Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser

Fru talman! I dag debatterar vi än en gång åtgärder till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Det är ett krig som nu pågått i mer än två månader. Det är ett krig vars grymhet inte upphör att beröra oss, timme för timme, dag efter dag.

Regeringens strategi i den här mycket allvarliga situationen är tydlig. Vi ska stötta Ukraina, driva på för sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige.

I den extra ändringsbudget som vi debatterar i dag är fokus på det sistnämnda - att stärka Sverige och underlätta för vanligt folk som drabbats hårt av höjda bränslepriser när Ryssland skruvat åt sina kranar med energi till Europa.

Om riksdagen säger ja senare i dag så sänks skatten på diesel och bensin redan från den 1 maj till EU:s miniminivå under fem månader. Sänkningen av energiskatten med 1 krona och 5 öre innebär att priset vid pump sänks med 1 krona och 31 öre, till en beräknad kostnad av 3,9 miljarder kronor. Tillsammans med den permanenta nedsättningen av skatten som riksdagen beslutade om i höstas har skattesänkningarna då bidragit till att sänka priset med l krona och 80 öre.

Extra ändringsbudgeten innehåller också förslag om bemyndigande för att skänka överskott av vaccindoser mot covid-19. Covid-19 klassas inte längre som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom, men behovet av vaccin för att undvika allvarlig sjukdom är fortsatt stort runt om i världen.

Rysslands invasion av Ukraina har påverkat världsmarknadspriset på olja och gas kraftigt. Vi ser också en ökning av priserna på till exempel livsmedel. Människor runt om i Europa påverkas direkt i sin vardag, och Sverige är inget undantag.

Ingen regering kan trovärdigt lova att kompensera de prisökningarna fullt ut, men för att mildra effekterna för hushåll och företag har regeringen presenterat en lång rad åtgärder. Vår ingång har varit att så snabbt som möjligt få på plats åtgärder som faktiskt kan bli verklighet.

I åtgärdspaketet ingår bland annat just den skattesänkning vi fattar beslut om i dag. Det är en viktig och kraftfull åtgärd som innebär en lättnad för hushållen i en tid med mycket volatila bränslepriser. Men vi ser också vikten av fördelningspolitiskt mer träffsäkra åtgärder. Därför föreslår vi till exempel en höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer.

Men vi befinner oss nu i en ny situation. Internationella organisationer som OECD och IMF varnar för att ge alltför generella stöd. Det riskerar att driva på inflationen och urgröpa statsfinanserna, en situation som bara ytterligare skulle skada de hushåll och företag vi försöker att stötta.

I den här situationen förordas åtgärder som stöttar hushåll med svagast ekonomi, de som redan innan prisökningarna vred på varenda krona för att få pengarna att räcka till det nödvändiga hela månaden ut. Det är en analys som är viktig att ha med sig i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Det osäkra ekonomiska läget gör det också viktigt att värna den ordnade och sammanhållna budgetprocessen. Det är de principerna som gjort att vi kunde möta såväl corona som den nya säkerhetspolitiska situationen med en urstark ekonomi.

När vi gick in i pandemin var statsskulden den lägsta sedan 1977. I kris ska förstås den styrkepositionen användas. Men också i tider av kris är ansvar för skattebetalarnas pengar viktigt. Vikten av god beredning behöver till exempel vägas mot behovet att få insatser på plats snabbt.

Just därför ska det finnas särskilda skäl för att regeringen ska få lägga fram en extra ändringsbudget till riksdagen. Finns inte de särskilda skälen bör frågorna hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocesser.

Fru talman! I dag behandlar vi även utskottsmajoritetens förslag till tillkännagivanden. De handlar om att stötta jordbruket för att säkra svensk livsmedelsberedskap samt ett ökat stöd till civilsamhället för deras arbete med mottagandet av flyktingar från Ukraina.

Det svenska jordbruket har drabbats hårt av ökade kostnader för flera insatsvaror i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Att säkra svensk livsmedelsproduktion är viktigt inte minst för svensk livsmedelsberedskap i händelse av kris.

Regeringen har därför nu, precis som under tidigare kriser såsom torkan, vidtagit åtgärder. Tidigare i våras presenterades ett första åtgärdspaket på 1,1 miljard kronor, och i måndags presenterade regeringen tillsammans med Centerpartiet ytterligare ett åtgärdspaket innehållande stöd till animaliesektorn, utökat Norrlandsstöd, stöd till yrkesfisket samt retroaktiv återbetalning av dieselskatt. Totalt handlar det om cirka 3,2 miljarder kronor.

För att säkra en uthållig livsmedelsproduktion i Sverige och EU krävs en gemensam jordbrukspolitik som är stabil och inte undergräver konkurrensen på marknaden. Det vore olyckligt med en situation där EU:s medlemsländer i allt högre grad begär undantag från och frångår de EU-regler vi gemensamt kommit överens om.

Vi är därför kritiska till utskottsmajoritetens förslag att utan en djupare analys driva på för undantag från EU:s statsstödsregler på en rad områden. Ett sådant vägval kan få väldigt negativa konsekvenser för svenskt jordbruk. Därför måste sådana vägval grundligt analyseras. Vi har därför reserverat oss mot tillkännagivandet.

Vi har också under processen höjt på ögonbrynen över ordningen att partier i utskottet slagit ihop sina önskelistor om stöd till jordbruket i stället för att enas om en rimlig prioritering.

När det gäller förslaget till tillkännagivandet om ökade medel till civilsamhället delar vi förstås bilden att civilsamhället och trossamfunden gör ett viktigt jobb för att mottagandet och integrationen ska fungera väl. För att stötta civilsamhällets insatser har regeringen därför i ändringsbudgeten föreslagit 100 miljoner kronor till civilsamhällets organisationer just för insatser för skyddsbehövande från kriget i Ukraina.

Därför anser vi att det är prematurt att riksdagens majoritet redan nu vill slå fast att det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget med ytterligare stöd till civilsamhället. Men regeringen följer även framöver utvecklingen och är förstås beredd att vidta ytterligare åtgärder om det blir nödvändigt.

Fru talman! Därmed vill jag yrka bifall till regeringens förslag till extra ändringsbudget, det vill säga under punkt 1 i betänkandet, och därutöver bifall till Socialdemokraternas samtliga reservationer, det vill säga under punkt 2 och 3.

(Applåder)

Fru talman! Det pågår som bekant ett fruktansvärt krig i Ukraina. Det är olagligt och fruktansvärt på alla möjliga sätt, och oskyldiga civila drabbas och dödas. Vi som sitter i den här kammaren ägnar förstås mycket av vår tid åt att fundera på vad vi och Sverige kan göra för att så snart som bara är möjligt sätta stopp för kriget.

Det är därför som Miljöpartiet har föreslagit ett omedelbart stopp för all import av rysk energi oavsett om det är gas, olja, uran eller biodrivmedel. Det ska förstås stoppas på EU-nivå om möjligt, men Sverige ska också kunna visa att vi är ett föregångsland och göra det unilateralt.

Bortom frågan om ett stopp för kriget finns naturligtvis också frågan om effekterna här i Sverige på hushållen och hur vi kan stötta för att vi alla ska ta oss igenom situationen.

De här två frågorna ska inte motarbeta varandra och stå mot varandra. Vi kan inte med den ena handen försöka stoppa kriget och med den andra agera i den här kammaren på ett sätt som göder Putins krigskassa.

Som tur är finns det de som inte bara sitter och tycker om detta utan som är experter och forskare och har en kompetens som vi i den här kammaren saknar vad gäller hur man ska gå till väga. Jag tänkte citera några av dem. Det är Johan Gars, miljöekonom vid Beijerinstitutet, Daniel Spiro, nationalekonom vid Uppsala universitet och Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet. Dessa tre har skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter där de skriver om hur Sverige kan agera och hur Europa bör agera för att inte göda Putins krigskassa i det här fruktansvärda läget. De har skrivit en forskningsstudie som handlar om hur mycket Ryssland tjänar på att EU-länder nu på bred front, så gott som alla länder, går fram med sänkta skatter på bränsle.

De skriver på DN Debatt: "Detta är ett nollsummespel som innebär stora extraintäkter för Ryssland - möjligtvis uppemot 400 miljoner kronor per dag den första månaden." Effekten avtar därefter lite, men det innebär ändå 40 miljarder kronor på årsbasis. Och det här är utöver de 6 miljarder kronor per dag som EU redan i dag köper rysk energi för.

Bara för att ta dessa 400 miljoner, som sedan blir lite mindre per dag, och sätta dem i kontext kring vad det betyder för Putin: Det innebär motsvarande 1 000 yrkessoldater i ett år. Det som Putin tjänar på en enda dag genom att europeiska länder sänker skatten på bränslen kan han alltså lägga på 1 000 yrkessoldater i ett år. Det är de faktiska siffrorna.

Det jag vill visa med citatet och debattartikeln är att det som sju av åtta partier i den här kammaren just nu gör är att med den ena handen vilja sätta stopp för kriget men med den andra agerar på ett sätt som göder Putins krigskassa. Det är alltså precis det som vi absolut inte ska göra om vi så snart som möjligt vill förstöra Rysslands möjligheter att fortsätta sitt anfallskrig i Ukraina.

