerar. Det räcker inte för Liberalerna.

Vi vill se helheten. Vi vill se till att konsumenterna har goda produkter. Vi vill också ha förvaltarskapstanken, det vill säga att vi måste vara noggranna med att det som kommer ned i marken inte recirkulerar så att giftbelastningen ökar. Det är för oss en viktig del av generationstänkandet. Men visst - med ny teknik, ny metodik och ansvar för miljön tror jag att vi kan komma ganska långt.

Fru talman! Allt är kemi. Kemiska ämnen är grundläggande för vårt samhälle. De ingår i alla material och alla varor. Kemi innebär många möjligheter för oss människor men kan samtidigt innebära stora hot och påverka människor och miljö negativt.

Förr dominerade utsläpp från industrin och höga koncentrationer av enstaka farliga kemikalier. I dag handlar riskhanteringen ofta om lägre koncentrationer av många komplexa blandningar av kemikalier, som sprids diffust och som vi alla ständigt exponeras för via maten, vattnet och inomhusmiljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sverige började tidigt med en politik för att minska risker med farliga kemikalier. År 1973 införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en lag om hälso- och miljöfarliga varor för att skärpa kontrollen av farliga ämnen. Två viktiga steg var att 1985 stifta en lag om kemiska produkter och att 1986 skapa en särskild myndighet, Kemikalieinspektionen, för att bygga upp kompetens och kunna genomföra de förändringar som behövdes.

Det finns en bred politisk enighet här i Sveriges riksdag om vikten av en säker användning av kemikalier för människor och miljö. Framför allt gäller det skyddet av barn, unga och gravida, eftersom de är extra känsliga för kemikalier. Målbilden för Sveriges kemikaliearbete är en giftfri miljö.

Kemikaliepolitiken skär in i, och är en viktig del av, många andra politikområden. Ett av dem är läkemedel och läkemedelsproduktion, som vi också har hört tidigare här i debatten. Tillverkningsprocessen av läkemedel har stor betydelse för spridning av substanser till miljön. Det paradoxala är att läkemedel som gör oss friska kan göra andra människor sjuka på grund av utsläpp vid produktionen. Vi måste ta fram åtgärder för att öka miljöhänsynen vid läkemedelstillverkning. EU-kommissionen ska behandla läkemedelsfrågor inom ramen för en läkemedelsstrategi för Europa. Frågor som rör miljöhänsyn måste få en framskjuten position i det arbetet. Jag är glad över att det finns en bred enighet kring de här frågorna i Sveriges riksdag.

Ett annat exempel är arbetsmiljö. Det är oerhört viktigt att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för en hög eller långvarig kemisk exponering. Vi behöver fastställa ytterligare åtgärder för att hantera arbetstagarnas exponering för farliga ämnen.

Att begränsa riskerna med kemikalier är komplicerat. Det handlar om många tusen ämnen där kunskapsbehovet är stort. Ett enskilt land har därför svårt att på egen hand utvärdera och reglera ämnen och produkter, och därför är arbetet på EU-nivå så otroligt viktigt.

EU-kommissionen presenterade i oktober förra året en ny kemikaliestrategi. Vi debatterade den här i riksdagen för några veckor sedan. Denna strategi innebär skärpningar av nuvarande regler och deras tillämpning. Strategin håller en hög ambitionsnivå och har tydliga svenska avtryck.

Från svensk sida vill vi i detta arbete framför allt prioritera att utfasningen av särskilt farliga ämnen snabbas på. Vi vill också prioritera giftfria kretslopp, som är en förutsättning för en cirkulär ekonomi, samt att EU:s kemikalielagstiftning i högre grad ska ta hänsyn till riskerna med kombinationseffekter.

Fru talman! När det gäller farliga ämnen måste utfasningen som sagt gå snabbare. Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar kontinuerligt med att kartlägga förekomsten av farliga ämnen i produkter och varor och utifrån detta föreslå lämpliga åtgärder. Viktiga steg har tagits inom EU för en gruppvis bedömning av likartade farliga ämnen, till exempel för PFAS, men vi är helt överens om att denna utveckling måste gå snabbare.

Hormonstörande ämnen har en synnerligen allvarlig påverkan på människors hälsa. Samtidigt vet vi att användningen av dessa ämnen ökar i samhället. Denna utveckling kräver både skyndsamma och kraftfulla åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Vad gäller växtskyddsmedel, som vi också har hört om tidigare i debatten, måste användningen av ämnen som är skadliga för pollinerande insekter begränsas så att riskerna minimeras.

