Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer

Fru ålderspresident! För två veckor sedan besökte jag tillsammans med några riksdagskollegor batterifabriken Northvolt i Skellefteå. Det är en enorm satsning som görs för att producera batterier och se till att vi kan nå målet om den gröna omställningen som innebär att vi ska vara fossilfria 2030. Det krävs enorma mängder mineral för att producera den stora mängd som Northvolt kommer att göra när alla delar av produktionen är igång.

Fru ålderspresident! Moderaterna framhåller att vi delar uppfattningen att en utfasning av fossila bränslen är eftersträvansvärt för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bromsa klimatförändringarna. Vi anser dock inte att de förslag som regeringen lägger fram i propositionen kommer att bidra till denna ambition. Därtill menar vi att de för med sig betydande nackdelar. Vi kan konstatera att det i dag inte pågår någon utvinning av fossila bränslen i Sverige, och i dagsläget är det inte heller något företag som har undersökningstillstånd för olja eller gas.

Att mot den bakgrunden göra gällande att ett förbud mot verksamheter som inte förekommer skulle ha en positiv inverkan på de globala utsläppen av växthusgaser förefaller som ytterst tveksamt. Förslagen i propositionen slår därmed delvis in öppna dörrar och framstår därför som plakatpolitik som dessvärre skapar nya problem snarare än löser befintliga. Samtidigt innebär förbuden mot utvinning av olja, kol och gas att utvinning av metaller från alunskiffer kan försvåras. Det beror på att gas och olja i och med förbuden inte kommer att utvinnas som en biprodukt utan behöver hanteras som avfall. Denna hantering riskerar att leda till ökade miljörisker och kostnader.

Flera av de metaller och mineral som är viktiga för klimatomställningen förekommer i alunskiffer. Det gäller till exempel vanadin, kobolt och nickel som är viktiga för batterier och vissa legeringar. Förslagen riskerar därför att försämra möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på dessa innovationskritiska metaller och mineral och därmed försvåra omställningen.

Fru ålderspresident! Regeringens förslag påminner om förbudet mot utvinning av uran som infördes 2018 och som vi menar har fått olyckliga konsekvenser för såväl miljön som för Sveriges välstånd och rykte som gruvnation. Här kan vi till exempel nämna erfarenheterna från Jämtland där ett projekt som syftade till att utvinna vanadin gick i stöpet då bolaget gjorde bedömningen att kostnaderna för att hantera uran som avfall i stället för att hantera det som biprodukt gjorde att det inte gick att få lönsamhet i projektet.

Vår slutsats blir därmed att även de förslag som regeringen nu lägger fram står i konflikt med den globala klimatomställningen. De föreslagna reglerna riskerar även att hindra lagring av koldioxid eftersom de försvårar etableringen av forsknings- och försöksanläggningar i Sverige. Regeringen föreslår visserligen ett undantag, men vi menar att det är otillräckligt. Med tanke på att infångning av koldioxid är en viktig del i Sveriges strategi för att nå nettonollutsläpp anser vi att detta hinder utgör ytterligare ett argument mot regeringens förslag.

Fru ålderspresident! Ytterligare ett skäl för riksdagen att avslå regeringens förslag menar vi är att det riskerar att försämra Sveriges beredskap. Inte minst mot den akuta situation som har uppstått som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina menar vi att det beredskapsmässiga perspektivet måste tas på större allvar. Tidpunkten är således synnerligen illa vald för de aktuella förslagen, framför allt då en sådan lagstiftning skulle riskera att försämra förutsättningarna för totalförsvaret att fullfölja sitt samhällsuppdrag.

Försvarsmakten och MSB påpekar i sina remissvar att såväl det militära som det civila försvaret under lång tid framöver kommer att vara beroende av fossila bränslen och att det ur försörjningsberedskapssynpunkt är bäst om det finns möjlighet till en inhemsk utvinning av de mineral som behövs för landets försörjning.

Förslagen i propositionen stänger dörren för detta. Vi kan konstatera att regeringen bemöter dessa synpunkter genom att hänvisa till att de komplexa frågeställningarna om försörjningsberedskap ska hanteras separat och att man har för avsikt att i ett annat sammanhang låta utreda frågan om försörjningsberedskap när det gäller kritiska varor och strategiska beroenden. Även Svemin är kritiskt till tidpunkten för förslagen och menar att det kan komma att påverka Sveriges krisberedskap när det gäller landets egen framtida försörjning av olja och gas till dess att alternativ till de här produkterna finns tillgängliga.

