Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform

Herr talman! I dag debatterar och fattar riksdagen beslut om den första delen av en större reform som ofta kallas God och nära vård.

Bakgrunden är att vi under lång tid konstaterat att primärvården utgör 17-18 procent av den totala hälso- och sjukvården. Samtidigt säger vi och vill vi att primärvården ska vara basen i hela vården. Det är svårt för primärvården att vara en stabil bas när det är för få distriktsläkare, för få distriktssköterskor och för få andra professioner som arbetar inom primärvården.

Jag är därför glad över att regeringen tog initiativ till den utredning som ligger till grund för den större reform som har påbörjats och som jag uppfattar att det finns en bred politisk enighet om.

För den som arbetat länge i primärvården känns det förmodligen lite tröstlöst. Utredningar, regerings- och riksdagsbeslut kommer och går utan att förutsättningarna för en fungerande primärvård förbättras. Denna gång måste vi se till att de goda intentionerna förverkligas. Det är nog nu eller aldrig.

Låt mig först få berätta varför vi måste lyckas med förändringen och sedan vad som krävs för att det ska kunna förverkligas på bästa sätt.

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Vi har en god vård i Sverige. Men vi har samtidigt bristande tillgänglighet och bristande samordning. Många patienter tvingas själva samordna och hålla ihop vården. Inte minst gäller detta patienter med kroniska sjukdomar och patienter med flera olika sjukdomar och besvär.

Den kommunala hälso- och sjukvården utgör cirka 30 procent av den totala hälso- och sjukvården men upplever ofta brister i samordningen med övrig hälso- och sjukvård. Sjukvårdens del i äldreomsorgen behöver stärkas.

Primärvårdens egna medarbetare är för få i dag och har därmed för många patienter att ta ansvar för. Det gör att alla patienter inte får en fast läkarkontakt med en namngiven läkare.

Den fasta vårdkontakt man behöver med exempelvis en arbetsterapeut eller med en äldresjuksköterska blir inte heller möjlig när patientunderlaget är för stort i förhållande till de medarbetare som finns.

Sjukhusvården å sin sida upplever svårigheter när primärvård och kommunal hälso- och sjukvård inte har förutsättningar att göra sin del.

Mitt i allt detta står patienten omgiven av en massa vård, men vård som alltför ofta inte är samordnad. Det är svårt att kunna bygga den relation som behövs för att vården ska fungera på bästa sätt. Det finns en patientsäkerhetsrisk när vården inte är samordnad, och det är riktigt allvarligt.

Vi behöver göra ett omtag och göra förändringar som möjliggör en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan.

Men vad krävs då för att vi ska kunna förverkliga detta? Vi behöver tydliggöra primärvårdens uppdrag. Det gör vi i dag bland annat genom beslut om primärvårdens grunduppdrag. Jag är glad över att utskottet enades om att göra en ändring i regeringens förslag i denna del, så att primärvårdens grunduppdrag också innehåller hälsofrämjande, rehabilitering och uppsökande verksamhet. Det är en viktig förändring som utskottet är enigt om.

Det kräver vidare att resurser finns. Vi måste anslå resurser så att uppdraget kan förverkligas. Det krävs fler medarbetare om det ska kunna genomföras. Det krävs också ett tak för hur många patienter en läkare kan ha. Har man en avgränsad lista blir det möjligt för distriktsläkaren och distriktssköterskan att ge en samordnad och säker vård. Det motsatta gäller också. Har man alltför många patienter blir det ett omöjligt uppdrag, och patientsäkerheten riskeras.

Regeringens skriver i propositionen att de längre fram kommer att lägga fram förslag som kopplas till en fast läkarkontakt och möjligheten att ha en avgränsad lista och att också kunna sätta ett tak för hur många patienter man har. Eftersom vi ännu inte sett nästa proposition och inte vet vad den konkret innehåller föreslår vi kristdemokrater redan nu detta genom ett yrkande. Jag vill därför i sammanhanget yrka bifall till reservation 17 under punkt 12 om patientansvar per fast läkarkontakt.

I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens proposition lyfter vi fram flera frågor. Det handlar bland annat om det som händer under den pandemi som pågår och som är positivt. Det finns sådana delar.

När hälso- och sjukvårdens medarbetare i våras blixtsnabbt ställde om för att klara pandemin valde man att ta bort en del administrativa rutiner, rutiner som kunde undvaras eftersom de inte var kopplade till patientsäkerhet. Många medarbetare inom vården har berättat om hur positivt detta var och är. Vi menar att det finns anledning att överväga vilka av dessa administrativa rutiner som behöver återföras och vilka vi kan avstå från permanent.

Om vi kan minska vårdpersonalens administrativa börda bör vi omedelbart göra det. Det får en effekt även för primärvården och för en god och säker vård. Därför har vi lämnat förslag om det. Ta till vara erfarenheterna från professionernas arbete under pandemin!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Avslutningsvis välkomnar Kristdemokraterna den första propositionen om en god, nära och samordnad vård. Vi lämnar samtidigt flera förslag som vi menar behövs för att detta ska kunna förverkligas.

Jag yrkar bifall till reservation 17 under punkt 12.

Herr talman! Runt omkring oss ökar nu smittspridningen av det virus vi har lärt känna som corona eller covid-19, och ansvaret att hålla avstånd och vidta alla åtgärder för att bidra till att smittan inte sprids ytterligare faller tungt på oss alla. När vi nu sitter här i kammaren nås vi av beskedet om 96 nya dödsfall; det är dagens rapportering. Detta ökar lavinartat, och det är mycket skrämmande.

Här i kammaren har vi dragit ned antalet personer till ett minimum. Vi gör också vårt bästa för att mesta möjliga arbete ska ske säkert, vilket ofta innebär att det sker digitalt.

Om vi nu ska hjälpa våra hjältar i sjukvården och undvika att smitta våra nära och kära samt dem av våra nära som har sämre förutsättningar att klara smittan - och ytterst rädda liv - måste vi alla ta ansvar och förstå att det är allvar. Livet måste just nu levas på helt andra premisser än tidigare - bara så kan vi se framåt och glädjas åt det som kommer efter detta, för det finns förstås ett slut. Men innan dess måste vi hjälpas åt och fatta att det här gäller oss alla, inte bara några eller vissa.

Vid sidan av covidvården behöver den övriga vården fungera. För ett land som Sverige, med obalans i systemet på det sätt som kollegan Acko Ankarberg Johansson beskrivit, blir det svårare att hantera den vårdskuld som då upparbetas, det vill säga de vårdköer som byggs på. Därför är det viktigt, herr talman, att arbetet med att utveckla vår primärvård fortgår. Om detta handlar dagens debatt.

Låt oss först slå fast att regeringens proposition är ett steg i rätt riktning och innehåller delar som vi moderater länge krävt. Den innehåller en tydligare definition av primärvårdens uppgifter och grunduppdrag. Det finns delar vi saknar, och vi ser fram emot att detta ska byggas ut. Man kan säga att den är ofullständig, men fortsättningen är förhoppningsvis någonting vi kan fortsätta att vara överens om på det sätt som vi är i denna proposition.

