Fri- och rättigheter m.m.

Fru talman! I detta betänkande behandlas väldigt många förslag från oss moderater. Vi har hela tio reservationer och ett förslag som äntligen ser ut att vinna gehör här i kammaren senare i dag.

Förslagen handlar alla om att stärka våra fri- och rättigheter i Sverige. De är långt ifrån nya för oss moderater att driva. Kanske är det därför extra kul att ett av dem, som sagt, ser ut att vinna gehör. Det är förslaget om att vi behöver utreda hur vi kan stoppa och förhindra utländsk finansiering av extremism och icke-demokratiska budskap i våra trossamfund. Det är på tiden.

Men vi behöver också konstatera att detta inte kommer att räcka. Vi moderater har därför föreslagit även en rad andra åtgärder för att komma till rätta med, förebygga och motverka våldsbejakande extremism i Sverige.

Vi har bland annat förslag om att om man begår ett terrorbrott i Sverige, brott mot staten, och har dubbla medborgarskap bör det vara grund för att kunna återkalla det svenska medborgarskapet.

Vi har förslag om hur vi behöver rusta våra poliser med mer kunskap om våldsbejakande extremism. Det handlar om hur man reder ut och löser dessa typer av brott som dessa grupperingar begår i Sverige.

Vi har förslag om hur det förebyggande arbetet i skolan behöver stärkas. Det handlar om hur lärare behöver få mer kunskap och mer stöd i att våga ta i dag tyvärr många gånger väldigt jobbiga diskussioner och svåra samtal med elever och föräldrar.

Att vi har lärare som 2022 hotas, skräms, tystas och i förlängningen hindras från att bedriva undervisning om Förintelsen och om hbtq-personers rättigheter säger alldeles för mycket om de problem som vi har i Sverige i dag.

Jag vill övergå till att tala om de andra förslagen som vi behandlar i betänkandet. Innan jag glömmer det ska jag yrka bifall till vår reservation nummer 25 som finns under punkt 13 om förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen.

Den andra delen av betänkandet handlar om hur vi kan garantera och stärka fri- och rättigheterna i grundlagen. Alla dessa rättigheter har i dag tyvärr inte samma grundlagsskydd. Skyddet för äganderätten och näringsfriheten är exempelvis svagare än skyddet för yttrandefrihet, informationsfrihet och demonstrationsfrihet.

I 2 kap. 21 § i vår regeringsform anges olika begränsningar som får göras i fri- och rättigheter. Jag tror att många inte minst under coronapandemin fick ett uppvaknande om att det går att göra begränsningar i dessa rättigheter. Men det är såklart viktigt att det finns skäl för det.

Om man tar äganderätten och näringsfriheten har de inte samma skydd. De anses inte lika viktiga. Det tycker vi att det finns många skäl att ändra på.

Vi har i Sverige också ett väldigt stort civilsamhälle. Det är en väldigt viktig del av staten, Sverige och vårt samhälle. Det gäller exempelvis våra ideella föreningar. Konstigt nog har man inte samma rätt i Sverige som i många andra europeiska länder att inte behöva vara medlem i en förening. Det brukar kallas för den negativa föreningsfriheten.

Många andra med oss jämförbara länder har även detta i sin grundlag. Men det har inte vi, trots vår stora flora av föreningar. Det anser vi också att man bör ändra på.

Ytterligare en fråga handlar om att fri- och rättigheter är så pass viktiga att bara misstanken om att staten skulle ha inskränkt dem i strid med gällande rätt är allvarlig. Det bör underlättas för individer att kunna driva rättsprocesser om detta.

I dag finns det ekonomiska hinder för att göra det. Förlorar en individ mot staten står nämligen inte staten för sina egna rättegångskostnader. Det tycker vi att man bör ändra på och utreda. Det ska inte vara den ekonomiska risken som hindrar skäliga fall av sådana processer.

Vi tycker också att den skadeståndsskyldighet som staten har mot individer i det fall den förlorar behöver öka. Även detta behöver vidgas och utredas.

Jag inledde med att säga att vi nu har drivit de här förslagen länge i Sverige. Det började när det var dags för en ny grundlagsutredning. Vi har fortsatt inom ramen för den grundlagsutredningen att försöka få gehör för våra förslag. Tyvärr har vi inte lyckats med det.

Är ni intresserade av hur vi i vår grundlag kan stärka individers fri- och rättigheter på riktigt och minoriteters skydd läs då gärna våra motioner på området. Med de orden tackar jag för ordet.