Givet det allvarliga säkerhetsläget anser vi att det finns goda skäl att inte ytterligare minska möjligheterna till svensk självförsörjning. Att föregå en utredning i frågan med ett förbud menar vi är att hantera frågan i fel ordning, särskilt eftersom ett förbud inte löser något annat brådskande problem eller innebär någon positiv effekt inom andra politikområden.

Fru ålderspresident! Förslaget om ett införande av lämplighetskrav för utvinning ur alunskiffer kan vålla tillämpningsproblem. Alunskiffer är ingen homogen bergart, och ett lämplighetskrav gör att det uppkommer gränsdragningsproblem eftersom det egentligen inte finns en tydlig definition av vad som utgör alunskiffer. Det finns därmed utrymme för godtycklighet. Otydligheter om hur svensk lagstiftning ska genomföras menar vi kan medföra en ytterligare negativ påverkan på bilden av Sverige som attraktivt prospekteringsland.

Vi konstaterar att Sveriges geologiska undersökning, SGU, anser att utvinning ur alunskiffer inte kan jämställas med utvinning av olja eller gas och att det därför inte finns skäl att ändra minerallagen i fråga om lämplighetskrav. Både Svemin och SGU anser vidare att den generella kunskapen om utvinning av metaller ur alunskiffer behöver förbättras men att det är tveksamt vad en lämplighetsprövning av sökande skulle kunna tillföra om kunskapsläget samtidigt är lågt bland myndigheter och hos akademin.

I framtiden kan ett förslag om förbud mot fossila bränslen vara rätt och riktigt, men i ett läge då brinnande krig pågår i en del av Europa menar vi att förslag som kraftigt inskränker möjligheter till självförsörjning måste avvisas av säkerhetspolitiska skäl. Vi anser att det är en märklig prioritering av regeringen att gå fram med förslagen samtidigt som omvärlden försöker göra sig oberoende av den ryska oljan och gasen. Vi menar också att det är anmärkningsvärt att regeringen lägger fram ett förslag som riskerar att ytterligare försämra Sveriges attraktivitet som land att investera i ur gruvnäringsperspektiv.

Regeringen borde i stället verka för att stärka gruvnäringen och Sveriges ställning som gruvnation. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av att såväl prospekteringsviljan som Sveriges anseende i internationella jämförelser av gruvnationer har minskat påtagligt under ett antal år. Vidare anser vi att regeringen bör ägna sig åt att få förutsättningarna för klimatomställningen på plats i stället för att vidta symboliska åtgärder som riskerar att medföra betydande hinder för Sveriges möjligheter att genomföra klimatomställningen.

Med det anförda anser vi att riksdagen bör avslå propositionen. Jag står bakom alla våra motioner, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Fru ålderspresident! Sverigedemokraternas uppfattning är att vi ska sträva efter ett fossilfritt samhälle. Det har vi goda möjligheter till i och med det kraftsystem som sedan lång tid tillbaka redan är fossilfritt tack vare kärnkraften och framför allt vattenkraften.

Det här ger Sverige goda förutsättningar och ett bra utgångsläge på resan mot fossilfrihet, där vi kan jobba med elektrifiering. Denna övergång i resterande sektorer måste dock ske på ett ansvarsfullt sätt. Sverige är ett land som präglas av stora avstånd och lands- och glesbygd, och när vi nu här i dag debatterar regeringens förslag om att förbjuda utvinning av kol, olja och naturgas är det inte ett exempel på ett ansvarsfullt sätt.

Precis som under slutet av den förra mandatperioden när regeringen valde att förbjuda utvinning och prospektering av uran slår man nu in helt öppna dörrar. Det förekommer nämligen ingen utvinning av fossila bränslen i Sverige. I dagsläget är det inte heller något företag som har undersökningstillstånd för vare sig olja eller gas.

Trots detta vill man gå fram med ett förslag som förbjuder verksamheter som inte existerar men som i desto större utsträckning, fru ålderspresident, påverkar förtroendet för Sverige som gruvnation. Vårt rykte och anseende har försämrats under flera år, och detta förslag kommer ytterligare att driva på den utvecklingen. Näringen brottas redan i dag med omfattande byråkrati och segdragna tillståndsprocesser med minskad förutsägbarhet, och nu lägger man ytterligare börda på redan tyngda axlar.