Herr talman! För de allra mest sköra och sjuka och för de allra mest sjuka äldre patienterna krävs störst förändringar. Deras behov av kontinuitet behöver slås fast, liksom deras behov av nära vård.

Ett samlat och samordnat omhändertagande av de mest sköra och sjuka är en av de allra största möjligheterna att höja kvaliteten och effektiviteten när det gäller patienternas vård och omsorg. För detta behövs bland annat en mer utbyggd nära vård, såsom primärvård, mer av flexibel och mobil hemsjukvård och mer av snabbt tillgänglig digital nära vård.

Herr talman! Ett stort och alldeles för vanligt problem i dag är att många sjuka - ofta äldre, multisjuka och kroniskt sjuka - tvingas att åka till sjukhusens akutmottagningar för saker som hade kunnat åtgärdas nära, i deras hem eller inom delar av primärvården. Att vara hänvisad till sjukhusens akutmottagningar skapar stress, väntan och oro för dessa sköra och sjuka människor. I många andra länder ser det inte alls ut på det här viset - varför ska det då göra det här?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! På några punkter anser vi moderater att reformen är ofärdig. Liksom många remissinstanser anser vi att regeringen behöver bredda definitionen av primärvård. Vi föreslår också att ett system med vårdteam införs, i första hand till äldre, multisjuka och personer med kroniska sjukdomar. Den fasta läkaren ska ansvara för sina listade patienter och samordna den vård och omsorg som krävs med multiprofessionella vårdteam. Att patienter känner sin läkare skapar tryggare patienter och ger en tryggare vård.

Därtill måste det arbetas för att fortbildningen för vårdens och omsorgens medarbetare i hälsofrämjande insatser ska göras obligatorisk. Svensk sjukvård måste ha ett starkare fokus på förebyggande hälsoarbete, och då måste dess medarbetare ha denna kompetens.

Vår följdmotion rymmer fler förslag, och vi står förstås bakom alla dessa liksom samtliga våra reservationer. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 1.

Herr talman! Sverige är ett land där invånarna har vant sig vid sjukvårdsköer; det är nästan något självklart. Att då tänka sig att det finns länder som inte har sjukvårdsköer är för en svensk något främmande. Men att äntligen arbeta med att få en bättre balans i ett system som är ett av världens mest sjukhustunga är helt avgörande för att kunna få en bättre tillgänglighet och en bättre kontinuitet. Därför välkomnar vi moderater denna proposition. Den är ett steg åt rätt håll, men det behöver göras mycket mer.

Herr talman! Det är ett välkänt faktum att svensk hälso- och sjukvård uppvisar goda medicinska resultat. Detta är mycket positivt, och det behöver naturligtvis värnas även framöver. Samtidigt visar jämförelser att dagens hälso- och sjukvårdssystem i vissa delar inte motsvarar befolkningens förväntningar, trots de goda medicinska resultaten. Framför allt handlar det om vårdens bristande tillgänglighet och kontinuitet. Antalet patienter som väntat betydligt längre än vårdgarantins tidsgräns har ökat ända sedan 2014.

Detta är något som vi ser mycket allvarligt på och som vi har påtalat i många sammanhang under lång tid. Här kommer det naturligtvis att behövas mer resurser, men det kommer också att krävas större förändringar i hur man organiserar svensk hälso- och sjukvård framöver.

Herr talman! Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet, för det är dit patienterna i första hand vänder sig för att få bedömning, behandling eller i vissa fall remisser till specialistsjukvården. Därför är primärvården navet i framtidens hälso- och sjukvård. Man ska dock komma ihåg att tillgängligheten till primärvården påverkar patienternas upplevelse av vården. Därför är god tillgänglighet till primärvården en prioriterad fråga för oss.

Herr talman! Det är viktigt att styrningen av primärvården utgår från patienternas bästa; bara så kan vi få en primärvård värd namnet. Därför måste vi skapa ersättningssystem och stimulera kvalitetsutveckling och nytänkande genom hela vårdkedjan. Dessa kvalitetsresultat måste mätas och redovisas öppet. Det kan till exempel gälla patientupplevd nöjdhet för respektive klinik på vårdcentraler.

Här kan vi faktiskt se England som ett föregångsland. Jag har besökt England och tittat på hur det fungerar där. Där har man stärkt kvalitetsjämförelserna bland annat genom att kvalitet definieras genom tre olika infallsvinklar: effektivitet, säkerhet och patienterfarenhet. Man undersöker alltså medicinskt utfall, hur säker vården är och patienternas åsikt. Fördelen med detta är att det är enkelt, lättöverskådligt och mätbart på alla tre nivåerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Det intressanta är att man i England har gått ett steg vidare. Där menar man att det inte räcker med att publicera information på enhetsnivå. Sjukhus och vårdcentraler har flera läkare och ibland flera vårdlag, varav inte alla nödvändigtvis levererar lika hög kvalitet. I den bemärkelsen har England varit en pionjär, och jag är övertygad om att vi i Sverige bör gå åt samma håll.

Här hävdar kanske någon att det är svårt att skapa tillförlitliga kvalitetsmått, eftersom läkare har olika vårdtyngd vilket skulle göra jämförelsen orättvis. Men så har det faktiskt inte blivit i en engelsk kontext, där kvalitetsmåtten varit tillräckliga och riskjusterade enligt forskning och uppföljning.

Vi anser att patienten har rätt att få information om hur yrkespersoner i verksamheten och inom vården presterar. I grund och botten handlar det om professionalism och tilliten till sjukvården. Därför, herr talman, anser vi att man bör förstärka och utveckla kvalitetsresultaten i primärvården.

En fast läkarkontakt är också viktigt för patienterna. Men för att möjliggöra god och patientsäker vård måste uppdragen med fast läkarkontakt inom primärvården kunna avgränsas. En rimlig begränsning av antalet patienter per fast läkarkontakt kan ge bättre förutsättningar för den enskilda läkaren att vara mer tillgänglig för sina patienter och i förlängningen erbjuda god och säker vård.

Det ger även läkaren möjlighet att ha kontroll över sin arbetssituation. En bra arbetsmiljö för medarbetare i primärvården är en grundläggande förutsättning för att primärvården ska ses som en attraktiv arbetsplats och att man därför vill jobba där. Bara så kan vi få en säkrare kompetensförsörjning framöver inom primärvården.

Herr talman! Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar går inte att lösa enbart genom att tillföra mer resurser. I stället krävs en bred och långsiktig satsning i hela samhället på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Här har primärvården en viktig uppgift.