Det här sker samtidigt som vi också lever i ett klimatnödläge. Det som händer när man sänker skatten på fossila drivmedel är att man bidrar till att upprätthålla en hög efterfrågan. Det är det som göder Putins krigskassa, men det är också det som just nu gör att vi ser att flera länder runt omkring i vår omvärld nu öppnar nya oljefält.

Det handlar om vårt sätt att agera i den här kammaren. Det handlar också om många andra parlament, men det är inte minst vad sju av åtta partier gör i denna kammare som leder till att vi nu öppnar nya oljefält - oljefält som kanske inte hade öppnats annars. Det har kommit besked om flera nya oljefält runt om i världen på grund av denna upprätthållna efterfrågan på fossila drivmedel.

Det här agerandet är farligt både för kriget och för klimatet. Det märkliga är att det sker i en situation där vi faktiskt har alternativ. Det är möjligt att agera på ett sätt för att stoppa kriget och för att stötta våra hushåll och företag genom krisen. Man kan göra som Miljöpartiet har gjort: Vi har lagt fram stora krisstöd och stora stödpaket som handlar om att ta oss ur situationen med fossilberoendet snarare än att göda det.

Det handlar till exempel om att snabba på elektrifieringen inom transportsektorn. Vi vill ge ett extra stöd till den som bor på landsbygden och köper en elbil. Om man dessutom skrotar sin fossilbil får man ytterligare stöd; man kan få uppemot 90 000 kronor om man skrotar en fossilbil och köper en elbil.

Vi behöver tänka energieffektivisering. Det finns en historielöshet här, för vid tidigare kriser har det varit nummer ett. Då har man sagt: Samåk till jobbet! Agera för att minska ditt energibehov innan vi stöttar för mer energianvändning! Under oljekrisen och i tidigare krigssituationer har svensk politik agerat för att få fram mer energieffektivisering. Det måste vi ha större fokus på.

Vi kan stötta genom att sänka skatten på annat. Vi kan till exempel sänka skatten brett för dem som bor i glesbygd. De forskare som jag pratar om tar som exempel i sin artikel upp att motsvarande summa pengar direkt in i plånboken för vanligt folk ger exakt samma stöd, men det stöder inte Putin. Det blir bara en marginell påverkan vad gäller stöd till Putin om man sänker skatten och placerar pengar direkt i plånboken i stället för att sänka skatten för dem som väljer att köpa Putins olja.

Vi kan sänka matmomsen. Vi ser att inflationen redan nu driver upp priset på maten och att vi har brist på insatsvaror som bidrar till högre matpriser. Mat är någonting som alla behöver, oavsett om man väljer att köpa Putins olja eller inte. Vi kan jobba med engångsutbetalningar till människor som verkligen behöver det.

Alla de saker som jag nu har räknat upp är saker som Miljöpartiet har gått fram med i stora stödpaket. Det är sådant som inte bidrar till att vare sig elda på klimatkrisen eller att göda Putins krigskassa. Det går med andra ord att göra någonting åt det här hållet utan att agera på det sätt som förstör möjligheterna att stoppa kriget i Ukraina.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! I dag har vi en extra budget ytterligare på bordet, till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Låt mig konstatera det andra talare redan har konstaterat: Det här är i första hand ett enormt mänskligt lidande för de människor som nu utsätts för krigets fasor i vårt närområde.

Den här riksdagen har i bred enighet fattat beslut som innebär att vi skickar både vapen och pengar för att Ukraina ska kunna försvara sig mot den ryska angriparen. Det har varit viktigt.

Det vi hanterar i dag, fru talman, är de effekter kriget också har på svensk ekonomi, svenska hushåll och svenska företag. Det som är anmärkningsvärt i detta är att det är en följd av initiativ från olika partier i riksdagen, fru talman, och inte från regeringen. Det är alltså inte regeringen som tar initiativ för att mildra effekterna för svenska hushåll.

Vi kommer i dag att sänka skatten på bensin och diesel med 1 krona och 30 öre. Tillsammans med den tidigare sänkning på 50 öre som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna aviserade i den budget som gäller i år leder detta till att på söndag, den 1 maj, sänks priset vid pump med 1 krona och 80 öre. Så ni som funderar på att tanka bilen kanske ska vänta till söndag, om ni har möjlighet, för då kommer det att bli betydligt billigare!

Det här är del ett av tre i det paket som Moderaterna tog fram, fru talman, för att få ned priset vid pump med 5 kronor per liter. Det gör vi för att mota de problem som de höga priserna ställer till med för hushåll och företag i ett land med långa avstånd i Europas utkant. Vi behöver få ned priset vid pump betydligt. Redan före kriget hade vi ett läge där Sverige hade världens högsta pris på bensin och diesel. Det satte stor press på hushållen redan före kriget, och med de kostnadsökningar som vi har sett nu har det blivit mycket svårt att bära.

Det här späder också på inflationen, ska man komma ihåg. Kostnaderna för företagen trycks nämligen vidare ut på underleverantörer och till slut ut mot kund.

Det vi kan göra, fru talman, är att lägga fram förslag för riksdagen, som Moderaterna gjorde: 5 kronor vid pump. Vi tog fram förslaget tillsammans med Peder Blohm Bokenhielm och Bränsleupproret, så ett stort tack till honom. Jag vill också rikta ett särskilt tack till Ali Esbati och Vänsterpartiet, som var konstruktiva i de samtal som gjorde att vi kunde få förslaget på plats. Också ett stort tack till Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som stödde förslaget!

Men kom ihåg, ni som lyssnar på debatten, att detta skedde med stort motstånd från Socialdemokraterna och regeringen. Vid varje steg sa man: Det här vill vi inte göra, det här kan vi inte göra, det här går inte att göra. Och på punkt efter punkt har utskottet visat att det absolut går att göra dessa saker för att mildra konsekvenserna för hushåll och företag. Det går om man vill.

Fru talman! Rysslands anfallskrig har också inneburit att en hel del andra saker har blivit betydligt dyrare. Ryssland är, som vi har konstaterat, en stor producent av olja och gas men också av konstgödsel, vilket sätter stor press på lantbruk både i Sverige och i stora delar av Europa. Det innebär att vårsådden i stora delar av södra Europa var i fara från början när kriget bröt ut.

Det andra paket som ligger på bordet handlar om ett krisstöd på 4,6 miljarder kronor till det svenska lantbruket. Eller egentligen är det inte ett krisstöd till lantbruket utan ett stöd för att säkerställa att det finns svensk mat på butikshyllorna till hösten och vintern.

Vi lever i ett modernt samhälle där maten till stor del importeras, och vi har glömt bort vad som gör att vi har något att äta. Det måste fungera med vårsådd. Det måste fungera med nya besättningar av gris och andra köttdjur. När denna infrastruktur hotas på det sätt som kriget har inneburit riskerar vi också matkris i stora delar av världen. Sverige som rikt land kommer säkert att kunna bjuda över på världsmarknaden till hösten och vintern, men Sverige har också ett ansvar för att säkerställa matproduktion så att maten räcker också till andra delar av världen.

Detta är ett bra förslag som träffar brett mot det svenska lantbruket. Vi blev lite förvånade, fru talman, när vi såg att Centerpartiet och regeringen tog delar av det som var utskottets förslag och presenterade det som ett separat förslag. Det viktiga är ju att vi genomför de här delarna, men vi blev lite förvånade.

Samtidigt noterar vi att Socialdemokraterna i dag tänker rösta emot det här paketet, samtidigt som man ställer sig bredvid Centerpartiet och säger: Låt oss göra några delar av paketet. Men det får väl de partierna svara för. Det viktiga är att stödet kommer på plats och säkrar den svenska matproduktionen så att det finns mat på butikshyllorna till vintern.

Fru talman! Moderaterna står också bakom det förslag som Jakob Forssmed och Mats Persson från Kristdemokraterna respektive Liberalerna har lagt fram för att stötta upp civilsamhället för att klara av mottagandet när vi nu har många ukrainska flyktingar som kommer. Civilsamhället kommer att få ta ett mycket stort ansvar i den akuta mottagandefasen men också med andra olika insatser längs vägen. Det är alltså ett viktigt besked till civilsamhället att det finns en enig riksdag bakom det förslaget.

Fru talman! Jag är väldigt glad att vi redan på söndag, den 1 maj, kommer att kunna säga till svenska folket att bränslepriset vid pump har blivit 1 krona och 80 öre lägre. Detta kommer att göra stor skillnad för hushåll och företag. Men vi kommer inte att ge oss, fru talman. De två andra delarna, som sammantaget ska få ned priset vid pump med 5 kronor, kommer vi inte att släppa. Utskottsmajoriteten är också väldigt tydlig med att vi kommer att fullfölja detta.

Den första delen, som vi fattar beslut om i dag och som genomförs på söndag, handlar om att sänka energiskatten ned till EU:s miniminivå. Den andra delen i förslaget handlar om att regeringen får ett uppdrag att säkerställa att man genom förhandling med EU-parlamentet och EU-kommissionen kan lägga fram en begäran om ett undantag så att man kan få sänka priset under EU:s miniminivå i energiskattedirektivet. Den tredje delen, fru talman, handlar om att minska inblandningen av biobränsle, det vill säga retroaktivt förändra reduktionsplikten för innevarande år, för att kunna säkerställa att man får ned priset här och nu.

De här tre delarna sammantaget får ned priset vid pump med 5 kronor litern.