(Applåder)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga av våra reservationer. Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkande KU29 Fri och rättigheter m.m.

Det betänkande som vi nu talar om går, som alla har sett, under benämningen Fri- och rättigheter m.m. Jag tycker att det är tid att alla vi i denna kammare borde ta oss en kort stund till att fundera över dessa och deras historiskt unika roll.

Många samhällen i världen har egentligen aldrig haft någon tanke om fri- och rättigheter. Faktum är att utanför västvärlden har tanken om vissa fri- och rättigheter som inte får inskränkas aldrig varit självklar. I många delar av världen är den fortfarande inte det.

I vår del av världen däremot är den, som tur är, självklar. Faktum är att vi haft tankar om rättigheter under väldigt lång tid. Medeltida svenskar valde sina kungar, ägde sin mark och förbjöd kvinnofridskränkningar liksom slaveriet, träldomen, redan på 1300-talet.

Det är naturligtvis inte samma sak som att Sverige trädde fram som en modern demokrati när inlandsisen drog sig tillbaka. Men det betyder att vi kontinuerligt har varit närmare det idealet än de allra flesta, under längre tid, och än nästan alla andra samhällen.

Våra fri- och rättigheter är alltså, fru talman, inte någonting som bara damp ned från himlen. Det är inte heller något som något enskilt parti i sin välvilja förlänat det svenska folket. Det är en grundläggande del av vår kultur och vår nation och har format dessa samtidigt som de vidare formats under århundraden.

Det är i ljuset av detta som vi måste förstå vissa samtida fenomen. Det är fenomen som, om man tar ett lite längre perspektiv, egentligen är mycket främmande för det svenska samhället. De har bara blivit vanliga de senaste decennierna, mycket till följd av massinvandringen. Särskilt påtagligt blir detta gällande jämlikheten mellan könen.

Dessa nya fenomen får implikationer på flera områden. De skapar nya konfliktytor och nödvändiggör gränsdragningar som tidigare aldrig behövt göras.

Till exempel är det enkelt att konstatera att en vuxen individs val att klä sig på ett visst sätt är dennes privata angelägenhet, när det är ett eget val. När detta däremot är ett uttryck för direkt kvinnoförtryckande normer, snarare än självvalda beteenden, blir både frågan och svaret annorlunda.

Av dessa skäl bör den heltäckande slöjan - burkan och niqaben - i princip förbjudas, åtminstone för barn i för- och grundskola. Det finns även prejudikat på detta från flera europeiska länder, bland annat vår granne Danmark och Frankrike.

Vad individer eller familjer väljer att göra i sina egna hem är inte någonting som staten borde kontrollera. Men bara för att den privata sfärens integritet måste respekteras innebär inte det att alla normer är likvärdiga.

Dessa plagg gör det omöjligt för de kvinnor som bär dem att delta i det offentliga rummet. Även enkla och opersonliga sociala interaktioner blir försvårade på ett sätt som gör den vardagliga tillit och den artiga jämlikhet mellan främlingar som vårt samhälle annars är så bra på så gott som omöjliga. Den heltäckande slöjan är, i princip, en kvinnoförtryckande och extremistisk symbol. Genom att förbjuda den i offentligheten värnar vi det sekulära och demokratiska samhället.

Barn och unga bör således inte tillåtas bära slöjan i skolan och helst inte heller påtvingas detta plagg i motsvarande offentliga sammanhang. Utöver att den typen av distinktioner sätter upp barriärer för interaktion mellan vissa minoriteter och medlemmar av majoritetssamhället är det även så att de unga flickor som tvingas bära slöja oftast inte har valt detta själva. Det är snarare ett uttryck för kvinnlig underkastelse och ett sätt att socialisera in barn som inte vet eller förstår bättre i en sådan kultur.

Genom att skapa ömsesidig misstro och främlingskap gentemot majoritetssamhället försvårar man också dessa unga flickors och kvinnors möjlighet att fatta ett annat beslut och närma sig den svenska och västerländska kulturen - om de i framtiden skulle vilja detta.

En annan aspekt är böneutrop. Vår vilja att som huvudregel försöka upprätthålla en viss neutralitet i det offentliga rummet befinner sig i spänning gentemot sådana normer där tankar om en neutral offentlighet med respekt för individens särart är helt främmande. Kyrkklockor har hörts i vårt land under hundratals år, men böneutrop är en direkt sentida import från den muslimska världen. Muslimska böneutrop innehåller även en trosbekännelse, till skillnad från våra kyrkklockor.