Trots detta försöker regeringen framhålla att förslaget skulle ha en positiv inverkan på de globala utsläppen av växthusgaser, detta alltså trots att det inte påverkar någon verksamhet som bedrivs eller undersökningstillstånd som finns. På goda grunder kan man faktiskt hävda att förslaget tvärtom kommer att ha negativa konsekvenser i termer av utsläpp av växthusgaser. Sverige besitter inga större tillgångar av fossila bränslen, men vi har till exempel Siljansringen i Dalarna som läcker stora mängder naturgas ur berget. Metan stiger upp mot atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten. Det här är en betydligt mer potent växthusgas än koldioxid, oavsett vad regeringen lägger fram för lagförslag till denna kammare. Denna gas skulle kunna utvinnas med minskade utsläpp av växthusgaser som följd och framför allt mindre potenta sådana.

Nu vill regeringen tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna att möjligheten att i stället utvinna gasen och minska denna påverkan ska stängas. Detta är på ett tema som återkommer: Det är plakatpolitik med symboliska åtgärder som går före det som faktiskt är rimligt och kan göra skillnad på riktigt.

Regeringen har jobbat med det här förslaget under en längre tid, men tidpunkten för att lägga fram propositionen till riksdagen kunde nog inte ha varit mer illa vald. Samma dag som Ryssland inledde sin invasion av Ukraina fattade den svenska regeringen beslut om att gå vidare med lagrådsremissen till förslaget. I praktiken en hel värld jobbar för att kunna ersätta beroendet av rysk energi, av olja, kol och gas, men Sverige markerar i stället att man vill gå före och ytterligare minska utbudet och försöka påverka andra länder att sluta leta efter och utvinna fossila bränslen för att ersätta den ryska oljan, gasen och kolen i samma omfattning. Det är givetvis inte någonting som spelar Sverige och svenska säkerhetspolitiska intressen i händerna - tvärtom.

Såväl pandemin som invasionen av Ukraina har medfört insikter, kanske även hos dem som tidigare tvivlade, om värdet av att ha en hög grad av självförsörjning och beredskap. Förutsättningarna kan ändras snabbt, och vår europeiska säkerhetsordning har förändrats på kort tid efter Rysslands invasion av Ukraina.

I regeringens förslag finns dock inga undantag för inhemsk utvinning av de mineral som behövs för landets försörjning i händelse av kris eller att vi blir angripna, detta trots att man nu rimligen borde inse värdet av det. Det är någonting som både Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekar i de remissvar man lämnat till regeringen, men det har regeringen valt att bortse ifrån.

Även branschorganisationen Svemin är kritisk till tidpunkten för förslagen och menar att det är någonting som kan komma att påverka Sveriges krisberedskap när det gäller vår egen försörjning av olja och gas till dess att vi har andra alternativ.

Summerat, fru ålderspresident, är detta ett förslag som ger uttryck för plakatpolitik när den är som sämst. Man väljer att förbjuda verksamheter som inte finns och bidrar till att faktiskt vidmakthålla utsläpp av mer potenta växthusgaser i stället för att ta möjligheten att nyttja dem. Det försämrar vår förmåga till självförsörjning i händelse av kris eller krig, men framför allt skadar det Sveriges anseende som gruvnation.

Med detta sagt bör riksdagen avslå regeringens förslag, och jag vill därför yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Fru ålderspresident! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 23 Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer.

I propositionen föreslår regeringen ändringar i miljöbalken och minerallagen som innebär ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas på motsvarande sätt som tidigare har gjorts för uran.

Regeringen föreslår även ändringar som syftar till att skärpa regelverket för utvinning i alunskiffer. Regeringens förslag till ändringar i miljöbalken innebär att tillstånd inte längre ska få ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för att utvinna stenkol, brunkol, råolja, skifferolja eller naturgas.

Förbudet gäller även utvinning eller återvinning av dessa ämnen ur restprodukter från gruvverksamhet. Förbudet ska dock inte hindra att tillstånd ges till utvinning av andra mineral som indirekt innefattar sådan utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skiffergas eller naturgas som är nödvändig för att bedriva gruvverksamhet eller verksamhet för utvinning av dessa andra mineral.

I propositionen föreslås vidare ett undantag från förbudet utifrån forskningsändamål som innebär att tillstånd får ges till sådan utvinning på land av råolja eller naturgas som är nödvändig för en planerad geologisk lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid för forskningsändamål.

Regeringen föreslår att lagändringarna inte ska gälla de tillstånd som redan är utfärdade. Det finns i dagsläget inte något företag som har undersökningstillstånd för olja eller gas i Sverige, men det finns en del pågående tillståndsprocesser.

Jag delar inte regeringens bedömning utan anser att den nya lagstiftningen behöver innebära ett slut för utvinning av kol, olja och naturgas i hela landet, oavsett när tillståndsprocessen påbörjades. Regeringen bör därför återkomma med nya förslag till övergångsbestämmelser med innebörden att de som har påbörjat en tillståndsprocess får en möjlighet att avveckla sina åtaganden under två år. Därefter ska de nya bestämmelserna även omfatta dessa, fru ålderspresident.

