Herr talman! Vi ska diskutera regeringens proposition Etikprövning av forskning - tydligare regler och skärpta straff.
Etikprövningslagen syftar till att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Lagen ställer krav på att viss forskning som avser människor först måste ha godkänts vid en etikprövning innan den får utföras. Med ändringarna innefattas också vetenskapliga studier genom observation i definitionen av forskning om arbetet eller studierna görs för att hämta ny kunskap.
När flera forskningshuvudmän medverkar i ett och samma forskningsprojekt måste de uppdra åt en av dem att ansöka om etikprövning av projektet för allas räkning och sedan meddela övriga om beslutet. Överklagandenämnden för etikprövning ska ha tillsyn över att etikprövningslagen följs, straffansvaret ska utökas och straffen för brott mot etikprövningslagen ska skärpas. Det är viktigt eftersom forskning enligt 6 § första stycket i etikprövningslagen bara får utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Bryter man mot detta ska det självklart vara kännbart.
Dessa ändringar ska börja gälla den 1 januari 2020.
Herr talman! Hela förslaget handlar om att stärka förtroendet för forskningen och att öka tryggheten för de patienter som ska delta i forskning. Det är en aktivitet som är oerhört viktig för framstegen för våra svåra samhällsutmaningar. Forskningen måste få ta tid. Vi politiker måste också lära oss att inte ropa på snabba resultat utan att i stället snarare ropa på rätt resultat.
Jag är glad att ett enigt utskott står bakom denna proposition. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i forskningspolitiken och att alla vet att spelreglerna gäller för många år framåt. Det skapar också trygghet. Med den här propositionen visar vi att vi inte accepterar fusk och att ingen människa någonsin ska användas som någon annans experiment.
Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)