Majoritetskulturens normer och den reella ovilja som finns mot att höra böneutrop förtjänar att tas i beaktning. Kristendomen har en historisk särställning i Sverige som islam inte har och kommer att fortsätta ha det även i framtiden. Även utifrån perspektivet att värna en neutral, sekulär offentlighet fri från propaganda finns återigen starka skäl att förbjuda denna form av kulturyttring.

Kvinnlig könsstympning och omskärelse bör också utan tvekan förbjudas. Att detta, fru talman, över huvud taget är något som vi diskuterar är ytterst märkligt.

I hela Skandinavien har vi också av hävd, på ett sätt som föregår kristendomen, ett djupare förhållande till djur och natur. Sadistiska former av slakt, såsom halalslakt, bör likaledes därför inte heller vara tillåtna inom Sveriges gränser.

Avslutningsvis, fru talman, finns det goda skäl att reflektera kring vad följderna blir av den rådande samhällsutvecklingen om denna tillåts fortsätta ohejdat. Vi i Sverigedemokraterna ställer oss ytterst skeptiska till att det går att upprätthålla ett fritt liberalt samhälle för oss alla om inte majoritetssamhällets normer värnas.

Den historiskt och geografiskt sköra tolerans och respekt för individen som Sverige kännetecknas av kommer helt enkelt inte att överleva det här århundradet om inte kopplingen mellan majoritetssamhällets svenska och västerländska levnadssätt och det politiska uttrycket för makt och rätt att påverka, vårt medborgarskap, bibehålls.

I ljuset av de senaste decenniernas ansvarslösa invandringspolitik finns det inget annat val än att öppna för återkallandet av medborgarskap, som lyftes fram här i talarstolen för bara några minuter sedan. Det nuvarande förbudet mot detta i regeringsformen bör därför tas bort. Även här finns prejudikat i andra västerländska länder.

Fru talman! Det är den enskilda människans frihet och värdighet som står i centrum i regeringsformens inledande kapitel. Det är den enskildes frihet och värdighet som ska respekteras - av det allmänna och i utövningen av offentlig makt, enligt vår grundlags portalparagraf.

Det är ett fint centrum för en grundlag i en liberal demokrati av vårt snitt. Uppgiften att värna och upprätthålla den enskildes frihet och värdighet utmanar ständigt oss som beslutsfattare och lagstiftare. För den enskildes frihet och värdighet är, liksom själva demokratin, inte en gång för alltid given i och med regeringsformens ikraftträdande. Nej, precis som demokratin utmanas och rentav hotas den enskildes frihet och värdighet.

Ibland hotas de av extremistiska eller våldsbejakande krafter. Ibland hotas de av främmande makt och antagonister som inte vill oss väl och som har allt att vinna på att undergräva svenska folkets förtroende för demokratin, för samhällskontraktet, för tilliten i samhället och inte minst - för tilliten mellan oss människor. Det är krafter som ställer människor och grupper mot varandra, vi mot dem, och krafter som vinner på att en gnagande känsla av misstro och misstänksamhet biter sig fast och breder ut sig i samhället som ett gift.

I dag, liksom alla dagar, är därför Centerpartiets tydliga besked att vi inte kompromissar med den enskildes frihet och värdighet. Vi står upp för den enskildes frihet och värdighet. Vi tar det ansvar som regeringsformen ålägger oss. Vi står upp för religionsfriheten - inte bara den för kristna och judar, utan för alla. Den gäller avsett om man tror eller inte tror, och oavsett vad man tror på.

Vi står upp för att trossamfunds lokaler ska åtnjuta skydd för att den enskilde troende tryggt ska kunna utöva sin religion, ensam eller tillsammans med andra, oavsett vilken religion det handlar om. Heliga rum ska vara trygga rum. De ska vara frizoner och hemvister för troende som de källor till livsmod, hopp, livstolkning, religiös fördjupning och gemenskap och rum för livets övergångsritualer som de är.

Jag står bakom Centerpartiets samtliga fem reservationer i betänkandet och yrkar bifall till reservation 7.

Fru talman! Centerpartiet står upp för arbetet mot rasism och diskriminering. I dag begränsas många svenskar av just rasism och diskriminering. Varje dag när du och jag gör oss i ordning, käkar frukost och hjälper barnen att komma iväg till skolan går tusentals svenskar till jobbet eller skolan med en ryggsäck eller en klump i magen som vi andra inte har: Vad kommer jag möta i dag? Kommer jag att få behålla slöjan på, eller kommer de att riva av den? Kommer jag bli spottad på i dag? Törs jag gå till synagogan? Ånej, i dag måste jag gå och handla mat! När jag går till affären med mina romska kläder kommer jag att få de där blickarna, som om jag vore en tjuv.