Övergångsbestämmelserna bör i enlighet med detta gälla för undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner som har beviljats före ikraftträdandet under tiden den 1 juli 2022 till och med den 1 juli 2024. Jag kan vidare konstatera att en del remissinstanser, däribland Naturvårdsverket, påtalar att det är oklart hur regeringen menar att de nya bestämmelserna påverkar och förhåller sig till hushållningsprincipen och avfallshierarkin i miljöbalken.

Jag delar denna invändning och anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en beskrivning av hur de ändrade bestämmelserna förhåller sig till hushållningsprincipen och avfallshierarkin i miljöbalken.

Fru ålderspresident! Nu passar det utmärkt för mig att yrka bifall till reservation 2, som påpekar just det jag nämnde om tillstånd som är redan utfärdade.

Med den vetskap som finns i dag gällande klimathotet, miljörisker och så vidare - ja, allt som vi människor måste hantera för att orsaka minsta möjliga avtryck som ger oönskade konsekvenser - kanske vi måste ompröva sådant som vi i dag tycker är självklart.

Jag brukar ofta nämna om gruvor att det är väl bra att ha vetskap om vilka mineral som finns i vår berggrund, men vem ger oss den allsmäktigheten att gräva upp allt som vi har vetskap om? Vi säger i dag nej till några mineralgruvor, men vem kan med säkerhet säga vad våra kommande generationer kan behöva? De kanske tycker att det är lika självklart att säga ja till något som vi i dag tycker att det är självklart att säga nej till.

Jag tror faktiskt att rent vatten och livsmedel är något som kommer att prioriteras högt i framtiden när dylika avvägningar görs.

Fru ålderspresident! Vi kristdemokrater tycker att det är viktigt att arbeta för att Sverige ska bli fossilfritt när det är praktiskt möjligt. Utfasningen av fossila bränslen är eftersträvansvärt och vidare att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna. Men när det gäller den här propositionen anser vi inte att regeringens förslag är bra eller att det bidrar till ambitionen - snarare tvärtom. Det finns betydande nackdelar med innehållet i propositionen.

Först och främst pågår inte någon utvinning av fossila bränslen i dagsläget. Det finns inte heller något undersökningstillstånd för olja och gas. Att då inrätta ett förbud mot verksamheter och företag, som faktiskt inte förekommer, och tro att det har en positiv inverkan på de globala utsläppen av växthusgaser är ytterst tveksamt. Det är i mina ögon lite plakatpolitik som i slutändan skapar problem, inte löser de befintliga problemen.

Förbuden mot utvinning av olja, kol och gas gör att utvinningen av metaller från alunskiffer kan försvåras. Det beror på att gasen och oljan i och med förbuden inte kan utvinnas som en biprodukt utan behöver hanteras som just avfall. Denna hantering riskerar att leda till ökade miljörisker och kostnader. Flera av de metaller och mineral som är viktiga för klimatomställningen förekommer i alunskiffer. Det gäller till exempel vanadin, kobolt och nickel som är viktiga för batterier och vissa legeringar. Regeringens förslag riskerar därmed att försämra möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineral, och därmed också försvåra omställningen.

Fru ålderspresident! Det är viktigt att fatta rätt beslut. Men dessa förslag sett i ett lite längre perspektiv skulle kunna göra mer skada än nytta. Regeringens lagförslag riskerar att försvåra utvinningen av flera metaller och mineral och därmed försvåra klimatomställningen och en fortsatt god välfärd. Vi tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna föreslår i stället att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som inte hämmar möjligheten att utvinna innovationskritiska mineral, som värnar den svenska gruvindustrins konkurrenskraft och som stärker Sveriges beredskapsmässiga säkerhet.

Jag vet att regeringen har tillsatt en särskild utredare som har fått i uppdrag att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober i år. Därför vore det på sin plats att inte bifalla denna proposition med dessa förslag till förbud och därmed föregå den utredning som regeringen själv har tillsatt.

Fru ålderspresident! Dessutom är tidpunkten helt fel vald. Den är mycket illa vald för de aktuella förslagen, vilket är ytterligare ett skäl för riksdagen att avslå regeringens förslag. Vi menar att det riskerar att försämra Sveriges beredskap, något som har påpekats av Försvarsmakten och MSB. Även Svemin har riktat kritik om att det är en mycket illa vald tidpunkt.