Fru talman! För att vi ska kunna nå miljö- och klimatmålen behöver vi ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Giftfria och resurseffektiva kretslopp är en förutsättning för en cirkulär ekonomi och för att minska kemikaliers negativa inverkan på människors hälsa. Åtgärder på europeisk och internationell nivå är av avgörande betydelse för detta arbete.

Kemikalieinspektionen har i år och nästa år i uppdrag att stärka arbetet för en giftfri cirkulär ekonomi, både nationellt, inom EU och globalt, genom särskilda insatser för att varor och produkter ska bli giftfria redan i design- och produktionsledet. De driver också på för att ökade informationskrav när det gäller kemikalier i varor ska komma på plats. Ambitionen måste vara att staka ut tydliga och långsiktiga spelregler så att inriktningen är klar för det arbete som behöver göras för att ställa om till en cirkulär produktion och konsumtion samt för giftfria och cirkulära materialkretslopp.

Fru talman! År 2006 antogs inom ramen för FN:s arbete en strategi för internationell kemikaliehantering. Den stakar ut det internationella kemikaliearbetet fram till 2020 med syftet att nå det globala kemikaliemålet. Sedan 2017 har det pågått diskussioner om hur det internationella strategiska arbetet ska fortsätta. Arbetet är försenat till följd av coronapandemin och planeras att återupptas i Bonn nu i sommar.

År 2018 lanserade regeringen en internationell allians i fråga om kemikalier och avfall, som består av ett tjugotal länder och flera FN-organ och myndigheter - den så kallade högnivåalliansen. Den driver på för ett nytt globalt ramverk för hanteringen av kemikalier. Målet är att nå ett globalt avtal liknande Parisavtalet om kemikalier och avfall.

Fru talman! Sverige har haft stort inflytande på kemikaliepolitiken, både inom EU och internationellt. En tydlig politisk vilja har varit grundläggande. Bildandet av Kemikalieinspektionen, vetenskapligt stöd och ett starkt engagemang från både miljörörelse och progressiva företag har också haft betydelse för framstegen. Vi ska fortsätta vara en stark kraft och vara pådrivande för en giftfri miljö.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut.

Fru talman! I går föll domen i den omfattande PFAS-rättegången, där över 160 Kallingebor stämt det kommunala bolaget Ronneby Miljöteknik efter att PFAS-ämnen läckt ut i det kommunala dricksvattnet. Blekinge tingsrätt slog fast att bolaget ska kompensera Kallingeborna. De har fått förhöjda halter av PFAS i blodet, och det klassas som personskada. Det har inneburit ökade hälsorisker, fysiska förändringar och försämringar av deras hälsa. Ronneby Miljöteknik ska betala 7 miljoner kronor i rättegångskostnad. Frågan om det ekonomiska skadeståndet ska avgöras senare.

Det här är ett oerhört viktigt mål, och vi får se om det går vidare till högre instans innan domen slutligen fastställs. Jag och Miljöpartiet vill skicka ett stort tack till alla de drabbade i PFAS-föreningen som ställt upp och arbetat väldigt hårt för att människors hälsa och miljön ska värderas högst. Det krävs ett engagemang för en giftfri miljö. Det krävs fler miljörättegångar och fler framgångar, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag måste få prata lite om barnens rätt till en giftfri miljö. Barn är särskilt känsliga för effekterna från skadliga kemikalier, och därför är det särskilt viktigt att minska riskerna för barnen. FN:s barnkonvention är ju numera svensk lag och är därför också styrande i detta arbete.

Många barn vistas en stor del av dagen på förskolan, och därför har regeringen valt att prioritera att fasa ut hälsofarliga kemikalier i barns vardag. Att utsättas för skadliga ämnen kan ge effekter långt senare i livet. Barn är känsligare än vuxna eftersom de fortfarande växer och deras organ inte är fullt utvecklade. De äter mer mat än en vuxen i förhållande till sin kroppsvikt, och de dricker mer vatten.

Handlingsplanen för en giftfri vardag har sedan start haft ett tydligt fokus på ämnen som försämrar möjligheten att få barn, ämnen som skadar barns utveckling och ämnen som är cancerframkallande eller allergiframkallande.

Under 2020 kontrollerade Kemikalieinspektionen varor som finns i offentliga miljöer där barn befinner sig, bland annat varor i förskolor och lekland. Alldeles nyligen fattade regeringen ett viktigt beslut om att kemiska bekämpningsmedel inte kommer att få användas på skolgårdar, på lekplatser eller i parker. Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 2021.