I dag mobbas skolbarn för sin tro, trots att de enligt Europakonventionen har erkända rättigheter till bland annat andlig utveckling. I dag sorteras människor bort på osakliga grunder i anställningssituationer - ren och skär arbetslivsdiskriminering - för att deras namn inte är tillräckligt svenskklingande. I dag krymps livsutrymmet och livschanserna, friheten och värdigheten för svenskar på grund av rasismen och diskrimineringen inom livets alla områden.

Centerpartiets svar till dessa, våra bröder och systrar, är att vårt frihetsprojekt inte begränsar sig till de få och förunnade. Det sträcker sig till varje människas rätt att förverkliga sitt livsprojekt och att utöka sina livschanser och känna frihet, oavsett vem hon är, vem hon älskar, vilken hudfärg hon har, var hon bor och vad hon tror eller inte på. När vi säger att Centerpartiet står upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar utan att bli begränsad av fördomar, rasism och diskriminering menar vi allvar.

När våra medmänniskors frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och diskriminering är det vår kamp. Därför vill vi i Centerpartiet intensifiera arbetet just mot rasism och diskriminering.

Vi har lagt fram många förslag här i Sveriges riksdag som hanterats i andra betänkanden i riksdagen. Inom ramen för det här betänkandet anser Centerpartiet att regeringsformens diskrimineringsförbud bör utökas för att motsvara de diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen. Det innebär att även könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder bör innefattas av grundlagsskyddet.

Fru talman! Att få vara eller bli den människa man djupast sett är är helt grundläggande. Det finns människor som varken identifierar sig som man eller kvinna. Det finns all anledning att ta denna för enskilda personer mycket viktiga identitetsfråga på stort allvar. Därför vill vi i Centerpartiet utreda ett införande av ett tredje juridiskt kön.

Den tredje siffran i de fyra sista siffrorna i personnumret indikerar om en person är man eller kvinna, vilket möjliggör könsuppdelad statistik. Centerpartiet menar att förutsättningarna för att införa ett tredje juridiskt kön bör utredas utan att möjligheterna att göra statistiska analyser utifrån ett genusperspektiv försämras.

Fru talman! Vi behöver också stärka skyddet av äganderätten. Vi ser att den träds förnär i olika situationer där myndigheter ägnar sig åt myndighetsutövning. Vi ser att det konstitutionella egendomsskyddet inte är tillräckligt starkt.

Vi behöver också stärka arbetet med att fånga upp individer som ännu inte har begått brott men som är på väg att radikaliseras. De här personerna måste mötas av civilsamhället, av vuxna, av mammor och av lokal polis med nationell handlingsplan och med lokalt förebyggande arbete.

I vårt betänkande föreslår vi också ett tillkännagivande om möjligheten att stoppa utländsk finansiering av religiös verksamhet. Centerpartiet går nu i bräschen för att på område efter område just stärka resiliensen mot utländsk påverkan. Vi börjar med oss själva, partierna i Sveriges riksdag. Även vi behöver höja trösklarna för att inte bli utsatta för påverkan från främmande makt. Vi ser det i civilsamhället. Vi stärker upp det där. Vi har en utredning på gång just om hur vi kan stärka skyddet för trossamfund och civilsamhälle.

Dagens förslag till tillkännagivande har tagits fram av en bred majoritet i KU. Det gläder mig mycket, för det är ett viktigt tillkännagivande. Det är en viktig pusselbit i arbetet med att stärka motståndskraften mot främmande makt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 19.

Detta betänkande innehåller många förslag som på olika sätt berör våra grundläggande fri- och rättigheter. Det är sådant som vi ofta tar för givet och ser som självklarheter - respekten för alla människors lika värde, att vi har yttrandefrihet, att vi har rätten att delta i möten, att demonstrera och att utöva vår religion, oavsett vilken, eller att inte vara troende alls, att vi skyddas mot stora intrång i vår integritet, att vi inte får registreras utifrån politiska åsikter, att vi får röra oss fritt, att vi skyddas mot diskriminering och att vi garanteras rättssäkerhet om vi anklagas för att ha begått ett brott.