En sak gör mig lite förvånad, fru talman, men detta kanske finansutskottets ordförande Åsa Westlund kan svara på: Socialdemokraterna i riksdagen står nu bakom det förslag som Moderaterna lade fram och som samlade en majoritet i utskottet. De kommer i dag att rösta för det. Utskottet säger att samtliga delar i initiativet ska genomföras. Samtidigt säger samma parti i regeringen att man nu inte vill göra något mer. Det är två ståndpunkter som Socialdemokraterna har och som rimligen är rätt oförenliga med varandra.

Först säger man: Nu räcker det, vi tänker inte hjälpa till, vi tänker inte göra något mer, vi tänker försvåra, vi tänker krångla, vi ska inte sänka skatten mer för dem som behöver få billigare bränsle. I andra andetaget säger man: Jo, vi står bakom den övriga utskottsmajoriteten och avser att göra detta. De två ståndpunkterna, fru talman, går inte ihop.

Jag hoppas att finansutskottets ordförande Åsa Westlund kan bringa lite klarhet till dem som följer debatten. Vad är det egentligen som gäller? Vad är Socialdemokraternas ståndpunkt i detta? Vill man fullfölja Moderaternas förslag hela vägen och få ned priset med 5 kronor vid pump, eller är det nog nu? Det tror jag att de som lyssnar är väldigt intresserade av.

Med det, fru talman, yrkar jag å Moderaternas vägnar bifall till utskottets förslag i betänkandet i samtliga delar. Detta är viktiga saker att få på plats för svenska hushåll.

Fru talman! Edward Riedl ville väldigt gärna att jag skulle klargöra vad som är Socialdemokraternas politik. Det gör jag gärna, även om jag tycker att vi har gjort det väldigt många gånger.

Vi har en väldigt pragmatisk inställning. För oss är resultatet det viktigaste, det som gör skillnad i människors plånbok. Därför har vi presenterat förslag som enkelt går att genomföra här och nu utan att det kräver någon inblandning av andra parter och som också skulle kunna vara ett tydligt besked till väljarna här och nu. Därför står vi bakom de skattesänkningar som vi röstar om i dag och som ska börja gälla den 1 maj. Men vi står också bakom att försöka driva på i EU. Går det välkomnar vi det. Statsministern har till och med själv lyft upp detta på högsta nivå för att få resultatet att vi tillfälligt kan sänka skatten ännu mer, under EU:s miniminivå.

Går inte det har vi föreslagit en direkt drivmedelskompensation om 1 000 kronor per bil, lite högre för dem som bor i glesbygd. Den har Moderaterna inte sagt att de kan tänka sig att stödja om EU-vägen visar sig omöjlig. Kanske kan vi få ett besked i dag från Edward Riedl: Om det nu visar sig att EU-vägen faktiskt inte går, att 27 medlemsländer inte kan enas om att ge Sverige den möjlighet som Moderaterna vill, bryr ni er då om konsumenternas plånbok, eller var det egentligen en skattesänkningskampanj som var det viktigaste? Bryr ni er då om svenska folkets plånböcker och går med på vårt förslag som vi kan genomföra här och nu, nämligen en tusenlapp mer till alla som äger en bil?

Fru talman! Låt mig tydliggöra några saker för er som lyssnar. Det finns inget förslag från regeringen om 1 000 kronor till konsumenterna. Det finns inget sådant förslag inskickat. Det finns ett förslag, och det är Moderaternas förslag om 5 kronor lägre pris per liter vid pump. Det förslaget finns, och det samlade också en majoritet i finansutskottet.

Den första delen av de tre delarna för att sänka priset med 5 kronor litern vid pump fattar vi beslut om i dag. Det kommer att börja gälla på söndag och kommer att underlätta för väldigt många konsumenter.

Den andra delen i förslaget handlar om att begära ett undantag i EU när det gäller energiskattedirektivet. Då skulle jag och kanske svenska folket vilja veta: Har den här regeringen skickat in en sådan ansökan om undantag - ja eller nej? Sverige kommer aldrig att få ett undantag i EU om vi inte skickar in en ansökan. Så min första fråga är, fru talman: Har regeringen skickat in en sådan ansökan?

Den tredje delen när det gäller att få ned priset vid pump var att retroaktivt sänka reduktionsplikten. Hur långt har regeringen kommit med detta? Vi har nämligen inte sett att det har kommit något förslag på riksdagens bord.

Ni som lyssnar på debatten! Lita på oss! Utskottsmajoriteten kommer inte att vara lika saktfärdig som den här regeringen. Vi kommer att säkerställa att alla delar i det förslag som Moderaterna tog fram ska genomföras. Priset ska ned med 5 kronor per liter vid pump.

Det är klart att vi är beredda att diskutera andra förslag om något skulle visa sig vara omöjligt, vilket vi inte tror. Då hade vi inte gjort detta. Men det är viktigt att ni som lyssnar förstår att det inte finns några andra förslag. Den här regeringen har inte tagit fram några andra förslag. Man pratar mycket, och man har många presskonferenser. Men det har kommit väldigt få förslag till Sveriges riksdag. Och då är det väldigt svårt att ta ställning till dem.

Fru talman! Jag vill tacka Edward Riedl för svaret.

Edward Riedl säger att det inte finns något förslag från regeringen. När regeringen presenterar saker ska regeringen faktiskt också ta fram de förslagen. Regeringen och myndigheterna jobbar nu för högtryck med det. När Moderaterna presenterar ett förslag skriver de ett papper och kallar det för sitt förslag. Men att man skriver det på ett visst papper i stället för ett annat gör det inte mer möjligt att genomföra.

Summa summarum - det är lite oklart, när man lyssnar på Edward Riedl, hur det som Moderaterna vill ska gå till på EU-nivå. Det finns alltså ingen möjlighet att begära undantag, som det ser ut i dag. Man måste övertyga ett antal medlemsländer och EU-kommissionen att öppna upp för den möjligheten.

Edward Riedl undvek att nämna de andra medlemsländerna. Han talade om Europaparlamentet och andra institutioner inom EU. Men det är alltså medlemsländerna som vi måste övertyga. För att lyckas med det är det rimligen mest effektivt att lyfta upp det med de andra stats- och regeringscheferna. Det finns nämligen ingen sådan process som Edward Riedl hänvisar till.

Statsministern har lyft upp det. Och vi fortsätter att driva frågan. Vi kan dock inte hålla på med detta i flera år. Konsumenterna behöver besked här och nu. Om det visar sig att det inte är en framkomlig väg inom rimlig tid kommer regeringen att lägga fram det förslag som man nu förbereder. Då blir Moderaterna fortfarande konsumenterna svaret skyldiga. Kan de räkna med att få den här lättnaden i plånboken? Eller gäller det bara om Moderaterna får igenom exakt det förslag som de tycker är bäst och också lyckas övertyga 26 andra medlemsländer? Kommer konsumenterna att få stå utan kompensation om det inte går?

(Applåder)

Fru talman! Ni som lyssnar! Till att börja med kunde vi notera att det inte kom något svar. Ansökan har nämligen inte skickats in. Efter två månader finns det inget förslag på riksdagens bord om tusenlappen som man pratar om. Det har inte skickats in någon ansökan till Bryssel. Den här regeringen sitter alltså fortfarande på händerna och funderar på varför ingen vill det som regeringen vill.

Fru talman! Det kommer inte att fungera. Det är på det sättet att om man vill få stöd för sina förslag får man lägga fram dem i riksdagen. Och om man vill få ett undantag i Bryssel får man skicka in en ansökan om det. Om man inte gör det kommer man nämligen inte att lyckas. Det låter som att partier skickar in papper hit och dit. Men det finns faktiskt ingenting att fatta beslut om i den här kammaren om inga förslag skickas in.

I dag kommer vi att kunna fatta beslut om att sänka skatten vid pump från och med den 1 maj. Det gör vi därför att det kom ett förslag till finansutskottet. Finansutskottet har behandlat det, och riksdagen kan i dag fatta beslut om det. Det kommer att verkställas till på söndag. Då kommer det att bli 1 krona och 80 öre billigare för er som åker och tankar.

Det är så politiken fungerar. Men då måste man göra jobbet, fru talman. Den här regeringen har konsekvent valt att inte göra det. Man lägger inte fram några förslag. Man försöker säga att man gör allt man kan. Men det man egentligen säger är: "Det här går inte. Det här kan vi inte. Det här vill vi inte." Då kommer inte mycket att hända.

Sverige hade behövt en mer handlingskraftig regering vid det här tillfället.

Fru talman! I dag debatterar vi en extra ändringsbudget med förslag på bland annat tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. I betänkandet finns också två nya utskottsinitiativ som har vunnit majoritet i finansutskottet. Båda är en följd av Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina.

Återigen har finansutskottet tagit initiativ till att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att arbeta fram ett skarpt förslag till stöd för en mycket hårt drabbad sektor: jordbrukarna. Enligt tillkännagivandet som vi föreslår ska regeringen bland annat återkomma med att kraftigt öka det befintliga krisstödet till gris- och fjäderfäsektorn. Samtidigt ska det införas ytterligare krisstöd till mjölk, nötkötts, lamm- och fårföretag. Minst 1,5 miljarder kronor ska tillföras denna sektor.

Regeringen får i uppdrag att på EU-nivå aktivt driva att ett gruppundantag från statsstödsreglerna införs för just animaliesektorn, som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Detta skulle kunna innebära ytterligare 1,5 miljarder kronor.