Fru ålderspresident! Gör om och gör rätt! Föregå inte en egen utredning med att införa förbud. Lyssna till de remissinstanser som framhåller betydelsen av beredskap för Sverige. Hantera inte en fråga som inte är ett problem genom att låtsas göra global klimatnytta när det är precis tvärtom.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

I detta anförande instämde Hans Eklind (KD).

Fru ålderspresident, ledamöter och eventuella åhörare! Förnybart är framtiden. Klimatforskningen visar tydligt hur vi måste agera nu för att minska klimatutsläppen omedelbart. Vi ser översvämningar, brist på dricksvatten och en hotad livsmedelsförsörjning. Miljöpartiet har enträget upprepat budskapet att förnybart är framtiden sedan partiet bildades 1981. Vi måste lämna den fossila dinosaurieeran och satsa på den förnybara framtiden.

Tack vare Miljöpartiet är vår vision om 100 procent förnybar energi Sveriges officiella mål. I regeringen har vi tillsammans med Socialdemokraterna lagt fram flera olika reformer för att stödja förnybar energi, och nu ser vi som ett resultat att solenergi och vindkraft växer och slår rekord.

Fru ålderspresident! Det är med stolthet jag står här i kammaren i dag och debatterar ett förbud mot kol, olja och gas. Vi ska inte längre i Sverige kunna bryta upp denna kol, olja och gas ur jordskorpan. I praktiken betyder det att tillstånd inte ska ges till gruvdrift för kol, olja och gas, och man ska inte heller kunna återvinna detta. Det här är något som Miljöpartiet fick med i januariöverenskommelsen, och efter att vi klev av regeringen kom Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om att förslaget skulle läggas fram.

Fru ålderspresident! I gryningen den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina, och vi möts dagligen av rapporter om mänskligt lidande. Björn-Ola Linnér, programchef för forskning om klimat och geopolitik, lyfter fram att det är väl känt att Ryssland har gjort sig till en central aktör genom exporten av just olja och naturgas. Det blev smärtsamt tydligt hur klimat och säkerhetspolitik hänger ihop. Tack vare Miljöpartiet är riksdagen nu överens om att strypa importen av olja och gas från Ryssland och driva på frågan kraftfullt i EU. Pengarna ska inte klirra ned i Putins krigskassa.

Men, tänker vän av ordning, och vi har hört i tidigare anföranden, om vi ska strypa importen borde vi inte plocka upp olja och gas här hemma - kicka igång? Svaret är nej. Vi ska inte gå baklänges. Vi ska inte satsa på att bryta upp olja ur havsbottnen, till exempel utanför Gotland. Vi ska i stället satsa ännu mer på energieffektivisering, på att spara energi och bygga ut ännu mer förnybar energi. Det finns en stor potential. Förnybart är i alla lägen framtiden, och det fossila är i alla lägen det förflutna.

Det finns fyndigheter av kol, olja och gas i Sverige. De har inte ett stort kommersiellt intresse, men de har ett visst kommersiellt intresse. Och det finns företag som gång efter annan söker tillstånd. Men om det är så lite, varför ska det vara ett förbud, kan man fråga sig. En viktig anledning är att verkligen få en tydlighet gentemot industrin att stänga dörren till det fossila och därmed öppna dörren till det förnybara. Om vi tittar bakåt har det med jämna mellanrum kommit förfrågningar efter till exempel olja på Gotland och naturgas i Dalarna - senast 2018. Med ett förbud slipper vi oroa oss för oljeutsläpp i Östersjön, som är en känslig miljö.

Den andra anledningen, som kanske är ännu viktigare, är att för att driva någonting globalt måste vi ha en trovärdighet på hemmaplan. Under klimattoppmötet i Glasgow anslöt sig Sverige till en allians av länder som driver på för att sluta ta upp kol, olja och gas ur jordskorpan - Beyond Oil & Gas Alliance. Tillsammans med länder som Danmark och Costa Rica försöker Sverige driva på omvärlden åt det här hållet. Att då inte ha ett förbud på hemmaplan skulle vara mycket märkligt och inte ge någon trovärdighet. Därför måste vi få det här förbudet på plats.

Fru talman! I dag debatterar vi också ett skärpt regelverk för utvinning i alunskiffer.

Vad gäller alunskiffer når det här förslaget enligt Miljöpartiet en bit på vägen men inte hela vägen fram. Det som är föreslaget är skärpningar av regelverket för brytning i alunskiffer och lämplighetskrav på den som vill bryta. Det är bra, men vi hade velat gå ännu längre.