Det finns mycket att tjäna på att satsa mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Ju fler som kan leva med god hälsa, fria från sjukdomar, desto bättre både för oss som individer och för samhället som helhet. I dag är, som ni vet, förutsättningarna för en god hälsa inte jämnt fördelade inom befolkningen. Men med sitt stora kunnande och sina stora ytor mot samhället kan hälso- och sjukvården, och då i synnerhet primärvården, påverka andra att verka i mer hälsofrämjande riktning och bidra till att skillnaderna i hälsa minskar. Det är faktiskt det enda alternativet för att komma framåt. Vi kommer inte att klara utmaningarna inom hälso- och sjukvården om vi inte börjar arbeta mer med hälsofrämjande insatser, och primärvården kommer att vara motorn i detta viktiga arbete framöver.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 4.

Herr talman, ni som tittar på detta, vårdarbetare som just nu arbetar och sliter väldigt med covid-19, alla vi andra som måste följa rekommendationerna stenhårt! Det kanske är lite trist att sätta livet på paus, men lyckas vi göra det nu blir det en ljusare sommar - jag lovar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Primärvården, den ni vet där du ringer upp din vårdcentral och kan få en akuttid ganska direkt eller kan ringa upp ett digitalt samtal med din vårdcentral, det som ska fungera, eller när du har en fast läkarkontakt och inte hyrläkare som byts ut varje gång.

Vi pratar alltid om hur organisationen ser ut när det gäller hälso- och sjukvård. Det är ju faktiskt regionerna som är ansvariga för vården mer än vad Stefan Löfven och staten är. Det kanske är bra att säga det, för ibland kan det nämligen låta, bland annat från mina kollegor i socialutskottet, som att det är staten som styr och ställer. I själva verket styr Kristdemokraterna och Moderaterna i 13 av 21 regioner, exempelvis i region Västra Götaland, Region Skåne och Region Stockholm.

Herr talman! Sedan jag kom in i riksdagen 2014 har jag försökt lyfta fram två frågor som jag anser vara oerhört viktiga. Det handlar dels om den jämlika eller ojämlika vården, dels om de uteblivna satsningarna. Det är för lite satsningar på personalen resursmässigt.

Hälsoklyftorna är ett stort misslyckande för hela politikområdet, kan man säga. Exempelvis lever de män som tillhör de 10 procent i samhället som har de högsta inkomsterna i genomsnitt nio år längre än de män som har de 10 procent lägsta inkomsterna. För kvinnor är skillnaden sju år. Din ekonomiska situation spelar roll, och klass är en hälsomarkör. Vi har även personer med psykisk ohälsa, som har betydligt kortare livslängd än vi andra.

Vänstern, Moderaterna och Kristdemokraterna, som är en ganska ny kombination i vissa lägen, har i tre olika motioner yrkat på att förebyggande arbete och rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Detta är mycket viktigt. Vi skrev ihop oss och fick utskottet med oss. Det betyder mycket, tycker jag, att just det förebyggande arbetet och rehab ska vara en del av primärvården. Det är ganska stort, vill jag påstå. Tack Moderaterna, tack Kristdemokraterna!

Herr talman! Vänsterns intention är förstås att primärvården ska nå ut i områden med sämre hälsa med riktade insatser. Har marknadens inflytande på primärvården minskat hälsoklyftorna? Har den fria etableringsrätten, lagen om valfrihet, gynnat dem med sämst hälsa? Det kan man fundera över.

Det fria vårdvalet gynnar inte de multisjuka, och vi behöver inte en mer privatiserad vård. Vi behöver en vård som håller ihop och är jämlik, och då måste marknadskrafterna regleras på ett annat sätt än nu.

Herr talman! Stora reformer som påverkar ett lands infrastruktur för hälso- och sjukvården måste utvärderas för att man ska kunna se konsekvenser. Jag har inte sett någon utvärdering av lagen om valfrihet, och jag tror inte att någon här har gjort det.

Problemet är att vi har en typ av vilda västern just nu inom svensk sjukvård när det gäller just privata aktörer, och det är specifikt inom primärvården. Vi har fri etableringsrätt för vårdföretag, en uppseglande marknad för privata sjukförsäkringar och nätläkare som tränger sig fram genom en helt oreglerad vårdmarknad, och politikerna förhåller sig relativt passiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Lagen om valfrihet innebär att privata vårdaktörer själva får bestämma var de ska öppna sin verksamhet. Vi tycker inte att detta ska vara obligatoriskt, som det är just nu inom primärvården. Vi vill i stället ersätta den här lagen med ett väl strukturerat och koordinerat omhändertagande, där patienternas behov av vård står i centrum och där valfriheten mer handlar om patienternas valfrihet, inte företagens.

Vi vill därför, herr talman, att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att lagen om valfrihet inte längre ska vara obligatorisk inom primärvården - reservation 16.

Herr talman! Välfärden lider i dag av personalbrist som beräknas öka när det gäller specifikt äldre personer, som ökar i antal. Det hänger liksom ihop.

Centralt för att klara av vårdens arbetskraftsbrist är att ge de anställda bra arbetsvillkor och inflytande över sitt arbete. Applåder räcker ju inte så långt för att få personalen att stanna kvar.

Det behövs också en ökad statlig styrning av resurs- och kompetensutvecklingen och förutsättningar för att få den erfarna personalen att stanna och göra ett bra jobb, det jobb som de har utbildat sig för. Det krävs riktade insatser för att förbättra personalens villkor inom hälso- och sjukvården. Det behövs ett starkt stöd för sjukvård i de glest befolkade regionerna och ett aktivt uppsökande arbete i områden där man ska kunna erbjuda exempelvis hälsoundersökningar till människor som annars inte nås av hälso och sjukvården.

Sjukhusen är i dag väldigt belastade. I den region som jag bor i, Stockholm, har det varit en ren åderlåtning av den offentligt drivna vården som drabbat de stora sjukhusen. En reform om förstärkt primärvård behövs och kommer förhoppningsvis att leda till att det skapas luft i systemen. Men en reformering av primärvården får inte leda till en nedmontering av övrig sjukvård eller till att den pågående nedprioriteringen av antalet vårdplatser och intensivvårdsplatser får fortsätta.

När det gäller den nära vården anser vi att det är så viktigt att den organiseras på ett sätt som inte innebär att anhöriga i större utsträckning än vad som sker i dag blir vårdare och täcker upp när sjukvården brister. Det finns redan i dag en överlastning på anhöriga. Vänsterpartiet är mycket tveksamt till att fler sjukare patienter ska vårdas hemma. Om det är tanken måste den kommunala sjukvården förstärkas, både med resurser och med kompetens. Allt annat är att lägga ansvaret på anhöriga.

Fast läkarkontakt tycker vi är en väldigt viktig fråga, men det kan också handla om en fast psykologkontakt eller en fast kontakt med en sjuksköterska.

Det måste finnas en nationell struktur för vilka specialiteter en vårdcentral ska ha. Det ska inte vara helt lika överallt, utan det måste finnas utrymme för lokal anpassning. Men vi vill se till att det finns en likvärdig - jämlik - vård i hela landet. Därför vill vi att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga var behoven av primärvårdsenheter och vårdcentraler är som störst och ta fram kriterier för det.