Regeringen föreslås ge jordbrukare möjlighet att nyttja all sin mark så bra som möjligt utan att det påverkar det befintliga förgröningsstödet. Här krävs att regeringen förhandlar med EU; det stämmer. Regeringen ska också återkomma snarast med förslag på ett tillfälligt undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja växtodlingsföretag och framför allt veteodlare. Här finns ett utrymme på upp till 1 miljard kronor.

Regeringen har aviserat att man ska maximera återbetalningen på dieselskatt för jord- och skogsbruk från den 1 juli i år. Nu får regeringen i uppdrag att ta fram en lösning för att kunna återbetala dieselskatt retroaktivt från och med den 1 januari i år. Dessutom får regeringen i uppdrag att utöka det så kallade Norrlandsstödet maximalt under 2022.

Glädjande nog har finansministern förekommit dagens votering genom att köra över sina egna ledamöter i finansutskottet. De reserverar sig mot hela förslaget och säger nej till hela paketet med stöd till jordbrukarna. Några av punkterna jag har nämnt är alltså på väg att bli verklighet, trots att Socialdemokraterna hela tiden har sagt nej till detta i processen. Denna rödröda röra får väl tillskrivas minoritetsregeringen som vackert får anpassa sig efter oppositionens majoritetsbeslut.

Fru talman! Regeringen har fått i uppdrag av riksdagen att med alla medel arbeta för att sänka dagens extremt höga bränslepriser. Det handlar om att rädda företag som är beroende av bränsle för sin verksamhet. Det handlar om att stötta privatpersoner som är beroende av bilen, så att de faktiskt har råd att använda den.

I denna extra ändringsbudget har regeringen återkommit med ett förslag på sänkning av skatten till den miniminivå som EU medger. I praktiken handlar det om en sänkning på 1 krona och 5 öre vid pump från och med den 1 maj till och med den 30 september.

Vi anser att priset fortfarande är alldeles för högt. Att sänka skatt och moms på bränsle permanent vore önskvärt, med tanke på hur skatterna har ökat över tid. Men det är osäkert om det är en framkomlig väg, eftersom Sverige inte har rätt att bestämma över sina egna skatter. Just bränsleskatterna styrs av EU:s energiskattedirektiv.

Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om lägre bränslepriser. Det vi kan påverka är inblandningen av biodrivmedel i den svenska bränslemixen, det vill säga reduktionsplikten. Denna fråga avgörs på nationell nivå. Reduktionsplikten för diesel i Sverige ligger just nu på dryga 30 procent.

Vi vill ha en lägre reduktionsplikt - 5 procent för diesel och 2 procent för bensin. Det skulle göra att vi kan fortsätta att använda inhemskt producerade biodrivmedel med hög miljöprestanda samtidigt som vi avstår från hållbarhetsmässigt sämre importerade alternativ som i bästa fall endast är ineffektiva men i värsta fall är kontraproduktiva. Man ska också vara medveten om att bränsleförbrukningen ökar markant med inblandning av biobränsle, vilket också ökar kostnaderna för konsumenterna.

Fru talman! Ett annat obekvämt faktum är att Sverige efter årtionden av ansträngningar inte har någon stor inhemsk produktion av biodrivmedel. Tvärtom möts efterfrågan med omfattande import. I Energimyndighetens rapport Drivmedel 2020 uppskattas 93 procent av den HVO och FAME som användes i Sverige år 2020 vara importerad.

På grund av kravet på den höga inblandningen dammsuger Sveriges bränsleaktörer marknaden på HVO tillverkad av slakteriavfall. Detta leder till en anmärkningsvärt hög efterfrågan på HVO från storskaliga slakterier. En diskussion om hållbarheten i att konsumera slaktavfall från exempelvis Australien för transporter i Sverige har tyvärr uteblivit. Man talar varken om det oetiska i att gynna storskaliga slakterier som inte lever upp till svenskt djurskydd vid slakt eller de långa transporterna över jorden. Dessa transporter görs inte med hållbara bränslen.

EU-kommissionen uppmanade nyligen medlemsländerna att sänka inblandningen av biodrivmedel på grund av de höga matpriserna i unionen. Vi bör alltså av säkerhetsskäl och av risk för lägre tillgång till livsmedel fokusera på att nyttja vår odlingsbara mark för ätbara grödor.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att bränslepolitiken behöver förhålla sig till verkligheten och sluta arbeta mot såväl hushåll som företag. Kritiken om att sänkta bränslepriser skulle ge upphov till ökade utsläpp håller helt enkelt inte. Priset vid pump skulle även med vårt förslag om flera kronors sänkning genom hårt minskad reduktionsplikt fortfarande vara extremt högt och knappast utgöra någon risk för att vi nöjeskör våra bilar.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Perez (SD).

Fru talman! Två talare har nu sagt att socialdemokraterna i riksdagen inte skulle stå bakom det som den socialdemokratiska regeringen presenterade så sent som i går om stöd till det svenska lantbruket. Jag kände mig därför tvingad att begära replik och ge en liten förklaring.

Utskottsmajoriteten ställer sig i dag bakom en helt ny princip om tillkännagivanden. Man föreslår i ett tillkännagivande till regeringen att regeringen ska göra det som den redan sagt att den ska göra. Det är ändå en helt ny ordning. Vi har redan sett en explosion av tillkännagivanden, och nu tar utskottsmajoriteten detta ett steg längre. Vi behöver inte säga till regeringen att den ska göra det den redan har sagt att den ska göra.

Vi anser att punkterna om jordbruket i tillkännagivandet är helt överflödiga. I fråga om de andra punkterna ser vi en väldigt stor risk för att andra länder kraftigt kommer att höja sitt stöd till jordbruket om vi öppnar för att ta bort EU:s statsstödsregler på jordbruksområdet. Vi tror inte att svenska bönder, som är vana vid att klara konkurrensen, gynnas av höga subventioner i Frankrike.

Det hade krävts en bättre analys än att bara tycka till lite i ett tillkännagivande. Därför har vi reserverat oss mot förslaget. Vi tycker inte att det är berett, och vi tror att det kommer att leda till allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk om man öppnar den dörren så lättvindigt som utskottsmajoriteten gör.

För sakens skull, Charlotte Quensel: Ser inte Sverigedemokraterna en risk för att Europas länder börjar konkurrera med varandra om att höja skattesubventionerna till jordbruket igen och att det kan skada svenskt lantbruk?

Fru talman! Först och främst vill jag svara på frågan om varför vi står fast vid att ta upp hela betänkandet. Vi har haft en mycket kort process. Vi har jobbat så fort vi kunnat för att regeringen har velat det så att man kan få ut olika stöd snabbt dit där de ska vara. Så sent som i går sa socialdemokraterna i utskottet att de stod bakom hela sin reservation, det vill säga att förslaget ska falla. Jag förstår det, för plötsligt anser finansministern tydligen inte att det är så viktigt att hålla fast vid det som socialdemokraterna säger i riksdagen om att man ska göra en grundlig analys.

Man skickade den här texten - det särskilda yttrandet - till oss i slutet av förra veckan och anförde att det inte fanns tillräcklig tid för att göra en grundlig analys. Därför skulle man avslå förslagen. Så står det i ordförandens reservation. Därför blev det lite konstigt när finansministern hade gjort en sådan analys till måndagen.

Jag tror att det handlar om att regeringen inte har majoritet. I stället för att behöva ta emot och utföra detta vill man föregå oss på de punkter som man plötsligt anser vara okej att tillmötesgå finansutskottet. Sedan försöker man få det att verka som att det inte kommer från finansutskottet och oppositionen utan att man själv kommer med ett initiativ.

Fru talman! Man behöver inte spekulera och gissa. Regeringen har under hela processen sagt att man jobbar med en bra utformning för ett stöd som man kommer att presentera. Det har varit tydligt hela vägen.

Jag kan lugna Charlotte Quensel med att regeringen inte presenterade förslag i måndags som vi i finansutskottet inte har varit inblandade i. Vi har varit inblandade hela vägen, och vi i vårt parti skriver självklart våra reservationer utifrån våra gemensamma ställningstaganden, det vill säga från socialdemokraterna i både regeringen och riksdagen.

Det finns en skillnad. När regeringen presenterar förslag ska man veta exakt vad som föreslås. Man kan inte bara skriva att det behövs lite mer stöd till lantbruket, utan förslagen ska vara tydliga och kunna genomföras. Det har nu presenterats, och vi står, så som det uttrycks i vår reservation, självfallet bakom allt det som regeringen har presenterat till stöd för jordbruket, men vi är även fortsättningsvis väldigt kritiska till att utskottsmajoriteten utan vidare analys säger att man ska rucka på de regler som gäller för EU-gemensamma konkurrensregler inom jordbrukssektorn. Vi tror att det allvarligt kan skada svenskt jordbruk.

Denna analys delas av socialdemokraterna i både riksdag och regering. Det är inte en dörr som man lättvindigt öppnar. Om vi ska ha den ordningen kommer det att kosta skattebetalarna mycket. EU:s jordbruksstöd brukar inte höra till de mest populära delarna i svensk politik. Därför ska vi heller inte lättvindigt öppna den dörren. Jag oroas av att utskottsmajoriteten gör det i dag utan en grundlig analys, och därför har vi reserverat oss mot det förslag som innebär att man går vidare och öppnar dörren för att rucka på statsstödsreglerna.