Vi tycker att det här är lamt. Anledningen är att brytning ur alunskiffer medför stora miljörisker. Bland annat kan 20 tungmetaller och radioaktiva ämnen frigöras, och de går ut i vårt grundvatten och vårt ytvatten. Jag tror inte att någon väljare i dag är intresserad av att få de radioaktiva ämnena i sitt dricksvatten.

Riskerna med brytning i alunskiffer är stora oavsett vilka naturresurser man utvinner - nickel, zink, uran, skiffergas eller andra tillgångar.

Dessutom är alunskiffer en kalkrik bergart. Det gör att alunskiffer ofta finns i bördig jordbruksmark, inte minst i Skåne. Björn-Ola Linnér, programchefen för forskning om klimat och geopolitik som jag nämnde nyss, lyfter fram att det finns en uttalad strategi från Kreml att utnyttja klimatförändringarna för att stärka Rysslands nyckelroll i den globala livsmedelsförsörjningen. Det gäller särskilt vete och konstgödsel. Därför tycker jag att det är klokt att skydda jordbruksmark. Det är inte i vår allra bördigaste jordbruksmark vi ska leta efter innovationskritiska metaller och mineral. Vi måste i stället slå vakt om vår jordbruksmark och stärka självförsörjningen.

Om man skulle bryta alunskiffer skulle det krävas avancerad teknik för att få fram innovationskritiska metaller och mineraler ur den. Vi har satsat teknik och otroligt mycket pengar på primärbrytning. Varför inte kanalisera det till olika återvinningstekniker i stället?

En forskningsöversikt som näringsutskottet tagit fram visar att det behövs enorma investeringar i demonstrationsprojekt för återvinning och den cirkulära ekonomin.

Det finns också projekt där man har en basmetall, till exempel järn, och biprodukter som innovationskritiska metaller och mineral. Där finns det mycket bättre lönsamhet än i satsningar på till exempel alunskiffer.

Miljöpartiet tycker att man ska rikta pengarna till det cirkulära i stället för att tvinga fram innovationskritiska metaller och mineral ur alunskiffer med teknik som ännu inte finns.

När vi fortfarande var med i regeringen tillsatte vi en särskild utredare som ska titta på hur man kan få fram innovationskritiska metaller och mineral ur ny brytning ur sekundära källor. Den utredaren kan titta på var man på bästa sätt kan plocka upp de här ämnena.

Fru talman! Den här mandatperioden börjar närma sig sitt slut. För att summera lite har den inte varit lik någon annan. Kris efter kris har vi haft - det har varit corona, Ryssland-Ukraina och diverse regeringskriser. Men det vi sett under våren tycker jag nästan är det galnaste som hänt.

Mitt under brinnande klimatkris, som många partier inte riktigt vill kännas vid, gör man det billigare att släppa ut. Det är faktiskt ganska galet. Vi ser ju klimatkrisens effekter nu - asfalt som smälter i Indien, fåglar som faller döda från skyn och länder där det är så varmt att barn blöder näsblod på väg till skolan. Och då gör man det billigare att släppa ut. Det är liksom inte logiskt.

Från Miljöpartiets sida ser vi att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna står handfallna inför klimatkrisen och det fossila samhällets säkerhetsrisker och blundar för konsekvenserna av sina beslut.

Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden har nyligen granskat alla partiers klimatpolitik. Där ser vi att just Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hamnar långt från prispallen.

De här partierna har under den här mandatperioden motverkat, bromsat och saboterat klimatförslag såväl i utskott som i EU-nämnden. Men i dag har de inte majoritet. I dag är det klimatet och vetenskapen som segrar i den här frågan.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 4 om alunskiffer och i övrigt bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Ledamoten Palmstierna gör en hel del energipolitik av detta för att lyfta upp de fossila bränslen som man vill förbjuda utvinning och prospektering av. Hon kopplar det även till händelser efter invasionen av Ukraina.

Det vi kan se har varit fallet för den regering där Miljöpartiet satt med är att man gick in och bland annat stoppade den gasledning som skulle ha kunnat förbinda en LNG-terminal i Göteborg med det svenska gasnätet och minska beroendet av rysk gas och ge ytterligare en inmatningspunkt för att minska det beroende som andra länder sitter hårdare fast i.

Vi kan se att man har stängt ned svensk kärnkraft, vilket gör att vi är mer beroende i prissättningen av vår el. Det är rysk gas som sätter priset för el i södra Sverige, inte fossilfri svensk kärnkraft.