Fru talman! De friheter och rättigheter som vi har får aldrig tas för givna. Faktum är att demokratin i världen är på tillbakagång. År 2012 fanns det flest liberala demokratier i världen, 42 stycken - alltså demokratier som även innefattar sådant som går utöver själva folkstyret: en rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter. Förra året, 2021, var den siffran nere på 34 liberala demokratier. Det betyder att enbart 13 procent av världens befolkning lever i en demokrati så som exempelvis vi i Sverige brukar definiera den. Det visar den senaste demokratirapporten från Varieties of Democracy-institutet vid Göteborgs universitet.

Dagens hot mot demokratin ser ut på lite andra sätt än tidigare. Det handlar sällan om våld. I stället sker förändringen inifrån, av makten själv, av auktoritära krafter som vinner mark för att sedan på olika sätt angripa medierna, akademierna, civilsamhället och rättssystemet. Enligt forskningsinstitutet är de framsteg som gjorts för demokratin i världen sedan Sovjetunionens fall bortsopade.

Läget i världen är minst sagt dystert. Det är tydligt att vi aldrig kan ta våra fri- och rättigheter för givna och att Europa inte är ett undantag.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att alla människor fritt ska kunna definiera sig, uttrycka sig och ha rätten att bestämma över sin egen kropp. För många är könstillhörigheten självklar. För andra skulle en lagändring som innebar att ett tredje juridiskt kön infördes betyda oerhört mycket.

En grundläggande princip för ett tredje juridiskt kön skulle självklart vara att det är en valmöjlighet för den enskilde. Ingen ska kategoriseras som ett tredje juridiskt kön mot sin vilja. Tyskland, Australien, Indien och Nepal är exempel på länder som på olika sätt ger möjlighet att registrera ett tredje juridiskt kön.

Processen för att få ändra juridiskt kön är i dag komplicerad med långa väntetider, orimliga krav och ibland bristande bemötande som skapar ohälsa.

Vänsterpartiet vill gå samma väg som de länder jag rabblade upp. Vi anser att varje individ själv ska få avgöra sitt kön. En modern könstillhörighetslag behöver utgå från verkligheten. Vänsterpartiet vill därför att ett tredje juridiskt kön införs samtidigt som möjligheterna med könsuppdelad statistik bibehålls.

Fru talman! Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande nummer 29, som handlar om den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. Det är ett flertal motionsförslag från partierna som har resulterat i olika förslag och därmed reservationer när de inte har fått gehör.

Kristdemokraterna har flera reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 9 under punkt 6.

Den 1 mars 2020 trädde nya lagar i kraft i Sverige som bland annat innebar straffansvar för visst samröre med terroristorganisation. Den nuvarande lagen föreskriver att brottet samröre ska omfatta den som för en terroristorganisation tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, transportmedel eller annan liknande utrustning eller upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller annan liknande verksamhet. Så långt är det bra, men enligt min mening är detta en alltför snäv definition.

Säkerhetspolisen har samma uppfattning och har i sitt remissvar framhållit att det är viktigt att samröret får en vidare definition. När någon har varit i en konfliktzon, som Syrien eller Irak, blir brottet med dagens definition orimligt svårt att bevisa. Dessutom anser jag att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terroristorganisationer ska tolereras här i Sverige. Vi har länge haft en alldeles för tillåtande inställning till dem som fundamentalt hotar vårt samhälle. Enligt Kristdemokraternas syn ska allt samröre med terroristorganisationer kriminaliseras.

Jag går vidare och säger någonting om förbud mot slöja, vilket är en känslig sak. Det tillhör våra mänskliga rättigheter att få klä oss så som vi själva önskar. Man ska inte ha synpunkter på längd eller utformning i övrigt av olika klädesplagg. Det är vars och ens privatsak. Men med heltäckande slöja är det någonting annat.

I de verksamheter där vi som förtroendevalda och parlamentariker har möjlighet att ha synpunkter på klädsel finns det exempel där det faktiskt är orimligt att acceptera heltäckande slöja, till exempel så kallad burka. Skolan är ett sådant område. Det handlar inte om huruvida vi tycker om burkan eller inte eller till vilken idébakgrund vi hänför den, utan vi menar att heltäckande slöja strider mot de grundläggande värden, bland annat om jämställdhet mellan kvinnor och män, som skolan ska förmedla.