Vi behöver jämlikhet i landet och jämlikhet för individer. Vi behöver eliminera hälsoklyftorna, minska marknadens inflytande över vården och ta bort gräddfilerna inom vården - sjukast först!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för ditt tack! Låt mig få återgälda det.

När man ser att man har liknande förslag är det i ett utskott klokt att jämka samman så att de kan bli verklighet. Det är en klok arbetsmetod. Vart och ett av partierna arbetar fram sina förslag. Om de sammanfaller med något annat kan man hitta samsyn.

Det är i denna mening som jag vill höra vidare med Karin Rågsjö. Jag noterar att ledamoten, precis som vi kristdemokrater, tycker att staten behöver ta ett fastare grepp om hälso- och sjukvården. Jag har glatt mig över och noterat att det i budgetpropositionen finns ett yrkande - ett tillkännagivande från utskottet från 2017 - om att staten ska se över ansvarsfördelningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen konstaterar där att detta ännu inte är tillgodosett. Jag hoppas att regeringen framöver återkommer på något sätt.

Jag vill därför fråga Karin Rågsjö: Är det ledamotens uppfattning att vi behöver se över vem som styr över hälso- och sjukvården, eller ska vi behålla det exakt som det ser ut i dag?

Herr talman! Jag tror att vi måste göra det. Vi har i och med covid-19 fått ett väldigt snabbt uppvaknande vad gäller hur det ser ut. Vänsterpartiet vill absolut ha en krishantering. När det gäller kriser ska staten ha ett fast ansvar. Det måste finnas en nationell krishantering vid nationella kriser som handlar om just pandemier.

Jag tror också att vi måste titta över strukturen. Vänsterpartiet hade velat ha sex stora regioner. Det vore ett sätt för att se till att det blir ett lite bättre flyt i det hela. Vi kommer att titta på frågan.

Vänsterpartiet tycker inte att det är funktionellt så som det är nu. Det handlar om riktlinjer som inte följs. Det handlar om väldigt mycket inom vården. Vi kan inte ha 21 olika delar i Sverige som gör helt olika saker. Jag tror att det kommer att sluta i en katastrof.

Vi kommer som sagt att se över frågan, som vi tycker är väldigt viktig. Det handlar om hur det hela ska styras. Frågan är inte lätt.

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för beskedet!

Alltför ofta får jag när man diskuterar organisation höra från vissa partier att det är något som vi inte kan hålla på med för omorganisationer är jobbigt. Jag tror att det är fel ansats. Vi behöver se de problem som ändå finns i dag.

Under förmiddagen mötte jag patientföreträdare som återigen berättade om att det känns som att den vård och behandling man får beror på vilket postnummer man har. Regionerna utgår inte alltid från medicinska bedömningar eller riktlinjer, utan det beror på regionens ekonomi. Detta känns inte tillfredsställande då vi ju har en sammanhållen hälso- och sjukvårdslag.

Det känns dock lovande att vi kan nalkas frågan gemensamt och vara överens om att nuvarande organisation inte fungerar. Vi är kanske inte säkra på vad målet är eller exakt hur det nya ska se ut, men vi får vara beredda på att göra förändringar så att det blir bättre än vad det är i dag. Staten behöver också ta ett tydligare grepp så att vården blir jämlik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Jag tackar som sagt för beskedet. Det innebär att vi har något att arbeta vidare med i utskottet framöver.

Herr talman! Ja, vi kommer att titta över frågan. Den känns oerhört viktig och akut.

Men som ledamoten vet behövs en intern diskussion i varje parti, även för dem som exempelvis sitter i SKR och kanske har en annan uppfattning i frågan. Nu tog jag upp en het potatis.

Vänsterpartiet kommer dock att se över frågan.

Herr talman! Jag vill inleda med att poängtera att jag är oerhört stolt över svensk sjukvårdspersonal. Sverige ligger i mångt och mycket i topp när det gäller resultat som överlevnad och dylikt. Flexibiliteten har också visat sig vara stor, inte minst under pandemin när man snabbt har ställt om för att möta andra och i vissa fall helt nya behov.

Generellt lyckas också personalen i primärvården mycket bra med sitt uppdrag. Den svenska folkhälsan är ganska god, och medellivslängden har ökat under en följd av år. Samtidigt ser vi självfallet många utmaningar för att kunna bli ännu bättre framgent.

Precis som Acko Ankarberg Johansson var inne på har det i den politiska debatten i mer än 20 år handlat om behovet av att stärka primärvården och tydliggöra dess uppdrag. Det har fattats beslut om ett antal propositioner och reformer, men samtidigt har man ute i regionerna kanske upplevt att förutsättningarna har försämrats.

Det är alldeles för få som upplever att de har en rimligt god tillgänglighet till en allmänläkare eller har möjlighet att få en tid när de behöver det. Successivt har vården fragmentiserats. Det har naturligtvis inte skett för att man vill försämra något, utan snarare har man velat hjälpa patienten. Intentionerna har alltså varit goda, men resultatet har kanske inte alltid blivit som man önskat. Alla som arbetar i vården strävar självklart varje dag efter att göra det bästa för vårdtagarna.

Jag vill dock ta upp ett exempel från en av mina bekanta. Anders är en man i min ålder. Han har ett flertal diagnoser och beskrev sin närmaste framtid så här: I morgon ska jag till sköterskan för att få en förkylningsspruta. På torsdag ska jag till AK-sköterskan för att få information om min medicinering, då de hittat något på ett prov som togs för två månader sedan. På torsdag eftermiddag har jag ett kuratorsbesök inbokat, och nästa tisdag ska jag till strokesköterskan. Torsdagen därpå är det dags för läkarbesök igen - inte konstigt att det snurrar i huvudet!

Herr talman! Jag tycker detta belyser primärvårdens problem. Den är ofta organiserad utifrån verksamheternas behov och kompetens och hur verksamheten har valt att fördela uppgifter mellan sig. Den är inte organiserad utifrån vårdtagarens behov. Detta tycker jag är kärnan när vi talar om en personcentrerad vård.

I den bästa av världar skulle vården naturligtvis vara organiserad utifrån Anders och hans behov. De flesta av hans problem skulle rimligen ha kunnat hanteras vid ett eller möjligen två besök och inte sex om vården samlats kring honom i stället för att han åker runt i vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Efter ett omfattande utredningsarbete, där Anna Nergårdh gjort ett fantastiskt jobb, står vi nu beredda att fatta beslut om en inriktning för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform. Vi har en historisk möjlighet att tillsammans göra detta till en början på ett förändringsarbete som faktiskt kan åstadkomma en förändring på riktigt. Att vi gemensamt kommit överens om att tydliggöra dess grunduppdrag är en styrka. Utifrån dagens beslut kan vi i riksdagen ge regionerna förutsättningar och staka ut riktningen för att utveckla en god och nära vård.

Dagens beslut kommer dock inte att som genom ett trollslag lösa alla problem. Det finns naturligtvis utmaningar. Jag vill nämna några av dem.