I de undersökningar som Kemikalieinspektionen gjorde av produkter till barn påträffade man oerhört många som innehöll ämnen som finns på kandidatförteckningen inom Reach. Till exempel påträffades cancerframkallande PAH:er i material gjorda av gamla bildäck. Flera av företagen var inte medvetna om att de ämnen som uppmättes fanns i deras varor. Efter att de fick veta det har de börjat förbättra sina rutiner och de krav de ställer på sina respektive leverantörer.

Fru talman! Material av gamla bildäck borde faktiskt inte få användas där barn leker. Företag som säljer varor till barn borde göra det till en del av sin affärsidé att kolla upp giftigheten i sina produkter. Faktum är att de lätt kan göra det. Vi har sedan några år tillbaka ett substitutionscentrum i Sverige, och där erbjuder man rådgivning och utbildningar till näringslivet med syfte att ta fram alternativ till farliga kemiska ämnen. Under 2020 tog centrumet fram en sammanställning av ämnen som kunde användas i stället för de farliga ämnena. Det finns webbaserade vägledningar.

I fredags träffade jag Substitutionscentrum på ett digitalt möte. Vi diskuterade hur de skulle kunna nå ut till fler företagare. Det vill de verkligen. Då pratade vi bland annat om hur man kan använda de normala kanalerna till företagsrådgivning, till exempel en samverkan med Almi eller med de regionala strukturfonderna.

Fru talman! Sveriges roll är oerhört betydelsefull när det gäller EU:s arbete med kemikalier. Ett område där Sverige verkligen arbetar väldigt kraftfullt gäller PFAS, som jag ju inledde med att ta upp mot bakgrund av det som skett i Kallinge. Här har Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i andra EU-medlemsländer tagit fram ett förslag till en bred begränsning av PFAS-ämnen. Hela PFAS-gruppen innehåller i dag 4 700 ämnen.

Kemikalieinspektionen har utökat kraven för information, och man har också från Naturvårdsverkets sida genomfört en screening av PFAS i Sverige. Man har inrättat en samordningsgrupp av myndighetschefer, Samtox, och man har skapat ett myndighetsnätverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Regeringen har också anslagit ökade medel sedan 2017 för att öka miljöövervakningen. Man har inventerat, riskbedömt och analyserat platser där brandskum tidigare har använts. 37 myndigheter, bland annat Försvarsmakten, har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring om att samarbeta för att minska riskerna och öka kunskaperna om PFAS.

När Försvarsmakten nyligen kom med sin rapport om PFAS-sanering blev jag förvånad. Man säger där att det behövs mer forskning och mer innovation innan man kan vidta åtgärder. Det tycker jag är tveksamt. Tekniken finns för att rena massor från PFAS. Försvaret har fått en betydligt större budget. Det finns gott om kunskap. Jag ställer mig nu frågan om domen i Kallinge kan väcka Försvarsmaktens intresse, så att man förstår allvaret.

Fru talman! I miljömålsutvärderingen för 2021, som nyligen publicerats, finns nya uppgifter om miljögifter i modersmjölk och blod från förstagångsmödrar i Uppsala. Det var genom att undersöka bröstmjölken som man upptäckte att vi i Uppsala har ett dricksvatten som är förorenat av PFAS.

Halterna i bröstmjölken av de starkast reglerade miljögifterna minskar nu. Det ser man på kurvorna från de senaste åren. Men det finns andra högflourerade ämnen - PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA - som ökar kraftigt. Det får nu inte ta lika lång tid att hitta källan och orsaken till att dessa ämnen ökar i bröstmjölken. Vi måste åtgärda de farliga kemikalier som sprids i miljön.

Det behövs en bättre samordning av EU:s kemikaliepolitik. Bra kan bli väldigt mycket bättre. Det behövs också på EU-nivå ett subsitutionscentrum för att underlätta för företag att ersätta farliga ämnen. Precis som vi i Sverige har gått före behöver vi sälja in denna idé att gälla i hela EU.

Fru talman! Många av mina kollegor har talat om viktiga områden, till exempel arbetet med kemiska växtskyddsmedel. Här slår man i EU-arbetet och i strategin för biologisk mångfald fast att användningen måste minska med 50 procent. Här kan vi i Sverige bidra också. Vi ligger långt fram, men användningen har faktiskt ökat de senaste 20 åren. Det finns stor anledning för oss att ligga på och skapa ännu större engagemang för att minska riskerna med de kemiska bekämpningsmedlen.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 april.)