Med hänsyn till skolans värdegrund och synen på barnens rättigheter i Sverige är även hijab för små barn problematiskt. Barnomsorgen och skolan ska präglas av jämlikhet och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, jämställdhet och alla människors lika värde. Det går inte att komma ifrån att heltäckande slöja utgör ett konkret uttryck för mäns vilja att kontrollera flickors och kvinnors frihet.

Ett förbud för anställda inom offentlig förvaltning att bära niqab, burka eller annan heltäckande slöja är nödvändigt av flera skäl. Föräldrar ska kunna se personalen de lämnar sina barn till. En patient ska kunna se den vård- och omsorgspersonal som han eller hon vårdas av. Ett brottsoffer ska kunna se den polisanställde som han eller hon söker hjälp hos. Vi behöver den interaktion som ögonkontakt ger. De heltäckande plaggen står för ett hinder i det avseendet. De står också för en hederskultur, och personer som har varit eller är utsatta för hedersrelaterade brott ska inte behöva möta anställda med heltäckande slöja på myndigheter eller statliga institutioner.

Därför är det Kristdemokraternas mening att regeringen bör återkomma med förslag om förbud mot heltäckande slöja för barn och lärare i skolan och för anställda inom offentlig förvaltning.

Fru talman! För tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation nummer 22, men vi står bakom alla våra reservationer.

Betänkandet handlar om fri- och rättigheter. Liberalismen utgår från att alla individer ska ha samma möjlighet att förverkliga sig själva och samma rättigheter och skyldigheter som är knutna till individen. Därför kommer vi alltid att stå upp för de människor som i dag inte åtnjuter samma rättigheter och friheter som alla andra.

Jag kommer att beröra både hbtqi-politiken och också diskrimineringsfrågor.

Rättigheter för hbtqi-personer har successivt stärkts under decennierna. Men höjer vi blicken från den svenska horisonten ser vi ännu stora utmaningar, både i ett europeiskt och i ett globalt perspektiv. I ett sjuttiotal länder är samkönad kärlek ett brott. I ett ännu större antal länder kan personer vars könsidentitet inte följer den av omgivningen normerade och förväntade inte leva ett liv med fullvärdiga rättigheter. I länder där förtrycket är som hårdast riskerar människor fängelse, prygling eller dödsstraff enbart för att de är de som de är och för att de älskar dem som de älskar.

Sverige har ett ansvar att fortsätta att arbeta för att hbtqi-personers mänskliga rättigheter stärks och att ge stöd åt modiga rättighetskämpar världen över.

Fru talman! EU behöver större möjligheter att kunna vidta åtgärder gentemot de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter. EU-kommissionen måste kunna granska hur medlemsländerna lever upp till skyldigheten att skydda och respektera mänskliga rättigheter som medlemsländerna är förbundna till enligt fördragen. Vi har under årens lopp sett flera exempel på när rättigheter inte värnas i vissa länder. EU måste även kunna besluta om sanktioner mot de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter, inklusive hbtqi-personers mänskliga rättigheter.

Fru talman! Vad gäller diskriminering finns i regeringsformen förbud mot införande av lagstiftning som diskriminerar någon på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning eller kön.

Liberalerna var vid den senaste grundlagsreformen pådrivande för att förbudet mot diskriminerande lagstiftning skulle inkludera sexuell läggning. Frågan om förbud mot lagstiftning som diskriminerar på grund av könsidentitet och könsuttryck bör utredas grundligt i en kommande grundlagsöversyn.

Vad gäller juridiskt kön har även Liberalerna lagt förslag om detta. Det finns ett antal individer som inte vill kategoriseras som vare sig män eller kvinnor. I vissa andra länder har detta tillgodosetts genom att individen efter egen begäran kan folkbokföras i en tredje könskategori.

För- och nackdelar med att införa en tredje könskategori i folkbokföringen behöver utredas också i Sverige. Vi vill stärka möjligheterna även här. Men en grundläggande princip är att det tredje alternativet i så fall ska vara en valmöjlighet för de personer som själva önskar det och inte någonting som individer ska tilldelas.

En annan viktig princip är att det fortsatta behovet av könsuppdelad statistik beaktas. Regeringen bör se till att förslag i denna riktning tas fram och genomförs.

Fru talman! Respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten utgör fundamentet i en demokrati. Den enskildes frihet och värdighet är central i en demokrati. Vi står upp för den enskildes frihet. Hbtqi-rättigheter är en fråga om mänskliga rättigheter.