Låt mig börja med kompetensförsörjningen. Det är särskilt viktigt att det finns tillräckligt med specialister i allmänmedicin och sjuksköterskor. För att vi ska lyckas krävs självklart att tillräckligt många utbildar sig men också att arbetsvillkor och arbetsmiljö är av så god kvalitet att man vill stanna kvar i yrket. I min egen hemregion utgörs nära hälften av primärvårdens läkartjänster av stafettläkare. Det är ett allvarligt problem, då det gör vården både dyrare och sämre för medborgarna.

En annan sak jag vill lyfta upp är digitaliseringen. Primärvården måste kunna erbjuda sina tjänster både digitalt och fysiskt. Inte minst såhär i pandemitider har det blivit väldigt tydligt. Här finns en stor potential att effektivisera arbetet och minska belastningen. Att nätläkartjänster utvecklas i privat regi visar att befolkningen har ett stort behov av digitalisering, och vi måste vara lyhörda för medborgarnas behov. Men för att digital vård ska fördelas enligt samma principer som all annan vård, det vill säga att de med störst behov får hjälp först och jämlikt över landet, måste digitaliseringen i offentlig sektor ta fart. Här finns mycket mer att göra.

Jag vill säga något om kontinuitet. Andelen av befolkningen som har en fast läkarkontakt måste öka genom att den funktionen utvecklas och stärks. Det är viktigt att den som har stort behov av kontinuitet inte behöver träffa olika läkare hela tiden och gång på gång förklara sin situation. Viktigt är självfallet också kontinuiteten med andra personalkategorier, som diabetessjuksköterska, kurator eller vad man nu är i behov av. Självklart är det ur arbetsmiljösynpunkt också väldigt viktigt att varje läkare har ett rimligt antal patienter att hantera.

Det sista jag vill lyfta fram är resurserna. Jag är övertygad om att resurserna till primärvården måste fortsätta att öka. Ett rejält första steg tas i och med de 3,3 miljarder som anslås nu. Men mer kommer, och det kommer att behövas.

Herr talman! Sammanfattningsvis är jag väldigt glad att vi med ett enigt utskott kan fatta det här beslutet i dag. Med det vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Kristina Nilsson! Antalet vårdcentraler som drivs specifikt i privat regi ökade med 82 procent mellan 2006 och 2017. Det motsvarar ungefär 43 procent av det sammanlagda antalet vårdcentraler. Välfärdsutredningen, som överlämnade betänkandet Ordning och reda i välfärden, föreslog att den nuvarande lagen om valfrihet skulle upphävas och ersättas med en ny lag om ett valfrihetssystem. Utredningen föreslog bland annat att det i den lagen skulle anges att kommuner och regioner ska se till att avtal som ingås inom ramen för valfrihetssystem innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta valfrihetssystemet. Utredningens förslag har i det här fallet inte lett till något som helst förslag från regeringen. Min fråga, herr talman, är: Varför det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Vi har ägnat väldigt mycket tid i den här kammaren och i många andra sammanhang åt att diskutera driftsformer. Men vi har kanske inte kommit så långt framåt genom att ständigt stöta och blöta detta med vilken driftsform som är effektivast. Det är viktigt att utgå från medborgarnas behov. Valfrihet är viktigt för medborgarna. För mig betyder valfrihet att man kan välja mellan offentliga och privat drivna vårdcentraler, välja utifrån geografi och vad man har närmast till eller välja utifrån var den läkare eller diabetessköterska finns som man har störst förtroende för. Det tycker jag är viktigt.

Jag vet inte riktigt vad Karin Rågsjö är ute efter när hon frågar om just det här. Jag tycker att 82 procent i privat regi låter som en mycket hög siffra. Jag känner inte riktigt igen den. Det är möjligt att den siffran är från Region Stockholm. Där kanske det kan vara på det sättet.

Det är intressantare att diskutera kvaliteten för medborgarna än att diskutera exakt driftsform. Sedan kan jag naturligtvis tycka att man behöver se problemet med att de privata väljer att etablera sig i områden där det kanske redan finns en god tillgänglighet till primärvård i stället för att etablera sig där behovet är som störst. Men det tycker jag är en fråga som man får arbeta med att lösa på ett annat sätt.

Herr talman! Jag kanske var lite otydlig. Det handlade om ökningen av antalet vårdcentraler i privat regi. Det antalet ökade med 82 procent mellan 2006 och 2017.

Visst vill vi alla kunna välja vårdcentral. Men nu är det ju så att inte alla kan göra det. Det kan exempelvis bli så på vissa ställen att det bara finns privata vårdcentraler, att det finns vårdcentraler som inte är funktionella eller att det finns få vårdcentraler.

Etableringsfriheten tycker vi är intressant. Den borde gå efter folkhälsan. I de stadsdelar och kommuner där det är väldigt hög sjuklighet ska man förstås kunna styra etableringen av vårdcentraler. Det tycker vi är en viktig fråga. Annars blir det inte riktigt valfrihet för patienterna utan snarare valfrihet för bolagen.

Hela valfrihetssystemet och lagen om valfrihet framstår också som något väldigt problematiskt, herr talman, när vi tittar på nätläkarnas etablering i vissa stadsdelar, kommuner och så vidare. Det blir ett problem med lagen om valfrihet när så många företag väljer att etablera sig på platser där hälsan är god, där patienterna inte är så sjuka och där pengarna kan flöda in på ett annat sätt. Så är det tyvärr.

Det som jag frågade och fortfarande frågar, herr talman, är varför man inte har granskat utredningens förslag i betänkandet Ordning och reda i välfärden. Det var en väldigt bra utredning som inte har glidit vidare in i något som helst omhändertagande på Socialdepartementet, vad jag kan se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Det finns säkert goda anledningar att titta över den utredningen igen. Det är möjligt att det kommer att hända framdeles, men det kan jag inte svara på i dag.

Jag tycker precis som Karin Rågsjö att det är enormt viktigt med valfrihet för vårdtagarna. Jag håller också med om att etableringsfriheten ställer till med problem. Men jag tycker att vi gemensamt behöver fundera kring hur vi gör det som är bäst för medborgarna och det som medborgarna efterfrågar och vill ha. Jag tror inte på någon enkel lösning, till exempel att man bara förändrar etableringsrätten. Det tror jag inte skulle göra saker och ting nämnvärt bättre. Men det är som sagt en komplex fråga.

Det här med nätläkarna är en fråga i sig. Jag tog i mitt huvudanförande upp att det tydligt visar på att det finns ett behov hos medborgarna. Samtidigt kan jag och Karin Rågsjö säkert vara eniga om att det styr resurser från de mest multisjuka och sköra äldre till oss som kanske är lite friskare och inte riktigt har lika stora behov. Det är klart att det är ett problem. Det här tycker jag att vi tillsammans ska jobba vidare med i utskottet på ett öppet och klokt sätt.