Åtgärd efter åtgärd har gjort att man spelar Putin i händerna. Vi kan se hur miljörörelsen blivit sponsrad av ryska intressen för att lägga ned kärnkraft. Ska man nu när andra länder letar efter alternativ driva på det här ytterligare? Då spelar man ju återigen Putin och Ryssland i händerna genom att de kommer att stå med ett utbud som är tillgängligt och som man vill tillgängliggöra. Det kan ju inte på något sätt vara den rätta signalen att skicka att andra länder ska minska sitt utbud eller inte kunna ersätta det ryska utbudet.

Alla åtgärder i övrigt har syftat till att stärka det beroende som finns. Med den argumentation som förts undrar man ju lite, fru talman. Ser inte Miljöpartiet ett problem med att priserna sticker iväg, att det ska få kosta hur mycket som helst att tanka sin bil och värma upp sin villa? Vi har sett hundratusentals människor som fått frysa den gångna vintern för att de inte haft råd att betala elräkningarna. Det finns alltså inget tak med Miljöpartiets politik.

Fru talman! Tack för frågan, Mattias Bäckström Johansson! Det kom också ett antal påståenden som jag ska beta av.

Vi börjar med priser, som var själva frågan. Vi tycker att det är bättre att man hjälper familjer som har det dåligt ställt ekonomiskt. Det är där vi vill ge lättnader, ekonomiska lättnader. Där vill vi sätta in förslagen, och det har vi också lagt fram förslag på. Vi tycker inte att man ska göra det billigare att släppa ut. Rikta i stället insatserna till dem som behöver det allra mest! Det tycker vi är mycket vettigare, socioekonomiskt sett.

Kärnkraften, som ständigt kommer upp, är dyr och tar tid att bygga ut. Vill man åt låga priser är det ju vindkraften man ska satsa på. Vindkraften går också mycket snabbare att bygga ut. Men vi har ju sett att ledamotens parti säger nej till vindkraft på många olika håll, vilket är väldigt tråkigt.

Vad gäller importen av olja och gas kan vi i Miljöpartiet verkligen sträcka på oss. Vi lade fram ett förslag i näringsutskottet som röstades ned. Sedan fick vi jobba och kämpa för det. Parti efter parti kom med, och förslaget fick till slut en majoritet i riksdagen - från att först ha blivit helt avslaget.

Vad gäller det här att miljörörelsen skulle vara sponsrad av Ryssland måste jag säga att det är fullkomligt respektlöst att antyda att Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden skulle vara sponsrade av Ryssland. Men jag är inte ett dugg förvånad. Det som har kommit den här mandatperioden är ju desinformation och fakta som inte finns, alltså rena rama lögnerna. När jag blev politiker trodde jag att man skulle diskutera förslagen men inte behöva stå och bemöta lögner.

Fru talman! Det ska vara bidrag och subventioner för att man ska kunna ta de kostnader som Miljöpartiets politik medför. Hur ska företag, industrier och näringsliv kunna klara sig? Man ska vara beroende av bidrag och subventioner. Det är så Miljöpartiet har tänkt lösa det här.

De som bor på landsbygden och i glesbygd ska vara beroende av de allmosor som Miljöpartiet ska dela ut från Stockholm när de inte vet om de har råd att tanka bilen eller hur kommande vinters elräkningar kommer att se ut: Behöver jag frysa eller inte? De ska vara beroende av socioekonomiska saker som delas ut för att kompensera för en verklighetsfrånvänd politik.

Nu säger man att kärnkraften tar tid att bygga och tid att bygga ut. Ringhals 1 och 2 var ju möjliga att köra vidare. Där var det uppenbart inte klimatet som vi skulle satsa på genom mer fossilfri el eller planerbar kraftproduktion. Den elen hade vi kunnat exportera eller använda för att förädla produkter i Sverige som vi sedan hade kunnat exportera. Men i stället var det andra faktorer som var viktigare.

Här är problemet för Miljöpartiet vilka drivkrafter som är viktigast: Handlar det om att vara mot kärnkraft, om att rädda klimatet eller om att hantera de säkerhetspolitiska aspekterna? Det handlar om hur man hanterar Ryssland och de säkerhetspolitiska intressen som finns. Ryssland har gjort länder beroende av rysk gas, rysk olja och ryskt kol. Här har vi i Sverige gått i motsatt riktning.

Nu är det ju delvis rysk gas som sätter priset på el i södra Sverige. När Miljöpartiet satt i regeringsställning slöt Vattenfall ett avtal med ryska Tvel. Man röstade i januari nej till att göra en säkerhetspolitisk analys av detta och vidmakthöll att Vattenfall får sluta avtal med vilka man vill. Vill de sluta avtal med Putins bolag, som förutom att producera kärnbränsle också tillverkar kärnvapen, är Miljöpartiets hållning att det är upp till Vattenfall att göra detta.