Fru talman! Konstitutionsutskottet behandlar nu ett viktigt betänkande om frågor som berör våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter som skyddas i regeringsformen. Det handlar om yttrandefrihet, föreningsfrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och religionsfrihet. Det handlar om att skyddas från diskriminering och om att ha rätten att leva sitt liv i frihet.

Jag vill särskilt tacka vår kollega från Centerpartiet, Linda Modig, som i sitt anförande tidigare på ett starkt och tydligt sätt beskrev vad det här kan betyda i människors vardag.

Utöver de exempel som redan beskrivits av föregående talare vill jag särskilt lyfta några av Miljöpartiets förslag här i kammaren. Det gäller ett förslag om ett tredje juridiskt kön, vidareutveckling av Institutet för mänskliga rättigheter samt skydd för djurens rättigheter i grundlagen.

Frågan om den nya könstillhörighetslagen har väckt en hel del uppmärksamhet under våren, och jag vill helt kort påminna om att förväntan är stor när det gäller Stefan Löfvens löfte om att ny lagstiftning ska finnas på plats före valet. Det här är en viktig reform för dem som berörs av den, och nu är det dags att få en ny lagstiftning som ger alla rätt att själva bestämma vilket juridiskt kön man identifierar sig med. Det här är ett förslag med brett stöd i hela Sveriges befolkning. Från Miljöpartiets sida vill vi verkligen understryka att det inte finns någon anledning att vänta. Lagstiftningen behöver komma på plats nu.

Fru talman! För Miljöpartiet är mänskliga rättigheter inte bara ord på de papper som internationella konventioner skrivs på. Det är något som ska genomsyra det offentliga och näringslivet i vårt land och i alla länder. Därför är vi väldigt glada att Sverige nu har ett institut för mänskliga rättigheter som finns på plats och är igång. Det var något som vi lovade våra väljare att kämpa för i förra valet.

Det kan tyckas som att vi har lite bråttom när vi redan nu vill väcka frågor om hur institutet ska utvecklas framåt. Men det finns skäl för det. I dagens betänkande har vi två förslag om Institutet för mänskliga rättigheter. Dels vill vi att institutets organisationsform och uppdrag ska skyddas i grundlagen, dels vill vi att institutets årliga rapport till regeringen också ska behandlas av riksdagen.

Jag skulle säga att grundlagsskyddet för institutet är en fråga som är viktig att väcka tidigt, därför att grundlagsändringar tar, som ni vet, ganska lång tid. När det gäller frågan om att riksdagen ska behandla årsrapporten handlar det mer om att understryka vikten av att institutets arbete synliggörs. Regering och riksdag kan såklart ta massor av egna initiativ för att synliggöra institutets arbete, men det vi söker är en lagreglerad skyldighet så att det här intresset inte är något som påverkas av innehållet i själva rapporten.

Detta är inga nya idéer som vi har skrivit ihop på kammaren, utan det är förslag som finns med i utredningen som ligger till grund för inrättandet av institutet. Vi i Miljöpartiet vill redan nu visa att det är en sådan här utveckling vi gärna ser framöver.

Fru talman! En av Miljöpartiets grundläggande solidaritetsidéer är den om vår solidaritet med djur, natur och ekologiska system. Miljöpartiet har som enda riksdagsparti antagit ett omfattande djurpolitiskt program, och i vår kommittémotion Djurpolitik för en postpandemisk värld föreslår vi som ett av 72 förslag att djurens egenvärde ska skrivas in i den svenska grundlagen.

Detta skulle ligga i linje med artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där djur erkänns som kännande varelser till vilka full hänsyn ska tas när det gäller utformning och implementering av unionens politik för jordbruk, transporter, fiske, inre marknad och forskning. Att skydda djuren i grundlagen skulle också tydliggöra att djurskydd är en viktig del av statens ansvar. Det skulle visa att det offentliga alltid ska väga in djurens välmående i sina beslut, och det skulle ligga till grund för övriga regleringar i lag.

Fru talman! Miljöpartiet står bakom alla sina motioner. Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 30 under punkt 17 om att djurens rättigheter borde skyddas i grundlagen.

Fru talman! Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i samhället.

I dag behandlar vi KU29, det vill säga konstitutionsutskottets betänkande om cirka 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det är både yrkanden som handlar om fri- och rättigheter och yrkanden som handlar om förebyggande av våldsbejakande extremism. Det är lätt att bli lite nedstämd när man läser en del av motionerna. Vi lever i en tid där fler riksdagsledamöter väljer att väcka motioner om att begränsa och kringskära våra fri- och rättigheter än motioner om att utöka dessa. Det kanske är signifikativt för vår tid.

