Indelning i utgiftsområden
Protokoll från debatten
Anföranden: 2
Anf. 90 Ulrik Nilsson (M)
Fru talman! Efter alla som har deklarerat att de kanske inte kommer att vara kvar här kommer nu ett ärende som gäller dem som faktiskt är kvar. Det handlar nämligen om att det i vårbudgeten föreslås förändringar i hur budgeten ska ställas upp i olika utgiftsområden.
Det kan vara ett problem, för en regering kan vilja förändra uppställningen även om beslut inte är fattade. Ska man som regering utgå från denna ordning – att ett beslut kommer att fattas? Ska man därmed förbereda genom att ändra, eller ska man avvakta till dess att beslutet är fattat? Det är inte alldeles enkelt, men man får ändå utgå från att en regering har som ambition och önskemål att genomföra de beslut som man föreslår.
Alla kanske inte heller gillar förslagen och kan därför tycka att det vore bra att inte anta det här redan nu. Men det är som det är; transparens, tydlighet och ambition får nog gå före att säga att vi ska avvakta besluten.
Vad är det då för förslag som ligger bakom detta? Förutom det som riksdagsutredningen Med ledamoten i centrum har tagit upp är det två saker. Det ena är att man vill inrätta en ny myndighet för utrikes underrättelser, och man har tagit ställning till hur den ska placeras in i utgiftsområdena. Det andra är att man vill flytta bland annat myndigheterna för trafikanalys till en ny samlad analys- och utvärderingsmyndighet, och därmed flyttar man också anslagen.
Som sagt kan man ha synpunkter på förslagen, och detta kommer säkert att debatteras senare. Men regeringen föreslår nu i förslaget till indelning i utgiftsområden ett system som bygger på att de kommer att införas och att den kommande budgeten därmed bör se ut på det sättet vad gäller utgiftsområdena.
Fru talman! Jag vill egentligen bara avsluta med att yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande 42, Indelning i utgiftsområden. Med detta vill också jag önska alla en glad sommar.
Anf. 91 Jan Riise (MP)
Fru talman! Det finns ett talesätt som säger att man ska vara försiktig med att sälja skinnet innan björnen är skjuten. För egen del tänker jag att det är tveksamt om man ska skjuta björnar över huvud taget, i varje fall om det gäller försäljning av skinn.
Kärnan i KU:s betänkande Indelning i utgiftsområden har kanske inte heller så mycket med vare sig björnar eller skinn att göra. Men när regeringen tycker att det är en bra idé att både budgetera för och, dessutom, flytta kostnader på 2,2 miljarder kronor från ett utgiftsområde till ett annat tycker jag att det finns skäl att se en gång till på förslaget.
Förslaget är alltså att inrätta en civil underrättelsemyndighet direkt under regeringen. Den skulle, enligt utredaren Carl Bildt, ägna sig åt strategisk omvärldsanalys och därmed kunna ge regeringen ett tydligare och mer anpassat civilt stöd i analyser av omvärlden. Det stämmer bättre med de strukturer som finns inom Nato, hävdade utredningen, och skulle därmed kunna underlätta och förbättra samarbetet.
Det låter rimligt på många sätt. Men remissinstanserna var kritiska. Bland annat pekade Försvarsmakten på det snabba genomförandet av förändringen, som också innefattar en viss överföring av kompetens från Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Farhågor uttrycktes om ett behov av återuppbyggnad av kompetens inom försvaret samtidigt som kompetensen inte är färdiguppbyggd inom den nya enheten. Det handlade alltså om risk för ineffektivitet och förluster i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.
Andra kritiska synpunkter handlade om behovet av en myndighet över huvud taget och om det inte vore mer effektivt att bygga vidare på de styrkor som finns.
Från Miljöpartiets sida har vi i en partimotion framfört det jag just sa: att kritiken varit omfattande och att det är svårt att ta ställning till budget för en ny myndighet innan det ens finns ett förslag till hur den ska organiseras och vilka uppgifter den ska ha. Det är inte heller känt i vad mån, och i så fall hur mycket, resurser ska överföras från Must till den nya myndigheten.
Det rimliga, menar jag, är att först diskutera om vi ska ha en ny myndighet och vilka uppgifter den ska ha, med hänsyn tagen till både Nato och befintliga arbetsuppgifter inom försvaret. Sedan kan riksdagen ta ställning till budgetförslag och eventuell flytt till ett annat utgiftsområde – lite apropå björnar och skinn, alltså.
För övrigt har jag och vi i Miljöpartiet inga synpunkter på andra föreslagna ändringar avseende byten från ett utgiftsområde till ett annat, exempelvis för Bokföringsnämnden.
Jag yrkar bifall till reservationen och tackar för ordet. Jag tackar också för dagen och för allt som har skett och sagts i dag. Tack till alla som har hjälpt till med att genomföra detta!
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 16 juni.)
Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.
Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.
Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.