Fru talman! I mitten av mars öppnade EU-kommissionen själv upp för att rucka på det här. Det gjordes på grund av den allvarliga krisen i Europa. Det här skedde alltså för ett bra tag sedan.

Jag förstår fortfarande inte vad finansutskottets ordförande menar. Man lade in ett avslag till hela förslaget sent i förra veckan och anförde att det hela inte var tillräckligt väl analyserat. Sedan kom finansministern på måndagen och hade analyserat dessa frågor tillräckligt väl. Det handlar om dagar.

Finansutskottets socialdemokratiska ledamöter hade kunnat låta bli att under tidspress skicka in ett förslag och i stället synkat med sin egen finansminister. Det är fortfarande så att de förslag som finansministern tog upp tillsammans med Centern i måndags kommer ur ett förslag till utskottsinitiativ i finansutskottet, och det är ett utskottsinitiativ som har varit motarbetat av Socialdemokraterna från dag ett.

Fru talman! Jag kommer strax att komma in på den oerhört svåra situationen för Sveriges bönder och för den svenska landsbygden, som vi ska debattera i dag.

Det är två månader efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes fortfarande omöjligt att inte inleda ett anförande med att ta upp situationen där med Putin och hans generalers vedervärdiga massiva brott mot allt vad mänskligheten bör stå för. Det gäller också det heroiska motstånd där Ukraina nu i två månader har stått emot en helt osannolik övermakt. De kanske rent av kan segra i denna kamp för allas vår frihet, om de bara får en lite större rännil av stöd militärt och humanitärt från oss i den fria världen.

Men kriget och människobrotten har också tvingat miljontals människor på flykt, och en liten andel av dem har kommit till Sverige. Här har svenskar visat, på en förvisso helt annan skala, en annan sorts hjältemod. När jag besökte flyktingboendet i en före detta skola i Haninge, där nu cirka 140 ukrainska flyktingar bor, mammor, barn och gamla, togs de emot av så många volontärer. Jag träffade människor som köpte mat, bar sängar, lyfte möbler och fyllde barnrummet med leksaker och gosedjur långt upp på väggarna.

Det svenska civilsamhället har rest sig som en man, som en kvinna, för att ukrainarna som har kommit hit ska känna sig trygga hos oss. Men efter två månader går man på fälgarna. Orken är inte slut, fantastiskt nog, men pengarna som man är tvungen att använda är det.

Låt mig särskilt lyfta fram folkbildningsorganisationernas arbete för att hjälpa ukrainarna - det är mest de som gör det just nu - att komma in i språket med hjälp av det som kallas Svenska nu. De bidrar till att tusentals ukrainare får börja lära sig svenska i det land de nu tillfälligt kallar sitt hem, och de behöver mer resurser eftersom pengarna är slut.

Av alla dessa skäl har vi lagt fram ett yrkande om ett tillägg till denna ändringsbudget, nämligen att kraftfullt öka resurserna till det svenska civilsamhället. De 100 miljoner kronor som regeringen har lagt fram i vårändringsbudgeten kommer inte att räcka. Det behövs mer.

Men kriget har också lett till en allt värre kris för Sveriges bönder. Böndernas kostnader har under en lång tid varit extrema. Redan i fjol krävde Centerpartiet en nödmiljard för att rädda svensk livsmedelsproduktion.

I början av året när priserna fortsatte att rusa tackade vi Sveriges riksdag, de andra partierna, för att de gav oss stöd för att inrätta ett nödpaket, som nu regeringen genomför i vårändringsbudgeten, på 1,1 miljarder till Sveriges bönder, med hjälp av ett borttagande av all skatt på diesel ett år från juli i år samt ett första stöd till våra hårt prövade i synnerhet djurhållande bönder men även andra utsatta näringar.

Med kriget har vi fått ett nytt akut krisläge, fru talman, där priserna har rusat. Det är en fyrdubbel smäll för Sveriges djurvänner. Det är extrema priser på bränsle och el samt även på foder och gödsel. Där har priset fördubblats. Svenska producenter håller på att slås ut. Livsverk håller på att krossas. Svensk livsmedelsproduktion hotar att slås ut. Produktionen av griskött kan rasa med mer än en fjärdedel. Detta sker just då vårt totalförsvar kräver att svensk självförsörjning av livsmedel ökar från dagens helt ohållbara 50 procent.

Därför har vi lagt fram ett förslag, som nu har blivit ett mycket brett utskottsinitiativ, på ett fullständigt retroaktivt borttagande av skatten på diesel från den 1 januari 2022 samt ett mycket omfattande paket för att rädda svensk animalieproduktion. Vi gör allt inom dagens EU-regler, det vill säga det som har ändrats och det som fanns sedan tidigare. Vi ville ha 1,5 miljarder till stöd inom ramen för de reglerna, men vi har även krävt att regeringen på EU-nivå driver och skapar stöd för ett gruppundantag för animalieproduktion så att vi kan ge ytterligare lika mycket stöd. Dessutom kräver vi att Norrlandsstödet - ett stöd särskilt till bönder som har långa avstånd - ökar maximalt.

Här vill jag särskilt tacka Moderaterna för ett gott samarbete och att de har lagt hela sin kraft bakom detta initiativ. Målet med ett sådant initiativ är naturligtvis för Sveriges bönder leverans i verkligheten, så fort som möjligt, för att lindra den akuta krisen så nära här och nu som möjligt.

Därför är jag tacksam för att Centerpartiet och regeringen i måndags kunde leverera i samarbete det retroaktiva borttagandet av skatten hela vägen tillbaka till den 1 januari och alla de insatser som är möjliga inom EU:s gamla och nyligen ändrade regler, så att summan når upp till 1,6 miljarder. Dessutom ökades Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor till 461 miljoner kronor - lite mer än vad vi hoppats och trott på. Totalt är det nu ett stöd på 3,2 miljarder kronor.

För alla partier som jobbar för Sveriges bönder här och nu är denna typ av leverans i verkligheten det man arbetar och sliter för, och man är glad när man äntligen når fram till och tar ett stort steg på vägen. Men detta räcker inte. Vi som står bakom initiativet vill också få till gruppundantaget på EU-nivå. Rysslands invasion av Ukraina jämställs med en naturkatastrof för landsbygden och för Sveriges djurägande bönder. Därför behöver vi maximera alla andra vägar vi kan relativt EU, och det bör regeringen göra.

Därför vill jag återigen tacka Moderaterna för ett gott samarbete att fortsätta att hålla uppe trycket i dessa frågor för Sveriges bönder.

I denna budget finns även förslag om en tillfällig skattesänkning från den 1 maj av skatten på bensin och diesel ned till EU:s minimiskattenivåer, som vi också har krävt - inte minst för att många på den svenska landsbygden ska klara bränslechocken. Sedan hade vi också önskat att man för klimatets och landsbygdens skull permanent tagit bort skatten på alla biodrivmedel, även de som blandas in i diesel och bensin. Det är ett nödvändigt tillfälligt steg.

Det här är tyvärr bråda, rent av onda, tider för alla dem som kämpar i Ukraina, för alla dem som flyr från Ukraina, för alla dem som hjälper flyktingarna hemma hos oss, för alla dem som drabbas av krigets ekonomiska konsekvenser, inte minst för svensk landsbygd och våra bönder som är så centrala för sund och säker mat - för vår självförsörjning och vårt oberoende i Sverige. Jag är stolt över att vi, fru talman, tillsammans med andra kan göra skillnad för dem i denna kammare.

(Applåder)

Fru talman! Det betänkande som ligger framför oss behandlar dels det som, såvitt jag kan bedöma, är den åttonde extra ändringsbudgeten som regeringen har lämnat till riksdagen i år, dels två ytterligare punkter där finansutskottet föreslår tillkännagivanden.

I den extra ändringsbudgeten är huvudnumret ett förslag om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel ned till EU:s miniminivå. Riksdagen har drivit på för en sådan nedsättning. Vänsterpartiet gjorde upp med Moderaterna om ett sådant förslag till finansutskottet. Som jag sagt förut i den här talarstolen har vi varit beredda tidigare att ta initiativ och vid behov göra uppgörelser i riksdagens utskott tillsammans med de flesta andra partier i specifika sakfrågor där det går att finna bra lösningar och minsta gemensamma nämnare. Detta är en sådan situation.

Från Vänsterpartiets perspektiv är det viktigt att det offentliga kan ta ett ansvar för samhälleliga problem och utmaningar där enskilda hushåll och företag har väldigt olika förutsättningar att klara plötsliga och oväntade händelser som de svårligen kunnat påverka.

Kraftiga och snabba prisökningar på drivmedel, bland annat som en följd av Rysslands invasion av Ukraina, utgör en sådan situation. Det är något som slår väldigt olika beroende på vem som har möjlighet att snabbt ändra sitt användningsmönster, och det är väldigt olika vad det får för konsekvenser och vilka förutsättningar man har för att hantera de konsekvenserna på ett rimligt sätt. Familjer som är beroende av bilen får stora ekonomiska problem när priserna rusar. För många verksamheter blir kostnaderna höga, och det finns risk att jobb går förlorade.