Det intressanta med den energipolitik som Miljöpartiet har fört är frågan hur mycket den fossila andelen egentligen har minskat i det svenska kraftsystemet. Hur mycket lägre är den fossila andelen?

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för ett antal påståenden snarare än för en fråga!

Vad gäller hur mycket förnybart vi har vill jag säga att Sverige ju exporterar förnybar energi i princip alla dagar under året. Det är några enstaka dagar då det är väldigt hög belastning, men i övrigt är vi en stor exportör av förnybar energi eftersom vi har väldigt goda förutsättningar och en aktiv politik.

Själva grunden, och de politiska skiljelinjerna mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets politik, handlar om att vi på allvar bekämpar klimatutmaningen medan Sverigedemokraterna kommer från en bakgrund som klimatförnekare. Det är de kanske inte längre, men det har väldigt länge varit så. Gång på gång under den här mandatperioden har ni röstat ned förslag för klimatet.

En annan viktig grundlinje i Miljöpartiets politik är att vi står upp för en fördelningspolitik och en social rättvisa. Det är oerhört viktigt. Vi tycker till exempel att man ska ha en statlig medfinansiering av skolan och också en statlig medfinansiering av sjukvården. Det är ofta de kommuner som har den allra högsta skatten som kanske har det tuffast att fixa detta med sjukvården och skolan. Där vill vi också komma åt detta, så att de som har det sämst ställt ska kunna ha ett drägligt liv, bra skolor och en bra sjukvård.

Just vad gäller detta med att göra sig beroende av Ryssland vill jag säga att om vi i Miljöpartiet hade fått gehör för vårt budskap om förnybar energi redan 1981 och fått gehör för det också i EU hade vi inte stått där vi är i dag, med det fossila samhället. Och det är ju det fossila samhället som är den stora säkerhetsrisken i EU och i hela världen. Det är otroligt beklagligt.

Fru talman! Den debatt som pågår nu är föranledd av regeringens proposition om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas samt skärpta regler när det gäller utvinning av alunskiffer. Fem motioner har väckts med anledning av propositionen, och det finns två yrkanden i en motion från allmänna motionstiden i sammanhanget.

I propositionen föreslår regeringen ändringar i miljöbalken och minerallagen som innebär ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas på motsvarande sätt som tidigare har gjorts när det gäller uran. Regeringen förslår även en ändring som syftar till att skärpa regelverket för utvinning i alunskiffer.

Det är viktigt i sammanhanget att det finns övergångsbestämmelser och att de utformas så att de inte leder till att möjligheterna att utvinna annat än stenkol, olja och gas försvåras.

Fru talman! Enligt förslaget ska bearbetningskoncession för utvinning i alunskiffer beviljas endast för den som är lämplig att utföra sådan bearbetning. Jag vill också vara tydlig med att det inte förekommer någon brytning av innovationskritiska metaller och mineral i alunskiffer i dag.

Jag kan också konstatera att tillgången på metaller och mineral är en strategisk fråga både för EU:s industristrategi och inom ramen för den europeiska gröna given, med det övergripande målet att göra Europa mer klimatneutralt. Regeringen framhåller att cirkulära och resurseffektiva mineralbaserade värdekedjor är nödvändiga för att främja och möjliggöra den gröna omställningen. En hållbar och tillförlitlig tillgång på inhemska råmaterial är en viktig förutsättning för teknologisk innovation, industrins klimatomställning och hållbar tillväxt. Det behövs produktion av råmaterial från både primära och sekundära resurser för att möta den snabbt växande efterfrågan.

Fru talman! I propositionen förtydligas att förbudet mot utvinning av naturgas även omfattar skiffergas. Någon kommersiell utvinning av naturgas på land har dock hittills inte förekommit i Sverige. Detta kan vara värt att tillägga i sammanhanget.

Vi noterar att några remissinstanser, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten, har synpunkter på förslagets påverkan på möjligheten till självförsörjning av olja och gas i en krissituation. Regeringen har också instämt med mycket av den kritik som remissinstanserna har riktat. Det finns behov av att överväga vilka effekter förslaget kan få för försörjningsberedskapen och vilka åtgärder som framöver behöver vidtas för att trygga Sveriges drivmedelsförsörjning i händelse av kris eller, för den delen, krig.

Jag konstaterar att frågan aktualiserar oerhört komplexa frågeställningar och behöver belysas i särskild ordning, vilket också regeringen har påpekat. Regeringen har meddelat sin avsikt att i ett annat sammanhang mer brett låta belysa och utreda frågan om näringslivets försörjningsberedskap avseende kritiska varor och strategiska beroenden.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)