Herr talman! Riksdagsledamoten Kristina Nilsson sa många viktiga och kloka saker i sitt tal. Jag tog fasta på det som handlade om digitala lösningar, som är så självklara för oss i många sammanhang. Har jag ett problem lyfter jag min mobiltelefon och försöker hitta en digital lösning. Många tänker på samma sätt vid behov av sjukvård.

Vi har dock ett problem i dag. Sjukvården ska vara behovsstyrd. Samtidigt finns det många lösningar där det är svårt att se den där grindvaktsfunktionen som vi har byggt in i systemet, så att man vet att den som har störst behov går först. Till dels hänger detta ihop med att vi har så olika ersättningssystem och avgiftssystem i landet. Det är inte så att någon försöker nyttja systemet. Men är det möjligt att skapa en verksamhet i en region som har ganska gynnsamma förutsättningar kan man använda detta för resten av landet också. Det skapas en obalans och en osäkerhet - och även en ekonomisk ineffektivitet, tror jag - när man gör på det sättet.

Min fråga till ledamoten Kristina Nilsson är: Är det inte läge att överväga någon form av nationellt ramverk för avgifter och ersättningar? Det handlar inte om att bestämma vilken avgiften ska vara, utan om att förstå hur olika slags delar i lösningarna för fysiska och digitala besök förhåller sig till varandra. Borde vi inte ha en nationell syn på var man betalar mer och var man betalar mindre för att säkerställa att man styr mot behovsstyrd vård?

Herr talman! Det är en väldigt intressant fråga som Acko Ankarberg Johansson tar upp. Vi vet hur det ser ut i dag med styrningen. Vi har ett regionalt självstyre. Man fattar beslut själv i många delar. Hur ersättningssystem ska vara riggade är oerhört komplicerat. Jag har själv jobbat inom sjukvården under många år, och jag har sett hur de ersättningssystem som utformats styrt vården på ett sätt som de som sjösatte systemen kanske inte riktigt hade tänkt sig. Det här är en ytterst intressant men komplicerad fråga. Självfallet behöver vi titta på det utifrån perspektivet med digitalisering. Sedan vet jag inte hur det ska vara med grindvakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Jag är inte så säker på att medborgarna behöver grindvakt i så väldigt hög utsträckning. Jag tror till exempel att det skulle kunna fungera utmärkt om jag kunde boka en tid hos en läkare på vårdcentralen digitalt utan att först prata med en sjuksköterska.

Men dit känner jag att det åtminstone i min egen region är en mycket lång väg kvar. Kan vi med det vi beslutar här om ersättningssystem på något vis driva utvecklingen på ett positivt sätt är vi naturligtvis beredda att diskutera det.

Herr talman! Tack, ledamoten, för den ingången! Vi behöver grunna på det framöver. Vi ser att det ganska snabbt blir en obalans i landet. Det är precis som ledamoten säger. Man har de godaste intentioner när man besluter om den egna regionens ersättnings- och avgiftssystem. Men det får konsekvenser för andra regioner. Helt plötsligt blir det en snedbelastning.

Jag håller också med om att det fungerar alldeles utmärkt att jag som patient har en direktingång till min fasta läkarkontakt. Men det handlar också om att jag har byggt upp den relationen. Om jag vet, vi känner varandra och det fungerar väl kan jag mycket väl göra på det sättet. Men så ser det sällan ut i dag.

I takt med att vi har en alltmer bristande tillgänglighet behöver vi mer grindvaktsfunktioner. Jag skulle också vilja se en tid då vi har en primärvård som fungerar väl där man har sin fasta läkarkontakt som har ett rimligt antal patienter. Då kan det fungera precis som ledamoten Kristina Nilsson säger.

Låt oss arbeta mot det målet och se till att vi hittar de system som föder och stöder en sådan utveckling.

Herr talman! Jag tyckte inte att det var någon direkt fråga i Acko Ankarberg Johanssons anförande här senast. Jag konstaterar helt enkelt att jag är glad över att tillhöra ett utskott där vi ofta hittar gemensamma vägar framåt och gemensamma lösningar på svåra problem och att vi kan göra det över både blockgränser och partigränser.

Det gör vi också ute i regionerna. Där styr till exempel Kristdemokraterna tillsammans med Socialdemokraterna i Jönköping. Det tycker jag är ett positivt exempel att lyfta fram på en region som gör väldigt mycket bra. Det jag skulle vilja ta upp i sammanhanget är dock att jag ofta hör från kristdemokratisk sida - kanske inte från Acko Ankarberg Johansson - i medierna och dylikt det ständiga ropet på förstatligande.

För mig är det lite svårt att förstå att man å ena sidan tycker att vi ska göra stora ingripanden i vården och att staten ska ta över när man samtidigt i många regioner genomför omfattande privatiseringar och uppsplittringar av vård och vårdval som inte alls gynnar enhetlighet och likvärdighet. Jag får det inte riktigt att gå ihop.

Jag är glad över att vi kan samarbeta på ett bra sätt i socialutskottet och förhoppningsvis komma framåt så småningom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Sverige befinner sig just nu i en situation vi inte upplevt på generationer. Coronavirusets fulla effekt är svår att överblicka i dag, men vi ser alla hur samhället drabbas på ett eller annat sätt.

Extra tydligt är detta i vården, där många verksamheter nu arbetar under ett oerhört hårt tryck och där vårdpersonalen varje dag står för närmast heroiska insatser. Nuläget i svensk vård kräver att vi som är friska gör vad vi kan för att undvika smitta. Men det kräver också att vi från politikens håll ser till att svensk vård ges de resurser som krävs för att klara av att upprätthålla en fungerande sjukvård runt om i hela landet.

Arbetet för att stärka svensk sjukvård pågår just nu dygnet runt, oftast i bred politisk enighet och på alla nivåer. Men det finns även en tid efter corona, och svensk sjukvård är i stort behov av långsiktiga, kraftfulla reformer.

Herr talman! Centerpartiet har länge drivit på för en ny primärvårdsreform som ska möjliggöra en trygg och tillgänglig vård i hela landet. Det var också någonting vi fick med oss Liberalerna och regeringen på inom ramen för januariavtalet.

I dag lägger vi en av pusselbitarna i en sådan reform, en pusselbit som ska förtydliga primärvårdens grunduppdrag och göra det mer attraktivt att arbeta i primärvården. Att vården finns där när vi behöver den, det är en fråga om trygghet. Centerpartiet vill att alla människor, oavsett var i landet de bor, ska känna sig säkra på att det finns en tillgänglig och nära vård.

Primärvården är den vård som ska finnas närmast människor. Att primärvården fungerar och finns tillgänglig i hela landet är avgörande för att vården ska fungera som helhet och hålla hög kvalitet.

Primärvården ska vara basen i svensk sjukvård och patientens första väg in till kontakt med sjukvården. Men tittar vi på primärvården i dag kan vi konstatera att den på många håll inte är så tillgänglig som vi önskar. Tillgängligheten skiftar ofta beroende på var i landet du bor.