Vår uppfattning som socialdemokrater är att människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla, och därmed är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse.

Enligt regeringsformen ska det allmänna särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning och verka för social omsorg och trygghet samt goda förutsättningar för hälsa. Vi ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska se till att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Jämlikheten är som sagt frihetens förutsättning.

Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet blir därför att utjämna dessa maktskillnader och på så sätt öka friheten i samhället. Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När människors möjligheter påverkas av att de tillhör en viss grupp visar detta på förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön, etnicitet samt könsidentitet och sexuell läggning är några av de faktorer som avgör människors frihet, oberoende av vilka de är som individer.

Vi kan inte nog betona vår stolthet över de fri- och rättigheter vi har och behovet av att sända en tydlig signal till omvärlden om att vi står upp för dessa. Det är inte minst aktuellt nu när Turkiets utrikesminister så sent som i förra veckan krävde att de svenska lagarna skulle ändras för att begränsa fri- och rättigheter. Han konstaterar, mycket riktigt, att det i Sverige är tillåtet för vem som helst att demonstrera och "vifta med sina trasor" - en rättighet vi är stolta över. Själv viftar jag främst med trasor på första maj.

I den del av betänkandet som handlar om att förebygga våldsbejakande extremism föreslår vi i ett enigt utskott ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas och få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap.

Frågan har lyfts av flera motionärer, bland annat av Amineh Kakabaveh som yrkat just på att ett tillkännagivande ska komma till om att stoppa diktatoriska och kvinnofientliga regimer som genom påkostade moskébyggen, religiösa skolor och förskolor i Sverige försöker öka sitt politiska inflytande. Utskottet föreslår att riksdagen ska delvis bifalla hennes motion.

Det saknas kunskap om hur vissa trossamfund finansierar sin verksamhet och vilka krav på motprestation som eventuella utländska bidragsgivare ställer på institutionerna. Få studier finns på området, och det spelar ingen roll om det är en moské som finansierats av Turkiet eller en kyrka med stöd från Ryssland - vi vet alldeles för lite om hur finansieringen går till, vad den betyder och vilka motkrav som ställs.

Den oberoende rödgröna tidningen Dagens ETC har i en granskning konstaterat att Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské. Denna granskning visade också att 17 av de 25 största offentliga moskéerna i Sverige har erhållit finansiering från utlandet.

Regeringen har gjort mycket på området för att motarbeta den våldsbejakande extremismen, och tillkännagivandet är i linje med det arbete regeringen redan bedriver. Föreningsfriheten har begränsats när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism, vilket är något vi har debatterat här i kammaren tidigare under våren.

För regeringen har det även varit prioriterat att säkerställa att de statliga stöd som fördelas till trossamfund går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Redan 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Förra månaden lämnade regeringen lagrådsremissen till Lagrådet.

Statsbidrag ska enligt förslaget endast få lämnas till trossamfund som i huvudsak får sin religiösa verksamhet finansierad av medlemmar eller personer som deltar regelbundet i den religiösa verksamheten och som är folkbokförda i Sverige. På så vis säkerställs att trossamfunden har en egen stabilitet och livskraft och att de i större utsträckning kan agera självständigt utan att hamna i beroendeställning till utomstående aktörer.

Vidare får statsbidrag inte lämnas till trossamfund om någon av dess församlingar eller företrädare kränker en medlems grundläggande fri- och rättigheter eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Förslaget tar sikte på trossamfund som registrerar sig och vill ta emot stöd från staten, men även de kan såklart påverkas av extremism och få delfinansiering från utlandet. De som särskilt behöver granskas är dock de som inte registrerar sig för att ta emot stöd från staten utan helt löser sin finansiering från utlandet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det via direkt eller indirekt finansiering kan finnas krafter som försöker påverka religiösa verksamheter i Sverige, vilket befaras kunna leda till ökad radikalisering. Regeringen har gjort mycket, men mer behöver göras. Kunskapen om hur omfattande den utländska finansieringen är liten, och enligt utskottets mening bör en utredning få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap.

Dessa auktoritära ideologier får inte få fotfäste i vårt land, och andra stater ska inte kunna köpa sig makt och inflytande via trossamfund. Det hotar vår samhällsmodell och dem som lever i eller nära dessa krafter - främst barn och kvinnor.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets ställningstagande och avslutar där jag började: Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i vårt samhälle.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 juni.)