Vänsterpartiet anser att beskattning på drivmedel är ett viktigt styrmedel i klimatomställningen och kommer att fortsätta vara det. Det är dock inte en rimlig hållning att priset på bensin och diesel så snabbt som möjligt ska vara så högt som möjligt. I stället behöver en avvägning alltid göras så att vi styr bort från fossilberoendet samtidigt som kollektivtrafik och andra alternativa transportformer hinner byggas ut, så att människor hinner ställa om och så att deras ekonomi inte drabbas alltför hårt av plötsliga prisstegringar. Så kan en effektiv politik för omställning se ut. Det kräver ett systematiskt och strukturerat arbete på en rad områden och samtidigt beredskap att agera för att hantera kortsiktiga chocker och bakslag.

Det vi har i dag är inte en debatt om den ekonomiska politikens inriktning i sin helhet. En sådan hade vi till exempel när regeringens ekonomiska vårproposition lades fram i förra veckan. Vi kommer att ha fler sådana. Jag vill bara understryka att en ekonomisk politik som inte är inriktad på klimatomställning inte kan klassificeras som en ansvarsfull ekonomisk politik.

Ska den politiken gå bortom deklarationer och individuell signalering måste den gå ut på att lägga om stora delar av vårt samhälle, att göra investeringar som räknas i hundratals miljarder, att ta institutionella grepp som är mycket mer handfasta än olika typer av benchmarking och pliktskyldiga redogörelser i olika sammanhang. Det är den politiska inriktning som vi i Vänsterpartiet har på vår ekonomiska politik framåt, och jag tror att det blir alltmer uppenbart för allt fler att det är nödvändigt att vrida den ekonomipolitiska debatten i en sådan riktning.

När det gäller det förslag om tillfällig nedsättning av skatt på bensin och diesel som regeringen fått med i den här ändringsbudgeten konstaterar jag i likhet med utskottets majoritet att detta innebär en hantering av en av de fyra punkter som fanns med i tillkännagivandet från riksdagen. Det finns ytterligare tre punkter som handlar om att arbeta för ett undantag hos EU som ger möjlighet till en utvidgad temporär nedsättning, att temporärt se över utformningen av reduktionsplikten och att återkomma med en mer framåtsyftande modell för att hantera prischocker av det slag vi har sett exempel på nu. Där förväntar vi oss att regeringen arbetar vidare, och det är något som vi kommer att bevaka.

Det jag kan konstatera med viss sorg, ärligt talat gränsande till bestörtning, är att vi även kunde ha haft ett kompletterande tillkännagivande i det här betänkandet med krav på tillskjutna medel till kollektivtrafiken.

För oss i Vänsterpartiet har det varit viktigt att den temporära nedsättningen av drivmedelspriserna kan kompletteras med andra åtgärder. Vi var därför glada att vi kunde enas med Moderaterna och Kristdemokraterna om ett initiativ till ett tillkännagivande med krav på 2,5 miljarder i tillskott till kollektivtrafiken.

Vi vet från både den allmänna debatten och varningssignaler i regionerna och efter kontakter med berörda parter att det är mycket stora underskott som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har fått dras med, inte minst i kölvattnet av pandemin. Även om mycket av kollektivtrafiken går på el påverkas också den av höjda bränslepriser i lite olika grad i olika delar av landet. Det innebär att det finns betydande risker för höjda priser och sämre service i kollektivtrafiken.

Då är det särskilt beklagligt att Centerpartiet och Miljöpartiet, som inledningsvis signalerade att de också såg behovet av tillskott till kollektivtrafiken, vände och anslöt sig till regeringen och Sverigedemokraterna i den här frågan. Man kan förstås ändra sig om det tillkommer ny information eller om man får någon typ av inre uppvaknande. Men det ger i det här fallet en något märklig effekt i offentligheten, där det har framstått för många som att nämnda partier varit överens om att kollektivtrafiken behöver mer stöd och ställt sig bakom ett initiativ för att det stödet skulle tillkomma.

Även i regionerna har det helt säkert funnits de som har räknat med att det här stödet skulle komma under innevarande år och som nu upplever något av en besvikelse och förvirring. Det är märkligt att det har blivit på det här sättet, inte minst från Miljöpartiets sida.

De argument som har framförts är dels att detta är regionernas ansvar och dels att det kan anstå till den ordinarie budgetprocessen. Det är bara att konstatera att det inte är argument som håller särskilt väl om man anser att kollektivtrafiken är viktig för människors vardag och för klimatomställningen.

Det är klart att det är regionernas ansvar i grunden, men det är också tydligt att det finns en mängd områden där staten under de extraordinära förhållanden som varit de senaste åren har sett det som viktigt att skjuta till medel. Det handlar om avvägningar, och jag beklagar den avvägning som regeringen, Centern och Miljöpartiet har landat i här.

Att säga att frågan ska ingå i den ordinarie budgetprocessen skjuter upp behandlingen till efter valet och negligerar de processer som pågår i regionerna. Utan den här signalen och de här medlen från staten finns det hur man än vrider och vänder på det en betydande risk för sämre tillgänglighet i kollektivtrafiken i Sverige, vilket också blir en ny utgångspunkt för utvecklingen framöver. Det är helt enkelt inte en bra avvägning i ett läge där behoven är uppenbara och det varit fullt möjligt att genom extra ändringsbudgetar skjuta till medel till en rad andra verksamheter som har varit pressade.

Jag tror att det är viktigt att säga att det här säger något om diskrepansen mellan å ena sidan image och posering och å andra sidan faktisk handling i de här frågorna men också om vilka grupper som kan göra sina röster bäst hörda genom representanter i riksdag och regering. Det gör det desto viktigare att fortsätta trycka på för reformer, både kortsiktiga och långsiktiga, som dels kan ge människor med små marginaler ett stöd när levnadsomkostnaderna ökar och dels kan stödja en klimatomställning som tar sin utgångspunkt i de skillnader i resurser och möjligheter som finns i vårt samhälle i dag.

Till sist, fru talman, vill jag bara understryka att Vänsterpartiet står bakom tillkännagivandena om stöd till civilsamhället och förslaget om bemyndigande för att möjliggöra att till andra stater, till den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax eller till andra internationella organisationer skänka överskott av vaccindoser mot covid-19. Det är något som vi har efterlyst tidigare, och det är bra att det nu kan bli riksdagens beslut.

Fru talman! Jag måste säga att jag blev förvånad över Ali Esbatis anförande. Det är magstarkt av en vänsterpartist att anklaga Miljöpartiet för att inte vilja ge pengar till kollektivtrafiken. Det är ju Miljöpartiet som har drivit fram stadsmiljöavtalen, som innebär 20-30 miljarder kronor mer till svensk kollektivtrafik. Vi är absolut öppna för att skjuta till mer i budgetprocessen, i ändringsbudgeten och så vidare.

Dock förstår jag verkligen varför Ali Esbati vill lyfta fram det här på det sätt som han gör. Jag tror nämligen att han skäms väldigt mycket över den egna fossildrypande politiken.

Det som Ali Esbati och hans parti gör nu är ju att gå samman med de blåbruna för att sänka skatten på det fossila. Man går dessutom fram och driver på för att rakt över disk ge pengar till oljebolagen genom att ha ett fixerat pris på bensin och diesel. Det innebär i praktiken att pengar från skattebetalarna ska gå direkt ned i oljebolagens fickor.

Nog för att Vänsterpartiet aldrig har prioriterat klimatpolitiken, men det som är extra märkligt med det här är att det också är en fördelningspolitisk katastrof. Åtta gånger mer pengar av skattesänkningen på bensin och diesel går till överklassen än till dem som har minst pengar i plånboken. Det är en fördelningspolitisk katastrof att sänka skatten på bensin och diesel. Det är Moderaternas väljare i Djursholm och på Lidingö som får mer pengar, de som tar sin stora, bensinslukande suv in till stan varje dag. Det är de som får mer pengar i plånboken av Ali Esbatis och Vänsterpartiets politik. Jag förstår alltså varför han vill blanda bort korten och prata om något annat än den egna fossildrypande politiken.

Fru talman! Jag noterar att ordet skam nämndes. Hade jag haft ett större känslomässigt engagemang för Miljöpartiets väl och ve eller förhållande till logik hade jag kanske kunnat skämmas å Lorentz Tovatts vägnar.

Men jag går tillbaka till sakfrågan. När det gäller sänkningen av bensinskatten ägnade jag en stor del av mitt anförande åt att förklara hur vi har resonerat. Det är ett beslut som jag tycker är bra och som vi har varit med och drivit fram. Som jag förklarade har ju människor mycket olika möjligheter att klara av de prisförändringar som har blivit resultatet av Rysslands angrepp på Ukraina, bland annat. Jag tycker att det är viktigt att man, om man bedriver en seriös, effektiv och sammanhängande klimatpolitik, kan göra den typen av kortsiktiga ingrepp för att också kunna få folkligt stöd för en mer omfattande omställning av samhället, som är helt nödvändig.

Men frågan handlade om varför Miljöpartiet ställde sig som man gjorde till ett mycket konkret förslag som handlar om mer pengar till kollektivtrafiken, som Miljöpartiet alltså avvisade. Man skulle inte ge de pengarna här och nu. Något avtal nämns, och jag är fullt medveten om att det finns. Jag är också medveten om att Miljöpartiet i Stockholm och på andra ställen har agerat i en högst problematisk riktning när det gäller kollektivtrafiken.