En stor bidragande och allvarlig orsak till att tillgängligheten skiftar är att det finns en stor läkarbrist i primärvården. Utan läkare har vi väldigt svårt att driva en vårdcentral och upprätthålla just tillgängligheten

Vi ser att en alltför liten del av befolkningen i dag har en fast läkarkontakt eller fast vårdkontakt. Speciellt äldre, multisjuka eller kroniskt sjuka kan drabbas hårt av att inte ha en fast läkarkontakt eller hög kontinuitet i sina kontakter med vården.

Ett av de viktigaste stegen mot en nära vård är att du och jag får en fast läkarkontakt som vi känner vid namn och som känner oss och vet vilka behov vi har, eller vad vi behövt hjälp med tidigare. Men ska vi kunna ha en fast läkare måste vi komma till rätta med läkarbristen.

Många vårdcentraler bemannas i dag till stor del av inhyrda läkare, vilket gör att många patienter ofta träffar flera olika läkare. Att så få läkare väljer att arbeta i primärvården beror många gånger på att de upplever att det saknas förutsättningar att göra ett bra jobb. Primärvårdsläkaren har i dag små möjligheter att påverka sin arbetssituation och har ofta ansvar för väldigt många patienter. Detta vill vi ändra på.

Därför, herr talman, har vi nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer och råd om ett rekommenderat antal listade patienter per fast läkare. Riktlinjerna ska stärka läkarnas möjlighet att få en trygg och hållbar arbetssituation och göra det mer attraktivt att arbeta i primärvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Primärvården ska även kunna bestå av större vårdcentraler och mindre mottagningar. På så sätt kan det bli möjligt för en läkare med mindre startkapital att starta en egen mottagning med ansvar för färre patienter.

Erfarenheter från Norge visar att det är möjligt att förbättra primärvården genom att ge läkare större möjligheter att driva egna verksamheter i egen regi. En primärvårdsreform som ger bättre möjligheter att driva små mottagningar ökar förutsättningarna för att bedriva vård i glesbygd och på landsbygd.

Som en del av denna utveckling behöver även vårdvalen utvecklas för att göra det lättare och mer attraktivt att även etablera sig på mindre orter och i glesbygd.

Just insatser som underlättar etablering i glesbygd och på landsbygd är någonting som Centerpartiet vid flertalet tillfällen tidigare har föreslagit. För att komma till rätta med den ojämlika tillgängligheten krävs en djupare analys.

Därför, herr talman, är jag glad att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nu har fått ett uppdrag att kartlägga hur tillgänglighet och kvalitet ser ut i dag samt analysera hur primärvården kan utvecklas för att främja en god hälsa och tillgänglig vård.

Primärvårdsreformen är lite som att lägga ett pussel. Just nu har vi sorterat upp bitarna, och vi kan se bilden framför oss hur det ska bli när vi väl är klara. Med dagens beslut har vi lagt ett par bitar på plats. Men vi är långt ifrån färdiga. Vi kommer att fortsätta att lägga bitar på plats allteftersom.

Alla bitar behöver läggas, och alla bitar är viktiga för att pusslet ska hänga ihop och kunna vara basen i svensk hälso- och sjukvård. De bitar som vi framför allt lägger nu med dagens beslut handlar om att förtydliga definitionen av primärvård samt dess grunduppdrag.

Ska primärvården kunna utgöra basen i svensk hälso- och sjukvård måste vi först komma överens om definitionen av vad primärvård faktiskt är och vad grunduppdraget består av. Det är bland annat det vi beslutar här i dag.

Enligt de förslag som ligger på bordet så har vi försökt att modernisera och anpassa definitionen av primärvård till de förändringar som skett och som ska ske på hälso- och sjukvårdsområdet. Men samtidigt som det är viktigt att definitionen är så tydlig som möjligt måste den även vara allmänt hållen för att inte hindra en fortsatt utveckling, digitalisering och flexibilitet.

Herr talman! Jag vill också passa på att uttala ett stort tack för den konstruktiva diskussion som vi haft i utskottet och som lett fram till det förslag till beslut som ligger på bordet i dag, där vi på ett bra sätt har förtydligat det rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande ansvaret. Detta är bitar som verkligen ska ingå i primärvårdens uppdrag. Att vi har breda majoriteter och samförstånd tror jag är en viktig framgångsfaktor för att vi tillsammans ska kunna skapa en långsiktig och robust primärvård i hela landet.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Herr talman! Primärvården, vänner och kollegor, är oerhört viktig, det vet vi alla, för varje människa som behöver klok medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och god rehabilitering.

Just nu har hela landets sjukvård ett ofattbart tungt uppdrag under en pandemi som ser ut att bli allt elakare mot oss. Samtidigt finns förstås alla vanliga sjukdomar kvar, och även utan pandemi vet vi att hälso- och sjukvården behöver bättre förutsättningar.

Primärvården måste bli ett starkt nav där hjälpen finns nära just när vi behöver den, fru talman - vare sig vi behöver den på en vårdcentral, hemma i köket eller i telefonen i fickan. Navet ska finnas där. Det ska samordna och se till att vi tar oss igenom det vi måste gå igenom på ett tryggt och säkert sätt. Däremot ska vi mycket mer sällan än i dag behöva få vård på akuten.

Detta och mycket annat lägger dagens beslut grunden för. Jag är väldigt tacksam över att det är i bred enighet och stort samförstånd som vi kommer att fatta detta beslut.

Att den förebyggande vården måste stärkas är vi eniga om, naturligtvis främst därför att livsstilssjukdomar orsakar stort lidande men också därför att sjukdomar som kunde ha förebyggts tar upp mycket tid i vården i dag, tid som andra sjuka människor behöver. Det behövs också mer uppsökande vård, naturligtvis, för dem av oss som inte själva förmår be om hjälp. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag, till propositionen och till de tillägg från utskottets olika ledamöter som vi har enats om.

Men, fru talman, det ska inte stanna vid dagens beslut. Detta är grunden, men vi måste göra mer. Vi vill göra mer. Sjukvårdens människor, till att börja med, är nyckeln till allt detta. Inga lagar kan hjälpa utan kunniga, engagerade människor. Därför genomför vi tillsammans med våra samarbetspartier en satsning på över 3 miljarder kronor under nästa år på kunniga yrkespersoner och deras kompetensutveckling. Det är direkt avgörande.

Sedan ser jag fram emot att tillsammans med er andra äntligen besluta om en fastläkarreform. När vi liberaler lanserade förslaget om en husläkarreform på 70-talet tror jag inte att någon anade, som tur var, att det skulle krävas mer än 40 års tålmodigt arbete för att ta det hela i hamn, eller att vi skulle lyckas införa den bara för att året efter se den rivas upp nästan direkt när den liberala ministern lämnade över till en S-märkt minister. Nu blir snart husläkarreformen äntligen verklighet, och det är inte en dag för tidigt.

