Anf. 108 Roger Haddad (FP)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Från Folkpartiets sida kommer vi i huvudsak att fokusera på lejonparten i detta betänkande, nämligen regeringens romastrategi.
När man besöker andra europeiska länder, som Rumänien och Serbien, kan man se hur allvarligt det är för den romska minoriteten. De är Europas största minoritet. Det är inte ovanligt att de bor segregerat utanför det ordinarie samhället och har egna skolor. De lever i baracker, kartonghus och i hus utan el, vatten och avlopp under ekonomiskt och socialt sett miserabla förhållanden.
Men det betyder inte att allting ser bra ut i Sverige. Man får inte glömma bort att den romska kampen påbörjades för länge sedan. Inte minst under 60-talet fick den stark effekt i medierna och i samhället tack vare systrarna Taikon, som har bidragit väldigt mycket till att vi har kommit dit vi är i dag. Det var glädjande att höra Angelina Dimiter-Taikon i riksdagens andrakammarsal den 12 mars när 500-årsjubileet uppmärksammades. Hon sade att hon ändå är glad att hon lever i Sverige, men att det har tagit 30-40 år att åstadkomma saker och ting.
Fru talman! Det är viktigt att regeringens strategi, som vi ser att det finns ett starkt stöd för, fokuserar på barn, ungdomar och kvinnor men också har ett särskilt fokus på arbete och utbildning. I utbildningsutskottet där jag sitter har vi diskuterat det här väldigt noga och tycker att det är bra att strategin och skrivelsen har fokus på just utbildning. Det finns ett för stort avhopp bland romska ungdomar från gymnasiet. Det är stora problem med närvaron i grundskolan. Och av någon konstig anledning har skolväsendet historiskt sett tyvärr inte ställt några krav, haft några förväntningar eller agerat när inte minst romska barn inte dyker upp i skolan.
Det är också viktigt att uppmärksamma, till skillnad från vad som sades i det sverigedemokratiska inlägget, att betänkandet och skrivelsen visst problematiserar de problem som finns i den romska målgruppen. Det är ju väldigt olika behov beroende på om du är polsk rom eller finsk rom. Men helt klart ska man inte glömma bort det egentliga underlaget, nämligen Delegationen för romska frågor, som tar upp kvinnors hälsa, 80 procents arbetslöshet bland vuxna, hederskultur som finns i den romska grupperingen, inte minst bland finska romer, men också detta med romska rättegångar. Och det finns en orsak till att romer under de 500 år som de har funnits i Sverige har skapat dessa parallella system. Det är inte så konstigt, eftersom staten förföljde romer fram till 60-talet, då man inte fick ha ett permanent boende utan var tvungen att flytta till en annan kommun efter två månader. Därmed kunde man inte sätta barnen i skola.
Det finns fortfarande en stor misstro mot samhället, kommuner, landsting, stat och politiker över huvud taget. Därför är det bra att en viktig del i skrivelsen har fokus på tillit och förtroendeskapande, och det tar tid. Därför är jag glad att som svensk politiker när jag åker till Bryssel eller till andra länder kunna säga att vi inte bara har antagit en nationell strategi utan också har avsatt pengar till skillnad från tidigare, socialdemokratiska regeringar.
Mia Sydow Mölleby uppehöll sig mer vid andra frågor än just det romska skrivandet och sade att det är för lite och för sent, men jag hörde inte ett enda konkret exempel på vad man i så fall saknar i romaskrivelsen. Det skulle vara mer konstruktivt att diskutera.
Fru talman! Jag beklagar om Sverigedemokraterna i voteringen senare kommer att ansluta sig till reservation 1 om modersmålslärarna. Utbildningsutskottet har tidigare beslutat om en lärarlegitimation, förändrat skollagen med krav på behörighet och ämnesbehörighet och redan tidigt undantagit, medvetet, yrkeslärare och modersmålslärare utifrån att de inte finns. Det finns inga som söker utbildningarna. De finns inte i verkligheten, så det vore ett problem om vi skulle införa krav när den kompetensen inte finns. Då skulle vi bara utsätta skolor och kommuner för onödig kritik. Vi säger generellt att det är jätteviktigt att våra barn och ungdomar utbildas av utbildade och behöriga lärare, och det har funnits en acceptans för att det ska finnas vissa undantag.
När det gäller gymnasiesärskolan har vi förlängt övergångsperioden för vissa krav. Det har de rödgröna plus Sverigedemokraterna också beslutat om mot regeringens vilja. Ännu mer bekymrad blir jag över kravet på undervisning i romani chib, som är modersmålet för de flesta romer. När vi knappt har någon i dag som kan undervisa i ämnet romani chib ute i kommunerna är det bara att slå in öppna dörrar. Jag förstår inte vad det är ni vill åstadkomma med detta.
Vi har problem på de finska institutionerna att få studenter att vilja utbilda sig till lärare i finska språket. Hur är det då när vi kommer till just romernas språk romani chib? Där är ni svaret skyldiga innan vi går till beslut.