Men i detta fall fanns det ett förslag på bordet. Från Miljöpartiet sa man sig initialt vara positiva till det, men sedan ändrade man sig. Jag vet inte varför, men resultatet är sammantaget att det inte kommer mer pengar till kollektivtrafiken, som det borde. Det är synd ur klimatsynpunkt och ur fördelningssynpunkt. Detta får Miljöpartiet svara för.

Fru talman! När det gäller begreppet skam vill Ali Esbati gärna klistra på Miljöpartiet en politik som är fokuserad på individen och går ut på att det är individens ansvar att ställa om. Jag tycker att det är väldigt viktigt att säga att ingen individ i det här samhället ska känna skam för sina val och hur man agerar.

De som ska känna skam är de politiker som inte prioriterar klimatet. Där har jag länge sett Vänsterpartiet som en något oinspirerad allierad. Man har inte prioriterat klimatet, men man har inte aktivt försökt nedmontera Sveriges klimatpolitik. Men nu har man helt enkelt vänt skutan helt och hållet och tillhör numera fossilgänget, som vill subventionera fossila drivmedel och underblåsa det beroende som svenskar sitter fast i.

Ali Esbati pratar om olika möjligheter till omställning. Men rikta då stödinsatserna dit där de behövs! Rikta dem till landsbygden och inte till Moderaternas väljare i Djursholm. Jag har gått igenom hur det ser ut fördelningspolitiskt med de förslag som Ali Esbati driver. Det är rena katastrofen.

Återigen, jag förstår verkligen varför Ali Esbati inte vill behöva prata om detta. Inget av det han pratade om i sitt anförande handlade om de invändningar mot hans politik som faktiskt finns, som handlar om att den ger pengar direkt till Putins krigskassa. Sverige förser Putin med pengar som han kan lägga på vapen.

Det är denna typ av politik som Vänsterpartiet nu driver. Den är farlig för klimatet och för krigets fortsättning, och den är en fördelningspolitisk katastrof som lägger pengar i fickorna på oljebolagen och Moderaternas väljare i Djursholm.

Fru talman! Det enda jag har velat klistra på Miljöpartiet i detta fall är de ställningstaganden som Miljöpartiet har gjort i den fråga vi diskuterar. Det tycker jag ändå är ganska rimligt - att man försöker fråga varför de ställningstagandena har tillkommit. Det finns andra ställningstaganden som Miljöpartiet har gjort som är bra, som till exempel när vi gemensamt röstade för förslag om att stoppa svensk import av ryska fossila bränslen. Bra grej! Nu har de andra partierna också hunnit i kapp, och det är en bra process som pågår. Man kan fatta olika beslut. Vissa är bra och vissa är dåliga, och det är dem vi diskuterar.

Men när det gäller vad som är Vänsterpartiets syn på klimatpolitiken ska jag understryka att hela vår ekonomiska politik har klimatomställning som röd tråd. Vi pratade om detta när vi hade diskussioner om regeringens vårproposition. Vi kommer att presentera vår motion inom kort. Vi har presenterat investeringspaket och en syn på det finanspolitiska ramverket sammanhängande med detta, som helt enkelt går ut på att vi måste lägga om den ekonomiska politiken för klimatomställningen, med klimatomställningen som kärna och röd tråd.

Detta är vår konkreta politik. Detta är de förslag som vi lägger på riksdagens bord och som finns att behandla och för Miljöpartiet att förhålla sig till, inspireras av och vara för eller emot. Så fungerar politiken. Det är i alla fall så vi resonerar: Vi anser klimatomställning vara helt central i den ekonomiska politiken.

För Miljöpartiets del vet jag inte riktigt. Jag noterar att man gärna nämner dessa saker med ord, men just nu verkar Miljöpartiets politik mer vara inriktad på olika utspel som ska hjälpa till att hålla Miljöpartiet kvar i riksdagen. Jag har stor förståelse för detta. Men det blir inte automatiskt bättre klimatpolitik av det.

Fru talman! Också de förslag från finansutskottet som i dag ligger på riksdagens bord tar sin utgångspunkt i de förfärliga krigsförbrytelser som Putin nu begår mot Ukraina - de övergrepp och de brott mot mänskligheten som äger rum, som förstör livet för tiotals miljoner människor och som påverkar oss alla i Europa. Detta måste vi agera med full kraft mot från Sveriges riksdag på de sätt vi kan, för att ta ansvar för att försöka göra vad vi kan för att stärka motståndskraften i Ukraina och ta emot människor på flykt men också för att stärka det svenska samhället mot Putins aggressioner.

Fru talman! Vi har sett tusentals flyende ukrainare komma till vårt land. Vi har kunnat konstatera att när myndigheter har fallerat har civilsamhället funnits där. Då har människor öppnat sina hem och gjort vad de har kunnat för att ta emot människor. Man har stått utanför Migrationsverket i de oändligt långa köerna och hållit människor varma och sett till att de har kunnat få något i magen och få saker som de har saknat på plats i sin nya tillvaro.

Detta gör civilsamhället trots att man kommer ur en pandemi, som har varit väldigt bekymmersam. Vi har kunnat se att man nu i många föreningar går på nödkassor för att orka klara av det arbete som man vill göra: fortsätta att sträcka ut en hand till dem som behöver. Man lägger den ordinarie verksamheten åt sidan och använder sina frivilliga och sin personal till detta, trots att den egna verksamheten får ligga lite grann för fäfot.

Detta är ingen hållbar situation. Då måste vi från det offentliga kliva fram och stötta dem som stöttar och säga: Gör nu detta långsiktigt! Vi är beredda att stötta, inte i efterhand utan också genom att ställa ut ett löfte om att ni kommer att få stöd om ni fortsätter med ert viktiga arbete.

Detta är bakgrunden till att riksdagen i dag fattar beslut om att regeringen ska föreslå ytterligare stöd till civilsamhället - till idrottsrörelse, trossamfund, kyrkor, hjälporganisationer, scouter och alla dem som nu gör sitt yttersta för att välkomna människor in i Sverige. Jag vill särskilt tacka Mats Persson för samarbete med att ta fram detta initiativ, som har lett till det här resultatet i dag: att riksdagen nu riktar detta krav till regeringen. Jag vill också tacka de partier, alla utom ett, som ställer sig bakom detta.

Fru talman! Jag fortsätter lite till på detta spår. Jag har nämligen de senaste veckorna sett så många bilder på barn på brottarmattor, i ishallar, i svenska hem, i kyrkor och samfund och runt lägereldar hos scouterna, som har fått en liten stund av normalitet i den förfärliga tillvaro de har tvingats in i på flykt till Sverige.

Jag känner en djup tacksamhet mot alla dem som gör dessa insatser, och jag vill att vi svenska politiker och det svenska offentliga livet ska göra precis allt vi kan för att stötta dessa insatser.

Fru talman! Vi debatterar också den situation som svenska lantbrukare har i dag och den kvadrupeldöd som drabbade det svenska jordbruket redan före kriget och som har accentuerats i samband med Putins invasion av Ukraina. Inte minst har de svenska djurhållande bönderna funderat på vad de ska göra med sina besättningar. Man undrar om man kommer att klara vårbruket med de höga dieselpriser och energipriser som nu råder.

Här är jag också glad för att utskottet har kunnat agera med kraft. Särskilt tack till Martin Ådahl och Edward Riedl, som har jobbat hårt med detta! Vi andra har kunnat stötta arbetet med att se till att det nu kommer ökat stöd, och mer borde komma för att säkra böndernas möjlighet att fortsätta med sitt viktiga arbete, som betyder så oändligt mycket för Sverige, både för en levande landsbygd och för att vi ska kunna ha mat på bordet.

Den svenska livsmedelsförsörjningen är i det här läget hotad. Då behöver vi göra mer än vi gör för tillfället för att stötta de svenska lantbrukarna, inte minst de djurhållande bönderna.

Fru talman! Vi fattar också beslut om att lyfta av en del av bördan från de svenska hushållen, särskilt från dem som är beroende av bilen. Vi behöver ställa om det svenska samhället - det är ingen tvekan om detta - men det görs inte genom några månaders chockterapi med kraftigt höjda bränslepriser för dem som inte haft råd att köpa en elbil på en marknad där man dessutom kan få vänta månader eller år för att få tag på en sådan. Det är inte så en omställning fungerar om den ska vara hållbar för människor.

Därför har vi nu från riksdagens sida drivit fram att vi ska få på plats sänkningar med 1,80 från den 1 maj. Det är mycket bra, men mer behöver göras. Det finns fler krav från riksdagen som regeringen måste hörsamma. Det handlar om att försöka sänka skattenivåerna ytterligare. Inte minst handlar det om att också se över reduktionsplikten, så att vi ytterligare kan få ned priset vid pump, för att lyfta av en börda från svenska hushåll i denna tuffa situation. Vi behöver hushåll som kan ta sig till arbetet och till träningar och som kan klara situationen på ett rimligt och bra sätt. Detta är ett bra första steg, men mer behöver göras.

Fru talman! Jag kan inte heller låta bli att konstatera att regeringen på två av de punkter som vi nu fattar beslut om - punkter där regeringen antingen har lagt fram förslag eller säger att man kommer att lägga fram förslag - från början sa att det var omöjligt. Det var omöjligt att få till stånd en skattelättnad till 1 maj. Det gick inte. Det var det besked vi fick.