Var och en av oss måste kunna välja en husläkare, fru talman, som känner oss vid namn. Det ska vi kunna göra vilka vi än är och var i landet vi än bor. Vårdcentralen måste bli den här basen som knyter till sig och samordnar de kompetenser som varje enskild patient behöver. Varje anställd ska också ha en hållbar arbetsmiljö, med tid för patienterna och med tillräckligt många kollegor. Vi arbetar också för att göra det lättare att driva små, omtänksamma vårdmottagningar över hela Sverige.

Det är inte särskilt långt till de besluten heller, men de reformerna behöver den grund vi lägger i dag. Här och nu börjar det. Det känns fint att klubban kommer att falla i eftermiddag, fru talman. Primärvården är helt nödvändig för så många människor, och den kräver politisk verkstad för att de kunniga personer som ska ge vården sedan ska kunna göra sitt arbete och känna sig stolta när de går hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Nu blir en mångårig liberal dröm snart till självklar vardag. Jag är väldigt glad över att vi har varit eniga och haft diskussioner som gjort mig glad varje gång våra möten har avslutats.

Fru talman, ärade riksdagskollegor och ni som kanske tittar på debatten på någon skärm där hemma! Det är verkligen svåra tider nu. Prövningens tid är här. Vi befinner oss just nu i den största krisen sedan andra världskriget. Under den här debatten har vi fått veta att ytterligare 96 personer i vårt land har dött det senaste dygnet. Alla dessa människor har förlorat sitt liv i pandemin. Alla dessa människor har nära och kära, vänner och kollegor, som nu sörjer dem.

Fru talman! Det tar i snitt fem dagar från att man blir smittad till att man blir sjuk. Sedan tar det ytterligare tio dagar innan man, om man har otur, hamnar på sjukhus. Det finns en fördröjning här. Nu måste alla kraftsamla och stanna hemma när man kan. Det var också därför som regeringen för ett par dagar sedan gick ut och underströk hur viktigt detta är genom att införa en ny bestämmelse om att allmänna sammankomster bara får ha åtta personer. Det är en oerhörd skärpning, en oerhörd inskränkning, som vi nu genomför i vårt land. Men den behövs verkligen i dag.

Så snälla - stanna hemma! Gå inte till köpcentret! Gå inte till gymmet! Lyssna på de här råden! Det kan kännas svårt att få dem att hänga ihop, men det beror på den lagstiftning vi har. Det viktigaste är att man faktiskt följer råden och stannar hemma vid minsta symtom och att de arbetsgivare som kan låter sin personal jobba hemma och inte gå till arbetet. Det är allvar nu!

Men, fru talman, vi är också här för att prata om den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord och som vi i dag är glada att kunna fatta beslut om. Det är en viktig reform av primärvården som vi regeringspartier nu genomför tillsammans med våra samarbetspartier Centern och Liberalerna. Det är en del av den januariöverenskommelse som vi ingick när den nya regeringen tillträdde.

Det här en grön seger, skulle jag säga. Vi har länge jobbat för att bredda uppdraget till sjukvården och för en nära vård. Patienter ska ha möjlighet att komma till en läkare som känner dem. Det ska finnas möjlighet att få förebyggande vård så att vi minskar de mer allvarliga sjukdomsfall som vi sedan kommer att se. Detta genomför vi nu i denna reform.

Vi har länge drivit på för att man ska kunna söka hjälp inte bara för fysiska symtom utan också för själsliga. Detta genomför vi också. Vi breddar uppdraget och ser till att man kan söka hjälp hos en psykolog när så behövs.

Fru talman! Det är viktigt att vi jobbar med jämlikheten. Här ser jag att digitaliseringen kan spela en viktig roll. Ute i glesbygden kan det kanske vara lättare att ha kontakt med en nätläkare när det är svårt att ta sig till en vårdcentral som ligger långt bort.

Här måste vi jobba mycket mer. Vi har sett i coronakrisens spår att nätläkare och den digitala delen av vården har spelat en väldigt stor roll för många människor. Man har ibland inte haft möjlighet att ta sig fysiskt till en läkare eftersom smittspridningen ska minskas och eftersom man inte ska riskera att själv bli smittad. Vi har sett hur människor har kunnat vara hemma och vara uppkopplade mot en läkare som till exempel kan hjälpa till med att läsa av blodtrycket. Många känner sig trygga med den lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Samtidigt är det såklart viktigt att det här inte utarmar vården. De ekonomiska resurserna behöver bli större, inte mindre. Det är viktigt att vi reglerar det så att det inte blir så att en förkylning dränerar vården på de resurser som finns och att de som kanske behöver en mycket mer komplicerad vård inte får den. Detta måste vi se till att reglera väldigt tydligt.

Fru talman! Jag är glad över att vi nu lägger fram denna proposition, och jag är glad över att vi sitter i olika diskussioner och förhandlingar inför de efterföljande propositioner som vi kommer att lägga fram och som kommer att fördjupa detta arbete. De kommer att läggas fram under denna mandatperiod av regeringen och samarbetspartierna: Centern och Liberalerna.

Med de orden, fru talman, önskar jag yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag noterade att det var en grön seger att propositionen kommit fram. Nu är jag glad att vi ändå gjorde en justering i utskottet när det gäller hälsofrämjande insatser, uppsökande verksamhet och rehabilitering. Det återförs nu till grunduppdraget. Men eftersom det var en grön seger vill jag fråga ledamot Pernilla Stålhammar: Vad var skälet till att regeringen inte hade med dessa delar i propositionen från början?

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten Ankarberg, för frågan! Det finns med i lagändringen att det också ska vara hälsofrämjande åtgärder i uppdraget. Det är med i den här propositionen. Vi ser det som mycket viktigt att man genomför de hälsofrämjande uppdragen. Därför är jag glad att det finns med i propositionen.

Fru talman! I hälso- och sjukvårdslagen finns det med att vi ska arbeta hälsofrämjande. Men när propositionen kom från regeringen om att förtydliga grunduppdraget för primärvården fanns inte hälsofrämjande insatser, rehabilitering eller uppsökande verksamhet med. Det tillförde vi i full enighet från utskottet. Det vi har gjort i riksdagen är gott, men eftersom det var en grön seger var min fråga: Vad var skälet till att de delar som vi har fått komplettera med från riksdagen inte fanns med i propositionen?

Fru talman! Alla partier är överens om att detta ska genomföras, och det finns som sagt med i lagen. Men det är bra att vi förtydligade uppdraget i utskottet. Det är mycket bra att vi nästan alltid är eniga i vårt utskott och att alla faktiskt understryker dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform

Dock har Miljöpartiet drivit dessa frågor under en väldigt lång tid. Vår inriktning i hälso- och sjukvårdspolitiken har varit just att man ska se till hela människan och ha ett folkhälsoperspektiv. Man ska också jobba med rehabilitering. I spåren av pandemin ser vi nu att det verkligen kommer att behövas. Vi ser covid-19-patienter som lider väldigt mycket av efterverkningarna av sin sjukdom.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)