Vi har också fått besked från regeringen - jag fick det själv här i kammaren så sent som i slutet av mars - att det var omöjligt att göra nedsättningen av dieselskatten för jordbruket retroaktiv, så att bönderna skulle kunna dra igång vårbruket. Det gick inte. Det är inget vi gör i Sverige, fick jag veta.

Men när riksdagen krävde detta visade det sig vara möjligt både att få skattelättnaden på plats till den 1 maj och att göra skattenedsättningen retroaktiv för jordbruket, som betyder så mycket för vårbruket och matproduktionen. Fru talman, detta stärker inte regeringens trovärdighet, för att uttrycka det milt.

Vi är i en situation med mycket stora utmaningar för Europa och också för svenska hushåll och svensk livsmedelsproduktion för att klara en tillvaro som är dräglig. Då krävs det ytterligare insatser.

Vi kristdemokrater förväntar oss att regeringen levererar ytterligare stöd till jordbruket och för att få ned bränslepriserna ytterligare, så att åkerierna klarar sin verksamhet så att vi kan få fram mat till livsmedelsbutikerna och att människor kan klara sitt liv och sin tillvaro på ett rimligt och bra sätt.

Fru talman! Vi ska fortsätta att göra allt vi kan, och vi ska göra mer för att stötta Ukraina i den svåra situation som man är i. De ukrainare som har flytt till Sverige ska också ha vårt fulla stöd.

Fru talman! Ärade ledamöter! Vladimir Putins fruktansvärda invasion av Ukraina påverkar oss alla i vår vardag. Den är ett brott mot det som vi tror på. Det som Ryssland bedriver är ett brott mot mänskligheten och anständigheten.

Väldigt många människor i Sverige utför nu otroliga insatser för att hjälpa de många ukrainska flyktingar som har kommit till Sverige. Det är ett fantastiskt engagemang vi ser, där människor upplåter sin lägenhet eller sitt hus till de människor som kommer till vårt land och ger dem en fristad när det är krig i Europa och i vårt närområde. Stort tack till er för era insatser!

Lika viktiga är de insatser som Idrottssverige och olika typer av föreningar gör för att se till att de som nu kommer till Sverige får ett bra mottagande och inte möts av isolering och ensamhet utan att man kan fylla sin vardag med annat än att tänka på det fasansfulla krig som pågår i Europa. Det handlar om att hitta någon form av vardag, där man kan spela fotboll i fotbollsklubben, vara med i schackklubben eller utföra andra insatser. Det handlar om att hitta någon form av vardag trots att det ju inte är en vardag.

Därför har Liberalerna tillsammans med Kristdemokraterna tagit ett utskottsinitiativ som riksdagen nu kommer att besluta om, som innebär att regeringen måste skjuta till mer pengar till civilsamhället för de fantastiska insatser som sker, så att fler insatser kan komma på plats för dem som nu kommer till Sverige. Det är viktigt för föreningarna, men det är framför allt viktigt för alla de flyktingar som kommer till Sverige och behöver få en vardag att fungera.

Fru talman! De indirekta effekterna av Putins invasion av Ukraina märks varje gång man tankar på en bensinmack. Det är nu fullkomligt galna priser som möter oss konsumenter. För den som är helt beroende av bilen och inte har möjlighet att skaffa elbil, antingen för att det inte finns några elbilar att köpa eller för att man inte har de ekonomiska möjligheterna att göra det, är priserna brutala. De påverkar människors vardag på ett oerhört negativt sätt.

Därför är det viktigt att politiken agerar. Det är viktigt att vi nu i riksdagen agerar för att se till att priset vid pump blir lägre, så att människors vardag kan fungera bättre och så att den som inte har något alternativ till bilen ska kunna ta sig till jobbet och fotbollsträningen och få sin vardag att fungera.

Detta är ju ett första steg, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi behöver göra mer än det som nu ligger på riksdagens bord för att se till att människors vardag kan fungera och att priset vid pump blir lägre. Detta är ett första steg, men vi behöver göra mycket mer för att få till stånd en förändring. Det finns en majoritet i riksdagen som vill detta, mot Socialdemokraternas vilja.

Fru talman! Sveriges jordbruk och Sveriges bönder har en fruktansvärd situation. Jag bor själv i Skåne. Några mil söder om där jag bor kommer en av Sveriges största anläggningar för grisproduktion att läggas ned. Längs den skånska sydkusten, i de östra delarna och upp mot Halland, Blekinge och andra delar av södra Sverige ser vi nu brutala effekter av de höga diesel- och elpriserna och de förändrade världsmarknadspriserna som påverkar bönderna.

Riksdagen måste agera. Vi sänder nu en tydlig signal till regeringen att agera. Det pressmeddelande som kom fem i tolv i går hade inte kommit om inte en majoritet i riksdagen hade sagt till regeringen vad vi tycker och att vi kommer att lagstifta om regeringen inte agerar.

Fru talman! Det vi beslutar i dag visar att vi har en oerhört svag regering i Sverige. Vi har ett segregerat samhälle, vilket märks inte bara i klyftan mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda i ett annat land utan också i klyftan mellan dem som bor i staden och dem som bor på landsbygden. Vi har ett segregerat Sverige, och vi har en väldigt svag regering som inte har förmåga att leverera den politik som Sverige behöver. Därför är det väldigt bra att riksdagen nu agerar och driver regeringen framför sig, men det är dåligt för Sverige och svenska folket att vi har en svag regering.

Det är också, tycker jag, väldigt typiskt och illustrativt för debatten att det inte finns någonting som gör en socialdemokrat i den här debatten så arg som när oppositionen agerar och tar vårt ansvar och driver vår politik i riksdagen.

Jag har aldrig sett en socialdemokrat så arg som då. Jag hade önskat att den ilskan i stället skulle kunna riktas mot de samhällsproblem vi har i Sverige och till att lösa människors vardag. Det hade varit väsentligt mycket mer klädsamt och väsentligt mycket bättre för Sverige.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, där riksdagen visar att vi vill mer än den socialdemokratiska regeringen vill.

Fru talman! Först vill jag säga att Centerpartiet står bakom utskottets förslag i dess helhet, om Martin Ådahl inte var helt tydlig med det.

Det är rätt många bitar som ligger i den här extra ändringsbudgeten, och jag tänkte kommentera de delar som rör en stärkt svensk matberedskap. Men jag måste liksom alla andra ta utgångspunkten i Ukraina. Kriget rullar på. Jag har vänner där och får hemska rapporter dagligen. Det här kommer att påverka oss under en väldigt, väldigt lång tid.

Det finns dock en positiv sida som påverkar det vi diskuterar nu, och det är att man just i dag beräknar att 70 procent av vårbruket kommer att klaras av i Ukraina. Det gör att vi kanske får lite mindre påverkan till exempel på spannmålssektorn, vilket är väldigt bra.

Centerpartiets hela inriktning är ju att göra skillnad i verkligheten inte minst för bönderna, det vill säga hitta upplägg som ger pengar direkt i plånboken. Vi är alltså väldigt stolta och nöjda med att vi har lyckats först med stödpaket 1 och nu med ett andra paket ihop med regeringen och många andra partier som har kämpat för detta.

Det är faktiskt helt nödvändigt i det här läget. Jag är själv gammal bonde, och jag vet att oron bland bönderna nog aldrig har varit större än just nu. Det är en större oro i dag än vad det var 2018. Det beror mycket på att det kommit kris efter kris, vilket innebär att pengarna i praktiken är slut på kontot.

Man ser effekten väldigt tydligt. Gödningspriserna har till exempel gått från normalläget 2,50-3 kronor kilot till uppemot 12 kronor kilot, alltså en fyrdubbling av priset. Det här gör att alla kalkyler havererar.

Den största effekten som kommit med kriget är att foderpriserna har gått upp. Spannmålspriset, som är helt styrande för om vi kan ha djurproduktion, är nu över 4 kronor kilot. Det innebär att alla gamla kalkyler för all djurproduktion faller.

Det här är väldigt långtgående, och därför har vi ihop med Moderaterna ställt oss bakom det som jag skulle vilja kalla för ett bondepaket 3, nämligen att kräva gruppundantag i EU för att gå vidare. Jag vet att det inte är någon lätt väg, men det är en högst rimlig väg att vandra med tanke på att krigsläget faktiskt gör det här mycket värre än en torksituation.

Långsiktigt vill Centerpartiet gå vidare till att klassa om jordbruket från dagens klassning som en miljöfarlig verksamhet till en samhällsnyttig verksamhet - för det här håller inte.

Vi ser också väldigt tydligt en annan sak som behöver ske, utanför och delvis utanför politisk påverkan. När en djurbonde i dag ska ha 1 krona mer per kilo till exempel för köttet innebär det en prisändring på 5 kronor till konsument. 20 procent av den prishöjning som görs till konsument hamnar i bondens ficka, medan 80 procent hamnar i handelns. Det procentuella påslaget beror på den gamla tumregeln, men det finns liksom ingen rim och reson i det. Så här kan vi inte fortsätta. Trots att det inte är mer vara som ska transporteras tar handeln 80 procent av prishöjningen. Det är helt orimligt.

Med det här är vi i Centerpartiet väldigt stolta och nöjda över stödpaket 1 och 2 som har landat, och vi kommer att fortsätta att kämpa vidare på den linjen.

Extra ändringsbudget för 2022 - Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hante-ring av överskott av vaccindoser

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Ett särskilt brott för hedersförtryck